Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medieplan Solna stadsbibliotek 2011"

Transkript

1 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag sammanställa ett dokument att arbeta efter, följa upp och utvärdera Det har gjorts tre medieplaner, och med analyser och utvecklingsförslag. Mätperioden för års medieplan är En viktig del av arbetet med medieplanen är att undersöka bestånd, utlåning och framför allt utnyttjandegrad (cirkulationstal). Utnyttjandegrad mäter det genomsnittliga antalet utlån som böckerna har under ett år. Uträkningsmetoden ser på följande sätt: Antal lån = utnyttjandegraden Antal volymer På biblioteken i Solna centrum och Bergshamra mättes alla signa på fack och skön, både för barn och för vuxna. Alla avdelningarna har mätts utifrån placering på öppen hylla. Inköp Inköp sker hos de leverantörer som Solna stad har avtal med. Fördelning av medieanslaget sker en gång per år. Till grund för urvalet ligger Btj-listor, inköpsförslag samt den ämnesansvariges bevakning och uppföljning inom ämnet. Servicegaranti Bibliotekets medier förnyas och utvecklas på ett allsidigt sätt utifrån Biblioteksplanens strategier samt analysen av Medieplanen. Inköpsförslag av media tas, i möjligaste mån, upp till behandling inom tre arbetsdagar. Inköp eller fjärrlån övervägs. Önskemål om lån av böcker från andra än Solna stads bibliotek (fjärrlån), åtgärdas inom tre dagar. Biblioteket kan däremot inte garantera leverans inom viss tid. Påminnelse om försenad bok skickas ut senast 2 veckor efter återlämningsdatum. 1

2 NYCKELTAL Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar total ,7 63, Nedanstående tabeller utgör en sammanfattning, för varje signum, av de tre genomförda medieplanerna. Kommentarerna avser den senaste medieplanen. Övriga medieplaners siffror finns med för jämförelsens skull. ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A , A , A ,2 59,4 18 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Flera underavdelningar har mycket låg utnyttjandegrad och där köps inte heller nya böcker in. Fortsatt gallring behövs. Böckerna på underavdelningarna Ab/Ab-c används i tjänsten och många ges ut av Btj Förlag där biblioteket har abonnemang på alla nya titlar. Aef (Redigeringsteknik) har högst utnyttjandegrad och där är utgivningen större och inköpen fler. B ,8 27, B ,1 34, B ,1 64,1 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Många underavdelningar har mycket låg eller låg utnyttjandegrad. Högst utnyttjandegrad har Bf(p) där stipendieböckerna nog är de som lånas ut mest. Vi fortsätter att gallra och att köpa nytt med eftertanke. 2

3 C ,2 41,4 117 C ,4 50,8 311 C ,4 44,7 94 RELIGION: Ljudböcker, Daisy och DVD inom avd C har extremt höga värden för utnyttjande och rörlighet. Detta beror på att det finns få exemplar av dessa medier. Vi måste alltså tänka på att aktivt leta efter ljudböcker, Daisy samt DVD inom detta ämne. Även litteratur på invandrarspråken måste kompletteras. D ,1 76,1 181 D ,1 72,0 143 D ,2 85,7 265 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Avdelningen D har ökat sin redan höga utnyttjandegrad och rörlighet. Arbetet med att minska äldre bestånd, som inte efterfrågas lika mycket, har fortsatt. Trots att utbudet av litteratur, framför allt inom etik och psykologi, är stort har inköpen minskat drastiskt. Utlåningen är nu relativt jämt fördelat mellan de olika underavdelningarna, men med tanke på den höga utlåningen bör det köpas in fler titlar.. E ,3 56,3 107 E ,6 63,3 334 E ,8 68,4 92 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Mer än hälften av avdelningarna har en utnyttjandegrad över 2,8. Efterfrågan på kurslitteratur kommer förmodligen fortfarande vara stor. Vi fortsätter att köpa in fler exemplar vid många reservationer och stor efterfrågan. Vi ska också försöka tillmötesgå inköpsförslag. 3

