för samt för filialerna:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "för samt för filialerna:"

Transkript

1 för samt för filialerna: December 2005

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING INLEDNING Avgränsningar Varför medieplanera? Faktorer som styr och gör att medieplanering bör ske är: Fakta om kommunen Fakta om biblioteksverksamheten Mål för verksamheten REDOVISNING PITEÅ STADSBIBLIOTEK 17 FACKLITTERATUR 19 A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 19 B: ALLMÄNT OCH BLANDAT 19 C: RELIGION 20 D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 20 E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 21 F: SPRÅKVETENSKAP 21 G: LITTERATURVETENSKAP 22 I: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 23 J: ARKEOLOGI 23 K: HISTORIA 24 L: GENEALOGI (ej biografier) 25 L: BIOGRAFIER 25 M: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 25 N: GEOGRAFI 26 O: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 27 P: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 28 Q: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 29 R: IDROTT, LEK OCH SPEL 29 S: MILITÄRVÄSEN 30 T: MATEMATIK 30 U: NATURVETENSKAP 31 V: MEDICIN 31 X: MUSIKALIER 32 SKÖNLITTERATUR 33 ROMANER 33 DECKARE 33 SCIENCE FICTION 34 SAMLINGAR 34 DRAMATIK 34 LYRIKSAMLINGAR 35 LYRIK 35 FOLKDIKTNING 35 SERIER 36 SKÖNLITTERATUR PÅ ENGELSKA 36 SKÖNLITTERATUR PÅ TYSKA 36 SKÖNLITTERATUR PÅ FRANSKA 37 LÄTTLÄST 37 STOR STIL 37 2

3 LJUDBÖCKER 38 KASSETTBÖCKER 38 CD-BÖCKER 38 TALBÖCKER 39 VIDEO/DVD 40 CD-SKIVOR (MUSIK) PSB BARNAVDELNINGEN 42 Barnmedia - Stadsbiblioteket 42 Facklitteratur 42 Skönlitteratur 42 FACKLITTERATUR BARN 43 ua: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 43 ub: ALLMÄNT OCH BLANDAT 43 uc: RELIGION 43 ud: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 43 ue: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 44 uf: SPRÅKVETENSKAP 44 ug: LITTERATURVETENSKAP 44 ui: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 45 uj: ARKEOLOGI 45 uk: HISTORIA 45 ul: GENEALOGI (ej biografier) 45 ul: BIOGRAFIER 46 um: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 46 un: GEOGRAFI 46 uo: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 46 up: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 47 uq: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 47 ur: IDROTT, LEK OCH SPEL 47 us: MILITÄRVÄSEN 47 ut: MATEMATIK 48 uu: NATURVETENSKAP 48 ux: MUSIKALIER 48 SKÖNLITTERATUR - BARN 49 DE FÖRSTA BÖCKERNA 49 ABC BILDERBÖCKER 49 SAGOR 49 SAGOR/BILDERBÖCKER 50 DIKTER 50 BÖRJA LÄSA 50 LÄS MERA 51 BARNBÖCKER (Hcf) 51 BARN-UNGDOMSBÖCKER (Hcg) 51 FANTASY 51 MYSTERIER 52 ANDRA VÄRLDSKRIGET 52 HUNDAR & KATTER 52 HÄSTAR 52 BU/BILDER 53 BARN/ENGELSKA 53 ENGELSKA/UNGDOM 53 PJÄSER 53 SERIER 54 UNGDOM (uhc) 54 3

4 BOK OCH BAND 54 BOK OCH BAND/ENGELSKA 54 KASSETTBÖCKER/BARN 55 CD-BÖCKER HORTLAX BIBLIOTEK 56 FACKLITTERATUR 56 A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 56 B: ALLMÄNT OCH BLANDAT 56 C: RELIGION 56 D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 57 E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 57 F: SPRÅKVETENSKAP 57 G: LITTERATURVETENSKAP 57 I: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 58 J: ARKEOLOGI 58 K: HISTORIA 58 L: GENEALOGI (inkl. biografier) 58 M: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 59 N: GEOGRAFI 59 O: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 59 P: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 59 Q: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 60 R: IDROTT, LEK OCH SPEL 60 S: MILITÄRVÄSEN 60 T: MATEMATIK 60 U: NATURVETENSKAP 61 V: MEDICIN 61 X: MUSIKALIER 61 SKÖNLITTERATUR 62 ROMANER 62 DECKARE 62 SCIENCE FICTION 62 SAMLINGAR 62 DRAMATIK 63 LYRIKSAMLINGAR 63 LYRIK 63 FOLKDIKTNING 63 VUXENSERIER 64 LÄTTLÄST 64 KASSETTBÖCKER 64 CD-BÖCKER 64 FACKLITTERATUR BARN 65 ua: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 65 ub: ALLMÄNT OCH BLANDAT 65 uc: RELIGION 65 ud: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 65 ue: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 65 uf: SPRÅKVETENSKAP 66 ug: LITTERATURVETENSKAP 66 ui: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 66 uj: ARKEOLOGI 66 uk: HISTORIA 66 ul: GENEALOGI (ej biografier) 67 4

5 ul: BIOGRAFIER 67 um: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 67 un: GEOGRAFI 67 uo: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 67 up: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 68 uq: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 68 ur: IDROTT, LEK OCH SPEL 68 us: MILITÄRVÄSEN 68 ut: MATEMATIK 68 uu: Naturvetenskap 69 uv: MEDICIN 69 ux: MUSIKALIER 69 Sammanfattning barnfack 69 SKÖNLITTERATUR BARN 71 BARN-UNGDOM 71 MYSTERIER 71 UNGDOM 71 FANTASY 71 SAGOR 71 DIKTER 72 PJÄSER 72 BARN ENGELSKA 72 BOK OCH BAND 72 BÖRJA LÄSA 72 LÄS MERA 73 BARNBÖCKER 73 HÄSTAR 73 ANDRA VÄRLDSKRIGET 73 BILDERBÖCKER 73 SAGOR/BILDERBÖCKER 74 DE FÖRSTA BÖCKERNA 74 ABC SERIER 74 Sammanfattning barnskön NORRFJÄRDENS BIBLIOTEK 76 FACKLITTERATUR 76 A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 76 B: ALLMÄNT OCH BLANDAT 76 C: RELIGION 76 D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 77 E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 77 F: SPRÅKVETENSKAP 77 G: LITTERATURVETENSKAP 77 I: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 78 J: ARKEOLOGI 78 K: HISTORIA 78 L: GENEALOGI (ej biografier) 78 L: BIOGRAFIER 79 M: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 79 N: GEOGRAFI 79 O: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 79 P: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 80 Q: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 80 R: IDROTT, LEK OCH SPEL 80 5

6 S: MILITÄRVÄSEN 80 T: MATEMATIK 81 U: NATURVETENSKAP 81 V: MEDICIN 81 X: MUSIKALIER 81 SKÖNLITTERATUR 82 ROMANER 82 DECKARE 82 SCIENCE FICTION 82 SAMLINGAR 83 DRAMATIK 83 LYRIKSAMLINGAR 83 LYRIK 83 FOLKDIKTNING 83 SERIER 84 LÄTTLÄST 84 KASSETTBÖCKER 84 CD-BÖCKER 84 FACKLITTERATUR BARN 85 ua: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 85 ub: ALLMÄNT OCH BLANDAT 85 uc: RELIGION 85 ud: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 85 ue: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 86 uf: SPRÅKVETENSKAP 86 ug: LITTERATURVETENSKAP 86 ui: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 86 uj: ARKEOLOGI 86 uk: HISTORIA 87 ul: GENEALOGI (ej biografier) 87 ul: BIOGRAFIER 87 um: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 87 un: GEOGRAFI 87 uo: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 88 up: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 88 uq: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 88 ur: IDROTT, LEK OCH SPEL 88 us: MILITÄRVÄSEN 88 ut: MATEMATIK 89 uu: NATURVETENSKAP 89 uv: MEDICIN 89 ux: MUSIKALIER 89 SKÖNLITTERATUR BARN 90 BARN/UNG 90 UNGDOM 90 BARNBÖCKER 91 BILDERBÖCKER 91 DFB 91 BÖRJA LÄSA 91 LÄS MERA 91 ABC BOK OCH BAND 92 MYSTERIER 92 FANTASY 92 ANDRA VÄRLDSKRIGET 92 6

