Till NHF:s styrelsesammanträde den 12 april i Helsingfors, Finland Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2015?

Transkript

1 Till NHF:s styrelsesammanträde den 12 april i Helsingfors, Finland Vad har hänt och vad är på gång i DHR och i Sverige våren 2015? Redovisning från DHR förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

2 2 Hänt sen sist och på gång 2016 Diskriminering DO lägger ner ärendet. DHR lämnar in stämningsansökan. DHRs tidigare förbundsstyrelseledamot Lars-Göran Wadén anmälde en bussresa i hans hemtrakter kring Gävle när chauffören inte visste hur den lift som fanns i bussen skulle skötas. Enligt DO var det oklart om Wadén hade en tillräckligt varaktig kontakt med bussbolaget, för att den anmälda händelsen ska bedömas som diskriminering. DO bedömer dock att Wadén kan ha blivit utsatt för diskriminering i form av bristande tillgänglighet, men valde att inte pröva ärendet rättsligt. DHR har beslutat driva ärendet vidare till tingsrätten. Målet är att få till en rättslig prövning och en dom för att få fram rättspraxis och därmed en förtydligad tolkning av bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i Diskrimineringslagen. DHRs förbundsstyrelse anser ärendet vara principiellt viktigt. Tolkningen av lagen bygger på att fall prövas rättsligt och eftersom DO valt att inte driva ärendet vidare och regeringen fortfarande inte kommit med förslag på åtgärder för att stärka lagen, anser DHRs förbundsstyrelse det vara viktigt att få ärendet prövat som ett första steg i att skjuta fram positionerna i frågan. Tillgänglighet och användbarhet DHR har på senare tid besvarat flertalet remisser om byggande. En handlar om den framtida arkitekturpolitiken i Sverige. DHR framför där att politiken som helhet samt målen ska utgå från Universell utformning, Universal design, och ställer frågan om när Sverige kommer ha en handlingsplan för Universell utformning? En annan handlar om möjligheten att bo kvar när man blir äldre. DHR anser att det behövs en ny bostadspolitik som inkluderar och ser långsiktigt. Utredningen lyfter frågor som statligt inventeringsstöd, statligt installationsstöd till hissar och en utvidgning av Lagen om enkelt avhjälpta hinder. DHR stödjer dessa förslag med vissa förtydligande villkor. En tredje remiss handlar om förtydligande av byggregler, där DHR kritiserat omskrivningar som kan leda till omtolkning och således till försämrad tillgänglighet och användbarhet. DHR har träffat Bostadsministerns statssekreterare för att uppmana om ställningstagande kring tillgänglighet och användbarhet gällande bostäder, då det i dagsläget är en het debatt kring ökat bostadsbyggande. Regeringen hoppas på en blocköverskridande överenskommelse kring bostadspolitiken innan midsommar. DHRs mål och förhoppning är ett förtydligat ställningstagande för tillgänglighet och användbarhet. Nordiska nätverket för Universell utformning hade uppstartsmöte i Oslo. Mänskliga rättigheter Samtal och förhandlingar förs om en oberoende övervakningsinstitution. Denna instans förväntas lägga grunderna i arbetet med den nya strategin för mänskliga rättigheter i Sverige som regeringen ska lägga till riksdagen i maj 2016.

