Umeå Universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen KANDIDATUPPSATS BIV kurs 3, moment 2 Ht 2010 Josefina Larsson. En enda röra?

Transkript

1 Umeå Universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen KANDIDATUPPSATS BIV kurs 3, moment 2 Ht 2010 Josefina Larsson En enda röra? Låneströmmar mellan Umeegionens bibliotek Handledare: Olle Persson

2 Tack Jag vill tacka de personer som varit mig till hjälp under arbetet med utvärderingen. Jag vill ge ett stort tack till min handledare Olle Persson som med kort varsel har ställt upp när jag önskat handledning. Av de bibliotekarier jag haft kontakt med vill jag särskilt tacka Maria Westerlund och Ulrika Sjölin för deras hjälpsamhet och engagemang. 1

3 BILAGOR... 3 FIGURER... 3 ORDLISTA INLEDNING SYFTE MED UTVÄRDERINGEN FRÅGESTÄLLNINGAR BEDÖMNINGSKRITERIER METOD SAMARBETET MELLAN UMEÅREGIONENS BIBLIOTEK UNDANTAG FRÅN SAMARBETET UMEÅREGIONENS BIBLIOTEKSSAMARBETE OCH FJÄRRLÅN TIDIGARE SKRIVET UMEÅREGIONENS BIBLIOTEKSSAMARBETE OCH LIKNANDE SAMARBETEN MEDIEPLANERING LÅNEFLÖDEN INOM UMEÅREGIONEN KARTLÄGGNING AV LÅNEFLÖDEN INOM HELA UMEÅREGIONEN Kommunernas befolkningsmängd, mediebestånd och aktiva låntagare Låneflöden mellan biblioteken Reservationer på innestående media VINSTER OCH KOSTNADER SOM SAMARBETET INNEBÄR Kostnader Vinster KARTLÄGGNING AV LÅNEFLÖDEN MELLAN UMEÅ STADSBIBLIOTEK OCH ÅLIDHEMSBIBLIOTEKET Bibliotekens profiler, målgrupper och öppettider Bibliotekens bestånd och aktiva låntagare Låneflöden mellan biblioteken, alla medietyper, alla låntagarkategorier Låneflöden mellan biblioteken, medietypen text, låntagarkategorin standard SLUTSATSER OCH BEDÖMNING KÄLLFÖRTECKNING

4 Bilagor Bilaga 1: Låneflöden inom regionen. (4 s.) Bilaga 2: Fördelningen av olika signum för den facklitteratur som skickades mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket. SAB-systemets huvudsignum. (2 s.) Figurer Figur 1: Karta över Umeegionen. Figur 2: Fördelningen av invånare mellan kommunerna. Figur 3: Storleken på kommunernas mediebestånd. Figur 4: Antal aktiva låntagare i kommunerna. Figur 5: Fördelningen av andelen aktiva låntagare (sett till befolkningsmängd) mellan kommunerna. Figur 6: Antal media som lånats ut och som ägs av en annan av regionens kommuner. Figur 7: Visar hur stor andel (i procent) av varje kommuns totala antal utlånade media, som utgjordes av media som ägdes av en annan av regionens kommuner. Figur 8: Antal media som respektive kommun lånat ut till regionens övriga kommuner. Figur 9: Antalet inlånade media minus antalet utlånade media för respektive kommun i förhållande till regionens övriga kommuner. Figur 10: Förhållandet mellan inlån och utlån för vart och ett av biblioteken. Figur 11: Förhållandet mellan inlån och utlån för alla bibliotek utom Umeå stadsbibliotek. Figur 12: Ökningen av reservationer av innestående media från vecka 11 till vecka 37. Figur 13: Fördelning av kostnader mellan kommunerna. Figur 14: Antal lån av andra medietyper än text. Figur 15: Fördelning av antal lån med avseende på låntagarnas ålder. Figur 16: Fördelning av antal lån av medietypen text (gjorda av låntagare ur låntagarkategorin standard) med avseende på låntagarnas ålder. Figur 17: Fördelningen mellan de olika typer av skönlitteratur som skickades mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket. Figur 18: Andelen barn och ungdomslitteratur för de olika typerna av skönlitteratur som skickades mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket. Figur 19: Låneströmmar inom Umeegionen. 3

5 Figur 20: Låneströmmar inom Umeegionen (medieutbyten med minst 80 medier). Figur 21: Låneströmmar inom Umeegionen (medieutbyten med minst 160 medier). Figur 22: Visar vilket bibliotek som vart och ett av biblioteken har det största medieutbytet med och i vilken riktning flest media skickas. Figur 23: Fördelningen av olika signum för den facklitteratur som skickades mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket. Ordlista Ägande bibliotek: Det bibliotek som äger det utlånade materialet. Utlånande bibliotek: Det bibliotek som lånar ut materialet. Aktiv låntagare: Det förs lig statistik över antal aktiva låntagare på biblioteken. Som aktiv låntagare på ett bibliotek räknas den som lånat media på biblioteket någon gång under et. Det är möjligt att vara aktiv låntagare på flera bibliotek. Låntagarkategori: Låntagare är indelade i olika kategorier. Privatpersoner tillhör låntagarkategorin standard. Medietyp: Bibliotekens bestånd är uppdelade i olika typer av medier. Några exempel på medietyper är text, ljudbok på CD och film på DVD. Signum: Umeegionens bibliotek använder sig av SAB -systemets signum när de klassificerar sina bestånd. Libra: Det biblioteksdatasystem som biblioteken i Umeegionen använder. 4

6 Sammanfattning Jag har utvärderat Umeegionens bibliotekssamarbete. Samarbetet innebär att biblioteken i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har en gemensam bibliotekskatalog och att låntagare har ett lånekort som gäller för hela regionen. Låntagare kan låna och lämna tillbaka media på samtliga bibliotek i regionen. Syftet med utvärderingen är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i regionen för att få kunskap för att utveckla medieförsörjningsstrategier och metoder på biblioteken. Utvärderingen innehåller en översiktlig kartläggning av låneströmmarna i hela regionen samt en mer detaljerad kartläggning av låneströmmarna mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket (Umeå kommun). Jag har tittat på låneströmmarna så som de såg ut under Mina resultat visar att samarbetet verkar fungera på ett tillfredsställande sätt. Samarbetet har lett till ett stort medieutbyte mellan biblioteken. Det verkar inte som att något bibliotek eller någon kommun har förlorat på samarbetet. Umeå stadsbibliotek fungerar som ett nav för resten av biblioteken i regionen. Vad gäller lånen från ett bibliotek till ett annat lånas media i första hand in från den egna kommunen, i andra hand från ett annat huvudbibliotek och i tredje hand från en annan kommuns filial eller kommundelsbibliotek. Vinsterna som samarbetet innebär verkar vara större än dess kostnader. Jag har bland annat kunnat konstatera att det skickas mycket facklitteratur från Umeå stadsbibliotek till Ålidhemsbiblioteket, något som kan bero på att studenter boende kring Ålidhemsbiblioteket lånar mycket kurslitteratur. 5