7 HÄSTAR 93 PJÄSER 93 DIKTER 93 SERIER 93 SAGOR 93 SAGOR/BILDERBÖCKER 94 B-U/BILDERBÖCKER 94 BARNVISOR 94 BARN ENG 94 ENG UNG 94 HUND & KATT 95 KASS BARN 95 CD-BÖCKER/BARN ROSVIKS BIBLIOTEK 96 FACKLITTERATUR 97 A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 97 B: ALLMÄNT OCH BLANDAT 97 C: RELIGION 97 D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 97 E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 98 F: SPRÅKVETENSKAP 98 G: LITTERATURVETENSKAP 98 I: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 98 J: ARKEOLOGI 99 K: HISTORIA 99 L: GENEALOGI (ej biografier) 99 L: BIOGRAFIER 99 M: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 99 N: GEOGRAFI 100 O: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 100 P: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 100 Q: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 100 R: IDROTT, LEK OCH SPEL 101 S: MILITÄRVÄSEN 101 T: MATEMATIK 101 U: NATURVETENSKAP 101 V: MEDICIN 102 X: MUSIKALIER 102 SKÖNLITTERATUR 103 ROMANER 103 DECKARE 103 SCIENCE FICTION 103 SAMLINGAR 103 DRAMATIK 104 LYRIKSAMLINGAR 104 LYRIK 104 VUXENSERIER 104 KASSETTBÖCKER 104 CD-BÖCKER 105 SKÖNLITTERATUR BARN 106 BILDERBÖCKER 106 DE FÖRSTA BÖCKERNA 106 ABC

8 BARNBÖCKER 106 UNGDOM 107 MYSTERIER 107 FANTASY 107 HÄSTAR 107 DIKTER 108 SAGOR 108 BÖRJA LÄSA 108 LÄS MERA 108 SERIER SJULNÄS BIBLIOTEK 110 FACKLITTERATUR 110 A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 110 B: ALLMÄNT OCH BLANDAT 110 C: RELIGION 110 D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 111 E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 111 F: SPRÅKVETENSKAP 111 G: LITTERATURVETENSKAP 111 I: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 111 J: ARKEOLOGI 112 K: HISTORIA 112 L: GENEALOGI 112 L: BIOGRAFIER 112 M: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 112 N: GEOGRAFI 113 O: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 113 P: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 113 Q: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 113 R: IDROTT, LEK OCH SPEL 113 S: MILITÄRVÄSEN 114 T: MATEMATIK 114 U: NATURVETENSKAP 114 V: MEDICIN 114 X: MUSIKALIER 115 SKÖNLITTERATUR 116 ROMANER 116 DECKARE 116 SCIENCE FICTION 116 SAMLINGAR 116 DRAMATIK 117 LYRIKSAMLINGAR 117 LYRIK 117 FOLKDIKTNING 117 VUXENSERIER 117 KASSETTBÖCKER 118 CD-BÖCKER 118 FACKLITTERATUR BARN 119 ua: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 119 ub: ALLMÄNT OCH BLANDAT 119 uc: RELIGION 119 ud: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 119 ue: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 119 8

9 uf: SPRÅKVETENSKAP 120 ug: LITTERATURVETENSKAP 120 ui: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 120 uj: ARKEOLOGI 120 uk: HISTORIA 120 ul: GENEALOGI (ej biografier) 121 ul: BIOGRAFIER 121 um: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 121 un: GEOGRAFI 121 uo: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 121 up: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 122 ur: IDROTT, LEK OCH SPEL 122 us: MILITÄRVÄSEN 122 ut: MATEMATIK 122 uu: NATURVETENSKAP 123 uv: MEDICIN 123 ux: MUSIKALIER 123 SKÖNLITTERATUR BARN 124 DFB 124 BILDERBÖCKER 124 BÖRJA LÄSA 124 LÄS MERA 124 BARN 124 BARN/UNGDOM 125 UNGDOM 125 MYSTERIER 125 FANTASY 125 ANDRA VÄRLDSKRIGET 125 HÄSTAR 126 PJÄSER 126 SERIER 126 SAGOR 126 SAGOR/BILDERBÖCKER 126 BARN ENG 127 HUND & KATT ÖJEBYNS BIBLIOTEK 128 Inledning till Medieplan för Öjebyns Bibliotek 128 FACKLITTERATUR 130 A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 130 B: ALLMÄNT OCH BLANDAT 130 C: RELIGION 130 D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 131 E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 131 F: SPRÅKVETENSKAP 131 G: LITTERATURVETENSKAP 131 I: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 132 J: ARKEOLOGI 132 K: HISTORIA 132 L: GENEALOGI (ej biografier) 133 L: BIOGRAFIER 133 M: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 133 N: GEOGRAFI 133 O: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 134 P: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 134 9

10 Q: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 134 R: IDROTT, LEK OCH SPEL 135 S: MILITÄRVÄSEN 135 T: MATEMATIK 135 U: NATURVETENSKAP 135 V: MEDICIN 136 X: MUSIKALIER 136 SKÖNLITTERATUR 137 ROMANER 137 DECKARE 137 SCIENCE FICTION 137 SAMLINGAR 138 DRAMATIK 138 LYRIKSAMLINGAR 138 LYRIK 138 FOLKDIKTNING 139 VUXENSERIER 139 SKÖNLITTERATUR PÅ ENGELSKA 139 SKÖNLITTERATUR PÅ TYSKA 139 SKÖNLITTERATUR PÅ FRANSKA 140 LÄTTLÄST 140 STOR STIL 140 KASSETTBÖCKER 140 CD-BÖCKER 141 FACKLITTERATUR BARN 142 ua: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN 142 ub: ALLMÄNT OCH BLANDAT 142 uc: RELIGION 142 ud: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI 142 ue: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING 143 uf: SPRÅKVETENSKAP 143 ug: LITTERATURVETENSKAP 143 ui: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM 143 uj: ARKEOLOGI 144 uk: HISTORIA 144 um: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI 145 un: GEOGRAFI 145 uo: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP 145 up: TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER 145 uq: EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN 146 ur: IDROTT, LEK OCH SPEL 146 us: MILITÄRVÄSEN 146 ut: MATEMATIK 146 uu: NATURVETENSKAP 147 uv: MEDICIN 147 ux: MUSIKALIER 147 SKÖNLITTERATUR BARN 148 ABC ANDRA VÄRLDSKRIGET 148 BARN-UNGDOM BILDERBÖCKER 148 BARN ENGELSKA 148 BARN-UNGDOM 149 BARNBÖCKER 149 BILDERBÖCKER 149 BOK OCH BAND

11 BÖRJA LÄSA 150 DE FÖRSTA BÖCKERNA 150 DIKTER 150 FANTASY 150 HUNDAR & KATTER(DJUR) 151 HÄSTAR 151 LÄS MERA 151 MYSTERIER 151 PJÄSER 152 SAGOR 152 SAGOR/BILDERBÖCKER 152 SERIER 152 UNGDOM

