PARKERINGSUTREDNING ARANÄS STADSDEL

Transkript

1 PARKERINGSUTREDNING ARANÄS STADSDEL

2 Titel: Parkeringsutredning Aranäs stadsdel Utgivningsdatum: Utgivare: Kungsbacka kommun Kontaktperson: Camilla Graad Konsult: Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Anna Lundqvist Handläggare: Martin Rudolphi Granskare: Åsa Kinell

3 Sammanfattning Kungsbacka kommun planerar att bygga etapp 3 och 4 i Aranäs stadsdel i södra Kungsbacka. Som en del av planeringen av etapp 3 och 4 behöver den framtida parkeringssituationen utredas. Syftet med parkeringsutredningen för Aranäs stadsdel är att beräkna en framtida nettotillgång på parkeringsplatser efter att planerad utbyggnad av bostäder och verksamheter i Aranäs stadsdel har genomförts. Syftet är även att kunna svara på om det finns behov av ett parkeringshus i området. Genomförandet av utredningen bygger på en kombination av tillvägagångssätt såsom beräkning av boendeparkeringar, analyser av genomförd parkeringsstudie från 2011 och antaganden om dagens och framtidens parkeringsbehov. Resultat av genomförda beräkningar tyder på att efterfrågan på parkeringsplatser i framtiden stämmer relativt väl överens med tillgången. Men till följd av ett troligt ökat parkeringsbehov från innerstaden tillsammans med en rad osäkerheter framförallt gällande utbyggnaden av verksamheter i området bedöms det i framtiden finnas någonstans mellan ett överskott på 50 parkeringsplatser och ett underskott på 150 parkeringsplatser i Aranäs stadsdel. Om en behovsstyrd planering tillämpas och tillgången på parkeringsplatser ska kunna säkerställas anses åtgärden att anlägga ett parkeringshus i samband med att etapp 3 byggs ut som rimlig. Ett parkeringshus i tre plan med 300 platser skulle innebära ett nettotillskott på 185 platser, vilket betyder att tillgången på parkeringsplatser även i framtiden kommer vara god i Aranäs stadsdel. 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Genomförda utredningar Förutsättningar Rådande målsättningar Planerad exploatering Innerstadens behov av parkering Metod och genomförande Norra Aranäs stadsdel Södra Aranäs stadsdel Samnyttjande Parkeringssituation efter utbyggnad av etapp 3 och Norra Aranäs stadsdel Södra Aranäs stadsdel Slutsats Bilaga 1 Beräkningar och resultat 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Kungsbacka kommun planerar att bygga etapp 3 och 4 i Aranäs stadsdel i södra Kungsbacka. Tidigare har etapp 1, Aranäsgymnasiet, och etapp 2, fyra kvarter bostadshus med verksamheter i bottenplan genomförts. I samband med planeringen av etapp 3 och 4 behöver den framtida parkeringssituationen utredas. På uppdrag av Kungsbacka kommun tar Ramböll fram denna parkeringsutredning. Syftet med Parkeringsutredning Aranäs stadsdel är att beräkna en framtida nettotillgång på parkeringsplatser efter att planerad utbyggnad av bostäder och verksamheter i Aranäs stadsdel har genomförts. Syftet är även att kunna svara på om det finns behov av ett parkeringshus i området. Utbyggnaden kommer innebära att befintliga parkeringsytor tas i anspråk samtidigt som det bidrar till ett ökat parkeringsbehov. Beräkningarna utgår ifrån mätningar och antaganden om dagens parkeringsbehov i stadsdelen. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilaga 1 medan detta PM utgör en sammanfattande beskrivning av förutsättningar, metod, resultat och slutsats. 1.2 Avgränsning Utredningsområdet avgränsas i väster av Kungsbackaån, i öster av järnvägen och i norr av Nygatan, se figur 1. I söder sträcker sig utredningsområdet söder om den stora grusplanen. Ishallen och dess parkering ligger dock utanför utredningen. Utredningen omfattar inte den strukturplan som tagits fram för aktivitetsområdet söder om Aranäsgymnasiet. Alla parkeringsplatser har jämställts oavsett reglering, då regleringen kan ändras och därför inte påverkar antal parkeringsplatser som är tillgängliga. För att möjliggöra beräkningar av dagens och framtidens parkeringsbehov har den verkliga situationen förenklats och en rad antaganden har gjorts. Detta medför att resultatet ska ses som en indikation på hur det kan komma att bli och inte som en sanning. Tillgången på parkering är ett effektivt styrmedel för resandet inom staden, till exempel vad gäller val av färdmedel. Beräkningarna i utredningen grundar sig på hur resandet ser ut idag och en uppfattning om att resandet även kommer att se ut så i framtiden. Men det framtida resandet påverkas av i vilken grad målstyrd planering tillämpas, det vill säga om parkeringen planeras utifrån behov eller utifrån mål för det framtida resandet inom Kungsbacka. 6

