UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster Kandidatuppsats, 15 hp HT 2010

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i Umeåregionen, med avseende på hur mycket media som skickas och vilken riktning flödena har. Låneflödena kommer att jämföras med den så kallade lånekedjan som biblioteken i Umeåregionen har. Vilken typ av media som lånas för Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket i Umeå kommer också att redovisas i uppsatsen. För att besvara frågeställningarna användes statistik ur Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se för perioden Utöver det genomfördes intervjuer med personal på Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket. I Umeåregionens bibliotekssamarbete lånade de flesta bibliotek in mer från andra bibliotek än de skickade till andra bibliotek under perioden. Låneflödena stämde bra överens med lånekedjan, men det geografiska läget påverkar också hur mycket som skickades mellan biblioteken. Bibliotek som ligger nära varandra lånade i större utsträckning mellan varandra. Små bibliotek lånade in större andel medier från andra bibliotek än stora bibliotek. De flesta filialer lånade mest från sitt eget huvudbibliotek, oavsett kommun. Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket lånade in och skickade mest för ungefär samma avdelningar i SAB-systemet. Mariehemsbiblioteket har mindre bestånd och färre antal utlån för de flesta avdelningar men det var ungefär samma typ av medier som lånades. Båda biblioteken lånade in mer från andra bibliotek än de skickade till andra och de lånade även mycket mellan varandra. 2

3 1. INLEDNING BAKGRUND TILL BIBLIOTEKSSAMARBETET BAKGRUND TILL UPPSATSEN SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR BEDÖMNINGSKRITERIER DEFINITIONER METOD OCH URVAL METOD URVAL TIDIGARE STUDIER UMEÅREGIONENS BIBLIOTEKSSAMARBETE ANDRA BIBLIOTEKSSAMARBETEN FJÄRRLÅN OCH MEDIEPLANERING RESULTAT LÅNEFLÖDEN I UMEÅREGIONEN Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs FALLSTUDIER: ERSBODABIBLIOTEKET OCH MARIEHEMSBIBLIOTEKET Ersbodabiblioteket Mariehemsbiblioteket DISKUSSION OCH SLUTSATSER SLUTSATSER OM LÅNEFLÖDENA I UMEÅREGIONEN SLUTSATSER OM ERSBODABIBLIOTEKET OCH MARIEHEMSBIBLIOTEKET KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund till bibliotekssamarbetet Umeå kommun och Umeås kranskommuner (Umeåregionen) inledde 1998 arbetet med att införa ett bibliotekssamarbete mellan kommunerna. Umeåregionens bibliotek består av folkbiblioteken i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner. Det är totalt 25 bibliotek (bokbussen inräknad) som ingår i bibliotekssamarbetet. Biblioteken i regionen har en gemensam katalog och ett gemensamt biblioteksdatasystem. Samarbetet innebär att låntagare har ett lånekort som är gemensamt i regionen och att de kan lämna, låna och reservera böcker på vilket bibliotek som helst som ingår i samarbetet. Det betyder alltså att låntagare i regionen har tillgång till alla medier som finns på de bibliotek som ingår i samarbetet. Varje vecka går det medietransporter mellan biblioteken i regionen. De sex olika kommunerna har en gemensam bibliotekswebb: minabibliotek.se. På den gemensamma bibliotekswebben kan användare till exempel söka efter böcker och tidskrifter i katalogen. Det går även att logga in på Mina sidor där det är möjligt att bland annat låna om och reservera böcker. Från och med april 2010 har låntagare även möjlighet att reservera innestående medier via Mina sidor. Med innestående menas böcker och andra medier som finns inne på biblioteket, alltså som inte är utlånade. Tidigare kunde man endast reservera ( ställa sig i kö på ) redan utlånade medier via Mina sidor. I och med att detta infördes ökade antalet reservationer och det skickas fler medier mellan biblioteken. 1.2 Bakgrund till uppsatsen Uppsatsförslaget gavs av biblioteken i Umeåregionen. Det saknas en kartläggning av låneflödena och biblioteken ville ha en sådan för att kunna utveckla medieförsörjningsstrategier- och metoder. Vår kontaktperson har varit Maria Westerlund som är chef för filialenheten i Umeå. Resultaten av uppsatsen kommer främst att vara av intresse för personal på biblioteken i Umeåregionen. 4

