Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Transkript

1 Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5

2 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok- och biblioteksväsen... 7 B Allmänt och blandat... 7 C Religion... 8 D Filosofi och psykologi... 8 E Uppfostran och undervisning... 9 F Språkvetenskap Övriga språk G Litteraturvetenskap H Skönlitteratur J Arkeologi K Historia L Biografi med genealogi M Etnografi, socialantropologi och etnologi N Geografi O Samhälls- och rättsvetenskap P Teknik, industri och kommunikationer Q Ekonomi och näringsväsen R Idrott, lek och spel S Militärväsen T Matematik U Naturvetenskap V Medicin X Musikalier Prioritering Referenser Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket.Referenser... 30

3 Skolbiblioteken i Vellinge kommun styrs sedan kommunens omorganisation vid årsskiftet 2010/2011 enbart via skolorna. Skolbiblioteken står alltså inte längre med en fot i M-nämnden och en i kultur- och fritidsnämnden. Detta innebär förstås inte att den kulturella aspekten försvunnit från skolbiblioteken utan helt enkelt att fokus ligger på den pedagogiska aspekten. Jag kommer i och med denna förändring att ta upp riktlinjer för Södervångskolans bibliotek utifrån skolans riktlinjer, till störst del skollagen och Lgr11. Jag kommer bara att beröra de delar som rör hur bibliotekets bestånd bör se ut och byggas upp - då det är den/aspekten som är relevant för medieplanen. Resterande delar av verksamheten kommer att behandlas i en verksamhetsplan. Pedagogiska aspekter Skollagen I skollagen står följande: "Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek." Detta är dock inte någon vidare riktlinje för en skola som redan har ett skolbibliotek. Bibliotekslagen I bibliotekslagen finns lite fler ledtrådar. Här far man veta att: "Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov". Dessutom står det att "Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning." Rent lagligt är alltså de saker ett skolbibliotek ska fokusera på funktionshindrade och minoriteter och böcker på deras respektive språk. Skolbiblioteket ska jobba för att utveckla elevernas språk och stimulera till läsning. Det som tydligt understryks här är det faktum att också elever med behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver. I Södervångs biblioteks fall betyder detta i de flesta fall hjälp för lässvaga elever eller elever med dyslexi. Lgr- 11 Om man läser i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns det betydligt mer att jobba med även om det inte är direkt riktat till skolbibliotek. Dels finns det mycket som är riktat till all personal på skolan. Dessa saker handlar dock mest om bemötande. Dels finns det mycket som ska ingå i elevernas utbildning som är starkt kopplat till skolbibliotek. Numera finns det också betydligt tydligare styrt vilket centralt innehåll de olika ämnena ska innehålla. Detta kan vara till stor hjälp för facklitteraturbeståndet. Lgr-11 fokuserar mycket på 4 olika perspektiv: ett historiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internationellt perspektiv och ett etiskt perspektiv. Dessa fyra bör också finnas i bakhuvudet vid köp av litteratur. Många exempel på dessa olika saker kommer jag att ta upp under de SAB-rubriker som jag tycker passar för diskussionen. Dock tänker jag ta med några citat även från Lgr-11 under denna rubrik. Till exempel vill jag markera det internationella perspektivet här: "Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet" (Lgr-11). I samband med detta vill jag ta upp följande: "Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster" (Lgr-11). Denna text pekar på flera saker som bibliotekets bestånd bör innehålla, men även på vad som bör gallras bort. Exempelvis är det viktigt att hålla ögonen öppna efter föråldrad litteratur som inte främjar ett modernt tänkande kring andra kulturer och samhällen eller jämställdhet mellan könen. I Lgr-11 står det att "Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på." (Lgr-11). Det står också att "Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare." (Lgr - 11). Dessa två utdrag ur Lgr-11 styr i viss mån bibliotekets medieinköp. Bibliotekets bestånd måste hysa information som direkt och indirekt pekar på och använder sig av "de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på" och även böcker och andra medier som gör det möjligt att utforska ämnen utanför lärobokens gränser. Det måste finnas information tillräckligt lättbegriplig för att förstås av grundskolans elever på olika nivåer, men också tillräckligt intressant och avancerad för att väcka elevernas intresse till liv och ta dem till nya kunskapsnivåer och gynna deras personliga utveckling. Den första delen av det här utdraget är precis som för hela skolan ett av bibliotekets absolut viktigaste uppdrag. Det ska finnas litteratur från hela världen som speglar olika typer av människor och olika tankesätt. Information med ett budskap som inte präglas av demokratins principer bör inte finnas i biblioteket. Viktigt är också att tänka på att biblioteket ska ha ett brett utbud. Det är viktigare att det finns