7 1. Inledning Umeegionens bibliotek best av folkbiblioteken i Bjurholm 1, Nordmaling 2, Robertsfors 3, Umeå 4, Vindeln 5 och Vännäs 6 kommuner. Sammanlagt handlar det om 25 folkbibliotek inklusive bokbussen i Umeå. Mellan regionens bibliotek sker ett fritt medieflöde. Biblioteken har en gemensam bibliotekskatalog och låntagare har ett lånekort för hela regionen och kan låna och lämna tillbaka media på vilket bibliotek som helst i regionen. (Mina bibliotek Va bibliotek) Låntagarna kan själva reservera media på den gemensamma webben. Reservationer är avgiftsfria och kan göras på ett biblioteks bestånd och hämtas ut på ett annat bibliotek. (Sjögren 2009:7) Sedan i början av april 2010 kan låntagare själva reservera innestående media via webben. Bokbussen har en lite annorlunda verksamhet och funktion än övriga folkbibliotek. Till exempel kan en låntagare inte beställa böcker från bokbussen till övriga bibliotek. 7 Rundviks bibliotek (Nordmalings kommun) är undantaget från lånekedjan. (Sjögren 2009:18) Det drivs på entreprenad och är inte datoriserat. Det vill säga alla uppgifter sköts manuellt. (Rundviks bibliotek Utrustning) Samarbetet mellan biblioteken startades 1998 som en del av projektet Bibliotek Projektets syfte var att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster, så att dessa kan nås av alla på lika villkor (Bergstedt 2007:4). De deltagande kommunerna delar på kostnaderna för samarbetet. Inköp ska alltid övervägas vid en beställning av media från ett annat bibliotek (Sjögren 2009:10) 1.1 Syfte med utvärderingen Från bibliotekens håll har det uttryckts en önskan om en kartläggning av låneflödena mellan biblioteken i regionen. Syftet är att få kunskap för att utveckla medieförsörjningsstrategier och metoder på biblioteken. Varje kommun inom 1 Bjurholms bibliotek. 2 Nordmalings och Rundviks bibliotek. 3 Robertsfors, Bygdeås och Ånäsets bibliotek. 4 Umeå stadsbibliotek och Ersbodas, Grubbes, Holmsunds, Hörnefors, Mariehems, Obbolas, Sävars, Tegs, Umedalens och Ålidhems bibliotek, samt Bokbussen. 5 Vindelns, Granös, Hällnäs, Tvärålunds och Åmseles bibliotek. 6 Vännäs och Vännäsbys bibliotek. 7 Personlig kontakt med bibliotekarie. 6

8 Umeegionen har en egen mediebudget, men regionen saknar i dagsläget en gemensamt uttalad medieplan. 8 Uppsatsen gör inga anspråk på att utgöra en heltäckande grund för beslut i medieförsörjningsfrågor. Min förhoppning är dock att uppsatsen ska kunna bidra med underlag till sådana beslut och kanske kunna inspirera till vidare utvärderingar. Jag hoppas även att uppsatsen säger något om hur Umeegionens samarbete fungerar, om det finns problem med samarbetet som bör lösas eller om samarbetet fungerar på ett tillfredsställande sätt. 1.2 Frågeställningar Uppdragsgivaren beskriver låneflödena mellan biblioteken som en enda röra och önskar därför en kartläggning av dem för att lättare kunna urskilja lånemönster. Till exempel vill uppdragsgivaren veta om något bibliotek lånar ut mycket mer media till något eller några bibliotek än vad det lånar in från dem, det vill säga om det förekommer en obalans mellan biblioteken beträffande utlån och inlån. Inför samarbetets start fanns en viss oro för att vissa bibliotek skulle utarmas på sina bestånd genom ett stort antal mediebeställningar från andra bibliotek. Man menade att ett sådant scenario skulle minska tillgängligheten till media för det drabbade bibliotekets besökare. För att få en bild av låneströmmarna i hela regionen gör jag en översiktlig kartläggning av dem. Ur en medieplaneringssynpunkt tycker jag att denna kartläggning, förutom att åskådliggöra antalet lån mellan biblioteken, även bör visa storleken på bibliotekens bestånd. När biblioteksanställda inom regionen reserverar böcker från andra bibliotek följer de en viss lånekedja (se kap 5.1.1). Eftersom låntagarna inte behöver följa denna lånekedja när de lånar böcker kan det vara intressant att jämföra de reella låneströmmarna med bibliotekens lånekedja. Annat som kan vara intressant att jämföra låneströmmarna med är antalet aktiva låntagare för biblioteken och hur biblioteken förhåller sig till varandra geografiskt. Jag redogör vidare för hur många reservationer som gjorts på innestående media sedan den möjligheten infördes för låntagarna, hur många innestående media som skickas 8 Personlig kontakt med bibliotekarie. 7

9 mellan biblioteken samt hur många reserverade innestående media som aldrig blir uthämtade. Jag tar upp både kostnader och besparingar som samarbetet innebär. Jag g inte in på några djupa ekonomiska diskussioner utan ger istället en mer allmän beskrivning av vilka delar av samarbetet som innebär kostnader och vilka som innebär vinster. För att kunna studera låneströmmarna mer i detalj har jag valt ut två bibliotek att titta närmare på. Biblioteken jag har valt är Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket. Jag har en hypotes om att det skickas mycket facklitteratur och litteratur på engelska från Umeå stadsbibliotek till Ålidhemsbiblioteket på grund av det stora antal studenter och personer med annat modersmål än svenska som bor på Ålidhem och näraliggande områden. För att kunna se om denna hypotes stämmer har jag valt att speciellt undersöka låneströmmarna för medietypen text mellan biblioteken. För att kunna spekulera om möjligheten att studenter har en inverkan på vad som lånas till Ålidhemsbiblioteket tittar jag på hur fördelningen av lånen ser ut med avseende på låntagarnas ålder Slutligen vill jag ta reda på vilka olika målgrupper och profiler de båda biblioteken har när det gäller media. I diskussionen om bibliotekens profiler och målgrupper är fördelningen av ålder och kön hos låntagarna en viktig faktor så jag har tittat på könsoch åldersfördelningen bland låntagarna. 1.3 Bedömningskriterier En viktig fråga i diskussionen om medieförsörjning är om det är mer kostnadseffektivt för ett bibliotek att köpa in en bok än att låna den från ett annat av regionens bibliotek. Även om biblioteken delar på kostnaden av lånetransporterna (till skillnad från vid regelrätta fjärrlån) innebär transporterna ändå kostnader för vart och ett av biblioteken. Därför är det intressant att till exempel ta reda på vilken typ av litteratur som skickas mellan Stadsbiblioteket och Ålidhem. Om min hypotes är sann och det skickas mycket kurslitteratur till Ålidhemsbiblioteket bör man kanske överväga att köpa in mer kurslitteratur till Ålidhem. Samarbetet innebär även besparingar. I och med att 8

10 biblioteken f ett stort gemensamt bestånd behöver de inte alltid köpa in media som önskas av en låntagare men saknas i det egna beståndet. Men det kan även finnas en risk för att vissa kommuner utnyttjar den möjligheten och bara lånar in böcker från andra bibliotek istället för att bygga ut sitt eget bestånd. Eftersom tillgången till det gemensamma beståndet inte är menat att helt ersätta medieinköp skulle ett sådant tillvägagångssätt missgynna samarbetet. I min undersökning av hur samarbetet verkar fungera spanar jag därför efter tecken på att något bibliotek har ett sådant tillvägagångssätt. Jag diskuterar även samarbetet i belysning av andra, liknande projekt. Jag försöker alltså föra en diskussion där jag jämför ökad servicenivå med kostnader för samarbetet, men även med de besparingar det innebär. Det kan även vara intressant att jämföra de lånekedjor bibliotekspersonalen uppmanas följa, med de reella låneströmmarna som påverkas av att låntagare själva kan bestämma vilket bibliotek de vill beställa media från. Leder låntagarnas påverkan till att mycket media skickas långa sträckor? St antal inlån och utlån i proportion till storleken på bibliotekens bestånd? Enligt Höglunds och Klingbergs definition av kvalitet ur en bibliotekssynpunkt är kvalitet för ett bibliotek att nå ut och göra sin service tillgänglig för sin målgrupp. Därför är det intressant att jämföra uppgifterna om den media som till exempel skickas från Umeå stadsbibliotek till Ålidhemsbiblioteket och uppgifter om låntagarna med bibliotekets målgrupp. Om studenter inte tillhör Ålidhemsbibliotekets huvudsakliga målgrupp kanske bibliotekspersonalen inte ser serviceaspekten (för låntagarna) som en anledning att köpa in mer kurslitteratur även om det visar sig att studenter lånar in mycket sådan från Stadsbiblioteket. 9

11 2. Metod På förslag från uppdragsgivaren har jag tittat på hur låneströmmarna såg ut under en ettsperiod, eftersom låneströmmarna förmodligen inte ser likadana ut över hela et. Jag valde att titta på lånen under 2009 för att inte lånemönstren skulle påverkas av möjligheten för låntagare att reservera innestående material 9. Jag har även tittat på statistiken över reservationer av innestående media, men då har jag använt mig av redan insamlad data från Biblioteken hade tre stycken mätveckor under 2010 (en i mars, en i april och en i september) under vilka de förde statistik över reservationer av innestående media. Övrig statistik om låneflöden har jag tagit fram från Libra, Umeegionens gemensamma biblioteksdatasystem. Jag har använt mig av Excel för att bearbeta insamlad statistik. I arbetet med att åskådliggöra låneströmmarna mellan biblioteken har jag även använd Bibexcel (ett program för att bearbeta bibliografiska data) och Pajek (bland annat ett visualiseringsverktyg för grafer). 9 Som ju infördes först