5 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i Umeåregionens bibliotekssamarbete, med avseende på hur mycket media som skickas och vilken riktning flödena har. Låneflödena kommer att jämföras med den så kallade lånekedjan för att se om de faktiska låneflödena stämmer överens med lånekedjan. I slutändan är förhoppningen att en sådan kartläggning ska kunna vara biblioteken till hjälp i medieplaneringsarbetet. Vidare så kommer låneflödena till och från Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket i Umeå att undersökas, med avseende på hur mycket och vilken typ av media som lånas in och skickas. Hur ser låneflödena ut mellan biblioteken, det vill säga hur mycket media lånas och vilken riktning har lånen? Vilken typ av media lånas till och från Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket? 1.4 Bedömningskriterier I uppsatsen jämförs de faktiska låneflödena med de teoretiska låneflödena enligt lånekedjan. Följs lånekedjan trots att låntagare själva kan reservera medier och inte är skyldiga att följa lånekedjan? Ett av syftena med samarbetet var att öka tillgängligheten till bibliotekens medier. Har det blivit så? Vilka är det som tjänar på samarbetet? För Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket undersöks vilken typ av media som lånas. Det kan finnas avdelningar där det lånas in mycket media och biblioteken kan vinna på att köpa in fler medier inom dessa avdelningar, istället för att låna in från andra bibliotek. 1.5 Definitioner I uppsatsen kommer en del termer användas som kan behöva en förklaring. Detta är våra definitioner: 5

6 Media, medier, mediet: avser det som finns i bibliotekets bestånd. Kan vara till exempel böcker, ljudböcker, film, musik, tidningar och tv-spel. Enhet: kan vara ett bibliotek, eller annan enhet som Lånecentralen och Länsbiblioteket, eller depositioner, skolpooler och skoldepåer. Ägande enhet: avser den enhet som äger mediet. Utlånande enhet: avser det bibliotek som lånar ut mediet till låntagare. Behöver inte vara samma som ägande enhet. Inlåning: antal lån och omlån som görs på ett bibliotek på medier som ägs av en annan enhet. Skickar: antal lån och omlån som görs på ett annat bibliotek än det som är ägande enhet. Utlån: lån till låntagare. Reservation: ställa sig i kö på en bok som antingen kan vara utlånad eller finnas inne på det egna biblioteket eller något annat bibliotek i Umeåregionen. I den statistik som redovisas är det alltså antalet lån och omlån som visas och inte antalet medier som lånas in eller skickas mellan biblioteken. Det innebär att samma media kan vara med i statistiken flera gånger, om låntagaren har gjort omlån. Vi har för enkelhetens skull valt att skriva antal skickade medier och antal inlånade medier även om det inte handlar om antal medier utan lån och omlån. I och med att biblioteken kan låna in medier från andra bibliotek och skicka medier till andra bibliotek kommer medierna att röra sig mellan biblioteken i Umeåregionen. Det har vi valt att kalla för låneflöden i uppsatsen. 6

7 2. Metod och urval 2.1 Metod För kartläggningen av låneflödena har vi huvudsakligen använt oss av statistik som vi hämtat från Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se. Ur Libra.se har vi tagit fram statistik över låneflödena för en ettårsperiod, Först tog vi fram statistik över alla biblioteks låneflöden under perioden genom att välja ägande enhet och utlånande enhet i Libra.se. På så sätt ser man antal medier som lånats ut på ett visst bibliotek och vilket bibliotek mediet tillhörde. Detta gjorde vi för att kunna göra en generell kartläggning över låneflödena mellan alla bibliotek i Umeåregionen. Vilken typ av media som lånas in till Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket tog vi reda på genom att ta fram statistik över signum ur Libra.se. Det gjorde vi genom att välja utlånande enhet, ägande enhet samt hyllsignum. Då ser man antal medier som lånas inom varje signum, vilket bibliotek som ägde mediet och var det lånades ut. Vi tog fram statistiken för båda riktningarna, det vill säga både vad Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket lånade in från andra bibliotek och vad de själva skickade till andra bibliotek. För att kunna se vad för typ av användare biblioteken har tog vi även fram statistik över låntagarnas ålder, alltså antal utlån som gjorts för olika åldrar. Ersbodabibliotekets och Mariehemsbibliotekets bestånd togs även fram ur Libra.se för att kunna jämföra bestånd och låneflöden. Beståndet ändras hela tiden och därför gäller uppgifterna för bestånd för den dagen statistiken togs fram. Vi gjorde det den 6 december 2010 och siffrorna visar således beståndets storlek just den dagen. Bibliotekens totala bestånd togs fram men även beståndet för alla huvudavdelningar i SAB-systemet och några underavdelningar. Vad gäller beståndet för avdelning U i SAB-systemet stötte vi på problem. Datasystemet gjorde ingen skillnad på avdelning U och tilläggsbeteckningen u, vilket innebar att det inte gick att få fram en specifik siffra för den avdelningens storlek. Eftersom vi ville veta mer om hur biblioteken tänker kring inköp och om de arbetar med medieplanering genomförde vi två intervjuer med personal på Ersbodabiblioteket och 7

