Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Transkript

1 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag sammanställa ett dokument att arbeta efter, följa upp och utvärdera Det har gjorts tre medieplaner, och med analyser och utvecklingsförslag. Mätperioden för års medieplan är En viktig del av arbetet med medieplanen är att undersöka bestånd, utlåning och framför allt utnyttjandegrad (cirkulationstal). Utnyttjandegrad mäter det genomsnittliga antalet utlån som böckerna har under ett år. Uträkningsmetoden ser på följande sätt: Antal lån = utnyttjandegraden Antal volymer På biblioteken i Solna centrum och Bergshamra mättes alla signa på fack och skön, både för barn och för vuxna. Alla avdelningarna har mätts utifrån placering på öppen hylla. Inköp Inköp sker hos de leverantörer som Solna stad har avtal med. Fördelning av medieanslaget sker en gång per år. Till grund för urvalet ligger Btj-listor, inköpsförslag samt den ämnesansvariges bevakning och uppföljning inom ämnet. Servicegaranti Bibliotekets medier förnyas och utvecklas på ett allsidigt sätt utifrån Biblioteksplanens strategier samt analysen av Medieplanen. Inköpsförslag av media tas, i möjligaste mån, upp till behandling inom tre arbetsdagar. Inköp eller fjärrlån övervägs. Önskemål om lån av böcker från andra än Solna stads bibliotek (fjärrlån), åtgärdas inom tre dagar. Biblioteket kan däremot inte garantera leverans inom viss tid. Påminnelse om försenad bok skickas ut senast 2 veckor efter återlämningsdatum. 1

2 NYCKELTAL Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar total ,7 63, Nedanstående tabeller utgör en sammanfattning, för varje signum, av de tre genomförda medieplanerna. Kommentarerna avser den senaste medieplanen. Övriga medieplaners siffror finns med för jämförelsens skull. ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A , A , A ,2 59,4 18 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Flera underavdelningar har mycket låg utnyttjandegrad och där köps inte heller nya böcker in. Fortsatt gallring behövs. Böckerna på underavdelningarna Ab/Ab-c används i tjänsten och många ges ut av Btj Förlag där biblioteket har abonnemang på alla nya titlar. Aef (Redigeringsteknik) har högst utnyttjandegrad och där är utgivningen större och inköpen fler. B ,8 27, B ,1 34, B ,1 64,1 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Många underavdelningar har mycket låg eller låg utnyttjandegrad. Högst utnyttjandegrad har Bf(p) där stipendieböckerna nog är de som lånas ut mest. Vi fortsätter att gallra och att köpa nytt med eftertanke. 2

3 C ,2 41,4 117 C ,4 50,8 311 C ,4 44,7 94 RELIGION: Ljudböcker, Daisy och DVD inom avd C har extremt höga värden för utnyttjande och rörlighet. Detta beror på att det finns få exemplar av dessa medier. Vi måste alltså tänka på att aktivt leta efter ljudböcker, Daisy samt DVD inom detta ämne. Även litteratur på invandrarspråken måste kompletteras. D ,1 76,1 181 D ,1 72,0 143 D ,2 85,7 265 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Avdelningen D har ökat sin redan höga utnyttjandegrad och rörlighet. Arbetet med att minska äldre bestånd, som inte efterfrågas lika mycket, har fortsatt. Trots att utbudet av litteratur, framför allt inom etik och psykologi, är stort har inköpen minskat drastiskt. Utlåningen är nu relativt jämt fördelat mellan de olika underavdelningarna, men med tanke på den höga utlåningen bör det köpas in fler titlar.. E ,3 56,3 107 E ,6 63,3 334 E ,8 68,4 92 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Mer än hälften av avdelningarna har en utnyttjandegrad över 2,8. Efterfrågan på kurslitteratur kommer förmodligen fortfarande vara stor. Vi fortsätter att köpa in fler exemplar vid många reservationer och stor efterfrågan. Vi ska också försöka tillmötesgå inköpsförslag. 3