12 3. Samarbetet mellan Umeegionens bibliotek 3.1 Undantag från samarbetet En del media är undantagna från lån mellan biblioteken. Video, cd-skivor, cd-rom-spel, TV-spel och det senaste numret av tidskrifter lånas inte mellan biblioteken. Böcker som är äldre än 100 kan inte lånas ut till låntagare, men kan lånas till andra bibliotek som läsesalslån. Skolbibliotek och bibliotek utan cirkulationshantering är undantagna från lånekedjan. (Sjögren 2009:10). 3.2 Umeegionens bibliotekssamarbete och fjärrlån På Kungliga Bibliotekets (Sveriges Nationalbiblioteks) hemsida definieras ett fjärrlån som ett lån mellan två bibliotek som inte har samma huvudman. Vidare st det att lån där den slutliga mottagaren av dokumentet hör till den egna organisationen inte definieras som fjärrlån (Rekommendationer fjärrlån). Klingberg och Höglund skriver att lån mellan bibliotek inte bör kallas för fjärrlån när det finns en samordning mellan två eller flera kommuner, som innebär att kommunerna ser sina boksamlingar som en boksamling och att böcker kan lånas fritt mellan kommunerna. Detta eftersom lånen då sker utifrån en förutbestämd plan. (2001:113) Lånen mellan biblioteken i Umeegionen bör därmed inte kallas för fjärrlån, vilket även poängteras från bibliotekens sida. Istället kan man tala om ett fritt medieflöde. Många bibliotek godkänner endast de förfrågningar om fjärrlån som gäller media som inte finns på det egna biblioteket eller inom den egna kommunen. Detta krav finns inte när det gäller lån av media mellan biblioteken i Umeegionen. Vissa bibliotek tar en avgift för fjärrlån, men lån inom Umeegionen är kostnadsfria för låntagaren. Kostnaderna för samarbetet delas mellan de deltagande kommunerna. 11

13 4. Tidigare skrivet 4.1 Umeegionens bibliotekssamarbete och liknande samarbeten I slutrapporten för projektet Bibliotek 2007, De sex musketörerna. Slutrapport om Bibliotek 2007 ett samarbete inom Umeegionen (Björnberg 2007), tas olika aspekter av kommunernas bibliotekssamarbete upp. På det stora hela ges en positiv bild av samarbetet. Det talas både om ökad service för låntagarna och om ekonomiska besparingar för biblioteken startade åtta kommuner i Västerbottens inland ett liknande projekt som fick namnet V8 bibliotekssamverkan i Västerbottens inland. Projektets syfte var att genom samverkan förbättra service, kvalitet och kompetens för bibliotekens användare och personal i Västerbotten inland (Brinkfeldt 2008:2). Projektet innebär att låntagare i kommunerna Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele har ett gemensamt lånekort och kan söka, reservera, låna och lämna tillbaka böcker och annat material från vilket kommunbibliotek som helst. Liksom i Umeegionen är det även möjligt att återlämna lån på vilket bibliotek som helst startades projektet Bibliotek Värmland, med syfte att öka samverkan mellan biblioteken i Värmland. Förhoppningen var att samverkan skulle innebära att biblioteken skulle kunna behålla kvaliteten trots att de fått fler uppgifter och trycket på dem har ökat samtidigt som resurserna minskat. De bibliotek som ingick i projektet är Länsbiblioteket i Värmland, länets samtliga kommunbibliotek, Universitetsbiblioteket i Karlstad, Sjukhusbiblioteket och AV-centralen. (Walander 2004:2) Ingalill Walander Olsson författade 2004 en rapport om samverkansprojektet. År 2002 beslöt sig biblioteken i Östergötland för att utöka sitt samarbete. Även här var syftet att kunna ge länets invånare en mer jämlik biblioteksservice. I enlighet med projekten i Västerbotten beslöt man sig för att det skulle gå att låna fritt över kommungränserna (med reservationer för vissa medier) och att den som lånat böcker på ett bibliotek skulle kunna lämna tillbaka dem på ett annat bibliotek i länet. Projektet 12

14 genomfördes 2005/2006. (Bergstedt 2007:1) Vid sskiftet 2006/2007 utförde Eva Bergstedt (journalist och bibliotekarie) en utvärdering av samarbetet. I utvärderingarna av de olika projekten ges en positiv bild av samarbetet mellan biblioteken, både vad gäller den ekonomiska aspekten och serviceaspekten. Därför är det kanske föga förvånande att ett antal liknande projekt påg eller planeras runt om i Sverige. Bland annat planeras ett samarbete med liknande former mellan Norrbottens 14 folkbibliotek. Förstudien från 2008 (Adolfsson & Carlström) andas entusiasm över samarbetet. Utanför Sveriges gränser finner man exempel på ett bibliotekssamarbete av en större omfattning. Samarbetet Clevnet påg mellan 31 bibliotek i Ohio. Biblioteken samarbetar bland annat om en gemensam katalog och ett gemensamt lånekort. Befolkningsmängden i regionen uppg till cirka tre miljoner människor som i och med samarbetet f tillgång till cirka 10 miljoner medier. Initiativet till ett regionalt katalogsamarbete togs redan 1981 och et därpå påbörjades samarbetet mellan de första två biblioteken. I maj 2009 gjordes en utvärdering av samarbetet där det talas om besparingar på så mycket som 30,7 miljoner dollar. (Driscoll & Fleeter, 2009) 4.2 Medieplanering Boken Strategisk medieplanering för folkbibliotek (2001) av Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg syftar till att ge biblioteksanställda underlag, tekniker och metoder för att bedriva ett effektivt mediearbete. De fokuserar främst på böcker men menar att de metoder de tar upp även kan användas på andra typer av media. Boken tar bland annat upp begreppet kvalitet ur en bibliotekssynpunkt. Höglund och Klingberg menar att kvalitet för ett bibliotek är att nå ut och göra sin service tillgänglig för dess målgrupp och att bibliotek fortlöpande måste utvärdera sin verksamhet för att se om de kvalitetsmål som satts upp uppfylls. Vidare skriver de att kvalitet inte nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader, utan att en noggrann kvalitetskontroll snarare kan leda till en mer kostnadseffektiv verksamhet. (Höglund & Klingberg 2001:15-17) 13

15 I rapporten Mäta för att veta. Om metoder att mäta biblioteksverksamhet (1992) tar Höglund upp olika metoder för att mäta biblioteksverksamhet. Syftet med rapporten är att den ska vara en hjälp i arbetet med att värdera biblioteksverksamhet och bedömningen av de ekonomiska insatserna. 14

16 5. Låneflöden inom Umeegionen 5.1 Kartläggning av låneflöden inom hela Umeegionen Jag har valt att inkludera alla medietyper och låntagarkategorier i min kartläggning av låneflödena inom Umeegionen. I slutrapporten om Bibliotek 2007 ligger fokus på medietypen text, men jag vill ge en så heltäckande bild av låneströmmarna som möjligt och inkluderar därför även övriga medietyper Kommunernas befolkningsmängd, mediebestånd och aktiva låntagare Figur 1. Karta över Umeegionen Det är svt att fastställa befolkningsmängden i varje biblioteks upptagningsområde eftersom det är svt att definiera ett biblioteks upptagningsområde. Höglund skriver om denna problematik i Mäta för att veta. Istället för att försöka sig på att definiera ett 15

