Skogsbruket 4 STAMPRIS SOM ALTERNATIV MASSAVED TILL ENERGI PRISMÄSSIGT ÄR ÖSTFORS FLIS EN FULLGOD KONKURRENT TILL MARK-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket 4 STAMPRIS SOM ALTERNATIV MASSAVED TILL ENERGI PRISMÄSSIGT ÄR ÖSTFORS FLIS EN FULLGOD KONKURRENT TILL MARK-"

Transkript

1 1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 74 4 STAMPRIS SOM ALTERNATIV STAMPRISSÄTTNING GER SKOGSÄGAREN ETT GARANTIPRIS MASSAVED TILL ENERGI PRISMÄSSIGT ÄR ÖSTFORS FLIS EN FULLGOD KONKURRENT TILL MARK- NADENS MASSAVEDSKÖPARE. ETT TJUGOTAL TRÄD RÄCKER FÖR ATT FÅ ERSÄTTNING DET BLIR DYRT ATT TA UT ENSTAKA TRÄD I ETT STÖRRE SKOGSOMRÅDE. 12 SPECIALVIRKE GER GULDKANT PÅ TILLVARON CARL-JOHAN LINDÉN HAR HAFT ETT GENUINT INTRESSE FÖR SPECIALVIRKE SEDAN BARNSBEN. 14 KRÄVANDE MASURODLING DET ÄR EKONOMISKT LÖNSAMT ATT ODLA MASUR. 18 AVGIFT FÖR JÄMBÖRDIG SERVICE SKOGSÄGARE SOM BETALAR SKOGSVÅRDSAVGIFTEN HAR RÄTT TILL SERVICE FRÅN SIN SKOGSVÅRDSFÖRENING. 24 SKOGSBRUK I ÖSTERLED SKOGSBRUK BEDRIVS I RYSSLAND MED HELT ANDRA METODER ÄN I FINLAND. 28 FÖLJDEN AV FJÄRILENS ANGREPP PÅ SKOGEN TALLMÄTAREN ÄR EN FRUKTAD SKADEGÖRARE. PÅ OMSLAGET: LÄS MER OM STORMSKADOR PÅ SIDORNA FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn: (09) fax: (09) Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: Fasta medarbetare Anne Manner tfn: Christian Hildén tfn: Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Pia Wikström (09) Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2004 Ledaren Två framåt, ett bakåt Grunden för en framgångsrik och hållbar skötsel av våra skogar ligger i att våra huvudträdslag har en klar användning inom industrin. Det leder till att skogsägarna och fackmännen aktivt strävar till att sköta skogen till förmån för dessa trädslag. Dålig eller obefintlig avsättning betyder att trädslaget på alla sätt undviks och kunnandet kring skötseln utvecklas inte. Samtidigt leder detta till att de bestånden eller de enskilda träden i blandbestånd i högre grad drabbas av ohälsa i form av överårighet då man i det praktiska skogsbruket mer eller mindre medvetet undviker dem. I värsta fall har kampanjer förts för att minska på trädslagets förekomst. Då man tar aspen som exempel kan man konstatera att utvecklingen knappast heller gagnat naturvården. Goda boträn är fortfarande en bristvara. Aspen var länge ett viktigt trädslag för timmerproduktion och hade en avsättning som råvara för tändstickor. Asptimmerpriserna har varit högre än fanerbjörkens och ännu in på 1980-talet arrangerades tävlingar där aspbestånd prisbelönades. Massaveden var inte attraktiv, men har kunnat säljas tillsammans med björkmassaved eller som slipmassaved, förutsatt att aspvirket var tillräckligt friskt. Omfattande asptimmeranvändning tog slut. Sedan dess har asptimmer endast förekommit slumpmässigt inom fanerproduktion eller i småsågars råvarusortiment. En tro på klar förbättring väcktes då fabriken i Gerknäs började använda betydande mängder frisk asp och aspodlingen gavs uppmärksamhet som förstummade gamla hybridaspkritiker. Priset på aspmassaved har utvecklats bättre än för något annat trädslag. En smolk i bägaren är naturligtvis det hårda kvalitetskravet som delvis kan tillskrivas eftersatt vård och olämpliga växtplatser. Användningen av asp har utökats i nya enheter och inte minst en ny CTMP-enhet i Kaskö år 2005 väcker en viss förväntan. Största delen av råvaran importeras, men alternativet torde vara en fabrik i Baltikum. Ett verkligt stort minus är planerna på att överge aspanvändningen i Gerknäs, som varit motor för tron på aspen i södra Finland. En säker avsättning på asp av god kvalitet har framför allt gett en sund tro på naturaspen. Lärdomarna av aspodling har inte varit billiga, men nödvändiga för att få verksamheten på rätt köl. Priserna på plantor har sjunkit klart. Aspen lämpar sig för kemisk massa, kemisk-mekanisk massa och mekanisk massa. Över en miljon kubikmeter används per år. För speciella områden och enskilda skogsägare kan aspen betyda mycket. Dess fibrers egenskaper kan jämföras med utländska konkurrerande trädslag som eukalyptus och akacia. Betydande mekanisk användning av asp kan uppvägas av ett gott massavedspris, men sågning eller svarvning av sågningsdugliga dimensioner ligger högt på önskelistan för att på sikt göra aspen verkligt intressant. Naturasp på rätt växtplats ger från rotskott ett friskt aspbestånd i motsatt till stubbskott från exempelvis björk. Röjning och gallring i rätt tid ger kort omloppstid och en god totalekonomi. Aspen måste aktivt skötas och tidigt förnyas så att inte kvaliteten lider. Den som börjar sköta asp hinner också skörda. Skogsbruket och naturvården behöver mera aktiv aspproduktion. Ett bakslag i virkesmarknaden för asp får inte vrida klockan tillbaka. 3

4 Ekonomi Stampris som alternativ STAMPRISSÄTTNING GER SKOGSÄGAREN ETT GARANTIPRIS. ÅT KÖPAREN GER METODEN EN FRIHET ATT APTERA ENLIGT MARK- NADENS BEHOV. PRISSÄTTNINGEN KRÄVER SÄRSKILD NOG- GRANNHET NÄR BESTÅNDET BEDÖMS. Stamprissättning skiljer sig i bedömningsskedet inte från prissättning enligt sortiment. Uppskattningen av virket sker som vanligt. Alla sortiment beaktas, och anbudet ges precis på samma sätt, med skilt pris för stock, småstock och massaved samt med särskiljande på trädslag. Hannu Virranniemi på Pölkky Metsä oy i Kuusamo har erfarenhet av metoden. Han är en av delägarna och samtidigt chef för skogsavdelningen på familjeföretaget. Apteringsfråga Skillnaden från vanlig virkeshandel enligt sortiment kommer med i bilden efter att anbudet har antagits av en säljare. I kontraktet antecknas inga andra minimidiametrar än den som gäller för massaved. Virranniemi föredrar att tala om gagnvirkesaffär istället för stamaffär. Stamprissättningen är uttryckligen en apteringsfråga. Den ger avverkaren frihet att anpassa apteringen efter marknadens aktuella efterfrågan och binder alltså inte köparen till vissa fastställda mått i kontraktet. Skogsägaren får betalt enligt vad som finns i beståndet, med ett medelpris på beräknat innehåll. Han nämner speciellt småstocken som ett sortiment, där efterfrågan varierar. Vår teknik medger sågning av småstock ända ner till nio centimeters toppdiameter. Men avsättning för det förädlade virket finns inte alltid, varför vi i apteringsskedet givetvis inte vid varje tidpunkt kan ta det måttet tillvara. Skogsägaren väljer Virranniemi betonar, att det är JÄMNA TALLBESTÅND LÄMPAR SIG BRA FÖR STAMPRISSÄTTNING. ÖVERÅRIG GRANSKOG ÄR UTESLUTEN. skogsägaren som bestämmer prissättningsmetod. Företaget har förutom stamprissättning också två andra tillämpningar i bruk. Den första är den vanliga sortimentsmetoden, där kontraktet tar upp alla sortiment som finns på rotposten. Alla minimimått per sortiment, trädslagsvis, antecknas och apteringen sker enligt dem. Här har apteringen en betydande inverkan för det slutliga nettot av avverkningen, eftersom priset varierar stort mellan de olika sortimenten. Inom den andra varianten, som företaget kallar timmeraffär (sahapuukauppa), antecknas minimimått skilt för timmer, skilt för massaved. Även vrak tas i beaktande vid prissättningen. Här har apteringen en betydligt mindre inverkan på slutbetalningen, och kontraktet ger köparen frihet inom de två gagnvirkesgrupperna. (Se exempel i rutan efter text). Eftersom alla affärer grundar sig på samma bedömning av trädslag och sortiment, snedvrider de olika metoderna heller inte prisstatistiken, påpekar Virranniemi. Omräknat pris per totalinnehåll Virranniemi påpekar att det för stamprissättningens del är synnerligen viktigt med noggrannheten, när beståndets innehåll uppskattas. Betalningen till skogsägaren grundar sig på uppskattning av alla ingredienser, och ger på så sätt en garanti och en vetskap om priset per staminnehåll. Enligt Virranniemi har mottagandet från skogsägarhåll därför varit positivt. Risken ligger i att en felbedömning av till exempel kvalitet ger ett mindre utbyte av timmer än vad bedömning- 4