8 Mariehemsbiblioteket. 2.2 Urval Två bibliotek valdes ut för att göra en fördjupad studie. De två biblioteken är båda filialbibliotek i Umeå och ligger under Kulturnämnden. Ersbodabiblioteket är ett folkbibliotek medan Mariehemsbiblioteket är ett integrerat folk- och skolbibliotek, och anledningen till att vi valde dem var att vi tyckte att det kunde vara intressant att titta på två olika bibliotekstyper för att se om det finns skillnader inom samma organisation. Vi valde att titta på statistik för ett år eftersom låneflödena varierar under året och dessutom efterfrågade uppdragsgivaren ett års statistik. Perioden valde vi för att få så aktuell statistik som möjligt. Spelfilmsvideo lånas enligt lånereglerna inte mellan biblioteken men trots det ingår spelfilmsvideo i statistiken över hur mycket media som skickas till och från varje bibliotek. Eftersom det ingår i statistiken har vi låtit spelfilmsvideo vara kvar även i presentationen över vad som lånades för alla huvudavdelningar på Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket. Däremot har vi uteslutit spelfilmsvideo när vi har tittat närmare på vad som lånas för de olika underavdelningarna inom avdelning H för att siffrorna ska vara så korrekta som möjligt. Det kommer även att framgå i texten när spelfilmsvideo har uteslutits. I presentationen av Umeåregionens låneflöden har vi uteslutit alla enheter som inte är ett vanligt folkbibliotek, till exempel alla skolbibliotek, Depåbiblioteket, Lånecentralen, skolpooler samt depositioner. Detta eftersom de inte är tillgängliga för en vanlig låntagare och är uteslutna från lånekedjan. Även bokbussen har uteslutits då den inte är ett vanligt bibliotek. Däremot finns dessa enheter med i statistiken när vi har räknat ut det totala antalet utlån och procent inlånad media. 8

9 3. Tidigare studier 3.1 Umeåregionens bibliotekssamarbete När Umeåregionens bibliotekssamarbete inleddes var syftet att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster med målet att alla skulle kunna nå dem på lika villkor. Distansstudenter och funktionshindrade identifierades som två viktiga målgrupper för projektet och tack vare samarbetet har låntagarna tillgång till ca 1 miljon böcker och andra medier (Björnberg, s.4). Bjurholm, Vännäs och Vindeln samarbetade kring ett gemensamt katalog- och datasystem redan innan Umeåregionens samarbete inleddes (Björnberg, s.7). Vid lån från andra bibliotek tillämpar biblioteken en så kallad lånekedja. Lånekedjan innebär att lån helst ska göras inom den egna kommunen, i andra hand från en annan kommuns huvudbibliotek och som sista alternativ från en filial eller ett kommundelsnämndsbibliotek i en annan kommun. När låntagare använder sig av hemsidan för att själva reservera medier tillämpas inte lånekedjan eftersom låntagaren själv väljer vilket bibliotek han eller hon vill låna från. Biblioteket ska alltid överväga att köpa in media som efterfrågas från ett annat bibliotek, särskilt om det sker upprepade gånger. (Regler och rutiner för Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se, 2009, s. 10 ) De medietyper som kan lånas mellan biblioteken är böcker, katalogiserade tidskrifter, ljudböcker samt material som innehåller bok & band, det vill säga lästräningsmaterial, lättläst och DAISY-skivor med mera. Spelfilmsvideo, musik-cd-skivor, cd-rom-spel och TV-spel kan inte lånas men övriga AV-media går att låna, som till exempel faktavideo och språkkurser. (Ibid.) 3.2 Andra bibliotekssamarbeten Det finns bibliotekssamarbeten liknande det i Umeåregionen på andra ställen i Sverige. Närmast rent geografiskt är V8-samarbetet i Västerbottens inland. Det är åtta kommuner som sedan 2005 har en gemensam katalog och ett gemensamt lånekort. Syftet är att ge medborgarna bättre service, vilket man menar att man har uppnått då inlandsborna har fått ett större och bättre bibliotek" (Brinkfeldt, 2008, s.6). Man menar att biblioteket har blivit större eftersom medborgarna har tillgång till åtta biblioteks innehåll och att servicenivån har höjts. 9