17 biblioteks naturliga upptagningsområde har hon i samarbete med bibliotekschefer och filialföreståndare fastställt bibliotekens ansvarsområden. (1992:18) Jag har valt att göra en ytterligare förenkling och endast titta på kommunernas befolkningsmängd. På detta sätt f jag inte exakta siffror för bibliotekens upptagnings- /ansvarsområden. Men mina siffror ger ändå en indikation på skillnaderna i befolkningsmängden i områdena kring biblioteken. Uppgifter om kommunernas befolkningsmängd har jag hämtat från statistiska centralbyrån. (Befolkningsstatistik) Umeå kommun Vännäs kommun Nordmalings kommun Robertsfors kommun Vindelns kommun Bjurholms kommun Figur 2. Fördelningen av invånare mellan kommunerna. Umeå kommun har störst befolkningsmängd med dryga invånare och Bjurholms kommun har minst befolkningsmängd med cirka invånare. Bjurholms kommun är för övrigt Sveriges minsta kommun sett till folkmängd. Den totala befolkningsmängden i hela Umeegionen överstiger invånare. Umeå kommun har även det största mediebeståndet med över medier. Enligt Umeå kommuns budget för 2010 hade Umeå kommun ett bestånd på böcker mm (Budget 2010:122). Att jag har fått en högre siffra beror förmodligen på att jag även har inkluderat icke AV 10 -medier. Dessutom gäller de siffror jag har på beståndet för det datum jag hämtade statistiken. Eftersom jag hämtade statistiken 10 Audio-Video 16

18 Tusental Tusental 2010 kan man anta att mina siffror inte är samma som siffrorna för beståndsstorleken Detta eftersom media fortlöpande köps in och gallras. Bjurholms kommun hade det minsta mediebeståndet Umeå Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs Figur 3. Storleken på kommunernas mediebestånd. Fördelningen av antalet aktiva låntagare följer i stort sett samma mönster som fördelningen av mediebeståndet. Umeå hade flest aktiva låntagare 2009 (drygt ) och Bjurholm färst (drygt 860). Fördelningen mellan kommunerna beskrivs i diagrammet nedan. Jag har summerat antalet aktiva låntagare för samtliga bibliotek inom var och en av kommunerna Umeå Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs Figur 4. Antal aktiva låntagare i kommunerna. Jämför man antalet aktiva låntagare per invånare är skillnaderna mellan kommunerna mindre än när man jämför antalet aktiva låntagare och invånare för sig. Umeå kommun 17

19 har största andelen aktiva låntagare och Nordmalings kommun den minsta. Alla kommuner hade mellan 25 och 40 procent aktiva låntagare sett till befolkningsmängd. En viktig kommentar till dessa siffror är att det är möjligt att vara aktiv låntagare på flera bibliotek. Det totala antalet aktiva låntagare, sett till antal personer, för en kommun kan alltså vara mindre än jag angett. Nordmalings kommun Robertsfors kommun Vindelns kommun Bjurholms kommun Vännäs kommun Umeå kommun Figur 5. Fördelningen av andelen aktiva låntagare (sett till befolkningsmängd) mellan kommunerna Annat som är viktigt att tänka på vid ovanstående jämförelse är min förenkling vad gäller bibliotekens upptagningsområde. En invånare kan ha närmare till en annan kommuns bibliotek och därför välja att låna media där istället. Och alla kanske inte alltid föredrar att låna media på det bibliotek som är närmast bostaden. Andra alternativ kan vara bibliotek nära till exempel arbete eller skola. Antal aktiva låntagare är ju inte heller detsamma som antal biblioteksbesökare. Ett bibliotek kan ha många besökare trots att det har få aktiva låntagare Låneflöden mellan biblioteken Bilden på uppsatsens försättsblad återfinns i bilaga 1 (s. 1). Den visar låneflödena mellan samtliga bibliotek i Umeegionen. Bilden visar att det sker ett flitigt medieutbyte mellan biblioteken, både inom och mellan kommunerna. Medieutbytet är så pass omfattande att bilden blir sv att tyda. Genom att endast visa medieutbyten av en viss storlek, det vill säga reducera antalet låneströmmar som visas, kan man göra bilden tydligare. Några exempel finns i bilaga 1 (s. 2-3). Dessa exempel, liksom 18

20 fortsatta reduceringar jag gjort ger en bild av Umeå stadsbibliotek som ett nav som har medieutbyten med de flesta bibliotek i regionen. De flesta lån g i riktning från Umeå till andra bibliotek. När personal på något av biblioteken i regionen gör en beställning av media från ett annat bibliotek ska de i första hand välja ett bibliotek inom den egna kommunen. Om den media som efterfrågas är utlånad på alla kommunens bibliotek ska den i andra hand lånas från något av de andra huvudbiblioteken i kommunen. Först i tredje hand lånar man från någon annan kommuns filial eller kommundelsnämndsbibliotek. (Sjögren 2009:10). När man tittar på de reella låneflödena, som ju påverkas av låntagarna, ser man att lånekedjan verkar följas ganska bra. För de flesta bibliotek gäller att mest media lånas in från den egna kommunen och näst flest från ett annat huvudbibliotek. Undantagen gäller främst biblioteken i de kommuner som har ett mindre mediabestånd och färre egna bibliotek. Dessa kommuner lånar in mer från andra kommuners huvudbibliotek och filialer. I bilaga 1 (s.4) finns en bild som visar vilket bibliotek som vart och ett av biblioteken har det största medieutbytet med och i vilken riktning flest media skickas. Ur bilden kan man avläsa att Umeå stadsbibliotek har störst medieutbyte med Ålidhem. De övriga huvudbiblioteken har störst medieutbyte med Umeå stadsbibliotek. Nästan alla övriga bibliotek har störst medieutbyte med den egna kommunens huvudbibliotek. Undantag är Vännäsby som har störst medieutbyte med Umeå och Obbola som har störst medieutbyte med Holmsund. Tittar man på antalet media som lånats ut och som ägs av en annan av regionens kommuner ligger Umeå kommun i täten följt av övriga kommuner enligt följande tabell. 19

21 Umeå Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs Figur 6. Antal media som lånats ut och som ägs av en annan av regionens kommuner. Men Umeå kommun är också den kommun som lånar ut flest media totalt. Av det totala antalet media som Umeå kommun lånade ut under 2009 utgjordes inte ens en procent av media som ägdes av en annan av regionens kommuner. Jag har räknat ut hur stor andel av varje kommuns totala antal utlånade media som utgjordes av media som ägdes av en annan av regionens kommuner. Det visade sig att Umeå kommun hade den minsta andelen. Man bör alltså inte stirra sig blind på antalet media som lånats ut och som ägs av en annan av regionens kommuner Umeå Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs Figur 7. Visar hur stor andel (i procent) av varje kommuns totala antal utlånade media som utgjordes av media som ägdes av en annan av regionens kommuner. Även när man tittar på antalet media som respektive kommun lånat ut till övriga kommuner i regionen ligger Umeå i toppen. Här är det mindre variationer mellan övriga 20

22 kommuner än när man tittar på antalet media som lånats ut och som ägs av en annan av regionens kommuner Umeå Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs Figur 8. Antal media som respektive kommun lånat ut till regionens övriga kommuner. För varje kommun har jag även räknat ut nettot (antal media varje kommun har lånat in från de övriga kommunerna minus antalet media kommunen har lånat ut till de övriga kommunerna). Umeå, Bjurholm och Nordmaling f ett negativt netto medan Robertsfors, Vindeln och Vännäs f ett positivt Umeå Bjurholm Nordmaling Robertsfors Vindeln Vännäs Figur 9. Antalet inlånade media minus antalet utlånade media för respektive kommun i förhållande till regionens övriga kommuner. En av de frågor uppdragsgivaren ville få svar på var om något eller några bibliotek lånar ut mycket mer eller mindre media till de andra biblioteken än vad det lånar in från dem. 21

23 Bjurholm Bygdeå Ersboda Granö Grubbe Holmsund Hällnäs Hörnefors Mariehem Nordmaling Obbola Robertsfors Sävar Teg Tvärålund Umedalen Vindeln Vännäs bibliotek Vännäsby Ålidhem Åmsele Ånäset Bjurholm Bygdeå Ersboda Granö Grubbe Holmsund Hällnäs Hörnefors Mariehem Nordmaling Obbola Robertsfors Sävar Teg Tvärålund Umedalen Umeå Vindeln Vännäs Vännäsby Ålidhem Åmsele Ånäset Det följande diagrammet visar hur mycket media respektive bibliotek lånat ut till och lånat in från övriga bibliotek Inlån Utlån Figur 10. Förhållandet mellan inlån och utlån för vart och ett av biblioteken. Genom att utesluta Umeå stadsbibliotek f man en bättre bild av förhållandet för övriga bibliotek Inlån Utlån Figur 11. Förhållandet mellan inlån och utlån för alla bibliotek utom Umeå stadsbibliotek. De bibliotek som lånade ut mer än de lånade in är Bjurholms bibliotek, Hörnefors, Mariehem, Nordmalings bibliotek, Robertsfors bibliotek, Umeås bibliotek och Vindelns bibliotek. Minst andel inlån i procent och störst skillnad till antalet mellan inlån och utlån hade Umeå stadsbibliotek. Högst andel inlån i procent hade Åmsele. 22

