Sammanfattning Utvecklingsplan för grundskoleförvaltningens fritidshem har framtagits utifrån gjord kartläggning av fritidshemmen.

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (4) Datum Vår referens Roberto Citterio Utvecklingschef roberto.citterio@malmo.se Tjänsteskrivelse Utvecklingsplan fritidshem GRF Sammanfattning Utvecklingsplan för grundskoleförvaltningens fritidshem har framtagits utifrån gjord kartläggning av fritidshemmen. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag på utvecklingsplan för fritidshem Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utvecklingsplan fritidshem Utredning fritidshem Beslutsplanering Grundskolenämnden Förvaltningsrådet Ärendet Bakgrund Grundskolenämnden ansvarar för fritidshemmen enligt gällande reglemente för nämnden. Innehållet i detta ansvar är baserat på skolans styrdokument. I skollagen står det vad fritidshemsverksamhetens syfte är och till viss mån hur den skall utformas. För utformning av fritidshemmen skall även de delar av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) som anses vara tillämpbara på fritidshem användas. Utöver skollagen och Lgr 11 finns även allmänna råd för fritidshem som skolverket publicerat under 2014.

2 2 (4) I grundskoleförvaltningens åtagandeplan för står det att grundskoleförvaltningen ska: Utveckla fritidshemmen och bättre nyttja deras potential för att stödja elevernas utveckling. Syftet är att få en likvärdig fritidshemsverksamhet med hög kvalitet för Malmös skolbarn som utgår från barnens behov och stödjer deras utveckling. Målsättning med arbetet för att vidareutveckla och säkerställa en likvärdig fritidshemsverksamhet inom Malmö stads utbildningsorganisation återfinns även i skolorganisationsförändringens politiska ambitioner. Vidare finns uppställda åtgärder inom fritidshemsverksamheten som KS har beslutat om utifrån Förslag till fortsatt arbete utifrån Kommission för ett socialt hållbart Malmös slutrapport (STK ). För att ge en komplett beskrivning av bakgrunden till föreslagen utvecklingsplan bör det nämnas att kvaliteten för Malmö stads fritidshem har granskats både internt och externt. Interna uppföljningar och statens granskningar visar att det finns skillnader både i måluppfyllelse och i kvalitet mellan verksamheter. Det finns med andra ord fritidshemsverksamheter som behöver utvecklas samtidigt som Malmö stad har goda exempel på kvalitativa fritidshem. I styrdokumenten är beskrivning av syfte och utformning av fritidshem skrivna på en bestämd generell nivå. Fritidshemsverksamhetens styrdokument måste konkretiseras utifrån varje fritidshems unika förutsättningar, utan att för den delen gå utanför styrdokumentens ramverk, för att skapa likvärdiga förutsättningar och möjligheter för barnen som går på fritidshemmen. Det är därav viktigt att på förvaltningsnivå, och skolenhetsnivå, skapa konkreta handlingsplaner för fritidshemmen. Uppdrag Det finns en bred viljeinriktning och målsättning för ett arbete mot en likvärdig och kvalitativ fritidshemsverksamhet inom Malmö stad. Inte minst visas detta av ovan bakgrundsgenomgång. Fritidshemmets verksamhet är en viktig del av skolans pedagogiska helhet och tillför skolans utbildning ett perspektiv som bidrar till elevens utveckling och lärande. Utvecklingsplan för Malmö stads fritidshem har tagits fram och baseras på gjord kartläggning av Malmö stads fritidshem som i sin tur tagit utgångspunkt i ovan genomgången bakgrund. Utgångspunkter för uppdraget har varit: Grundskolenämnden/grundskoleförvaltningens utgångspunkt; Hela organisationen ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget utifrån effekter och värden för eleven (flickan/pojken). Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Allmänna råd fritidshem - skolverket

3 Underlag till KS beslut , avseende organisationsförändring; Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. Sammanställning av Malmökommissionens åtgärdsförslag och stadskontorets bedömningar beslutat av Malmö kommunstyrelse , underlag Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö samt tjänsteskrivelse Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö - -Nu fråga om förslag på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling STK Grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 Tangerande pågående utredningar Beräkning av fritidspedagogs tjänstgöring, Öppen fritidsverksamhet stadsområde Norr, Korttidsbemanning stödsystem, organisering och arbetssätt, Strategisk kompetensförsörjningsplan. 3 (4) Innehåll Föreslagen utvecklingsplan för fritidshemsverksamheten i Malmö stad är översiktlig, konkret och enkelt formulerad för att underlätta genomförande och uppföljning av föreslagna aktiviteter. Utvecklingsplanen inriktar sig på olika konkreta aktiviteter inom sju fokusområden: Ledarskap: utbildning för ledare kring riktlinjer och styrdokument samt särskild dedikerade ledarträffar för dialog kring fritidshemmen. Allmänna råd för fritidshemmen: särskilda utbildnings- och informationssatsningar kommer att genomföras. Kollegialt lärande: skapa och ge förutsättningar för nätverk för erfarenhetsbyte mellan personal och skolledare. Kultur: utveckling av kulturstödet till fritidshemmen. Systematiskt kvalitetsarbete: utveckla hur fritidshemmens kvalitetsarbete skall synliggöras inom grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Fysisk miljö säkerställa att kunskap kring fritidshemmens styrdokument är kända vid ombyggnad och nybyggnad av skolenheter. Övriga pågående utvecklingsområden: resursfördelning, barngruppernas storlek och sammansättning, utveckling av elevenkät för fritidshemmen, kompetensförsörjningsplan, Ob-omsorg. Målsättningen med utvecklingsplanens aktiviteter är att öka likvärdigheten och att utveckla fritidshemsverksamheten i enlighet med dess styrdokument. Det är även viktigt att utvecklingsplanen säkerställer att samverkan sker mellan fritidshemmen och andra skolformer och att detta sker på lika villkor. Utvecklingsplanen skall även ge en bra grund för en gemensam och tydlig bild kring vad en god fritidshemsverksamhet innebär samt ett gemensamt språk som underlättar för dialoger och samtal kring fritidshemsverksamheten.