12 SAMMANFATTNING BIBLIOTEKEN I PITEÅ Bestånd: Utlån: Nyttjandegrad: 1,47 Nyförvärv: 6636 ti/7111 ex Åldersfördelning: 20,5% 21,5% 58% Sammanfattning av slutsatser som dragits och erfarenheter som erhållits under 2004 års medieplaneringsarbete vid biblioteken i Piteå kommun: Nyttjandegrad Det totala beståndet för kommunens samtliga folkbibliotek uppgick år 2004 till exemplar. Utlånen låg på vilket ger en nyttjandegrad på 1,47, det vill säga att i snitt har varje bok lånats ut 1,47 gånger. Nyttjandegraden kan sägas vara tämligen normal för en kommun av Piteås storlek, men den kunde givetvis ha varit bättre. Att höja nyttjandegraden bör vara en målsättning inför nästa medieplanering. Att komma upp i en nyttjandegrad på 4-5 lån/bok som föreslås i boken Strategisk medieplanering för folkbibliotek (Höglund, 2001) är dock inte realistiskt. En mer verklighetsförankrad målsättning kan istället vara att närma sig en nyttjandegrad på 2,0. Åldersfördelning Vad gäller åldersfördelning så är 20,5% nyare än fem år, 21,5% är mellan 5-10 år och 58% är 10 år eller äldre. Att nära 60% av böckerna är tio eller äldre tyder på att en omfattande gallring är av nöden. Gallring är samtidigt ett mycket effektivt sätt att höja nyttjandegraden. Utlåningsfrekvensen sjunker snabbt och när det rör sig om böcker äldre än 10 år är frekvensen många gånger lika med noll. Att gallra läsvärda böcker i bra skick kan kännas svårt, men många gånger räcker det med att en enhet - exempelvis Källarbiblioteket - har titeln, för att en potentiell efterfrågan ska täckas. Hur och på vilka enheter eller avdelningar gallringar skall genomföras framgår av respektive enhets/avdelnings redovisning. Framtagning av beståndssiffror Att ta fram beståndssiffror som inkluderar exemplar är omöjligt i nuvarande LIBRA IIIversion. För avdelningar med få dubbletter spelar det mindre roll, men för exempelvis PSB:s vuxenskön samt hela barnavdelningen blir det värre. En tilläggstjänst för ändamålet utlovades under våren 2005 men lanserades inte i tid (först i januari 2006). LIBRA II blev därför räddaren i nöden, något som känns onödigt stenåldersmässigt med tanke på de omfattande kostnaderna som årligen erläggs för LIBRA III. En fungerande tjänst för framtagning av siffror måste vara ett krav inför nästa medieplanering. Framtagning av beståndets ålder Förhoppningsvis är det enklare att räkna ut beståndets ålder på den nya modulen. Att räkna för hand är alldeles för tidskrävande och sättet som LIBRA III erbjuder tar inte hänsyn till antalet exemplar. Klartextplacering Vårt klartextplaceringssystem försvårade medieplaneringsarbetet väsentligt. Vid en katalogkonvertering bör klartextsystemets vara eller icke vara noga övervägas. Lokala placeringar är 12

13 betydligt bättre ur medieplaneringssynpunkt. Då finns dessutom möjlighet att välja om det räcker med att redovisa enbart Hcf, Hcg etc. Redovisningsdokumenten De framtagna excel- och worddokumenten har väsentligt underlättat arbetet och är fortsatt användbara vid nästa medieplaneringstillfälle. Inte minst har uträknandet av diverse procentsatser effektiviserats. Poängteras bör att dokumenten är unika och en driftigare upphovsman skulle möjligen kunna göra sig en förtjänst vid nationell lansering. Organisation - tidsramar Att många personer på olika enheter med olika erfarenheter involverats i arbetet är bra. Icke desto mindre har det visat sig att olika enheter kräver olika tidsramar. Att sätta snävare tidsramar för stadsbiblioteket än för filialerna bör vara genomförbart. För trots att beståndet är mindre på filialerna krävs lika många arbetsmoment på varje underavdelning som på stadsbiblioteket för att få fram siffrorna. Lägg därtill att medieplaneringsarbetet på PSB är fördelat på fler personer. Vidare bör målsättning inför nästa omgång vara att strama upp tidsramarna. Arbetet bör vara klart före semestern och redovisningen i augusti. Med den erfarenhet som vi erhållit från 2004 års medieplan bör det inte vara någon omöjlighet. Nästa medieplan 2006 Nästa medieplan skall tas fram med hjälp av 2006 års siffror. Arbetet påbörjas i januari Riktlinjer delas ut i god tid före. Kom ihåg att vi då kan jämföra 2004 års siffror med 2006 års. Detta gör förhoppningsvis arbetet både enklare och intressantare. 13

14 1. INLEDNING Hösten 2004 beslutades att en medieplanering skulle genomföras inom biblioteksorganisationen i Piteå. Arbetet med medieplanen har ägt rum under år 2005 och statistiken/siffrorna är hämtade från arbetsåret Avgränsningar Medieplaneringen har genomförts på stadsbiblioteket och på samtliga filialer: Hortlax, Norrfjärden, Rosvik, Sjulnäs och Öjebyn. Bokbussen omfattas, av praktiska skäl, inte av undersökningen. Detta beror på att bokbussen inte kan sägas ha något eget bestånd. Bokbussens inköp registreras på enheten Källarbiblioteket. Dessutom samköps barn- och ungdomslitteratur med stadsbibliotekets barnavdelning. Av detta följer att det är svårt att ta fram riktiga beståndssiffror. En annan enhet som inte undersöks är Källarbiblioteket. Skälen är samma som ovan, det vill säga att beståndet inte går att skilja från bokbussens. Dessutom rör det sig i första hand om äldre böcker då Källarbiblioteket egentligen är att räkna som ett öppet magasin. Magasinerade böcker omfattas för övrigt heller inte av undersökningen. Ett övergripande problem som är värt att nämnas rör beståndsframtagningen. Då vårt biblioteksdatasystemet LIBRA inte erbjuder något vettigt instrument för framtagning av bestånd har det medfört att beståndssiffror inte alltid kan sägas överensstämma med verkligheten. I första hand gäller det antalet exemplar. Detta är inget större problem för filialerna eller för stadsbibliotekets vuxenfackavdelningar då fler exemplar av samma bok på dessa enheter/avdelningar är sällsynta. Värre är det för vuxenskön- samt för barnavdelningen. För att kunna ta fram riktiga siffror har vi nödgats använda LIBRA II, en äldre version av nuvarande biblioteksdatasystemet LIBRA III. De uppgifterna som tagits fram torde icke desto mindre leda till ett trovärdigt slutresultat. Ytterligare ett problem är att siffror på gallrade böcker inte kunnat tas fram. Även här måste vi hänvisa till brister i systemet. Vid nästa medieplaneringstillfälle bör dock gallringsstatistiken tas med om det finns möjlighet. 1.2 Varför medieplanera? Folkbiblioteken finansieras av skattemedel och är till för alla medborgare i kommunen. Sålunda följer att det är medborgarnas behov som ska tillfredställas och mediebeståndet måste därför anpassas efter deras behov. Att vara noggrann i sin beståndsuppbyggnad är således av största vikt. Förutom det behovsstyrda sortimentet ska medborgarna även kunna hitta sådant som de inte känner till och aktivt efterfrågar. Det kan vara ämnen som debatteras på kultur/ledarsidor, böcker och andra medier som är viktiga för samhällsutvecklingen eller för den individuella utvecklingen, helt enkelt den typ av medier som det finns ett dolt behov av. Här har folkbiblioteken en viktig funktion att fylla genom att aktivt föra ut medier som medborgarna inte vet att de saknar. Utgångspunkten bör vara en vision om att alla människor på lika villkor ska ha möjlighet att ta del av viktiga samhällsfrågor och viktiga diskussioner i den tid de lever i. En demokratifråga helt enkelt. För att uppnå detta måste folkbiblioteken arbeta aktivt med sina mediebestånd. 14