4 något för alla än att alla böcker på hyllorna lånas ut konstant. Även om en medieplan i stor utsträckning bygger på utlåningsstatistik ska man inte stirra sig helt blind på cirkulationstalen. Pedagogisk plan Vellinges kommunala mål för barnomsorg och utbildning är samlade i dokumentet Pedagogisk plan. I denna plan skriver man att "Elevernas kunskap står i fokus. Skolan ska stärka elevernas nyfikenhet och lust att lära och lägga grunden för ett livslångt lärande. Elever ska få hjälp och stöd utifrån sina behov och utifrån sin kunskapsnivå stimuleras i sin kunskapsutveckling. Skolan ska stimulera till kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, beslutsfattande, entreprenörsanda samt till konstruktiv hantering av känslor. Skolan ska ha ett inkluderande förhållningssätt." (Kommunfullmäktige 30/9-2010, Vellinge kommun). Den text som är direkt kopplad till skolbiblioteken i den pedagogiska planen är följande: "På alla grundskolor samt på gymnasieskolan ska det finnas ett skolbibliotek med fackutbildade skolbibliotekarier. Skolbiblioteken ska utveckla elevernas förmåga och möjlighet att söka, hantera och värdera information samt poängtera vikten av att bearbeta och reflektera över inhämtat material. Biblioteken ska även medverka till att eleverna utvecklar lusten att läsa och skriva". Denna text markerar egentligen ingenting som har med medieplanen att göra. Skolan Södervångskolan har ca 520 elever. Skolan har elever från skolår 1 till skolår 9 och har från och med januari 2007 även en förskola i närbelägna lokaler. Den absolut största andelen av personerna som rör sig på Södervångskolan tillhör grundskoleeleverna. Personalen, eleverna på förskolan och i förskoleklasserna är betydligt färre. Det är alltså på eleverna i skolår 1-9 som den absolut största mängden av bibliotekets budget bör läggas. Det är för övrigt också så det ser ut idag. I Södervångskolans lokala skolplan står det följande: "Skolan har ett stort ansvar för att barn och ungdomar är delaktiga i beslutsprocesserna". Detta innebär för biblioteket att jag som bibliotekarie ska vara lyhörd för önskemål och i så stor utsträckning som möjligt forma bibliotekets bestånd efter användarna. Det är viktigt att lyssna på lärarnas tankar om vad som bör finnas för att eleverna ska hitta information inom de specifika ämnena men minst lika viktigt att främja läslusten genom att köpa in de böcker som eleverna själva vill läsa. Självklart är det viktigt att fundera över böckernas innehållsmässiga och språkliga kvalitet, men i mina ögon är det viktigaste av allt att elevernas läsförmåga förbättras och att läslusten ökas. Biblioteket Bibliotekets placering i skolan är mycket välkänd och biblioteket är öppet under hela skoldagen, med undantag för halvtimmen mellan och Eleverna besöker biblioteket ofta och det är mycket sällan tomt. Även om besöken i många fall beror på att man vill ha en plats att umgås med vänner eller använda datorerna är det också många som lånar böcker eller söker information till skolarbeten. Miljön är stundtals ganska stökig oavsett om det gäller skolarbeten eller fritid. Biblioteket har en datorsal i anslutning med 16 datorer som används flitigt till både spel och skolarbete. Biblioteket är uppdelat efter SAB-systemet. Utbrytningar finns enbart för Börja Läsa-böcker, biografier, sagor och böcker på engelska och andra utländska språk. Medieplan för biblioteket Medieplanens främsta funktion är att vara ett verktyg för att kunna arbeta med inköp och gallring av medier, och att ge en överblick över det befintliga beståndet och förhållandet mellan olika ämnen. De frågor jag söker svar på i skapandet av medieplanen är: Vilka avdelningar har hög respektive låg utlåningsstatistik? Hur aktuellt är beståndet på de olika avdelningarna? Vilka övriga resurser finns tillgängliga förutom det tryckta materialet? Hur kan avdelningar exponeras bättre och göras attraktiva? Till vem ska avdelningarna vända sig till, det vill säga vilken nivå och språk ska exemplaren som köps in vara på? Hur stort ska beståndet vara på de olika avdelningarna? Vilka problemområden ska prioriteras framför andra? I Södervångskolans fall är bibliotekets budget så pass begränsad att det inte finns någon möjlighet att satsa på alla svaga punkter samma år. Däremot kan punktinsatser göras efter att planen är skriven för att förstärka de områden som mest behöver förstärkas. Vad gäller gallring måste den göras trots att det ibland känns tungt att göra sig av med resurser utan att kunna ersätta dem. Föråldrad information förvirrar eleverna mer än det hjälper dem och föråldrade värderingar motverkar allt det skolan, och således också biblioteket, ska stå för.