4 F ,8 67,1 160 F ,0 66,5 246 F ,6 71,6 98 SPRÅKVETENSKAP: Utnyttjandegrad: 3,6. Det är mycket hög utnyttjandegrad för flera avdelningar i synnerhet när det gäller språkkurser med CD/CD-rom, som har en utnyttjandegrad på 7,8. Inom det området är det svenska för invandrare som har högst utnyttjandegrad. Även ordböcker har hög utnyttjandegrad. Vi har kompletterat och köpt in fler exemplar av språkkurser och ordböcker inom efterfrågade språk. G ,7 29,1 146 G ,9 36,5 864 G ,3 44,7 245 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden och rörligheten av beståndet har ökat något och den kraftiga gallringen under de senaste åren har säkert bidragit till detta. I jämförelse med de tidigare mätperioderna har inköpen av nya böcker hållits nere på en låg nivå. Ämnet kräver en viss bredd, både vad gäller äldre litteratur och smalare författarskap, så utnyttjandegraden kommer nog även i fortsättningen att vara låg. De flesta lånen ligger på allmänna verk och biografier, men inte ens inom dessa avdelningen når rörligheten upp till 50 %. I ,9 35,6 252 I ,9 33, I ,2 43,5 852 KONST, TEATER, MUSIK: Mycket starkt tryck på biografier, böcker på invandrarspråk samt medier som inte är tryckta böcker. Där måste vi öka inköpen. I övrigt bör man fortsätta att gallra på stillastående avdelningar, alternativt överväga en annan exponering på dessa avdelningar. 4

5 J ,6 34,9 - J ,1 44,5 85 J ,9 35,1 49 ARKEOLOGI: Utnyttjandegraden har gått ner något. Högst utnyttjandegrad för Ja (Arkeologi Europa) 1,8. Det ges inte ut så många titlar inom detta ämne vilket innebär att förnyelse blir svårt. K ,4 52,6 318 K ,5 53,6 578 K ,0 65,1 331 HISTORIA: Medier om senare tiders historia, från 1800-talet och framåt, lånats mer. Men framför allt är det andra media än böcker, som har mycket hög utnyttjandegrad och rörlighet, på avdelning K. Det gäller såväl ljudböcker, DVD-filmer som Daisyskivor (talböcker). Utbudet styr inköpen i mycket hög grad och det gäller att finna en balans mellan olika länder och tidsepoker. Tonvikten på bokutgivningen ligger trots allt på västvärlden. L ,8 58,2 182 L ,2 61,8 646 L ,9 160 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Biografier fortsätter att vara efterfrågade och det gäller att hitta en bra balans mellan ny och äldre litteratur. Bland biografierna finns det många dagsländor, som förlorar aktualitet efter ett tag. Dessa ska naturligtvis gallras. Kvalitetskravet får vägas mot efterfrågan från våra besökare. Önskvärt är att få till skyltningsutrymme för små utställningar om aktuella personer i hyllorna. Medicinska biografier borde flyttas ihop med avdelningen V (Medicin) för att nå fram bättre till sina läsare. Samtidigt finns det ett behov att föra samman biografier, som är spridda på olika avdelningar, till Lz Särskilda personer. 5

6 M ,0 36,4 20 M ,3 46,2 161 M ,4 46,3 93 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: M (Etnografi) har högst utnyttjandetal 2,7 följt av Mz (Folktro och folkseder) 1,6, Mat (Romernas folkkultur), Mc (Etnografi Sverige) och Mza (Högtider och fester) 1,4. Här står studerande för en hel del av lånen. Utgivningen är inte så stor vilket innebär att förnyelse blir svårt. N ,8 49, N ,9 50,2 816 N ,9 49,5 425 GEOGRAFI: Avdelningen är stor och har många underavdelningar. Medelvärdet för nyttjandegraden på hela avdelningen är 1,9. Variationerna är dock stora i nyttjandegrad mellan olika underavdelningar och medier. Flera avdelningar ligger dessutom över målvärdet på 4,0 för nyttjandegrad. Resandet ökar och nya resmål tillkommer. Därför är det angeläget att fortsätta att köpa in många resehandböcker. En översyn behövs av geografiböcker på andra språk än engelska. O ,0 29, O ,7 46, O ,7 68,9 126 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Utnyttjandegraden varierar och böckerna på flera underavdelningar lånas ut tämligen mycket. Detta gäller särskilt underavdelningar med juridisk litteratur men även signum Ohf (Social omsorg). Fokus bör i första hand ligga på litteratur som är tillgänglig för en bred allmänhet. Solna vuxenutbildning ordnar kurser för blivande undersköterskor och kursböckerna i social omsorg bör därför finnas i flera exemplar. Vi fortsätter allmänt att köpa in nya upplagor och flera exemplar av efterfrågade titlar. Vi bör även kunna erbjuda ett brett urval av litteratur som speglar den aktuella samhällsdebatten. 6