3 3 Standardisering DHR är aktiva i att utforma standarder inom följande områden Hissar och lyftplattor Byggd miljö Ergonomi vid människa-systeminteraktion dvs utformning automater Funktionsmått bostäder Hjälpmedel Tillgänglighet och användbarhet vägfordon Grafiska symboler Järnvägar Personlig assistans Inom assistansområdet går vi fortfarande, sedan mer än ett år tillbaka och väntar på direktiv till en ny utredning som annonserats. Den ska se över hela LSS-lagstiftningens alla nio insatser. Det är nu mer än 20 år sedan lagstiftningen trädde i kraft. Frågan bereds inom socialdepartementet. Praxis fortsätter att komma inom insatsen personlig assistans och vi ser hur domar efterhand urholkar det som vi menar var lagstiftarens intentioner med insatsen personlig assistans. I regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan inför verksamhetsår 2016 uttryckte regeringen följande: "Mål för assistansersättningen. Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen.". Tydligare än så kan väl knappast ett sparbeting uttryckas...? För övrigt talas det mycket om normering. Nu av de s k övriga behoven, tidigare gällde det grundläggande behov de nära behoven men nu ska alltså också behov som hänger samman med livsstil, ekonomiska förutsättningar och annat som styr vem man är normeras. Ska vi alla stöpas i samma lagom-form? Ett annat konkret och upprörande - exempel är Försäkringskassans juridiska ombud det så kallade Allmänna Ombudet (AO) som har till uppgift att granska beslut fattade av Försäkringskassan. Hen har nu lämnat in en överklagan till högsta instans i vilket hen ifrågasätter om av- och påklädning inom personlig assistans ska beräknas inom de 20 första timmarna (som ligger till grund för rätten till statlig assistansersättning) om av- och påklädandet sker i samband med att en person varit på träning. Så kan hetsjakten på pengar se ut. Hjälpmedelsfrågan Vad som händer i hjälpmedelsområdet i Sverige är att Socialstyrelsen snart släpper en delrapport om hur tillgången av hjälpmedel ser ut. Detta blir alltså en kartläggning där man tittar på både regler och eventuella avgifter för hjälpmedel i kommuner, landsting eller regioner. Parallellt med detta utreds hjälpmedelsfrågan i en utredning (Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande) som ska lämna förslag som syftar till att hjälpmedelsförsörjningen ska bli mer jämlik och effektiv över landet. Den enskildes delaktighet ska vägas in, samtidigt som den ekonomiska aspekten enligt konstens alla regler nu för tiden. DHR har många gånger under året visat intresse för att delta i Upphandlingsmyndighetens arbete om att ta fram en handledning för kommuners/landstings/regioners upphandling av hjälpmedel. I

4 4 april kommer DHR delta på vad man från Upphandlingsmyndigheten kallar en workshop, som är ett sätt för parter att få insyn i arbetet och driva sina frågor. DHR tänker arbeta med hjälpmedelsfrågan under 2016 genom att hålla sig uppdaterad på nämnda utredningar men vi ska också arbeta med hjälpmedelsperspektivet ur synvinkeln Den medvetna hjälpmedelsanvändaren. Det är i högsta grad viktigt till exempel att känna till att man många gånger inte får åka tåg med den elskoter. Den medvetna hjälpmedelsanvändaren ska bli en grundsten i DHRs nationella hjälpmedelsnätverk. I nuläget håller också hjälpmedelsnätverket på att titta på och ge feedback om mathjälpmedlet Bestic. En annan fråga som handlar om både hjälpmedel och om användarperspektiv är välfärdsteknologi. Sverige ligger efter både Norge och Danmark i frågan och den hjälpmedelsteknologi som man kommer i kontakt med på mässor och seminarier handlar allt för ofta om blodtrycksmätare som kan styras på distans från läkaren och så vidare. Naturligtvis en viktig fråga, men DHR vill lyfta användarperspektivet. Frågan är bara om DHR ensamma klarar av det. Allmänna kommunikationer Modern teknologi ger många utvecklingsmöjligheter och precis som i frågan hjälpmedel och hjälpmedelsteknologi finns stora möjligheter i transportområdet med ny teknologi. I nuläget sker en statlig utredning som tittar på frågan om självkörande och i ett senare skede förarlösa fordon. Som första steg i denna utredning tittar man på frågan om föraransvar som finns i Wien- och Genevékonferensen. Självgående och förarlösa fordon är intressant ur synvinkeln bilanpassningar; (bilstödsfrågan) att anpassa en privatbil, och likaså är frågan intressant då dessa fordon i framtiden är bussar. Tillgänglighetsaspekten hur flexibla är bussarna om man behöver längre tid att stiga på? Resenärsforum som är en mindre ideell resenärsorganisation tittar på möjligheten att utveckla sig till nationell större resenäsorganisation som ska ha mer resurser och på det sättet mer inflytande. I en förstudie man gjort för detta arbete har man tittat på resenärsorganisationer i England och Danmark, som föredömen. Är Danmarks resenärsorganisation stark och bra för att driva frågor om allmänna kommunikationer med koppling till nedsatt rörelseförmåga? En fråga vi gärna tar med oss till mötet. DHR har i dagsläget sagt att vi kommer avvakta medlemskap i resenärsorganisationen och kommer ta den frågan igen vid ett senare skede. Handikappersättning/Merkostnadsersättning Det som i dag heter handikappersättning ska enligt ett förslag förändras till Merkostnadsersättning. Syftet att kompensera för merkostnader som uppkommer av en funktionsnedsättning är detsamma, men man vill göra ersättningsformen mer uppföljningsvänlig och spara in 60 miljoner svenska kronor när man ändå är i farten. DHR är som mest kritiska till att merkostnader som kommer efter att man fyllt 65 år fortfarande inte kommer ersättas. Bilstöd Ett reformerat bilstöd, departementspromemoria 2015:9 har, som vi tidigare berättat om, har varit ute på remiss. DHRs synpunkter förslagen som utredningen la fram (se tidigare rapporter från DHR) inte ändrar grundförutsättningarna nämnvärt utan mera krånglar till ett redan oöverblickbar system. Detta trots att utredningens ambition hade varit att presentera ett mer förutsägbart system.

5 5 Att styra bidraget till personer med lägre inkomster ger tyvärr bieffekten att även den med någorlunda ekonomiska förutsättningar tvingas in i en bilekonomi som hen själv inte styr över eftersom funktionsnedsättningar inte sällan förutsätter bilval som ligger ekonomiskt långt högre än de som andra, utan funktionsnedsättning, med motsvarande ekonomiska villkor gör. DHR ser bilen som ett nödvändigt hjälpmedel. För den som bilen inte är ett hjälpmedel på grund av funktionsnedsättning finns ett val att ha bil eller inte, att ingå i en bilpool eller helt enkelt hyra bil de gånger man behöver en bil. Eller använda tillgängliga och användbara allmänna kommunikationer eller till och med ett val att cykla eller promenera. De valsituationerna finns inte lika självklart eller inte alls för den som behöver bilen som hjälpmedel med eller utan anpassning. DHR anser att en stor del av de ökade anpassningskostnaderna kommer av att alltfler anpassningar är väsentligt mer omfattande och tekniskt komplicerade eftersom flera med mer omfattande funktionsnedsättningar numera kan köra bil på egen hand. Detta menar vi är en fantastisk utveckling! Sett ur individperspektiv är teknikutvecklingen enbart av godo i de här sammanhangen. Vi påtalade också i vårt yttrande att det är anmärkningsvärt att utredningen smiter från att ge några som helst kommentarer kring 65-årsgränsen. Med den rätt anställda har att arbeta till 67 års ålder så borde 67 år vara en absolut minimigräns. För DHRs räkning skulle vi helst se att inga åldersgränser finns för ett så viktigt hjälpmedel som bilen är. Vi väntar fortfarande på att något ska ske som följd av promemorian. Frågan bereds är svaret vi får från socialdepartementet. Samtidigt får vi, som nämnts ovan, signaler om att Försäkringskassan alltmer petar i och ifrågasätter den utrustning som söks. Vad som ska betraktas som standardutrustning och vad som är anpassning ifrågasätts. Sedan en tid tillbaka krävs två olika offerter in från anpassningsföretag. Parkeringstillstånd Vi har fortlöpande problem med rätten till parkeringstillstånd, ingen ändring har skett trots vårt idoga arbete. Rätten till parkeringstillstånd är fortfarande mycket begränsad för den som inte kör sin bil själv och för den som har omfattande nedsättningar i armfunktionerna. Dessutom har problematiken med stulna, förfalskade och utländska tillstånd ökat lavinartat. Idag är det näst intill omöjligt att hitta en ledig uppmärkt parkeringsplats i Stockholms innerstad. Allt för lite görs för att komma tillrätta med detta. Det allra senaste i tillståndsfrågan är Stockholms stads förslag om att ta ut en avgift på 300 kr/månaden för parkeringstillstånden. Efter protester har de backat till 500 kr/år. DHR vill hellre diskutera principen är kronorna. Arbetsmarknad På det nationella planet väntar vi fortfarande på att förslagen ur Funka-utredningen ska bli verklighet. Det skulle bland annat betyda lönebidragstaket höjs från dagens kr. till kr.

6 6 En ny nationell enhet för handläggning arbetshjälpmedel har inrättats i Umeå i norra Sverige. Arbetsförmedlingen fattar runt beslut om arbetshjälpmedel per år. Med den nya enheten hoppas man få en bättre överblick och kunskap. Det gör att besluten blir mer enhetliga och rättsäkra tror man. Internt har arbetet handlat mycket om att DHR måste bli tydligare i arbetsmarknadsfrågan. I november hade DHRs Arbetsmarknadsnätverk sin årliga träff. Nystart var ett av mötets fokusområden. Det fylldes med ett ideologipass och ett om hur diskrimineringen ser ut på arbetsmarknaden och vilka möjligheter och rättigheter individen har om hen blir diskriminerad. Nätverket beslutade att ta fram ett internt program för nätverket Vi beslutade att bli mer aktiva med att skriva debattartiklar och att satsa på intern kompetensutveckling. Under året har DHR träffat ansvariga på Arbetsförmedlingen för att diskutera begreppet nedsatt arbetsförmåga och kodning av olika funktionsnedsättningar. Kodning av olika funktionsnedsättningar är något som Arbetsförmedlingen gör för att berättiga pengar till olika insatser riktade till personer med funktionsnedsättning. Detta är ett krav från regeringen och också ett sätt att återapportera till regeringen vad pengarna använts till. Kodningen kan alltså ses som ett administrativt verktyg. DHR har tillsammans med vårt ungdomsförbund träffat Försäkringskassan för att diskutera aktivitetsersättning och problemen vi ser med den. Bland annat att ungdomar tenderar att fastna i aktivitetsersättningen trots att dess syfte är att den ska leda till arbete. Där framförde vi bland annat vårt önskemål att behålla aktivitetsersättning under högskolestudier. Detta för att vi tror att det skulle göra att fler vågade studera vidare. Flyktingar med funktionsnedsättning DHR är aktiv i aktuella samhällsfrågor där vi ser att funktionshinderperspektivet behöver finnas med på ett tydligare vis. En sådan fråga är den om nyanlända personer med funktionsnedsättning. DHR känner till fall där det svenska systemet för flyktingmottagande inte är tillräckligt fungerande för personer med nedsatt rörelseförmåga. Vår inställning är att nyanlända personer med funktionsnedsättning inte ska missgynnas gentemot nyanlända personer utan funktionsnedsättning. Då krävs tillgång till vissa insatser som personer med funktionsnedsättning ofta är i behov av för att ha en fungerande vardag såsom färdtjänst och hjälpmedel. Problemen består i att de flesta insatser kräver att individen är kommunplacerad (har en kommunal bostadsadress) vilket inte är fallet för de som bor kvar i migrationsverkets olika boendeformer. Detta gäller även för de som redan beviljats permanent uppehållstillstånd då det råder en omfattande boendekris i Sverige vilket gör att nyanlända inte kan slussas vidare ut till kommunerna. Under 2015 sökte sig över flyktingar till Sverige och under 2016 räknar man med en högre andel kvotflyktingar vilket innebär fler personer med funktionsnedsättningar än hittills eftersom de prioriteras i den svenska flyktingkvoten. DHR har nu även tillskrivet den svenska migrations- och justitieministern Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman och begärt ett möte för att bl.a. diskutera ovanstående problematik. DHR vill också att funktionshinderperspektivet lyfts i utrikespolitiska sammanhang inte minst i samband med konflikter och katastrofer. Det är viktigt att beslutsfattare har kännedom om