10 HelGe är ett samarbete mellan nio kommuner i Gävleborgs län (Hälsingland och Gästrikland). Syftet med detta samarbete är att erbjuda en bättre biblioteksservice samt att använda skattepengar mer effektivt (HelGebiblioteket, 2010). Även här har man ett gemensamt lånekort samt möjlighet att låna, lämna och reservera böcker på alla bibliotek som ingår i samarbetet. Biblioteken i Östergötland inledde år 2002 ett utökat samarbete. Också detta samarbete hade som syfte att ge medborgarna i länet en bättre och mera jämlik service (Länsbibliotek Östergötland, 2010). År 2007 kom en utvärdering av samarbetet där det framgår att biblioteken i Östergötland på det stora hela är nöjda med samarbetet, men att de stora biblioteken i länet är tveksamma till samarbetet då de anser att det finns en risk att de blir givare, alltså lånar ut fler böcker till andra bibliotek än vad andra bibliotek lånar ut till dem. Detta kan ge negativa konsekvenser för låntagare på de stora biblioteken genom att böcker de vill låna kan ha skickats till ett annat bibliotek i länet. Dock påpekas att de stora biblioteken har ett ansvar att medverka i samarbetet eftersom det på sikt kan leda till att hela biblioteksverksamheten utvecklas (Bergstedt, 2007). Utanför Sverige finns det ett bibliotekssamarbete i Cleveland i Ohio i USA som omfattar 31 bibliotek. I regionen finns tre miljoner invånare som tack vare samarbetet har tillgång till 10 miljoner medier. Låntagarna kan låna från vilket bibliotek som helst i regionen och få boken skickad till sitt eget bibliotek och 2007 gjordes över 2,8 miljoner sådana lån mellan biblioteken i samarbetet. I en utvärdering beskrivs detta samarbete som positivt och fördelarna är många. Biblioteken kan spara pengar bland annat genom att minska på fjärrlånen som kostar mer än regionala lån och användarna får tillgång till ett större bestånd. Enligt beräkningen i rapporten har biblioteken sparat in 19 miljoner dollar på att låna böcker mellan varandra, även om nedladdning av elektronisk media också ingår i den beräkningen. Sett till alla kostnader ska samarbetet ha medfört en besparing på 30 miljoner dollar, bland annat genom de minskade kostnaderna som en gemensam katalog medför (Driscoll & Fleeter 2009). 10

11 3.3 Fjärrlån och medieplanering Höglund och Klingberg (2001) menar att när det gäller två eller flera kommuner som har ingått ett samarbete med gemensam katalog så ska lån mellan bibliotek som ingår i samarbetet inte kallas för fjärrlån. I själva verket så bör sådana samarbeten minska behovet av fjärrlån eftersom användarna av ett visst bibliotek eller användarna i en viss kommun även har tillgång till de andra biblioteken eller kommunernas böcker. Det finns dock likheter mellan hur biblioteken ser på fjärrlån och hur biblioteken i Umeåregionen ser på lån mellan biblioteken. Media skickas mellan biblioteken i Umeåregionen antingen för att ett visst bibliotek inte har till exempel en viss bok eller annan media för att den är utlånad. Inga böcker är undantagna från lån mellan biblioteken, till exempel nya böcker. Dock ska biblioteken alltid överväga att köpa in en bok om den inte finns på det egna biblioteket om en låntagare vill ha den från ett annat bibliotek i regionen, särskilt om den har efterfrågats förut (Regler och rutiner för Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se, 2009, s. 10 ). När det gäller fjärrlån så definieras de av Kungliga biblioteket som lån mellan två bibliotek som inte har samma huvudman. Enligt Kungliga bibliotekets rekommendationer ska biblioteken se varje förfrågan om fjärrlån som ett förslag till inköp (Kungliga biblioteket, 2009). Det finns en lånekedja för fjärrlån liknande Umeåregionens lånekedja, även om fjärrlånekedjan alltmer ersätts av friare lånevägar (Johansson och Storhagen, 2010). Eftersom folkbibliotek finansieras av skattemedel och är till för alla medborgare måste biblioteken vara noggranna med sin beståndsuppbyggnad. Det är medborgarnas behov som ska tillgodoses och mediebestånden bör anpassas efter dessa behov. Med medieplanering menas tekniker och metoder som används för att aktivt bygga upp beståndet. (Höglund och Klingberg, 2001). Bibliotek använder sig av medieplanering i varierande grad. Syftet med medieplanering är att bedriva effektivt mediearbete. Det är helt enkelt hur ett bibliotek anpassar sitt bestånd efter den målgrupp som biblioteket har. När det gäller större bibliotek/huvudbibliotek som Umeå stadsbibliotek så är målgruppen större och kanske mer varierad än målgruppen som ett filialbibliotek har. Det är till exempel ofta så att filialbibliotek har bredare litteratur och 11

12 många barnböcker, enligt M. Westerlund. 1 Fredriksson och Lindblom utvärderar i en uppsats (2005) ett projekt som gick ut på att biblioteken skulle köpa in böcker i stället för att fjärrlåna dem. Utvärderingen visade bland att böcker som köptes på efterfrågan var populära. Författarna menar att det finns fler fördelar med att köpa in böcker än att fjärrlåna dem, nämligen att det är billigare samt att när boken väl är köpt så finns den tillgänglig för andra låntagare. De påpekar dock vikten av medieplanering eftersom bibliotekens bestånd blir större när böcker köps in. 1 Maria Westerlund, personlig kommunikation, oktober

13 4. Resultat 4.1 Låneflöden i Umeåregionen Umeåregionens bibliotekssamarbete består av de sex kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. I figur 1 visas centralorterna i dessa kommuner. Där finns även huvudbiblioteken. Några filialorter finns med på kartan men de är inte markerade. Figur 1. Karta över Umeåregionen med alla centralorter markerade. I figur 2 visas nettoutlåningen för alla kommuner då alla bibliotek i varje kommun är ihopräknade. Umeå, Bjurholm och Nordmalings kommuner skickade mer medier än vad de lånade in medan Robertsfors, Vindeln och Vännäs kommuner lånade in mer än vad de skickade. 13

