Skogsbruket 4 STAMPRIS SOM ALTERNATIV MASSAVED TILL ENERGI PRISMÄSSIGT ÄR ÖSTFORS FLIS EN FULLGOD KONKURRENT TILL MARK-

Transkript

1 1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 74 4 STAMPRIS SOM ALTERNATIV STAMPRISSÄTTNING GER SKOGSÄGAREN ETT GARANTIPRIS MASSAVED TILL ENERGI PRISMÄSSIGT ÄR ÖSTFORS FLIS EN FULLGOD KONKURRENT TILL MARK- NADENS MASSAVEDSKÖPARE. ETT TJUGOTAL TRÄD RÄCKER FÖR ATT FÅ ERSÄTTNING DET BLIR DYRT ATT TA UT ENSTAKA TRÄD I ETT STÖRRE SKOGSOMRÅDE. 12 SPECIALVIRKE GER GULDKANT PÅ TILLVARON CARL-JOHAN LINDÉN HAR HAFT ETT GENUINT INTRESSE FÖR SPECIALVIRKE SEDAN BARNSBEN. 14 KRÄVANDE MASURODLING DET ÄR EKONOMISKT LÖNSAMT ATT ODLA MASUR. 18 AVGIFT FÖR JÄMBÖRDIG SERVICE SKOGSÄGARE SOM BETALAR SKOGSVÅRDSAVGIFTEN HAR RÄTT TILL SERVICE FRÅN SIN SKOGSVÅRDSFÖRENING. 24 SKOGSBRUK I ÖSTERLED SKOGSBRUK BEDRIVS I RYSSLAND MED HELT ANDRA METODER ÄN I FINLAND. 28 FÖLJDEN AV FJÄRILENS ANGREPP PÅ SKOGEN TALLMÄTAREN ÄR EN FRUKTAD SKADEGÖRARE. PÅ OMSLAGET: LÄS MER OM STORMSKADOR PÅ SIDORNA FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn: (09) fax: (09) Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: Fasta medarbetare Anne Manner tfn: Christian Hildén tfn: Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Pia Wikström (09) Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) ingmar.qvist@adving.inet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2004 Ledaren Två framåt, ett bakåt Grunden för en framgångsrik och hållbar skötsel av våra skogar ligger i att våra huvudträdslag har en klar användning inom industrin. Det leder till att skogsägarna och fackmännen aktivt strävar till att sköta skogen till förmån för dessa trädslag. Dålig eller obefintlig avsättning betyder att trädslaget på alla sätt undviks och kunnandet kring skötseln utvecklas inte. Samtidigt leder detta till att de bestånden eller de enskilda träden i blandbestånd i högre grad drabbas av ohälsa i form av överårighet då man i det praktiska skogsbruket mer eller mindre medvetet undviker dem. I värsta fall har kampanjer förts för att minska på trädslagets förekomst. Då man tar aspen som exempel kan man konstatera att utvecklingen knappast heller gagnat naturvården. Goda boträn är fortfarande en bristvara. Aspen var länge ett viktigt trädslag för timmerproduktion och hade en avsättning som råvara för tändstickor. Asptimmerpriserna har varit högre än fanerbjörkens och ännu in på 1980-talet arrangerades tävlingar där aspbestånd prisbelönades. Massaveden var inte attraktiv, men har kunnat säljas tillsammans med björkmassaved eller som slipmassaved, förutsatt att aspvirket var tillräckligt friskt. Omfattande asptimmeranvändning tog slut. Sedan dess har asptimmer endast förekommit slumpmässigt inom fanerproduktion eller i småsågars råvarusortiment. En tro på klar förbättring väcktes då fabriken i Gerknäs började använda betydande mängder frisk asp och aspodlingen gavs uppmärksamhet som förstummade gamla hybridaspkritiker. Priset på aspmassaved har utvecklats bättre än för något annat trädslag. En smolk i bägaren är naturligtvis det hårda kvalitetskravet som delvis kan tillskrivas eftersatt vård och olämpliga växtplatser. Användningen av asp har utökats i nya enheter och inte minst en ny CTMP-enhet i Kaskö år 2005 väcker en viss förväntan. Största delen av råvaran importeras, men alternativet torde vara en fabrik i Baltikum. Ett verkligt stort minus är planerna på att överge aspanvändningen i Gerknäs, som varit motor för tron på aspen i södra Finland. En säker avsättning på asp av god kvalitet har framför allt gett en sund tro på naturaspen. Lärdomarna av aspodling har inte varit billiga, men nödvändiga för att få verksamheten på rätt köl. Priserna på plantor har sjunkit klart. Aspen lämpar sig för kemisk massa, kemisk-mekanisk massa och mekanisk massa. Över en miljon kubikmeter används per år. För speciella områden och enskilda skogsägare kan aspen betyda mycket. Dess fibrers egenskaper kan jämföras med utländska konkurrerande trädslag som eukalyptus och akacia. Betydande mekanisk användning av asp kan uppvägas av ett gott massavedspris, men sågning eller svarvning av sågningsdugliga dimensioner ligger högt på önskelistan för att på sikt göra aspen verkligt intressant. Naturasp på rätt växtplats ger från rotskott ett friskt aspbestånd i motsatt till stubbskott från exempelvis björk. Röjning och gallring i rätt tid ger kort omloppstid och en god totalekonomi. Aspen måste aktivt skötas och tidigt förnyas så att inte kvaliteten lider. Den som börjar sköta asp hinner också skörda. Skogsbruket och naturvården behöver mera aktiv aspproduktion. Ett bakslag i virkesmarknaden för asp får inte vrida klockan tillbaka. 3

4 Ekonomi Stampris som alternativ STAMPRISSÄTTNING GER SKOGSÄGAREN ETT GARANTIPRIS. ÅT KÖPAREN GER METODEN EN FRIHET ATT APTERA ENLIGT MARK- NADENS BEHOV. PRISSÄTTNINGEN KRÄVER SÄRSKILD NOG- GRANNHET NÄR BESTÅNDET BEDÖMS. Stamprissättning skiljer sig i bedömningsskedet inte från prissättning enligt sortiment. Uppskattningen av virket sker som vanligt. Alla sortiment beaktas, och anbudet ges precis på samma sätt, med skilt pris för stock, småstock och massaved samt med särskiljande på trädslag. Hannu Virranniemi på Pölkky Metsä oy i Kuusamo har erfarenhet av metoden. Han är en av delägarna och samtidigt chef för skogsavdelningen på familjeföretaget. Apteringsfråga Skillnaden från vanlig virkeshandel enligt sortiment kommer med i bilden efter att anbudet har antagits av en säljare. I kontraktet antecknas inga andra minimidiametrar än den som gäller för massaved. Virranniemi föredrar att tala om gagnvirkesaffär istället för stamaffär. Stamprissättningen är uttryckligen en apteringsfråga. Den ger avverkaren frihet att anpassa apteringen efter marknadens aktuella efterfrågan och binder alltså inte köparen till vissa fastställda mått i kontraktet. Skogsägaren får betalt enligt vad som finns i beståndet, med ett medelpris på beräknat innehåll. Han nämner speciellt småstocken som ett sortiment, där efterfrågan varierar. Vår teknik medger sågning av småstock ända ner till nio centimeters toppdiameter. Men avsättning för det förädlade virket finns inte alltid, varför vi i apteringsskedet givetvis inte vid varje tidpunkt kan ta det måttet tillvara. Skogsägaren väljer Virranniemi betonar, att det är JÄMNA TALLBESTÅND LÄMPAR SIG BRA FÖR STAMPRISSÄTTNING. ÖVERÅRIG GRANSKOG ÄR UTESLUTEN. skogsägaren som bestämmer prissättningsmetod. Företaget har förutom stamprissättning också två andra tillämpningar i bruk. Den första är den vanliga sortimentsmetoden, där kontraktet tar upp alla sortiment som finns på rotposten. Alla minimimått per sortiment, trädslagsvis, antecknas och apteringen sker enligt dem. Här har apteringen en betydande inverkan för det slutliga nettot av avverkningen, eftersom priset varierar stort mellan de olika sortimenten. Inom den andra varianten, som företaget kallar timmeraffär (sahapuukauppa), antecknas minimimått skilt för timmer, skilt för massaved. Även vrak tas i beaktande vid prissättningen. Här har apteringen en betydligt mindre inverkan på slutbetalningen, och kontraktet ger köparen frihet inom de två gagnvirkesgrupperna. (Se exempel i rutan efter text). Eftersom alla affärer grundar sig på samma bedömning av trädslag och sortiment, snedvrider de olika metoderna heller inte prisstatistiken, påpekar Virranniemi. Omräknat pris per totalinnehåll Virranniemi påpekar att det för stamprissättningens del är synnerligen viktigt med noggrannheten, när beståndets innehåll uppskattas. Betalningen till skogsägaren grundar sig på uppskattning av alla ingredienser, och ger på så sätt en garanti och en vetskap om priset per staminnehåll. Enligt Virranniemi har mottagandet från skogsägarhåll därför varit positivt. Risken ligger i att en felbedömning av till exempel kvalitet ger ett mindre utbyte av timmer än vad bedömning- 4