4 F ,8 67,1 160 F ,0 66,5 246 F ,6 71,6 98 SPRÅKVETENSKAP: Utnyttjandegrad: 3,6. Det är mycket hög utnyttjandegrad för flera avdelningar i synnerhet när det gäller språkkurser med CD/CD-rom, som har en utnyttjandegrad på 7,8. Inom det området är det svenska för invandrare som har högst utnyttjandegrad. Även ordböcker har hög utnyttjandegrad. Vi har kompletterat och köpt in fler exemplar av språkkurser och ordböcker inom efterfrågade språk. G ,7 29,1 146 G ,9 36,5 864 G ,3 44,7 245 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden och rörligheten av beståndet har ökat något och den kraftiga gallringen under de senaste åren har säkert bidragit till detta. I jämförelse med de tidigare mätperioderna har inköpen av nya böcker hållits nere på en låg nivå. Ämnet kräver en viss bredd, både vad gäller äldre litteratur och smalare författarskap, så utnyttjandegraden kommer nog även i fortsättningen att vara låg. De flesta lånen ligger på allmänna verk och biografier, men inte ens inom dessa avdelningen når rörligheten upp till 50 %. I ,9 35,6 252 I ,9 33, I ,2 43,5 852 KONST, TEATER, MUSIK: Mycket starkt tryck på biografier, böcker på invandrarspråk samt medier som inte är tryckta böcker. Där måste vi öka inköpen. I övrigt bör man fortsätta att gallra på stillastående avdelningar, alternativt överväga en annan exponering på dessa avdelningar. 4

5 J ,6 34,9 - J ,1 44,5 85 J ,9 35,1 49 ARKEOLOGI: Utnyttjandegraden har gått ner något. Högst utnyttjandegrad för Ja (Arkeologi Europa) 1,8. Det ges inte ut så många titlar inom detta ämne vilket innebär att förnyelse blir svårt. K ,4 52,6 318 K ,5 53,6 578 K ,0 65,1 331 HISTORIA: Medier om senare tiders historia, från 1800-talet och framåt, lånats mer. Men framför allt är det andra media än böcker, som har mycket hög utnyttjandegrad och rörlighet, på avdelning K. Det gäller såväl ljudböcker, DVD-filmer som Daisyskivor (talböcker). Utbudet styr inköpen i mycket hög grad och det gäller att finna en balans mellan olika länder och tidsepoker. Tonvikten på bokutgivningen ligger trots allt på västvärlden. L ,8 58,2 182 L ,2 61,8 646 L ,9 160 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Biografier fortsätter att vara efterfrågade och det gäller att hitta en bra balans mellan ny och äldre litteratur. Bland biografierna finns det många dagsländor, som förlorar aktualitet efter ett tag. Dessa ska naturligtvis gallras. Kvalitetskravet får vägas mot efterfrågan från våra besökare. Önskvärt är att få till skyltningsutrymme för små utställningar om aktuella personer i hyllorna. Medicinska biografier borde flyttas ihop med avdelningen V (Medicin) för att nå fram bättre till sina läsare. Samtidigt finns det ett behov att föra samman biografier, som är spridda på olika avdelningar, till Lz Särskilda personer. 5