7 Figur 1 Utredningsområde. 7

8 1.3 Genomförda utredningar Tidigare genomförda utredningar har varit en viktig utgångspunkt i arbetet med föreliggande parkeringsutredning och beskrivs därför kortfattat här. Utvärdering av stadsdelen Aranäs i Kungsbacka År 2012 genomförde Kungsbacka kommun en utvärdering av Aranäs stadsdel som ett första led i att utveckla ett verktyg för utvärdering av stadsmiljöer. Utvärderingen har omfattat faktainsamling, intervjuer och enkätfrågor. Resultat från utvärderingen som använts i denna studie har bland annat omfattat tillgång till parkeringsplatser och bilinnehav. Parkeringsutredning etapp 2 I samband med byggnationen av etapp 2 i Aranäs stadsdel genomfördes en parkeringsutredning, daterad Utredningen består av en beräkning av bostädernas behov av parkering samt av en sammanställning av tillgången på parkeringsplatser. PM Parkeringsstudie centrum underlagsrapport till parkeringspolicyn I samband med att en parkeringspolicy arbetades fram under 2011 och 2012 genomförde Ramböll på uppdrag av Kungsbacka kommun en parkeringsstudie. Syftet med parkeringsstudien var att ta reda på beläggning och omsättning på parkeringsanläggningarna i Kungsbacka centrum vid olika tidpunkter. En fältstudie genomfördes under två dagar i maj 2011, då parkerade bilar registrerades. Aranäs stadsdel var en del av denna studie och resultatet har legat till grund för analysen av nuläget i denna utredning. Bullerutredning I samband med planeringen för utbyggnaden av etapp 3 och 4 har en bullerutredning genomförts av Norconsult kallad Södercentrum 2 och 3 m fl, Kungsbacka, daterad Bullerutredningen syftade till att beräkna om ljudnivåer från järnvägen och gatorna med aktuella trafikuppgifter, riktvärden mm samt ge rekommendationer med hänsyn till bullret. Slut satsen från utredningen var att det bland annat behövs en bullerskärm längs Västkust banan. 8

9 2 Förutsättningar 2.1 Rådande målsättningar Kungsbacka kommun tog under 2012 fram en parkeringspolicy som ännu inte är politiskt antagen. Policyn utgör trots det en inriktning för kommunen om hur parkeringsfrågan vid exploateringar kan och bör hanteras. I visionen för Kungsbackas parkeringar som återfinns i den gröna rutan framgår att parkeringarna ska planeras utifrån en viljestyrd planering. I Kungsbacka stad ska det finnas tillgång till en så attraktiv cykelparkering att den bidrar till att cykel blir det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom Kungsbacka stad. Bilparkeringen i Kungsbacka ska vara lätt att nå och lätt att förstå för dem som verkligen behöver bilen. Den stöttar den önskade samhällsutvecklingen och en levande innerstad genom fortsatt god tillgänglighet och bättre nyttjande av parkeringen som helhet. Följande inriktningsmål finns formulerade i parkeringspolicyn: Parkering ska stötta en levande, tillgänglig, inre centrumstruktur med goda miljöförhållanden. Parkering utnyttjas effektivt och har god tillgänglighet i centrum. Parkeringens reglering speglar i rimlig utsträckning värdet och kostnaden av platsen. Parkering skapar incitament för att gå, cykla och åka kollektivt till och inom centrum. Parkering stöttar utveckling mot att pendla kollektivt framför bilpendling. I parkeringspolicyn finns riktlinjer gällande parkeringstal för planering av parkeringsplatser både för cykel och för bil vid bostäder och vid verksamheter. Riktlinjerna ger en indikation på behov av parkeringsplatser utifrån den sammanvägda tillgängligheten i området, det vill säga tillgängligheten med kollektivtrafik, gång, cykel och bil tillsammans. 9

10 2.2 Planerad exploatering Kommunen planerar utbyggnad av etapp 3 och 4 i Aranäs stadsdel. Etapp 3 innefattar ett hus för verksamheter (nr 1 i figur 2), två bostadshus (nr 2 och 3) och eventuellt ett parkeringshus närmast järnvägen (nr 4). I de två bostadshusen planeras 80 bostadsrätter respektive 80 hyres rätter. Inom etapp 4 planeras ett hus med verksamheter om cirka BTA (nr 5). Grusytan i söder (nr 6) planeras att göras om till markparkering. 2.3 Innerstadens behov av parkering Parkeringsanläggningarna i Aranäs stadsdel används bland annat av innerstadens besökare och verksamma. Behovet finns framförallt av långtidsparkering, då det saknas inom innerstaden. Ett uppskattat behov av parkeringsplatser i Aranäs stadsdel för innerstaden är 200 platser, en siffra som är politiskt förankrad och att betrakta som en förutsättning för utredningen. Dessa 200 platser ska finnas tillgängliga inom radien som syns i figur 2. Figur 2 Planerad utbyggnad av etapp 3 och 4, svarta byggnader. 10

11 3 Metod och genomförande Syftet med parkeringsutredningen för Aranäs stadsdel är att beräkna en framtida netto till gång på parkeringsplatser efter att planerad utbyggnad av bostäder och verksamheter i Aranäs stadsdel har genomförts. För att kunna beräkna det behöver befintliga bostäder och verksamheters parkeringsbehov kartläggas. Ett behov som sedan läggs samman med det bedömda framtida behovet. Syftet är även att kunna svara på om det finns behov av ett parkeringshus i området. Den planerade bebyggelsens behov av cykelparkeringar beräknas också. Dimensionerande parkeringsbehov beräknas för en maximal vardagssituation, vilket betyder att hänsyn inte tagits till enstaka händelser såsom evenemang i Aranäshallen eller Kungsbacka marknad. Då Aranäs stadsdel täcker ett område som från norr till söder är cirka 600 meter långt (diametern på den streckade svarta linjen i figur 3) är det inte troligt att de som parkerar i norr har sin målpunkt längst i söder och tvärt om. Däremot är 300 meter ett rimligt gångavstånd från parkering till målpunkt varför området delas upp i en nordlig och en sydlig del i syfte att komma närmare den verkliga situationen. Att det i verkligheten inte är möjligt att dra en skarp gräns är mindre relevant, eftersom resultatet från den nordliga och sydliga delen slutligen vägs samman. Gränsen dras längs Skolgatan, se röd streckad linje i figur 3. I figuren tydliggörs även vilka parkeringsytor som ingår i utredningen. Figur 3 Ingående parkeringsytor i utredningen samt uppdelning av området i en nordlig och en sydlig del. 11

