Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige hösten 2014?

Transkript

1 Till NHF:s styrelse vid sammanträde den 30 september 2014 i Köpenhamn Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige hösten 2014? Kort redovisning från DHR förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

2 2 Hänt sen sist och på gång supervalåret 2014 Riksdagsval Sverige den 14 september Valdeltagande: 85,8% Antal röster: Antal ogiltiga röster: Slutresultat (förändring från valet 2010) Socialdemokraterna 31% 113 mandat (+1) Moderaterna 23,3% 84 mandat (-23) Sverigedemokraterna 12,9% 49 mandat (+29) Miljöpartiet 6,9% 25 mandat (±0) Centerpartiet 6,1% 22 mandat (-1) Vänterpartiet 5,7% 21 mandat (+2) Folkpartiet 5,4% 19 mandat (-5) Kristdemokraterna 4,6% 16 mandat (-3) Feministiskt initiativ 3,1% 0 mandat Övriga partier 1,0% 0 mandat Vi kan konstatera att funktionshinderfrågorna fick liten, om än, någon plats i debatterna som föregick valet. Visserligen har vissa privatiseringsfrågor tangerat våra områden som effekterna av privatiseringar inom sjukvård och social service. Också privatiseringar inom skolområdet berör funktionshinderområdet eftersom det hänt att elever valts bort på grund av funktionsnedsättning. Eftersnacket har präglats av förvåning och oro inför det starka stöd som Sverigedemokraterna (SD) fick. I många kommuner röstade nästan 20 procent och i vissa Skånekommuner närmare 25 procent av väljarna på SD. Det politiska läget är nu komplicerat både på riksplanet och i många kommuner eftersom inget parti vill samverka med SD som inte sällan får en vågmästarroll. Diskrimineringslagstiftning gällande bristande tillgänglighet och användbarhet Efter att vi stått utanför regeringsbyggnaden Rosenbad i 112 torsdagar från december 2011 fram till februari 2014, tillsammans med 20 andra organisationer, kom så äntligen ett förslag till diskrimineringslagstiftning som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering den 3 mars som vi berättade i vår förra rapport. Eftersom funktionshinderrörelsen inte alls var nöjd med förslaget startades en Tisdagsaktion varje tisdagsmorgon inför utskottens sammanträden för att påvisa vårt missnöje.

3 3 I juni fattade så riksdagen beslutet och möjligen kan Tisdagsaktionen ha påverkat en aning eftersom undantaget om tillgänglighet för företag med färre än 10 anställda delvis togs bort. ENDAST när verksamheten omfattar hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet ska företag med färre än 10 anställda omfattas av diskrimineringslagstiftningen, andra företag med färre än 10 anställda är fortfarande undantagna. Fortfarande gäller alltså Undantag för företag som tillhandahåller varor eller tjänster och som har färre än tio arbetstagare Varaktighet som en del av skälighetsbedömningen Ekonomiska förutsättningar som en del av skälighetsbedömningen Undantag privatpersoner Undantag bostäder Träder ikraft vid årsskiftet 2014/15. Tillgänglighet inom bostadsområdet Bostäder åt unga och studenter Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet för vindsinredning 35 m2 (alla typer av bostäder) Tidsbegränsat bygglov upp till 15 år Första beslut högst 10 år Förlängning högst 5 år i taget Inget tekniskt samråd eller kontrollansvarig vid flytt av byggnad Lättnader bostäder 35m2 - bostadsutformning funktionerna daglig samvaro och sömn/vila kan överlappa varandra på samma plats funktionerna måltider samt hemarbete kan överlappa varandra på samma plats bostäderna behöver inte vara avskiljbara utrymmen och inredning för matlagning och förvaring kan göras mindre Trädde ikraft 1 juli Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov Attefallshus 25 kvm Tillbyggnad 15 kvm Inredande av ytterligare bostad i enbostadshus Trädde ikraft 2 juli

4 4 Regeringen utreder ett generellt undantag från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov. Boverket ska på regeringens uppdrag utreda behovet av författningsändringar för att ett generellt undantag ska kunna införas. Uppdraget ska redovisas i början av december. Kontenta: Man får bygga mindre dock måste tillgänglighet och användbarhet fortfarande uppfyllas. Därav uppkom regeringens nya förslag enligt punkten ovan om generellt undantag. Arbetsmarknad Lika villkor till arbete DHR höll ett heldagsseminarium om arbetsmarknad och försörjning den 28 augusti. Syftet var att försöka påverka politiken innan valet. Här fanns politiker, intressenter i arbetsmarknadsfrågan och DHR-medlemmar. Dagen inleddes med föreläsningar och avslutades med en debatt. EUs upphandlingsdirektiv DHRs förbundsstyrelse är intresserad av EUs nya upphandlingsdirektiv där företag med mer än 30 procent anställda personer med funktionsnedsättning kan få reserverade kontrakt (förtur) i upphandling. DHR vill skilja på den mer uppifrån och nedstyrda kvoteringen (som finn i vissa länder) och denna mer marknadsstyrda. Konkret plan Vänsterpartiet har formulerat en handlingsplan på 13 punkter för att förbättra arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Här finns många spår av FunkA-utredningen, en utredning som uppskattas av politiker över blockgränserna. Förutom att man vill höja och förbättra lönestöden, öka bidrag för arbetshjälpmedel och skapa trainee-platser, vill man också höja aktivitets- och sjukersättning och återinföra möjligheten att arbeta (till en viss gräns) med full ersättning. Sänkta sjuklönekostnader för arbetsgivare Arbetsmarknadsfrågan skulle vara och var länge en av de större frågorna för riksdagsvalet. Ett fåtal gånger nämndes personer med funktionsnedsättning som grupp, utan många lösningar (Vänsterpartiets program nämndes aldrig i debatt). Den åtgärd som många politiker menar är bra (för att råda bot på den höga arbetslösheten) är att förkorta arbetsgivares sjuklöneansvar därför att många arbetsgivare tror att personer med funktionsnedsättning är sjuka oftare. DHR ställer sig något positiva till förslaget.

5 5 Arbetsförmedlingens framtid Det finns enighet i alla riksdagspartier att Arbetsförmedlingen inte fungerar. Tänkbara lösningarna varierar naturligtvis beroende på parti. Vissa partier vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen eller till och med lägga ned den. DHR anser att det finns en risk att vår målgrupp ytterligare nedprioriteras om AF konkurrensutsätts då personer med funktionsnedsättning kan komma att räknas som mindre gynnsamma ekonomiskt. Aktiva åtgärder i diskrimineringslagstiftningen Aktiva åtgärder är en del i diskrimineringslagen som säger att arbetsgivare primärt måste arbeta mot diskriminering (form av lönestatistik, jämställdhetsplan m.m.). Detta har gällt diskrimineringsgrunderna kön, etnisk bakgrund och religion eller annan trosuppfattning, men föreslås nu omfatta alla diskrimineringsgrunder (däribland funktionsnedsättning). Detta ställer sig DHR positivt till då vi drivit denna fråga. Dock finns lite evidensbaserad forskning gällande aktiva åtgärder vilken inverkan de egentligen har. Arbetshjälpmedel I FunkA-utredningen föreslås att ansvaret för arbetshjälpmedel ska ges till Arbetsförmedlingen (som i dag har halva ansvaret/ibland). I förslaget vill man också göra det möjligt för personer med behov av arbetshjälpmedel att kunna prova ut arbetshjälpmedel innan en anställning. DHR ska driva detta i framtiden då vi kombinerar två av DHRs prioriterade områden - arbetsmarknad och hjälpmedel. Bostadsanpassning Boverket har fått ett uppdrag om att göra en översyn av bostadsanpassningen, verket ska rapportera till regering senast 31 december i år. Det är än så länge oklart vad som kommer att föreslås men troligtvis rör det sig om att möjliggöra för bidrag även till enklare åtgärder, för utformningen av återställningsbidraget samt utöka vilka som kan få bidraget och tydliggöra gränsen mot vad som anses vara hjälpmedel. Handikappersättningen Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att genomföra en analys av konsekvenserna för en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning. Uppdraget gäller insatserna handikappersättning och vårdbidrag. Rapporten lämnades i juni I den genomförs en kvantitativ analys av de konsekvenser som en renodlad merkostnadsersättning skulle få för vårdbidraget och han-

6 6 dikappersättningen. Samtidigt presenteras en kartläggning av de merkostnader som idag täcks av handikappersättningen och vårdbidraget. När det kommer till konsekvenserna av en renodlad merkostnadsersättning, så visar rapporten att färre personer kommer att ha rätt till ersättningen när det inte längre är möjligt att kombinera hjälpbehov med merkostnader. I rapporten framfördes också en fiktiv hjälpbehovskategori. Precis som i exemplet med en renodlad merkostnad, så kommer personer som idag har rätt till handikappersättning att falla utanför. Av de personer som idag har handikappersättning beräknas ca 30 procent inte uppfylla förutsättningarna för en renodlad merkostnadsersättning. De beräknade kostnaderna för en renodlad merkostnadsersättning blir därför lägre än kostnaderna för dagens handikappersättning. Om en ny lägre ersättningsnivå, till exempel 18 procent av prisbasbeloppet, införs, skulle sannolikt fler personer uppfylla förutsättningarna för ersättningen. Studien gjordes på 388 personer, där alla i dagsläget har rätt till handikappersättning. Konsekvenserna av att inför två separerade insatser, renodlad merkostnad och hjälpbehov, är att 42 personer (11 procent) blir utan ersättning. Enbart 20 personer (5 procent) förväntas kunna få ersättning från båda insatserna. Hjälpmedel Inom hjälpmedelområdet har vi startat ett nationellt nätverk för att öka kunskapsutbytet mellan lokalt aktiva medlemmar i olika delar av landet och för att få bättre underlag för det nationella arbetet med det övergripande regelverket. Förhoppningen är att med nätverket ska vi kunna involvera medlemmar som enbart vill engagera i enstaka frågor. Förgående regering har lagt ett förslag som kräver att kommunerna/landstingen inför fritt val av hjälpmedel, med en trolig vänster-mitten regering efter valet är det osäkert vad som händer med förslaget. Personlig assistans Inom assistansområdet pågår flera översyner och uppdrag av skilda slag i flera myndigheter och verk. Försäkringskassan har bearbetat det mycket omstridda bedömningsstödet, det är det material som handläggarna använder för att bedöma behovet. Det ska nu testas i några områden för att se om det fungerar bättre sett utifrån den hysteriska minutberäkning som blivit följden av införandet. Nu återgår de till att bedöma behoven i nio olika områden istället för i varje enskilt moment. Dock ligger problemet i själva reformens konstruktion. De

7 7 MÅSTE utreda om de så kallade grundläggande behoven ligger över eller under 20 timmar i veckan i genomsnitt. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) utreder huruvida det gått för dem som hamnat utanför rätten till statlig assistansersättning. Vilka insatser har de fått? Frågan om vinster i välfärden har varit uppe i valrörelsen, som tidigare nämnts och assistansområdet är ett område där det går att göra stora vinster. Många små och mindre företag har också köpts upp av de stora riskkapitalbolagen vilket inte är en önskvärd utveckling sett ur brukarperspektiv. Bilstöd Bilstödet utreds fortfarande av flera myndigheter och departement och ännu har inget förslag till förändringar nått vägs ände. Det som utreds är främst anpassningsbidraget eftersom det uppfattas ha ökat i snabbare takt än vad som kan anses rimligt. Vi ser utkast och förslag till förändringar men inget stort har ännu beslutats. Den enda konkreta åtgärd vi hittills sett är att när någon söker anpassningsbidrag så ska man numera komma in med två offerter från två olika anpassningsföretag. Det ligger också förslag kring ändringar i själva grundreglerna kring hur anpassningsbidraget ska delas ut. Det handlar primärt om omfördelningar mellan den som har behov av anpassad bil och den som inte behöver någon anpassning för att köra bilen. Inga nya pengar finns föreslagna utan vi ser snarare tendenser som tyder på att det istället finns besparingsmotiv. Parkeringstillstånd Det PM om vilka som ska ha rätt till parkeringstillstånd och som arbetats fram på näringsdepartementet i grupp där även vi var representerade var ute på remiss förra gången den här rapporten skrevs. Vad som därefter skett med det PM som skulle leda till förbättringar för vissa funktionshindergrupper är skrivet i stjärnorna. Det är hög tid att DHR greppar stjärnkikaren! Internationellt partnerskapsarbete genom MyRight Våra samarbeten inom ramen för MyRight (tidigare SHIA) brottas med svårigheter. Sida har sedan flera år tillbaka kritiserat MyRights redovisningar. Den kritiken har nu resulterat i att MyRight inte längre kommer ges så kallad ramstatus. Detta sker trots att kritiken ligger flera år tillbaka och Sida har meddelat att de nu är nöjda med de system som MyRight byggt upp. Följden blir att våra samarbeten de närmaste åren ( /18) kommer ske genom ett omställningsbidrag vilket i praktiken är detsamma som avslutningsbidrag åt-