7 7 att personer med funktionsnedsättning är bland de mest utsatta i världen och inte alltid har samma möjligheter som andra att fly från oroligheter eller värja sig mot olika former av övergrepp. Detta perspektiv saknar vi i debatten. Jämlik hälsa Jämlik hälsa är en prioriterad fråga för DHR eftersom vi ser hälsan för personer med funktionsnedsättning som ett resultat över jämlikheten inom alla övriga livsområden som t.ex. arbetsmarknaden. Regeringen har i regeringsförklaringen lovat att täppa till klyftorna i folkhälsan för olika grupper och tillsatt en kommission för jämlik hälsa att identifiera områden där det finns ojämlikheter och komma med förslag på åtgärder. Vi vet, bl.a. genom en årlig rapport från Myndigheten för delaktighet att personer med funktionsnedsättning har 10 gånger sämre hälsa än andra. DHR har träffat Folkhälso- och idrottsminister Gabriel Wikström och delgett honom våra synpunkter och några förslag på åtgärder och områden att titta närmare på. Vi föreslår bland annat en friskvårdspeng som knyts till socialförsäkringen vilket ministern mottog med stort intresse. Då många personer med funktionsnedsättningar lever i ett utanförskap från arbetsmarknaden ser vi det som mycket angeläget att möjliggöra egenvård och träning på ett sätt som inte belastar privatekonomin. Ministern har bett oss att konkretisera förslaget ytterligare och skicka in till socialdepartementet. Vi har även blivit lovade ett möte med ordförande för kommissionen om jämlik hälsa. Hatbrott Hatbrott är en prioriterad fråga i DHR eftersom det ifrågasätter principen om alla människors lika värde. Vi vet genom rapporter, medlemsberättelser och medierapportering att detta är ett problem. Hur stort problemet är vet vi dock inte eftersom Brottsförebyggande rådet inte för denna statistik. Vi vet dock (MFDs rapportering om hur de strategiska myndigheterna lever upp till regeringen funktionshinderpolitiska strategi) att våld och kränkningar mot personer med funktionsnedsättning, framförallt mot flickor och unga kvinnor, är ett problem. I dessa fall kan funktionsnedsättningen dels vara målet för gärningen men också den försvårande omständighet som av förövaren utnyttjas för att utföra sina handlingar. DHR vill att personer med funktionsnedsättning ska omfattas i vad som kan utgöra ett hatbrott och därmed dömas enligt den högre straffskalan. DHR har arrangerat seminarium och vi har en kontakt både med forskare och polisväsendet. Vi har nu även bett den till DHR knutna riksföreningen Föreningen för kortvuxna (FKV) att inkomma med ett exempel på konkreta händelser där medlemmar upplevt sig utsatta för ett hatbrott. FKV är särskilt utsatta för problematiken och inte minst för kränkningar på grund av funktionsnedsättningen. Just nu arbetar DHR med att inhämta mer kunskap om både förekomsten av problemet och hur processen för att kunna påverka inom det här området ser ut. Detta är dock ett arbete som är i sin begynnelse.

8 8 Internationellt partnerskapsarbete genom MyRight I mars blev det helt officiellt att Sri Lanka ratificerar CRPD, organisationen som ligger bakom mycket av arbetet för att få konventionen ratificerad har DHR samarbetet med under många år. Händelsen var ett bevis på att internationellt samarbete lönar sig och ger tydliga resultat. Marsch för kvinnors rättigheter i mars. DHR på plats. Stor framgång, 200 personer förväntades komma och delta, 400 kom, företrädesvis kvinnor i ett land där kvinnor knappt tillåts lämna hemmet utan följe av make eller annan manlig familjemedlem. I Sverige har det internationella utvecklingsarbetet som funktionshinderrörelsen bedrivit skett genom MyRight (fd SHIA). Efter att MyRight förlorade sin ramstatus oss svenska staten och SIDA och under ett par år haft ett övergångsstöd ska nu organisationens framtid avgöras på årsmötet i april. De tre huvudalternativen är att MyRight blir medlem i en annan ramorganisation med möjligheten att driva egna projekt där MyRight är huvudman, fortsätta som förut och söka ny ramstatus eller lägg ner. Det mest troliga när rapporten skrivs är att MyRight söker medlemskap i en annan ramorganisation. INTERNT Organisationsfrågor DHR Kommunikationsarbetet i DHR Den 15 mars genomfördes det en förändring gällandet det utåtriktade kommunikationsarbetet i DHR. En anställd blev pressekreterare till förbundsordförande och övertog det hela ansvaret för kommunikationsarbetet. Tanken bakom förändringen är att knyta arbetsgifterna närmare förbundsordförande och avlasta ledningen. Nytt medlemsregister Sedan november 2015 har det nya medlemsregistret varit drift. De grundläggande funktionerna som registrering av medlemskap, adressändringar och avgifter har i stort sätt fungerat bra. När det gäller andra delar som fakturering, få olika datasystemet att fungera tillsammans, behovet av utbildning i systemet och arbetet att konvertera uppgifterna från det gamla systemet underskattade vi tidsåtgången. Planen var att alla funktioner i det nya systemet skulle vara drift under våren, nu ser det istället ut som att allt kommer att fungera under hösten Medlemmars frågor till förbundet DHR har under 2015 utbildat rättsombud. Dessa personer ska finnas till hands för medlemmar när de behöver råd och stöd i frågor som är kopplade till att leva med nedsatt rörelseförmåga. DHRs rättsombud har lite samma roll som den medlemsrådgivare som DHR hade. Det DHRs medlemmar främst har frågor kring är Handikappersättning, bilfrågor, resor och hjälpmedel. Teman på frågorna har ofta varit bostad och/eller (bristande) fysisk tillgänglighet. Sammanställt av Wenche Willumsen ombudsman