12 I figur 4 återfinnes en schematisk bild över de olika delmomenten i genomförandet av parkeringsutredningen. Figur 4 Schematisk bild över parkeringsutredningens genomförande. 3.1 Norra Aranäs stadsdel För att kartlägga befintligt parkeringsbehov i den norra delen av Aranäs stadsdel har två olika tillvägagångssätt använts. Ett som bygger på ett uppskattat parkeringsbehov för olika verksamheter och ett som bygger på analys av resultatet av parkeringsstudien som genomfördes under 2011, se avsnitt 1.3 under rubriken PM Parkeringsstudie centrum. I både dessa tillvägagångssätt har hänsyn tagits till möjligt samnyttjande av parkeringar, se beskrivning av samnyttjande i kapitel 3.3. Parkeringsbehovet för befintliga bostäder i Aranäs stadsdel, det vill säga de fyra kvarteren som byggdes under etapp 2, har beräknats utifrån antalet boendekort och antalet parkeringsplatser under husen. Beräkningarna resulterade i ett parkeringstal som även applicerats på de planerade bostadshusen i etapp Södra Aranäs stadsdel Beräkningarna av parkeringsbehovet för dagens verksamheter i södra Aranäs stadsdel baseras, likt för norra delen, på två olika tillvägagångssätt. Det ena bygger på ett uppskattat parkeringsbehov bland annat utifrån besöksstatistik för simhallen och Aranäshallarna. Det andra tillvägagångssättet utgår ifrån analyser av genomförd parkeringsstudie. 12

13 3.3 Samnyttjande Det totala teoretiska behovet av parkeringsplatser är större än det verkliga behovet eftersom samma parkeringsplatser används av olika användare vid olika tidpunkter på dygnet. Detta kallas för samnyttjande. Det betyder att till exempel boende och verksamma använder samma parkeringsanläggning utan att någon har reserverade parkeringsplatser. Verksamma och boende är två användargrupper som med fördel kan samnyttja då deras parkeringsbehov skiljer sig över dygnets timmar, se figur 5. Den dimensionerande tidpunkten behöver kartläggas, det vill säga då behovet av antalet parkeringsplatser är som störst. För att identifiera den dimensionerade tidpunkten tas hänsyn till en viss grad av samnyttjande. Vedertagna nivåer från Parkeringslexikon har använts vid beräkningarna. I den mån nivåer har saknats eller siffrorna ansetts vara orimliga för rådande lokala förutsättningar har nivåer uppskattats. För beräkningar se bilaga 1. Figur 5 Exempel på beläggningsgrad vid olika tidpunkter en viss dag. (Hämtad från Policy för parkering, Sveriges kommuner och Landsting) 13

14 4 Parkeringssituation efter utbyggnad av etapp 3 och 4 Nedan redovisas kortfattade resultat av genomförda beräkningar av behov och tillgång på parkeringsplatser idag och i framtiden som gjorts inom denna studie. Beräkningarna och resultatet i sin helhet återfinns i bilaga Norra Aranäs stadsdel Norra delen av Aranäs stadsdel består idag av stora ytor markparkering. Tillgången på parkeringsplatser är cirka 600 stycken. Dagens maximala parkeringsbehov i området för boende, verksamma och besökare har sammanlagt beräknats vara cirka 400 platser under den dimensionerande tidpunkten, vilken är dagtid. Möjligheten till samnyttjande är stort i norra Aranäs stadsdel. Etapp 3 innebär att det planeras för ytterligare två bostadshus och ett hus med verksamheter i norra Aranäs stadsdel. Vid ett eventuellt behov planeras det även för ett parkeringshus inom etapp 3, vilket föreliggande utredning ska klargöra. Ett parkeringsbehov för tillkommande bostäder har beräknats. Omständigheterna kring det planerade huset för verksamheter är oklara samtidigt som det bedöms medföra ett litet parkeringsbehov, varför det lämnas utanför beräkningarna. Dagens parkeringsbehov slås samman med det tillkommande behovet, vilket resulterar i ett framtida maximalt parkeringsbehov. Under den dimensionerande tidpunkten, vilken även i framtiden är dagtid, har det maximala behovet beräknats till cirka 450 platser. I samband med byggnationen av de nya bostadshusen ska även cykelparkeringar anläggas. Hur många platser i förråd och vid entré det bör vara finns redovisat i bilaga 1. Då flera av parkeringsytorna bebyggs under etapp 3 minskar samtidigt tillgången på parkeringsplatser med cirka 150 platser. Resultatet av beräkningarna för norra delen av Aranäs stadsdel visar att utbyggnaden av etapp 3 utan ett parkeringshus innebär att tillgång och behov överensstämmer relativt väl med varandra. Hänsyn har då inte tagits till var parkeringsbehovet från innerstaden ska tillgodoses i stadsdelens norra del. 4.2 Södra Aranäs stadsdel Likt norra delen av Aranäs stadsdel består även den södra delen av stora ytor markparkering idag. Antalet parkeringsplatser är cirka 300 stycken. Dagens maximala parkeringsbehov har beräknats till cirka 225 platser och inträffar dagtid. Låg blandning av verksamheter och bostäder gör att samnyttjandet mellan dessa grupper är relativt litet inom den södra delen av Aranäs stadsdel. Samnyttjande finns däremot mellan verksamma, som i huvudsak nyttjar parkeringarna dagtid, och besökare till idrottsanläggningarna, som även nyttjar parkeringarna kvällar och helger. Etapp 4 innebär att ett större hus för verksamheter byggs på parkeringen öster om Aranäsgymnasiet. Verksamheten antas vara kontor och dess parkeringsbehov beräknas till cirka 220 platser dagtid. Det framtida maximala parkeringsbehovet under den dimensionerande 14