15 1.3 Faktorer som styr och gör att medieplanering bör ske är: Överfulla hyllor (d.v.s. platsbrist). Biblioteket vill ge bra service genom att ha rätt litteratur, alltså det som efterfrågas. Ekonomiska faktorer, minskade anslag gör varje inköp viktigt. Resursutnyttjande genom att använda regionens/kommunens samlade resurser, filialer/hb, Länsbibliotek, lånecentral, forskningsbibliotek, depåbibliotek. Minskade fjärrlån, endast fjärrlåna det smala, exklusiva och unika. Ökad servicegrad genom att ha efterfrågad litteratur tillgänglig. Finns det en utarbetad mediepolicy är det lättare för en ny medarbetare att sätta sig in i arbetet. Outtalade strategier kommer på pränt. Aha-upplevelser för personalen: - Lösa antaganden blir fakta. - Felaktiga antaganden falsifieras. Luftiga hyllor ger en mer inbjudande karaktär. 1.4 Fakta om kommunen I Piteå kommun - som sedan 1967 är en sammanslagning av Piteå stad, Piteå lands, Hortlax och Norrfjärdens kommuner - bodde det i september personer. Efter en nedgång i befolkningsutvecklingen under slutet av 90-talet har det vänt och inflyttningen har varit svagt positiv de senaste åren. I september 2005 uppgick befolkningstillväxten till 32 personer. Fördelningen mellan män och kvinnor håller sig inom riksgenomsnittet. Något fler kvinnor än män återfinns dock i åldersgruppen år. Även när det gäller andelen födda barn håller sig Piteå inom riksgenomsnittet. Babyboomen i början av 90-talet kommer på sikt att medföra förändringar för skolverksamheten i kommunen. Resurser som för närvarande finns inom grundskolan kommer att flyttas över till gymnasieskolan. Då de flesta invånarna bor inom en tvåmilsradie från stadskärnan kan kommunen beskrivas som en tätbefolkad glesbygd. Landarealen uppgår icke desto mindre till 3112 kvkm och invånarantalet per kvkm ligger på 13. Flest människor är bosatta i anslutning till centrum samt i Öjebyn, Piteås gamla stad. Utbildningsnivån skiljer sig något från riksgenomsnittet då kommunen har en mindre andel invånare med eftergymnasial utbildning och en större andel med enbart gymnasial utbildning eller grundskola. Musikhögskolans expansion till att omfatta andra utbildningar än de med enbart musikinriktning har medfört ett större antal högskolestudenter på orten. Andelen vuxenstuderande har sjunkit något de senaste åren, något som med stor säkerhet kan knytas till den nedtrappade verksamheten inom ramen för kunskapslyftet. Någon mångkulturell kommun i egentlig mening kan Piteå inte sägas vara, därtill är invandrarna allt för få. Befolkningen är förhållandevis homogen och en stor del av befolkningen kan något tillspetsat sägas ha varit bosatta inom kommunens gränser i generationer. Regiocentrismen är stark. Egen lokaltidning, egen dialekt och en obeskrivlig vurm för den egna kulinariska specialiteten palt är bara några av inslagen. 1.5 Fakta om biblioteksverksamheten Biblioteksverksamhet har det funnits i kommunen i över hundra år, dock inte alltid i kommunal regi. Folkrörelsebiblioteken spelade en viktig roll för biblioteken utanför stadskärnan, i själva staden hade hantverkarföreningen, kyrkan och folkskolan mest inflytande i biblioteksfrågor fram 15

16 till slutet av 1940-talet. Först efter andra världskriget fick biblioteket en stabilare ställning i de olika kommundelarna och från 50-talet och framåt har biblioteksverksamheten expanderat. Idag finns ett stadsbibliotek, fem filialer Öjebyn, Hortlax, Norrfjärden, Rosvik och Sjulnäs - samt en bokbuss. Ca femton personer, inklusive bokbusspersonalen, arbetar på stadsbiblioteket och ca tio personer på filialerna. Samarbete finns även med gymnasieskolan (Strömbacka), bland annat används samma katalog och gemensamma inköpsmöten hålls löpande. Personalen på gymnasiebiblioteket är dock avlönade och på alla övriga sätt finansierade av skolan. Moln som hopat sig på himlen under det senaste året är de ålagda sparbetingen. Än så länge har biblioteksverksamheten i stor utsträckning skonats men att det varar för evinnerlig tid är inte troligt. En stor investeringsåtgärd som biblioteket fått avslag på de två senaste budgetåren är äskandet om pengar till en nödvändig katalogkonvertering. Katalogen är mycket tungarbetad, främst beroende på att alla poster inlagda före 1999 är mer eller mindre felaktiga. Att försöka få genomslag för detta kommer att vara en betydelsefull fråga under de närmast följande åren. Oförståelsen från politiskt håll är stor, åtminstone utanför Kultur - och fritidsnämnden. Skulle katalogkonverteringen genomföras är risken för ytterligare besparingar på personalsidan stor. Även medieanslaget kommer troligtvis att ifrågasättas. För att motivera medieanslagets storlek skulle en medieplan onekligen vara till stor hjälp. 1.6 Mål för verksamheten Målen för kommunens biblioteksverksamhet kan delas upp i fyra olika nivåer. Kommunövergripande måldokument: Barnen vår framtid Barn- och utbildningsplanen Handikapplanen Jämställdhetsplanen Kvalitet i Piteå Kultur- och fritidsnämndens måldokument: Nytt århundrade nya mål Mål för biblioteksverksamheten i Piteå kommun. Lyder enligt följande: Folkbiblioteken - ska var lokala kunskapscentra och utgöra en grund för ett livslångt lärande och individuell utveckling - ska följa samhällsutvecklingen och förändra verksamheten i takt med nya behov - ska ställa besökarnas behov i centrum för verksamheten och därmed vara till för alla på lika villkor - ska aktivt förmedla böcker, andra medier och kultur i vid bemärkelse - ska bedriva en aktiv verksamhet bland barn och ungdomar Operativa mål De operativa målen tas årsvis och varierar olika avdelningar samt olika filialer emellan. Gemensamt är att de operativa målen ska relatera till de övergripande målen för folkbibliotekets verksamhet. 16

17 2. REDOVISNING PITEÅ STADSBIBLIOTEK Bestånd: Utlån: Nyttjandegrad: 1,8 Nyförvärv: 3289 ti/3540 ex Åldersfördelning: 25% 23% 52% 2.1 PITEÅ STADSBIBLIOTEK Piteå stadsbibliotek är det största biblioteket i kommunen med flest anställda och bredast utbud. Biblioteksverksamhetens arbetsledare är stationerad på stadsbiblioteket, ett steg upp i hierarkin finns en avdelningschef för avdelningen Bibliotek och service och ytterligare ett steg upp en Kulturoch fritidschef. De två sistnämnda sitter på ett kontor i en annan del av staden och har inte något med den operativa verksamheten att göra. På stadsbiblioteket finns förutom det ordinära basutbudet av böcker, ljudböcker och talböcker även CD-musikskivor, VIDEO/DVD-filmer och DAISY-talböcker. Stadsbiblioteket tillhandahåller mer litteratur av nivå 1 och 2 (det vill säga litteratur med större svårighetsgrad) än filialerna, dessutom ska stadsbiblioteket hjälpa filialerna med fjärrlån, i katalog- och datafrågor samt ha en samordnande roll för barnverksamheten med stadsbibliotekets barnbibliotekarie som spindeln i nätet. Programverksamhet bedrivs i första hand på stadsbiblioteket medan utställningar förekommer på samtliga bibliotek. Även talboks- och boken kommerverksamheten ombesörjs från stadsbiblioteket. Tre äldreboenden ges service från stadsbiblioteket. När det gäller skolor och förskolor så finns det två skolor 4-9 samt en särskola och en förskola i omedelbar närhet till biblioteket. Därtill finns det ytterligare en 4-9 skola inom upptagningsområdet samt fyra 6-10 års skolor och tiotalet förskoleavdelningar, varav några servas av bokbussen. I de icke nedskrivna målsättningarna har det funnits en strävan efter att i första hand försöka locka barnen och lärarna till biblioteket. Bokprat har varit den självklara verksamheten vid besöken, åtminstone när det gäller barn mellan 8-12 år. På vuxensidan är ansvaret avseende fack- och skönlitteratur uppdelad mellan personalen. En person ansvarar för skönlitteratur inklusive ljudböcker medan facklitteraturen är uppdelad på sex personer. Varje person ansvarar för 4-5 avdelningar. Dessutom finns det en talboksansvarig, en filmansvarig och en musikansvarig. Barnavdelningen har en egen organisation. Inköpsmöten hålls i snitt var annan vecka där de ämnesansvariga presenterar sina förslag på inköp. Förutom aktuell BTJ-lista gås även inköpsförslag från allmänheten igenom. Filialföreståndarna samt bibliotekspersonal från Strömbackaskolan närvarar också. Alla som sitter med på mötet har möjlighet att tycka till. Stadsbiblioteket har under den senaste tioårsperioden hållit stängt på grund av ombyggnation vid ett flertal tillfällen. Den största ombyggnationen gjordes 2000/2001. Nästa dråpslag kom vid årsskiftet 2002/2003 när det visade sig att anfrätta delar inte hade bytts ut vid den tidigare ombyggnationen. Många låntagare hittade andra informationsvägar under stängningsperioderna och att få dessa att återvända har inte varit helt enkelt. Även om befolkningsutvecklingen för kommunen varit stigande under senare år, i synnerhet för stadskärnan, har inte någon tillströmning till stadsbiblioteket märkts av. En flytt av biblioteket till stadskärnan är troligtvis vad som krävs för att få upp besökstalen. 17