5 Inköp av medier Huvuddelen av bibliotekets inköp görs från Biblioteket far inte gå utanför denna leverantör vid beställning av böcker. Mycket litteratur köps in på förfrågan. Sällan köps mer än ett exemplar in av varje titel. Det krävs en synnerligen stor efterfrågan på en bok för att detta ska göras. Dock köps mycket gruppuppsättningar in till skolans läsgrupper. Bibliotekets budget ligger för närvarande på kronor av vilka ca går till betalning av Book-it och databaser samt bokplast och boketiketter och andra övriga kostnader. Efter detta återstår ca till bokinköp. Givetvis är inte denna budget tillräcklig för att alla problemområden i biblioteket ska kunna åtgärdas på en gång. De problem som anses vara de viktigaste att åtgärda far helt enkelt prioriteras framför andra mindre angelägna bekymmer. Ibland kan somliga problem vara svåra att åtgärda av andra anledningar än de rent ekonomiska. Ofta är detta då beroende på förlagens utgivning. Det går alltid trender i utgivningen och ibland kan det vara i det närmsta omöjligt att hitta en viss typ av litteratur, eller litteratur inom specifika ämnen. Jag väljer ofta att prioritera skönlitteratur och därmed elevernas läslust framför facklitteraturen om jag tvingas välja. Gallring av medier Den gallring som sker i nuläget i biblioteket är förhållandevis sporadisk och utgår ofta från böcker som inte varit utlånade på mycket länge eller exemplar som är i dåligt skick. Det är dock inte givet att en titel som inte varit utlånad på länge nödvändigtvis gallras. Förr eller senare dyker det upp en låntagare som behöver just den boken, trots ett smalt ämne. Vad som behöver göras vad gäller gallring är att titta på statistiken i medieplanen för de olika avdelningarna och bestämma ungefär hur stora avdelningarna ska vara. Jag behöver se över hyllorna för att se hur trångt det är och hur mycket plats som ska göras för skyltning. Efter att jag har bestämt hur stor avdelningen ska vara bör den vara konstant i den mening att förvärv/gallring ska vara 1.0. Detta innebär att ungefär lika många titlar ska köpas in som har gallrats. Detta är ett riktmärke som kan vara bra för att inte avdelningarna ska växa eller krympa okontrollerat. På Södervångskolans bibliotek är många hyllor fortfarande i ett uppbyggnadsstadium och många böcker är oanvändbara på grund av sin höga ålder. Av den anledningen kommer nog förvärv/gallringssiffrorna variera stort ett långt tag framöver. Detta har dock förbättrats något de senaste åren och jag hoppas kunna nå 1.0 -stadiet inom en överskådlig framtid. Metod För att få fram statistik över mediebeståndet i biblioteket har jag valt att gå igenom varje avdelning för sig, och inriktat mig på huvudsignum i första hand. Underavdelningar till ett signum har jag tagit med vid behov, men oftast har de varit onödigt små och för tidskrävande att behandla. Undantag har varit hylla U (Naturvetenskap) som är ett så pass stort signum att en uppdelning var nödvändig av praktiska skäl, hylla H (Skönlitteratur) som är uppbruten på så många olika hyllor att det rent översiktsmässigt var nödvändigt och hylla F. Jag har i denna medieplan valt att bortse från skillnaden mellan sådant som i Book-IT är definierat som vuxenlitteratur och sådant som är klassat som barnlitteratur. Jag köper helt enkelt mest in sådant som är barnlitteratur. Köper jag någon gång vuxenlitteratur är det på direkt efterfrågan eller om jag absolut inte kan få tag på något annat. Jag har gått igenom varje huvudavdelning och räknat böckerna på hyllorna och delat in dem i intervaller efter hur gamla böckerna är. Intervallerna jag har valt för att se hur fördelningen av nytt och gammalt på respektive avdelning ser ut är följande: 10 <: äldre än 10 år, medier från 2001 och tidigare 5 9: medier som är mellan 5 och 9 år gamla, : medier som är inköpta under de senaste fyra och ett halvt åren, Efter att jag gått igenom ett signum på hyllan har jag räknat in de medier som är utlånade i statistiken. Detta har jag gjort i Book-IT Mängd Exemplar. Statistiken som rör förvärv, gallring och utlån har jag grundat på 2010 års uppgifter. Denna statistik har jag tagit fram i Book-IT: Administration - Statistik.

6 Definitioner Bestånd - antal exemplar som finns i katalogen tillhörande Södervångskolan. Förvärv - inköpta exemplar under ett år (2010). Gallring - antal gallrade exemplar under ett år (2010). Förvärv/gallring - mått på relationen mellan vad som köps in och gallras. Siffrorna är baserade på aktiviteten på en hylla under ett år (2010). Utlån - antal böcker som har lånats ut under ett år (2010). Nivå - ett försök att precisera vilken svårighetsgrad titlarna på en avdelning ska ha. Det finns olika definitioner på nivå men för en grundskola känns det naturligt att dela in facklitteratur som passande för skolår 1-3, 4-6 eller 7-9. Somliga hyllor som tillexempel E (Pedagogik och uppfostran) innehåller många titlar som främst riktar sig till personalen och sådana titlar är förstås minst lika viktiga som de andra, i de fall de är efterfrågade och fyller en funktion. Cirkulationstal - genomsnittliga antalet utlån böckerna har under ett år. Räknas ut genom utlån/bestånd. Siffrorna är baserade på aktiviteten på en hylla under ett år (2010). Angående cirkulationstalet hävdar Höglund i Strategisk medieplanering för folkbibliotek att 4-5 är ett önskvärt tal. Om detta tal uppnås menar Höglund att biblioteket har bra rörlighet på bokbeståndet (Höglund, 2001). I samma bok uppges att den genomsnittliga utnyttjandegraden på svenska folkbibliotek låg på 1.6 enligt siffror från SCB Ett cirkulationstal på 4-5 är väldigt högt för folkbibliotek och ännu mycket högre för ett skolbibliotek. Några siffror på var cirkulationstalet bör ligga för ett skolbibliotek finns inte och det är svårt att själv uttala sig om vad som är rimligt. I skolbiblioteket känner jag inte att jag enbart kan använda mig av cirkulationstalet för att styra avdelningars uppbyggnad. Vissa avdelningar kan ha låga cirkulationstal men ändå vara utnyttjade mycket i biblioteket - böcker som inte lånas ut syns aldrig i statistiken. Hänsyn måste tas för minoritetsgrupper och minoritetsintressen som också ska representeras ur en demokratiaspekt. Det krävs därför att även andra aspekter än antal utlån vägs in i arbetet med avdelningarna. Dessa är tyvärr ofta svåra att mäta och kunskapen om dessa undantagsfall sitter oftast i bibliotekariens och användarnas huvud. Efter medieplanen Medieplanen ska uppdateras vart tredje år. Dock ska jag försöka hålla planen aktiv genom att skriva in vad som behövs på de olika avdelningarna och köpa in detta. Gallring ska ske kontinuerligt och hyllorna ska inte tillåtas växa utan att jag samtidigt tar bort gammalt eller inaktuellt material.