4 Utvecklingsplanen kan komma att revideras om behov uppkommer under arbetets gång. Dock kommer en revidering att ske senast hösten Uppföljning av planerade aktiviteter är i ansvar och tid särskilt definierade i planen. 4 (4) Föreslagen utvecklingsplan är ett behövt verktyg för arbetet med att vidareutveckla Malmö stads fritidshem utifrån nationella styrdokument och Malmö stads måldokument. Olika förutsättningar finns för Malmö stads fritidshem och olika lösningar kommer därav att behövas. Det blir då viktigt att det finns planerade konkreta aktiviteter som både kan utveckla kvalitativa fritidshem samt hjälpa till att sprida goda exempel på kvalitativa fritidshem där varje barn får utvecklas efter sin förmåga och förutsättningar. Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Roberto Citterio, utvecklingschef

5 Utvecklingsplan fritidshem Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning Roberto Citterio Grundskoleförvaltningen Pedagogisk Inspiration Malmö

6 Utvecklingsplan för fritidshemsverksamheten i Malmö Planen revideras vid behov, dock senast hösten Uppföljning av utvecklingsplanen sker i förvaltningsledningen. Målsättning: 1. Öka likvärdigheten. 2. Utveckla fritidshemsverksamheten i enlighet med styrdokumenten. Fritidshemmets verksamhet är en viktig del av skolans pedagogiska helhet och tillför skolans utbildning ett perspektiv som bidrar till elevens utveckling och lärande. Det är viktigt att samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan sker på lika villkor och att den utvecklas till gagn för eleverna. I Malmös grundskoleförvaltning ska vi ta tillvara och sprida den positiva utveckling som sker på många håll och satsa på följande utvecklingsområden för att förstärka och utveckla fritidshemmen vidare. Aktivitet Ansvar Tid Ledarskap Utbildning för nya ledare med speciell inriktning mot fritidshemmets uppdrag, verksamhet samt kommunens tillämpningsföreskrifter. Utvecklingsavdelningen löpande Särskilt fokus på fritidshemmens kvalitets- och utvecklingsarbete vid grundskoleförvaltningens ledarträffar. Förvaltningsledningen 2015 Utbildning kring skollagen utifrån ett fritidshemsperspektiv. Myndighetsavdelningen Löpande Allmänna råd för fritidshem Information/utbildning om de nya allmänna råden för fritidshem för samtliga skolledare. Utvecklingsavdelningen 2014/2015 Gemensam information för samtliga anställda på fritidshemmen om de nya allmänna råden. Utvecklingsavdelningen Vårterminen 2015 Utbilda grundskolans lärare om fritidshemmets uppdrag kopplat till de allmänna råden. Rektor Läsåret 2014/15

7 Kollegialt Lärande Kommunövergripande nätverk med skolledare, från samtliga utbildningsområden (1 per område), som i sin tur ansvarar för: Fritidshemsnätverk i utbildningsområdena Fokusområden för nätverken: Lämpliga gruppstorlekar Lärande på fritidshemmet Läroplanen Samverkan skola, förskoleklass, fritidshem Systematiskt kvalitetsarbete Särskilt stöd Utvecklingsavdelningen Utbildningschefer Lå 2014/15 - löpande Lå 2014/15 - löpande Digitalt forum inom MaApps skapas. Kultur Pedagogisk Inspiration Malmö 2015 Utveckla kulturstödet till fritidshemmen i samråd med kulturombuden. Utvecklingsavdelningen Löpande Systematiskt kvalitetsarbete I det systematiska kvalitetsarbetet ska fritidshemmens utvecklingsarbete särskilt synliggöras på förvaltningsnivå. Fysisk miljö Kvalitetsavdelningen Årligen Säkerställa att kunskap om fritidshems styrdokument och förutsättningar finns representerat vid ombyggnad eller nybyggnad av skolenhet. Utbildningschef Löpande

8 Övriga utvecklingsområden för förvaltningen Ansvar Tid Resursfördelning Förvaltningsledningen Pågående utredning Barngruppernas storlek och sammansättning Kvalitetsavdelningen Pågående utredning Utveckla elevenkät för fritidshemmen Kvalitetsavdelningen Pågående utredning Kompetensförsörjningsplan HR avdelningen och utvecklingsavdelningen Pågående utredning Ob-omsorg Utvecklings- och kvalitetsavdelningen Pågående utredning

9 Utredning fritidshem Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Karin Stubbergaard Grundskoleförvaltningen Enheten för utvecklingsstöd

10 Innehållsförteckning Utredning fritidshem... 1 l. Inledning... 4 Sammanfattning... 4 II. Bakgrund... 5 Barns bästa ska vara utgångspunkten... 6 Utredningsuppdraget... 7 III. Kartläggning... 8 Ledning styrning... 8 Slutsats Lärande och omsorg Slutsatser Systematiskt kvalitetsarbete Slutsatser Samverkan förskoleklass, fritidshem och grundskola Slutsatser Särskilt stöd Slutsats Kompetensutveckling Slutsats Kompetensförsörjning Slutsats Resursfördelning Slutsats Tillgång till fritidshem Slutsatser Barngruppers storlek och sammansättning Slutsats Fysisk miljö Slutsats Utvecklingsområden Ledning och styrning Utredningen förslår följande åtgärder Lärande och omsorg Utredningen föreslår följande åtgärder Kvalitetsarbetet Utredningen förslår följande åtgärder Samverkan förskoleklass, fritidshem och grundskola Utredningen föreslår följande åtgärder Särskilt stöd Utredningen förslår följande åtgärder Kompetensutveckling Utredningen föreslår följande åtgärder Kompetensförsörjning Utredningen föreslår följande åtgärder Resursfördelning Utredningens föreslår följande åtgärder Tillgång till fritidshem Utredningen föreslår följande åtgärder Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

11 Barngruppers storlek och sammansättning Utredningen förslår följande åtgärder Fysisk miljö Utredningen förslår följande åtgärder Referenser Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