24 Stadsbiblioteket Ersboda Grubbe Mariehem Teg Umedalen Ålidhem Holmsund Obbola Sävar Hörnefors Robertsfors Bygdeå Vindeln Tvärålund Vännäs Reservationer på innestående media Låntagare i Umeegionen kan själva reservera innestående media. Vecka 11, 16 och mättes antalet reservationer på innestående media. Vecka 11 hade inte möjligheten för låntagarna att själva reservera innestående media införts än. Vecka 16 hade möjligheten nyligen införts. Stadsbiblioteket hade flest reservationer på innestående media alla tre veckorna. Totalt sett ökade antalet reservationer på innestående media med 22 procent från vecka 11 till vecka 16 och med 56 procent från vecka 11 till vecka 37. Till vecka 37 hade antalet reservationer ökat för alla utom 7 av biblioteken. Men sett till antal reservationer är det bara Nordmalings bibliotek som hade en märkbar minskning. För övriga bibliotek var minskningen marginell. Bjurholm och Vännäsby hade endast en minskning på några enstaka medieexemplar vardera. Och Ånäset, Granö, Hällnäs och Åmsele hade bara några enstaka reservationer var under de tre mätveckorna Procentuell ökning Ökning i antal Figur 12. Ökningen av reservationer av innestående media från vecka 11 till vecka 37. Störst ökning av reservationer procentuellt sett hade Ålidhems bibliotek. Där ökade antalet reservationer med över 300 procent. Störst ökning sett till antal hade Umeå stadsbibliotek. Diagrammet påminner om att störst ökning procentuellt sett inte behöver betyda störst ökning till antalet och vice versa. Tvärålund hade till exempel en procentuell ökning med 33 procent, men antalet reservationer ökade bara med ett exemplar. Stadsbiblioteket kommer först på fjärde plats när det gäller den procentuella ökningen, medan Ålidhem även hade en stor ökning till antalet (näst störst). 23

25 Totalt sett ökade antalet reserverade media som skickades till andra bibliotek med 41% från vecka 11 till vecka 37. Stadsbiblioteket var det bibliotek som skickade flest reserverade innestående media till övriga bibliotek alla tre veckorna. 9 bibliotek hade en minskning av antalet innestående media som skickades till annat bibliotek. Ersboda och Nordmaling hade en minskning på 15 procent (18 exemplar) respektive 43 procent (16 exemplar). Obbola, Bjurholm, Vännäsby, Nordmaling, Granö, Hällnäs, Åmsele och Tvärålund hade bara en minskning med några enstaka exemplar. De fyra sistnämnda biblioteken skickade dessutom bara några enstaka reserverade media var till andra bibliotek under var och en av de tre veckorna. Även när det gäller innestående reserverad media som skickades till ett annan bibliotek hade Ålidhem den största procentuella ökningen från vecka 11 till vecka 37. Ser man till antalet ligger stadsbiblioteket i topp, följt av Ålidhem. Aviserad media ska hämtas ut inom 7 dagar. Enligt data från mätveckorna skedde det mellan vecka 11 och 37 en total minskning med 15 procent (40 exemplar) av aviserade media som inte hämtats ut. Det skedde en stor procentuell ökning av icke uthämtade reservationer för Umedalen och Ålidhem, men sett till antal handlar det bara om 10 respektive 7 media. Övriga bibliotek där en ökning skedde hade bara några enstaka reservationer. Värt att nämna i samband med diskussionen om icke uthämtade reservationer är att de reserverade medierna ibland har ytterligare låntagare på kö som vill hämta dem från samma bibliotek. Reserverad media som inte hämtats ut skickas alltså inte alltid direkt tillbaka till det ägande biblioteket. 5.2 Vinster och kostnader som samarbetet innebär Kostnader Samarbetet innebär självfallet en del kostnader. Dessa delas mellan kommunerna i regionen enligt en modell där 15% av kostnaderna delas lika och resterande 85% 24

26 fördelas efter kommunens storlek (Björnberg:5) När Björnberg skrev slutrapporten såg fördelningen ut som i tabellen nedan. Figur 13. Fördelning av kostnader mellan kommunerna. (Björnberg:5) En av de kostnader som samarbetet innebär utgörs av transporten av media mellan biblioteken. Transporter sker mellan huvudbiblioteken med Umeå som nav (eventuell omlastning görs i Umeå). Transporterna görs 2 gånger per vecka, förutom under delar av sommaren då transporter endast görs en gång per vecka. Varje kommun ansvarar för transporterna inom den egna kommunen. Återlämnade böcker som tillhör ett annat bibliotek ska skickas tillbaka till det ägande biblioteket med närmast följande transportmöjlighet. (Sjögren 2009:11). Förutom själva transportkostnaden innebär transporterna att personal måste plocka fram och ställa tillbaka reserverad media. På Umeå stadsbibliotek till exempel, ägnas cirka 4 timmar om dagen åt att plocka reserverad media. På Ålidhemsbiblioteken är tidsåtgången cirka 1,5 timmar om dagen. 11 Det kan framstå som om arbetsbördan är större på Umeå stadsbibliotek än på Ålidhemsbiblioteket, men man måste ha i åtanke att stadsbiblioteket har mer personal än vad Ålidhemsbiblioteket har. Höglund och Klingberg beskriver några nackdelar med fjärrlån. En av nackdelarna uppst om det ägande biblioteket inte f några medel för att låna ut böcker utanför sin egen kommun och därmed f en kostnad för det utlånande biblioteket. En annan är att den fjärrlånade boken under en period inte finns tillgänglig för det ägande bibliotekets besökare. Den tredje nackdelen de tar upp är att ett oöverlagt sätt att låna in böcker från 11 Personlig kontakt med bibliotekarie. 25

27 annat håll minskar möjligheten att bygga upp ett eget bestånd som är anpassat till den egna målgruppen. (Höglund & Klingberg 2001:113) Vinster Jag vill påminna om att Umeegionens samarbete inte f förväxlas med fjärrlån mellan bibliotek. En del av de nackdelar Höglund och Klingberg tar upp gäller dock även för Umeegionens bibliotekssamarbete. En bok som skickas till ett annat bibliotek blir för en tid otillgänglig för det ägande bibliotekets besökare. Men i och med samarbetet har det ägande bibliotekets besökare även tillgång till de andra bibliotekens bestånd. För böcker förkortas även lånetiden från normal lånetid (oftast 4 veckor) till 2 veckor om det är tre eller fler reservationer i kö på det bibliotek som boken tillhör (Sjögren 2009:8). Det stora gemensamma beståndet är en av vinsterna med samarbetet. I projektets slutrapport kallas Bibliotek 2007 för historien om hur låntagarna i landets minsta kommun [Bjurholm] fick tillgång till ett av landets största bokbestånd (Björnberg:4). Tillgängligheten och servicenivån har ökat sedan samarbetet infördes, i och med att hela regionens låntagare har tillgång till fler medier och själva kan beställa och låna dessa medier från valfritt bibliotek. Enligt slutrapporten är över 90 procent av de boende i regionen positiva till att kunna låna en bok i en kommun och återlämna den i en annan. (Björnberg:4) De kanske största besparingarna har skapats genom tekniksamarbete, effektivisering och stordrift. Till exempel har samarbetet inneburit ett gemensamt inköp av servrar och licenser och därmed en fördelning av kostnader för detta på flera parter. Samarbetet innebär enligt slutrapporten också större möjlighet till bättre förhandlingsposition, vilket leder till bättre villkor. Vidare behöver information om till exempel en ny bok bara läggas in en gång i den gemensamma katalogen, istället för att varje bibliotek ska behöva lägga in informationen i sin egen katalog. (Björnberg:5) Vad gäller uppbyggandet av det egna bibliotekets bestånd ska inköp (som redan nämnt i uppsatsens inledning) alltid övervägas vid en beställning från annat bibliotek, särskilt om boken har efterfrågats förut. (Sjögren 2009:10). 26