14 Figur 2. Nettoutlåning. Antal inlånade medier minus antal skickade medier. Tabell 1. Totala antalet utlån för alla bibliotek, antal inlånade medier, andel inlånade i procent och antal medier skickade till andra enheter under perioden Enhet Totala antalet utlån Antal inlånade Andel inlånade (%) Antal skickade Bjurholm % Nordmaling % Robertsfors % Bygdeå % 452 Ånäset % 619 Umeå stadsbibliotek % Ersboda % Grubbe % Holmsund % Hörnefors % Mariehem % Obbola % Sävar % Teg % Umedalen % Ålidhem % Vindeln % Granö % 285 Hällnäs % 311 Tvärålund % 276 Åmsele % 229 Vännäs % Vännäsby %

15 I tabell 1 visas totala antalet utlån för alla bibliotek, antal inlånade medier, andel inlånade i procent och antal medier skickade till andra enheter. Av huvudbiblioteken var det Robertsfors och Vännäs som lånade in mest procentuellt sett från andra bibliotek. De huvudbibliotek som lånade in minst var Umeå stadsbibliotek och Nordmaling. Biblioteket i Åmsele lånade in mest av alla biblioteken, 55 %, och det är det är även det bibliotek som är näst minst sett till det totala antalet utlån. 15

16 Figur 2. Antal inlånade medier och antal skickade medier för alla bibliotek. I figur 2 visas antal inlånade medier och antal skickade medier. Umeå stadsbibliotek skickade fler medier än vad det lånade in, och detsamma gäller för huvudbiblioteken i Bjurholm, Nordmaling och Vindeln, samt filialbiblioteket i Hörnefors. Övriga bibliotek lånade in mer än de skickade. Teg och Ålidhem är de filialbibliotek i Umeå som lånade in mest jämfört med vad de skickade. Även Vännäs och Vännäsby lånade in mycket. 16

17 4.1.1 Bjurholm Bjurholm, med invånare (SCB, 2009), är den minsta kommunen i Umeåregionen. I Bjurholm finns det bara ett huvudbibliotek, inga filialer. Under perioden gjordes totalt utlån på Bjurholms bibliotek. Av dessa var 11 % inlånade från andra bibliotek. Det lånades in medier och skickades 3 893, alltså skickades det mer än det lånades in. Tabell 2. De sex enheter som Bjurholms bibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Umeå stadsbibliotek 833 Umeå stadsbibliotek 502 Nordmaling 467 Vännäs 238 Vindeln 345 Vännäsby 205 Vännäs 291 Nordmaling 142 Hörnefors 260 Robertsfors 107 Robertsfors 179 Vindeln Tabell 2 visar de bibliotek som Bjurholms bibliotek lånade in mest från samt skickade mest till. Bjurholm lånade in mest media från huvudbiblioteken i Umeå, Nordmaling, Vindeln och Vännäs kommuner. Hörnefors bibliotek är den filial som det lånades in mest från; det lånades in mer från Hörnefors än vad det lånades från Robertsfors som är ett huvudbibliotek. Vindeln, Vännäs och Nordmaling är de kommuner som ligger närmast Bjurholm och Hörnefors är den kommundel och det filialbibliotek som ligger geografiskt närmast Bjurholm. Bjurholm skickade mest media till stadsbiblioteket i Umeå. På andra och tredje plats kommer huvudbiblioteket i Vännäs respektive filialen i Vännäsby. Det skickades mer till huvudbiblioteken i Nordmaling och Robertsfors än till huvudbiblioteket i Vindeln. Efter de sex bibliotek som visas i tabell 2 lånade Bjurholm in mest och skickade mest till filialerna i Umeå. Se bilaga 1.1 för en fullständig tabell över vilka bibliotek som Bjurholm lånade in från samt skickade till. 17