15 tidpunkten, vilken även i framtiden är dagtid, har beräknats till cirka 450 platser. Hur många cykelparkeringar som bör anläggas när huset byggs finns redovisat i bilaga 1. Till följd av byggnationen av verksamhetshuset öster om Aranäsgymnasiet försvinner knappt 150 parkeringsplatser. Genom att anlägga en parkering på grusytan i södra delen av utredningsområdet, se figur 3, tillkommer cirka 300 parkeringar. Resultatet av beräkningarna visar att efter utbyggnad av etapp 4 ligger efterfrågan på parkeringsplatser på ungefär samma nivå som tillgången i södra delen av Aranäs stadsdel. 15

16 5 Slutsats Resultatet visar på en ungefärlig lika stor tillgång som efterfrågan på parkeringsplatser efter utbyggnad av etapp 3 och 4 sett till hela Aranäs stadsdel. Att det däremot ska finns 200 parkeringsplatser tillgängliga för innerstadens behov i Aranäs stadsdel inom den radie som finns markerade i figur 2 är högst osäkert, då många av parkeringsplatserna i norra Aranäs stadsdel försvinner till följd av etapp 3. Behovet för innerstadens besökare att parkera i stadsdelen kan dessutom komma att öka. Detta då antalet parkeringar i innerstaden planeras reduceras i syfte att minska biltrafiken i innerstaden. Resultatet av genomförda beräkningar bygger på en rad osäkra antaganden och faktorer, vilket ytterligare bidrar till att det inte går att dra slutsatsen att parkeringsplatserna är tillräckligt många. Även om beräkningarna gjorts för en maxsituation det vill säga då parkeringsbehovet är som störst på dygnet. Övrig tid på dygnet nyttjas en mycket mindre del av den totala kapaciteten. De osäkerheter som framförallt bidrar till att behovet kan vara större än det beräknade är följande: Planerad verksamhetsbyggnad i norra Aranäs stadsdel finns inte med i beräkningarna. Vilken typ av verksamhet som etablerar sig i den planerade verksamhetsbyggnaden i södra Aranäs stadsdel är i dagsläget oklart. Här kan ett större parkeringsbehov än det beräknade finnas. Möjligheten för verksamheter att etablera sig i bottenplan i de nya bostadshusen har inte tagits med i beräkningarna. 100 procents beläggning ligger till grund för resultatet. Dock upplevs en parkeringsanläggning som fullbelagd redan då den är full till 90 procent, i synnerhet vid korttidsparkering. Accepterat gångavstånd påverkar även upplevelsen av tillgängliga platser. Det faktiska bilinnehavet i befintliga bostadshus är något högre än beräknat parkeringstal för befintliga och framtida bostadshus. Till följd av ett troligt ökat parkeringsbehov från innerstaden tillsammans med ovan nämnda osäkerheter bedöms det i framtiden finnas någonstans mellan ett överskott på 50 parkeringsplatser och ett underskott på 150 parkeringsplatser i Aranäs stadsdel. Om tillgången på parkeringsplatser ska kunna säkerställas anses åtgärden att anlägga ett parkeringshus i samband med att etapp 3 byggs ut som rimlig. En behovsstyrd planering har då tillämpats och inte en målstyrd, som skulle kunna innebära en medveten minskad tillgång på parkering i syfte att styra färdmedelsfördelningen i en mer hållbar riktning. Enligt tillhandahållen plan omfattar ytan aktuell för parkeringshus cirka kvadratmeter, se figur 2. Ett parkeringshus med motsvarande area rymmer cirka 40 platser per kvadratmeter (Parkeringslexikon). Om parkeringshuset byggs i tre plan med 100 platser per plan ger det ett bruttotillskott av cirka 300 platser. Då drygt 100 markparkeringar försvinner vid utbyggnaden blir nettotillskottet cirka 185 platser. Utbyggnaden av ett parkeringshus skulle innebära att tillgången på parkeringsplatser även i framtiden kommer vara god i Aranäs stadsdel. 16

17 Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Parkeringsutredning Aranäs stadsdel Bilaga 1 Beräkningar och resultat

18 2

19 Förutsättningar 3 2

20 Syfte Aranäs Etapp 3 och 4 utbyggt Vilket parkeringsbehov för utbyggnaden med sig? Hur väl stämmer behovet överens med tillgången på parkeringsplatser efter utbyggnaden? Behövs ett parkeringshus? Analysen görs tvådelad med en gemensam slutsats. Söder Enbart södra Aranäs stadsdel analyseras. Parkerande i södra delen antas inte ha sin målpunkt i norra delen. Norr Enbart norra Aranäs stadsdel analyseras. Parkerande i norra delen antas inte ha sin målpunkt i södra delen. 43

21 Beräkningar Beräkningarna i utredningen baseras på: Erhållen data gällande befintligt behov och tillgång Resultat från 2011 års beläggningsstudie Antaganden gällande samnyttjande Beräkningarna är således baserade på faktiska data från befintlig situation så väl som antaganden. Erhållen data Beläggningsstudien Samnyttjande Beräkningar Framtida parkeringsbehov 5 4

22 Parkeringstal bil (Parkeringspolicy Kungabacka, 2012) 65

23 Parkeringstal cykel (Parkeringspolicy Kungsbacka, 2012) 76

24 Samnyttjande (Parkeringslexikon) Morgon* Dag Natt Lördag Kontor (50**) Boende (80***) Boendebesökare Gymnasium Butiker * Morgon antas kunna utgöra en dimensionerande tidpunkt varför samnyttjande för morgonen uppskattas. Med morgon avses tiden då boende inte hunnit åka och verksamma börjat anlända (mellan ca kl. 7-8). ** För verksamma används siffran för kontor bortsett från norra delen av Aranäs där antas många verksamma arbeta i butik, vilka även arbetar lördagar varför beläggningen antas vara 50 % istället för 10 %. *** För boende antas 80 % stå parkerade under lördag mellan istället för 50 % som anges i Parkeringslexikonet. 8 7

25 Befintlig situation Norr 9 8

26 Aranäs etapp 2 Invånare i befintliga Aranäs stadsdel Södercentrum 6: 136 personer Södercentrum 7: 133 personer Södercentrum 4: 149 personer Södercentrum 5: 133 personer 10

27 Aranäs etapp 2 Bilinnehavet i Aranäs etapp 2 är ca 330 bilar. Det motsvarar ett bilinnehav per 1000 invånare Aranäs: cirka 600 bilar Kungsbacka kommun: 511 bilar (09) Riksgenomsnitt: 461 bilar (09) 11 10

28 Aranäs etapp 2 Boendeparkering 167 boendekort i Aranäs stadsdel 10 % lägre bilinnehav i hyresrätt än bostadsrätt (SKL) P-tal beräknat utifrån boendekort och parkeringar under husen (ej bilinnehav) P-tal bostadsrätt: 0,95 P-tal hyresrätt: 0,85 Cykelparkering finns, men de är för få 33 platser 47 platser 36 platser 18 platser 12

29 Aranäs etapp 2 Jämförelse P-tal/Bilinnehav P-tal bostadsrätt: 0,95 P-tal hyresrätt: 0,85 Antal bilar/bostad: 330/326 1 st (1,01) C Differensen mellan P-talen och bilinnehavet kan förklaras med att vissa boende parkerar på markparkering utan boendekort. Något som är möjligt inom yta C i figuren. 13

30 Befintliga parkeringsplatser - norra Aranäs stadsdel Antal parkeringsplatser i markplan i norra Aranäs stadsdel: 612 st 14 13

31 Dagens parkeringsbehov - Två olika beräkningsmetoder Erforderligt behov av parkeringsplatser kan beräknas på olika sätt: Beräkningsmetod 1 Parkeringsbehovet beräknas baserat på erhållna och uppskattade värden. Beräkningsmetod 2 Beläggningen från utredningen 2011 analyseras och det befintliga behovet beräknas. I båda beräkningsmetoderna tas hänsyn till samnyttjande. En dimensionerande tidpunkt fås vilket ger ett befintligt nettobehov

32 Beräkningsmetod 1 - Förutsättningar och antaganden Parkeringsbehov innerstaden 200 st (politiskt förankrat) Hus A-D 167 st Boendebesök 25 st (1 st per 1000 kvm lägenheter, Gbg parkeringspolicy) Totalt behov 392 st platser 16 15

33 Beräkningsmetod 1 - Samnyttjande och totalt parkeringsbehov Behov för fyra olika tidpunkter redovisas nedan. Lördag är dimensionerande. Det totala maxbehovet för dimensionerande tidpunkt uppgår till ca 345 platser. Behov idag Innerstaden (ärende/verksamma) Teoretisk total Morgon Dag Natt Lördag * * 200** Hus A-D Boendebesökare Totalt * Från innerstadens behov antas 25 % stå på morgonen och 20 % på natten ** För innerstaden antas det verkliga behovet överensstämma med det teoretiska dvs. 100 % parkerar 17 16

34 Förklaring Teoretisk total Teoretisk total avser parkeringsbehovet som skulle finnas då inget samnyttjande av parkeringsplatser skedde. Alltså situationen då varje parkeringsplats endast tillgodoser en bils parkeringsbehov. Den teoretiska totalen används för att beräkna dimensionerande tidpunkt på dygnet baserat på samnyttjandetalen. Behov idag Innerstaden (ärende/verksamma) Teoretisk total Morgon Dag Natt Lördag * * 200** Hus A-D Boendebesökare Totalt

35 Beräkningsmetod 2 Analys beläggningsstudie - boende Boende nattetid parkerar i första hand på: Rosa C (2 tim & 15 min) mellan husen: ca 60 st bilar Rosa D (24 tim): ca 50 st bilar Rosa G (24 tim): ca 25 st bilar Turkos A (24 tim): ca 25 st bilar Turkos B (24 tim): ca 30 st bilar Totalt ca 200 bilar nattetid. Boende dagtid parkerar i första hand på Rosa D och Turkos B