7 P ,2 34,5 663 P ,5 63, P ,1 72,4 233 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Exempel på avdelningar som har hög utnyttjandegrad och rörlighet är de som handlar om t ex husbyggnad, motorfordon (körkortsböcker) och datateknik. En kontinuerlig gallring av äldre medier fortsätter. Eftersom det är viktigt att följa med i den tekniska utvecklingen måste beståndet hela tiden förnyas och inköpen borde ökas till års nivå. Tidskrifter utgör ett utmärkt komplement. Q ,6 44,7 776 Q ,0 56, Q ,4 62,6 541 EKONOMI: Många avdelningar har högre utnyttjandegrad än 2,0. Även tidskrifter och DVD lånas en hel del. Vi har köpt in olika träningsformer på DVD som visat sig vara populära. Utgivningen av böcker inom olika träningsformer är väldigt stor vilket innebär att vi måste försöka göra ett så allsidigt och bra urval som möjligt. R ,1 34,1 161 R ,6 49,3 791 R ,0 53,3 171 DROTT, LEK OCH SPEL: En hel del undersigna har högre utnyttjandegrad än 2,0. Ra/VC (Gymnastik-DVD) ligger högst med 10,3 följt av Rc/Vc (Dans-DVD) 6,0, Ra (Gymnastik) 4,0 och Rba (allmän idrott) 2,1. Både tidskrifter och DVD lånas mycket. Utgivningen inom framförallt Ra är väldigt stort vilket innebär att ett bra urval måste göras. 7

8 S ,9 44,3 19 S ,2 49,1 12 S ,8 41,1 1 MILITÄRVÄSEN: Eftersom utbudet av ny litteratur inom ämnesområdet är begränsat, så är det inte förvånande att utnyttjandegraden och rörligheten är låg. Rent procentuellt köps också in fler böcker på engelska (än på andra avdelningar) för att kunna förnya beståndet. Med undantag för en Daisy-skiva (talbok), finns inga andra typer av medier på avdelning S. En militärhistorisk tidskrift skulle kunna komplettera och kompensera för bristen på ny litteratur. En flytt av avdelning S direkt i anslutning till avdelning K skulle bidra till att utnyttjandegraden höjs. Utrymme för detta måste frigöras i hyllorna. T ,5 77,6 19 T ,5 79,2 29 T ,2 81,7 10 MATEMATIK: Hög utnyttjandegrad! Vi fortsätter att köpa in studielitteratur på i första hand gymnasienivå men och flera exemplar av efterfrågade titlar. U ,8 25,0 241 U ,4 43,1 775 U ,8 51,9 55 NATURVETENSKAP: Låg utnyttjandegrad utom för Uce (Kemi).Vi fortsätter att köpa in studielitteratur motsvarande gymnasienivå, efterfrågade titlar i flera exemplar. I övrigt bör vi, trots tämligen låg utnyttjandegrad, fortsätta att lyfta fram miljö- och klimatfrågorna genom att köpa ny, efterfrågad litteratur, även av debattkaraktär. 8

9 V ,0 72,9 287 V ,3 74,8 565 V ,3 79,0 255 MEDICIN: Litteraturen inom avdelning V är mycket efterfrågad, vilket visar sig i utnyttjandegrad och rörlighet. Delvis beror det på att flera vårdutbildningar finns i Solna. En ytterligare finfördelning, som påbörjats efter mätperioden, kommer att underlätta för besökare att hitta litteratur om sitt speciella område. Ett ytterligare förslag till förnyelse är att flytta alla medicinska biografier från avdelningen Lz (biografier, särskilda personer) till avdelning V. Utnyttjandegraden och rörligheten är jämt fördelat över alla underavdelningar, även om utlånen av Daisy-skivor (talböcker) är väldigt låg eller obefintlig. X ,8 37,0 45 X ,9 38,0 215 X ,9 31,6 166 MUSIK (Noter). Att hålla en notsamling, kräver en viss bredd inom de olika underavdelningarna och man kan därför inte förvänta höga utlåningstal inom alla. Högst utnyttjandegrad har DVDmusikskolor samt DVD+nothäfte. Vissa avdelningar som frontats i sin uppställning har ökat i utlåning. Y ,6 89,8 120 Y ,6 103, Y ,4 86,9 56 MUSIK (Fonogram). Förklaringen till att utnyttjandegraden för musik-cd minskar i Solna är den samma som för alla andra bibliotek, den att allt fler väljer att ladda ner musik, istället för att låna. 9

10 Skönlitteratur Hc-Hce , Hc-Hce ,4 65, Hc-Hce ,1 62,7 609 SKÖNLITTERATUR (Svensk och i svensk översättning): Skönlitteratur har en hög utnyttjandegrad, även om den minskat sedan förra mätningen. Förklaringen kan vara att under senare halvan av 2010 fick vuxenavdelningen på biblioteket i Solna centrum direktiv att minska på bokinköpen, pga obalans i budgeten. Konsekvensen av detta blev att aktuella och efterfrågade böcker inte kunde köpas in i den omfattning vi önskat. Vi fortsätter köpa in skönlitteratur som speglar bokutgivningen, både den populära och efterfrågade litteraturen och också den smalare litteraturen ska ha sin självklara plats hos oss. Efterfrågan på ljudböcker är fortsatt hög och vi har det i åtanke vid inköp. Särskild tonvikt ska läggas vid att komplettera och förnya beståndet av Lättlästa böcker eftersom efterfrågan på LL-böcker med cd-skiva är mycket stort. Hd-Hv ,2 41, Hd-Hv Hd-Hv ,3 45, SKÖNLITTERATUR (Utländsk): Siffrorna är inte helt rättvisande, eftersom antalet depositioner på invandrarspråk, där vårt eget bestånd inte räcker till, inte finns med. Men generellt kan sägas utnyttjandegraden är mycket hög för ljudböcker, dvd och pocketböcker. Vi måste därför aktivt söka inköpskällor för dessa medier. 10