18 När det kommer till bestånd, nyttjandegrad och åldersfördelning så skulle resultatet bli annorlunda om Källarbiblioteket räknades med. Källarbiblioteket som är ett öppet magasin - är beläget i stadsbibliotekets källare och är i första hand att räkna som bibliotekets minne, innehållande äldre böcker av förhoppningsvis bestående värde. Att stadsbiblioteket bara har 52% böcker äldre än tio år är alltså en sanning med modifikation. Siffrorna avser böcker på övre plan. Vad gäller nyttjandegraden på 1,8 så är den inte lysande men trots allt högre än för den totala biblioteksverksamheten. Bryter man ned nyttjandegraden till olika avdelningar på vuxensidan (barnavdelningen redovisas separat) så visar det sig att Video/DVD har bäst nyttjandegrad (4,70) följt av CD-skivor (4,61) och avdelning T Matematik!! (3,88). Därefter följer avdelningarna D (3,25), Q (3,17), E (3,0) och H (2,94). I botten återfinner vi G (0,57), J (0,91) och U (0,94). Av detta kan man dra den inte allt för djärva slutsatsen att attraktiva avdelningar med litet fräscht bestånd, gärna i form av kurslitteratur, har en bättre nyttjandegrad. I särklass flest utlån sett till underavdelning bortsett från avdelning H Skönlitteratu - har dock avdelning Q. Totalt sett lånas det fortfarande ut mest facklitteratur även om trenden är vikande. 18

19 FACKLITTERATUR A: BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN Bestånd: 94 Utlån: 196 Nyttjandegrad: 2,2 Nyförvärv: 8 Åldersfördelning: 47,5% 20,3% 32,2% Avdelning A med sina 6 underavdelningar och ett stort antal lokala placeringar, är i dagsläge svår att överblicka. Detta behöver ses över! Vid arbetet med medieplanering har endast de böcker som är tillgängliga för besökare beaktats, dvs. de böcker som finns på öppen hylla. Nyttjandegraden 2,2 ligger över genomsnittet, men differensen inom avdelningen är stor. Lägst värde har A (0,1)och högst Ae (5,0). Även Af (1,6) har förhållandevis bra utlåning. Hälften av titlarna på Ae är klassificerade Aef alt Aefe. När det gäller beståndets ålder kan det finnas anledning att se över bl a Af där hälften av titlarna är mer än 10 år gamla. Åtgärder: En genomgång av avdelningens lokala placeringar, främst på Aa och Ab. Bryta ut Aef för att synliggöra alla titlar inom underavdelningen, samt se över Af för att eventuellt gallra någon av de äldre titlarna alternativt flytta ner till Källarbiblioteket. B: ALLMÄNT OCH BLANDAT Bestånd: 363 Utlån: 595 Nyttjandegrad: 1,6 Nyförvärv: 19 Åldersfördelning: 30,0% 26,7% 43,2% Avdelning B ALLMÄNT OCH BLANDAT har med sina 12 underavdelningar precis som titeln anger ett mycket blandat innehåll. Nyttjandegraden för hela B är inte så imponerande, men skillnaderna inom avdelningen är stora. Sämst resultat har Bd, Bg (0,3) samt Bb (0,5) och bäst har Bf (5,3) samt Bl (3,8). Till avdelningen hör också ett rejält Ref-bestånd med alla allmänna encyklopedier. Resultatet för Bf är inte direkt förvånande, här återfinns Fond- och stipendielitteraturen och vid en närmare granskning av utlåningen på underavdelningen finner man också att några få titlar står för den höga nyttjandegraden på Bf. Beträffande resultatet på Bb kan man dra slutsatsen att Blandade samlingsverk inte lockar våra låntagare, inte ens citatsamlingarna lånas. Beståndet har relativt hög ålder och en rejäl översyn känns nödvändig. Hög ålder har även beståndet på Be, Bg samt Bl vilket föranleder översyn av framför allt de två senare underavdelningarna. En underavdelning som försvinner i mängden är Bi, nyttjandegraden är 0,8 och beståndet lite föråldrat. Med tanke på innehållet borde utlåningen kunna öka. Åtgärder. En ordentlig genomgång av Bb, Bg och Bl med gallring eller omflyttning till Källarbiblioteket. Arbeta med att synliggöra och föryngra beståndet på Bi samt försöka lyfta fram underavdelningarna Bt och Bv. 19

20 C: RELIGION Bestånd: 487 Utlån: 802 Nyttjandegrad: 1,6 Nyförvärv: 34 Åldersfördelning: 21,8% 24,4% 53,6% Religion är en relativt stor avdelning med ett något ålderstiget bestånd. Drygt hälften av titlarna är mer än 10 år gamla, vilket gäller i stort sett alla underavdelningar. Nyttjandegraden varierar mellan 0,0 (Cd och Cl) och 3,9 (Cme). Det totala beståndet på avdelning C är 487 titlar och det finns 20 underavdelningar. Under 2004 var utgivningen inom avdelningen 500 titlar inklusive nya upplagor. Stadsbiblioteket köpte in 34 varav 38 % tillhörde Cm med underavdelningar. Det är också här vi har den bästa nyttjandegraden. Cn har en nyttjandegrad på 1,7, vilket är samma som Ce. En personlig reflektion är att medan Religionshistoria på Cm har fortsatt hög nyttjandegrad, verkar intresset för Moderna religionsbildningar (Cn) ha minskat något. Inköp på C sker nästan uteslutande på efterfrågan. Åtgärder. Arbeta med att föryngra och krympa det äldre beståndet på avdelningen. D: FILOSOFI OCH PSYKOLOGI Bestånd: 932 Utlån: 3026 Nyttjandegrad: 3,2 Nyförvärv: 86 Åldersfördelning: 31,5% 25,5% 43,0% Innehåller liksom rubriken anger böcker om filosofi och psykologi med en slagsida åt det senare. Avdelningen är förhållandevis välbesökt. Nyttjandegraden ligger på 3,2 vilket är betydligt högre än genomsnittet. Psykologi lånas mer är filosofi. Bästa nyttjandegraden återfinns dock något förvånande på avdelning Dg Etik (5,7). Har ingen bra förklaring till detta. Dg kan inte sägas bestå av någon utpräglad kurslitteratur. Kanske är det något som ligger i tiden, böcker om djurrätt etc. Sett till andra bibliotek är det en avdelning som brukar placera sig på den nedre halvan vad gäller utlån. Även Dok och Dop har hög nyttjandegrad 4,6 respektive 4,4. D(1,8), Da(1,5)., Db(1,8) och Doc(1,2) ligger i botten. Utgivningen låg 2004 på 464 titlar varav 94 var nya utgåvor. Av dessa införskaffades 86. Närmare 40% av nyförvärven tillhörde avdelning Dok. Inte så konstigt eftersom det är den särklassigt största underavdelningen både i antal och utlån. Avdelningen innehåller och skall även fortsättningsvis innehålla kursböcker för studenterna och allmänt hållna mer eller mindre vetenskapliga verk ämnat för den intresserade allmänheten. Åldersfördelningen är okey även om gallring av utrymmesskäl är behövlig. Allt behöver dock inte gallras utan kan i vissa fall flyttas ned till Källarbiblioteket. 20