6 M ,0 36,4 20 M ,3 46,2 161 M ,4 46,3 93 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: M (Etnografi) har högst utnyttjandetal 2,7 följt av Mz (Folktro och folkseder) 1,6, Mat (Romernas folkkultur), Mc (Etnografi Sverige) och Mza (Högtider och fester) 1,4. Här står studerande för en hel del av lånen. Utgivningen är inte så stor vilket innebär att förnyelse blir svårt. N ,8 49, N ,9 50,2 816 N ,9 49,5 425 GEOGRAFI: Avdelningen är stor och har många underavdelningar. Medelvärdet för nyttjandegraden på hela avdelningen är 1,9. Variationerna är dock stora i nyttjandegrad mellan olika underavdelningar och medier. Flera avdelningar ligger dessutom över målvärdet på 4,0 för nyttjandegrad. Resandet ökar och nya resmål tillkommer. Därför är det angeläget att fortsätta att köpa in många resehandböcker. En översyn behövs av geografiböcker på andra språk än engelska. O ,0 29, O ,7 46, O ,7 68,9 126 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Utnyttjandegraden varierar och böckerna på flera underavdelningar lånas ut tämligen mycket. Detta gäller särskilt underavdelningar med juridisk litteratur men även signum Ohf (Social omsorg). Fokus bör i första hand ligga på litteratur som är tillgänglig för en bred allmänhet. Solna vuxenutbildning ordnar kurser för blivande undersköterskor och kursböckerna i social omsorg bör därför finnas i flera exemplar. Vi fortsätter allmänt att köpa in nya upplagor och flera exemplar av efterfrågade titlar. Vi bör även kunna erbjuda ett brett urval av litteratur som speglar den aktuella samhällsdebatten. 6

7 P ,2 34,5 663 P ,5 63, P ,1 72,4 233 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Exempel på avdelningar som har hög utnyttjandegrad och rörlighet är de som handlar om t ex husbyggnad, motorfordon (körkortsböcker) och datateknik. En kontinuerlig gallring av äldre medier fortsätter. Eftersom det är viktigt att följa med i den tekniska utvecklingen måste beståndet hela tiden förnyas och inköpen borde ökas till års nivå. Tidskrifter utgör ett utmärkt komplement. Q ,6 44,7 776 Q ,0 56, Q ,4 62,6 541 EKONOMI: Många avdelningar har högre utnyttjandegrad än 2,0. Även tidskrifter och DVD lånas en hel del. Vi har köpt in olika träningsformer på DVD som visat sig vara populära. Utgivningen av böcker inom olika träningsformer är väldigt stor vilket innebär att vi måste försöka göra ett så allsidigt och bra urval som möjligt. R ,1 34,1 161 R ,6 49,3 791 R ,0 53,3 171 DROTT, LEK OCH SPEL: En hel del undersigna har högre utnyttjandegrad än 2,0. Ra/VC (Gymnastik-DVD) ligger högst med 10,3 följt av Rc/Vc (Dans-DVD) 6,0, Ra (Gymnastik) 4,0 och Rba (allmän idrott) 2,1. Både tidskrifter och DVD lånas mycket. Utgivningen inom framförallt Ra är väldigt stort vilket innebär att ett bra urval måste göras. 7

8 S ,9 44,3 19 S ,2 49,1 12 S ,8 41,1 1 MILITÄRVÄSEN: Eftersom utbudet av ny litteratur inom ämnesområdet är begränsat, så är det inte förvånande att utnyttjandegraden och rörligheten är låg. Rent procentuellt köps också in fler böcker på engelska (än på andra avdelningar) för att kunna förnya beståndet. Med undantag för en Daisy-skiva (talbok), finns inga andra typer av medier på avdelning S. En militärhistorisk tidskrift skulle kunna komplettera och kompensera för bristen på ny litteratur. En flytt av avdelning S direkt i anslutning till avdelning K skulle bidra till att utnyttjandegraden höjs. Utrymme för detta måste frigöras i hyllorna. T ,5 77,6 19 T ,5 79,2 29 T ,2 81,7 10 MATEMATIK: Hög utnyttjandegrad! Vi fortsätter att köpa in studielitteratur på i första hand gymnasienivå men och flera exemplar av efterfrågade titlar. U ,8 25,0 241 U ,4 43,1 775 U ,8 51,9 55 NATURVETENSKAP: Låg utnyttjandegrad utom för Uce (Kemi).Vi fortsätter att köpa in studielitteratur motsvarande gymnasienivå, efterfrågade titlar i flera exemplar. I övrigt bör vi, trots tämligen låg utnyttjandegrad, fortsätta att lyfta fram miljö- och klimatfrågorna genom att köpa ny, efterfrågad litteratur, även av debattkaraktär. 8