18 4.1.2 Nordmaling Nordmalings kommun har drygt invånare (SCB, 2009) och där finns två bibliotek: huvudbiblioteket i Nordmaling samt en filial i Rundvik. Rundvik saknar emellertid datoriserad katalog och är undantaget från lånekedjan. Därtill finns det två bokstationer i Brattsbacka och Norrfors. Under perioden gjordes utlån på huvudbiblioteket i Nordmaling och totalt 7 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Nordmaling var ett av få bibliotek som skickade mer än de själva lånade in. De lånade in från till andra bibliotek medan de skickade medier. Nordmaling försöker ha ett bra bestånd av kurslitteratur och strävar efter att kunna bistå studenter i kommunen med kurslitteratur. Det finns många som studerar vård- och lärarutbildningar i kommunen och det är i synnerhet deras kurslitteratur som biblioteket försöker tillhandahålla, men därutöver finns ett stort utbud av romaner som efterfrågas av studenter i litteraturvetenskap. Detta medför att de andra biblioteken lånar mycket sådan litteratur från Nordmaling (Björnberg, s ). Tabell 3. De sex enheter som Nordmalings bibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Umeå Stadsbibliotek 856 Umeå Stadsbibliotek 291 Bjurholm 502 Bjurholm 245 Hörnefors 313 Vännäs 165 Robertsfors 230 Hörnefors 155 Vännäs 212 Ålidhem 147 Vindeln 205 Robertsfors Tabellen visar de sex enheter som Nordmaling lånade in och skickade mest till. Nordmaling lånade in mest från Umeå stadsbibliotek, Bjurholm och Hörnefors. Det lånades in betydligt mer medier från Hörnefors än från till exempel huvudbiblioteket i Vindeln, även om Vindeln är ett huvudbibliotek och Hörnefors ett filialbibliotek. Hörnefors är dock det bibliotek som geografiskt sett ligger närmast Nordmaling. Å andra sidan lånades det mycket från Robertsfors också, som ligger längst bort från Nordmaling. 18

19 Nordmaling skickade också mest till Umeå stadsbibliotek följt av Bjurholm, men därefter skiljer sig tabellerna. Nordmaling skickade nämligen mycket media till filialer, till exempel hamnade Ålidhem på femte plats. Även filialerna i Vännäsby, Umedalen, Ersboda och Teg skickades det mycket till och de hamnade högre upp i statistiken än Vindeln (se bilaga 1.2) Robertsfors Robertsfors kommun har närmare invånare (SCB, 2009) och där finns två filialbibliotek, ett i Bygdeå och ett i Ånäset. Under perioden gjordes totalt utlån på Robertsfors huvudbibliotek och 15 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Robertsfors lånade in något fler medier än de skickade till andra, jämfört med Tabell 4. De sex enheter som Robertsfors enheter lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Robertsfors skolpool 897 Ånäset Umeå Stadsbibliotek 692 Umeå Stadsbibliotek 287 Ånäset 531 Bygdeå 260 Bjurholm 233 Vindeln 224 Vindeln 199 Ersboda 205 Nordmaling 185 Vännäs Robertsfors lånade in mest media från kommunens skolpool, se tabell 4. Skolpoolen är endast tillgänglig för anställda på kommunens skolor och inom barnomsorgen och innehåller till exempel gruppuppsättningar av böcker (minabibliotek.se, 2009). Om man bortser från skolpoolen lånade Robertsfors in mest media från Umeå stadsbibliotek, Ånäset och Bjurholm. Mest media skickade Robertsfors till Ånäset och därefter Umeå stadsbibliotek, Bygdeå och Vindeln. Robertsfors skickade överlag förhållandevis lite till de övriga huvudbiblioteken. Bjurholm finns till exempel först på plats 14 i tabellen, efter filialer både i Umeå kommun och Vindelns kommun (se bilaga 1.3). Även om Robertsfors lånade in mycket från Bjurholm gällde således inte samma sak i motsatt riktning. På filialen i Bygdeå gjordes utlån varav 28 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Bygdeå lånade in mest från Robertsfors och därefter Umeå stadsbibliotek. De skickade mest till Robertsfors följt av Ånäset. På tredje plats hamnade Umeå stadsbibliotek, 19

20 se bilaga 1.4. På filialen i Ånäset gjordes utlån och det är därmed den största filialen i Robertsfors. 20 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Ånäset både skickade och lånade in överlägset mest media från Robertsfors och därefter Umeå stadsbibliotek. Se bilaga 1.5 för en tabell över vilka enheter Ånäset lånade in från samt skickade till Umeå Umeå kommun, med ungefär invånare, är den största kommunen i Umeåregionens bibliotekssamarbete. Här finns det största biblioteket i samarbetet, Umeå stadsbibliotek, men även sex filialer i stadsdelarna Ersboda, Grubbe, Mariehem, Teg, Umedalen och Ålidhem. Utanför Umeå finns fyra kommundelsbibliotek i Holmsund, Hörnefors, Obbola och Sävar. I Umeå finns även ett antal skolbibliotek. Obbola och Holmsundsbiblioteket samarbetar som en enhet med bland annat gemensam personal (minabibliotek.se, 2009). På Umeå stadsbibliotek gjordes totalt utlån. Av dessa var 4 % inlånade från andra bibliotek. Umeå stadsbibliotek lånade in medier och skickade , alltså ungefär dubbelt så många. Tabell 5. De sex enheter som Umeå stadsbibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Ersboda Lånecentralen Grubbe Ålidhem Ålidhem Länsbiblioteket Teg Ersboda Sveriges depåbibliotek Bokbussen Boken kommer Umeå Teg I tabell 5 visas de sex enheter som Umeå stadsbibliotek lånade in mest media från respektive skickade mest media till. Stadsbiblioteket lånade in mest media från filialerna på Ersboda, Grubbe, Ålidhem och Teg. På femte plats kommer Sveriges depåbibliotek som ligger i Umeå. En del medier lånades även in från Boken kommer Umeå. Stadsbiblioteket skickade mest media till Lånecentralen. Även till Länsbiblioteket och Bokbussen skickades det medier. De filialer i Umeå som stadsbiblioteket skickade mest media till var Ålidhem, Ersboda och Teg. 20

21 Se bilaga 1.6 för en fullständig tabell över vilka enheter Umeå stadsbibliotek lånade in från respektive skickade till. På Ersbodabiblioteket gjordes totalt utlån, vilket gör det till det största filialbiblioteket sett till antal utlån, och av dessa var 12 % inlånade från andra bibliotek. Ersboda både lånade in från och skickade mest till stadsbiblioteket i Umeå. Efter stadsbiblioteket kommer filialerna i Umeå; de tre filialer som det lånades in mest från var Mariehem, Grubbe och Ålidhem och det var även de filialer som det skickades mest media till. Det huvudbibliotek som det lånades in mest från var Robertsfors medan det huvudbibliotek som det skickades mest till var Nordmaling. Vännäsby var det filialbibliotek i en annan kommun som det lånades in mest från. Vännäsby var även det bibliotek som lånade mest media från Ersboda av dessa filialbibliotek; det skickades mer medier från Ersboda till Vännäsby än vad det skickades till Vindeln. (Se bilaga 1.7) På Grubbebiblioteket gjordes totalt utlån. Av dessa var 10 % inlånade. I topp vad gäller både media som lånades in till Grubbe och media som skickades från Grubbe var stadsbiblioteket i Umeå. Förutom stadsbiblioteket lånade Grubbe in mest media från filialerna i Umeå med Ersboda, Mariehem och Umedalen i topp. Det huvudbibliotek i annan kommun som det lånades in mest från var Vindeln. Grubbe skickade, förutom till stadsbiblioteket, mest media till filialerna i Umeå. De filialer det skickades mest till var Umedalen, Ersboda och Teg. Det huvudbibliotek i annan kommun som det skickades mest till var Nordmaling medan Vindeln kom på sista plats av huvudbiblioteken (se bilaga 1.8). På Holmsundsbiblioteket gjordes utlån och 13 % av medierna var inlånade. Holmsund lånade in mest från Holmsunds skoldepå och därefter Umeå stadsbibliotek, Obbola och Ersboda och därefter de andra filialerna i Umeå. Det huvudbibliotek i annan kommun som det lånades in mest från var Vännäs. Holmsund skickade mest media till stadsbiblioteket i Umeå men nästan lika mycket skickades till Obbola och därefter till de andra filialerna i Umeå. Det huvudbibliotek i annan kommun som det skickades mest till var Nordmaling (se bilaga 1.9). På biblioteket i Hörnefors gjordes totalt utlån. Av dessa var 8 % inlånade. Hörnefors lånade in mest från Umeå stadsbibliotek och därefter från Holmsund, Grubbe och Nordmaling. Det betyder att det lånades in mer från Nordmaling, som är ett huvudbibliotek i en annan kommun, än de flesta filialerna i Umeå. Nordmaling är också det bibliotek som 21

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Enkät 2011 - Umeåregionen

Enkät 2011 - Umeåregionen Enkät 2011 - Umeåregionen Jag är A. Man 26 26,3 B. Kvinna 73 73,7 Min ålder A. yngre än 25 år 18 18,2 B. 26-45 år 42 42,4 C. 46-65 år 24 24,2 D. äldre än 65 15 15,2 Tid för mitt besök A. 8-13 20 20,2 B.

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 24 25,8 B. Kvinna 60 64,5 C. Annan 9 9,7 Min ålder A. yngre än 25 år 40 43 B. 26 45 år 18 19,4 C. 46 65 år 17 18,3 D. äldre än 65 18 19,4 Tid för mitt besök

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Enkät 2011 - Umeåregionen

Enkät 2011 - Umeåregionen Enkät 2011 - Umeåregionen Jag är A. Man 146 40,1 B. Kvinna 218 59,9 Min ålder A. yngre än 25 år 116 31,9 B. 26-45 år 111 30,5 C. 46-65 år 83 22,8 D. äldre än 65 54 14,8 Tid för mitt besök A. 8-13 120 33

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Informationssökning och Källkritik

Informationssökning och Källkritik Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Medieplan för Södervångskolans bibliotek Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011 Medieplan Värnamo Bibliotek 2011 Innehållsförteckning Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Kvalitets- och urvalskriterier 6 Inköp 7 Inköp fjärrlån 7 Gallring 7 Öppet magasin 8 Huvudbibliotekets medieplan

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A 866 660 164 29 0,8 18.9 306 A 593 550 143 28 0,8 50 346 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Utnyttjandegraden är fortfarande låg trots omfattande gallringar.