21 Åtgärder: Fortsätt att köpa på samma vis som tidigare men glöm inte bort att gallra. Arbeta efter principen en in en ut. Följ vidare upp utlåningen på avdelning Dg och se om det rör sig om en tillfällighet. E: UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING Bestånd: 449 Utlån: 1346 Nyttjandegrad: 3,0 Nyförvärv: 37 Åldersfördelning: 20,8% 36,4% 42,7% Avdelning E är närmast att liknas vid ett kursbibliotek, både beträffande befintligt bestånd, nyttjandegrad och inköpspolicy. Nyttjandegraden 2004 var för hela avdelning E 3,0. Inom avdelningen med de 9 underavdelningarna varierade nyttjandegraden från Ev och Ex (0,1) till E (4,9) och Eu (4,3).Utgivningen var 488 titlar inklusive nya upplagor, av dessa köptes 37 till Stadsbiblioteket. De klart flesta till Eaa och Eab dvs kursböcker. Eab omfattar 191 titlar där det också finns fler än ett ex av flera titlar. Nyttjandegraden är 2,9. Åldersfördelningen är något snedfördelad med endast 20% 5 år eller yngre titlar, 40 % 5 10 år och 40% 10 år eller äldre. En viss gallring kan ske, men kurslistor med gamla titlar styr beståndet på denna underavdelning. Rent E har en nyttjandegrad på 4,9 och ett bestånd på 17 titlar där några finns i mer än ett ex. Beträffande underavdelningarna Ev och Ex finns det nästan inget intresse alls för den förra, men man kan ana en ökad utlåning på Ex. Det har kommit en del ny litteratur om att söka jobb, vilket kan ge resultat. Åtgärder. En allmän genomgång av hela avdelningen, med mål att reducera i det äldre beståndet. En noggrann genomgång av Eab, för att försöka glesa ut och bevara endast det som efterfrågas. Eventuellt kan ytterligare ett ex inköpas av de mest efterfrågade titlarna. Minska Ev, eventuellt flytta något till Källarbiblioteket. Föryngra Ex så beståndet blir mer anpassat till dagens behov, därefter försöka lyfta fram denna så viktiga del av E. F: SPRÅKVETENSKAP Bestånd: 738 Utlån: 1315 Nyttjandegrad: 1,8 Nyförvärv: 27 Åldersfördelning: 19,2% 25,5% 55,3% På bibliotekets fackavdelning finns F med 26 underavdelningar. Nästan varje avdelning har sitt bestånd av referenslitteratur, som nyttjas flitigt på plats i biblioteket. Flest referensverk har Fc, F och Fe. Språkkurser och Lättläst är ej placerade i anslutning till avdelningen. Hög nyttjandegrad har två mindre avdelningar Fc.03 personnamn (6,7) och Fk (3,6) dessutom F.06 (4,0) och Språkkurser (3,1). I botten ligger bland annat Franska/Spanska/och Tyska lättläst (0,0) 21

22 Utgivningen var totalt 806. Våra nyförvärv 27 spridda på bland annat: Fc (6), F.06 (5), F och Språkkurser (3/varje avd.) Avdelningen som helhet innehåller en hög % äldre litteratur. I topp: Fd, Fq och Franska/Spanska/Tyska lättläst. En bred allmänhet, språkintresserade, studerande och invandrare ska hitta litteratur här. På referensavdelningarna ska man hitta ett gott bestånd av ordböcker på skilda språk. Även på utlån ska ordböcker finnas liksom grammatik och språkkurser. Avdelningen ska också innehålla litteratur om språk och språkutveckling, aktuellt och efterfrågat, men även viss äldre litteratur på grund av sin folkbildande karaktär. Åtgärder. Arbeta med att föryngra och krympa det äldre beståndet på avdelningarna. Ta hänsyn till innehåll och utlån. Arbeta med omdöme och kunskap. Börja på avdelningarna F och Fc-utlån. Minska bl. a. antalet ordböcker på Fc. Omplacera till KB eller gallra för att öka exponering och nyttjandegrad. Bevaka utgivning för eventuella nyförvärv på exempelvis Fct, Fma och Fq. Helt nödvändigt är detta på Franska/Spanska/Tyska lättläst. De sistnämnda avdelningarna är för närvarande stendöda. Bättre är läget för engelska lättläst. Öka nyttjandegraden genom att särskilja avdelningens klassiker, gallra en del eller omplacera (filialer). Samla nya, populära titlar för sig och låt detta bestånd förbli aktuellt. Gallra efter ca 5-6 år. Långsiktigt. Flytta Språkkurser och Lättläst med bibehållen placering till respektive avdelning (Jf. Ref). Varför inte en Språkavdelning (i det nya biblioteket) för utländska språk med både fack och skön? G: LITTERATURVETENSKAP Bestånd: 429 Utlån: 244 Nyttjandegrad: 0,6 Nyförvärv: 16 Åldersfördelning: 32,2% 18,6% 49,2102% En avdelning som inte alls är lika frekventerad som den var för 30 år sedan. Nyttjandegraden på de 9 avdelningarna ligger mellan 0,7 och 0,0. Högst utlåning har G och Gc, de avdelningarna har också flest nyförvärv. Det som lånas och läses på den avdelningen i dag är till största delen kurslitteratur på utbildningar för vuxenutbildning och för studenter som läser litteraturhistoria vid universitet. Nyförvärven är inte många. De presenterade titlarna i sambindningen är ett fåtal i dag. Mycket litterära sällskap med egen utgivning som inte har så stort allmänt intresse. Denna avdelning har stor konkurrens av databaser där elever lätt hittar korta fakta om författare och litterära företeelser som täcker deras behov i skolarbetet. Referenslitteraturen används inte heller i samma utsträckning som tidigare. Åtgärder: Fortsatt restriktiv inköpspolitik. Litteraturhistoria har ersatts av andra kulturformer i samhället bl.a. konst, teater och framförallt film. Bilden betyder mer än ordet i många sammanhang. 22

23 I: KONST, MUSIK, TEATER OCH FILM Bestånd: 831 Utlån: 1096 Nyttjandegrad: 1,3 Nyförvärv: 42 Åldersfördelning: 23,9% 25,5% 50,6% Avdelning I har 20 underavdelningar. Ij, Ijc-Ijj och Ijx återfinns numera på en särskild Musikavdelning. De flesta avdelningar har har ett referensbestånd av vilka Ij och Im är störst. Den högsta nyttjandegraden har Ig (3,2), Ihh (2,6), Ih (2,0) och Ihk (1,9). Lägst ligger Ijc-Ijj och If (0,2), I och Ihe (0,3). Utgivningen var totalt 592. Piteå Stadsbiblioteks nyförvärv 42. Flest på Ib, Ic, Ih och Ik (6 på varje avd.) Avdelningen har hög andel äldre litteratur. Högst ligger Ijc-Ijj, Ig (se nyttjandegrad), Ie och Ib. Här ska en bred allmänhet, kulturhistoriskt intresserade, konststuderande och konstnärliga utövare hitta sitt. Avdelningen ska ha ett brett urval, som täcker de flesta intresseområden. Referensavdelningar med uppslagsböcker. Litteratur som ger njutning, förströelse och kunskap om gången tid och nutid. Handböcker för konstnärligt utövande. Ett äldre bestånd är till viss del motiverat med tanke på avdelningens innehåll. Åtgärder. Vissa täta avdelningar, exempelvis Ib, bör stramas år genom omplacering (KB), magasinering och sparsam gallring. Öka på detta sätt exponeringen av nyförvärv. Bryt ut Ic-c för bättre överblick. Minska antalet dubbletter på Ie. Gallra ytterst sparsamt på Ig. Nyförvärv behövs på denna redan populära avdelning liksom på Ih och Ihh. Minoritetsskydd har Ii trots ett äldre bestånd. Bryt ut Iky, konstnärlig dans. Placera tillsammans med Rc i försök att vitalisera och synliggöra detta bestånd och samtidigt öka exponeringen på Ik. Långsiktigt. Bevaka utvecklingen på Musikavdelningen. Gör en Filmavdelning (i det nya biblioteket) där avdelning Im ingår. J: ARKEOLOGI Bestånd: Utlån: 86 Nyttjandegrad: 0,9 Nyförvärv: 3 Åldersfördelning: 16,3% 18,5% 63% Avdelning J med underavdelningarna Jaa, Jc och Jq är en av Stadsbibliotekets minsta fackavdelningar. Avdelningen är också en av de minst lånade, nyttjandegraden för hela avdelningen ligger på 0,9. Ser man på underavdelningarna så har Jaa, med sin enda titel Minoer och mykenare på Västkreta ett bra resultat på 4,0. En studie av katalogen visar att ytterligare 2 titlar bör flyttas till Jaa och det kommer inte att försämra resultatet för nyttjandegrad. Beståndet är åldersstiget, drygt 60% av titlarna är äldre än 10 år. Värst är det på Jc, där 87% 23