11 Placeringar JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,5 66,8 2 ÅR Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,6 67,0 9 År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar ,8 52,8 4 JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN: Litteratur inom genusfrågor frågas fortfarande efter framförallt av studerande. I jämställdhetshyllan står inte renodlade genusböcker utan de står på signum Ohj. Detta kan man fundera över om vi ska ändra på. Kanske ska vi döpa om hyllan till genus. Det kan då bli problem att få plats med alla dessa böcker i väghyllan. Barn- och ungdomslitteratur ua ,4 11,3 5 ua ,5 29,3 212 ua ,3 0,4 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: En avdelning som inte rör sig mycket förutom uaef (Redigeringsteknik). Få titlar. Kanske inte så intressanta böcker för barn. Utnyttjandegraden är ganska hög eftersom vi har så få titlar. ub ,8 30,5 43 ub ,3 56,3 282 ub ,8 107,3 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Hög utnyttjandegrad 2,8 och stor rörlighet trots att vi inte köpt så många nya ex. En avdelning som lockar många barn på grund av sina ämnen. Fler ex kan köpas eftersom en hel del böcker är slitna och väl lästa. 11

12 uc ,4 58,3 32 uc ,6 64,1 18 uc ,7 62,6 3 RELIGION: Ganska stor avdelning där framför allt böckerna om de olika religionerna lånas mycket, både av skolelever och andra. Vi kompletterar så snart det finns ett utbud på Btj-listorna. ud ,0 81,9 2 ud ,6 71,4 21 ud ,5 72,8 1 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: En avdelning som vänder sig både till små och större barn och även vuxna. Pernilla Stahlfelts roliga böcker om ämnen som kärlek och döden är populära och det skrivs mer populärvetenskapliga böcker om psykologi för barn. ue ,3 35,7 3 ue ,3 53,9 170 ue ,4 77,2 18 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Stort intresse för böckerna på Föräldrahyllan. Viktigt att böckerna är aktuella när det gäller avdelning E. Särskilt avdelningarna Eab (Pedagogisk metodik) och Eh (Uppfostran i hemmiljö) rör sig mycket. 12

13 uf ,0 62,3 20 uf ,8 55,7 25 uf ,2 56,6 4 SPRÅKVETENSKAP: Särskilt höga siffror för lättläst litteratur på engelska och lättläst på svenska. ug ,4 22,7 2 ug ,5 27,5 59 ug ,3 27,2 4 LITTERATURVETENSKAP: Mycket låg utnyttjandegrad 0,3 kan delvis bero på att böckerna används på plats men utlåningen är låg. Vissa böcker är kurslitteratur och lånas därför. En avdelning som är svår att gallra. ui , ui ,4 47,1 60 ui ,7 49,8 8 KONST, TEATER, MUSIK: Utnyttjandegraden har stigit något. Böckerna om teckning lånas flitigt 5,5 och intresset för att teckna manga bidrar därtill. Även böckerna om film lånas en hel del. Från Ungdomshyllorna lånas en hel del böcker om musiker och artister. 13

14 uj ,1 44,3 1 uj ,0 52,0 6 uj ,7 41,0 ARKEOLOGI: Låg utlåning. Hyllan har en dålig placering längst ned och böckerna syns dålig. Skulle säkert tjäna på att föras samman med avdelning K historia som man gjort på många barnavdelningar. uk ,4 54,3 12 uk ,6 60,8 86 uk ,2 52,8 6 HISTORIA: Utlåningen har sjunkit från 1,6 till 1,2 sedan. Svårt att säga vad det beror på. Högsta siffran 4,0 finns på Ungdomshyllorna. ul ,2 44,4 1 ul ,9 48,2 26 ul ,0 50,7 4 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Utnyttjandegraden har stigit något sedan forfarande intresse för vissa skildringar som Anne Frank men framför allt Lz-böckerna på Ungdomshyllorna höjer siffrorna. De är bara de kändaste namnen från den vanliga Lz-hyllan som lånas. 14