5 en visade. Nitlott för köparen, alltså. Korta stammar orsak Stamprissättning tillämpas i ungefär hälften av Pölkky Metsäs rotaffärer. Totala årliga inköpsmängden ligger på kubikmeter, och av det virket kommer ca från privata skogsägare. 70 procent av det använda virket är tall, 30 gran. Företaget har inte många år på nacken, det är grundat år Virranniemi vet berätta, att förutom detta företag finns det åtminstone en mindre såg i närheten som använder sig av stamprissättning. Själva grundorsaken till att vi alls började med metoden kan sökas i skogarnas utseende och innehåll. Det Virranniemi talar om är norra Finlands skogar med korta stammar, kraftig avsmalning och litet kubikinnehåll. Det säger sig självt, att apteringen är knepigare i sådana bestånd. Att få maximalt utbyte ur dem bjuder på en speciell utmaning för apteraren. Jämna, friska bestånd Virranniemi berättar, att stamprissättningen lämpar sig bäst för jämna bestånd. Tallbestånd är tryggare kort att satsa på. Även granbestånd går att stamprissätta, men riskerna är större. Stampris på överårig gran är helt uteslutet. Stamprissättning innebär en alltför stor risk i sådana bestånd. Som bekant är granens rotröta en hemlighetsfull skadegörare med stora ekonomiska förluster som följd. An- delen vrak är svår att förutse. Pölkky Metsä köper både förnyelser och gallringar. Båda typerna av avverkning lämpar sig för stamprissättning. Skogsägarens trygghet Pekka Airaksinen, avdelningschef på MTK:s skogsavdelning, ser gärna att virkeshandeln utvecklas. Stamprissättningen bedömer han som tillförlitlig, förutsatt att bedömningen görs noggrant och med hänsyn till den verkliga minimidiametern för sortimenten. Han poängterar vikten av att skogsägaren har insyn i all virkeshandel. Provytor tagna av skogsvårdsföreningen på orten nämner han som en lösning. Vid tillämpningen av stamprissättning elimineras säljarens tvivel över om apteringen skett med tanke på skogsägarens bästa. Stamprissättningen ger säkert förädlingsvinster i och med friheten vid apteringen. Förhoppningsvis är det något som återspeglar sig på råvarupriset. I en timmeraffär blir medelpriset för stockdelen 35,70 euro och för massavedens del 12 euro. Inom stamprissättningen räknas medelpriset ut per totalinnehåll och ger då skogsägaren 28,60 euro per kubikmeter. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER Stämplingen innehåller 1000 kubikmeter. Uppskattningen görs normalt: Sortiment mängd, m 3 pris, euro totalpris Timmer Småstock Massaved Totalt METODEN GER FRIHET FÖR APTERAREN. NIO CENTIMETERS TOPPDIAMETER GÅR IBLAND SOM SMÅSTOCK. Forias verksamhet i Finland upphör I början av år 2002 startade Forststyrelsens Foria sin verksamhet. Foria marknadsförde sig som Finlands första skogsförvaltningsbolag med heltäckande service. Bland Forias kunder fanns såväl företag som kommuner, församlingar, samfund och privata skogsägare. Nu har Forias verksamhet i Finland upphört. Två års erfarenhet av den inhemska marknaden visar att det finns en efterfrågan på den service som Foria erbjöd. Vi har knytit en hel del kundkontakter. Virkeshandeln, som är en märkbar del av den service vi erbjöd, har dock inte framskridit på ett tillfredställande sätt med tanke på både våra kunder och vår affärsverksamhet, konstaterar Forias direktör Pertti Tuomi. Tuomi poängterar att de arbeten som Foria har kommit överens om med kunderna, också kommer att slutföras. Cirka tio personer har varit fast anställda inom Foria. De kommer att erbjudas arbete inom Forststyrelsen. 5

6 Träenergi Massaved till energi ANVÄND ALLT VIRKE UR FÖRSTAGALLRINGARNA SOM ENERGI- VED! SÅ MÖTS TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN, MED GOD LÖN- SAMHET SOM RESULTAT. DET SÄGER EN FÖRETAGARE MED NÄR- MARE FEMTON ÅRS ERFARENHET AV TRÄENERGIBRANSCHEN. Den stigande efterfrågan på träenergi pockar på större uttag ur skogarna. Det rimmar väl med det gallringsbehov som ständigt finns i de unga bestånden. Skötseln av ungskogarna kräver en takt utan stillestånd. Samtidigt är skogsindustrin ofta mättad på speciellt barrmassaved. Priset avspeglar den låga efterfrågan. Lars Forsman, en av tre kompanjoner i företaget Östfors Flis, ser energianvändningen som en vettig lösning. Allt virke ur förstagallringarna kan tas till energived. Konkurrenskraftigt pris PÅ EN KNAPP TIMME FYLLER TUGGEN ETT LASS FÖR VIDARETRANSPORT. Effekterna är många. Förutom skogsskötseln och en jämnare och säkrare avsättning ger energiveden lönsamhet. Prismässigt är Östfors Flis en fullgod konkurrent till marknadens massavedsköpare. Att allt virke ur klena gallringar tas till ett enda sortiment innebär redan i sig en höjd lönsamhet. Många olika sortiment i kombination med små uttagsmängder gör drivningen både dryg och kostsam. Med ett enda sortiment blir arbetet effektivare för såväl avverkaren som närtransportören, med lägre kostnader som resultat. När energiveden mest består av så kallat nollvirke, alltså det klena virket som industrin inte vill ha, blir hanteringen dyr. Ju klenare stammar eller stamdelar, desto lägre effektivitet. Skogsindustrins sänkning av minimidiametern på barrmassaved till sex centimeter betydde mindre utfall och därmed sämre lönsamhet för oss inom energibranschen. Forsman misstänker att beslutet hade sin grund i att industrin upptäckt klenvirket som energiråvara. Sänkningen verkar annars inte logisk, eftersom industrin gärna talat om det låga utbyte och den dåliga kvalitet som det klena virket ger i massaproduktionen. Högre pris för täckt ved Östfors Flis slår just nu också ett slag för höjd lönsamhet för både skogsägare och sin egen verksamhet. Standardpriset om 6,50 höjs till 7 euro per fliskubikmeter för övertäckt virke. Från och med i år erbjuder vi femtio cent mer per kubikmeter för virke som är täckt. Forsman berättar, att företaget samarbetar med skogsvårdsföreningen i frågan. Föreningen har köpt in ett par rullar specialpapper, som de säljer till intresserade ägare av energiråvara. Pappret är speciellt framtaget för att täcka virke med. Det skadar varken tugg, flis, värmeanläggning eller natur. Det är klart bättre än plast, som inte alls hör hemma i skogen. Luft och sol under lagringen Torrare energiråvara ger vinster över hela linjen. För oss lönar det sig att betala mer för torrt virke, eftersom det ger större lönsamhet för oss. Vi får nämligen betalt per producerad energi. Att värmeutbytet är starkt beroende av torkningsgraden är ingen nyhet. Forsman påpekar, att man med hjälp av rätt lagringsplats förkortar torkningstiden ordentligt. Energivirke som lagras på en solig och luftig plats behöver inte torka mer än ett år. Mörka platser som vinden inte kommer åt är de sämsta tänkbara för energivirkets del. Två till tre års lagring krävs för att fuktigheten ska vara på en acceptabel nivå. 6