5 en visade. Nitlott för köparen, alltså. Korta stammar orsak Stamprissättning tillämpas i ungefär hälften av Pölkky Metsäs rotaffärer. Totala årliga inköpsmängden ligger på kubikmeter, och av det virket kommer ca från privata skogsägare. 70 procent av det använda virket är tall, 30 gran. Företaget har inte många år på nacken, det är grundat år Virranniemi vet berätta, att förutom detta företag finns det åtminstone en mindre såg i närheten som använder sig av stamprissättning. Själva grundorsaken till att vi alls började med metoden kan sökas i skogarnas utseende och innehåll. Det Virranniemi talar om är norra Finlands skogar med korta stammar, kraftig avsmalning och litet kubikinnehåll. Det säger sig självt, att apteringen är knepigare i sådana bestånd. Att få maximalt utbyte ur dem bjuder på en speciell utmaning för apteraren. Jämna, friska bestånd Virranniemi berättar, att stamprissättningen lämpar sig bäst för jämna bestånd. Tallbestånd är tryggare kort att satsa på. Även granbestånd går att stamprissätta, men riskerna är större. Stampris på överårig gran är helt uteslutet. Stamprissättning innebär en alltför stor risk i sådana bestånd. Som bekant är granens rotröta en hemlighetsfull skadegörare med stora ekonomiska förluster som följd. An- delen vrak är svår att förutse. Pölkky Metsä köper både förnyelser och gallringar. Båda typerna av avverkning lämpar sig för stamprissättning. Skogsägarens trygghet Pekka Airaksinen, avdelningschef på MTK:s skogsavdelning, ser gärna att virkeshandeln utvecklas. Stamprissättningen bedömer han som tillförlitlig, förutsatt att bedömningen görs noggrant och med hänsyn till den verkliga minimidiametern för sortimenten. Han poängterar vikten av att skogsägaren har insyn i all virkeshandel. Provytor tagna av skogsvårdsföreningen på orten nämner han som en lösning. Vid tillämpningen av stamprissättning elimineras säljarens tvivel över om apteringen skett med tanke på skogsägarens bästa. Stamprissättningen ger säkert förädlingsvinster i och med friheten vid apteringen. Förhoppningsvis är det något som återspeglar sig på råvarupriset. I en timmeraffär blir medelpriset för stockdelen 35,70 euro och för massavedens del 12 euro. Inom stamprissättningen räknas medelpriset ut per totalinnehåll och ger då skogsägaren 28,60 euro per kubikmeter. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER Stämplingen innehåller 1000 kubikmeter. Uppskattningen görs normalt: Sortiment mängd, m 3 pris, euro totalpris Timmer Småstock Massaved Totalt METODEN GER FRIHET FÖR APTERAREN. NIO CENTIMETERS TOPPDIAMETER GÅR IBLAND SOM SMÅSTOCK. Forias verksamhet i Finland upphör I början av år 2002 startade Forststyrelsens Foria sin verksamhet. Foria marknadsförde sig som Finlands första skogsförvaltningsbolag med heltäckande service. Bland Forias kunder fanns såväl företag som kommuner, församlingar, samfund och privata skogsägare. Nu har Forias verksamhet i Finland upphört. Två års erfarenhet av den inhemska marknaden visar att det finns en efterfrågan på den service som Foria erbjöd. Vi har knytit en hel del kundkontakter. Virkeshandeln, som är en märkbar del av den service vi erbjöd, har dock inte framskridit på ett tillfredställande sätt med tanke på både våra kunder och vår affärsverksamhet, konstaterar Forias direktör Pertti Tuomi. Tuomi poängterar att de arbeten som Foria har kommit överens om med kunderna, också kommer att slutföras. Cirka tio personer har varit fast anställda inom Foria. De kommer att erbjudas arbete inom Forststyrelsen. 5

6 Träenergi Massaved till energi ANVÄND ALLT VIRKE UR FÖRSTAGALLRINGARNA SOM ENERGI- VED! SÅ MÖTS TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN, MED GOD LÖN- SAMHET SOM RESULTAT. DET SÄGER EN FÖRETAGARE MED NÄR- MARE FEMTON ÅRS ERFARENHET AV TRÄENERGIBRANSCHEN. Den stigande efterfrågan på träenergi pockar på större uttag ur skogarna. Det rimmar väl med det gallringsbehov som ständigt finns i de unga bestånden. Skötseln av ungskogarna kräver en takt utan stillestånd. Samtidigt är skogsindustrin ofta mättad på speciellt barrmassaved. Priset avspeglar den låga efterfrågan. Lars Forsman, en av tre kompanjoner i företaget Östfors Flis, ser energianvändningen som en vettig lösning. Allt virke ur förstagallringarna kan tas till energived. Konkurrenskraftigt pris PÅ EN KNAPP TIMME FYLLER TUGGEN ETT LASS FÖR VIDARETRANSPORT. Effekterna är många. Förutom skogsskötseln och en jämnare och säkrare avsättning ger energiveden lönsamhet. Prismässigt är Östfors Flis en fullgod konkurrent till marknadens massavedsköpare. Att allt virke ur klena gallringar tas till ett enda sortiment innebär redan i sig en höjd lönsamhet. Många olika sortiment i kombination med små uttagsmängder gör drivningen både dryg och kostsam. Med ett enda sortiment blir arbetet effektivare för såväl avverkaren som närtransportören, med lägre kostnader som resultat. När energiveden mest består av så kallat nollvirke, alltså det klena virket som industrin inte vill ha, blir hanteringen dyr. Ju klenare stammar eller stamdelar, desto lägre effektivitet. Skogsindustrins sänkning av minimidiametern på barrmassaved till sex centimeter betydde mindre utfall och därmed sämre lönsamhet för oss inom energibranschen. Forsman misstänker att beslutet hade sin grund i att industrin upptäckt klenvirket som energiråvara. Sänkningen verkar annars inte logisk, eftersom industrin gärna talat om det låga utbyte och den dåliga kvalitet som det klena virket ger i massaproduktionen. Högre pris för täckt ved Östfors Flis slår just nu också ett slag för höjd lönsamhet för både skogsägare och sin egen verksamhet. Standardpriset om 6,50 höjs till 7 euro per fliskubikmeter för övertäckt virke. Från och med i år erbjuder vi femtio cent mer per kubikmeter för virke som är täckt. Forsman berättar, att företaget samarbetar med skogsvårdsföreningen i frågan. Föreningen har köpt in ett par rullar specialpapper, som de säljer till intresserade ägare av energiråvara. Pappret är speciellt framtaget för att täcka virke med. Det skadar varken tugg, flis, värmeanläggning eller natur. Det är klart bättre än plast, som inte alls hör hemma i skogen. Luft och sol under lagringen Torrare energiråvara ger vinster över hela linjen. För oss lönar det sig att betala mer för torrt virke, eftersom det ger större lönsamhet för oss. Vi får nämligen betalt per producerad energi. Att värmeutbytet är starkt beroende av torkningsgraden är ingen nyhet. Forsman påpekar, att man med hjälp av rätt lagringsplats förkortar torkningstiden ordentligt. Energivirke som lagras på en solig och luftig plats behöver inte torka mer än ett år. Mörka platser som vinden inte kommer åt är de sämsta tänkbara för energivirkets del. Två till tre års lagring krävs för att fuktigheten ska vara på en acceptabel nivå. 6