24 av 42 titlar är äldre än 10 år. Åtgärder: En rejäl genomgång av hela beståndet för att föryngra och bättre synliggöra den litteratur som är attraktiv på avdelningen. K: HISTORIA Bestånd: 1249 Utlån: 1946 Nyttjandegrad: 1,6 Nyförvärv: 78 Åldersfördelning: 26,2% 28,2% 45,6% En stor avdelning med många underavdelningar. Flest titlar återfinns under avdelningarna K, K.5 samt Kc-Kc.5. Medelmåttig utlåning medför en medelmåttig nyttjandegrad (1,6). Denna har emellertid höjts i jämförelse med 2002 då nyttjandegraden låg på 1,42. Bäst siffror har K.54 (4,8) och Koa (3,1). Andra underavdelningar med nyttjandegrad över 2,0 är Kcx, Kma och Kqa. I botten återfinns underavdelningarna Ky - Kyh. Inte heller K - K.4 visar något lysande resultat. För sistnämnda avdelningar beror det delvis på att antalet böcker är många. Sett till procent av den totala utlåningen är siffrorna bättre för dessa avdelningar. Att Koa hamnar så högt upp beror i första hand på Bokhandlaren i Kabul. Intresset för Andra världskriget verkar aldrig ta slut. Utgivningen 2004 låg på 346 varav 52 var nya upplagor. 78 av dessa köptes in. Flest inköp var det på K.5, K.54 och Kc.4. Att köpa många böcker om Andra världskriget är helt i linje med vad som slogs fast i 2002 års preliminära medieplan. Eftersom nyttjandegraden är högst på denna avdelning så förefaller det vara ett lyckat grepp. Avdelningen innehåller och skall även fortsättningsvis innehålla kursböcker för studenterna och allmänt hållna mer eller mindre vetenskapliga verk ämnat för den intresserade allmänheten. Många böcker är gamla, något som hänger ihop med ämnets karaktär. En omfattande gallring är dock av nöden. Alla hyllvärmare bör emellertid inte gallras utan kan istället flyttas ned till Källarbiblioteket då de, trots minskade utlån, kan tänkas ha ett framtida värde. Böcker rörande aktuella händelser med spekulationer om framtiden som Världspolitikens dagsfrågor - finner ingen nöd hos gallringsbödeln. Åtgärder: Gallra och/eller flytta ned till Källarbiblioteket. Som avdelningen ser ut idag är risken stor att låntagarna inte ser träden för all skog. Fortsätt att köpa som tidigare. Gallring sammantaget med inköp av nya fräscha böcker bör kunna bidra till en höjning nyttjandegraden. Ha i åtanke att 60-årsfirandet av Andra världskrigets slut renderade i en uppsjö av böcker på ett flertal språk. Många översätts till svenska, alla måste inte köpas. 24

25 L: GENEALOGI (ej biografier) Bestånd: 108 Utlån: 146 Nyttjandegrad: 0,6 Nyförvärv: 4 Åldersfördelning: 32,7% 20,4% 46,9% Släktforskningen har länge varit och är alltjämt viktig för många av våra låntagare, nyttjandegraden på Ld är 3,6. Ls, biografiska samlingar, låg nyttjandegrad 0,9, följer inte det övriga intresset för enstaka människoöden. L: BIOGRAFIER Bestånd: Utlån: Nyttjandegrad: 1,5 Nyförvärv: 22 Åldersfördelning: 36,8% 21,3% 41,9% Biografierna läses mer än på mången god dag. Nyttjandegraden 3.0. Utlåningen är 93,7 % av totalutlåningen på avdelningen. Nyförvärven utgör en stor del av beståndet. Det verkar som att det vi inom biblioteksvärlden kallar för eländesskildringar motsvarar 80-talets FLN (flärd, lidelse, njutning) litteratur. Författarbiografierna håller ställningarna vad beträffar antal, dock är många av äldre datum. Konstnärer och musiker är representerade med nyare litteratur. Positivt med utbrytningen av musiken och musikerna Tyvärr kan utlåningssystemet inte sålla ut underavdelningarna på z, alla lån registreras under biografier. Åtgärder: Gallra mer bland författarbiografierna så att litteraturen under övriga underavdelningar blir mera synlig. Köpa in nya fräscha exemplar av eländeslitteraturen när böckerna blir slitna. M: ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI Bestånd: 315 Utlån: 374 Nyttjandegrad: 1,2 Nyförvärv: 14 Åldersfördelning: 23,4% 26,0% 50,6% En liten avdelning som huvudsakligen innehåller svensk etnologi med tonvikt på litteratur om samer samt folktro och folkseder. Nyttjandegraden är låg. Bäst klarar sig avdelningarna Mcs (2,6) och Mz (1,6). Av de totala utlånen på avdelning M stod Mcs (Samer) för 24,1 % och Mz (Folktro och festseder) för 21,1%. Intresset för samer förefaller naturligt med tanke på den geografiska närheten till det samiska kulturområdet, men uppenbarligen är det intressantare att läsa om samer än att läsa på samiska. Slutsatsen grundas på att samtliga böcker på samiska gallrades 2001 då 25

26 nyttjandegraden låg på noll. Å andra sidan är det inte många som läser böcker på pitemål heller. Sämst nyttjandegrad återfinns på underavdelningen Mat (Zigenare) samt på rent M. På avdelning Mat är beståndet föråldrat, över 85% är äldre än tio år och på avdelning rent M finns det för många böcker; drygt 30% av det totala beståndet. Sett till utlånen i procent utgör dock utlånen på rent M 12,6 %. Avdelningen är liten och utgivningen likaså. 74 titlar utgavs varav 12 var nya upplagor. 14 titlar införskaffades. Av nyförvärven var några årsböcker. Utgivningen består främst av akademiska - oftast etnologiska - sammanställningar, på många sätt intressanta men med föga värde för den breda allmänheten. Avdelningen har hög medelålder, en av stadsbibliotekets högsta. Över 50% av beståndet är äldre än 10 år. Delvis förklaras detta av ämnets beskaffenhet, men en gallring är likväl behövlig. Dubbletter kan med fördel flyttas ned i Källarbiblioteket. Avdelningen ska i även fortsättningsvis innehålla litteratur om svensk etnologi med tonvikt på litteratur om samer samt folktro och folkseder. Köp även in kurslitteratur på efterfrågan. Åtgärder: Gallra och flytta ned till KB. Att låta avdelningen växa i öppen hylla känns inte nödvändigt. Var uppmärksam på nyutgivningen under avdelning Mcs (samer) då det förefaller finnas ett förhållandevis stort intresse för ämnet. Kontrollera även om det finns något nytt att införskaffa på avdelning Mat (zigenare). En avdelning där över 85% av materialet är äldre än tio år känns knappast lockande. Tro för den skulle inte att några nyförvärv och en gallring gör underverk. En uppfräschning kan icke desto mindre vara på sin plats. N: GEOGRAFI Bestånd: 1651 Utlån: 3136 Nyttjandegrad: 1,9 Nyförvärv: 98 Åldersfördelning: 31,3% 31,0% 37,7% Mitt bland alla fackavdelningar ligger N. Avdelningen har 48 underavdelningar + Kartor på en på en gavelhylla mot fönsterraden. Mindre referensavdelningar finns i anslutning till N, Nc, Ncc och Kartor. Högst nyttjandegrad har för närvarande Noc (4,6), Ni (4,2), Ndb (4,1), Nl och Npb (3,6 var). Mellan 2-3 i nyttjandegrad har ytterligare 13 avdelningar. Lägst ligger Nca (0,2), Na (0,5), Nb (0,6), och Np (0,7). Utgivningen var totalt 661. Våra nyförvärv 98. Flest på avdelning Ncch (9), Nc tillsammans med Kartor (7), Ni (7), Ncc och Noa (5 var). Observera att en del av dessa är kulturrådsböcker. Beståndet är åldersmässigt relativt jämt fördelat. En del avdelningar med högre % äldre litteratur har även låg utgivning. En avdelning som i hög grad vänder sig till en bred allmänhet men också till historiskt regionalintresserade och i viss mån även till skolelever. Avdelningen ska innehålla rena resehandböcker. För att öka nyttjandegraden av dessa bör utlåningstiden begränsas till 14-dagar, och beståndet ska hållas fräscht. Personliga skildringar av resor/boende ska även finnas, liksom historiska reseskildringar. Litteratur om den egna regionen 26