9 V ,0 72,9 287 V ,3 74,8 565 V ,3 79,0 255 MEDICIN: Litteraturen inom avdelning V är mycket efterfrågad, vilket visar sig i utnyttjandegrad och rörlighet. Delvis beror det på att flera vårdutbildningar finns i Solna. En ytterligare finfördelning, som påbörjats efter mätperioden, kommer att underlätta för besökare att hitta litteratur om sitt speciella område. Ett ytterligare förslag till förnyelse är att flytta alla medicinska biografier från avdelningen Lz (biografier, särskilda personer) till avdelning V. Utnyttjandegraden och rörligheten är jämt fördelat över alla underavdelningar, även om utlånen av Daisy-skivor (talböcker) är väldigt låg eller obefintlig. X ,8 37,0 45 X ,9 38,0 215 X ,9 31,6 166 MUSIK (Noter). Att hålla en notsamling, kräver en viss bredd inom de olika underavdelningarna och man kan därför inte förvänta höga utlåningstal inom alla. Högst utnyttjandegrad har DVDmusikskolor samt DVD+nothäfte. Vissa avdelningar som frontats i sin uppställning har ökat i utlåning. Y ,6 89,8 120 Y ,6 103, Y ,4 86,9 56 MUSIK (Fonogram). Förklaringen till att utnyttjandegraden för musik-cd minskar i Solna är den samma som för alla andra bibliotek, den att allt fler väljer att ladda ner musik, istället för att låna. 9

10 Skönlitteratur Hc-Hce , Hc-Hce ,4 65, Hc-Hce ,1 62,7 609 SKÖNLITTERATUR (Svensk och i svensk översättning): Skönlitteratur har en hög utnyttjandegrad, även om den minskat sedan förra mätningen. Förklaringen kan vara att under senare halvan av 2010 fick vuxenavdelningen på biblioteket i Solna centrum direktiv att minska på bokinköpen, pga obalans i budgeten. Konsekvensen av detta blev att aktuella och efterfrågade böcker inte kunde köpas in i den omfattning vi önskat. Vi fortsätter köpa in skönlitteratur som speglar bokutgivningen, både den populära och efterfrågade litteraturen och också den smalare litteraturen ska ha sin självklara plats hos oss. Efterfrågan på ljudböcker är fortsatt hög och vi har det i åtanke vid inköp. Särskild tonvikt ska läggas vid att komplettera och förnya beståndet av Lättlästa böcker eftersom efterfrågan på LL-böcker med cd-skiva är mycket stort. Hd-Hv ,2 41, Hd-Hv Hd-Hv ,3 45, SKÖNLITTERATUR (Utländsk): Siffrorna är inte helt rättvisande, eftersom antalet depositioner på invandrarspråk, där vårt eget bestånd inte räcker till, inte finns med. Men generellt kan sägas utnyttjandegraden är mycket hög för ljudböcker, dvd och pocketböcker. Vi måste därför aktivt söka inköpskällor för dessa medier. 10

11 Placeringar JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,5 66,8 2 ÅR Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,6 67,0 9 År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,8 52,8 4 JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN: Litteratur inom genusfrågor frågas fortfarande efter framförallt av studerande. I jämställdhetshyllan står inte renodlade genusböcker utan de står på signum Ohj. Detta kan man fundera över om vi ska ändra på. Kanske ska vi döpa om hyllan till genus. Det kan då bli problem att få plats med alla dessa böcker i väghyllan. Barn- och ungdomslitteratur ua ,4 11,3 5 ua ,5 29,3 212 ua ,3 0,4 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: En avdelning som inte rör sig mycket förutom uaef (Redigeringsteknik). Få titlar. Kanske inte så intressanta böcker för barn. Utnyttjandegraden är ganska hög eftersom vi har så få titlar. ub ,8 30,5 43 ub ,3 56,3 282 ub ,8 107,3 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Hög utnyttjandegrad 2,8 och stor rörlighet trots att vi inte köpt så många nya ex. En avdelning som lockar många barn på grund av sina ämnen. Fler ex kan köpas eftersom en hel del böcker är slitna och väl lästa. 11