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort och beställning 2.3

Läs mer

Regler och rutiner för Götabiblioteken

Regler och rutiner för Götabiblioteken Regler och rutiner för Götabiblioteken antaget vid styrgruppens möte 27 november 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: förslag inför Bibliotek 2013

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: förslag inför Bibliotek 2013 - 1 - Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: förslag inför Bibliotek 2013 Reviderad 2011-02-01 Inledning och kommentarer Arbetsgruppen för regler och avgifter har bestått av: Britta Bergman,

Läs mer

Flytande bestånd i Helge en utvärdering. Version 3

Flytande bestånd i Helge en utvärdering. Version 3 Flytande bestånd i Helge en utvärdering Version 3 Viveca Nyström VN arkiv & bibliotek AB, 2015 Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Frågeställningar 4 1.3 Metod och avgränsningar 5 2. Sammanfattning

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning

Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning Rapport från ett kurslitteraturprojekt i Skåne år 2000 Elisabet Aronsson Länsbibliotek Skåne 2001 Innehåll Bakgrund 3 Projektbeskrivning 4 Rapport

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25 1 Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25 Kommentarer Regeldokumentet har processats fram sedan oktober 2010 och föreligger nu i sin 5:e version.

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Enkät 2013 - Umeåregionens bibliotek

Enkät 2013 - Umeåregionens bibliotek Enkät 2013 - Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 522 31,4 B. Kvinna 1142 68,6 Min ålder A. yngre än 25 år 371 22,3 B. 26-45 år 534 32,1 C. 46-65 år 465 27,9 D. äldre än 65 294 17,7 Tid för mitt besök

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005 Medieplan Värnamo Bibliotek 2005 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Huvudbibliotekets medieplan 6 Avdelning A Bok- och biblioteksväsen 7 B Allmänt och blandat 8 C Religion 9 D

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

2004-09-06. Versionshistorik

2004-09-06. Versionshistorik 2004-09-06 Uppdrag granskning: Pröva överföring av resurser från filialverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga samt till finansiering av löneökningar utanför tilldelad ram Versionshistorik

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Kramfors Sollefteå bibliotek

Kramfors Sollefteå bibliotek Sommarbokbussen 2007 Kramfors Sollefteå bibliotek 2 Inledning Även sommaren 2007 hade kommuninvånare, sommarboende och turister i Kramfors och Sollefteå kommuner möjlighet att besöka och låna böcker på

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

RVU - Umeå Airport Var påbörjade du resan till Umeå Airport

RVU - Umeå Airport Var påbörjade du resan till Umeå Airport RVU - Umeå Airport Var påbörjade du resan till Umeå Airport City Rådhuset Rådhuset Skidspåret Hörnefors Stengärdets väg Mariehemsv. Berghem Berghem Storgatan 96 Nygatan 71 Skolgatan 17 Umeå tingsrätt Uman

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Version 2.1 2012-08-28 2012-02-27 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister

Läs mer

REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser

REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser REDOVISNING AV PROJEKT- OCH UTVECKLINGSBIDRAG Läsfrämjande insatser 1 (7) Bidragsmottagare Organisationsnummer Umeå stadsbibliotek 21 20002627 Adress Uppgiftslämnare Rådhusesplanaden 8 Maria Lindgren projektledare

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

BMS Id Lokal Kommun 21001 Hörnefors sn Umeå 21002 Björnöns udde Umeå 21003 Fabriksviken Umeå 21004 Tuppholmen Umeå 21005 Hörnåns utlopp Umeå 21006

BMS Id Lokal Kommun 21001 Hörnefors sn Umeå 21002 Björnöns udde Umeå 21003 Fabriksviken Umeå 21004 Tuppholmen Umeå 21005 Hörnåns utlopp Umeå 21006 BMS Id Lokal Kommun 21001 Hörnefors sn Umeå 21002 Björnöns udde Umeå 21003 Fabriksviken Umeå 21004 Tuppholmen Umeå 21005 Hörnåns utlopp Umeå 21006 Megrundet Umeå 21007 Hörnefors C Umeå 21008 Vattentornet

Läs mer

ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Avseende biblioteksplan 2012-2015 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz Biblioteksplansgruppen

ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Avseende biblioteksplan 2012-2015 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz Biblioteksplansgruppen qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf NULÄGESBESKRIVNING ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Avseende biblioteksplan

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland.

Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland. Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland. December 2013 Ingvor Jansson Bibliotekarie Kultur i Väst Innehåll Inledning

Läs mer

Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket

Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket 1 Kultur- och fritidsförvaltningen Handläggare Birgitta Hellman Magnusson 0142-85104 Birgitta.hellman@mjolby.se Lägesrapport till kultur- och fritidsnämnden - biblioteket Mål och måluppfyllelse Biblioteksverksamheten

Läs mer