28 En ekonomisk fördel som tas upp i projektrapporten för samarbetet i Värmland är att biblioteken inte behöver lämna ut så många nya kort (Walander Olsson 2004:4). Att samma lånekort gäller i hela Umeegionen innebär besparingar för biblioteken eftersom det endast behövs ett lånekort för varje låntagare oavsett hur många bibliotek han eller hon lånar från. 5.3 Kartläggning av låneflöden mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket Umeå stadsbibliotek hade flest aktiva låntagare i regionen under Ålidhem låg på tredje plats. Antalet besökare på stadsbiblioteket var cirka Jag har inga siffror på antalet besökare på Ålidhemsbiblioteket, men antal besökare på Umeå kommuns närbibliotek var cirka (Budget 2010:124) Tittar man på de båda bibliotekens totala låneströmmar ser man att Ålidhem var det bibliotek som stadsbiblioteket skickade flest medier till. Tittar man på vilket bibliotek som skickade flest media till stadsbiblioteket ser man att Ålidhem ligger på tredje plats, efter Ersboda och Teg. Stadsbiblioteket är både det bibliotek som Ålidhem skickade flest media till och det bibliotek som skickade flest media till Ålidhem Bibliotekens profiler, målgrupper och öppettider Ålidhemsbiblioteket är ett kombinerat folk- och skolbibliotek för områdena Ålidhem, Carlshem, Gimonäs, Sofiehem och Tomtebo. Biblioteket har som uppgift att samverka med skola, fritidsgd och föreningsliv. (Nygren) Ålidhemsbiblioteket har öppet 35 timmar i veckan under dagarna måndag till fredag. Stadsbiblioteket har öppet 56 timmar i veckan under dagarna måndag till söndag. Liksom andra filialer och kommundelsbibliotek riktar sig Ålidhemsbiblioteket till stor del till dem som kan ha svt att ta sig till ett bibliotek längre bort, till exempel barn Personlig kontakt med bibliotekarie. 27

29 CD-ROM Elektroniska Film DVD Film VHS Föremål Kombinerat Ljudbok CD Ljuduppt. - tal - Läromedelspaket Musik CD Noter Språkkurs CD- Storstil Talbok - DAISY Bibliotekens bestånd och aktiva låntagare Umeå stadsbibliotek har det största mediebeståndet bland biblioteken med drygt medier. Ålidhem ligger på plats 12 med drygt medier. Umeå har flest aktiva låntagare av biblioteken i regionen (drygt ). Ålidhem ligger på tredje plats med drygt Stadsbiblioteket har knappt medier av typen text. Ålidhem har drygt Förhållandet är ungefär detsamma som förhållandet mellan biblioteken när man tittar på det totala beståndet. Detta beror på att de flesta medier som skickas mellan biblioteken är av typen text Låneflöden mellan biblioteken, alla medietyper, alla låntagarkategorier Det totala antalet lån från Umeå till Ålidhem under 2009 var drygt Antalet lån från Ålidhem till Umeå var drygt Cirka 89 procent av lånen från Umeå till Ålidhem och cirka 81 procent av lånen från Ålidhem till Umeå utgjordes av medier av typen text. Medietyp (exl. text) Från Umeå till Ålidhem Från Ålidhem till Umeå Figur 14. Antal lån av andra medietyper än text. 28

30 Av de låntagare som beställde media från Umeå till Ålidhem och vice versa var största andelen kvinnor. (72 respektive 81 procent). Kvinnorna dominerade även om man bara tittar på medietypen text (68 resp 88 procent). Cirka 82 procent av lånen från Umeå till Ålidhem gjordes av låntagare ur kategorin standard. Av lånen från Ålidhem till Umeå gjordes nästan 80 procent av låntagare ur kategorin standard. Nästan 14 procent av lånen från Umeå till Ålidhem gjordes av personal. Cirka 2,2 procent gjordes av skolor. Andra kategorier som stod för mer än 10 lån var under et är boken-kommer, förskolor och institutioner. Cirka 19 procent av lånen från Ålidhem till Umeå gjordes av personal. Endast enstaka lån gjordes av låntagare ur övriga kategorier. Även för medietypen text gjordes största delen av lånen av låntagare ur kategorin standard, ca 82 procent av lånen från Umeå till Ålidhem och cirka 79 procent av lånen från Ålidhem till Umeå. Personal stod för cirka 15 procent av lånen från Umeå till Ålidhem och cirka 19 procent av lånen från Ålidhem till Umeå. Cirka 2 procent av lånen från Umeå till Ålidhem gjordes av skolor och cirka 0,4 procent av förskolor Från Umeå Från Ålidhem (92) Figur 15. Fördelning av antal lån med avseende på låntagarnas ålder. Åldersuppgifter saknas för vissa låntagarkategorier (till exempel låntagarkategorin förskolor där personal lånar media till förskolan). Av de lån där ålder fanns angiven gjordes över hälften (av lånen från Umeå till Ålidhem) av låntagare i åldersgruppen Denna åldersgrupp stod endast för cirka en tredjedel av lånen från Ålidhem till 29

31 Umeå. Den minsta åldersgruppen för lån i båda riktningarna var 6-9. Åldersgruppen utgjorde en större andel av lånen från Umeå till Ålidhem än av lånen i motsatt riktning Låneflöden mellan biblioteken, medietypen text, låntagarkategorin standard Jag har valt att titta närmare på lån av medietypen text som är gjorda av låntagare ur kategorin standard. De uppgifter om lånen som jag valt att fokusera på är språk, signum och ålder på låntagare Från Umeå Från Ålidhem (92) Figur 16. Fördelning av antal lån av medietypen text (gjorda av låntagare ur låntagarkategorin standard) med avseende på låntagarnas ålder. Drygt 40 procent av lånen från Umeå till Ålidhem, gjordes av låntagare i åldrarna De flesta av lånen från Ålidhem till Umeå gjordes av låntagare i åldrarna (drygt 20 procent). Skillnaden mellan åldersgrupperna för lånen från Ålidhem till Umeå var mindre än skillnaderna mellan åldersgrupperna för lån i andra riktningen. Antal lån ökar med bokens utgivnings. Endast ett fåtal lån från Umeå till Ålidhem gjordes av böcker utgivna före Och nästan samtliga böcker som lånades från Ålidhem till Umeå var utgivna mellan 1980 och

32 Flest lån mellan biblioteken gjordes av text skriven på svenska. Av lånen från Ålidhem till Umeå utgjordes endast cirka 4 procent av text skriven på engelska och cirka 1 procent av text skriven på övriga språk. Av lånen som skickades i andra riktningen utgjordes cirka 12 procent av text skriven på engelska och cirka 4 procent av text skriven på övriga språk. Om man ser till all media av typen text som skickades från Umeå till Ålidhem var de populäraste språken (efter svenska och engelska) arabiska, tigrinja och persiska. I andra riktningen var text på kurdiska den enda text, förutom svenska och engelska, som lånades. Den största delen av lånen från Ålidhem till Umeå utgjordes av skönlitteratur (64 procent). Av lånen från Umeå till Ålidhem utgjordes endast 34 procent av skönlitteratur. Typ av skönlitteratur Från Umeå till Ålidhem Från Ålidhem till Umeå Svensk skönlitteratur 531 (65%) 511 (94%) Tecknade serier, manga, skämtteckningar i bokform 96 (12%) 7 (1%) Engelsk skönlitteratur 156 (19%) 28 (5%) Övrig utländsk skönlitteratur 35 (4%) 0 Figur 17. Fördelningen mellan de olika typer av skönlitteratur som skickades mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket. Från Ålidhem till Umeå skickades nästan enbart svensk och engelsk skönlitteratur. Från Umeå till Ålidhem skickades även en del tecknade serier etc. samt skönlitteratur på andra språk än svenska och engelska. Typ av skönlitteratur Från Umeå till Ålidhem Från Ålidhem till Umeå Svensk skönlitteratur 44% 22% Tecknade serier, manga, skämtteckningar i bokform 85% 71% Engelsk skönlitteratur 15% 14% Övrig utländsk skönlitteratur 40% 0 31