7 A Bok- och biblioteksväsen ua*/hy A*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring Cirkulationstal 0,38 0,8 0, ,5 % ,0 % ,5 % 4 6 Total ,0 % 5 11 Cirkulationstalet har sjunkit något från föregående medieplan, men fortfarande är det en förhållandevis aktiv hylla i förhållande till hur det var för 4 år sedan då inga böcker lånades ut. Många av de mest populära böckerna är sådant som pedagoger har använt i fortbildningssyfte, exempelvis Att skriva examensarbete av Stefan Stukát. Fortfarande skulle jag kunna göra ett större arbete med att försöka bokprata ut böcker som Kodmakaren av David Love och Diktskola av Marcus Birro. För tillfället är dock den ena boken utlånad utan att jag pratat om den. Beståndet har föråldrats en del sedan föregående plan. Detta kommer att vara genomgående för samtliga hyllor då ett aktivt arbete med beståndet har legat på is de senaste två åren. Åtgärder: Fortfarande behövs det nyare och fräschare böcker om skrivkonstens historia. Många av böckerna på hyllan kan man faktiskt bokprata om och på det sättet dra intresse till dem. B Allmänt och blandat ub*/hy B*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, ,9 % ,3 % ,9 % Total ,0 % Tidskrifter: Chili, Kamratposten, 8 sidor, Lyckoslanten. Referens: AHA, Nationalencyklopedin, Guinness World Records 2011 Databaser: NE online Hylla B är en svår hylla att jobba med eftersom innehållet är så väldigt blandat. Guinness World Recordböckerna har dock lockat en stor del elever till hyllan. Detta leder till att andra böcker på hyllan kan få nytt liv. Nästan samtliga världsrekordböcker har gått sönder, men jag gallrar ut dem årsvis och låter de nyaste årgångarna vara kvar oavsett hur trasiga de är. De är omåttligt populära ändå.

8 Böckerna om övernaturliga fenomen är fortfarande mycket populära, medan uppslagsverken står stilla på hyllan. Internet är källan till information för de flesta elever i de fall uppslagsverken hade kunnat vara till nytta med all rätt, bör tilläggas. Fördelningen mellan gamla och nya böcker ser inte så kul ut. De flesta böcker ligger i bottenskiktet och är alltså äldre än åtta år. Cirkulationssiffran ligger stadigt gentemot förra medieplanen: 0,79 i år jämfört med 0, Åtgärder: På den här hyllan märks det tydlig skillnad vid skyltning och det bör därför göras aktivt. Till hyllan bör det vid möjlighet köpas in fler lättlästa böcker om övernaturliga fenomen, då det är främst de yngre barnen som läser om sådant. Ett nytt test är att jag nyligen köpt in ett exemplar av Ripley s believe it or not. Det ska bli intressant att se om den blir lika populär som Guinness-böckerna. En liten gallring av gamla uppslagsböcker skulle nog kunna vara på sin plats. C Religion uc*/hy C*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring Cirkulationstal 0,23 0,26 0, ,8 % ,6 % ,6 % Total ,0 % Förändringen som började ske för fyra år sedan har tyvärr avstannat. Det har inte köpts in tillräckligt mycket nytt och gallringsprocessen har avstannat. Till stor del kan detta skyllas på tiden jag var tvungen att spendera på Vellinges folkbibliotek somrarna 2009 och Dock har cirkulationstalet höjts igen vilket är roligt att se. I beståndet finns upp emot 50 små häften från början av 80-talet som ställer till åldersstatistiken lite. I viss mån används de av de yngre eleverna och de tar väldigt lite plats i hyllan. Av dessa skäl har häftena sparats hittills. Kanske ska man överväga att gallra bland dessa. Åtgärder: Många av böckerna om de olika religionerna måste ersättas med nya böcker med moderna värderingar. Fler böcker behövs om specifika religioner: kristendom, judendom, islam, hinduism, buddism etc. Beståndet av böcker om asatro är förhållandevis bra. Beståndet behöver gås igenom noggrant för att försäkra att inga föråldrade värderingar finns kvar i böckerna. I den mån jag hittar böcker som behandlar sekter kan det vara bra att utöka denna del av beståndet ytterligare, då jag vet att niorna ofta arbetar kring detta tema. D Filosofi och psykologi

9 ud*/hy D*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring Cirkulationstal 0,35 0,47 0, ,8 % ,4 % ,8 % 9 26 Total ,0 % På den här hyllan har det skett drastiska förändringar. Beståndet har ökat med nästan 50% på två år. Till stor del beror detta på inköp av psykologiböcker för barn och unga samt att jag fick ta över många böcker från Vellinges bibliotek när de gallrade inför flytten. Många av böckerna som lånas ut på den här hyllan handlar om kärlek och sex och om hur unga människor funderar kring sin egen utveckling. Många av de böcker för vuxna som finns på hyllan har köpts in som fortbildningslitteratur åt lärare och de brukar inte lånas ut i vidare stor utsträckning efter att läraren är klar med kursen. Cirkulationstalet har sjunkit drastiskt sedan förra året. Detta beror i lika stor utsträckning på att mängden böcker ökat som att utlånen sjunkit. Åtgärder: Marknadsför hyllan för lärarna så att de vet att den här typen av litteratur finns att fa tag på i biblioteket och på vilken hylla man kan hitta den om man är intresserad. Ta gärna med titlar om kärlek och sex ut på bokprat, många elever vet inte att de finns, men vill väldigt gärna läsa denna typ av böcker om de bara blir introducerade för dem. Böcker som Pinsamt! av Lisa Bjärbo Kärlekboken och Dödenboken av Pernilla Stahlfelt ska verkligen inte glömmas bort. Utmärkta bokpratsböcker! E Uppfostran och undervisning ue*/hy E*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring Cirkulationstal 0,36 0 0, ,4 % ,3 % ,3 % Total ,0 % Då den förra medieplanen (2009) aldrig färdigställdes kan jag härifrån bara jämföra sifforna med medieplanen från I den jämförelsen blir det tydligt att det har hänt mycket med den här hyllan. Antalet böcker har ökat med ca 70 volymer och cirkulationstalet har trots detta ökat från 0,05 till 0,36. Till stor del beror detta på att många pedagoger gått kurser som biblioteket köpt in litteratur till. På så sätt har böckerna också lånats ut, eftersom de har en färdig målgrupp. Hyllan har också blivit lite mer inkörd. Pedagogerna vet att den finns. Åtgärder: Fortfarande behöver hyllan marknadsföras bättre bland lärarna.

10 F Språkvetenskap uf*/hy F*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring 0,11 Cirkulationstal 0, ,5 % ,7 % ,8 % Total ,0 % Sedan 2007 har det hänt mycket och lite märkliga saker på denna hylla. Dels har jag gallrat ganska friskt. Beståndet har minskat från 155 volymer till 134. Dels har cirkulationstalet sjunkit drastiskt, från 0,37 till 0,05. Vad detta kan bero på vet jag inte. Kanske kan jag förklara det med färre arbeten bland de yngre eleverna om namn och ortnamn, men jag tycker ändå att det låter märkligt. Jag vet om att språklexikonen används ofta, men att de sällan lånas ut. Kanske kan detta också förklara något. En annan sak som uppdagades när jag gick igenom denna hylla var att betydligt fler böcker saknas här än på andra hyllor. Kanske är det så att språklärarna har dålig koll på vad som är deras material och vad som är bibliotekets. Åtgärder: Prata med språklärarna och hör om några av de försvunna exemplaren kan finnas hos dem. Förklara att en etikett på baksidan ofta betyder att det är en biblioteksbok. Ett sätt att marknadsföra hyllan kan vara att skylta med roliga språkböcker i lärarrummet där de kan fånga någon svensklärares intresse. Engelskhyllan Antal titlar 555 Antal exemplar 986 Utlånade 82 Försvunna 14 Nytt 6 Gallrat 11 Utlånat 207 Förvärv/Gallring 0,55 Cirkulationstal 0, ,2 % ,6 % ,2 % Total ,0 % Engelskhyllan innehåller massor av böcker och den används ganska mycket oavsett vad det låga cirkulationstalet visar. Trots att statistiken visar på låga utlåningssiffror är jag inte orolig för engelskhyllan rent cirkulationsmässigt. Däremot är förhållandet mellan gamla och nya böcker väldigt dåligt. Jag har köpt in en hel del nytt, men fortfarande inte gallrat tillräckligt. Åtgärder: Framför allt måste det gallras. Det bör också köpas in nytt kontinuerligt.

11 Övriga språk Antal titlar 13 Antal exemplar 13 Utlånade 0 Försvunna 0 Nytt 0 Gallrat 1 Utlånat 0 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal ,0 % ,69 % ,31 % Total ,0 % Detta är en patetiskt liten hylla. Dock finns det skäl för det. Förutom engelska och svenska är inte våra elever så språkbevandrade att böcker är aktuellt. Visst hade det varit roligt om det fanns lätta, lätta böcker på spanska, franska och tyska, men det är inte högprioriterat. De böcker som finns idag är böcker som biblioteket av olika anledningar fått. De lånas inte ut i någon större utsträckning. Åtgärder: Det är viktigt att hålla de riktlinjer som finns i minnet. Böcker på minoritetsspråk ska finnas. När vi har elever med annat modersmål än svenska ska jag köpa in böcker på deras språk. G Litteraturvetenskap ug*/hy G*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal ,1 % ,2 % ,8 % 7 38 Total ,0 % 7 41 Ingen av böckerna på den här hyllan har lånats ut under hela Dock är ett exemplar utlånat just nu. Många av böckerna på hyllan är litteraturhistoriska uppslagsverk, som måste finnas men som inte används vidare ofta. Det som faktiskt används är uppslagsverken om författare. Beståndet behöver ses över och gallras. Biografier över författare (Gz och Gcz) finns placerade på biografier (hylla L*) och diskuteras således under den rubriken. Databasen Alex online används i hög utsträckning när eleverna ska skriva skolarbeten om olika författare. Man kan sluta sig till att detta är en hylla som nog alltid kommer att vara främst skolbetonad. Åtgärder: Eventuellt kan lättare böcker om olika litterära perioder köpas in. H Skönlitteratur

12 Bilderbokshyllan Antal Titlar 262 Antal exemplar 283 Utlånade 46 Försvunna 5 Nytt 11 Gallrat 6 Utlånat 331 Förvärv/Gallring 1,83 Cirkulationstal 1, ,9 % ,7 % ,4 % Total ,0 % Det är roligt att se vilken skillnad det är mellan de olika medieplanerna för 2007 och 2011 vad gäller bilderböckerna. Det finns ungefär 100 exemplar färre på hyllan 2011 jämfört med Det hade skett en stor gallring redan 2009 som sedan pågått och cirkulationstalet från 2009 är över 1,5 vilket tyvärr sjunkit till 1,17 vilket dock fortfarande är mycket bra. Det är tydligt att det inte enbart är det faktum att antalet exemplar har sjunkit som har spelat roll för cirkulationstalet utan antalet utlån har också ökat. Detta kan nog i och för sig bero på att det är lättare att hitta de nya roliga böckerna när de inte göms bakom gamla trasiga exemplar. Åtgärder: I och med att detta är en så aktiv hylla behöver jag köpa in mer till den. Tyvärr finns det inte så mycket utrymme för böckerna. Jag måste hitta en lösning för lättåtkomlig förvaring för bilderböckerna. Börja Läsa-hyllan Antal titlar 424 Antal exemplar 765 Utlånade 32 Försvunna 83 Nytt 28 Gallrat 4 Utlånat 708 Förvärv/Gallring 7 Cirkulationstal 0, ,7 % ,1 % ,2 % Total ,0 % Börja läsa-hyllan är flitigt använd. I början av varje termin lånar lärarna för skolår 1-3 in plastbackar fyllda med Börja Läsa-böcker till klassrummen. Dessa böcker brukar stå kvar i klassrummen hela terminen och lånas därför endast ut en gång trots att de blir stående länge. Jag har inte brytt mig om detta utan tänkt att så länge böckerna står i klassrummet skiftar de läsare i alla fall. Även om cirkulationstalet är förhållandevis högt i jämförelse med många andra hyllor kan jag nog sluta mig till att talet hade kunnat ligga ännu högre om jag hade brytt mig om att kräva in dessa böcker efter den månad som är den normala lånetiden. Men trots allt är bibliotekets funktion mer central än hyllornas cirkulationstal. Åtgärder: Det behövs kontinuerligt nya titlar i och med att många elever ligger kvar på Börja läsa-nivån ganska länge och det behövs variation. Det skrivs mycket bra Börja läsa-litteratur idag och det är inte svårt att utveckla

13 detta bestånd mer. Gallring är också viktigt för att hyllan inte ska se tråkig ut. Skönlitteratur för barn Hcf Antal titlar 731 Antal exemplar 1031 Utlånade 83 Försvunna 15 Nytt 82 Gallra 18 Utlånat 1655 Förvärv/Gallring 4,56 Cirkulationstal 1, ,9 % ,7 % ,1 % Total ,0 % Dessa böcker lånas ut i väldigt hög utsträckning. Cirkulationstalet för hyllan ligger dock lite under förra medieplanen Det var över 2 förra gången och nu är det nere på 1,6. Dels har det varit ca 100 utlån färre under 2010 än 2008 och dels är antalet exemplar på hyllan fler nu än för två år sedan. Det har varit för trångt på hyllan den senaste tiden och jag har nyligen köpt in en hylla till för att kunna sprida ut böckerna bättre. Kanske kan detta hjälpa för att locka eleverna till hyllan. Åtgärder: Det behövs alltid nyare litteratur till skönlitteraturhyllorna. Roliga böcker efterfrågas ofta och bör därför köpas in om möjlighet ges. Skönlitteratur för barn - Hcg Antal titlar 1030 Antal exemplar 1207 Utlånade 131 Försvunna 9 Nytt 96 Gallra 35 Utlånat 1962 Förvärv/Gallring 2,7 Cirkulationstal 1, ,6 % ,0 % ,4 % Total ,0 % Cirkulationstalet för Hcg-böckerna har sjunkit rejält sedan förra mätningen - från 2, till 1, Det är fortfarande ett bra värde, men det är tråkigt att se att det sjunkit. Böckerna lånas fortfarande ut i hög utsträckning. Fördelningen mellan nya och gamla böcker är alldeles utmärkt som det ser ut nu, efter flera hårda gallringsomgångar. Det finns en hel del klassiker på hyllan som inte lånas ut i så stor utsträckning men som krävs i undervisningen emellanåt - dessa sänker cirkulationstalet marginellt. Det som kan förklara sänkningen av cirkulationstalet är att det varit vansinnigt trångt i hyllan. Detta åtgärdas nu med en ny hylla till Hcg-böckerna. Åtgärder: Det behövs alltid nyare litteratur till skönlitteraturhyllorna. Roliga böcker efterfrågas ofta och bör därför köpas in om möjlighet ges.

14 Ungdomshyllan Antal titlar 1143 Antal exemplar 1260 Utlånade 185 Försvunna 14 Nytt 249 Gallrat 118 Utlånat 1551 Förvärv/Gallring 2,11 Cirkulationstal 1, ,0 % ,7 % ,3 % ,0 % Hyllan med skönlitteratur för ungdomar är uppblandad med litteratur för vuxna. Det här känns som en hylla som aldrig kan bli mättad. Från och med skolår 5 hamnar somliga elever i slukaråldern och går då ganska kvickt över från barnböcker till ungdomsböcker och sedan dröjer det inte länge innan dessa elever hävdar att de snart har läst alla intressanta böcker i hyllan. Cirkulationstalet är riktigt bra numera och det märks att eleverna uppskattar att det ofta finns nytt i hyllan. Åtgärder: Jag måste skicka ut kravbrev mer regelbundet till åtminstone skolår 5-9. Jag bör nog köpa in så mycket ungdomsböcker som är möjligt och dessutom köpa in i princip allt som efterfrågas. Sagohyllan Antal titlar 109 Antal exemplar 182 Utlånade 3 Försvunna 3 Nytt 0 Gallrat 5 Utlånat 46 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, ,5% ,0% ,4% Total ,0% Cirkulationstalet är fortsatt lågt på den här hyllan och jag tror att det till stor del är för att mycket av materialet är väldigt gammalt. Det döljer lite av de nyare och roligare böckerna. Det finns väldigt många böcker på hyllan. Åtgärder: Hyllan behöver fler klassiska sagor inte så mycket H.C. Andersen men mycket av Bröderna Grimm. Även fabler behövs.

15 Julsagor Antal titlar 42 Antal exemplar 63 Utlånade 0 Försvunna 0 Nytt 2 Gallrat 0 Utlånat 25 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, % ,17 % ,83 % Total ,0 % Den här hyllan är enbart av intresse en gång om året. Dessutom är den inte ens jätteintressant då. Det är svårt att få ett vettigt cirkulationstal på det sättet. Trots detta är talet förvånansvärt högt. Antalet gamla böcker är jättehögt. Åtgärder: Hyllan måste gallras ur ordentligt. Dessutom behövs nya böcker. Tyvärr är hyllan lågt prioriterad på grund av den så sällan används. Dramatikhyllan Hcg.02*/hy uhc.02*/hy Hc.02*/hy Hce.02/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal ,0 % ,0 % ,0 % Total ,0 % Dramatikhyllan är en mycket liten hylla som används väldigt sällan. Vid enstaka tillfällen händer det att en elev vill läsa Romeo & Julia eller någon annan klassiker. Lärarna väljer dock aldrig att låta eleverna läsa en hel pjäs istället kopierar de upp utdrag ur pjäserna. Åtgärder: Jag ser inte någon större anledning att utöka dramatikbeståndet då de inte har efterfrågats eller saknats ett större bestånd.

16 Poesihyllan Hcf.03/hy Hcg.03*/hy uhc.03*/hy Hc.03*/hy Hce.03*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring Cirkulationstal 0,10 0, , ,1 % ,5 % ,4 % Total ,0 % Poesihyllan är inte vidare utnyttjad. Detta är nog svårt att helt och hållet åtgärda, men det går definitivt att förbättra användandet något. Något litet har dock hänt sedan föregående medieplan. Antalet böcker har sjunkit med ca 40 exemplar och fördelningen mellan nya och gamla böcker har förbättrats något, även om det definitivt kan göras mer. Användandet av hyllan har dock inte ökat. Åtgärder: De enda underavdelningarna på H.03 som ens har ett cirkulationstal är de för barn och unga (Hcf.03, Hcg.03 och uhc.03). Detta ger indikationer på att det kan vara en poäng med att skaffa ett nyare bestånd bland dessa böcker men också att ett ungdomsbestånd måste byggas upp. Hylla H*.07* Hc.07*/hy Hce.07*/hy Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring Cirkulationstal 0,0 0,0 0, ,0 % ,0 % ,0 % 3 1 Total 4 100,0 % 3 1 Det här är bibliotekets minsta hylla och den innehåller bara fyra böcker. Det finns inte mycket att säga om hyllan - samtliga böcker är gamla och visst hade det varit bra att föryngra och bygga ut, men det är inte en hylla som står högt på prioriteringslistan.

17 Seriehyllan uhci Hci Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt Gallrat Utlånat Förvärv/Gallring Cirkulationstal 0,18 0,15 0, ,4 % ,9 % ,7 % 18 8 Total ,0 % Seriehyllan har rensats ut en del och utökats med nya titlar från Vellinge biblioteks storgallring. Med lite marknadsföring ska nog den här hyllan kunna bli kul. Åtgärder: Jag bör köpa in mer serier. De är eftertraktade bland de yngre eleverna. Dessutom behöver jag gallra bort mycket gammalt. Bokpratspool Hcf Hcg uhc Hc* Antal titlar Antal exemplar Utlånade Försvunna Nytt* Gallrat* Utlånat* Förvärv/Gallring* Cirkulationstal* 0,74 0,36 0,61 0,99 0, ,8% ,9% ,3% Total ,0% Det här är en hylla med ett väldigt nytt och aktivt bestånd. I synnerhet böckerna med signum uhc är väldigt aktiva. Till detta finns det några olika skäl. Somliga skäl är dock ganska märkliga. Ett är att många elever tycker mest om att läsa pocketböcker och just ungdomsböckerna på denna hylla är oftast i pocket på grund av att jag köper in billiga böcker till bokprat och läsgrupper. Självklart är det också attraktivt med nya böcker. Ett annat märkligt skäl är det faktum att dessa böcker står i ett glasskåp nära mitt skrivbord. Böckerna är inte inlåsta och inte hemliga, samtliga böcker finns också att återfinna i de vanliga hyllorna. Trots detta verkar böckerna bli mer attraktiva av att de finns i ett skåp och också av att man kan titta på böcker utan att behöva gå så långt från mitt skrivbord - oavsett om detta beror på sällskapsaspekten eller om det är en fråga om lathet.

18 Kiwi böcker Antal titlar 40 Antal exemplar 247 Utlånade 0 Försvunna 1 Nytt 247 Gallrat 0 Utlånat 72 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, % ,00 % % Total ,0 % Detta är en helt ny hylla. Som man ser i tabellen köptes samtliga böcker in Dock är inte cirkulationstalet vidare högt och skälet är att böckerna är inlåsta och bara lånas av lärare. Det är på lärarnas önskemål att dessa böcker bara ska användas på det sättet. Tyvärr är det inte så enkelt att lärarna alltid lånar böckerna när de använder dem, så hur stort användandet faktiskt är kan jag inte utläsa från dessa siffror. Hylla Daisy Antal titlar 92 Antal exemplar 130 Utlånade 11 Försvunna 1 Nytt 30 Gallrat 0 Utlånat 73 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, ,8 % ,6 % ,6 % Total ,0 % Det här är en spännande hylla i det att jag helt slutat köpa DAISY-skivor till biblioteket. Istället bränner jag på beställning ut de böcker som eleverna vill läsa. Detta innebär att detta är den enda hyllan som helt bygger på efterfrågan. Beståndet börjar bli ganska stort men är fortfarande så litet att de flesta skivor används en gång och sedan inte igen. Chansen att någon skulle önska just en skiva som redan bränts ut är rätt liten. Under 2010 brände jag ut 30 nya skivor och jag tror att det blir ännu fler under Det ska bli spännande att se vad som händer framöver med hyllan. Åtgärder: Jag är övertygad om att jag ska fortsätta bränna ut vid behov och inte försöka förekomma önskemålen genom att bränna eller köpa på förhand. Dock skulle det kanske finnas en poäng i att göra skivorna mer synliga. Som det är idag är skivorna i ett skåp. I och för sig är det inte låst, men de är lite undanskymda och för skivorna verkar inte samma fenomen som för bokpratspoolen gälla.

19 Hylla Bok på CD Antal titlar 13 Antal exemplar 21 Utlånade 3 Försvunna 0 Nytt 0 Gallrat 0 Utlånat 1 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, ,0 % ,6 % ,4 % Total ,0 % En liten hylla som inte används i så stor utsträckning. Det som finns på hyllan är enstaka Hcf-böcker och resten är inlästa böcker på engelska. Det enda som används är de engelska böckerna. Åtgärd: Visst behövs mer inläst material på engelska, men inte på CD. Med tiden bör nog hyllan avvecklas. Läromedel Daisy Antal titlar 72 Antal exemplar 189 Utlånade 12 Försvunna 2 Nytt 24 Gallrat 4 Utlånat 54 Förvärv/Gallring 6 Cirkulationstal 0, ,6 % ,4 % ,0 % Total ,0 % Till denna hylla köps också in enbart på förfrågan, men i detta fall är det lärarna som önskar och inte eleverna. Dessa skivor köps inte in för bibliotekets pengar utan för specialpedagogernas. Åtgärder: Jag tänker att det nog är bra om jag är med på mötena mellan elever, föräldrar, lärare och specialpedagoger när en elev fått diagnosen dyslexi. För att berätta om vilka möjligheter som finns i biblioteket för dessa elever.

20 Gruppuppsättningar Antal titlar 77 Antal exemplar 490 Utlånade 7 Försvunna 2 Nytt 7 Gallrat 0 Utlånat 46 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, ,8 % ,9 % ,2 % Total ,0 % Detta är en ganska ny placering men med ganska gamla böcker. Placeringen skapades när jag upptäckte att många av klassuppsättningarna verkligen inte var klassuppsättningar utan snarare gruppuppsättningar. Böckerna används inte i någon större utsträckning. De flesta av böckerna är klassiker i gott skick som inte är aktuella att gallra. Åtgärder: De äldre böcker som finns på hyllan och som sällan används borde gallras om det inte är den sortens klassiker som borde få stå kvar. Klassuppsättningar Antal titlar 77 Antal exemplar 490 Utlånade 7 Försvunna 2 Nytt 7 Gallrat 0 Utlånat 46 Förvärv/Gallring 0 Cirkulationstal 0, ,8 % ,9 % ,2 % Total ,0 % Cirkulationstalet för denna hylla har höjts en del sedan förra medieplanen och till stor del handlar detta om att jag gallrat ut nästan 500 böcker, vilket är en tredjedel av beståndet. Fortfarande finns det en del gammalt kvar som nog inte kommer att få stå kvar i många år till. De klassuppsättningar som används flitigt är I taket lyser stjärnorna, Sandor slash Ida, Skärvor av ett liv, Rena mörkret, Droppar av blod och Svarta handsken. Det har tillkommit en ny klassuppsättning på engelska Kensuke's kingdom och det ska bli spännande att se om lärarna fortsätter använda denna. Åtgärder: Det är viktigt att undvika att köpa böcker för att de är billiga till klassuppsättningen. Det är det som gjorts tidigare och dessa böcker har sedan visat sig oanvändbara i klassrummet. Jobba hellre på att underhålla de klassuppsättningar som används ofta och se till att de är fullständiga och i bra skick. Sandor slash Ida behöver bytas ut till nya böcker i bättre skick.