7 Forsman påpekar det faktum, att lagringen emellanåt sker lite bakvänt. Ofta placeras timmer och massaved på den soligaste och öppnaste platsen, medan energiveden trycks in i ett mörkt hörn. Det borde vara precis tvärtom. Industrin vill ha färskt virke, medan energiveden ska vara torr. Snön värst i små travar Det är de små värmecentralerna som är känsligast, påpekar Forsman. Rått flis klumpar ihop sig när temperaturen sjunker, och det ställer till med problem vid inmatningen. Det där med smått går igen över hela linjen. Det är också de små virkestravarna som snabbast försämras av snö. Vi försöker flisa de mindre travarna under den snöfria perioden. En stor virkestrave håller sig lättare fri från snö inuti. Därmed inte sagt att täckning med papper inte skulle bättra på lönsamheten även när mängderna är stora. Snabb torkning, snabba pengar Snabbast möjliga torkning sätter också fart på penningströmmen. Skogsägaren är tvungen att vänta på sin betalning medan virket torkar. Summan varierar givetvis med energivirkets mängd. Eftersom snabba pengar verkar vara tidens melodi, fungerar också snabbare omsättning av virket som morot för säljaren av råvaran. Väntetiden verkar tyvärr ibland avskräckande på en del skogsägare. Detta trots att slutnettot givetvis blir större ju mer av skogens material som kanaliseras till en köpare. Att strunta i energivedsuttaget gynnar ingen plånbok. Sett i virkesproduktionens tidsperspektiv är några torkningsår ändå småpotatis. Lastbilar gäller idag Östfors Flis är ett företag i en ständigt växande bransch. Efterfrågan på träenergi har stigit stadigt under företagets levnadsår, sedan början av 1990-talet. Idag är det lastbilar som gäller. Flistuggen är stationerad på en före detta virkesbil och transporten av flis från lagrings- och flisningsplats till användare sker per lastbil. I början förflyttade vi oss med traktor, och hade en skild motor som drev flistuggen. Lars Forsman berättar att den växande radien krävde snabbare förflyttning. Tid för jord och skog Forsman och hans kompanjoner Bo-Göran och Stefan Östman levererar idag flis till fem kommunala fastigheter. Dessutom har företaget en hel del privata kunder, bland annat en växthusanläggning med ett betydande flisbehov. Företaget verkar till största delen inom hemkommunen Malax, men servar också kunder i intilliggande kommuner. Två dagar i veckan under vinterhalvåret flisar vi, berättar Forsman. 300 fliskubikmeter per vecka finner sin väg genom tuggen och vidare till olika användare. Mer än så vill de tre kompanjonerna inte gärna TVÅ BEHÅLLARE FLIS HAR RUM PÅ LASSET. binda sig till. De är alla tre sysselsatta även med annat. Medan bröderna Östman är jordbrukare, är det skogsbruk som gäller för Forsmans del. Egen verkstad håller donen igång Forsman menar, att det finns utrymme för fler företag i träenergibranschen. Det egna företaget skulle antagligen fortsätta att förnya utrustningen, men eftersom årgången på företagarna enligt egen utsago är av lite äldre datum, får dagens utrustning hänga med. Forsman lyfter gärna fram kompanjonen Bo-Göran Östman som en garant för en fungerande utrustning och maskinpark. BO-GÖRAN ÖSTMAN T.V. OCH LARS FORSMAN SKÖTER FLISLEVERANSERNA TVÅ DAGAR PER VECKA. Han är något av en tusenkonstnär med en bra hemmaverkstad. Tack vare honom går det att hålla igång också gamla don. Bo-Göran Östman själv ser verkstaden och fixandet som ett sätt att utnyttja dygnet vettigt. Verkstäderna håller öppet dagtid, och det är då vi behöver ha igång vår utrustning. I egen verkstad kan jag hålla till kvällstid. Den tredje kompanjonen står närmast för den administrativa sidan av företagets verksamhet, samt bidrar med en del i maskinparken. Av skogsägare och förening Ungefär hälften av råmaterialet som Östfors Flis köper upp kanaliseras via skogsvårdsföreningens förmedling. Föreningens drivningstjänst är långt specialiserad på just unga gallringar. Forsman berättar, att företaget har ett gott samarbete med föreningen. Förutom inköpt virke från ortens skogsägare levererar också Forsman en del råvara ur egen skog. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 7

8 Ekonomi Stormskadorna ökar DE SENASTE ÅREN HAR MÅNGA SKOGSÄGARE DRABBATS AV STORMSKADOR I SINA SKOGAR. STORMSKADORNAS OMFATT- NING KAN VARIERA FRÅN NÅGRA OMKULLFALLNA TRÄD HÄR OCH DÄR TILL STÖRRE OMRÅDEN DÄR ALLA TRÄD LIGGER OM- KULL ELLER ÄR AVBRUTNA PÅ NÅGRA METERS HÖJD FRÅN MAR- KEN. När vindens genomsnittliga hastighet under en tio minuters period överstiger 21 meter/sekund är det fråga om storm. I Finland uppmäts sådana vindhastigheter enbart i havsområden och på fjälltoppar. Det avgörande för stormskador är hastigheten i vindbyar, som kan vara mer än två gånger större än vindhastigheten i medeltal. Under höststormen år 2001 var hastigheten i vindbyarna exceptionellt hög. Då uppmättes vindhastigheter på meter/sekund i höjd med trädtopparna. Inga stockar av stormskadade träd Det genomgående för virke från stormskadad skog är att det inte duger till timmer. Stammar som blåser omkull utan att stammarna knäcks och spjälks är oftast skadade trots att de till det yttre ser felfria ut. Det uppstår spänningar i de omkullfallna stammarna som leder till att det bildas små för ögat osynliga sprickor inne i veden. När stammar knäcks är skadan ödesdiger och synlig för blotta ögat. Från brottstället kan veden splittras flera meter uppåt och neråt från brottytan. Typiskt för stormar på sommaren är den stora andelen avbrutna stammar. En stor del av stockdelen blir massaved och en del av stammarna är oanvändbara och bli kvar i skogen. Höststormarna fäller i regel träden med rötter. Försäkringsbolag ersätter oftast stormskador Tre av tio skogsägare i Finland har sin skog försäkrad i någon form. Brandförsäkringar är vanligast. En försäkring som täcker stormskador i skogen har endast två av tio skogsägare. Av de skador på skog som försäkringsbolagen ersätter är sjuttio procent skador orsakade av storm. Näst vanligaste skadetypen är skogsbränder. Försäkringsbolagen har en gräns för minsta skada som ersätts. Gränsen är en viss virkesmängd, en viss areal eller självrisken. Försäkringstagaren kan välja hur stor självrisk han vill ha. Ju större självrisk desto lägre är försäkringspremien. De flesta försäkringsbolag har femton eller tjugo kubikmeter som lägsta gräns för att få ersättning för stormskada i skog. Skador på ett trädbestånd utgörs av ersättning för att ett virkessortiment förskjutits eller förstörts. Till exempel när en stockstam endast duger till massaved eller är helt obrukbar då den är splittrad. Förhöjda kostnader för avverkning och utkörning av virke i stormskadad skog täcks också av försäkringen. Kostnaderna stiger med procent jämfört med en normal avverkning. Ersättningen i snitt 10 euro per kubik Ersättningen är omkring 10 euro per kubikmeter. Tio euro är ingen fast ersättningssumma utan stormskador värderas i normal ordning. Till den ersättningen kan ytterligare komma ett förväntningsvärdestillägg, som är en ersättning för att träden måste avverkas i förtid. När storm orsakat skador på ett plantbestånd krävs det att plantbeståndet ska vara helt förstört för att ersättning ska utbetalas, dvs. det ska sås eller planteras på nytt. Då ska skadan omfatta en sammanhängande yta på minst en halv hektar. Ersättning ska sökas inom ett år Ersättning för stormskador i skogen ska enligt försäkringsvillkoren sökas inom ett år. Försäkringsbolagen töjer dock något på den här regeln DEN SPLITTRADE DELEN AV STAM- MEN HAR ENDAST BRÄNNVEDSVÄR- DE. 8

9 eftersom det är orealistiskt att kräva av skogsägare att de efter varje storm ska gå igenom sina skogar för att upptäcka eventuella stormskador. En skogsägare kan inte teckna enbart en försäkring mot stormskador. I en försäkring som innefattar stormskador ingår hos de flesta försäkringsbolag även brandskador, snöskador, insektskador och sorkskador. Däremot kan skogsägare teckna en försäkring som enbart täcker brandskador. Premier för en skogsförsäkring Försäkringspremiens storlek beror av vilken självrisk försäkringstagaren har valt och i vilken del av landet skogen finns. En omfattande skogsförsäkring vari ingår ersättning för stormskador har en premie som är cirka fem gånger högre än premien för en enkel brandförsäkring. Premierna per hektar skogsmark är större i södra Finland än i norra Finland. Vid sydkusten är premien för en brandförsäkring omkring 1 euro per hektar och för en omfattande skogsförsäkring 5 euro per hektar. I Österbotten är motsvarande siffror 0,40 respektive 2 euro per hektar. Premierna för en skogsförsäkring av avdragsgilla i skogsbeskattningen för skogsägare som har försäljningsbeskattning. Skador på tomtskog Det finns försäkringsbolag som erbjuder skogsförsäkring för små skogsområden, till exempel för skogsområden som är planerade att bli tomter eller färdigt planerad och bebyggd tomtmark. Från försäkringen betalas ersättning oberoende av hur mycket skog som har förstörts. I ersättningen beaktas även landskapsvärden. Då gäller heller ingen minimigräns på exempelvis tjugo OMKULLBLÅSTA TRÄD DUGER INTE TILL TIMMER PÅ GRUND AV HÅRFINA SPRICKOR INNE I STAMMEN TROTS ATT DE TILL DET YTTRE SER FELFRIA UT. kubikmeter. I en försäkring för tomtskog ingår en prydnadsvärdeskoefficient. Det innebär att skadans värde multipliceras med tre. Exempel: En storm har fällt 30 kubikmeter virke. Totalt har 50 stycken tallstockstammar (25 kubikmeter) och 50 tallmassavedsstammar blåst omkull (5 kubikmeter). Skadorna uppskattas till 20 euro per kubikmeter. Ersättning blir 30 m 3 x 20 euro/m 3 = 600 euro eftersom ingen minimigräns för skador gäller. I ersättning för skador på tomtskog ingår en prydnadsvärdeskoefficient och ersättningen blir 3 x 600 euro = euro eftersom skadan multipliceras med prydnadsvärdeskoefficienten 3. Självrisken avdras naturligtvis. Gränsen för tomtskog och små skogsskiften varierar. Till exempel försäkringsbolaget If anger att med tomtskog avses trädbestånd med ekonomiskt värde på ett avstånd av högst 100 meter från gårdens huvudbyggnad eller på obebyggda tomter från den byggplats som byggnadslovet förutsätter. Försäkringsbolaget Pohjola drar gränsen vid fem hektar. Vad täcker hemförsäkringen? Vem värderar skogsskador? Ett försäkringsbolag ber vanligtvis en skogsfackman från ortens skogsvårdsförening att värdera en skogsskada. Försäkringstagaren ska få meddelade om vem som ska utföra värderingen och när, så att han kan närvara. Vid anmälan om små stormskador är det vanligt att försäkringsbolaget räknar ut ersättningen på basis av uppgifterna i skadeanmälan. En värdering i terrängen görs likaledes sällan när ersättningsgrunden är en gammal allframtidsförsäkring eller skadan är så liten att kostnaderna för en separat värdering skulle bli oskäligt stora i för- En hemförsäkring ersätter skador på byggnader och andra fasta konstruktioner på en gårdsplan av träd som en storm fällt, men den gäller enbart träd som faller på försäkringstagarens byggnader eller konstruktioner. När träd faller över granens byggnader eller konstruktioner och eventuellt skadar dem är det dennes hemförsäkring som täcker de skadorna. Undantag utgör fall där man har varit medveten om att trädet varit i dåligt skick, t.ex. rötskadat, och faran därför kunnat förutses. hållande till ersättningen. Försäkringsbolagen ska erbjudas möjlighet att värdera en skada innan träden börjar upparbetas. Vid omfattande skador och då det finns risk för att virket kan förstöras t.ex. av blånadssvampar och insekter på våren eller bli under snön kan försäkringsbolaget ge tillstånd att påbörja avverkningen. När en plantskog har förstörts för inga åtgärder vidtas innan skadan är värderad. Stormar har inte blivit vanligare, men. År 2002 utbetalde försäkringsbolagen drygt 1,8 miljoner euro i ersättning till 9

10 Allframtidsförsäkringar Ett tjugotal träd räc Problemet med allframtids skogsförsäkringar är att de är underförsäkrade. Det ursprungliga försäkringsbeloppet har inte varit indexbundet och därför är försäkringarnas belopp lika stora som när de tecknades. En skada ersätts i enlighet med hur mycket underförsäkrat försäkringsobjektet är. För skogens del jämför man det belopp som skogen försäkrades för när försäkringen togs med skogens nuvärde. Försäkringsbeloppet i en allframtidsförsäkring är i medeltal endast 5 10 procent av skogens nuvärde. Exempel: Om försäkringsbeloppen är euro och skogens nuvärde euro är underförsäkringen 1.000: = 0,1. Från en allframtidsförsäkring ersätts endast 10 procent av skadans verkliga värde. Typiska allframtidsförsäkringar är skogsbrandförsäkringar för allframtid. ANTALET SKOGSÄGARE I MITT OMRÅDE ÄR GANSKA EXAKT TRE- HUNDRA. FÖR FÖRSÄKRINGSBOLAGENS RÄKNING UTFÖR JAG MELLAN FEM OCH FEMTON SKOGSSKADEVÄRDERINGAR PER ÅR, BERÄTTAR MARJA TOLONEN, SOM JOBBAR PÅ SÖDRA SKOGS- REVIRET SOM OMRÅDESINSTRUKTÖR I KARIS. DE FLESTA GÄLLER STORMSKADOR. NÅGON ENSTAKA GÄLLER BRAND. D Det är antingen skogsägaren eller försäkringsbolaget som kontaktar mig. När skogsägaren tar kontakt har han i förväg via sin skadeanmälan varit i kontakt med sitt försäkringsbolag och fått grönt ljus för att kontakta revirets skogsfackman i området, berättar Marja Tolonen. Granskogar värst utsatta Enligt Tolonen är det främst granskogar från femtio år och uppåt som drabbas av stormskador. Vid färska hyggeskanter faller nästan alltid några träd det första året efter avverkningen. Skogsägare som har en förnyelseyta i sin skog bör ta det som sin uppgift att kontrollera hyggeskanterna efter stormar. Det samma gäller när rågrannen har en förnyelseyta strax intill rån. Hårda vindbyar som man kan kalla små tromber kan fälla samtliga träd inom ett litet område mitt inne i skogen. Det kan se förskräckligt ut med träd som ligger kors och tvärs, en del avbrutna och spjälka på ett par meters höjd från marken och en del med rötterna i luften. Det är omöjligt att veta var en tromb gått fram. Hur många träd är tjugo kubik? För att få ersättning från skogsförsäkringen har de flesta skogsägare för stormskador. År 2001 utbetalades mångdubbelt mera eller 15,4 miljoner euro. Statistik över vädret stöder inte antaget att hårda stormar skulle ha blivit vanligare i Finland. Uppvärmningen av klimatet kan dock öka skador på skog av höststormar på följande sätt. Tjälen förankrar träden stadigt i marken och därmed minskar risken för att träd ska blåsa omkull. Med ett varmare klimat blir tjälperioden kortare och därmed ökar risken för stormskador. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 10

11 ker för att få ersättning försäkringsbolag tjugo kubikmeter som nedre gräns. Enligt Tolonen räcker det med hundra stycken sextio år gamla granar som skadats av storm för att komma upp till den mängden. I försäkringsvillkoren finns det ingenstans angivet att det ska finnas ett visst minimantal skadade träd per hektar utan gränsen är den försäkrade skogsarealen. Ett stormskadat träd duger aldrig till timmer eftersom det innehåller hårfina sprickor. Det innebär att stamvirket blir massaved. Prismässigt betyder det att värdet sjunker med drygt 20 euro per kubikmeter. En stam som är bruten och spjälkt har en ännu större värdeminskning. Den spjälkta delen duger enbart till brännved och brännvedens värde är noll euro. Från en timmerstam som är bruten och spjälkt blir procent av volymen brännved. Virket ska tas ut ur skog enligt insektlagen och det innebär att skogsägaren ytterligare är tvungen att betala för utkörningen av virket från skogen till lagerplatsen, fastän virket inte går att sälja. Dyrare avverkning Stormskadade stammar finns oftast här och där på ett större område. Det gör avverkningen och utkörningen av virket dyrt. Jag har de senaste gångerna i mina värderingar uppskattat avverknings- och transportkostnaderna till 17 euro per kubikmeter och det har försäkringsbolagen godkänt. Men det är farligt att jobba i stormskadad skog, påminner Marja. När reviret sköter om stormskadeavverkningar sätter vi alltid en avverkningsmaskin att göra jobbet. Teckna en skogsförsäkring Jag informera mina skogsägare om möjligheten att teckna skogsskadeförsäkringar eftersom jag tycker att stormskadorna ökar, berättar Marja Tolonen vidare. Merparten av skogsägarna har en brandförsäkring för sin skog, som ju enbart ersätter skador av skogsbrand. En mera komplett skogsförsäkring som även er- VID FÄRSKA HYGGESKANTER OCH SKYDDSZONER MOT STRÄNDER FAL- LER DET NÄSTAN ALLTID TRÄD DET FÖRSTA ÅRET EFTER AVVERKNINGEN. DET BLIR DYRT ATT TA UT ENSTAKA TRÄD I ETT STÖRRE SKOGSOMRÅDE. ENLIGT MARJA TOLONEN STIGER KOSTNADERNA MED UPP TILL TRETTIO PROCENT. sätter stormskador uppskattar jag att omkring en tiondedel av skogsägarna i mitt område har. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Föreningen för Skogskultur r.f. håller sitt stadgeenliga årsmöte tisdagen den kl Plats: Hotel Silveria, Krutkällarvägen 4, Vasa. Styrelsen 11

12 Skogsvård Specialvirke ger en guldkant på tillvaron CARL-JOHAN LINDÉN HAR ALLTID SETT TILL ATT TA TILLVARA SPECIALVIRKE FRÅN SIN SKOG. ETT GENUINT INTRESSE FÖR MA- SURBJÖRK HAR HAN HAFT SEN BARNSBEN. Det är svårt att skilja masurbjörk från vanlig vårtbjörk. Tyvärr kan de yttre kännetecknena på masur ibland vara nog så tydliga, men då trädet fälls saknas masurblomman. Den andra ytterligheten är att trädet inte har tydliga tecken på masur, utan man märker detta först när trädet fälls. Röjer bort masurbjörk Agronom Carl-Johan Lindén från Sjundeå i västra Nyland har under hela sin tid som jordbrukare och skogsägare sett till att spara naturligt uppkomna masurbjörkar. Det växer tio gånger mer masurbjörk i våra skogar än man antar, men en stor del av dem röjs bort innan trädet har hunnit utveckla de yttre kännetecknena på masur, säger Lindén. Karl Toivonen, en skogsarbetare av det gamla gardet, som var anställd på gården, kunde identifiera masurbjörk redan i plantstadiet. Toivonen var en yrkesskicklig skogsfackman men tyvärr ingen lärare. Jag har i många år försökt lära mig hans sätt att identifiera masurbjörk. Vid det här laget känner jag i de flesta fall igen masurbjörk, men misstag sker ändå ibland. Flera gånger har jag identifierat masurbjörken först när den ligger i massavedstraven. Toivonens bedömning stämde alltid. Genom att se på de sista årsskotten och dess vinkel på kvisten, kunde han bedöma om det var frågan om masurbjörk eller inte. På masurbjörk strävar kvisten uppåt, medan årsskotten hänger aningen på vanlig björk, förklarar Lindén. Porkalaparentesen Lindén tog över Karuby gård i slutet av 1960-talet. Nu har barnen tagit vid och Lindén har som pensionär kvar 60 hektar av sin ursprungliga skogsegendom på 320 hektar. Lindén kan se tillbaka på årtionden av aktivt skogsägande: Jag har alltid sett till att avverka lite mindre än den årliga tillväxten. Och där det bara har varit möjligt har jag skött förnyelsen på naturlig väg. Vid naturlig förnyelse är markberedning ett måste om man vill att förnyelsen skall lyckas. Alla gillar förstås inte MAN SER PÅ SISTA ÅRSKOTTET PÅ KVISTEN OM DET ÄR EN MASURBJÖRK ELLER INTE, SÄGER CARL-JOHAN LINDEN. PÅ BILDEN KLONAD MASURBJÖRK. hur ytan ser ut efter markberedningen. Under den så kallade Porkalaparentesen, alltså tiden mellan år 1944 och 1956, arrenderade Sovjet Porkalaområdet. Så gott som hela Lindéns skogsegendom fanns på området. Skogarna utnyttjades bland annat för stridsövningar. Jag blev tvungen att förnya cirka 234 hektar av skogsarealen som då var över 1000 hektar i min mors ägo. Nu är en stor del av arealen i behov av brådskande första gallring, konstaterar Lindén. Krävde skötselplan för skyddsområden Förverkligande av olika naturskyddsprogram har lett till att livet inte alltid har varit en dans på rosor. Cirka procent av Lindéns skogsinnehav ritades in i skyddsprogram. Bland annat lundområden och skogsmarken kring en sjö har skyddats, och ett granbestånd skyddades som ett fristående urskogsområde. En del av beståndet lyckades jag dock rädda från urskogsområdet då jag kunde bevisa att jag som ung pojke hade varit med och planterat ytan, konstaterar Lindén. Lindén krävde att få göra en skötselplan som bilaga till skyddsplanerna. Genom att beställa två olika skogsbruksplaner lyckades han underlätta pappersexercisen och fick tillåtelse att vårda lundområdena, och därmed upprätthålla deras miljövärden. Den ena skogsbruksplanen baserade sig på ren ekonomi. Den andra planen var en slags 12

13 miljöplan för de områden som var en del av skyddsprogrammen. Planen godkändes av miljösekreteraren i Sjundeå. Specialvirke tas tillvara I den ekonomiska skogsbruksplanen har Lindéns intresse för specialvirke beaktats. Jag har alltid sett till att märka ut specialvirket så att maskinföraren noterar dem. Masurbjörk har jag sålt vidare direkt till hantverkare. Jag har ibland varit i kontakt med större uppköpare av masurvirke men vi har inte kunnat enas om priset och mängden. Lagring av virke för hantverkarbehov är ett helt kapitel för sig. Trä är ett levande material bestående av celler. När trä torkar uppstår sprickor på grund av att vattnet som finns i cellrummen och cellväggarna försvinner för fort. När virket tas in bör det VANLIGTVIS ÄR MASURBJÖRKEN BETYDLIGT KORTARE ÄN DE ÖVRIGA BJÖR- KARNA. PÅ BILDEN ETT UNDANTAG. GENOM ATT MÄTA FUKTHALTEN VET MAN NÄR VIRKET ÄR HANTVERKARTORRT, BERÄTTAR LINDÉN. avancera från golvet och upp mot taket efterhand som det torkar. Man skall ge virket den tid det behöver. Hantverkare 13 behöver virke som torkat sakta inomhus och har en fuktighet på cirka 7 8 procent, säger Linden. Genom att barka stammen enligt samma princip som man gör mastvirke förhindras sprickbildning: Lämna 20 centimeter i rotändan obarkat, ringbarka därefter cirka 50 centimeter och lämna åter obarkat 20 centimeter. Avsluta med ett 20 centimeter obarkat avsnitt i toppändan. Virket spricker upp om man barkar ändorna, förklarar Lindén. Mervärde för skogsbruket Att ha ett genuint intresse för trädslag utöver våra vanliga är inte bara ett intressant hobby, träden förskönar också landskapet, och ger extra klirr i kassan. Mitt intresse för specialvirke har dock alltid fungerat som ett komplement till det egentliga skogsbruket och spannmålsodlingen. Specialvirket har främst gett mig en guldkant på tillvaron, säger Lindén. TEXT OCH FOTO: MARIANNE PALMGREN Hur känna igen masurbjörk? Det finns några kännetecken man kan gå efter. Det gäller att se på växtsättet, kronan, stammen och virket. Masurbjörkens växtsätt kan påminna om ett äppelträd. Kronan är ofta rund och kvistarna är i allmänhet tjocka. Masurbjörken växer långsammare och är därför kortare än en lika gammal vårtbjörk. Stammen är vanligen knölig och har förtjockningar, längsgående åsryggar eller utbuktningar. Masurved förekommer ofta i stammens nedre del. Barken är i de flesta fall uppsprucken och tjock. Årsringarna är oregelbundet böljande, ofta bildar de bruna masurcellerna i tvärsnittet ett V-mönster. Virket är tungt, ca 930 kg/m 3.

14 För trädet är masurbildningen en sjuklig tillväxthämmande egenskap. Årsringarna blir vågformiga genom att fibrerna i veden är oregelbundet riktade. Masur påträffas allmänt på vårtbjörk. Man talar om 4 masurtyper: Skogsvård Krävande masurodling ATT ODLA MASURBJÖRK ÄR ARBETSDRYGT MEN OM ODLINGEN LYCKAS ÄR DET VÄL VÄRT MÖDAN. ÅRSAVKASTNINGEN FÖR ETT MASURBJÖRKSBESTÅND KAN VARA UPPTILL 10 GÅNGER STÖRRE JÄMFÖRT MED VÅRA HUVUDTRÄDSLAG. Knölmasur. Det innebär att större eller mindre knölar täcker stammens yta. Halsmasur. Ger upphov till förtjockade partier på stam och grenar och har mellanliggande partier där normal ved bildas. Rand- eller strimmasur. En sällsynt form som ger upphov till längsgående valkar eller åsar på stammen. Ring- eller ismasur. De bruna masurcellerna saknas helt i ringmasur. I virket kan man påträffa vackra vita spegelartade fläckar. Tiofaldig årsavkastning Det är ekonomiskt lönsamt att odla masur. Årsavkastningen för ett masurbjörksbestånd kan vara 10 gånger större jämfört med våra huvudträdslag. Masurodling kan också vara en givande hobby, eftersom odlingen är så pass speciell. Ett masurbestånd anläggs vanligen genom plantering. Rekommenderade växtplatser är bördiga skogsmarker (lund, OMT och MT-skogstyper) och de bästa åkermarkerna. Som odlingsplatser lämpar sig inte torvmarker, flacka mjäl- och lerjordar eller områden där grundvattnet står högt. Långt förädlade plantor 14 Vid odlingen används antingen plantor som drivits upp från frön eller mikroförökade plantor. Av de plantor som drivits upp från frön bildar upp till 60 procent av plantorna masur. Det kan dock förekomma stor variation mellan exemplaren. Med klonade plantor får man upp till 100 procent masurbildande bestånd. Odlingsstätheten är plantor per hektar då man planterar plantor som drivits upp från frön. För mikroförökade plantor är odlingsstätheten max plantor per hektar. Klonade plantor kan användas tillsammans med fröplantor. Inte bästa möjliga moderträd Det har producerats cirka 1 miljon klonade masurplantor i Finland. Ungefär 70 procent är plantorna härstammar från ett eliträd av masur i Hartola. TVÅ TILL TRE VÄXTPERIODER EFTER PLANTERINGEN BÖRJAR PLANTORNA SIN SNABBA TILLVÄXT OCH SNITTEN EFTER KVISTNINGEN ÖVERVALLAS SNABBT. Foto: Antti Sipilä Exemplaret har på finska kallats Hartolan kuningatar. Stiftelsen för skogsträdsförädling och experter från Visaseura valde ut elitträdet i medlet av 1970-talet på basis av de yttre egenskaperna. I mars i fjol fälldes Hartolan kuningatar. Det visade sig på basis av provsvarvningar som medlemmar av Visaseura utförde, att masuren inte var lämplig för svarvning, berättar Antti Sipilä, sekreterare för Visaseura i Finland. Hartolan kuningatar är det enda träd från vilket man har producerat klonade masurplantor, och sålt dessa till skogsägare, utan att först ha fällt moderträdet och kollat virkeskvaliteten med tanke på svarvning. Arbetsdrygt Masurodling kräver mer tid och engagemang av skogsägaren än vanlig skogsodling. De största biologiska riskerna vid odling av masurbjörk finns att söka i de skador som kan uppstå vid planteringsskedet. Gräset, sorkarna och insekterna kan skada odlingen. I ett senare skede kan även hjortdjur förorsaka skador i beståndet, konstaterar Sipilä. Före planteringen skall man markbereda ytan och utföra kemisk gräsbekämpning. På så sätt bekämpas insekt- och sorkskador. I samband med planteringen borde man också använda plantskydd för att bekämpa sork och älg. Bäst är det dock att anlägga odlingen tillräckligt nära bosättning. Gallring ett måste Gallringen är A och O om

15 Foto: Antti Sipilä Masurbjörk i Fiskars Den kan man i Fiskars i Västra Nyland, se Markku Kosonens utställning Masurbjörk. Utställningen tar upp bland annat historik, information om odling av masurbjörk, samt beskriver hur man bearbetar masur. Utställningen förverkligas i samarbete med Visaseura. Inträde 2 euro, barn gratis inträde. I BAKGRUNDEN PÅ BILDEN SKYMTAR VANLIG BJÖRK, SOM DET LÖNAR SIG ATT AVLÄGSNA UT MASURBJÖRKSBESTÅN- DET. man vill få till stånd ett värdefullt masurbestånd. Den första gallringen lönar sig att utföra cirka 10 år efter planteringen då trädens längd är mellan 7 och 9 meter. Vid gallringen skall man ta bort de stammar som inte bildar masur. Alltså ungefär en tredjedel av träden. Det lönar sig dock att spara en del naturligt uppkomna plantor som skuggande träd, på så sätt hämmas kvistarnas tillväxt på masurstammarna. I bestånd av klonade plantor sker gallringen 5 år senare eftersom alla plantor bildar masur. Gallringen är en mycket viktig del av odlingen. Tyvärr har flera goda masurbjörksbestånd förstörts på grund av försenad eller utebliven gallring, säger Sipilä. Kvistning ökar värdet Kvistningen är den mest tidsödande skedet vid odling av masurbjörk. Målsättningen är att få en kvistfri stamdel och att öka produktionen av dyrbar svarvmasur, främst genom att avlägsna levande kvistar. Vid kvistningen avlägsnas alla torra kvistar samt levande kvistar som är under 1,5 2 cm i diameter. Ta bort kvistarna med sekatör. I senare skeden kan man använda grövre sax eller kvistsåg. Kvista så högt som möjligt. Man skall sträva efter att mellan kvistvarven få minst 72 cm långa kvistfria delar, då detta är minimilängden på svarvbiten. Man kallar det här för svarvblockkvistning. Man bör dock hålla i minnet att minst procent av den levande kronans längd skall lämnas. Kvistningen kan upprepas med 2 5 års mellanrum på de bästa exemplaren. Det lönar sig inte alltid att kvista buskformade masurbjörkar, men man får ett bättre pris för kvistad kvistmasur än för okvistad. Bästa årstiden för skötsel av trädkronan är i södra och mellersta Finland i slutet av juli och i början av augusti. Masurbjörk skall inte kvistas 15 på hösten eller under viloperioden, och absolut inte under savningsperioden. Vid års ålder är masurbeståndet avverkningsmoget och skogsägaren får lön för sitt arbete. EUGJF Svenska Fortbildning och utvecklingstjänster FC NATURBRUK Lästips: Visaseuras Internetsidor: http: // Närmare information om odling av masurbjörk i Finland ger även Visaseuras sekreterare Antti Sipilä, telefon TEXT: Kurs för SKOGSBRUKARE yrkesinstitutet MARIANNE PALMGREN i Kristinestad och Vasa För dig som vill lära att bättre sköta och bruka din skog Innehåll bl.a: - skogsvård - motorsågsanvändning - värdering av skog - virkeshandel - fastighetsaffärer - timring mm. Två kursdagar/mån vintertid Start: mars 2004 Studierna kan bedrivas vid sidan av normal yrkesverksamhet Anmälan senast 5:e mars till Martina Uthardt: eller Tomas Lundström E-post: fortbildning@syi.fi

16 Skogsvård Finlands dyraste trädslag HANDEL MED MASUR SKILJER SIG AVSEVÄRT FRÅN DEN VAN- LIGA VIRKESHANDELN. MA- SUR TORDE VARA DET ENDA VIRKESSLAGET SOM SÄLJS PER VIKT. Handel med masur sker vanligtvis på vintern, mellan oktober och april. På sommarn är det främst mindre köpare som kan ha intresse för masur. Det är bäst att i god tid innan avverkningen ta kontakt med potentiella köpare och be om offert. Begär att få så exakta kvalitetskrav som möjligt. Det underlättar då man skall jämföra offerterna. Att bjuda ut ett parti masur via tidningsannonser kan också vara ett bra sätt att få kontakt med köpare. Köparnas kvalitetskrav varierar en del. Huvudparten av masurvirket köps av förmedlare, som marknadsför masur vidare till användarna. Nuförtiden exporteras största delen av det grova masurvirket utomlands, bland annat till Tyskland, där det svarvas till enkelfaner. Största delen av köparna finns koncentrerade kring Lahtis, Tavastehus, Heinola och Rovaniemi. Svarvmasur värdefullt Priset på masur varierar rejält. Om målsättningen med masurodlingen är att maximera det ekonomiska resultatet lönar det sig att satsa på svarvmasur. I bästa fall kan priset på svarvmasur vara cirka 4 euro MASURBJÖRK ÄR UPPSKATTAT OCH HÖGT VÄRDERAT INOM MÖBELINDU- STRIN. 16 per kilo. Priset på kvistmasur är cirka 0,50 euro per kilo. Större partier höjer priset. Naturligt uppkommen masur finns i södra Finland men det finns en stor variation på masurkvaliteten inom området. Masur på området Hangö-Tammerfors är vanligtvis kvistmasur och därmed blir andelen svarvmasur liten. Foto: Marianne Palmgren På prissättningen inverkar dock många faktorer, bland annat kvalitet och fraktkostnader. Genom samförsäljning kan skogsägare öka affärens lönsamhet. Fluga medför bekymmer Björkbastflugan är ett bekymmer för sig. I många fall har vårtbjörk med färgfel, som orsakats av björkbastflugan, bjudits ut som masurbjörk. Detta gäller speciellt i björkbestånd som odlats på åkermark. Masurbjörkens värde blir inte sämre på grund av björkbastflugans framfart därför att färgfelet är nära masurbjörkens egen färg. Vårda beståndet Att lämna masurbjörksbeståndet oskött är detsamma som att göra sig själv en björntjänst. I ett ogallrat masurbjörksbestånd växer masurbjörkarna långsammare än vanliga björkar och slutresultatet är kvistiga och klena masurbjörkar med liten andel svarvmasur. Skogsägare bjuder också till försäljning åldersstigna masurbjörksbestånd, där rötan redan har gjort sitt. Masurbjörk får drivas upp till högst års ålder. En tredjedel röta i stammen tillåts dock, så loppet är inte helt kört även om man är ute i sista minuten. TEXT: MARIANNE PALMGREN Kontaktuppgifter till köpare får man bland annat genom Visaseuras Internetsidor: fi/hu/visa.htm

17 Arbetstidsbank för skogsarbetare LÄNGRE ARBETSDAGAR UNDER BARMARKSPERIODEN OCH ÖVER- TIDSTIMMARNA TILL EN ARBETSTIDSBANK. FRÅN ARBETSTIDS- BANKEN LYFTS ÖVERTIDSTIMMARNA DEN SNÖRIKASTE PERIODEN NÄR SKOGSARBETE BLIR OMÖJLIGT. DET HÄR SYSTEMET ERBJUDS NU SKOGSARBETARE I STÄLLET FÖR PERMITTERINGAR. Permittering under ett par vintermånader har varit kutym för många skogsarbetare. En permittering är aldrig angenäm, även fastän arbetstagaren vet att får återgå till sitt arbete efter en tid. Övertid till arbetstidsbanken Med det nya arbetstidsarrangemanget jobbar skogsarbetare extra långa arbetsdagar eller sex dagar per vecka under barmarksperioden. En normal arbetsdag är åtta timmar och en normal arbetsvecka 5 arbetsdagar. Allt som går över det bokförs i arbetstidsbanken. När snötäcket inte mera tilllåter arbete i skogen, stannar skogsarbetaren hemma och får då lönen utbetald från den lön som han har deponerat i arbetstidsbanken. Hannu Helstelä är bosatt i Lojo och jobbar som skogsarbetare åt Stora Enso. Enligt Helstelä är det nya arbetstidsarrangemanget bra. Ett helt år diskuterades det på förbundsnivå vilka spelregler som skulle gälla, berättar Hannu Helstelä. Nu är principerna klara. För oss som jobbar vid sydkusten är det här inte en lika viktig fråga som längre norrut. Normalt har vi jobb året runt eftersom snötäcket sällan blir så tjockt att det hindrar skogsarbete. Under mina 31 år som skogsarbetare har jag varit permitterad en vecka. Flexibla spelregler På skogsarbetarnas fackförbund uppger Aulis Nevalainen att det är Stora Enso och Forststyrelsen som genomgående har tagit det nya systemet i bruk från i år. På lokal nivå kommer skogsarbetarna och arbetsgivaren överens om vilka spelregler som gäller. Skogsarbetarnas talan förs av deras förtroendeman. Arbetsgivaren representeras av den person som ansvarar för avverkningsarbetena. Enskilda skogsarbetare får framföra sina egna önskemål. Kanske någon vill hålla sig borta från skogen den kallaste månaden fastän skogsarbete vore möjligt och får då i stället sin lön betald från arbetstidsbanken. Det här är det möjligt EN SKOGSARBETARE KAN SAMLA SINA ÖVERTIDSTIMMAR PÅ EN ARBETSTIDS- BANK OCH LYFTA DEM PÅ VINTERN. att komma överens om. Dyrt att jobba i snö Enligt Helstelä finns det ingen exakt gräns angiven för när det blir omöjligt att jobba som skogsarbetare i skogen. I södra Finland är 50 cm snö mycket medan skogsarbetare i norr är vana med det snödjupet. I Lappland går gränsen vid ungefär 80 cm. Ju mera snö, desto dyrare blir arbetet. I avverkningsarbete och röjningsarbete höjs skogsarbetarnas ackordlön med tilltagande snödjup. Det s.k. snötillägget börjar utbetalas när snötäcket är 15 cm tjockt. Då höjs ackordlönen med åtta procent. Därefter höjs den stegvis med tilltagande snödjup. Det tjockaste snötäcke som är angivet i skogsarbetarnas kollektiv för avverkningsarbete är 120 cm. Då höjs ackordlönen med över tvåhundra procent. Skidcentra testar samma system Ruka skidcentrum i Kuusamo testar samma system i år. Arbetena i skidcentra är mycket säsongbetonade och de flesta arbetsförhållanden ingås för en viss tid. Med det nya arbetstidsarrangemanget ges arbetstagarna möjlighet att under skidsäsongen göra långa arbetsdagar och långa arbetsveckor. Övertiden tar de ut ytterom skidsäsongen. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 17

18 Avgift för jämbördig service SKOGSVÅRDSAVGIFTEN SKA GE EN VISS GRUNDSERVICE. LAGEN SÄGER TYDLIGT VAD AVGIFTEN FÅR ANVÄNDAS TILL. SAMTIDIGT BINDER DEN SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA TILL OPARTISKHET. Skogsvårdsavgiften får inte användas hur som helst. Den är till för att garantera betalande skogsägare en opartisk hjälp. Det är rådgivning, utbildning, information och administration avgiften får bekosta. Åtgärder för att främja lönsamheten inom virkesproduktionen nämns speciellt, liksom främjandet av skogsskötseln och den biologiska mångfalden. Som mål för skogsbruket som helhet talar lagen om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det låter klart och tydligt. Men som vanligt finns det gråzoner. Eftersom ett skogsbesök i rent affärsmässig anda också kan innehålla en hel del rådgivning, eller tvärtom, smyger sig snabbt ett och annat frågetecken över finansieringen med i bilden. Verksamhet i två delar Föreningarnas verksamhet måste delas upp i en ordinarie, som finansieras av skogsvårdsavgifter, och en affärsverksamhet. De två ska hållas skilda i bokslutet. Det sker på basen av en daglig uppföljning av tjänstemännens tidsanvändning. Den så kallade affärsverksamheten ska vara självbärande. Alltså får inga direkta arbetskostnader betalas med skogsvårdsavgifter. Inte heller får uppdrag så som värdering av skogsfastighet, dikning eller virkeshandelsverksamhet tulla ur skogsvårdsavgiftskassan. Ett undantag är uppgöran- det av anmälan om användning av skog. Den är oftast delfinansierad. Likaså får avgiften användas som tillhjälp för utjämning av högre kostnader på grund av små beståndsfigurer. Det undantaget rör i hög grad de österbottniska små arealerna och figurerna. Även om föreningen enligt lag inte för egen del får idka virkeshandel, är energivirke samt virke för små användare undantagna regeln. Som tak för liten användare nämner lagen fastkubikmeter rundvirke. Luddiga gränser finns Rådgivning och information är en central uppgift för varje skogsvårdsförening. Den sidan av verksamheten är daglig och omfattningen varierar. Allt från telefonsamtal till långa terrängbesök kan komma ifråga. All rådgivning är inte automatiskt helt finansierad av skogsvårdsavgiften. Föreningens fullmäktige kan besluta om förrättningsarvode för viss rådgivning, precis som för andra uppdrag. Gränsen mellan ordinarie och affärsverksamheten kan ibland vara luddig. I många fall anlitas föreningen i allt från råd över avverkningsmöjligheter fram till att begära anbud eller till att också själv ge offert för att sköta avverkning. Likaså kommer frågan om arbetstjänster så som förhandsröjning upp i samma veva. Här är förklaringen till, att en faktura kan innehålla många olika poster. Allt ska redovisas skilt, och en del är delfinansierat med skogsvårdsavgiften. Ett arbete som tagit stor tid i anspråk kan alltså i fakturan vara billigast. Likaså kan en stor del av den använda tiden helt fattas på fakturan, för att den helt bokförts på ordinarie verksamhetens konto. Alla skogsägare ska servas Varje skogsägare som betalar skogsvårdsavgift har rätt till service från sin skogsvårdsförening. Så även en skogsägare som avsagt sig medlemskap och inte satt sin fot inom skogsvårdsföreningens verksamhet på år och dar. En förutsättning är, att skogsägaren i fråga betalar skogsvårdsavgift. Skogsägare med minst fyra hektar produktiv skogsmark betalar idag skogsvårdsavgift. I Lapplands län går gränsen vid tolv hektar och i Uleåborgs län vid sju. En skogsägare med fyra hektar skog har alltså lika stor rätt till service som en skogsägare med hundra gånger större areal. Behovet av råd kan givetvis variera mellan olika skogsägare. Hans-Erik Lindqvist, myndighetschef på Kustens skogscentral, menar att andelen råd till var och en jämnar ut sig under årens lopp. Det är klart, att behovet av råd och hjälp totalt sett torde vara mindre för en skogsägare med liten areal. Under en begränsad tid kan just den personen ha stort behov av service, och då gäller det naturligtvis för skogsvårdsföreningen att avsätta tid enligt skogsägarens behov. Det finns alltså ingen orsak för någon skogsägare att hålla igen med frågorna, när de uppstår. Service enligt avgift Andelen skogsvårdsavgifter i förhållande till hela omsättningen varierar mellan föreningarna. En del har satsat mer på affärsverksamheten. Den service skogsägarna kan vänta sig varierar då också enligt sammanlagda avgifter i en förening. Det är svårt att fastställa någon miniminivå av service finansierad av skogsvårdsavgifter. Lindqvist ser som en naturlig följd, att förväntningarna på rådgivning kan vara större i en förening med högre andel skogsvårdsavgift. De uppgifter som enligt lagen får finansieras med skogsvårdsavgifter har av tradition en naturlig plats i föreningarnas verksamhet. Fullmakt av skogsägaren Förutom att alla skogsägare ska behandlas lika får heller ingen virkesköpare favoriseras eller försättas i underläge. Skogsvårdsföreningarna anlitas ofta som hjälp vid virkesförsäljning. Det är också då endast skogsägaren som servas. Skogsägaren bestämmer vem virket säljs till och vem eventuella anbud ska begäras av. Skogsägaren bestämmer också om virket säljs på rot eller enligt ett leveranskontrakt. I de fall skogsvårdsföreningens tjänsteman undertecknar ett kontrakt med en virkesköpare, krävs alltid skriftlig fullmakt av skogsägaren. Undantag för energived och små virkesanvändare gäller också här. En fullmakt kan innehålla olika detaljer. Skogsägaren kan befullmäktiga skogsvårdsföreningen att begära anbud, sälja virke samt underteckna diverse dokument i samband med virkesaffären. Det här är 18

19 ett smidigt sätt att klara den pappersexercis som exempelvis samförsäljning av virke för med sig. Fullmakt kan också ges för olika arbeten, separat eller som köp av tjänster i paket. Granskning och uppföljning Hur skogsvårdsavgiften används ska följas upp. I bokslutet redovisas lönekostnader i respektive verksamhet enligt den uppföljning av tidsanvändning som tjänstemännen gör. I samband med kördagbok särskiljer varje tjänsteman på olika arbetsuppdrag som utförts under dagens lopp. Rådgivning skilt, affärsuppdrag för sig. Alla arbeten har egna koder, och det är dataprogrammets huvudbry att räkna ihop arbetstid inom respektive verksamhet. Uppföljningen av arbetsuppgifterna bygger på tjänstemännens ärlighet och noggrannhet. Så alldeles lätt är det inte att dra gränsen alla gånger, menar Lindqvist. Den administration som avgiften får finansiera är så att säga allmänbefrämjande. Avgiften får användas till att ordna fullmäktigeval. Också verksamhetsledare och kanslist kan för administrativa uppgifter avlönas med hjälp av medlen. Vidare får revision betalas med skogsvårdsavgifter. Revisorerna gör en årlig granskning. I egenskap av myndighet gör skogscentralen ytterligare granskningar. Befrielse ställer krav Det går att ansöka om befrielse från att betala skogsvårdsavgift. Vissa krav ska då uppfyllas. En ikraftvarande skogsbruksplan är en förutsättning. Vidare ska skogsägaren under minst tre år ha skött skogen enligt principen för god skogsvård. Skogens skick får inte uppvisa klara brister. Dessutom ska skogsägaren eller maken i huset ha minst en skogsbruksföretagarexamen eller ha tillgång till fackmannahjälp. Den hjälpen får inte komma från en förenings- eller skogscentralanställd. Dessutom får inte den som ansöker om befrielse vara medlem i skogsvårdsföreningen. TEXT: ANNE MANNER Källor: Lag om skogsvårdsföreningar Nr 534/1998, Förordning om skogsvårdsföreningar nr 1227/

20 Skogsvård Klövviltsskador i plantskog kan förebyggas KLÖVVILTET, ÄLG, RÅDJUR OCH VITSVANSHJORT, GÖR VARJE ÅR SKADOR PÅ PLANTOR OCH PLANTSKOGAR. BRUTNA TOPPSKOTT OCH BARKSKADOR INVERKAR NEGATIVT PÅ TILLVÄXT OCH KVA- LITET. SKADORNAS STORLEK VARIERAR BEROENDE AV HUR TÄTA VILTSTAMMARNA ÄR OCH TILLGÅNGEN PÅ FODER VINTERTID. Speciellt utsatta är de så kallade vinterområdena för älg. En älg äter ungefär ett ton kvistar under vintermånaderna och det är då skadorna uppstår i plantskogarna. Då tillgången på bättre föda, bärris, ljung och lövsly, tryter blir tallens kvistar, knoppar och barr älgens basföda. Älgen gör skada på plantor ända upp till 3 4 meters höjd. Rådjuret, som äter cirka 1 kg växtdelar per dygn, förorsakar de största skadorna genom betning av nyplanterade och unga plantor under perioden från september till april. Täckrotsplantor föredras före barrot, tall framom gran. En del skador uppstår också då bockarna genom fejning märker ut sina revir. Vitsvanshjorten har hittills inte kunnat beskyllas för några skador i större omfattning på plantor även om sådana förekommer. Att ge absoluta direktiv för hur man förhindrar skador av klövviltet är vanskligt. Det finns dock en hel del forskningsresultat och erfarenheter i ämnet. Jakten Den bästa förebyggande åtgärden är att hålla viltstammarna under kontroll så att de är i proportion till fodertillgången. Genom selektiv jakt reglerar man älgstammen så att fodret räcker till och skadorna i plantskogarna minimala. Som känt förorsakar en älgko med kalv (kalvar) speciellt stora skador i en tallplantskog (björkplantskog) om de råkar bli stationära. Rådjuret kräver en effektiv jakt för att hålla skadorna nere. Speciellt hård bör avskjutningen vara på förnyelseytorna då det finns individer som s.a.s. specialiserat sig på skogsplantor. Även då det gäller vitsvanshjorten bör alla licenser som beviljats användas. Stort antal plantor Vid förnyelse av tall och björk är det sannolikt att en del plantor kommer att skadas av älg. Vi bör därför sträva efter ett stort antal plantor i begynnelsestadiet. Då räcker det vanligen till för viltet och blir kvar åt skogsägaren. Hur vi får dessa plantor är en fackmannafråga. Självföryngring, sådd, plantering eller kombination av dessa, vilket vi väljer av dessa saknar betydelse. En plantering av 2000 tallplantor utan kompletterande naturplantor är ingen höjdare i ett område med stor älgstam. Självföryngrade plantbestånd klarar sig bättre än planterade, gäller både älg och rådjursskador. Orsaken till detta kan vara att då planttätheten är hög, betas färre skott per planta och en del plantor undgår betning helt. Förnyelseytans storlek har också betydelse. Små ytor, under en halv hektar, har klart mera skador än övriga. Framskjuten röjning Gräs- och slybekämpning är oftast av nöden de första åren i en tallplantering. Detta för att tillväxten inte ska hämmas. En ordentlig slyröjning bör genomföras då plantorna är 0,5 meter höga. Det finns två avvikande åsikter angå- VILTFODER PÅ RÄTT STÄLLE! GRANARNA ÄR HÄR INTE HOTADE LÄNGRE AV VÅRT KLÖVVILT. 20