33 Figur 18. Andelen barn och ungdomslitteratur för de olika typerna av skönlitteratur som skickades mellan biblioteken. En stor del av de tecknade serierna etc. utgjordes av barn och ungdomslitteratur. För de andra typerna av skönlitteratur dominerade vuxenlitteraturen. Detta behöver inte betyda att det var flest vuxna som lånade skönlitteratur. En undersökning som Höglund gjorde vid två filialbibliotek visade att cirka en tredjedel av de utlånade vuxenböckerna lånades av barn (Höglund 1992:33). Samtidigt kan man anta att många vuxna lånar böcker till barn. Cirka 36 procent av lånen från Ålidhem till Umeå utgjordes av facklitteratur. Av lånen från Umeå till Ålidhem utgjorde facklitteraturen cirka 76 procent. Fördelningen av olika signum för den facklitteratur som skickades visas i bilaga 2. Där finns även en förteckning över SAB-systemets signum. För att kunna spekulera i om det är studenter som st för lånen av facklitteratur från Umeå till Ålidhem måste jag gå djupare i min analys. Ett första steg är att ta reda på hur stor del av facklitteraturen som riktar sig till vuxna (det finns ju även facklitteratur för barn). Cirka 2 procent av den facklitteratur som lånades från Umeå till Ålidhem är klassificerad som facklitteratur för barn och ungdom. Andelen är högre för den facklitteratur som skickades från Ålidhem till Umeå, cirka 7 procent. Men alla som lånar facklitteratur för vuxna är inte studenter. Genom att titta på åldern hos dem som lånat facklitteraturen kan man få en indikation på om det kan vara studenter som lånat facklitteratur. För enkelhetens skull väljer jag att endast titta på de tre signum som lånats mest. Dessa signum var Q (Ekonomi och näringsväsen), V (Medicin) och O (Samhälls- och rättsvetenskap). Andelen lån av böcker med dessa signum som katalogiserats som barn- och ungdomslitteratur var för övrigt så gott som obefintlig. Att just signum O tillhörde signumen med flest lån är intressant. Enligt högskoleverkets rapport Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige (2008) läser en tredjedel av Sveriges studenter samhällsvetenskap eller juridik (Vilka är studenter:11). 32

34 Jag har tagit hjälp av samma rapport när jag har tittat på låntagarnas ålder. Det finns en stor åldersspridning bland Sveriges studenter. Men hälften av studenterna är mellan 20 och 25 gamla. En fjärdedel av Sveriges ingar studerar vid universitet eller högskolor. (Vilka är studenter:13) Cirka en tredjedel av Sveriges studenter är gamla. (Vilka är studenter:14) 21 procent av lånen av böcker med signum Q (ekonomi och näringsväsen) gjordes av låntagare i åldern och 51 procent gjordes av låntagare i åldern Delar man upp åldrarna i lika stora åldersgrupper är den största gruppen, följt av grupperna 20-25, och procent av lånen gjordes av personer i åldrarna För V (medicin) gäller att 35 procent av lånen gjordes av låntagare i åldern och 40 procent av låntagare i åldern Delar man upp åldrarna i lika stora grupper är är den största gruppen, följt av 26-31, och procent av lånen gjordes av personer i åldern Mönstret var ungefär detsamma för lånen av böcker med signum O (Samhälls- och rättsvetenskap). 47 procent av lånen gjordes av personer i åldern och 39 procent av personer i åldern Delar man upp åldrarna i lika stora grupper var den största gruppen, följt av grupperna och procent av lånen gjordes av personer i åldrarna

35 6. Slutsatser och bedömning Att ett omfattande medieutbyte sker mellan biblioteken och att bibliotekssamarbetet alltså påg för fullt, framg tydligt av de uppgifter jag analyserat och sammanställt. Låneströmmar finns mellan bibliotek i samma kommun, men g också över kommungränserna. Umeå stadsbibliotek fungerar som ett nav för resten av biblioteken i regionen. De flesta lån mellan Umeå stadsbibliotek och övriga bibliotek g i riktning från Umeå stadsbibliotek. Trots att låntagarna själva kan påverka vilket bibliotek media skickas från, följs ändå den lånekedja som biblioteken eftersträvar ganska bra. I första hand lånas media in från den egna kommunen, i andra hand från ett annat huvudbibliotek och i tredje hand från en annan kommuns filial eller kommundelsbibliotek. Det är främst kommunerna med ett mindre mediebestånd som avviker från lånekedjan och lånar in mer från andra kommuners huvudbibliotek och filialer. Och det är ju en del av syftet med samarbetet, att besökare på bibliotek med mindre bestånd ska få tillgång till fler medier genom regionens gemensamma bestånd. Nästan alla filialer och kommundelsbibliotek har störst medieutbyte med den egna kommunens huvudbibliotek. Att Obbola har störst medieutbyte med Holmsund och Vännäsby med Umeå stadsbibliotek är kanske inte något att förvånas över. Obbola och Holmsund tillhör samma kommun och avståndet mellan orterna är litet. Vännäsby är ett av de bibliotek utanför Umeå kommun som ligger närmast Umeå. Huvudbiblioteken har i sin tur störst medieutbyte med Umeå stadsbibliotek. En större befolkningsmängd i en kommun verkar innebära ett större mediebestånd och fler aktiva låntagare för kommunen. Jämför man andelen aktiva låntagare för de olika kommunerna ser man att skillnaderna mellan kommunerna inte är så stora. Att andelen utlånade media som hör hemma i en annan av regionens kommuner var störst för kommunerna med minst mediebestånd var kanske föga förvånande. Inte heller att Umeå och Nordmalings kommun (två kommuner med stort mediebestånd) lånade ut fler medier än de lånade in. Däremot hade jag inte väntat mig att den lilla kommunen Bjurholm skulle låna ut mer än vad den lånade in. Men Bjurholm är också kommunen med minst skillnad mellan inlån och utlån. Vidare har Bjurholms kommun näst störst 34

36 andel utlånad media som hör hemma i en annan av regionens kommuner. Och tittar man på förhållandet mellan inlån och utlån för biblioteken är Bjurholms bibliotek ett av de bibliotek som har bäst balans. Det jag vill komma fram till är att det inte verkar som att Bjurholm blir utsuget på sitt bestånd, utan snarare att Bjurholm kanske är en av de kommuner som vinner mest på samarbetet. Det skulle vara intressant att fortsätta studera siffrorna för bestånd och utlåning. Till exempel genom att räkna ut ett förväntat belåningstal för biblioteken och använda det som måttstock för att se vilka bestånd som blir mest respektive minst utnyttjade. Möjligheten att reservera innestående media är populär hos regionens låntagare. Men trots ökat antal reservationer och reservationer som skickats till annat bibliotek har det totala antalet icke uthämtade reservationer inte ökat. Det skulle vara intressant att följa upp siffrorna från mätveckorna med nya mätveckor för att se om läget fortfarande är likadant. Det skulle även vara intressant att ta reda på hur det totala medieutbytet påverkats av möjligheten att även reservera innestående media. Jag har inte gjort någon detaljerad ekonomisk redogörelse för samarbetet. Men jag har gjort en översiktlig jämförelse av de kostnader och vinster som samarbetet inneburit och av den att döma är vinsterna större än kostnaderna. Eftersom kostnaderna för samarbetet delas mellan kommunerna f det ägande biblioteket ingen direkt kostnad för att låna ut böcker utanför den egna kommunen. Att media som skickas till ett annat bibliotek under en period inte finns tillgänglig för det ägande bibliotekets besökare måste ses mot bakgrund av att dessa besökare i sin tur kan beställa media från de övriga biblioteken i regionen. Lånetiden för böcker blir dessutom kortare vid flera reservationer i kö på det bibliotek som boken tillhör. Vidare ska inköp övervägas vid beställning från ett annat bibliotek, så jag skulle inte vilja kalla lånen från andra bibliotek för oöverlagda. Jag har inte sett några tecken på att någon kommun eller något bibliotek undlåter att överväga inköp, det vill säga bara lånar in media från övriga kommuner/bibliotek och inte bygger ut det egna beståndet. Ekonomiska besparingar har gjorts bland annat genom tekniksamarbete, effektivisering och stordrift. Samarbetet har även inneburit andra typer av vinster i form av ökad tillgänglighet och servicenivå. Även om vinsten i form av nöjda låntagare inte g att mätas i pengar, är det en viktig faktor för om samarbetet upplevs som lyckat eller inte. Särskilt eftersom samarbetet startades med just syftet att öka tillgängligheten till bibliotekets tjänster för låntagarna (Kapitel 1. Inledning). 35