12 l. Inledning Utvecklingsarbetet i Malmö stad syftar till att öka likvärdigheten, öka den social hållbarhet samt höja måluppfyllelsen. Det finns också en ambition att bättre ta tillvara fritidshemmens potential för att stödja elevernas utveckling och lärande. För att uppnå detta krävs åtgärder där ansvaret finns på alla nivåer, inte enbart på skolnivå. Genom att driva ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete för alla fritidshem avser förvaltningen att ytterligare dra nytta av den potential för att stödja elevernas måluppfyllelse som fritidshemmen besitter.(grf svar till Skolinspektionen ) Det finns exempel på god verksamhet på fritidshemmen i Malmö och utvecklingsarbete pågår på flera skolområden och skolor. Denna utredning kommer dock att fokusera på utvecklingsområden, dvs de områden där skillnaderna mellan kvaliteten varierar stort och där insatser skulle kunna få stor betydelse för kvaliteten på fritidshemmen och därmed för eleverna på fritidshemmen. Det som är bra för fritidshemmets utveckling och samverkan är bra för hela skolan och för eleven. Men man kan också vända på det! Fritidshemmet kvalitet kan därför få stor betydelse för elevens utveckling och lärande, vilket Skolverket bland annat skriver i Allmänna råd för fritidshem. Verksamhetens innehåll och kvalitet kan därför få en märkbar betydelse för barns utveckling och lärande under de första skolåren. För att fritidshemmet ska kunna spela denna väsentliga roll krävs därför ett ansvarstagande från alla parter. (Fritidshemmet en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket) På fritidshemmet lär sig barn att ingå i sociala sammanhang och utveckla sin identitet. De lär sig också att utifrån ålder och mognad ta ansvar för sig själv och andra. Utifrån läroplanens mål utvecklar barn sociala relationella, tekniska, praktiska och estetiska kompetenser. Genom olika fritidsaktiviteter lär de sig om natur, miljö och hälsa. Att läsa, skriva och räkna ingår även i många av fritidshemmets aktiviteter. (Fritidshemmet en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket) Sammanfattning Det finns positiva exempel på skolor med fritidshem som har god kvalitet. Kartläggningen som gjorts av fritidshemmen i Malmö visar samtidigt att det finns behov av utveckling av fritidshemmen i Malmö stad. Kvalitetsskillnaden varierar och därmed utvecklingsbehoven. Generellt ger de rektorer och pedagoger som utredningen samtalat med en samstämmig bild av att det finns utvecklingsbehov samt att fritidshemmets verksamhet behöver synliggöras mer på alla nivåer. De rekommendationer som utredningen lyfter fram handlar dels om förutsättningar som gruppstorlek, lokaler, personalens kompetens, dels om processerna, däribland planering, ledning, pedagogiska processer, i 4 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

13 fritidshemmet. Det har blivit tydligt under utredningens gång hur dessa olika parametrar påverkar varandra och att en förändring krävs på flera områden för att säkra kvaliteten. Inom följande områden har utredningen lagt fram rekommendationer: Ledning/styrning Lärande och omsorg Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan förskoleklass-fritidshem-grundskola Särskilt stöd Kompetensutveckling Kompetensförsörjning Resursfördelning Tillgång till fritidshem Barngruppers storlek och sammansättning Fysisk miljö Vissa av rekommendationerna innebär ökade kostnader eller omprioriteringar, medan annat kan göras inom befintlig ram. De eventuella ökade kostnader som beslutas om för fritidshemmen måste ställas mot de väntade effekterna. Vissa av effekterna är långsiktiga och kan bidra till ökad social hållbarhet. II. Bakgrund Fritidshemmets syfte är att komplettera den utbildningen i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och de särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmen ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (Skollagen 2010) Fritidshemmet är en frivillig del i skolväsendet och regleras i Skollagen kapitel 1-6 samt kapitel 14 och i Läroplanen, Lgr 11. Fritidshemmens lärandeuppdrag har förstärkts i och med de nya styrdokumenten. Verksamhet ska utgå från läroplanens kapitel 1 som handlar om skolans värdegrund och uppdrag och kapitel 2 som omfattar övergripande mål och riktlinjer. Läroplanens mål och uppdrag ska tolkas utifrån fritidshemmens uppdrag. Kapitel 3 som innehåller kursplanerna, behandlar grundskolans olika ämnen och berör i viss mån fritidshemmets verksamhet. Utifrån fritidshemmets uppgift att stimulera elevernas lärande, menar Skolverket att en viss orientering om kursplanernas innehåll är relevant, inte minst vad de gäller de begrepp och de förmågor som eleverna ska utveckla.(allmänna råd för fritidshem) 5 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

14 De reviderade Allmänna råden för fritidshem som utkom i juli 2014 visas hur kommunen bör arbeta för att leva upp till kraven i styrdokumenten. Rektors ansvar för fritidshemmet och lärandeuppdraget på fritidshemmet har förtydligats. Följande allmänna råd gäller också för fritidshemmen; Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Allmänna råd om arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Allmänna råd ges ut av Skolverket och är rekommendationer om hur huvudmän, rektorer och personal kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Syftet är att styra verksamheten i en speciell riktning och bör följas om man inte kan visa att man uppfyller kraven i bestämmelserna på annat sätt. I Malmö stad har ca elever plats på kommunala fritidshem. Under de senare åren har ett flertal rapporter och inspektioner slagit fast att det finns stora skillnader i kvaliteten på de olika fritidshemmen i Malmö stad. Flera områden har identifierats som behöver utvecklas. Antal elever i Malmö stad ökar kraftigt de kommande åren och behovet av fler platser inom skola och fritidshem kommer att bli stort. Det övergripande syftet att organisera en Grundskoleförvaltning i Malmö stad var att öka måluppfyllelsen för eleverna, skapa en ökad likvärdighet i staden samt bidra till en ökad social hållbarhet. I grundskoleförvaltningens åtagandeplan för står det att grundskoleförvaltningen ska: Utveckla fritidshemmen och bättre nyttja deras potential för att stödja elevernas utveckling. Utreda de äldre fritidshemsbarnens behov av fritidshem samt ytterligare utveckla verksamheten utifrån deras behov. Syftet är att få en likvärdig fritidshemsverksamhet med hög kvalitet för Malmös skolbarn som utgår från elevens behov och stödjer dess utveckling. Barns bästa ska vara utgångspunkten För alla beslut som tas om fritidshemmets verksamhet ska barns bästa vara utgångspunkten. I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.(skollagen 2010, 10 ) Huvudmannen och rektorn bör inför beslut som påverkar eleverna i fritidshemmet genomföra barnkonsekvensanalyser. (Allmänna råd fritidshem) En barnkonsekvensanalys innebär att de konsekvenser ett visst beslut eller åtgärd får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn bedöms, och utifrån detta avgörs vad som är bäst för barnet eller barnen. 6 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

15 Skolverket beskriver också vikten av att barnet kommer till tals i dessa beslut. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och alla barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. (Allmänna råd för fritidshem) Skolverket har kritiserat Malmö stad utifrån att konsekvensanalyser inte görs vad det gäller till exempel barngruppers storlek. Barnperspektiv bör dock, enligt Skolverket, finnas i alla beslut eller åtgärder som påverkar eleverna. För att kunna bedöma en elevs bästa i fritidshemmet krävs att ett barnperspektiv anläggs inför alla beslut eller åtgärder som rör eleverna. Analysens omfattning och metod måste givetvis anpassas.(allmänna råd fritidshem) Eftersom både huvudmannen och rektorn fördelar resurser utifrån sina respektive ansvarsområden innebär det att huvudmannen och rektorn bör göra barnkonsekvensanalyser utifrån sina respektive ansvarsområden. (Allmänna råd fritidshem) Utredningsuppdraget Uppdragsgivare: Anders Malmquist, grundskoledirektör Ansvarig chef: Roberto Citterio, avdelningschef Pedagogisk Inspiration (PI) Ansvarig utredare: Karin Stubbergaard, utvecklingssamordnare, PI Arbetsgrupp: Kerstin Servin, utredningssekreterare, kvalitetsavdelningen Catarina Borgström, rektor Skolområde Söder Marie Malmgren, biträdande rektor Skolområde Norr Anna Ericsson, strateg, HR Direktivet för grunduppdraget överlämnades till arbetsgruppen Utifrån åtagandet i grundskoleförvaltningens åtagandeplan och utifrån den bakgrund och de utgångspunkter som beskrivs i direktivet, innebär uppdraget att göra en kartläggning med efterföljande analys och utifrån denna ta fram en utvecklingsplan för Malmö stads fritidshem. Parallellt med detta uppdrag har två utredningar som tangerar detta direktiv pågått. En utredning om förutsättningarna att starta ob-omsorg i Malmö stad samt en utredning om fördelning av fritidspedagogers arbetstid på fritidshem respektive skola. Två direktiv har kommit från kommunstyrelsen till grundskoleförvaltningen i september. Ett direktiv avser utredning av förutsättningarna för, samt möjliga effekter av, att minska barngruppers storlek, utredning av situationen för äldre elever på fritidshem och utredning av kvalitetsarbetet för fritidshem. Det andra direktivet avser utredning kompetensförsörjning fritidshem. Vid kartläggningen har ett flertal rapporter som gjorts de senare åren varit underlag för rapporten, Skolinspektionens tillsynsrapport för Malmö och uppföljningar av den, kvalitetsavdelningens lägesbedömningar, skolornas 7 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

16 kvalitetsrapporter, Rapport fritidshem Söder 2014 (en sammanfattande bedömning av kvalitet på fritidshemmen på tolv skolor i skolområde Söder), Malmökommissionens kvalitetsrapport samt Skolinspektionens nationella granskningsrapporter av fritidshem i landet. Dessutom har skollagen, Allmänna råd för fritidshem samt Lgr 11 varit vägledande. Arbetsgruppen har träffats löpande ett antal tillfällen från maj till september. Fokusgrupp har genomförts två gången med två fritidspedagoger från varje skolområde. Rektorer från elva skolor har djupintervjuats och elever från två skolor har intervjuats i grupp. Myndighetsavdelning, ekonomiavdelningen samt förskoleförvaltningen har varit behjälpliga i arbetet. Aktuell statistik till utredningen har varit svår att få fram ur befintliga system. Något som även kritiseras av revisionen som granskat styrningen av fritidshemmen samt tittat närmare på sex fritidshem under våren. Revisionens rapport läggs fram i oktober. En utredning pågår på avdelningen samordning och stöd som även innefattar fritidshemmen på de skolor som tillhör avdelningen. Därför har dessa inte granskats närmare i denna utredning även om utvecklingsområden är tillämplig även på dessa fritidshem. III. Kartläggning Ledning styrning Rektors ansvar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet i fritidshemmet har förtydligats i de nya styrdokumenten. För att kunna vara pedagogisk ledare och chef och medverka till att det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utvecklas i riktning mot de nationella målen som de uttrycks i skollagen och läroplanen är det viktigt att rektorn har kunskap om fritidshemmets mål och uppdrag. (Allmänna råd fritidshem) Huvudmannen bör också se till att rektor har förutsättningar för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Om rektorn bedriver ett aktivt och nära ledarskap skapar det goda förutsättningar för att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Huvudmannen bör se till att rektorn ges förutsättningar för att ha inblick i och kunskap om det dagliga arbetet i fritidshemmet för att kunna bedriva ett aktivt och nära ledarskap.(allmänna råd fritidshem) Fritidshemsverksamheten har tidigare fått stå tillbaka i viss mån. Det har varit mer fokus på grundskolan och de nya styrdokumenten. Samtidigt har fritidshemmens pedagogiska verksamhet blivit mer synlig i Malmö de senaste åren och ett gemensamt utvecklingsarbete har påbörjats i de flesta skolområden. 8 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

17 I Projekt kvalitetsarbetes lägesrapport från 2013 uttrycks en försiktig optimism inför utvecklingen i Malmö: I Malmö liksom i många andra kommuner har fritidshemmen haft en undanskymd roll såväl på skolenheterna som på förvaltnings- och politikernivå. Det är mycket som tyder på att denna bild håller på att förändras i Malmö. Bland rektorer, tjänstemän och politiker finns en ökande medvetenhet om att fritidshemmen behöver uppmärksammas utifrån sina egna premisser och uppdrag. Detta har manifesterats bl.a. genom kompetensutveckling, särskilda processtödjare för fritidshemmen, nätverk (flera nystartade) för fritidspedagoger. I grundskoleförvaltningens åtagandeplan finns åtagande som avser fritidshemsutveckling. På skolnivå vittnar en del skolledare om att det ofta blir mer fokus på praktiska frågor än på det pedagogiska ledarskapet på fritidshemmen. Många ledare uttrycker samtidigt att de vill vara nära pedagogiska ledare men de slits mellan sina olika verksamheter och känner sig sämre rustade för fritidshemsuppdraget. Många rektorer, både av de som intervjuats i Rapport fritidshem Söder och de intervjuerna som gjorts nu, har önskemål framförts om att fritidshemmen lyfts mer på gemensamma dagar för ledare, på ledningsmöten samt gemensamma möten/studiedagar med pedagoger. Förutom att fritidshemmen är en stor del av grundskoleförvaltningens verksamhet som kan bidra till ökad måluppfyllelse, menar de även att det symboliska värdet av att lyfta fram fritidshemmets uppdrag är betydelsefullt. Flera av de intervjuade rektorerna uttrycker att fritidshemmen/fritidspedagogerna i stort sett inte varit synligt eller nämnts i samband med att grundskoleförvaltningen startat. Hur och var verksamheten benämns, vilka personalkategorier och verksamheter som lyfts fram, uppfattas som viktigt för skolorna, den symboliska handlingen sägs vara betydelsefull. (Rapport fritidshem Söder) Kunskapen om fritidshemmets uppdrag varierar på olika nivåer. Det är inte ovanligt att rektorer uttrycker att de upplever sig inte ha tillräcklig kunskap om fritidshemmens verksamhet och önskar att det blir möjlighet att fokusera mer på fritidshemsutveckling. De ser mycket positivt på att fritidshemmen nu lyfts fram mer. Under utredningens gång har det lyfts av rektorer och fritidspedagoger att nyanställda skolledare får ansvar för fritidshemmen samtidigt som de saknar kunskap och erfarenhet från fritidshemsverksamhet. Många skolledare uttrycker också att det är viktigt med en gemensam syn på att kvaliteten på fritidshemsverksamheten genomsyrar förvaltningen så att det blir större likvärdighet. Flera rektorer och även fritidspedagoger i fokusgrupper påpekar också att rektorsutbildningen saknar fritidshemsperspektivet samtidigt som rektors ansvar för fritidshemsverksamheten förtydligats i styrdokumenten. 9 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

18 Slutsats 1. Intervjuerna av och samtalen med rektorer och fritidspedagoger visar på att skolledarna inte alltid har tillräcklig kunskap om fritidshemmets uppdrag utifrån de nya styrdokumenten. 2. Under samtal och intervjuer med rektorer har flera rektorer uttryckt att det är positivt att fritidshemsfrågorna nu sätts i fokus. Det framkommer även att önskemål finns att fritidshemsfrågor diskuteras mer frekvent på ledningsmötena. 3. De kunskaper och erfarenheter om fritidshem som finns hos olika ledare tas inte alltid tillvara. 4. Fritidshemmens verksamhet har blivit mer synlig de senaste åren. Lärande och omsorg Det är lärare i fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet och det är deras uppdrag att se till att arbetet bedrivs med utgångspunkt i läroplanen. (Allmänna råd fritidshem) Lärandeuppdraget på fritidshemmet har blivit mycket tydligare i och med den nya skollagen och Lgr 11. Det är tydliggjort att det är läroplanens kapitel 1 och 2 som ska styra fritidshemmets verksamhet. Medan kapitel tre endast ska ses som något fritidspedagogerna bör känna till och då framför allt om begrepp och förmågor. För fritidshemmet finns ingen kursplan eller några detaljerade mål om vilka kunskaper eleverna ska uppnå. De lärandemål som uttrycks i styrdokumenten, utöver att fritidshemmet ska stödja och komplettera den obligatoriska undervisningen, handlar om att verksamheten ska stimulera barns fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Det finns en stark betoning på värden och normer, det vill säga sådant som kan hänföras till läroplanens värdegrund. (God kvalitet i fritidshem - Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa) Lärandet på fritidshem ska utgå från den fritidspedagogiska kompetensen och ske i naturliga sammanhang samt utgå från elevernas intressen. Gruppen är grunden i fritidshemmens pedagogiska arbete vilken skiljer den från skolans pedagogiska uppdrag. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att skillnaden mellan skola och fritidshem är att skolans syfte ytterst är att utveckla individens kunskaper och kompetenser som individ, med gruppen som en väsentlig bakgrund och ett viktigt redskap. Fritidshemmet ska i stället förbereda barnet för att finnas i gruppen och, i förlängningen, i samhället i stort. Fokus för skolan är (och måste vara) individens kognitiva utveckling. På fritidshemmet står gruppen i stället i förgrunden, eftersom man arbetar med att utveckla individens förmåga att finnas i och hantera gruppen, samtidigt som en individuell utveckling sker. Man kan tänka bort gruppen ur de nödvändiga förutsättningarna för barns individuella kognitiva lärande, även om gruppen ger stora fördelar, så väl inlärningsmässigt som socialt. Men man kan inte på samma sätt tänka bort gruppen ut det lärande som sker på fritidshemmet.(att leda den fria tidens lärande, Hans Orweg 2012) På fritidshemmen ska eleverna erbjudas en varierad verksamhet utifrån målen. Lek, skapande och lärande bildar en helhet på fritidshemmet. 10 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

19 Leken är av stor betydelse för fritidshemmets verksamhet. Förutom att leken i sig är meningsfull så kan leken bidra med mycket annat till eleverna. Leken kan bidra till att skapa meningsfullhet för eleverna och den har en central plats i fritidshemmets verksamhet. I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi och kreativitetet och utveckla sin samarbets- och kommunikationsförmåga. Leken ger även eleverna möjlighet att öva sig i turtagning, samförstånd, koncentration och uthållighet. Det här är erfarenheter och förmågor som i förlängningen kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna.(allmänna råd fritidshem) Målen i läroplanen måste brytas ner och anpassas utifrån fritidshemmets specifika verksamhet. Fritidshemmen ska inte vara en förlängd skola utan ska möta eleverna med andra pedagogiska utgångspunkter. Fritidshemmen har ofta aktiviteter för eleverna men både fritidspedagoger i fokusgruppen samt rektorer menar att verksamheten ofta inte är planerad utifrån målen i läroplanen. Det är inte tydligt varför man valt just dessa aktiviteter. Rapporten från fritidshemmen i Söder visar samma tendenser. Fritidshemmen erbjuder ofta aktiviteter för eleverna. De flesta fritidshem erbjuder eleverna planerade aktiviteter regelbundet. Det kan vara aktiviteter i idrottshallen, lekar inne och ute, handarbete, ateljé, musik, data, samtal eller skapande. Aktiviteter som personalen leder eller stödjer på olika sätt. Flera fritidshem har aktivitetslådor, leklådor eller aktivitetstavlor. Det vill säga olika former av material, leksaker som eleverna själva kan använda och inspireras av vilket underlättar i stora barngrupper. (Rapport fritidshem Söder) Medvetenheten är dock stor kring behoven av utveckling av den pedagogiska planeringen och en del utvecklingsarbete pågår i utbildningsområden och på enskilda skolor. Både som ett övergripande område eller som en del i till exempel ex språkutveckling. Vid besöken var det leken och rörelse i olika former som syntes mest. Men även skapande aktiviteter som ofta genomfördes utomhus. Syftet med den planerade verksamheten eller kopplingen till läroplanens mål är inte alltid synligt. Flertalet av rektorerna uttrycker att planeringen mot målen utifrån Lgr 11 kap 1 och 2 samt dokumentation av verksamheten är ett prioriterat utvecklingsområde på fritidshemmet. (Rapport fritidshem Söder) På fritidshemmen fångar pedagogerna upp barnen i olika lärsituationer i många fall. Stora elevgrupper, personaltäthet samt bristen på utbildade pedagoger gör samtidigt att det är svårt att se och möta alla barn samt räcka till för lärandeuppdraget fullt ut. I fritidshemmets omsorgsuppdrag ingår att skapa en trygg och säker miljö för barnen och därmed också en trygghet för föräldrarna. Omsorg och pedagogik ska gå hand i hand. Av tradition har omsorg en pedagogisk betydelse i fritidshemmet, och elevens utveckling ska ses som en helhet där pedagogik och omsorg integreras i utbildningen. (Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet) Omsorgens kvalitet är beroende av flera faktorer, något som också blev tydligt vid granskningen av fritidshemmen på skolområde Söder De stora barngrupperna påverkar pedagogernas arbete och därmed kvaliteten på omsorgen. 11 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

20 En stor del av personalens arbetstid går idag åt till att checka av barnens närvaro, frånvaro, tider för hemspråk, vilka tider de ska gå hem, om de ska gå hem själva bli hämtade eller gå med kamrat. I och med de stora barngrupperna har den uppgiften blivit mer komplex, det är svårare att ha överblick, att komma ihåg vad som gäller. För att garantera säkerheten och tryggheten ägnar personalen sig åt ett noggrant räknande av barn. (Rapport fritidshem Söder) Skolinspektionen konstaterar i sin granskning av 77 fritidshem i landet 2010: Kommunerna och fritidshemmens ledning behöver säkerställa att avgörande förutsättningar som personaltäthet, barngruppsstorlek, fysisk miljö och organisation utformas så att de gynnar en god omsorg och en god pedagogisk kvalitet. (Skolinspektionens granskning av fritidshem 2010) En annan betydelsefull del i kvaliteten i omsorgen är personalens bemötande gentemot eleverna men också samspelet mellan personalen. Det är områden som alltid måste utvecklas. Både i Rapporten fritidshem Söder och i samtal med elever framgår det att omsorg och förhållningssätt är ett utvecklingsområde. Slutsatser 1. Fritidshemmen har ofta planerade aktiviteter för eleverna. 2. Den pedagogiska planeringen och dokumentationen utifrån läroplanens mål behöver utvecklas på många håll. 3. Förutsättningar för fritidshemmets lärandeuppdrag behöver förbättras och förtydligas. 4. Omsorg och förhållningssätt behöver förbättras på en del fritidshem. Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete inriktat på fritidshemmens verksamhet ska bedrivas såväl på skolnivå som på huvudmannanivå. Huvudmannen och rektorn bör se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet.(allmänna råd fritidshem) Fritidspedagogernas förutsättningar att planera, utvärdera och utveckla verksamheten är beroende av stödet från den lokala ledningen. Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar tyvärr att det finns brister när det gäller uppföljningar och utvärderingar av fritidshemmets verksamhet. (Kvalitet i fritidshemmet en samtalsguide, Skolverket) Dialoger lyfts fram som ett viktigt redskap i kvalitetsarbetet. Det är viktigt att huvudmannen för en återkommande dialog med rektorn om hans eller hennes verksamheter. Vid dessa tillfällen har huvudmannen möjlighet att följa upp och säkerställa att fritidshemmet arbetar med utgångspunkt i skollagen och läroplanen samt att rektorn utifrån resultatet av dialogen vidtar lämpliga åtgärder för att utveckla verksamheten. (Allmänna råd fritidshem) Krav finns på att elever, vårdnadshavare och personal ska ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet. Det har inte tidigare funnits några kommun- 12 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

21 övergripande enkäter riktade till fritidshemmen på huvudmannanivå. Kvalitetsavdelningen håller nu på att ta fram underlag för enkäter till elever i fritidshem som ska genomföras vårterminen I allmänna råd betonas vikten av att fritidshemmens verksamhet blir synligt i kvalitetsarbetet. I de fall där kvalitetsarbetet bedrivs i samverkan med skolan ligger fokus alltför ofta på skolans arbete. I dessa fall behöver rektorn säkerställa att även fritidshemmens perspektiv får genomslag.(allmänna råd fritidshem) När kvalitetsarbetet bedrivs tillsammans med skolan, tar skolan ofta över och fritidshemmets verksamhet tenderar att bli osynlig. I dessa fall behöver rektorn säkerställa att även fritidshemmets perspektiv får genomslag. Detta innebär att följa upp och utvärdera fritidshemmets måluppfyllelse, identifiera specifika utvecklingsområden samt synliggöra dessa i kvalitetsarbetet. Då blir det tydligt vad som kan prioriteras och utvecklas i fritidshemmet. (Allmänna råd fritidshem) På samma sätt bör huvudmannen specifikt följa upp verksamheten i fritidshemmen för att identifiera utvecklingsområden och behov av stöd för utveckling. Det finns en potential hos fritidshemmen att bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna som inte fullt ut tas tillvara. I fritidshemmet finns inga prestationskrav på barnen och därmed heller inga betyg eller omdömen att redovisa. Däremot finns det krav på att verksamheterna ska erbjuda en högkvalitativ verksamhet som stimulerar barnens utveckling och lärande. Fritidshemmet är skyldigt att erbjuda variation i verksamheten utifrån styrdokumentens krav medan eleverna som går på fritidshemmet har möjlighet att välja. Fritidshemmen kom mer i fokus genom Projekt kvalitetsarbete, Malmö stads strukturerade kvalitetsarbete med utförligt stödmaterial speciellt inriktat för fritidshemmen. Under 2014 har dokumentationsunderlaget reviderats och fritidshemmens utvecklingsområden är inte lika tydligt separerade från skolans. Det är i nuläget oklart vilka effekter det fått på kvalitetsarbetet för fritidshemmets specifika uppdrag. Det finns behov av att utveckla kvalitetsarbetet ytterligare på skolnivå, det framgår dels i kvalitetsavdelningens sammanställningar av kvalitetsrapporterna dels är det något som rektorer lyft. Kvalitetsarbetet, i sin nuvarande form, är dock bara i sin linda och rektorerna uttrycker behov av att utveckla detta arbete på skolorna. En struktur i kvalitetsarbetet eftersträvas så det blir ett konkret redskap för utveckling av den egna verksamheten. (Rapport fritidshem Söder) Några skolor har gjort eller är på väg att göra en fritidshemsplan med tydliga kopplingar till styrdokumenten. Pedagogiska planeringsmallar, strukturerade utvärderingar samt årshjul för fritidshemmens verksamhet utarbetas också på flera skolor. En skola har utformat ett underlag för skriftligt omdöme om elevens sociala utveckling på fritidshemmet. (Rapport fritidshem Söder) 13 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

22 Det finns många goda exempel på utvecklingsarbete som pågår utifrån det som beskrivs i skolornas nulägesanalys. Mindre vanligt är att de goda exemplen i kommunen delas med andra skolor. Ett par skolor har till exempel varit och föreläst om sin verksamhet i andra kommuner men inte i Malmö. Skolverket har nu utvecklat sitt stödmaterial för kvalitetsarbete, BRUK. Det är nu digitaliserat och omfattar fritidshemmets verksamhet. De områden som tas upp där är; systematiskt kvalitetsarbete, förutsättningar, normer, värden och inflytande, kunskapsutveckling och lärande samt övergång samverkan och omvärld. Slutsatser 1. Kvalitetsarbetet i fritidshemmen har lyfts genom projektet kvalitetsarbete som påbörjades Förändring av kvalitetsarbetet har gjorts under hösten 2014 så att fritidshemmen numera inte särskiljs i rapporterna. 3. Det pågår utveckling av kvalitetsarbetet på fritidshemmen på flera håll, en del återstår dock att utveckla. 4. Nyckeltal vad det t ex gäller avdelningsstorlek och personalens kompetens går inte att få ut ur de nuvarande IT-systemen. 5. Bra stödmaterial för kvalitetsarbetet finns tillgängligt på Komin. 7. En enkät om fritidshemmets verksamhet till eleverna utarbetas nu och ska genomföras vårterminen Samverkan förskoleklass, fritidshem och grundskola I läroplanen betonas att det ska utvecklas samarbetsformer mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. I de nya reviderade Allmänna råden för fritidshem förtydligas rektors ansvar för samverkan. Det är rektorns ansvar att skapa en organisation som gör det möjligt för fritidshemmet, förskoleklassen och skolan att samarbeta och utbyta erfarenheter. Då kan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan utveckla ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och utbildning. ( Allmänna råd fritidshem) Själva syftet med att införa förskoleklassen var att stödja och stimulera en fortsatt integrering mellan de olika verksamheterna.(allmänna råd fritidshem) Samverkan av god kvalitet förutsätter att gemensam utvecklingstid finns för de olika yrkeskategorierna. Därutöver har rektor ett ansvar att tillse och samverkan blir ömsesidig utifrån elevens behov. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan är det av vikt att rektorn för bästa resultat ser till att det finns en gemensam och strukturerad planeringstid för fritidshemmets personal och berörda lärare i skolan.(allmänna råd fritidshem) 14 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

23 I detta samarbete är det väsentligt att rektorn skapar förutsättningar för ömsesidighet och jämbördighet i samarbetet mellan olika personalkategorier, där eleven står i fokus för samarbetet.(allmänna råd fritidshem) I mitten av 90-talet infördes förskoleklass för sexåringar och samtidigt flyttades huvudmannaskapet för fritidshemmen över till skolan. På många håll i Malmö, liksom i andra kommuner genomfördes då olika projekt och satsningar för att få till stånd ett bra och fungerande samarbete mellan de olika verksamheterna, förskoleklass, skola och fritidshem. Ambitionen var att verksamheternas egenart skulle behållas och att de olika yrkeskategoriernas kompetens skulle tas tillvara samtidigt som samverkan och gemensam utveckling skulle skapa mervärde för eleverna. Mycket energi lades ned på många håll för att knyta ihop de olika kulturerna. Ofta använde man sig av temat röda tråden för att illustrera vad man ville uppnå, en gemensam värdegrund där man genom att samarbeta och bidra med olika kompetenser skulle skapa en helhet för eleverna. På andra håll integrerades verksamheterna enbart lokalmässigt, och man trodde eller hoppades att en god samverkan därefter skulle växa fram av sig själv. Idag ser fritidshemmens samverkan med grundskolan fortfarande mycket olika ut kvalitetsmässigt, både till form och till innehåll. Skolledningens styrning, kunskap om och inställning till fritidspedagogernas uppdrag under skoldagen, hur pedagogernas kompetens och det fritidspedagogiska lärandet tas tillvara, påverkar förutsättningarna för samverkan. Pedagogernas inställning till samverkan, antal utbildade pedagoger och kunskap om uppdraget har också betydelse för hur samverkan genomförs. Några fritidshem arbetar med tematiskt tillsammans med lärare utifrån olika ämnesområden med fritidspedagogiken som grund. På andra skolor fungerar fritidshemspersonalen som stöd på lektionerna. (Rapport fritidshem Söder) Villkoren och uppdraget för samverkan ser olika ut. I en del fall kommunicerar rektorerna tydligt kring detta medan det i andra fall är mer otydligt för pedagogerna. En del skolor har inget gemensamt forum för skolans pedagoger ej heller gemensam planeringstid för lärare och fritidshemspersonal. (Rapport fritidshem Söder) Många av de intervjuade rektorerna uttrycker att de strävar efter en organisation med en helhetssyn på lärandet och eleven över hela dagen. Det varierar dock hur det fungerar i praktiken och hur personalens kompetens tas tillvara. Samtidigt visar fokusgruppen med fritidspedagoger också på kvalitativa skillnader i samverkan. Dels att fritidspedagogernas kompetens tas tillvara i olika hög utsträckning dels att det i många fall råder en otydlighet kring samverkan. Det finns skolor som valt att förstärka samverkan genom att ha integrerade arbetslag med olika yrkeskategorier som samarbetar i gemensamma lokaler. 15 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

24 Dessa arbetslag har då också gemensamt ansvar för samverkan under skoldagen, läraren ansvarar dock för ämnet. Det är inte bara rektorer och fritidspedagoger som behöver kunskap om fritidshemmets uppdrag. Vid samverkan är det viktigt att personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan har kunskap om vilka uppdrag de olika verksamheterna har. En gemensam syn på lärande i de olika skolformerna utgör dock inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart. (Allmänna råd fritidshem) Rektor har ansvar för kvaliteten på fritidshemmen samt för att samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola utvecklas. Skolans organisation är grunden för samverkan och fritidshemmens verksamhet. Rektor bör organisera verksamheten så att den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan för att på så sätt kunna skapa ett helhetsperspektiv på elevernas lärande och utveckling. (Allmänna råd fritidshem) Granskningen visar att organisationen inte alltid utgår från en helhetssyn eller utifrån kunskap om fritidshemmets uppdrag och barnens perspektiv, medan andra skolor har en genomtänkt organisation som syftar till samverkan och helhetsperspektiv på barnens lärande. Betydelsen av kvaliteten på fritidshemmen och dess samverkan med grundskolan bekräftas i det projekt som Stockholm stads Utbildningsförvaltning har genomfört, kallat Jämför grundskolor projektet. Syftet var att undersöka vad som förklarar att vissa skolor är mer framgångsrika än andra skolor med i övrigt mycket likartade förutsättningar. Samarbete lyfts i rapporten fram som något som är mycket väl utvecklat i de framgångsrika skolorna. Det som syns tydligast enligt rapporten är ett bra samarbete mellan skola och fritidshem då den fritidspedagogiska kompetensen tas tillvara. Den typ av samarbete som dock är det tydligaste kännetecknet för de framgångsrika skolorna i studien, är att de i hög grad har ett väl fungerande samarbete mellan skola och fritidshem som har potential att bidra till elevernas utveckling och lärande. Exempelvis kan detta yttra sig i att det finns en arbetslagsorganisation som underlättar utvecklingen av samarbete och att fritidshemspersonalen tar ansvar för olika delar i skolarbetet där de kan bidra med sina erfarenheter för att främja elevernas måluppfyllelse. (jämför grundskolorprojektet Stockholms stad 2012) På samma sätt konstaterar författaren till rapporten att de mindre framgångsrika skolorna har ett bristande samarbete inom och mellan olika verksamhetsdelar. Även här framträder tydligast att brister i samarbetet mellan skola och fritidshem påverkar resultatet mest negativt. Det samarbete som ändå finns är på skolans villkor, där fritidshemspersonalen hjälper till utifrån lärarens önskemål. Det saknas gemensam planeringstid och tydliga mål för 16 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem

25 samarbetet, och det finns heller ingen helhetssyn på barnens utveckling och lärande (Jämför grundskolor projekt, Stockholms stad) För att lyckas i samverkan gäller det såväl vid verksamhetens utformning som vid gemensamt bruk av lokalerna att det är jämbördiga parter som möts. I de Allmänna råden betonas också att fritidshemmet är fritidspedagogens huvuduppgift och att rektor därför behöver säkra att skolsamverkan inte tar över helt. Det är vanligt att fritidshemmen delar lokaler med förskoleklassen eller skolan. En förutsättning för att kunna ha verksamheterna i de gemensamma lokalerna är att personalen i de olika verksamheterna, under ledning av rektorn, kommer fram till en gemensam överenskommelse om hur och när de olika lokalerna kan och får utnyttjas under olika delar av dagen och under lov. (Allmänna råd fritidshem) Flera skolor har påbörjat arbete med rastaktiviteter som en del i samverkan. Fritidspedagoger ansvarar då för planerade aktiviteter på raster, alla eller vissa planerar man ofta utifrån läroplanens mål. Slutsatser 1. Kvaliteten på samverkan med förskoleklass och grundskola skiljer sig åt mellan skolorna. Från samverkan där olika yrkeskategorier är i samma arbetslag och ansvarar för samma elever samt samverkar utifrån läroplanen, till att fritidspedagogerna är hjälplärare. 2. Förutsättningarna för samverkan varierar mellan skolorna, organisation, personalens kompetens, etc. 3. Rektors tydlighet i samverkansuppdraget gentemot lärare och fritidshemspersonal vad det gäller uppdrag, innehåll och tid skiljer sig. Särskilt stöd Kraven som gäller särskilt stöd 3 kap i Skollagen 2010 gäller också för fritidshemmen. Så även Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eftersom det är samma elever som i förskoleklass, fritidshem och grundskola är samarbete viktigt. Detta förutsätter ett samarbete mellan fritidshemmet och förskoleklassen eller skolan när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven. (Allmänna råd fritidshem) Skolverket menar att det är av vikt att man lyfter olika perspektiv i elevvårdsarbetet så att fritidspedagogernas erfarenhet, kompetens och kännedom om eleven tas tillvara för elevens bästa. När det gäller elevernas individuella utvecklingsplaner eller vid upprättandet av åtgärdsprogram är det bra om personal från de olika verksamheterna samarbetar, då man på så sätt kan få en mer nyanserad bild och olika perspektiv kan lyftas fram. Alla kan då också ges möjlighet att bidra med sin kompetens för en högre måluppfyllelse. Det kan också vara en fördel att ha gemensamma utvecklingssamtal.(allmänna råd fritidshem) 17 Grundskoleförvaltningen Utredning fritidshem