15 um , um ,9 45,5 32 um ,1 46,4 4 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: Siffran någon högre än. Böcker om drakar, varulvar och andra mytologiska varelser finns intresse för och periodvis även böckerna om våra viktigaste helger som jul och påsk etc: Ungdomshyllan har några höga siffror att visa upp. un ,2 56,3 11 un ,6 38,4 73 un ,6 38,5 73s GEOGRAFI: Utnyttjandegraden och rörligheten ligger på ungefär samma nivå som tidigare mätningar. Fler medier behövs till denna efterfrågade avdelning men utgivningen är tyvärr begränsad. I den mån det finns böcker att köpa kommer vi satsa mer på avdelning un. uo ,5 31,9 3 uo ,1 36,6 51 uo ,8 34,9 7 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Här har utnyttjandegraden minskat något. Avdelning uo på UNG hyllan fortsätter dock att ha en mycket hög utnyttjandegrad. Gallring behövs. 15

16 up ,5 52,2 15 up ,9 87,5 177 up ,7 69,7 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Siffrorna för utlån och utnyttjande har höjts man kan se att avdelning SMÅFAKTA är mycket populär bland våra låntagare. uq ,9 76,0 12 uq ,8 63,9 169 uq ,0 56,0 EKONOMI: Denna avdelning fortsätter att öka i utnyttjandegrad. Böcker om husdjur är en av barnavdelningens mest rörliga avdelningar. Fortsatt satsning på böcker om husdjur. ur ,1 41,2 18 ur ,7 48,5 189 ur ,9 38,0 92 IDROTT, LEK OCH SPEL: Här har utnyttjandegraden sänkts. Fler nya böcker om idrott behövs och vi kommer att satsa på det under. Det finns ett stort intresse för t.ex. fotboll men böckerna som ges ut är inte alltid barnanpassade. 16

17 us ,3 61,5 - us ,0 60,0 1 us ,9 87,5 MILITÄRVÄSEN: Avdelning us är väldigt liten, den har minskat ytterligare sedan sista mätningen. Rörligheten och utnyttjandegraden har dock ökat rejält sedan sista mätningen. Speciellt böckerna som handlar om spioner (use) är mycket utlånade. Det finns dock inte så mycket att köpa in för barn på avdelning S. ut ,7 88,2 - ut ,9 66,0 2 ut ,5 83,3 MATEMATIK: Avdelning ut är också ganska liten, den har dock ökat rejält i utnyttjandegrad. Trots att beståndet bara ökat med 2 medier sedan sista mätningen och inga gallringar gjorts. Matematik på Cd-rom har väldigt hög utnyttjandegrad. Så även småfakta och allmänna matematikböcker. uu ,4 54,6 63 uu ,0 70,0 173 uu ,2 68,0 75 NATURVETENSKAP: En väldigt stor avdelning. Utnyttjandegraden är ungefär samma som sist. Böcker om rymden (uua) har en utnyttjandegrad på 4.0 och dinosaurier (uud) på 5.7. Vi forsätter köpa in flera ex av dessa populära signa, samt gallrar eftersom de slits ut. Böckerna placerade på småfakta har också hög utnyttjandegrad, det är en populär utbrytning som vi borde fortsätta bygga på för att motsvara efterfrågan. Även böckerna om djur rör på sig väldigt mycket, det kan man framförallt se i hyllorna, även om det inte alltid motsvarar utnyttjandegraden så sitter ofta klasser och andra barn och läser i dessa böcker i biblioteket. Viktigt att hålla hyllorna städade! 17

18 uv ,7 56,2 10 uv ,6 77,9 53 uv ,0 62,2 25 MEDICIN: Avdelning uv är en ganska stor avdelning. Beståndet har ökat något sen förra mätningen. Utnyttjandegraden och rörligheten har minskat något, från 2.6 till 2.0 och från 77.9 till Det är dock också en sådan avdelning, speciellt undersignumet uvnd, som man kan se i hyllorna att de rör på sig mycket men kanske inte lånas lika mycket utan de blir lästa av barn och ungdomar på plats i biblioteket. Hög utnyttjandegrad på böckerna placerade på föräldrahyllan, ungdom, småfakta och syskon. ux ux ,5 56,5 51 ux ,2 44,1 14 MUSIK (Noter): Utnyttjandegraden har sänkts något sedan senaste mätningen, från 1.5 till 1.2. Rörlighet från 56.5 till ux är en väldigt svåröverskådlig avdelning med många spiralinbundna verk och häften utan ryggtext som det är svårt att se i hyllan. Därför blir den också lätt stökig när låntagarna söker i den själva vilket kan avskräcka. Kanske att man borde exponera dessa böcker på något annat vis? T ex i ett tråg där det är lättare att se framsidorna på böckerna. uy ,3 85,9 7 uy ,3 95,3 24 uy ,4 90,8 4 MUSIK (Fonogram). Mycket stor utlåning bland cd skivor för barn Yqj. En gallring och en översyn behövs. 18