12 uc ,4 58,3 32 uc ,6 64,1 18 uc ,7 62,6 3 RELIGION: Ganska stor avdelning där framför allt böckerna om de olika religionerna lånas mycket, både av skolelever och andra. Vi kompletterar så snart det finns ett utbud på Btj-listorna. ud ,0 81,9 2 ud ,6 71,4 21 ud ,5 72,8 1 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: En avdelning som vänder sig både till små och större barn och även vuxna. Pernilla Stahlfelts roliga böcker om ämnen som kärlek och döden är populära och det skrivs mer populärvetenskapliga böcker om psykologi för barn. ue ,3 35,7 3 ue ,3 53,9 170 ue ,4 77,2 18 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Stort intresse för böckerna på Föräldrahyllan. Viktigt att böckerna är aktuella när det gäller avdelning E. Särskilt avdelningarna Eab (Pedagogisk metodik) och Eh (Uppfostran i hemmiljö) rör sig mycket. 12

13 uf ,0 62,3 20 uf ,8 55,7 25 uf ,2 56,6 4 SPRÅKVETENSKAP: Särskilt höga siffror för lättläst litteratur på engelska och lättläst på svenska. ug ,4 22,7 2 ug ,5 27,5 59 ug ,3 27,2 4 LITTERATURVETENSKAP: Mycket låg utnyttjandegrad 0,3 kan delvis bero på att böckerna används på plats men utlåningen är låg. Vissa böcker är kurslitteratur och lånas därför. En avdelning som är svår att gallra. ui , ui ,4 47,1 60 ui ,7 49,8 8 KONST, TEATER, MUSIK: Utnyttjandegraden har stigit något. Böckerna om teckning lånas flitigt 5,5 och intresset för att teckna manga bidrar därtill. Även böckerna om film lånas en hel del. Från Ungdomshyllorna lånas en hel del böcker om musiker och artister. 13

14 uj ,1 44,3 1 uj ,0 52,0 6 uj ,7 41,0 ARKEOLOGI: Låg utlåning. Hyllan har en dålig placering längst ned och böckerna syns dålig. Skulle säkert tjäna på att föras samman med avdelning K historia som man gjort på många barnavdelningar. uk ,4 54,3 12 uk ,6 60,8 86 uk ,2 52,8 6 HISTORIA: Utlåningen har sjunkit från 1,6 till 1,2 sedan. Svårt att säga vad det beror på. Högsta siffran 4,0 finns på Ungdomshyllorna. ul ,2 44,4 1 ul ,9 48,2 26 ul ,0 50,7 4 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Utnyttjandegraden har stigit något sedan forfarande intresse för vissa skildringar som Anne Frank men framför allt Lz-böckerna på Ungdomshyllorna höjer siffrorna. De är bara de kändaste namnen från den vanliga Lz-hyllan som lånas. 14

15 um , um ,9 45,5 32 um ,1 46,4 4 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: Siffran någon högre än. Böcker om drakar, varulvar och andra mytologiska varelser finns intresse för och periodvis även böckerna om våra viktigaste helger som jul och påsk etc: Ungdomshyllan har några höga siffror att visa upp. un ,2 56,3 11 un ,6 38,4 73 un ,6 38,5 73s GEOGRAFI: Utnyttjandegraden och rörligheten ligger på ungefär samma nivå som tidigare mätningar. Fler medier behövs till denna efterfrågade avdelning men utgivningen är tyvärr begränsad. I den mån det finns böcker att köpa kommer vi satsa mer på avdelning un. uo ,5 31,9 3 uo ,1 36,6 51 uo ,8 34,9 7 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Här har utnyttjandegraden minskat något. Avdelning uo på UNG hyllan fortsätter dock att ha en mycket hög utnyttjandegrad. Gallring behövs. 15

16 up ,5 52,2 15 up ,9 87,5 177 up ,7 69,7 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Siffrorna för utlån och utnyttjande har höjts man kan se att avdelning SMÅFAKTA är mycket populär bland våra låntagare. uq ,9 76,0 12 uq ,8 63,9 169 uq ,0 56,0 EKONOMI: Denna avdelning fortsätter att öka i utnyttjandegrad. Böcker om husdjur är en av barnavdelningens mest rörliga avdelningar. Fortsatt satsning på böcker om husdjur. ur ,1 41,2 18 ur ,7 48,5 189 ur ,9 38,0 92 IDROTT, LEK OCH SPEL: Här har utnyttjandegraden sänkts. Fler nya böcker om idrott behövs och vi kommer att satsa på det under. Det finns ett stort intresse för t.ex. fotboll men böckerna som ges ut är inte alltid barnanpassade. 16

17 us ,3 61,5 - us ,0 60,0 1 us ,9 87,5 MILITÄRVÄSEN: Avdelning us är väldigt liten, den har minskat ytterligare sedan sista mätningen. Rörligheten och utnyttjandegraden har dock ökat rejält sedan sista mätningen. Speciellt böckerna som handlar om spioner (use) är mycket utlånade. Det finns dock inte så mycket att köpa in för barn på avdelning S. ut ,7 88,2 - ut ,9 66,0 2 ut ,5 83,3 MATEMATIK: Avdelning ut är också ganska liten, den har dock ökat rejält i utnyttjandegrad. Trots att beståndet bara ökat med 2 medier sedan sista mätningen och inga gallringar gjorts. Matematik på Cd-rom har väldigt hög utnyttjandegrad. Så även småfakta och allmänna matematikböcker. uu ,4 54,6 63 uu ,0 70,0 173 uu ,2 68,0 75 NATURVETENSKAP: En väldigt stor avdelning. Utnyttjandegraden är ungefär samma som sist. Böcker om rymden (uua) har en utnyttjandegrad på 4.0 och dinosaurier (uud) på 5.7. Vi forsätter köpa in flera ex av dessa populära signa, samt gallrar eftersom de slits ut. Böckerna placerade på småfakta har också hög utnyttjandegrad, det är en populär utbrytning som vi borde fortsätta bygga på för att motsvara efterfrågan. Även böckerna om djur rör på sig väldigt mycket, det kan man framförallt se i hyllorna, även om det inte alltid motsvarar utnyttjandegraden så sitter ofta klasser och andra barn och läser i dessa böcker i biblioteket. Viktigt att hålla hyllorna städade! 17

18 uv ,7 56,2 10 uv ,6 77,9 53 uv ,0 62,2 25 MEDICIN: Avdelning uv är en ganska stor avdelning. Beståndet har ökat något sen förra mätningen. Utnyttjandegraden och rörligheten har minskat något, från 2.6 till 2.0 och från 77.9 till Det är dock också en sådan avdelning, speciellt undersignumet uvnd, som man kan se i hyllorna att de rör på sig mycket men kanske inte lånas lika mycket utan de blir lästa av barn och ungdomar på plats i biblioteket. Hög utnyttjandegrad på böckerna placerade på föräldrahyllan, ungdom, småfakta och syskon. ux ux ,5 56,5 51 ux ,2 44,1 14 MUSIK (Noter): Utnyttjandegraden har sänkts något sedan senaste mätningen, från 1.5 till 1.2. Rörlighet från 56.5 till ux är en väldigt svåröverskådlig avdelning med många spiralinbundna verk och häften utan ryggtext som det är svårt att se i hyllan. Därför blir den också lätt stökig när låntagarna söker i den själva vilket kan avskräcka. Kanske att man borde exponera dessa böcker på något annat vis? T ex i ett tråg där det är lättare att se framsidorna på böckerna. uy ,3 85,9 7 uy ,3 95,3 24 uy ,4 90,8 4 MUSIK (Fonogram). Mycket stor utlåning bland cd skivor för barn Yqj. En gallring och en översyn behövs. 18