7 Forsman påpekar det faktum, att lagringen emellanåt sker lite bakvänt. Ofta placeras timmer och massaved på den soligaste och öppnaste platsen, medan energiveden trycks in i ett mörkt hörn. Det borde vara precis tvärtom. Industrin vill ha färskt virke, medan energiveden ska vara torr. Snön värst i små travar Det är de små värmecentralerna som är känsligast, påpekar Forsman. Rått flis klumpar ihop sig när temperaturen sjunker, och det ställer till med problem vid inmatningen. Det där med smått går igen över hela linjen. Det är också de små virkestravarna som snabbast försämras av snö. Vi försöker flisa de mindre travarna under den snöfria perioden. En stor virkestrave håller sig lättare fri från snö inuti. Därmed inte sagt att täckning med papper inte skulle bättra på lönsamheten även när mängderna är stora. Snabb torkning, snabba pengar Snabbast möjliga torkning sätter också fart på penningströmmen. Skogsägaren är tvungen att vänta på sin betalning medan virket torkar. Summan varierar givetvis med energivirkets mängd. Eftersom snabba pengar verkar vara tidens melodi, fungerar också snabbare omsättning av virket som morot för säljaren av råvaran. Väntetiden verkar tyvärr ibland avskräckande på en del skogsägare. Detta trots att slutnettot givetvis blir större ju mer av skogens material som kanaliseras till en köpare. Att strunta i energivedsuttaget gynnar ingen plånbok. Sett i virkesproduktionens tidsperspektiv är några torkningsår ändå småpotatis. Lastbilar gäller idag Östfors Flis är ett företag i en ständigt växande bransch. Efterfrågan på träenergi har stigit stadigt under företagets levnadsår, sedan början av 1990-talet. Idag är det lastbilar som gäller. Flistuggen är stationerad på en före detta virkesbil och transporten av flis från lagrings- och flisningsplats till användare sker per lastbil. I början förflyttade vi oss med traktor, och hade en skild motor som drev flistuggen. Lars Forsman berättar att den växande radien krävde snabbare förflyttning. Tid för jord och skog Forsman och hans kompanjoner Bo-Göran och Stefan Östman levererar idag flis till fem kommunala fastigheter. Dessutom har företaget en hel del privata kunder, bland annat en växthusanläggning med ett betydande flisbehov. Företaget verkar till största delen inom hemkommunen Malax, men servar också kunder i intilliggande kommuner. Två dagar i veckan under vinterhalvåret flisar vi, berättar Forsman. 300 fliskubikmeter per vecka finner sin väg genom tuggen och vidare till olika användare. Mer än så vill de tre kompanjonerna inte gärna TVÅ BEHÅLLARE FLIS HAR RUM PÅ LASSET. binda sig till. De är alla tre sysselsatta även med annat. Medan bröderna Östman är jordbrukare, är det skogsbruk som gäller för Forsmans del. Egen verkstad håller donen igång Forsman menar, att det finns utrymme för fler företag i träenergibranschen. Det egna företaget skulle antagligen fortsätta att förnya utrustningen, men eftersom årgången på företagarna enligt egen utsago är av lite äldre datum, får dagens utrustning hänga med. Forsman lyfter gärna fram kompanjonen Bo-Göran Östman som en garant för en fungerande utrustning och maskinpark. BO-GÖRAN ÖSTMAN T.V. OCH LARS FORSMAN SKÖTER FLISLEVERANSERNA TVÅ DAGAR PER VECKA. Han är något av en tusenkonstnär med en bra hemmaverkstad. Tack vare honom går det att hålla igång också gamla don. Bo-Göran Östman själv ser verkstaden och fixandet som ett sätt att utnyttja dygnet vettigt. Verkstäderna håller öppet dagtid, och det är då vi behöver ha igång vår utrustning. I egen verkstad kan jag hålla till kvällstid. Den tredje kompanjonen står närmast för den administrativa sidan av företagets verksamhet, samt bidrar med en del i maskinparken. Av skogsägare och förening Ungefär hälften av råmaterialet som Östfors Flis köper upp kanaliseras via skogsvårdsföreningens förmedling. Föreningens drivningstjänst är långt specialiserad på just unga gallringar. Forsman berättar, att företaget har ett gott samarbete med föreningen. Förutom inköpt virke från ortens skogsägare levererar också Forsman en del råvara ur egen skog. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 7

8 Ekonomi Stormskadorna ökar DE SENASTE ÅREN HAR MÅNGA SKOGSÄGARE DRABBATS AV STORMSKADOR I SINA SKOGAR. STORMSKADORNAS OMFATT- NING KAN VARIERA FRÅN NÅGRA OMKULLFALLNA TRÄD HÄR OCH DÄR TILL STÖRRE OMRÅDEN DÄR ALLA TRÄD LIGGER OM- KULL ELLER ÄR AVBRUTNA PÅ NÅGRA METERS HÖJD FRÅN MAR- KEN. När vindens genomsnittliga hastighet under en tio minuters period överstiger 21 meter/sekund är det fråga om storm. I Finland uppmäts sådana vindhastigheter enbart i havsområden och på fjälltoppar. Det avgörande för stormskador är hastigheten i vindbyar, som kan vara mer än två gånger större än vindhastigheten i medeltal. Under höststormen år 2001 var hastigheten i vindbyarna exceptionellt hög. Då uppmättes vindhastigheter på meter/sekund i höjd med trädtopparna. Inga stockar av stormskadade träd Det genomgående för virke från stormskadad skog är att det inte duger till timmer. Stammar som blåser omkull utan att stammarna knäcks och spjälks är oftast skadade trots att de till det yttre ser felfria ut. Det uppstår spänningar i de omkullfallna stammarna som leder till att det bildas små för ögat osynliga sprickor inne i veden. När stammar knäcks är skadan ödesdiger och synlig för blotta ögat. Från brottstället kan veden splittras flera meter uppåt och neråt från brottytan. Typiskt för stormar på sommaren är den stora andelen avbrutna stammar. En stor del av stockdelen blir massaved och en del av stammarna är oanvändbara och bli kvar i skogen. Höststormarna fäller i regel träden med rötter. Försäkringsbolag ersätter oftast stormskador Tre av tio skogsägare i Finland har sin skog försäkrad i någon form. Brandförsäkringar är vanligast. En försäkring som täcker stormskador i skogen har endast två av tio skogsägare. Av de skador på skog som försäkringsbolagen ersätter är sjuttio procent skador orsakade av storm. Näst vanligaste skadetypen är skogsbränder. Försäkringsbolagen har en gräns för minsta skada som ersätts. Gränsen är en viss virkesmängd, en viss areal eller självrisken. Försäkringstagaren kan välja hur stor självrisk han vill ha. Ju större självrisk desto lägre är försäkringspremien. De flesta försäkringsbolag har femton eller tjugo kubikmeter som lägsta gräns för att få ersättning för stormskada i skog. Skador på ett trädbestånd utgörs av ersättning för att ett virkessortiment förskjutits eller förstörts. Till exempel när en stockstam endast duger till massaved eller är helt obrukbar då den är splittrad. Förhöjda kostnader för avverkning och utkörning av virke i stormskadad skog täcks också av försäkringen. Kostnaderna stiger med procent jämfört med en normal avverkning. Ersättningen i snitt 10 euro per kubik Ersättningen är omkring 10 euro per kubikmeter. Tio euro är ingen fast ersättningssumma utan stormskador värderas i normal ordning. Till den ersättningen kan ytterligare komma ett förväntningsvärdestillägg, som är en ersättning för att träden måste avverkas i förtid. När storm orsakat skador på ett plantbestånd krävs det att plantbeståndet ska vara helt förstört för att ersättning ska utbetalas, dvs. det ska sås eller planteras på nytt. Då ska skadan omfatta en sammanhängande yta på minst en halv hektar. Ersättning ska sökas inom ett år Ersättning för stormskador i skogen ska enligt försäkringsvillkoren sökas inom ett år. Försäkringsbolagen töjer dock något på den här regeln DEN SPLITTRADE DELEN AV STAM- MEN HAR ENDAST BRÄNNVEDSVÄR- DE. 8