19 Barn- och ungdomsböcker Hcf ,8 82, Hcf ,3 89, Hcf ,7 87,5 798 BARNBÖCKER: Återigen har utnyttjandegraden och rörligheten ökat. Under 2010 har en stor satsning på gallring bland bilderböckerna gjorts vilket förbättrat för låntagarna, dock behövs fortsatt gallring då bilderboksrummet är något för litet för det bestånd vi har. Vår genushylla har blivit något av en succé vilket man ju kan se i denna mätning. Liksom i tidigare mätningar verkar våra utbrutna placeringar t.ex. ASTRID LINDGREN, LÄTTLÄST vara lyckokast, det är helt klart att våra besökare hittar till dessa hyllor. Omflyttning har nyligen gjorts bland Hcf kapitelbok i syfte att underlätta för barn, föräldrar och pedagoger. Hcg ,1 57,4 407 Hcg ,6 70, Hcg ,5 67,2 194 UNGDOMSBÖCKER: Utnyttjandegraden har sjunkit något men rörligheten har ökat betydligt. Deckarhyllan och Fantasy har höga siffror vilket inte är förvånande med tanken på det intresse som finns. Lättläst Fantasy efterfrågas också mycket. Ibland klassas det som Hcg, ibland som Hcf. Bland de vanliga ungdomsböckerna kan man gallra ordentligt. Vi har köpt många ex av efterfrågade böcker som tex Habib och Gahrtons böcker vilket gör att det är trångt på hyllorna. Åtgärder- Hårdare gallring Fler utbrutna avdelningar kanske hästböcker, sport, kärlek 19

20 uhci ,4 78,2 78 uhci ,7 91,5 226 uhci ,4 92,1 53 SERIER: Utnyttjandegraden av serierna är väldigt hög. Manga har absolut högst utnyttjandegrad. uhci med placering manga har en utnyttjandegrad på 7.0. Här läses också väldigt mycket på plats i biblioteket. Mangabeståndet är stort men det måste underhållas mycket då böckerna snabbt blir slitna och trasiga eftersom de lånas så mycket och det ofta kommer nya delar i serierna. Kanske man borde köpa in fler ex av varje del? Även serier utan placering uhci har en hög utnyttjandegrad på 4.0. Fortsatt satsning på inköp av serier för att motsvara efterfrågan. uhcuhce ,7 51,2 588 uhcuhce ,3 68, uhcuhce ,9 69,1 381 TONÅRSBÖCKER: Tonårsböcker är en stor avdelning med hög utnyttjandegrad. Rörligheten ligger på ungefär samma. Barn- och ungdomsfilmer ingår i detta bestånd och har oerhört hög utnyttjandegrad. Så även ljudböcker och Daisy. uhce (Tonårsböcker i svensk översättning) utan placering har en utnyttjandegrad på 3.3 och uhc (Tonårsböcker, svenska) på 2.1. uhce med placering Fantasy har en utnyttjandegrad på 3,7. Även tonårsdeckare, som är en ny utbrytning har fungerat bra, med en utnyttjandegrad på 3.0. Annars är tonårsböckerna med placering Ungdom de med absolut högst utnyttjandegrad. Kanske man borde arbeta mer med utbrytningar? Ett förslag är en utbrytning av skräck till skillnad mot spöken för de yngre barnen. Viktigt med fortsatt gallring av ej utnyttjat material. 20

21 Utländska barn- och ungdomsböcker ufhd ,2 49,6 370 ufhx ughd ,6 51,3 57 ughv uhd ,0 52,5 318 uhx uhd ,6 53,0 93 uhx Man kan se en enorm skillnad mellan de olika språken där vissa har mycket hög utnyttjandegrad medan andra knappt rör på sig. Vår satsning på utländska språk har gett resultat bland de populära språken. Vi arbetar vidare med barnböcker på utländska språk och medieplanen är en bra handledning här. Placering Ungdom ,7 79,1 % ,2 74,7 17 Placering Ungdom: En blandavdelning riktad till åldrarna ca Utnyttjandegraden har ökat. Rörligheten har minskat något men det kan bero på att avdelningen växt. Många undersigna finns det bara enstaka ex av med väldigt hög utnyttjandegrad. Några stora signa med hög utnyttjandegrad är uhce/uhc (Tonårsböcker), Hce/Hc, (Skönlitteratur) Hci (Tecknade serier), O (Samhälls- och rättsvetenskap), R (Idrott, lek och spel), V(Medicin) och alla z signa (biografier). I (Konst, musik,teater) har ökad utnyttjandegrad. Undantagna är stora folianter som främst läses på plats. Signumet He (Skönlitteratur, engelska) har 8 böcker placerade på ungdom med en utnyttjandegrad på 11, det visar att man borde köpa in mer unga vuxna - böcker på engelska. Siffrorna inkluderar inte Spel (Rd/DO). 21

22 ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I BERGSHAMRA Facklitteratur A ,1 7,6 69 A ,3 12 A ,2 0,3 0 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Inköp görs främst inom signum Aef (Redigeringsteknik) som har utnyttjandegrad 1,4. B ,1 45,6 297 B ,6 70,6 303 B ,2 45,5 14 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Bf (stipendier,) Bl (omstridda fenomen) har mest utlån. Inköp görs restriktivt. C ,0 46,8 4 C ,8 38,2 13 C ,0 41,8 3 RELIGION: C, 1,9 Cme (Indiska religioner), 1,4, Cmi (Germansk religion), 2,0, Cmg (Grekisk och romersk religion), 1,5 utnyttjas mest. Inköp inom dessa avdelningar prioriteras. 22

23 D ,2 72,2 13 D ,7 61,4 15 D ,1 62,1 21 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Intresset för filosofi avspeglar sig i ökat antal lån. Inom psykologi finns högsta utnyttjandegraden fortfarande inom Dok (Tillämpad psykologi) men även andra underavdelningar. Ljudböckerna har utnyttjandegrader mellan 4 och 5, här finns bl.a. många avslappnings- och meditationsböcker som är mycket populära. Nya omdebatterade titlar inom både filosofi (t.ex. etik) och psykologi ska även fortsättningsvis inköpas kontinuerligt. E ,1 46,3 35 E E ,0 50,56 8 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Här märks speciellt böckerna om hur man söker jobb, skriver CV:n mm. Många lån också på böcker om olika typer av pedagogiska metoder (Waldorff, Montessori mfl.) Fortsatt fokus på dessa områden vid fortsatta inköp inom pedagogik. F ,0 44,0 10 F ,0 42,9 40 F ,9 54,7 35 SPRÅKVETENSKAP: Språkkurserna har genomgående hög utnyttjandegrad, och för att möta efterfrågan nya kurser fyra nya kurser på svenska köpts in. Lexikon och grammatikböcker för olika språk förnyas kontinuerligt och de flesta böcker lånas ofta. 23

24 G ,5 28,1 24 G ,0 28,4 15 G ,7 26,7 18 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden har dalat på avdelning litteraturhistoria. Kanske spelar användandet av internet in här. Skolelever som söker material om författare hittar idag mycket i databasen Alex (författarlexikon) och på olika hemsidor om författare. Efter att statistiken för medieplanen togs ut har en ny omfattande gallring på 156 exemplar gjorts inom avdelningen G. Inköp av författarbiografier bör göras mycket restriktivt i framtiden. I ,7 31,2 41 I ,5 27,6 38 I ,7 33,0 31 KONST, TEATER, MUSIK: Ib (konsthistoria), Ie, (målarkonst) och Ihk (mode mm) är de undersigna som rör sig mest, och som bör prioriteras vid inköp. Konstnärsbiografierna används ofta på plats istället för att lånas hem, och genererar inte så många lån. J ,3 24,4 - J ,1 10,9 J ,3 17,9 1 ARKEOLOGI: Liten avdelning med låg rörlighet. Inköp endast vid efterfrågan. 24

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A 866 660 164 29 0,8 18.9 306 A 593 550 143 28 0,8 50 346 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Utnyttjandegraden är fortfarande låg trots omfattande gallringar.

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Informationssökning och Källkritik

Informationssökning och Källkritik Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Medieplan för Södervångskolans bibliotek Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3

Läs mer

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun 2006 2007-08-30 Gunnel Wikström Johansson Medieplan för Centrumbiblioteket och Valstabiblioteket 2006 Inledning Kommunen Sigtuna kommun har ca 37

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Luleå mars 2004 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Innehållsförteckning Inledning & sammanfattning 2 Facklitteratur

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005 Medieplan Värnamo Bibliotek 2005 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Huvudbibliotekets medieplan 6 Avdelning A Bok- och biblioteksväsen 7 B Allmänt och blandat 8 C Religion 9 D

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011 Medieplan Värnamo Bibliotek 2011 Innehållsförteckning Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Kvalitets- och urvalskriterier 6 Inköp 7 Inköp fjärrlån 7 Gallring 7 Öppet magasin 8 Huvudbibliotekets medieplan

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

2011-12-16 Bilaga 2. Ämneskoder. Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling

2011-12-16 Bilaga 2. Ämneskoder. Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling 1 Pedagogik och ledarutbildning 4 142 Pedagogik 4 142o Uppfostran / föräldrakunskap 4 142z Pedagogik

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

0% 37.5% 75% RÄKNA PROCENT

0% 37.5% 75% RÄKNA PROCENT Survey Results 01 1a. Erbjuder ni bokdepositioner till äldreomsorgen? 243 95% 14 5% 0% 37.5% 75% RÄKNA PROCENT Ja 181 74% Nej 62 26% 02 2. Hur levererar ni bokdepositionerna? 167 65% 90 35% 0% 34% 68%

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-xx-xx xxx Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Måldokument för biblioteksverksamheten 1 2.1 Bibliotekslagen 1 2.2 Skollagen 2 2.3 Unescos folkbiblioteksmanifest

Läs mer

Resultat från besökarenkäten hösten 2009

Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Resultat från besökarenkäten hösten 2009 Systemet som användes heter Kvalitetsmetoden Boken och kommer från Compile Solution Sverige AB. Enkätfrågor: 1. Biblioteket uppfyller de krav som jag tycker att

Läs mer

Bibliotekets medieplan - uppgradering

Bibliotekets medieplan - uppgradering TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Suzanne Hammargren 2014-06-04 KFN 2014/0109 50635 Kultur- och fritidsnämnden Bibliotekets medieplan - uppgradering Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Mediaplanering inför block 2. Profilering av media på Tegs bibliotek.

Mediaplanering inför block 2. Profilering av media på Tegs bibliotek. Mediaplanering inför block 2. Mål: Under året ska faktaavdelningens folianter flyttas från sin särskilda folianthylla och integreras med faktaböckerna under varje avdelning. Detta för att öka överblick

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Ett öppet och nyfiket bibliotek som inspirerar besökarna att vidga sina vyer.

Ett öppet och nyfiket bibliotek som inspirerar besökarna att vidga sina vyer. PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(15) Marcus Strand 2012-05-22 Ett öppet och nyfiket bibliotek som inspirerar besökarna att vidga sina vyer. Sandvikens folkbibliotek är en öppen, demokratisk

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland.

Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland. Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland. December 2013 Ingvor Jansson Bibliotekarie Kultur i Väst Innehåll Inledning

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Mera temasatsningar, såsom ni gjorde med biografier om jag minns rätt. SVAR: Håll utkik på utställningsytan.

Mera temasatsningar, såsom ni gjorde med biografier om jag minns rätt. SVAR: Håll utkik på utställningsytan. Sammanställning från fråga 12 Vad tycker du Karlskoga bibliotek kan förändra för att bli det perfekta biblioteket och fråga 13 Lämna gärna övriga synpunkter. Beröm Jag tycker att vi har ett jättebra bibliotek

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Kramfors kommunbibliotek. Baserad påstatistik från 2003. Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05

Kramfors kommunbibliotek. Baserad påstatistik från 2003. Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05 Kramfors kommunbibliotek Baserad påstatistik från Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05 Innehållsförteckning Sid. Medieplan 3 Bakgrund 3 Metod 3 Kommunbeskrivning 4 Biblioteksverksamheten 4 Mål 5 Inköp

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Biblioteket Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Projekt under 2010-2012 Annelie Ekberg Andersson, Annika Johansson, Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek 651

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 24 25,8 B. Kvinna 60 64,5 C. Annan 9 9,7 Min ålder A. yngre än 25 år 40 43 B. 26 45 år 18 19,4 C. 46 65 år 17 18,3 D. äldre än 65 18 19,4 Tid för mitt besök

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning

Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning Rapport från ett kurslitteraturprojekt i Skåne år 2000 Elisabet Aronsson Länsbibliotek Skåne 2001 Innehåll Bakgrund 3 Projektbeskrivning 4 Rapport

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Kurslitteratur Gymnasial vuxenutbildning hösten 2014

Kurslitteratur Gymnasial vuxenutbildning hösten 2014 Kurslitteratur Gymnasial vuxenutbildning hösten 2014 Klicka på kursen för att få veta vilka böcker som ingår Akutsjukvård Barn- och ungdomssjukvård Biologi 1 Dator- och nätverksteknik Engelska 5 Engelska

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun

Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun OVANÅKERS KOMMUN Edsbyns bibliotek Box 17 828 21 EDSBYN Läsfrämjandeplan 2015-2016 för Ovanåkers kommun Samarbete mellan BVC/MVC/familjecentraler och folkbibliotek - Gratisböcker De små barnens bok. BVC,

Läs mer

Regler och rutiner för Götabiblioteken

Regler och rutiner för Götabiblioteken Regler och rutiner för Götabiblioteken antaget vid styrgruppens möte 27 november 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort

Läs mer