8 8 minstone inom MyRights ramar. Vi förväntas nu söka andra ramorganisationer för vårt långsiktiga partnerskapsarbete. Samtidigt finns det en teoretisk möjlighet för MyRight att söka ny ramstatus den därpå kommande ramperioden som börjar Det mesta är ganska förvirrande. Vi tvingas ta på oss långt större administrativt ansvar för våra samarbeten än tidigare och har därmed heller inte samma användning för MyRight som gemensam organisation. Till historien hör att FNs övervakningskommitté berömde Sveriges internationella arbete inom funktionshinderområdet genom just MyRights roll och arbete. INTERNT Organisatoriska frågor Nytt valsystem Förbundet arbetar med att ta fram ett nytt system för val av ombud till förbundsmötet. Syftet är att förenkla valproceduren och ge fler medlemmar möjlighet att rösta på sin kandidat för ombud till förbundsmötet. Den lösning som nu arbetas för att genomföra redan till nästa års förbundsmöte går ut på att framtida ombud ska väljas direkt av DHRs medlemmar genom att rösta elektroniskt, per brev eller vid ett medlemsmöte. I slutet på mars sammanträdde DHRs nya valkommitté. Kommitténs ska administrera valet av ombud till förbundsmötet På förbundsmötet i oktober beslutades det att 50 ombud ska väljas. Alla medlemmar kan kandidera till ombud. För att få en geografisk jämn spridning av ombuden är landet indelat i nio valkretsar. En tionde valkrets är riksföreningen för kortvuxnas (FKV) medlemmar. Antalet ombud i respektive valkrets fördelas proportionellt med utgångspunkt i antalet medlemmar i kretsen. Varje DHR distrikt/region garanteras dock ett ombud. Valkommittén har tagit fram en preliminär tidplan för valet Den 31 oktober fastställs fördelningen av ombud för de tio valkretsarna. Under perioden 15 november 15 januari är dags att nominera kandidater. När nomineringstiden avslutats och valkommittén fastställt antalet kandidater, finns det tid fram till 15 februari att komma in med en kort presentation av de nominerade för att publiceras på hemsidan samt i SHT. Innan 15 februari måste även avdelningar som vill genomföra ombudsvalet på ett medlemsmöte meddela valkommittén om detta.

9 9 Valet kommer att förrättas mellan 15 mars och 15 april. Senast 20 april måste röster som avgivits på ett medlemsmöte ha kommit in till valkommittén. Valresultatet meddelas av valkommittén senast den 15 maj DHR-e-postadresser till alla! Alla avdelningar, distrikt och deras anställda har erbjudits att gratis få en dhr.seadress inom samma system som förbundet använder och de kommer också att erbjudas Officepaketet till kraftigt reducerat pris. Det är via organisationen Techsoup som förbundet fått möjlighet att erbjuda e-postadresser och Officepaketet till reducerat pris. Rådgivning till DHRs medlemmar DHRs projektanställde rådgivare i samhällsfrågor får frågor kring bland annat rätten till bostad. Vilken skyldighet har kommunen att tillgodose detta behov? De som frågat har samtliga haft ett LSS-beslut vilket innebär att det finns ett ansvar från kommunen att tillgodose det. Det finns tre relevanta bostadsformer gruppboende, bostad med särskild service och särskilt anpassat boende. Det sistnämnda är dock inte alltid ett möjligt att få då flera kommuner inte erbjuder detta trots att det är en lagstadgad rättighet enligt LSS. Andra frågor som har ställts har handlat om bostadsanpassning, vad är det som gäller, vilka kostnader, vem har ansvaret? Rådgivaren får då hänvisa till relevant lagstiftning och Boverkets egen handbok samt webbsida för bostadsanpassning. Utöver det finns vårt eget samarbetsprojekt Bostadscenter I övrigt kan det handla om möjligheten till rehabilitering eller bara mer generellt, framför allt från nyskadade och nysvenskar, vilka rättigheter har jag, hur fungerar det, var vänder jag mig? Vi noterar återigen att skillnaden är stor över landet och mellan verksamheter kring hur väl information ges ut och når ut. Wenche Willumsen rättighetspolitisk samordnare/ombudsman