9 eftersom det är orealistiskt att kräva av skogsägare att de efter varje storm ska gå igenom sina skogar för att upptäcka eventuella stormskador. En skogsägare kan inte teckna enbart en försäkring mot stormskador. I en försäkring som innefattar stormskador ingår hos de flesta försäkringsbolag även brandskador, snöskador, insektskador och sorkskador. Däremot kan skogsägare teckna en försäkring som enbart täcker brandskador. Premier för en skogsförsäkring Försäkringspremiens storlek beror av vilken självrisk försäkringstagaren har valt och i vilken del av landet skogen finns. En omfattande skogsförsäkring vari ingår ersättning för stormskador har en premie som är cirka fem gånger högre än premien för en enkel brandförsäkring. Premierna per hektar skogsmark är större i södra Finland än i norra Finland. Vid sydkusten är premien för en brandförsäkring omkring 1 euro per hektar och för en omfattande skogsförsäkring 5 euro per hektar. I Österbotten är motsvarande siffror 0,40 respektive 2 euro per hektar. Premierna för en skogsförsäkring av avdragsgilla i skogsbeskattningen för skogsägare som har försäljningsbeskattning. Skador på tomtskog Det finns försäkringsbolag som erbjuder skogsförsäkring för små skogsområden, till exempel för skogsområden som är planerade att bli tomter eller färdigt planerad och bebyggd tomtmark. Från försäkringen betalas ersättning oberoende av hur mycket skog som har förstörts. I ersättningen beaktas även landskapsvärden. Då gäller heller ingen minimigräns på exempelvis tjugo OMKULLBLÅSTA TRÄD DUGER INTE TILL TIMMER PÅ GRUND AV HÅRFINA SPRICKOR INNE I STAMMEN TROTS ATT DE TILL DET YTTRE SER FELFRIA UT. kubikmeter. I en försäkring för tomtskog ingår en prydnadsvärdeskoefficient. Det innebär att skadans värde multipliceras med tre. Exempel: En storm har fällt 30 kubikmeter virke. Totalt har 50 stycken tallstockstammar (25 kubikmeter) och 50 tallmassavedsstammar blåst omkull (5 kubikmeter). Skadorna uppskattas till 20 euro per kubikmeter. Ersättning blir 30 m 3 x 20 euro/m 3 = 600 euro eftersom ingen minimigräns för skador gäller. I ersättning för skador på tomtskog ingår en prydnadsvärdeskoefficient och ersättningen blir 3 x 600 euro = euro eftersom skadan multipliceras med prydnadsvärdeskoefficienten 3. Självrisken avdras naturligtvis. Gränsen för tomtskog och små skogsskiften varierar. Till exempel försäkringsbolaget If anger att med tomtskog avses trädbestånd med ekonomiskt värde på ett avstånd av högst 100 meter från gårdens huvudbyggnad eller på obebyggda tomter från den byggplats som byggnadslovet förutsätter. Försäkringsbolaget Pohjola drar gränsen vid fem hektar. Vad täcker hemförsäkringen? Vem värderar skogsskador? Ett försäkringsbolag ber vanligtvis en skogsfackman från ortens skogsvårdsförening att värdera en skogsskada. Försäkringstagaren ska få meddelade om vem som ska utföra värderingen och när, så att han kan närvara. Vid anmälan om små stormskador är det vanligt att försäkringsbolaget räknar ut ersättningen på basis av uppgifterna i skadeanmälan. En värdering i terrängen görs likaledes sällan när ersättningsgrunden är en gammal allframtidsförsäkring eller skadan är så liten att kostnaderna för en separat värdering skulle bli oskäligt stora i för- En hemförsäkring ersätter skador på byggnader och andra fasta konstruktioner på en gårdsplan av träd som en storm fällt, men den gäller enbart träd som faller på försäkringstagarens byggnader eller konstruktioner. När träd faller över granens byggnader eller konstruktioner och eventuellt skadar dem är det dennes hemförsäkring som täcker de skadorna. Undantag utgör fall där man har varit medveten om att trädet varit i dåligt skick, t.ex. rötskadat, och faran därför kunnat förutses. hållande till ersättningen. Försäkringsbolagen ska erbjudas möjlighet att värdera en skada innan träden börjar upparbetas. Vid omfattande skador och då det finns risk för att virket kan förstöras t.ex. av blånadssvampar och insekter på våren eller bli under snön kan försäkringsbolaget ge tillstånd att påbörja avverkningen. När en plantskog har förstörts för inga åtgärder vidtas innan skadan är värderad. Stormar har inte blivit vanligare, men. År 2002 utbetalde försäkringsbolagen drygt 1,8 miljoner euro i ersättning till 9

10 Allframtidsförsäkringar Ett tjugotal träd räc Problemet med allframtids skogsförsäkringar är att de är underförsäkrade. Det ursprungliga försäkringsbeloppet har inte varit indexbundet och därför är försäkringarnas belopp lika stora som när de tecknades. En skada ersätts i enlighet med hur mycket underförsäkrat försäkringsobjektet är. För skogens del jämför man det belopp som skogen försäkrades för när försäkringen togs med skogens nuvärde. Försäkringsbeloppet i en allframtidsförsäkring är i medeltal endast 5 10 procent av skogens nuvärde. Exempel: Om försäkringsbeloppen är euro och skogens nuvärde euro är underförsäkringen 1.000: = 0,1. Från en allframtidsförsäkring ersätts endast 10 procent av skadans verkliga värde. Typiska allframtidsförsäkringar är skogsbrandförsäkringar för allframtid. ANTALET SKOGSÄGARE I MITT OMRÅDE ÄR GANSKA EXAKT TRE- HUNDRA. FÖR FÖRSÄKRINGSBOLAGENS RÄKNING UTFÖR JAG MELLAN FEM OCH FEMTON SKOGSSKADEVÄRDERINGAR PER ÅR, BERÄTTAR MARJA TOLONEN, SOM JOBBAR PÅ SÖDRA SKOGS- REVIRET SOM OMRÅDESINSTRUKTÖR I KARIS. DE FLESTA GÄLLER STORMSKADOR. NÅGON ENSTAKA GÄLLER BRAND. D Det är antingen skogsägaren eller försäkringsbolaget som kontaktar mig. När skogsägaren tar kontakt har han i förväg via sin skadeanmälan varit i kontakt med sitt försäkringsbolag och fått grönt ljus för att kontakta revirets skogsfackman i området, berättar Marja Tolonen. Granskogar värst utsatta Enligt Tolonen är det främst granskogar från femtio år och uppåt som drabbas av stormskador. Vid färska hyggeskanter faller nästan alltid några träd det första året efter avverkningen. Skogsägare som har en förnyelseyta i sin skog bör ta det som sin uppgift att kontrollera hyggeskanterna efter stormar. Det samma gäller när rågrannen har en förnyelseyta strax intill rån. Hårda vindbyar som man kan kalla små tromber kan fälla samtliga träd inom ett litet område mitt inne i skogen. Det kan se förskräckligt ut med träd som ligger kors och tvärs, en del avbrutna och spjälka på ett par meters höjd från marken och en del med rötterna i luften. Det är omöjligt att veta var en tromb gått fram. Hur många träd är tjugo kubik? För att få ersättning från skogsförsäkringen har de flesta skogsägare för stormskador. År 2001 utbetalades mångdubbelt mera eller 15,4 miljoner euro. Statistik över vädret stöder inte antaget att hårda stormar skulle ha blivit vanligare i Finland. Uppvärmningen av klimatet kan dock öka skador på skog av höststormar på följande sätt. Tjälen förankrar träden stadigt i marken och därmed minskar risken för att träd ska blåsa omkull. Med ett varmare klimat blir tjälperioden kortare och därmed ökar risken för stormskador. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 10

11 ker för att få ersättning försäkringsbolag tjugo kubikmeter som nedre gräns. Enligt Tolonen räcker det med hundra stycken sextio år gamla granar som skadats av storm för att komma upp till den mängden. I försäkringsvillkoren finns det ingenstans angivet att det ska finnas ett visst minimantal skadade träd per hektar utan gränsen är den försäkrade skogsarealen. Ett stormskadat träd duger aldrig till timmer eftersom det innehåller hårfina sprickor. Det innebär att stamvirket blir massaved. Prismässigt betyder det att värdet sjunker med drygt 20 euro per kubikmeter. En stam som är bruten och spjälkt har en ännu större värdeminskning. Den spjälkta delen duger enbart till brännved och brännvedens värde är noll euro. Från en timmerstam som är bruten och spjälkt blir procent av volymen brännved. Virket ska tas ut ur skog enligt insektlagen och det innebär att skogsägaren ytterligare är tvungen att betala för utkörningen av virket från skogen till lagerplatsen, fastän virket inte går att sälja. Dyrare avverkning Stormskadade stammar finns oftast här och där på ett större område. Det gör avverkningen och utkörningen av virket dyrt. Jag har de senaste gångerna i mina värderingar uppskattat avverknings- och transportkostnaderna till 17 euro per kubikmeter och det har försäkringsbolagen godkänt. Men det är farligt att jobba i stormskadad skog, påminner Marja. När reviret sköter om stormskadeavverkningar sätter vi alltid en avverkningsmaskin att göra jobbet. Teckna en skogsförsäkring Jag informera mina skogsägare om möjligheten att teckna skogsskadeförsäkringar eftersom jag tycker att stormskadorna ökar, berättar Marja Tolonen vidare. Merparten av skogsägarna har en brandförsäkring för sin skog, som ju enbart ersätter skador av skogsbrand. En mera komplett skogsförsäkring som även er- VID FÄRSKA HYGGESKANTER OCH SKYDDSZONER MOT STRÄNDER FAL- LER DET NÄSTAN ALLTID TRÄD DET FÖRSTA ÅRET EFTER AVVERKNINGEN. DET BLIR DYRT ATT TA UT ENSTAKA TRÄD I ETT STÖRRE SKOGSOMRÅDE. ENLIGT MARJA TOLONEN STIGER KOSTNADERNA MED UPP TILL TRETTIO PROCENT. sätter stormskador uppskattar jag att omkring en tiondedel av skogsägarna i mitt område har. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Föreningen för Skogskultur r.f. håller sitt stadgeenliga årsmöte tisdagen den kl Plats: Hotel Silveria, Krutkällarvägen 4, Vasa. Styrelsen 11