19 Barn- och ungdomsböcker Hcf ,8 82, Hcf ,3 89, Hcf ,7 87,5 798 BARNBÖCKER: Återigen har utnyttjandegraden och rörligheten ökat. Under 2010 har en stor satsning på gallring bland bilderböckerna gjorts vilket förbättrat för låntagarna, dock behövs fortsatt gallring då bilderboksrummet är något för litet för det bestånd vi har. Vår genushylla har blivit något av en succé vilket man ju kan se i denna mätning. Liksom i tidigare mätningar verkar våra utbrutna placeringar t.ex. ASTRID LINDGREN, LÄTTLÄST vara lyckokast, det är helt klart att våra besökare hittar till dessa hyllor. Omflyttning har nyligen gjorts bland Hcf kapitelbok i syfte att underlätta för barn, föräldrar och pedagoger. Hcg ,1 57,4 407 Hcg ,6 70, Hcg ,5 67,2 194 UNGDOMSBÖCKER: Utnyttjandegraden har sjunkit något men rörligheten har ökat betydligt. Deckarhyllan och Fantasy har höga siffror vilket inte är förvånande med tanken på det intresse som finns. Lättläst Fantasy efterfrågas också mycket. Ibland klassas det som Hcg, ibland som Hcf. Bland de vanliga ungdomsböckerna kan man gallra ordentligt. Vi har köpt många ex av efterfrågade böcker som tex Habib och Gahrtons böcker vilket gör att det är trångt på hyllorna. Åtgärder- Hårdare gallring Fler utbrutna avdelningar kanske hästböcker, sport, kärlek 19

20 uhci ,4 78,2 78 uhci ,7 91,5 226 uhci ,4 92,1 53 SERIER: Utnyttjandegraden av serierna är väldigt hög. Manga har absolut högst utnyttjandegrad. uhci med placering manga har en utnyttjandegrad på 7.0. Här läses också väldigt mycket på plats i biblioteket. Mangabeståndet är stort men det måste underhållas mycket då böckerna snabbt blir slitna och trasiga eftersom de lånas så mycket och det ofta kommer nya delar i serierna. Kanske man borde köpa in fler ex av varje del? Även serier utan placering uhci har en hög utnyttjandegrad på 4.0. Fortsatt satsning på inköp av serier för att motsvara efterfrågan. uhcuhce ,7 51,2 588 uhcuhce ,3 68, uhcuhce ,9 69,1 381 TONÅRSBÖCKER: Tonårsböcker är en stor avdelning med hög utnyttjandegrad. Rörligheten ligger på ungefär samma. Barn- och ungdomsfilmer ingår i detta bestånd och har oerhört hög utnyttjandegrad. Så även ljudböcker och Daisy. uhce (Tonårsböcker i svensk översättning) utan placering har en utnyttjandegrad på 3.3 och uhc (Tonårsböcker, svenska) på 2.1. uhce med placering Fantasy har en utnyttjandegrad på 3,7. Även tonårsdeckare, som är en ny utbrytning har fungerat bra, med en utnyttjandegrad på 3.0. Annars är tonårsböckerna med placering Ungdom de med absolut högst utnyttjandegrad. Kanske man borde arbeta mer med utbrytningar? Ett förslag är en utbrytning av skräck till skillnad mot spöken för de yngre barnen. Viktigt med fortsatt gallring av ej utnyttjat material. 20

21 Utländska barn- och ungdomsböcker ufhd ,2 49,6 370 ufhx ughd ,6 51,3 57 ughv uhd ,0 52,5 318 uhx uhd ,6 53,0 93 uhx Man kan se en enorm skillnad mellan de olika språken där vissa har mycket hög utnyttjandegrad medan andra knappt rör på sig. Vår satsning på utländska språk har gett resultat bland de populära språken. Vi arbetar vidare med barnböcker på utländska språk och medieplanen är en bra handledning här. Placering Ungdom ,7 79,1 % ,2 74,7 17 Placering Ungdom: En blandavdelning riktad till åldrarna ca Utnyttjandegraden har ökat. Rörligheten har minskat något men det kan bero på att avdelningen växt. Många undersigna finns det bara enstaka ex av med väldigt hög utnyttjandegrad. Några stora signa med hög utnyttjandegrad är uhce/uhc (Tonårsböcker), Hce/Hc, (Skönlitteratur) Hci (Tecknade serier), O (Samhälls- och rättsvetenskap), R (Idrott, lek och spel), V(Medicin) och alla z signa (biografier). I (Konst, musik,teater) har ökad utnyttjandegrad. Undantagna är stora folianter som främst läses på plats. Signumet He (Skönlitteratur, engelska) har 8 böcker placerade på ungdom med en utnyttjandegrad på 11, det visar att man borde köpa in mer unga vuxna - böcker på engelska. Siffrorna inkluderar inte Spel (Rd/DO). 21

22 ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I BERGSHAMRA Facklitteratur A ,1 7,6 69 A ,3 12 A ,2 0,3 0 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Inköp görs främst inom signum Aef (Redigeringsteknik) som har utnyttjandegrad 1,4. B ,1 45,6 297 B ,6 70,6 303 B ,2 45,5 14 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Bf (stipendier,) Bl (omstridda fenomen) har mest utlån. Inköp görs restriktivt. C ,0 46,8 4 C ,8 38,2 13 C ,0 41,8 3 RELIGION: C, 1,9 Cme (Indiska religioner), 1,4, Cmi (Germansk religion), 2,0, Cmg (Grekisk och romersk religion), 1,5 utnyttjas mest. Inköp inom dessa avdelningar prioriteras. 22

23 D ,2 72,2 13 D ,7 61,4 15 D ,1 62,1 21 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Intresset för filosofi avspeglar sig i ökat antal lån. Inom psykologi finns högsta utnyttjandegraden fortfarande inom Dok (Tillämpad psykologi) men även andra underavdelningar. Ljudböckerna har utnyttjandegrader mellan 4 och 5, här finns bl.a. många avslappnings- och meditationsböcker som är mycket populära. Nya omdebatterade titlar inom både filosofi (t.ex. etik) och psykologi ska även fortsättningsvis inköpas kontinuerligt. E ,1 46,3 35 E E ,0 50,56 8 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Här märks speciellt böckerna om hur man söker jobb, skriver CV:n mm. Många lån också på böcker om olika typer av pedagogiska metoder (Waldorff, Montessori mfl.) Fortsatt fokus på dessa områden vid fortsatta inköp inom pedagogik. F ,0 44,0 10 F ,0 42,9 40 F ,9 54,7 35 SPRÅKVETENSKAP: Språkkurserna har genomgående hög utnyttjandegrad, och för att möta efterfrågan nya kurser fyra nya kurser på svenska köpts in. Lexikon och grammatikböcker för olika språk förnyas kontinuerligt och de flesta böcker lånas ofta. 23

24 G ,5 28,1 24 G ,0 28,4 15 G ,7 26,7 18 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden har dalat på avdelning litteraturhistoria. Kanske spelar användandet av internet in här. Skolelever som söker material om författare hittar idag mycket i databasen Alex (författarlexikon) och på olika hemsidor om författare. Efter att statistiken för medieplanen togs ut har en ny omfattande gallring på 156 exemplar gjorts inom avdelningen G. Inköp av författarbiografier bör göras mycket restriktivt i framtiden. I ,7 31,2 41 I ,5 27,6 38 I ,7 33,0 31 KONST, TEATER, MUSIK: Ib (konsthistoria), Ie, (målarkonst) och Ihk (mode mm) är de undersigna som rör sig mest, och som bör prioriteras vid inköp. Konstnärsbiografierna används ofta på plats istället för att lånas hem, och genererar inte så många lån. J ,3 24,4 - J ,1 10,9 J ,3 17,9 1 ARKEOLOGI: Liten avdelning med låg rörlighet. Inköp endast vid efterfrågan. 24