36 Beräkningsmetod 2 Analys beläggningsstudie - verksamma Verksamma parkerar i första hand på: Turkos A (24 tim): ca 100 stycken Turkos B (24 tim): ca 15 stycken (blandat med boende dagtid ca hälften) Rosa G (24 tim): ca 25 stycken belagda av verksamma. Totalt ca 140 platser som är fullbelagda av verksamma dagtid

37 Beräkningsmetod 2 Analys beläggningsstudie - ärende Parkering som i första hand används för ärende Rosa A maxbeläggning dagtid: ca 40 st Rosa C maxbeläggning dagtid: ca 40 st Rosa E maxbeläggning dagtid: ca 10 st Rosa G är användandet mycket blandat maxbeläggning ärende: ca 60 st Totalt ca 150 platser som används för ärende dagtid

38 Beräkningsmetod 2 - Slutsatser beläggningsstudie Genom att studera beläggningen för respektive parkering utifrån reglering och tidpunkt dras följande slutsatser : Totalt parkeringsbehov boende nattetid: 200 platser Totalt parkeringsbehov verksamma dagtid: 140 platser Totalt parkeringsbehov ärende dagtid: 150 platser 22 25

39 Beräkningsmetod 2 - Samnyttjande och totalt parkeringsbehov Behov för fyra olika tidpunkter redovisas nedan baserat på samnyttjandet enligt bild 7. Dagtid är dimensionerande. Det totala maxbehovet för dimensionerande tidpunkt uppgår till ca 400 platser. Teoretisk total Morgon Dag Natt Lördag Boende Verksamma * Ärende ** Totalt * För norra delen av Aranäs antas många verksamma arbeta i butik vilka även arbetar lördagar varför beläggningen antas vara 50 % istället för 10 % som schablonvärdet är för enbart kontor. ** Ärende antas vara 100 %, i ärende ingår alla korttidsparkeringar i norra Aranäs stadsdel, dvs. även boendebesök mm

40 Sammanfattning beräkningsmetod 1 och 2 - Dagens parkeringsbehov norra Aranäs stadsdel Behovet är som störst enligt beräkningsmetod 2 dagtid då behovet är ca 400 platser. Teoretisk total Morgon Dag Natt Lördag (10-13) Beräkningsmetod 1 (givna/antagna värden) Beräkningsmetod 2 (beläggningsstudien)

41 Framtida situation Norr 25 28

42 Norra Aranäs stadsdel etapp 3 och 4 utbyggt Ett hus med verksamheter (1) 80 stycken bostadsrätter (2) 80 stycken hyresrätter (3) Eventuellt ett parkeringshus (4) 26 29

43 Övriga förutsättningar och antaganden för framtiden Samma parkeringsbehov i framtiden som idag för befintliga bostäder, verksamheter och innerstaden Aranäs stadsdel ska inte användas som pendelparkering i framtiden 30 nya parkeringar antas byggas under respektive bostadshus Parkeringsbehov för tillkommande boende beräknas utifrån p-tal för etapp 2 baserat på boendekort och platser under hus, dvs. ej bilinnehav eller beläggningsstudie Verksamhet i ny fastighet oklar - antas ge ett litet parkeringsbehov som därför inte tas med i bedömningen av framtida p-behov Parkeringen i anslutning till bank och vårdcentral antas försörja dessa verksamheter Samnyttjande är möjligt 27 30

44 Tillkommande parkeringsbehov norra Aranäs stadsdel Tillkommande framtida parkeringsbehov utöver de som parkerar på de 30 parkeringarna under husen. Framtida behov Boendeparkering hus E-F Boendebesökare hus E-F Tillkommande framtida behov Teoretisk total Morgon Dag Natt Lördag

45 Framtida parkeringsbehov norra Aranäs stadsdel Det maximala framtida behovet med hänsyns taget till samnyttjande uppgår under den dimensionerande tidpunkten till cirka 440 platser, vilken infaller både dagtid och lördag. Framtida behov Teoretisk total Morgon Dag Natt Lördag Dagens behov Tillkommande framtida behov Totalt

46 Behov cykelparkering 80 lägenheter per hus Cirka 1,7 invånare per lägenhet i befintliga hus Cirka 136 cykelförrådsplatser per hus Cirka 40 cykelparkeringsplatser vid entrén Jämförelse Göteborgs parkeringstal 112 platser i cykelförråd 39 platser vid entrén 30 33

47 Tillgång framtida parkeringsplatser norra Aranäs stadsdel Befintlig tillgång parkeringsplatser: 612 st Försvinner pga. utbyggnad: 149 st Total framtida tillgång: 463 st Teoretisk tillgång innerstaden: ca 220 st ( ). Endast parkeringarna i öst inräknade

48 Användning i framtiden norra Aranäs stadsdel -Behov jämfört tillgång Behov Det framtida behovet uppgår under den dimensionerande tidpunkten till ca 442 platser. Tillgång parkeringsplatser Den framtida tillgången uppgår till: 463 st (90 % fullbelagt 417 platser) -> överskott på ca 20 platser. Kvarstående frågeställningar Är det tillräckligt med platser även om det är ett litet överskott? Är 200 platser tillgängliga för innerstaden? 32 35

49 Befintlig situation Söder 33 36

50 Befintliga parkeringsplatser - södra Aranäs stadsdel Antal parkeringsplatser i markplan i södra Aranäs stadsdel: 291 st 34 37

51 Dagens parkeringsbehov - Två olika beräkningsmetoder Erforderligt behov av parkeringsplatser kan beräknas på olika sätt: Beräkningsmetod 1 Parkeringsbehovet beräknas baserat på statistik och andra på erhållna värden. Beräkningsmetod 2 Beläggningen från utredningen 2011 analyseras och det befintliga behovet beräknas. I båda beräkningsmetoderna tas hänsyn till samnyttjande. En dimensionerande tidpunkt fås vilket ger ett befintligt nettobehov

52 Beräkningsmetod 1 - Förutsättningar och antaganden Besöksstatistik visas nedan för Aranäshallarna och simhallen. Verksamhet Dag 8-16 För att omsätta antal besökande till parkeringsbehov görs följande antaganden: Hälften av besökarna är där samtidigt Hälften av besökarna anländer med bil Kväll Lördag Skolidrott Föreningar Gym Simhall Totalt Med varje bil kommer två besökare. Relativt hög nivå av samåkning antas då en stor andel av besökarna antas vara barn och ungdomar utan körkort. Besökare för skolidrott är fotgängare 36 39

53 Beräkningsmetod 1 - Totalt parkeringsbehov Aranäsgymnasiets parkeringsbehov är dagtid 120 platser Verksamhet Dag Kväll Lördag Skolidrott Föreningar Gym Simhall Aranäsgymnasiet * 6 Totalt Räkneexempel för Simhall, dag: 300/2 (Besökande i dimensionerande timme) *1/2 (Hälften åker bil) *1/2 (Samåkning) 38 platser Baserat på besöksstatistiken så är lördag dimensionerande tidpunkt med ett behov av ca 195 platser. * Inget samnyttjandetal finns för kväll. Antar 20% av dagens behov

54 Beräkningsmetod 2 - Analys beläggningsstudie Antas använda följande parkeringar som har följande maxbeläggning morgon (6-8) Turkos C (60 min): 1 stycken Turkos D (24 tim): 9 stycken Turkos E (24 tim): 1 stycken Turkos F (24 tim): 42 stycken Turkos G (24 tim): 0 stycken Turkos H (24 tim): 0 stycken Totalt parkeringsbehov: ca 53 stycken 38 43

55 Beräkningsmetod 2 - Analys beläggningsstudie Antas använda följande parkeringar som har följande maxbeläggning dagtid (10-15) Turkos C (60 min): 3 stycken Turkos D (24 tim): 35 stycken Turkos E (24 tim): 18 stycken Turkos F (24 tim): 142 stycken Turkos G (24 tim): 24 stycken Turkos H (24 tim): 1 stycken Totalt parkeringsbehov: ca 223 stycken 39 44

56 Beräkningsmetod 2 - Analys beläggningsstudie Antas använda följande parkeringar som har följande maxbeläggning kvällstid (17-19) Turkos C (60 min): 3 stycken Turkos D (24 tim): 36 stycken Turkos E (24 tim): 17 stycken Turkos F (24 tim): 52 stycken Turkos G (24 tim): 6 stycken Turkos H (24 tim): 0 stycken Totalt parkeringsbehov: ca 114 stycken 40 45

57 Beräkningsmetod 2 - Totalt parkeringsbehov Beläggningsstudien från 2011 gjordes inte för lördag Resultatet från beläggningsstudien visar att maxbehov är dagtid då behovet uppgår till ca 225 platser. Behov idag Morgon (6-8) Dag (10-15) Kväll (17-19) Södra Aranäs stadsdel

58 Sammanfattning beräkningsmetod 1 och 2 - Dagens parkeringsbehov södra Aranäs stadsdel Dimensionerande parkeringsbehov för södra Aranäs stadsdel är under dagtid och har beräknats till ca 225 platser. Enstaka evenemang i Aranäshallen bedöms inte utgöra dimensionerande situation. Behov idag Södra Aranäs stadensdel, Beläggningsstudien Södra Aranäs stadsdel, Beräknat behov Morgon (6-8) Dag (10-15) Kväll (17-19) Lördag

59 Framtida situation Söder 43 48

60 Parkeringstal bil Jämförelse Skövde: 15 bilplatser/1000 kvm (inom stadskärnan) Göteborg: 44 49

61 Parkeringstal cykel Riktlinjer för planering av cykelparkeringsplatser vid verksamheter Antalet cykelparkeringsplatser bör minst motsvara antalet bilplatser vid verksamheten. Offentliga och publika verksamheter i centrumlägen har högre behov och framförallt verksamheter som riktas mot åldersgrupper med hög andel cyklande. Jämförelse Göteborg 45 50

62 Södra Aranäs stadsdel etapp 3 och 4 utbyggt Nytt verksamhetshus på BTA med mestadels kontor (5) 20 bilplatser per 1000 BTA (från parkeringspolicyn) Lika många cykelplatser som bilplatser Ny parkeringsyta med ca 300 platser (6) Ca 9000 kvm Tre parkeringsskepp Två infarter antas 10 % av uppskattade platser antas användas till planteringar Att jämföra med 30 kvm i yta per parkeringsplats (Praktisk parkering) 46 51