12 Skogsvård Specialvirke ger en guldkant på tillvaron CARL-JOHAN LINDÉN HAR ALLTID SETT TILL ATT TA TILLVARA SPECIALVIRKE FRÅN SIN SKOG. ETT GENUINT INTRESSE FÖR MA- SURBJÖRK HAR HAN HAFT SEN BARNSBEN. Det är svårt att skilja masurbjörk från vanlig vårtbjörk. Tyvärr kan de yttre kännetecknena på masur ibland vara nog så tydliga, men då trädet fälls saknas masurblomman. Den andra ytterligheten är att trädet inte har tydliga tecken på masur, utan man märker detta först när trädet fälls. Röjer bort masurbjörk Agronom Carl-Johan Lindén från Sjundeå i västra Nyland har under hela sin tid som jordbrukare och skogsägare sett till att spara naturligt uppkomna masurbjörkar. Det växer tio gånger mer masurbjörk i våra skogar än man antar, men en stor del av dem röjs bort innan trädet har hunnit utveckla de yttre kännetecknena på masur, säger Lindén. Karl Toivonen, en skogsarbetare av det gamla gardet, som var anställd på gården, kunde identifiera masurbjörk redan i plantstadiet. Toivonen var en yrkesskicklig skogsfackman men tyvärr ingen lärare. Jag har i många år försökt lära mig hans sätt att identifiera masurbjörk. Vid det här laget känner jag i de flesta fall igen masurbjörk, men misstag sker ändå ibland. Flera gånger har jag identifierat masurbjörken först när den ligger i massavedstraven. Toivonens bedömning stämde alltid. Genom att se på de sista årsskotten och dess vinkel på kvisten, kunde han bedöma om det var frågan om masurbjörk eller inte. På masurbjörk strävar kvisten uppåt, medan årsskotten hänger aningen på vanlig björk, förklarar Lindén. Porkalaparentesen Lindén tog över Karuby gård i slutet av 1960-talet. Nu har barnen tagit vid och Lindén har som pensionär kvar 60 hektar av sin ursprungliga skogsegendom på 320 hektar. Lindén kan se tillbaka på årtionden av aktivt skogsägande: Jag har alltid sett till att avverka lite mindre än den årliga tillväxten. Och där det bara har varit möjligt har jag skött förnyelsen på naturlig väg. Vid naturlig förnyelse är markberedning ett måste om man vill att förnyelsen skall lyckas. Alla gillar förstås inte MAN SER PÅ SISTA ÅRSKOTTET PÅ KVISTEN OM DET ÄR EN MASURBJÖRK ELLER INTE, SÄGER CARL-JOHAN LINDEN. PÅ BILDEN KLONAD MASURBJÖRK. hur ytan ser ut efter markberedningen. Under den så kallade Porkalaparentesen, alltså tiden mellan år 1944 och 1956, arrenderade Sovjet Porkalaområdet. Så gott som hela Lindéns skogsegendom fanns på området. Skogarna utnyttjades bland annat för stridsövningar. Jag blev tvungen att förnya cirka 234 hektar av skogsarealen som då var över 1000 hektar i min mors ägo. Nu är en stor del av arealen i behov av brådskande första gallring, konstaterar Lindén. Krävde skötselplan för skyddsområden Förverkligande av olika naturskyddsprogram har lett till att livet inte alltid har varit en dans på rosor. Cirka procent av Lindéns skogsinnehav ritades in i skyddsprogram. Bland annat lundområden och skogsmarken kring en sjö har skyddats, och ett granbestånd skyddades som ett fristående urskogsområde. En del av beståndet lyckades jag dock rädda från urskogsområdet då jag kunde bevisa att jag som ung pojke hade varit med och planterat ytan, konstaterar Lindén. Lindén krävde att få göra en skötselplan som bilaga till skyddsplanerna. Genom att beställa två olika skogsbruksplaner lyckades han underlätta pappersexercisen och fick tillåtelse att vårda lundområdena, och därmed upprätthålla deras miljövärden. Den ena skogsbruksplanen baserade sig på ren ekonomi. Den andra planen var en slags 12

13 miljöplan för de områden som var en del av skyddsprogrammen. Planen godkändes av miljösekreteraren i Sjundeå. Specialvirke tas tillvara I den ekonomiska skogsbruksplanen har Lindéns intresse för specialvirke beaktats. Jag har alltid sett till att märka ut specialvirket så att maskinföraren noterar dem. Masurbjörk har jag sålt vidare direkt till hantverkare. Jag har ibland varit i kontakt med större uppköpare av masurvirke men vi har inte kunnat enas om priset och mängden. Lagring av virke för hantverkarbehov är ett helt kapitel för sig. Trä är ett levande material bestående av celler. När trä torkar uppstår sprickor på grund av att vattnet som finns i cellrummen och cellväggarna försvinner för fort. När virket tas in bör det VANLIGTVIS ÄR MASURBJÖRKEN BETYDLIGT KORTARE ÄN DE ÖVRIGA BJÖR- KARNA. PÅ BILDEN ETT UNDANTAG. GENOM ATT MÄTA FUKTHALTEN VET MAN NÄR VIRKET ÄR HANTVERKARTORRT, BERÄTTAR LINDÉN. avancera från golvet och upp mot taket efterhand som det torkar. Man skall ge virket den tid det behöver. Hantverkare 13 behöver virke som torkat sakta inomhus och har en fuktighet på cirka 7 8 procent, säger Linden. Genom att barka stammen enligt samma princip som man gör mastvirke förhindras sprickbildning: Lämna 20 centimeter i rotändan obarkat, ringbarka därefter cirka 50 centimeter och lämna åter obarkat 20 centimeter. Avsluta med ett 20 centimeter obarkat avsnitt i toppändan. Virket spricker upp om man barkar ändorna, förklarar Lindén. Mervärde för skogsbruket Att ha ett genuint intresse för trädslag utöver våra vanliga är inte bara ett intressant hobby, träden förskönar också landskapet, och ger extra klirr i kassan. Mitt intresse för specialvirke har dock alltid fungerat som ett komplement till det egentliga skogsbruket och spannmålsodlingen. Specialvirket har främst gett mig en guldkant på tillvaron, säger Lindén. TEXT OCH FOTO: MARIANNE PALMGREN Hur känna igen masurbjörk? Det finns några kännetecken man kan gå efter. Det gäller att se på växtsättet, kronan, stammen och virket. Masurbjörkens växtsätt kan påminna om ett äppelträd. Kronan är ofta rund och kvistarna är i allmänhet tjocka. Masurbjörken växer långsammare och är därför kortare än en lika gammal vårtbjörk. Stammen är vanligen knölig och har förtjockningar, längsgående åsryggar eller utbuktningar. Masurved förekommer ofta i stammens nedre del. Barken är i de flesta fall uppsprucken och tjock. Årsringarna är oregelbundet böljande, ofta bildar de bruna masurcellerna i tvärsnittet ett V-mönster. Virket är tungt, ca 930 kg/m 3.

14 För trädet är masurbildningen en sjuklig tillväxthämmande egenskap. Årsringarna blir vågformiga genom att fibrerna i veden är oregelbundet riktade. Masur påträffas allmänt på vårtbjörk. Man talar om 4 masurtyper: Skogsvård Krävande masurodling ATT ODLA MASURBJÖRK ÄR ARBETSDRYGT MEN OM ODLINGEN LYCKAS ÄR DET VÄL VÄRT MÖDAN. ÅRSAVKASTNINGEN FÖR ETT MASURBJÖRKSBESTÅND KAN VARA UPPTILL 10 GÅNGER STÖRRE JÄMFÖRT MED VÅRA HUVUDTRÄDSLAG. Knölmasur. Det innebär att större eller mindre knölar täcker stammens yta. Halsmasur. Ger upphov till förtjockade partier på stam och grenar och har mellanliggande partier där normal ved bildas. Rand- eller strimmasur. En sällsynt form som ger upphov till längsgående valkar eller åsar på stammen. Ring- eller ismasur. De bruna masurcellerna saknas helt i ringmasur. I virket kan man påträffa vackra vita spegelartade fläckar. Tiofaldig årsavkastning Det är ekonomiskt lönsamt att odla masur. Årsavkastningen för ett masurbjörksbestånd kan vara 10 gånger större jämfört med våra huvudträdslag. Masurodling kan också vara en givande hobby, eftersom odlingen är så pass speciell. Ett masurbestånd anläggs vanligen genom plantering. Rekommenderade växtplatser är bördiga skogsmarker (lund, OMT och MT-skogstyper) och de bästa åkermarkerna. Som odlingsplatser lämpar sig inte torvmarker, flacka mjäl- och lerjordar eller områden där grundvattnet står högt. Långt förädlade plantor 14 Vid odlingen används antingen plantor som drivits upp från frön eller mikroförökade plantor. Av de plantor som drivits upp från frön bildar upp till 60 procent av plantorna masur. Det kan dock förekomma stor variation mellan exemplaren. Med klonade plantor får man upp till 100 procent masurbildande bestånd. Odlingsstätheten är plantor per hektar då man planterar plantor som drivits upp från frön. För mikroförökade plantor är odlingsstätheten max plantor per hektar. Klonade plantor kan användas tillsammans med fröplantor. Inte bästa möjliga moderträd Det har producerats cirka 1 miljon klonade masurplantor i Finland. Ungefär 70 procent är plantorna härstammar från ett eliträd av masur i Hartola. TVÅ TILL TRE VÄXTPERIODER EFTER PLANTERINGEN BÖRJAR PLANTORNA SIN SNABBA TILLVÄXT OCH SNITTEN EFTER KVISTNINGEN ÖVERVALLAS SNABBT. Foto: Antti Sipilä Exemplaret har på finska kallats Hartolan kuningatar. Stiftelsen för skogsträdsförädling och experter från Visaseura valde ut elitträdet i medlet av 1970-talet på basis av de yttre egenskaperna. I mars i fjol fälldes Hartolan kuningatar. Det visade sig på basis av provsvarvningar som medlemmar av Visaseura utförde, att masuren inte var lämplig för svarvning, berättar Antti Sipilä, sekreterare för Visaseura i Finland. Hartolan kuningatar är det enda träd från vilket man har producerat klonade masurplantor, och sålt dessa till skogsägare, utan att först ha fällt moderträdet och kollat virkeskvaliteten med tanke på svarvning. Arbetsdrygt Masurodling kräver mer tid och engagemang av skogsägaren än vanlig skogsodling. De största biologiska riskerna vid odling av masurbjörk finns att söka i de skador som kan uppstå vid planteringsskedet. Gräset, sorkarna och insekterna kan skada odlingen. I ett senare skede kan även hjortdjur förorsaka skador i beståndet, konstaterar Sipilä. Före planteringen skall man markbereda ytan och utföra kemisk gräsbekämpning. På så sätt bekämpas insekt- och sorkskador. I samband med planteringen borde man också använda plantskydd för att bekämpa sork och älg. Bäst är det dock att anlägga odlingen tillräckligt nära bosättning. Gallring ett måste Gallringen är A och O om

15 Foto: Antti Sipilä Masurbjörk i Fiskars Den kan man i Fiskars i Västra Nyland, se Markku Kosonens utställning Masurbjörk. Utställningen tar upp bland annat historik, information om odling av masurbjörk, samt beskriver hur man bearbetar masur. Utställningen förverkligas i samarbete med Visaseura. Inträde 2 euro, barn gratis inträde. I BAKGRUNDEN PÅ BILDEN SKYMTAR VANLIG BJÖRK, SOM DET LÖNAR SIG ATT AVLÄGSNA UT MASURBJÖRKSBESTÅN- DET. man vill få till stånd ett värdefullt masurbestånd. Den första gallringen lönar sig att utföra cirka 10 år efter planteringen då trädens längd är mellan 7 och 9 meter. Vid gallringen skall man ta bort de stammar som inte bildar masur. Alltså ungefär en tredjedel av träden. Det lönar sig dock att spara en del naturligt uppkomna plantor som skuggande träd, på så sätt hämmas kvistarnas tillväxt på masurstammarna. I bestånd av klonade plantor sker gallringen 5 år senare eftersom alla plantor bildar masur. Gallringen är en mycket viktig del av odlingen. Tyvärr har flera goda masurbjörksbestånd förstörts på grund av försenad eller utebliven gallring, säger Sipilä. Kvistning ökar värdet Kvistningen är den mest tidsödande skedet vid odling av masurbjörk. Målsättningen är att få en kvistfri stamdel och att öka produktionen av dyrbar svarvmasur, främst genom att avlägsna levande kvistar. Vid kvistningen avlägsnas alla torra kvistar samt levande kvistar som är under 1,5 2 cm i diameter. Ta bort kvistarna med sekatör. I senare skeden kan man använda grövre sax eller kvistsåg. Kvista så högt som möjligt. Man skall sträva efter att mellan kvistvarven få minst 72 cm långa kvistfria delar, då detta är minimilängden på svarvbiten. Man kallar det här för svarvblockkvistning. Man bör dock hålla i minnet att minst procent av den levande kronans längd skall lämnas. Kvistningen kan upprepas med 2 5 års mellanrum på de bästa exemplaren. Det lönar sig inte alltid att kvista buskformade masurbjörkar, men man får ett bättre pris för kvistad kvistmasur än för okvistad. Bästa årstiden för skötsel av trädkronan är i södra och mellersta Finland i slutet av juli och i början av augusti. Masurbjörk skall inte kvistas 15 på hösten eller under viloperioden, och absolut inte under savningsperioden. Vid års ålder är masurbeståndet avverkningsmoget och skogsägaren får lön för sitt arbete. EUGJF Svenska Fortbildning och utvecklingstjänster FC NATURBRUK Lästips: Visaseuras Internetsidor: http: //www.metsakeskus.fi/hu/visa.htm Närmare information om odling av masurbjörk i Finland ger även Visaseuras sekreterare Antti Sipilä, telefon TEXT: Kurs för SKOGSBRUKARE yrkesinstitutet MARIANNE PALMGREN i Kristinestad och Vasa För dig som vill lära att bättre sköta och bruka din skog Innehåll bl.a: - skogsvård - motorsågsanvändning - värdering av skog - virkeshandel - fastighetsaffärer - timring mm. Två kursdagar/mån vintertid Start: mars 2004 Studierna kan bedrivas vid sidan av normal yrkesverksamhet Anmälan senast 5:e mars till Martina Uthardt: eller Tomas Lundström E-post:

16 Skogsvård Finlands dyraste trädslag HANDEL MED MASUR SKILJER SIG AVSEVÄRT FRÅN DEN VAN- LIGA VIRKESHANDELN. MA- SUR TORDE VARA DET ENDA VIRKESSLAGET SOM SÄLJS PER VIKT. Handel med masur sker vanligtvis på vintern, mellan oktober och april. På sommarn är det främst mindre köpare som kan ha intresse för masur. Det är bäst att i god tid innan avverkningen ta kontakt med potentiella köpare och be om offert. Begär att få så exakta kvalitetskrav som möjligt. Det underlättar då man skall jämföra offerterna. Att bjuda ut ett parti masur via tidningsannonser kan också vara ett bra sätt att få kontakt med köpare. Köparnas kvalitetskrav varierar en del. Huvudparten av masurvirket köps av förmedlare, som marknadsför masur vidare till användarna. Nuförtiden exporteras största delen av det grova masurvirket utomlands, bland annat till Tyskland, där det svarvas till enkelfaner. Största delen av köparna finns koncentrerade kring Lahtis, Tavastehus, Heinola och Rovaniemi. Svarvmasur värdefullt Priset på masur varierar rejält. Om målsättningen med masurodlingen är att maximera det ekonomiska resultatet lönar det sig att satsa på svarvmasur. I bästa fall kan priset på svarvmasur vara cirka 4 euro MASURBJÖRK ÄR UPPSKATTAT OCH HÖGT VÄRDERAT INOM MÖBELINDU- STRIN. 16 per kilo. Priset på kvistmasur är cirka 0,50 euro per kilo. Större partier höjer priset. Naturligt uppkommen masur finns i södra Finland men det finns en stor variation på masurkvaliteten inom området. Masur på området Hangö-Tammerfors är vanligtvis kvistmasur och därmed blir andelen svarvmasur liten. Foto: Marianne Palmgren På prissättningen inverkar dock många faktorer, bland annat kvalitet och fraktkostnader. Genom samförsäljning kan skogsägare öka affärens lönsamhet. Fluga medför bekymmer Björkbastflugan är ett bekymmer för sig. I många fall har vårtbjörk med färgfel, som orsakats av björkbastflugan, bjudits ut som masurbjörk. Detta gäller speciellt i björkbestånd som odlats på åkermark. Masurbjörkens värde blir inte sämre på grund av björkbastflugans framfart därför att färgfelet är nära masurbjörkens egen färg. Vårda beståndet Att lämna masurbjörksbeståndet oskött är detsamma som att göra sig själv en björntjänst. I ett ogallrat masurbjörksbestånd växer masurbjörkarna långsammare än vanliga björkar och slutresultatet är kvistiga och klena masurbjörkar med liten andel svarvmasur. Skogsägare bjuder också till försäljning åldersstigna masurbjörksbestånd, där rötan redan har gjort sitt. Masurbjörk får drivas upp till högst års ålder. En tredjedel röta i stammen tillåts dock, så loppet är inte helt kört även om man är ute i sista minuten. TEXT: MARIANNE PALMGREN Kontaktuppgifter till köpare får man bland annat genom Visaseuras Internetsidor: fi/hu/visa.htm

17 Arbetstidsbank för skogsarbetare LÄNGRE ARBETSDAGAR UNDER BARMARKSPERIODEN OCH ÖVER- TIDSTIMMARNA TILL EN ARBETSTIDSBANK. FRÅN ARBETSTIDS- BANKEN LYFTS ÖVERTIDSTIMMARNA DEN SNÖRIKASTE PERIODEN NÄR SKOGSARBETE BLIR OMÖJLIGT. DET HÄR SYSTEMET ERBJUDS NU SKOGSARBETARE I STÄLLET FÖR PERMITTERINGAR. Permittering under ett par vintermånader har varit kutym för många skogsarbetare. En permittering är aldrig angenäm, även fastän arbetstagaren vet att får återgå till sitt arbete efter en tid. Övertid till arbetstidsbanken Med det nya arbetstidsarrangemanget jobbar skogsarbetare extra långa arbetsdagar eller sex dagar per vecka under barmarksperioden. En normal arbetsdag är åtta timmar och en normal arbetsvecka 5 arbetsdagar. Allt som går över det bokförs i arbetstidsbanken. När snötäcket inte mera tilllåter arbete i skogen, stannar skogsarbetaren hemma och får då lönen utbetald från den lön som han har deponerat i arbetstidsbanken. Hannu Helstelä är bosatt i Lojo och jobbar som skogsarbetare åt Stora Enso. Enligt Helstelä är det nya arbetstidsarrangemanget bra. Ett helt år diskuterades det på förbundsnivå vilka spelregler som skulle gälla, berättar Hannu Helstelä. Nu är principerna klara. För oss som jobbar vid sydkusten är det här inte en lika viktig fråga som längre norrut. Normalt har vi jobb året runt eftersom snötäcket sällan blir så tjockt att det hindrar skogsarbete. Under mina 31 år som skogsarbetare har jag varit permitterad en vecka. Flexibla spelregler På skogsarbetarnas fackförbund uppger Aulis Nevalainen att det är Stora Enso och Forststyrelsen som genomgående har tagit det nya systemet i bruk från i år. På lokal nivå kommer skogsarbetarna och arbetsgivaren överens om vilka spelregler som gäller. Skogsarbetarnas talan förs av deras förtroendeman. Arbetsgivaren representeras av den person som ansvarar för avverkningsarbetena. Enskilda skogsarbetare får framföra sina egna önskemål. Kanske någon vill hålla sig borta från skogen den kallaste månaden fastän skogsarbete vore möjligt och får då i stället sin lön betald från arbetstidsbanken. Det här är det möjligt EN SKOGSARBETARE KAN SAMLA SINA ÖVERTIDSTIMMAR PÅ EN ARBETSTIDS- BANK OCH LYFTA DEM PÅ VINTERN. att komma överens om. Dyrt att jobba i snö Enligt Helstelä finns det ingen exakt gräns angiven för när det blir omöjligt att jobba som skogsarbetare i skogen. I södra Finland är 50 cm snö mycket medan skogsarbetare i norr är vana med det snödjupet. I Lappland går gränsen vid ungefär 80 cm. Ju mera snö, desto dyrare blir arbetet. I avverkningsarbete och röjningsarbete höjs skogsarbetarnas ackordlön med tilltagande snödjup. Det s.k. snötillägget börjar utbetalas när snötäcket är 15 cm tjockt. Då höjs ackordlönen med åtta procent. Därefter höjs den stegvis med tilltagande snödjup. Det tjockaste snötäcke som är angivet i skogsarbetarnas kollektiv för avverkningsarbete är 120 cm. Då höjs ackordlönen med över tvåhundra procent. Skidcentra testar samma system Ruka skidcentrum i Kuusamo testar samma system i år. Arbetena i skidcentra är mycket säsongbetonade och de flesta arbetsförhållanden ingås för en viss tid. Med det nya arbetstidsarrangemanget ges arbetstagarna möjlighet att under skidsäsongen göra långa arbetsdagar och långa arbetsveckor. Övertiden tar de ut ytterom skidsäsongen. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 17

18 Avgift för jämbördig service SKOGSVÅRDSAVGIFTEN SKA GE EN VISS GRUNDSERVICE. LAGEN SÄGER TYDLIGT VAD AVGIFTEN FÅR ANVÄNDAS TILL. SAMTIDIGT BINDER DEN SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA TILL OPARTISKHET. Skogsvårdsavgiften får inte användas hur som helst. Den är till för att garantera betalande skogsägare en opartisk hjälp. Det är rådgivning, utbildning, information och administration avgiften får bekosta. Åtgärder för att främja lönsamheten inom virkesproduktionen nämns speciellt, liksom främjandet av skogsskötseln och den biologiska mångfalden. Som mål för skogsbruket som helhet talar lagen om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det låter klart och tydligt. Men som vanligt finns det gråzoner. Eftersom ett skogsbesök i rent affärsmässig anda också kan innehålla en hel del rådgivning, eller tvärtom, smyger sig snabbt ett och annat frågetecken över finansieringen med i bilden. Verksamhet i två delar Föreningarnas verksamhet måste delas upp i en ordinarie, som finansieras av skogsvårdsavgifter, och en affärsverksamhet. De två ska hållas skilda i bokslutet. Det sker på basen av en daglig uppföljning av tjänstemännens tidsanvändning. Den så kallade affärsverksamheten ska vara självbärande. Alltså får inga direkta arbetskostnader betalas med skogsvårdsavgifter. Inte heller får uppdrag så som värdering av skogsfastighet, dikning eller virkeshandelsverksamhet tulla ur skogsvårdsavgiftskassan. Ett undantag är uppgöran- det av anmälan om användning av skog. Den är oftast delfinansierad. Likaså får avgiften användas som tillhjälp för utjämning av högre kostnader på grund av små beståndsfigurer. Det undantaget rör i hög grad de österbottniska små arealerna och figurerna. Även om föreningen enligt lag inte för egen del får idka virkeshandel, är energivirke samt virke för små användare undantagna regeln. Som tak för liten användare nämner lagen fastkubikmeter rundvirke. Luddiga gränser finns Rådgivning och information är en central uppgift för varje skogsvårdsförening. Den sidan av verksamheten är daglig och omfattningen varierar. Allt från telefonsamtal till långa terrängbesök kan komma ifråga. All rådgivning är inte automatiskt helt finansierad av skogsvårdsavgiften. Föreningens fullmäktige kan besluta om förrättningsarvode för viss rådgivning, precis som för andra uppdrag. Gränsen mellan ordinarie och affärsverksamheten kan ibland vara luddig. I många fall anlitas föreningen i allt från råd över avverkningsmöjligheter fram till att begära anbud eller till att också själv ge offert för att sköta avverkning. Likaså kommer frågan om arbetstjänster så som förhandsröjning upp i samma veva. Här är förklaringen till, att en faktura kan innehålla många olika poster. Allt ska redovisas skilt, och en del är delfinansierat med skogsvårdsavgiften. Ett arbete som tagit stor tid i anspråk kan alltså i fakturan vara billigast. Likaså kan en stor del av den använda tiden helt fattas på fakturan, för att den helt bokförts på ordinarie verksamhetens konto. Alla skogsägare ska servas Varje skogsägare som betalar skogsvårdsavgift har rätt till service från sin skogsvårdsförening. Så även en skogsägare som avsagt sig medlemskap och inte satt sin fot inom skogsvårdsföreningens verksamhet på år och dar. En förutsättning är, att skogsägaren i fråga betalar skogsvårdsavgift. Skogsägare med minst fyra hektar produktiv skogsmark betalar idag skogsvårdsavgift. I Lapplands län går gränsen vid tolv hektar och i Uleåborgs län vid sju. En skogsägare med fyra hektar skog har alltså lika stor rätt till service som en skogsägare med hundra gånger större areal. Behovet av råd kan givetvis variera mellan olika skogsägare. Hans-Erik Lindqvist, myndighetschef på Kustens skogscentral, menar att andelen råd till var och en jämnar ut sig under årens lopp. Det är klart, att behovet av råd och hjälp totalt sett torde vara mindre för en skogsägare med liten areal. Under en begränsad tid kan just den personen ha stort behov av service, och då gäller det naturligtvis för skogsvårdsföreningen att avsätta tid enligt skogsägarens behov. Det finns alltså ingen orsak för någon skogsägare att hålla igen med frågorna, när de uppstår. Service enligt avgift Andelen skogsvårdsavgifter i förhållande till hela omsättningen varierar mellan föreningarna. En del har satsat mer på affärsverksamheten. Den service skogsägarna kan vänta sig varierar då också enligt sammanlagda avgifter i en förening. Det är svårt att fastställa någon miniminivå av service finansierad av skogsvårdsavgifter. Lindqvist ser som en naturlig följd, att förväntningarna på rådgivning kan vara större i en förening med högre andel skogsvårdsavgift. De uppgifter som enligt lagen får finansieras med skogsvårdsavgifter har av tradition en naturlig plats i föreningarnas verksamhet. Fullmakt av skogsägaren Förutom att alla skogsägare ska behandlas lika får heller ingen virkesköpare favoriseras eller försättas i underläge. Skogsvårdsföreningarna anlitas ofta som hjälp vid virkesförsäljning. Det är också då endast skogsägaren som servas. Skogsägaren bestämmer vem virket säljs till och vem eventuella anbud ska begäras av. Skogsägaren bestämmer också om virket säljs på rot eller enligt ett leveranskontrakt. I de fall skogsvårdsföreningens tjänsteman undertecknar ett kontrakt med en virkesköpare, krävs alltid skriftlig fullmakt av skogsägaren. Undantag för energived och små virkesanvändare gäller också här. En fullmakt kan innehålla olika detaljer. Skogsägaren kan befullmäktiga skogsvårdsföreningen att begära anbud, sälja virke samt underteckna diverse dokument i samband med virkesaffären. Det här är 18

19 ett smidigt sätt att klara den pappersexercis som exempelvis samförsäljning av virke för med sig. Fullmakt kan också ges för olika arbeten, separat eller som köp av tjänster i paket. Granskning och uppföljning Hur skogsvårdsavgiften används ska följas upp. I bokslutet redovisas lönekostnader i respektive verksamhet enligt den uppföljning av tidsanvändning som tjänstemännen gör. I samband med kördagbok särskiljer varje tjänsteman på olika arbetsuppdrag som utförts under dagens lopp. Rådgivning skilt, affärsuppdrag för sig. Alla arbeten har egna koder, och det är dataprogrammets huvudbry att räkna ihop arbetstid inom respektive verksamhet. Uppföljningen av arbetsuppgifterna bygger på tjänstemännens ärlighet och noggrannhet. Så alldeles lätt är det inte att dra gränsen alla gånger, menar Lindqvist. Den administration som avgiften får finansiera är så att säga allmänbefrämjande. Avgiften får användas till att ordna fullmäktigeval. Också verksamhetsledare och kanslist kan för administrativa uppgifter avlönas med hjälp av medlen. Vidare får revision betalas med skogsvårdsavgifter. Revisorerna gör en årlig granskning. I egenskap av myndighet gör skogscentralen ytterligare granskningar. Befrielse ställer krav Det går att ansöka om befrielse från att betala skogsvårdsavgift. Vissa krav ska då uppfyllas. En ikraftvarande skogsbruksplan är en förutsättning. Vidare ska skogsägaren under minst tre år ha skött skogen enligt principen för god skogsvård. Skogens skick får inte uppvisa klara brister. Dessutom ska skogsägaren eller maken i huset ha minst en skogsbruksföretagarexamen eller ha tillgång till fackmannahjälp. Den hjälpen får inte komma från en förenings- eller skogscentralanställd. Dessutom får inte den som ansöker om befrielse vara medlem i skogsvårdsföreningen. TEXT: ANNE MANNER Källor: Lag om skogsvårdsföreningar Nr 534/1998, Förordning om skogsvårdsföreningar nr 1227/

20 Skogsvård Klövviltsskador i plantskog kan förebyggas KLÖVVILTET, ÄLG, RÅDJUR OCH VITSVANSHJORT, GÖR VARJE ÅR SKADOR PÅ PLANTOR OCH PLANTSKOGAR. BRUTNA TOPPSKOTT OCH BARKSKADOR INVERKAR NEGATIVT PÅ TILLVÄXT OCH KVA- LITET. SKADORNAS STORLEK VARIERAR BEROENDE AV HUR TÄTA VILTSTAMMARNA ÄR OCH TILLGÅNGEN PÅ FODER VINTERTID. Speciellt utsatta är de så kallade vinterområdena för älg. En älg äter ungefär ett ton kvistar under vintermånaderna och det är då skadorna uppstår i plantskogarna. Då tillgången på bättre föda, bärris, ljung och lövsly, tryter blir tallens kvistar, knoppar och barr älgens basföda. Älgen gör skada på plantor ända upp till 3 4 meters höjd. Rådjuret, som äter cirka 1 kg växtdelar per dygn, förorsakar de största skadorna genom betning av nyplanterade och unga plantor under perioden från september till april. Täckrotsplantor föredras före barrot, tall framom gran. En del skador uppstår också då bockarna genom fejning märker ut sina revir. Vitsvanshjorten har hittills inte kunnat beskyllas för några skador i större omfattning på plantor även om sådana förekommer. Att ge absoluta direktiv för hur man förhindrar skador av klövviltet är vanskligt. Det finns dock en hel del forskningsresultat och erfarenheter i ämnet. Jakten Den bästa förebyggande åtgärden är att hålla viltstammarna under kontroll så att de är i proportion till fodertillgången. Genom selektiv jakt reglerar man älgstammen så att fodret räcker till och skadorna i plantskogarna minimala. Som känt förorsakar en älgko med kalv (kalvar) speciellt stora skador i en tallplantskog (björkplantskog) om de råkar bli stationära. Rådjuret kräver en effektiv jakt för att hålla skadorna nere. Speciellt hård bör avskjutningen vara på förnyelseytorna då det finns individer som s.a.s. specialiserat sig på skogsplantor. Även då det gäller vitsvanshjorten bör alla licenser som beviljats användas. Stort antal plantor Vid förnyelse av tall och björk är det sannolikt att en del plantor kommer att skadas av älg. Vi bör därför sträva efter ett stort antal plantor i begynnelsestadiet. Då räcker det vanligen till för viltet och blir kvar åt skogsägaren. Hur vi får dessa plantor är en fackmannafråga. Självföryngring, sådd, plantering eller kombination av dessa, vilket vi väljer av dessa saknar betydelse. En plantering av 2000 tallplantor utan kompletterande naturplantor är ingen höjdare i ett område med stor älgstam. Självföryngrade plantbestånd klarar sig bättre än planterade, gäller både älg och rådjursskador. Orsaken till detta kan vara att då planttätheten är hög, betas färre skott per planta och en del plantor undgår betning helt. Förnyelseytans storlek har också betydelse. Små ytor, under en halv hektar, har klart mera skador än övriga. Framskjuten röjning Gräs- och slybekämpning är oftast av nöden de första åren i en tallplantering. Detta för att tillväxten inte ska hämmas. En ordentlig slyröjning bör genomföras då plantorna är 0,5 meter höga. Det finns två avvikande åsikter angå- VILTFODER PÅ RÄTT STÄLLE! GRANARNA ÄR HÄR INTE HOTADE LÄNGRE AV VÅRT KLÖVVILT. 20

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG. Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015

De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG. Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015 De bästa SKYDDET FÖR DIN SKOG Försäkringshandledning If Skogsförsäkring, gäller från 1.1.2015 IF SKOGSFÖRSÄKRING Innehåll Fakta som är bra att känna till... 3 If Skogsförsäkring som skydd för din skog...

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 51 Nr 51 LANDSKAPSLAG om Ålands skogsvårdsförening Föredragen för Republikens President 1) den 24 augusti 2001 Utfärdad i Mariehamn den 27 september 2001 I enlighet med

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen

Terminalförsäkring. Produktbeskrivning AKT 03 PRODUKTBESKRIVNING. Terminalförsäkring. Syftet med terminalförsäkringen PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008. Terminalförsäkring Produktbeskrivning AKT 03 GODSTRAFIK OCH LOGISTIK Terminalförsäkring En terminalförsäkring ger företag som idkar terminalverksamhet

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka?

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 9 2007. Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början. 9 10 12

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

Skogsförsäkring VILLKOR S:2. Moderna Försäkringar AB Göteborg 031-723 00 00 Stockholm 08-56 200 600 www.modernaforsakringar.se. Fastställt sept 1996

Skogsförsäkring VILLKOR S:2. Moderna Försäkringar AB Göteborg 031-723 00 00 Stockholm 08-56 200 600 www.modernaforsakringar.se. Fastställt sept 1996 VILLKOR S:2 Skogsförsäkring Fastställt sept 1996 Ersätter S:1 Moderna Försäkringar AB Göteborg 031-723 00 00 Stockholm 08-56 200 600 www.modernaforsakringar.se Försäkringens omfattning framgår av försäkringsbrevet.

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 4 SKOGSPROGRAMMET VÄL TEORETISKT DET FINNS ETT GLAPP MELLAN DET REGIONALA SKOGSPROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN.

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

PRODUKTBESKRIVNING. Gäller från 23.5.2013 GRUPPFÖRSÄKRINGEN TAIMITURVA

PRODUKTBESKRIVNING. Gäller från 23.5.2013 GRUPPFÖRSÄKRINGEN TAIMITURVA PRODUKTBESKRIVNING Gäller från 23.5.2013 GRUPPFÖRSÄKRINGEN TAIMITURVA Pohjolas gruppförsäkring utgör en fast del av det Taimiturva-tjänsteavtal som Metsäliitto Osuuskunta beviljat. Med avtalet tryggas

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Försäkringsmarknaden 2011 Preliminär översikt

Försäkringsmarknaden 2011 Preliminär översikt FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2011...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...6

Läs mer

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE FYRKANTIGT NYTÄNKANDE Hamburgs första femvåningshus i massivt trä är byggt med nyutvecklad teknik helt utan kemikalier samt med en nypa skrock och en stor dos envishet. TEXT Carl Undéhn FOTO IBA Hamburg

Läs mer

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade.

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. Skogsnöten 2008 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng 70 p 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. a) Vilka av de arter

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

100 % fokus på dig som kör Ford.

100 % fokus på dig som kör Ford. 100 % fokus på dig som kör Ford. Vill du ha ett bra pris på din bilförsäkring utan att dra ner på trygghet, kvalitet och service? Då ligger Ford Försäkring bra till. Som en del av varumärket Ford ser vi

Läs mer

Försäkring av experimentklassade luftfartyg/byggen

Försäkring av experimentklassade luftfartyg/byggen Försäkring av experimentklassade luftfartyg/byggen Gäller fr.o.m. 2008-06-01 EAA har ett försäkringsavtal med Inter Hannover sedan mer än 10 år. EAA's medlemmar kan teckna förmånliga försäkringar för luftfartyg

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL-

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 6 7 2007. ÅRGÅNG 77 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- MÄNGDERNA I FINLAND.

Läs mer