37 Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket har ett stort medieutbyte med varandra. De är två av de bibliotek som hade flest aktiva låntagare under Media skickades åt båda hållen. Mest media skickades från Stadsbiblioteket till Ålidhem. Det finns saker som talar för att min hypotes att studenter beställer mycket kurslitteratur från Umeå stadsbibliotek till Ålidhemsbiblioteket stämmer. Av medietypen text som skickades från stadsbiblioteket till Ålidhem utgjordes större delen av facklitteratur. Endast en liten del av facklitteraturen var klassificerad som facklitteratur för barn och ungdom. De populäraste ämnena var ekonomi och näringsväsen, medicin samt samhälls- och rättsvetenskap. Andelen barn och ungdomslitteratur av dessa ämnen var så gott som obefintlig. Enligt högskoleverkets statistik var många av låntagarna i en ålder då många läser på universitet eller högskola. Att låntagarna var i rätt ålder garanterar självfallet inte att de var studenter. Men eftersom Umeå är en universitetsstad och det bor många studenter på Ålidhem och områdena runt omkring kan det mycket väl hända att hypotesen stämmer. För att testa den ytterligare skulle man kunna gå ännu djupare in i analysen och ta reda på vilka underkategorier som lånats under vart och ett av signumen. Man skulle även kunna ta reda på mer detaljerad statistik om studenter som läser kurser eller program i de berörda ämnena (ålder och kön skiljer sig till exempel åt mellan olika program och kurser) och jämföra den mot låneuppgifterna. En annan möjlighet är att se om lånestatistiken för ämnena skiljer sig åt olika tider på et. Man skulle kunna anta att studenter lånar mindre kurslitteratur på somrarna. Om andelen facklitteratur minskar på sommaren är det ytterligare en indikation på att hypotesen kan stämma. Men det bästa för att kunna svara på frågan mer säkert skulle nog vara att komplettera med enkäter och/eller intervjuer där man helt enkelt frågar studenter boende i området om deras biblioteksvanor. Även om hypotesen stämmer betyder det inte automatiskt att Ålidhemsbiblioteket bör köpa in mer kurslitteratur. Ålidhemsbiblioteket målgrupp är inte i första hand studenter. Man kan också se på saken som att Ålidhemsbiblioteket i och med samarbetet slipper köpa hem mängder av facklitteratur för att locka till sig låntagargruppen studenter. 36

38 Barn tillhör de målgrupper som Ålidhemsbiblioteket huvudsakligen riktar sig till. Barn och ungdomar utgjorde en relativt liten del av låntagarna som beställde media från Umeå till Ålidhem. Om man bara tittar på lån av medietypen text är andelen barn och ungdomar ännu mindre. Den största andelen av de böcker som beställdes bestod av facklitteratur av vilken endast en liten del riktade sig till barn och ungdomar. Tittar man enbart på den skönlitteratur som beställdes är andelen som klassificerats som barn och ungdomslitteratur betydligt högre. Man måste också ta i beaktande att barn och ungdomar även kan låna vuxenlitteratur och att vuxna kan låna litteratur till barn. Även skolor och förskolor utnyttjar möjligheten att beställa media från Umeå till Ålidhem. För dessa låntagarkategorier saknas åldersangivelse. Båda kategorierna st för en liten andel av lånen från Umeå till Ålidhem, men man kan anta att mer än en person (och ofta barn) f ta del av mycket av den media de beställer. Cirka 12 procent av lånen av medietypen text och nästan 20% av den skönlitteratur som skickades från Umeå till Ålidhem bestod av böcker skrivna på engelska. En del av lånen utgjordes även av böcker skrivna på andra språk än svenska och engelska. För lånen av medietypen text som skickades från Ålidhem till Umeå var andelen böcker skrivna på engelska mindre och andelen böcker skrivna på övriga språk så gott som obefintlig. Sammanfattningsvis verkar samarbetet fungera på ett tillfredsställande sätt. Jag har inte sett några tecken på problem med samarbetet. Det sker ett rikligt medieutbyte mellan biblioteken. Inget bibliotek eller kommun verkar förlora på samarbetet. Låntagarna utnyttjar möjligheten att reservera innestående media. Samarbetet innebär kostnader, men jag anser att detta faktum uppvägs av de vinster (både de ekonomiska och de mer svmätbara) som samarbetet innebär. Tesen om att både användare och bibliotek vinner på samarbeten som Umeegionens styrks även av det jag läst om liknande samarbeten (se kapitel 4). Det verkar finnas ett behov av mer facklitteratur hos Ålidhemsbibliotekets låntagare. Kanske är det studenter som st för större delen av det behovet. Det verkar som att även de av Ålidhemsbibliotekets låntagare som är barn och ungdomar drar nytta av samarbetet och beställer böcker från stadsbiblioteket. Andelen lån av skönlitteratur på engelska och övriga språk är större i riktningen från stadsbiblioteket till Ålidhem än i 37

39 motsatt riktning. Det kan bero på att det bor många som inte har svenska som modersmål på området. Det kan även bero på att utbudet är större på stadsbiblioteket. 38

40 Källförteckning Adolfsson, Ulla & Carlström, Helena (2008). 14= 1 Biblioteket. En förstudie om utvidgat bibliotekssamarbete i Norrbotten. Norrbottens länsbibliotek. 17 s. Hämtad från < ek.pdf> Befolkningsstatistik Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december Statistiska centralbyrån [www]. Hämtat från < aspx> Korrigerad 26 mars Hämtat 16 december Bergstedt, Eva (2007), Slutrapport Utvärdering av samarbetet mellan biblioteken i Östergötland. Länsbiblioteket Östergötland. 23 s. Hämtad från < Björnberg, Claes, De sex musketörerna. Slutrapport om Bibliotek 2007 ett samarbete inom Umeegionen. Umeegionens bibliotek. 31 s. Hämtad från < Brinkfeldt, Pia (2008). V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland. Biblioteken i Västerbottens inland. 11 s. Hämtad från < Budget Verksamhetsplan (2009) Umeå kommun. 171 s. Hämtad från < pdf> kultur s 118 (120) Driscoll & Fleeter (2009). Public Libraries Return from Investment in CLEVNET. CLEVNET library cooperation. 13 s. Hämtad från < 39

41 Höglund, Anna-Lena (1992). Mäta för att veta om metoder att mäta biblioteksverksamhet. Statens kulturråd. 72 s. ISSN: Höglund, Anna-Lena & Klingberg, Christer (2001). Strategisk medieplanering för folkbibliotek. Janus. 130 s. ISBN: Mina bibliotek - Va bibliotek [www]. Hämtat från < Senast ändrad 23 mars Hämtat 16 december Nygren, Viktoria. Ålidhemsbiblioteket. En del av Ålidhems kultur- och resurscentrum. Umeå kommun. Broschyr hämtad från Ålidhemsbiblioteket i november Rekommendationer fjärrlån [www]. Hämtat från < Senast uppdaterad 24 november Hämtat 16 december Rundviks bibliotek - Utrustning [www]. Hämtat från < Senast ändrad 17 december Hämtat 16 december Sjögren, Åsa (2009). Regler och rutiner för Umeegionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se. Umeegionens bibliotek. 21 s. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. (2008) Högskoleverket. Rapport 2008:33 R. Hämtad från < Walander Olsson, Ingalill (2004). Mötesplats inför framtiden. Länsbiblioteket i Värmland. 7 s. Hämtad från < 40

42 Bilaga 1 Låneströmmar Figur 19. Låneströmmar inom Umeegionen. Cirklarnas storlek bestäms av storleken på bibliotekens bestånd. Linjernas tjocklek bestäms av antalet media som skickats mellan biblioteken. Pilarnas storlek visar i vilken riktning flest media skickats. 1

43 Bilaga 1 Låneströmmar Figur 20. Låneströmmar inom Umeegionen (medieutbyten med minst 80 medier). Här har jag uteslutit linjer med värden lägre än 80. Det som visas är alltså medieutbyten med minst 80 medier. 2

44 Bilaga 1 Låneströmmar Figur 21. Låneströmmar inom Umeegionen (medieutbyten med minst 80 medier). Ytterligare reducering. Endast linjer med värden större än