63 Tillkommande parkeringsbehov Nytt verksamhetshus planeras till BTA Parkeringspolicyn anger 20 bpl/1000 kvm BTA för verksamhet med god sammanvägd tillgänglighet Dimensionerande behov är under dagtid och uppgår till ca 220 platser. Tillkommande behov Morgon Dag Natt Lördag Verksamhetshus

64 Framtida parkeringsbehov södra Aranäs stadsdel Det maximala framtida parkeringsbehovet för södra Aranäs stadsdel uppgår till ca 445 platser. Då både befintliga och tillkommande verksamheters behov är maximalt dagtid medför samnyttjande ingen möjlighet till reduktion av platser. Behov idag Morgon Dag Kväll/Natt Lördag Dagens behov (kväll) 194 Tillkommande framtida behov (natt) 14 Totalt

65 Tillgång framtida parkeringsplatser södra Aranäs stadsdel Befintlig tillgång parkeringsplatser: 291 st Försvinner pga. verksamhetsbyggnad: 133 st Tillkommer från ny parkering: ca 300 st Total framtida tillgång: ca 458 st 49 54

66 Användning i framtiden södra Aranäs stadsdel - Behov jämfört tillgång Behov Det framtida behovet uppgår under den dimensionerande tidpunkten till ca 445 platser. Tillgång parkeringsplatser Den framtida tillgången uppgår till ca 458 st (90 % fullbelagt 412 platser) -> ca 15 platser fortfarande tillgängliga Kvarstående frågeställningar Gångavstånd Rimligt? Samnyttjande med norra delen möjligt/nödvändigt? 50 55

67 Gångavstånd Enligt parkeringspolicyn är acceptabla gångavstånd följande: Boende i stadskärnan 300 meter Besökare stadskärnan 300 meter Arbetspendlare stadskärnan meter Enligt Göteborgs parkeringspolicy bör rimligt gångavstånd till parkeringen jämställas med rimligt gångavstånd till kollektivtrafik, dvs. ca 400 meter verklig väg eller 300 meter fågelvägen. 460 m 51 56

68 Känslighetsanalys söder min behov och max parkering Behov parkering Maxbeläggning dagtid kl : 205 st Parkeringsbehov ny verksamhet 15 bilplatser/1000 BTA: 165 st Tillgång parkering Befintlig tillgång parkeringsplatser: 291 st Försvinner pga. verksamhetsbyggnad: 133 st Tillkommer från ny parkering: ca 320 st Slutsats Totalt framtida behov: ca 370 st Total framtida tillgång: ca 478 st (om 90 % anses fullbelagt ca 430 st) Överskott ca 110 platser 52 57

69 Känslighetsanalys söder - max behov och min parkering Behov parkering Maxbeläggning dagtid kl : 223 st Parkeringsbehov ny verksamhet 25 bilplatser/1000 BTA: 275 st Tillgång parkering Befintlig tillgång parkeringsplatser: 291 st Försvinner pga. verksamhetsbyggnad: 133 st Försvinner pga. ny cykelparkering: 9 st Tillkommer från ny parkering: ca 280 st Slutsats Totalt framtida behov: ca 498 st Total framtida tillgång: ca 429 st (om 90 % anses fullbelagt ca 386 st) Underskott ca 70 platser 53 58

70

71 Framtida situation Hela Aranäs stadsdel 55 59

72 Sammanfattning beräkningar - Aranäs stadsdel norr och söder Totalt sett för hela Aranäs stadsdel resulterar etapp 3 och 4 i ett litet överskott av parkeringsplatser. Kommentarer: Många av antagandena är osäkra och spelar en avgörande betydelse för om det blir ett överskott eller underskott av parkeringar. Hänsyn har tagits till möjligt samnyttjande. Behovet har beräknats utifrån maxbeläggning, dvs. under de flesta tidpunkter är efterfrågan på parkeringar mycket mindre. Parkeringar Norr Söder Tillgång 463 (100 %) 458 (100%) Behov /

73 Slutsats Planerad verksamhetsbyggnad i norra Aranäs stadsdel finns inte med i beräkningarna. Vilka verksamheter som etablerar sig i den planerade verksamhetsbyggnaden i södra Aranäs stadsdel är i dagsläget oklart. Här kan ett större parkeringsbehov än det beräknade finnas. Möjligheten för verksamheter att etablera sig i bottenplan i de nya bostadshusen har ej varit med i beräkningarna. 100 % beläggning ligger till grund för resultatet, 90 % upplevs som fullbelagt i synnerhet vid korttidsparkering. Man planerar att reducera antal parkeringsplatser i centrum. Detta kommer leda till ett större behov av parkeringsplatser i Aranäs stadsdel. Det faktiskta bilinnehavet i befintliga bostadshus var något högre än beräknade P-tal. Till följd av ovan nämnda osäkerheter bedöms det framtida nettobehovet av parkeringsplatser i Aranäs stadsdel uppgå till mellan ca -50 och ca +150 platser. För att säkerställa att det framtida behovet tillgodoses behöver ett P-hus anläggas

74 Framtida P-hus Enligt plan ca 2500 kvm Ett P-hus med motsvarande area hämtat från parkeringslexikon rymmer ca 40 platser per 1000 kvm Tre plan antas vilket ger ett bruttotillskott av 300 platser (100 platser per plan) 117 markparkeringar antas försvinna Nettotillskottet blir ca 185 platser 58 63

75

76 Kungsbacka kommun, Kungsbacka. Besöksadress: Stadshuset, Storgatan 37. Telefon: , Fax: