Till NHF:s styrelsesammanträde den 17 april i Reykjavik Island Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2015?

Transkript

1 Till NHF:s styrelsesammanträde den 17 april i Reykjavik Island Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2015? Kort redovisning från DHR förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

2 2 Hänt sen sist och på gång 2015 Diskrimineringslagstiftning gällande bristande tillgänglighet och användbarhet Regeringen har aviserat en översyn utav bristande tillgänglighet som grund för diskriminering under året. Vi är inte helt klara över vad det kan komma att innebära. Förbundsstyrelseledamoten Lars-Göran Wadén var en av de första att lämna in en anmälan om bristande tillgänglighet till Diskrimineringsombudsmannen, DO, i samband med att den förstärkta lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari i år. Vi vet att Lars-Görans anmälan hos DO är under utredning. Kommuner börjar försäkra mot diskrimineringsärenden. DHR planerar att agera på något sätt. DHR ska hålla två stora kurser om tillägget i diskrimineringslagen under året. Tillgänglighet inom bostadsområdet DHR blir mer involverade i standardisering. Vi ingår nu i en grupp som arbetar med standardisering av hissar och en grupp om hur människor och interagerandet, användandet av system/maskiner. Regeringen har aviserat ett investeringsstöd till bostadsbyggande, fokus hyresrätter och ungdomsbostäder. Arbetsmarknadsfrågan 2014 var riksdagsvalsår i Sverige och arbetsmarknadsfrågan såg länge ut att bli den stora valfrågan. Intresset för frågan mattades av i media och av väljarna ju närmre vi kom valdagen. Det är svårt att räkna upp många debatter då funktionshinderperspektivet belystes (i arbetsmarknadsfrågan). Då nya regeringen skapades nämnde nya statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen att regeringen ska införa flexjobbsystemet i Sverige. Det är dock ytterst oklart vad vi egentligen definierar som flexjobb och vi frågar oss om det något att eftersträva efter den danska flexjobbsmodellens försämringar? Lika villkor till arbete Av strategiska skäl la DHR sitt större seminarium om arbetsmarknad med koppling till personer med nedsatt rörelseförmåga Lika villkor till arbete bara veckor innan valet. Här fanns DHR-medlemmar, intressanter i frågan och politiker. I anslutning till detta träffades

3 3 också DHRs nätverk för arbetsmarknadsfrågan och diskuterade arbetsmarknadsfrågan dagen efteråt. Till seminariet Lika villkor till arbete skapade DHR också Idéboken där medlemmar och andra intresserade av arbetsmarknadsfrågan får skriva idéer för en förbättrad arbetsmarknad för personer med nedsatt rörelseförmåga. Idéboken är ett långsiktigt projekt som då den är färdigifylld ämnas överlämnas till Arbetsmarknadsdepartementet. Förbundsordförande Rasmus Isaksson vill att vi i DHR ska vara lösningsfokuserade när det gäller arbetsmarknadsfrågan. Vi har alltför länge nöjt oss med att kritisera rådande ordning utan att bidra så mycket med vad vi egentligen hellre vill se. Arb-När Sveriges kommuner och landsting anordnar varje år en stor konferens om arbetsmarknad. Individen var i fokus. Forskaren Elisabet Söderberg berättade att hon i sin avhandling kommit fram till att lågt ställda krav, överbeskydd och överengagemang är de egentliga problemen för personer med funktionsnedsättning och inte funktionsnedsättningen i sig. Lågt ställda krav redan i skolan och hemifrån gör att självkänslan blir dålig, vilket inte är positivt i jakten på ett arbete. Tobias Holmberg, aktivist, påtalade hur viktigt det är med tillgänglighet och hur tillgängliga miljöer bidrar till att barn till exempel en, på den skola där Tobias Holmberg vikarierat som lärarassistent, överhuvudtaget inte reagerade på hans rullstol, eftersom det aldrig behövde bli en grej, i deras tillgängliga skola. Journalisten, Lena Hennel menade att bristen av representation av personer med funktionsnedsättning gör att rapporteringen blir därefter. Hon sa också Funktionshinderrörelsen behöver bli bättre på att arbeta med media och att det behövs fler förebilder i media. Vad DHR gör just nu Normer styr våra möjligheter på arbetsmarknaden. En norm kan beskrivas som en oskriven regel som blir allmänt vedertagen och på så sätt bidrar till att bli till de värderingar som samhället vilar på. Negativa värderingar och negativa synsätt kring personer med funktionsnedsättning har alltid bidragit till försämrade möjligheter för personer med funktionsnedsättning med nedsatt rörelseförmåga på arbetsmarknaden. En fördom som finns är en föreställning om oförmåga och den tror vi också verkar hindrade för personer med funktionsnedsättning i strävan efter ett arbete. Därför är det viktigt att funktionshinderrörelsen tydligt visar att vi är de resurser som vi faktiskt är. DHR ska ta fram en normkritisk kurs som vi tänker erbjuda till t.ex. arbetsgivare, arbetsförmedlare och olika myndigheter. Den ska syfta till diskussioner och reflektioner kring våra olikas

4 4 positioner och vad de gör med oss. Vilka värderingar finns och hur påverkar de beslut som fattas i frågor som rör oss. Dialog är en av grunderna till förändring och därför ska DHR bjuda in bland annat arbetsgivare till ett frukostmöte där vi diskuterar möjligheter och hinder i rekryteringen av personer med nedsatt rörelseförmåga. DHR har skickat brev till Generaldirektören på Arbetsförmedlingen för att få ett möte där vi diskuterar aktuella frågor inom arbetsmarknadsområdet. Till exempel kvotering till intervju och hur Arbetsförmedlingen ser på den nya diskrimineringslagen som klassar otillgänglighet som diskriminering med mera. Bostadsanpassning Boverket har kommit med ett lagförslag hur bostadsanpassningen kan förändras. Bland nyheterna finns att bostadsanpassningsbidraget även ska kunna ges till brandskyddsåtgärder. Kravet om medgivande från hyresvärden/bostadsrättsföreningen förreslås tas bort. Överlag är DHR positiva till förändringarna förutom på en punkt. Hyresvärdar ska ha möjlighet att söka bostadsanpassningsbidrag för brister i tillgängligheten som inte når upp till kraven i plan- och bygglagen som gällde när huset byggdes. Handikappersättningen Utredning pågår och förslag är på gång i dagarna. Vad den förändrade så kallade merkostnadsersättningen kommer innehålla vet vi i nuläget lite om. Hjälpmedel Socialstyrelsen har fått ett omfattande utredningsuppdrag från regeringen inom hjälpmedelsområdet. Sammantaget 10 stycken deluppdrag som ska redovisas i steg fram till Det handlar bland annat om att vidareutveckla ett kunskapsstöd för kommuner och landsting, stimulera så hjälpmedelsanvändaren får större inflytande över valet av hjälpmedel, utveckla statistiken för hjälpmedel och utvärdera det valfrihetssystemet som finns inom vissa landsting. DHR har egna representanter i referensgrupp till utredningen. Välfärdsteknologi har blivit en allt mer debatterad fråga och på många sätt ligger Sverige efter övriga nordiska länder i frågan. Problematiskt saknas ofta representanter från funktionshindersorganisationerna i debatten och på de olika mässorna/konferenserna som an-

5 5 ordnas. Därför kommer DHR den 5 november ordna en heldagskonferens om Välfärdsteknologi med fokus på användarna, vi siktar att ha ett delvist nordiskt perspektiv. Personlig assistans Frågan om vinster i välfärden var stor i samband med riksdagsvalet 2014 och den frågan rör också personlig assistans. Utöver det har praxis utvecklats som gör att de ursprungliga intentionerna med lagstiftningen har urholkats. Krav har länge ställts på en översyn med syfte att vrida tillbaka assistansreformen till sitt ursprungliga syfte samt möjligen också komma med förslag som styr bort de värsta avarterna av vinstuttag. Vi har nu fått veta att via Socialdepartementet att regeringen har för avsikt att tillsätta en ny utredning om personlig assistans (och vissa delar i LSS) hösten Mycket är osäkert när det gäller politisk ledning under 2015, men detta är i alla fall vad vi vet om nuvarande regerings avsikt. Det är också oklart hur direktiv till en kommande utredning ska se ut och i det perspektivet är det positivt att Socialdepartementet också aviserar fortsatt dialog kring frågan framöver. Bilstöd Ett reformerat bilstöd, departementspromemoria 2015:9 är nu ute på remiss. Förslagen är kortfattat följande: Ett omfördelat stöd till inköp av bil innebär att det föreslås att grundbidraget för inköp av bil ( SEK) ska halveras och att en omfördelning av stödet ska ske. Vid anskaffning av fordon ska grundbidrag kunna lämnas med högst kronor. En omfördelning ska ske till förmån för höjda inkomstnivåer i anskaffningsbidraget och ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, för inköp av bil. Genom denna omfördelning riktas bilstödet i högre grad till dem som har bristande ekonomiska förutsättningar för inköp av bil och till dem som får vidkännas extra kostnader för detta inköp, menar utredningen. Ett bättre bilval och färre eftermonteringar. Tilläggsbidrag för anskaffning av en bil föreslås lämnas i tre olika fall: med högst kronor till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken anpassningsbidrag kan lämnas, med högst kronor för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittande i en rullstol, göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte

6 6 inne i bilen, eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning, och med fasta schablonbelopp som regeringen fastställer för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa originalmonterade anordningar. Vidare föreslås att det förs in en bestämmelse i förordningen om bilstöd till personer med funktionshinder om att den försäkrade inför Försäkringskassans bedömning av anpassningsbidragets storlek ska lämna in kostnadsförslag från en utförare som gör anpassningar av aktuellt slag. Det föreslås att det i socialförsäkringsbalken ska införas bestämmelser som förtydligar vad som avses med ett lämpligt fordon. Försäkringskassan ska som huvudregel inte medge anpassningsbidrag om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts i mer än mil. Lagstiftningen bör förtydligas vad gäller möjligheterna att bevilja bidrag för körträning i en anpassad bil och regelverket bör medge att bidrag även lämnas för körträning före en anpassningsåtgärd. Därför föreslås att regelverket kompletteras med bestämmelser om att bilstöd även lämnas för kostnader för sådan körträning som behövs före eller efter en anpassningsåtgärd. DHRs kommentar egentligen är det bara det sista av förslagen ovan som tilltalar oss nämnvärt. Vi menar att bidragsnivåerna är allt för lågt hållna och har så varit under alltför lång tid. Problemet är att förslaget blir oantastligt eftersom insatserna riktas mot sämst ställda när insatsen egentligen som helhet borde varit större både till pengar och till vilka bilstödet riktar sig till. Parkeringstillstånd Vi har fått ett mycket dåligt utfall av långvarigt samarbete med näringsdepartementet för förändring i parkeringstillståndsfrågan. Endast en förlängning av tillståndens giltighet införs, en åtgärd vi från funktionshinderrörelsen INTE efterfrågat utan snarare varnat för eftersom tillståndens stöldbegärlighet kan öka. Rätten till parkeringstillstånd är fortfarande mycket begränsad för den som inte kör sin bil själv och för den som har omfattande nedsättningar i armfunktionerna. Internationellt partnerskapsarbete genom MyRight Den senaste tiden har varit fylld av arbete kring färdigställandet av ansökningarna för en kommande ramperiod. Då MyRight mist sin ramstatus är det osäkert hur lång den här perioden kommer bli, men MyRight har beviljats så kallat omställningsbidrag för att

7 7 medlemsorganisationerna ska kunna se över och möjligen hitta nya vägar för internationellt samarbete. INTERNT Förbundsmöte i oktober Den oktober håller vi förbundsmöte i Stockholm sedan vi nu har tvååriga förbundsmötesperioder. Förberedelserna pågår för fullt och motioner har börjat strömma in. Vi brukar behandla ett 50-tal motioner och en fyra sex förslag från förbundsstyrelsen till förbundsmötet. För första gången kommer samtliga medlemmar kunna välja sina ombud till DHRs förbundsmöte i höst. Tidigare har ombuden valts indirekt på distriktsårsmötena men förra förbundsmötet beslutades det att övergå till direktval. Tanken med direktvalet är att öka engagemanget, vi har också sett att i andra organisationen som har haft direktval att medelåldern på ombuden har gått ner och det blivit en jämnare könsfördelning. Medlemmarna är uppdelade i valkretsar för att garantera den geografiska spridningen och de har kunnat rösta både elektroniskt och via mer traditionell poströstning. Rådgivning till DHRs medlemmar Projektet med en särskild rådgivare i sociala frågor löper på under året. Dock har vi bytt tjänsteman för uppdraget sedan Pedro Landfors fick ett vikariat på Myndigheten för delaktighet. Kristian Cornell har tagit över rådgivningstjänsten och är därmed ledig från sin ombudsmannatjänst. På den vikarerar Sari Nykvist. Organisationsfrågor Under senhöst beslutade vi att köpa in ett nytt medlemsregister, valet av leverantör föll på norska MySoft och baserar sig på Microsoft Dynamics CRM. Förhoppningen är att få ett mer flexibelt medlemsregister än tidigare och tanken är att använda systemet mer som ett verksamhetssystem med möjligheten till att följa upp medlemmarna på ett bättre sätt. En stor anledning till att vi valde en Microsoft-lösning är att via organisationen Techsoup kan få all Microsoft-programvara till mycket förmånliga priser. Sammanställt av Wenche Willumsen ombudsman