27 skall vara väl representerad. Kartor över Sverige och världen ska finnas. De ska främst spegla nutid men även gången tid. Åtgärder. Upprätthåll ett varierat och i stort aktuellt urval. En avdelning där nyinköp bör prioriteras. Gallra utpräglade resehandböcker, som är äldre än 5 år. Hänsyn bär dock tas till utgivning, t. ex. när det gäller reselitteratur på svenska. Föryngra ett äldre bestånd på Nc och Nca via gallring, omplacering och om möjligt nyförvärv. Avdelningar med nyttjandegrad som kan ökas ytterligare via nyförvärv är exempelvis Ne och Nl. Ta hänsyn till trender i resandet och låntagarnas önskemål. Bevaka för närvarande utgivningen på bl. a. Nda, Ndb, Ndc, Ndd, Nf, Nfa, Nn och Nt. Långsiktigt. Tillgänglighet och exponering är ej den bästa på gavelhyllan mot fönsterraden. Därför bör Kartor placeras ut på respektive avdelning med bibehållen placering (Jf. Ref) O: SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP Bestånd: 1439 Utlån: 1849 Nyttjandegrad: 1,3 Nyförvärv: 131 Åldersfördelning: 34,2% 27,8% 38,1% En av Stadsbibliotekets största avdelningar är O med sina 40 underavdelningar. Samlingen omfattar knappt 1500 titlar och sträcker sig över inte mindre än 25 hyllmeter. Tyvärr är nyttjandegraden inte lika imponerande, för hela avdelningen är siffran 1,3. Trots en ganska omfattande genomgång och gallring för några år sedan är det åter dags för ordentlig översyn. På en avdelning som omfattar litteratur inom Samhälls- och Rättsvetenskap handlar det mycket om aktualitet, vilket speglar nyförvärven. Under 2004 köptes det in 131 titlar, vilket till stor del var nya upplagor. Utgivningen för 2004 var inom Samhälls- och Rättsvetenskap 1776 titlar, varav 236 var nya upplagor det innebär ungefär 15% av utgivningen. Åldersfördelningen på avdelning O är acceptabel, dock finns det underavdelningar som behöver ses över t ex Ob med underavdelningar, Od-Odg, Oha samt Ohi. Utlåningen har varit bäst på Oa (4,8), Ocf (3,6) samt Oeak (3,1). Sämre är det med nyttjandegraden på Ob och Oha med underavdelningar värdena ligger omkring 0,1. Man kan fundera över om det finns något samband mellan beståndets ålder och den låga nyttjandegraden. På Ob finns ett relativt stort antal små skrifter som UD informerar och Organisationer i fickformat. Angående de förra så finns de numer tillgängliga, från 1998 och framåt, på UD-s hemsida. Förhoppningsvis kommer UI att så småningom erbjuda Organisationer i fickformat som betaldatabas i likhet med Landguiden. I väntan på detta får de små skrifterna finnas kvar. På Oha finns litteraturen om Arbetsmiljö (Ohae), med undantag av en titel på Ref och en titel med placering Informationen. Då det i dagsläge rör sig om ett tiotal titlar, kan det vara lämpligt att bryta ut Ohae och i samarbete med det även gallra några äldre exemplar. Den största samlingen på O finns på Ohj med 144 titlar. Det är ett något föråldrat bestånd och med överraskande låg nyttjandegrad på 1,7 vilket innebär att det finns skäl att se över även denna underavdelning. 27

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,

Läs mer

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A 866 660 164 29 0,8 18.9 306 A 593 550 143 28 0,8 50 346 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Utnyttjandegraden är fortfarande låg trots omfattande gallringar.

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 3 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2010 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS)

Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS) Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS) A BOK- & BIBLIOTEKSVÄSEN A Ab Bok- & biblioteksväsen Bibliotek B ALLMÄNT & BLANDAT B Be Bs Bv Allmänt & blandat Allmän idé- & lärdomshistoria Masskommunikation:

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel

Läs mer

Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Inledning Medieplanen hjälper

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-01 DNR KN 2016.005 MARIE GUSTAVSSON SID 1/1 SCHEF 08-587 853 45 MARIE.GUSTAVSSON@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier Förslag till

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Luleå mars 2004 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Innehållsförteckning Inledning & sammanfattning 2 Facklitteratur

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur vi ska jobba med medier. I medieplanen har vi tagit i hänsyn till kommunens demografiska

Läs mer

Medieplan Cirkulationsbiblioteket

Medieplan Cirkulationsbiblioteket Medieplan Cirkulationsbiblioteket stockholm.se 3 (8) Bakgrund Under många år har Cirkulationsbiblioteket varit en viktig resurs för Stockholms stads skolor. Användarundersökningar, både formella och spontana,

Läs mer

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Lund december 2015 Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Linda Anette Rydgren Eliasson, Rönnberg, bibliotekschef, bibliotekarie Biblioteken och i samordnare Mölndal Biblioteken Telefon:

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek

Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Maj 2006 Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicyn för Mariestads Stadsbibliotek är ett vägledande dokument vid inköp av media på huvudbibliotek

Läs mer

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1(6) KFN 2009/0029 Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008 1 Kvalitetssäkringsmetoden Boken Boken omfattar olika enkät- och intervjuundersökningar

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Välkommen till Umeå stadsbibliotek

Välkommen till Umeå stadsbibliotek Välkommen till Umeå stadsbibliotek Plan 4 Bibliotekets barn- och ungavdelning med sagorum, familjerum och formverkstad Avdelningarna Musik Film Scen, Makt och människa, Fantastika och Regnbågshyllan Upplev,

Läs mer

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 2000 Encyklopedier 193 12 19 224 Filosofi, psykologi 234 3 18 255 Religion 258 13 19 290 Sociologi, statistik 137 6 31 174 Nationalekonomi, politik 474 22 183 679 Rättvetenskap,

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011 Medieplan Värnamo Bibliotek 2011 Innehållsförteckning Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Kvalitets- och urvalskriterier 6 Inköp 7 Inköp fjärrlån 7 Gallring 7 Öppet magasin 8 Huvudbibliotekets medieplan

Läs mer

Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET

Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Dewey decimalklassifikation Skapades av Melvil Dewey Publicerades första gången 1876. Utveckling och underhåll sköts av fyra redaktörer

Läs mer

Två av de nya uppdragen 2011

Två av de nya uppdragen 2011 cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005 Medieplan Värnamo Bibliotek 2005 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Huvudbibliotekets medieplan 6 Avdelning A Bok- och biblioteksväsen 7 B Allmänt och blandat 8 C Religion 9 D

Läs mer

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013 REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 213 Redovisning brukarundersökning Vingåkers bibliotek v. 46 213 Enkäten genomförd bland låntagarna under vecka 46, 213. Jämförs

Läs mer

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades

Läs mer

Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Medieplan för Södervångskolans bibliotek Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod

Läs mer

Mål för bibliotekslektionerna

Mål för bibliotekslektionerna Mål för bibliotekslektionerna Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Biblioteket ska vara en

Läs mer

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1 DDK Dewey decimalklassifikation Jönköping 29 maj 2013 Sidnummer 1 Dewey - DDK Dewey decimalklassifikation - Dewey - DDK Dewey Decimal Classification System - DDC Sidnummer 2 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen.

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen. Rapport från Trångt i hyllan eller ett väl genomtänkt bestånd? ett seminarium om gallring Katrineholm 2 april 2009 På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och

Läs mer

Samtliga definitionerioner och information om undersökningen återfinns på www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Sjukhusbibliotek.

Samtliga definitionerioner och information om undersökningen återfinns på www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Sjukhusbibliotek. Välkommen till 2009 års sjukhusbiblioteksstatistik!!! Tack för att du loggat in i frågeformuläret som rör 2009 års sjukhusbiblioteksstatistik!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun 2006 2007-08-30 Gunnel Wikström Johansson Medieplan för Centrumbiblioteket och Valstabiblioteket 2006 Inledning Kommunen Sigtuna kommun har ca 37

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 259 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Måldokument för biblioteksverksamheten 1 2.1 Bibliotekslagen 1 2.2 Skollagen 2 2.3 Unescos folkbiblioteksmanifest

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 BIBLIOTEKSPLAN FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2009-2012 Antagen av barn och bildningsnämnden 0900202 1 Biblioteksplan för Surahammars bibliotek 2009-2012 Syftet med biblioteksplanen En biblioteksplan är, enligt

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer