Universitetsstyrelsen Dnr 2013/ Verksamhetsplan och budget 2014

Transkript

1 Universitetsstyrelsen Dnr 2013/ Verksamhetsplan och budget 2014

2 Innehåll Inledning 3 Verksamhetsprocess 3 Verksamhetsplan 6 Kompetensförsörjning ett prioriterat riskområde 8 Förutsättningar 8 Åtgärder 8 En attraktiv kunskapsmiljö 10 Förutsättningar 10 Åtgärder 11 Framstående forskning 15 Förutsättningar 15 Åtgärder 16 Samhällelig drivkraft 18 Förutsättningar 18 Åtgärder 19 Globala värden 21 Förutsättningar - hållbar utveckling och lika villkor 21 Åtgärder - hållbar utveckling och lika villkor 22 Förutsättningar - internationalisering 23 Åtgärder - internationalisering 23 Verksamhetsstöd 25 Förutsättningar 25 Åtgärder 25 Universitetsbiblioteket 27 Förutsättningar 27 Åtgärder 27 Ekonomiska förutsättningar, ramar och budget Ekonomiska planeringsförutsättningar Budget 2014 för samtliga verksamhetsområden 29 Anslagsutveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 31 Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar 33 Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till fakulteter/nlu 34 Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag 36 Budget 2014 utbildning på grundnivå och avancerad nivå 37 Forskning och utbildning på forskarnivå 37 Universitetsövergripande strategiska satsningar 38 Fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till fakulteter/nlu 39 Budget 2014 forskning och utbildning på forskarnivå 40 Verksamhetsstöd 40 Universitetsgemensamma kostnader 41 Övriga planerings- och budgetförutsättningar 42 2 (42)

3 Inledning Universitetets vision formuleras som Linnéuniversitetet en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Universitetets vision samt strategi har sin grund i universitetets uppdrag som återfinns i högskolelagen. Strategin, En resa in i framtiden, fokuserar på fyra områden kring vilka universitetet ska utvecklas, med underliggande mål för respektive område. Målen är långsiktiga och universitetsstyrelsen beslutar om prioriteringar för varje verksamhetsår vilket anges genom detta dokument och därefter i verksamhetsplaner inom fakulteter och institutioner. Beslut om verksamhetsplan och budget 2014 innebär att universitetsstyrelsen ger rektor, fakulteter/nämnden för lärarutbildning, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen (PU), universitetspedagogiska enheten (UPE), universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen i uppdrag att arbeta i enlighet med inriktningar och prioriteringar i dokumentet. Verksamhetsprocess Verksamhetsprocessen är ryggraden i Linnéuniversitetets arbete och i den ingår kvalitetsfrågor, verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning samt intern styrning och kontroll. Linnéuniversitetet verksamhetsprocess arbetar utifrån följande modell. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel 3 (42)

4 I vårdialogen möter universitetsledningen fakulteterna med fokus på uppföljning av föregående år och planering av kommande verksamhetsår. På aprilmötet diskuterar universitetsstyrelsen mer förutsättningslöst verksamhetens förutsättningar för kommande år. Denna diskussion ligger därefter till grund för universitetsstyrelsens beslut i juni om verksamheten inriktning samt ekonomiska förutsättningar för kommande år. På höstdialogen diskuterar universitetsledningen med fakulteterna om deras verksamhetsplan och budget för kommande år. Universitetsstyrelsen beslutar därefter i december om verksamhetsplan och budget. Detta beslut bygger på inriktningsbeslutet i juni och eventuella förändringar som aviseras i bland annat regeringens budgetproposition. Ett stöd i arbetet är universitetets kvalitetspolicy, som reviderats hösten Den betonar helhet, systematik och kommunikation som är vägledande för universitetets kvalitetsarbete. Universitetsstyrelsen beslutade under 2012 om ett indikatorsystem för universitetet. Verksamhetsåret följs upp genom en årsredovisning som är den årliga avrapporteringen till regeringen. Modellen för verksamhetsprocessen sågs över under hösten och då särskilt hur grundutbildningsmedel fördelas och följs upp. Översynen är bland annat ett resultat av en förändrad delegationsordning. En målsättning är att integrera intern styrning och kontroll med verksamhetsplanering. Intern styrning och kontroll är reglerat i lag och syftar till att säkerställa att universitetet når sina mål och följer de krav som ställs av regeringen. Arbetet innebär att universitetet ska identifiera, kartlägga och värdera risker som utgör hot mot att myndigheten når sina resultat samt att bedöma åtgärder för sina risker. Tidigare år har universitetsstyrelsen beslutat om en separat riskanalys. Nu integreras den i detta dokument och finns med som utgångspunkt för de åtgärder som genomförs. Riskvärderingen gjordes under hösten 2011 av rektorsgruppen, dåvarande prefekt- och dekanrådet samt chefsgruppen inom universitetsförvaltningen. En ny riskvärdering planeras under 2014 i samband med att nya mål i form av vision och strategi ska fastställas av universitetsstyrelsen. Riskvärdering tillsammans med andra förutsättningar ger planerade åtgärder för 2014 och följs upp i årsredovisningen för Enligt Riskvärderingsmodell i arbetet med intern styrning och kontroll (ISK), har varje risk/händelse bedömts utifrån sannolikheten för att en händelse inträffar och dess konsekvenser för verksamheten. Riskvärdet är den sammanvägda bedömningen av sannolikhet och konsekvens. Nedan redovisas riskanalysen för respektive områden. Risknivåer Riskvärde Prioritering Åtgärder Högprioriterat område Risken elimineras/hanteras genom kontrollåtgärder omedelbart 4-9 Medelprioriterat område Risken elimineras/hanteras genom kontrollåtgärder 1-3 Lågprioriterat område Risken accepteras (utan åtgärd) 4 (42)

5 Dessa förutsättningar och processer ligger till grund för Verksamhetsplan och budget för 2014, d.v.s. detta dokument. Dokumentet innehåller två huvudsakliga delar. Den första delen behandlar de av universitetsstyrelsen prioriterade områden genom att dels gå igenom en analys av områdenas förutsättningar, dels de åtgärder och planer som föreslås. I den andra delen presenteras budgeten för universitetet och dess olika verksamhetsområden. 5 (42)

6 Verksamhetsplan Universitetet bedömer att kompetensförsörjning, utveckling av utbildningsutbudet och forskningens konkurrenskraft är de områden som är mest kritiska för att universitetet ska kunna upprätthålla hög kvalitet och nå strategiska mål. Universitetsledningen har kontinuerligt arbetat för att öka verksamhetens medvetenhet om universitetets konkurrensläge. För 2013 har universitetet en ny organisation som på ett bättre sätt ska stödja den strategiska utvecklingen och tydliggöra ledningsansvar för verksamhetsutveckling, kvalitet och resultatuppföljning. Kompetensförsörjning är ett prioriterat riskområde och har under senare år fått ökat fokus. Universitetsstyrelsen beslutade i december 2012 om särskilda medel för strategisk rekrytering och rektor har beslutat om åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer. Balans mellan seniorforskning och utbildning på forskarnivå är prioriterade frågor och i det nya läraravtalet poängteras vikten av att lärare både undervisar och forskar. Andelen disputerade lärare har ökat. Utbildningarnas kvalitet och attraktivitet är en annan prioriterad fråga för universitetets utveckling. Fakulteterna/nämnden för lärarutbildning ansvarar för en genomgång av utbildningsutbudet vilket baseras på en anpassning till de av regeringen tilldelade medlen. Antalet helårsstudenter minskar medan prestationsgraden ökar. Antalet helårsstudenter minskar på både distansutbildning och fristående kurser. Inom lärarutbildningen har Linnéuniversitetet erhållit examensrättigheterna för förskollärare, grundlärare, yrkeslärare och ämneslärare. Dessutom genomför universitetet på uppdrag av Skolverket rektorsprogrammet som vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Under 2012 beslutades om en profilerad grundlärarutbildning från och med hösten Profileringen innebär en verksamhetsintegrerad inriktning i Kalmar och en interkulturell fördjupning i Växjö. För att stärka forskningen har Linnéuniversitetet fokuserat på starka forskningsmiljöer, Linnæus University Centres (Lnuc). Idag finns fyra Lnuc inom områdena ekologi, humaniora, arbetsmarknadspolitik och kemi. Tydliga riktlinjer för fördelning av forskningsmedel har tagits fram och baseras framförallt på de individbaserade prestationerna, publiceringar och externa forskningsmedel. Ett särskilt strategiarbete med anledning av Familjen Kamprads stiftelse pågår. Linnéuniversitets största verksamhet är utbildning. På Linnéuniversitetet bedrivs anslagsfinansierad utbildning till 65 procent, uppdragsutbildning till 8 procent samt forskning och utbildning på forskarnivå till 27 procent. En utgångspunkt är att forskningsområdets andel bör öka. Denna utgångspunkt innebär en förskjutning av verksamheten från utbildning till forskning och från anslagsfinansiering till externfinansiering samt att lärare ska forska mer. 6 (42)

7 Intäkter 2012 per verksamhetsområde (Mkr) Forskning och utbildning på forskarnivå; 415; 27% Utbildning 992; 65% Uppdragsutbildning; 129; 8% Figur 2. Fördelning av Linnéuniversitetets intäkter 7 (42)

8 Kompetensförsörjning ett prioriterat riskområde Förutsättningar Med kompetensförsörjning avses att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Enligt riskvärderingen är universitetets förmåga att rekrytera, attrahera, behålla och utveckla personal ett prioriterat riskområde. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 1.3 Universitetets arbete med kompetens-försörjning är inte tillräckligt strategiskt 3,0 2,8 8,4 3,6 2,9 10,4 3,9 2,7 10,5 3.2 Universitetet har svårt att rekrytera och behålla rätt lärarkompetens 3,5 2,5 8,8 3,8 3,2 12,2 3,9 3,1 12,1 4.4 Universitetet har svårt att rekrytera och behålla rätt forskarkompetens 3,5 2,5 8,8 3,6 3,1 11,0 3,6 2,9 10,2 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Arbetet med kompetensförsörjning genomförs i relation till såväl interna förutsättningar och möjligheter som omvärldens krav. En av Linnéuniversitetets utmaningar är att öka andelen disputerade lärare och professorer. Dessa båda grupper bör öka både för att öka forskningens konkurrenskraft och förstärka utbildningens forskningsbas. Andelen disputerade har ökat och utgör ca 55 procent av lärarkåren medan andelen professorer är 9 procent. Motsvarande siffra för professorer i riket är 17 procent. Enligt regleringsbrev ska Sveriges lärosäten öka antalet kvinnliga professorer och målet är att minst 36 procent av de professorer som anställs (inklusive befordrade och gästprofessorer) under perioden ska vara kvinnor. För Linnéuniversitetet var motsvarande siffra 33 procent under Universitetet ska även skapa tydligare och bättre förutsättningar för lärare som har specifik kompetens som krävs i professionsutbildningar. Svårigheten att rekrytera lärare med både specialistkunskap och slutförd utbildning på forskarnivå är dock ett nationellt problem. Åtgärder Dessa utmaningar kräver åtgärder inom en rad områden. Bland annat arbetar universitetet med att förtydliga bilden av Linnéuniversitet som arbetsgivare. Genom att universitetet blir en mer attraktiv arbetsplats och fördelarna med att vara anställd på Linnéuniversitetet kommuniceras stärks arbetsgivarvarumärket. Grundtanken i detta arbete är att chefer och medarbetare vid Linnéuniversitetet ska ha möjlighet att utvecklas i en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. En god arbetsmiljö innebär ett tillåtande klimat med utrymme för dialog där chef och medarbetare samverkar kring arbetets krav, risker och förväntningar. Universitetsstyrelsen har för 2013 avsatt strategiska medel för att stimulera fakulteterna till att öka andelen professorer och docenter. Denna satsning ska fortsätta även Fakulteterna har ett ansvar för att skapa goda och attraktiva 8 (42)

9 villkor för undervisning och forskning. Rektor har även beslutat om ett åtgärdsprogram för att öka andelen kvinnliga professorer och sedan tidigare genomförs på fakultetsnivå specifika docentprogram för kvinnor. För att ytterligare stärka kompetensen inom grundutbildningen ställer dessutom den nya anställningsordningen krav på att adjunkter ska ha minst magisterexamen. Universitetet avsätter omställningsmedel för att stödja kompetensutvecklingen av tillsvidareanställda adjunkter som saknar magisterexamen. Den nya delegationsordningen tydliggör ansvarsfördelningen för arbetet med kompetensförsörjning, bland annat blir dekanernas roll mer central. Arbetet med lärarrekrytering ska bli effektivare och rekryteringstiden ska kortas med bibehållen kvalitet. Det långsiktiga arbetet med kompetensförsörjningsplaner sker på fakultetsnivå och ligger till grund för strategiskt rekryteringsarbete. Rektor stödjer fakulteternas arbete genom bland annat strategiska medel. Rektor har även tagit initiativ till en genomlysning av kompetensförsörjningen inom lärarutbildningen för att universitetet bättre kunna möta de utmaningar och krav som ställs på denna utbildning. Vid sidan av satsning på forskning har rektor tagit initiativ till att utveckla system för lärares pedagogiska meritering. Syftet med ett sådant system är att premiera lärares insatser för utbildning och att formera en alternativ karriärväg vid sidan av den mer traditionella forskarkarriären. Sammanfattning av åtgärder inför 2014: Arbetsgivarvarumärket Öka andelen professorer och docenter Öka andelen kvinnliga professorer Adjunkter ska ha minst magisterexamen Utveckling av system för lärare pedagogisk meritering Effektivare lärarrekrytering Inventering av kompetens på lärarutbildningen Fortsatt utveckling av kompentensförsörjningsplaner 9 (42)

10 En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället - vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter - erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål - erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet Förutsättningar Riskområden inom utbildning bedömdes enligt riskvärderingen vara medelprioriterade. Sedan riskvärderingen gjordes har UK-ämbetet genomfört kvalitetsutvärderingar av utbildningarna där Linnéuniversitetet har ett sämre resultat än genomsnittet. Det är av yttersta vikt att universitetets utbildningar får en positiv bedömning. Åtgärder för att förbättra utbildningens kvalitet är därför prioriterade. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 2 Studenttillströmningen/söktrycket minskar och universitetet får därmed svårt att fylla sina utbildningsplatser 3,5 2,4 8,4 3,4 2,6 9,1 3,4 2,3 7,8 2.1 Universitetet erbjuder inte ett tillräckligt attraktivt utbildningsutbud eller studiemiljö 3,4 2,1 7,1 3,5 2,1 7,5 3,3 1,7 5,6 2.2 Inom universitetet konkurrerar likartade utbildningar om samma sökanden. 2,7 3,5 9,5 2,6 2,6 6,6 2,3 2,4 5,6 3 Universitetet har bristande kvalitet i utbildningarna 3,5 2,7 9,5 3,6 2,4 8,6 3,7 2,4 9,0 3.1 Universitetet har för liten forskningsanknytning i utbildningarna och för få professorer och lektorer i undervisningen 2,7 2,7 7,3 3,2 2,9 9,4 2,9 2,4 6,9 3.3 Universitetet får dåliga resultat enligt Högskoleverkets utvärderingar 3,7 2,4 8,9 3,8 2,1 8,1 3,6 2,0 7,1 3.4 Universitetet har bristande kvalitet i utbildning på avancerad nivå 3,1 2,4 7,4 3,5 2,6 9,2 3,0 2,3 6,9 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Linnéuniversitetet har hög ambition inom området attraktiv kunskapsmiljö. Målet är att erbjuda studenterna en utbildning och utbildningsmiljö som nationellt och internationellt är av högsta möjliga kvalitet. Utveckling av utbildningsutbudet är ett av de tre områden som bedöms som mest kritiska för att universitetet ska kunna upprätthålla hög kvalitet och nå strategiska mål. Linnéuniversitetets tyngdpunkt ligger på utbildningsområdet och universitetet är i antal studenter räknat det sjätte största lärosätet i Sverige. Utbildningarna består av 66 procent programutbildningar varav drygt hälften är professionsutbildningar. Universitetets utbildningar har hög attraktivitet och har sedan 2010 ökat såväl vad gäller förstahandssökande, som totalt antal sökande. Merparten, över 60 procent, rekryteras utanför lärosätets två län, framförallt i storstadsregionerna. 10 (42)

11 En förutsättning för ökad kvalitet och attraktivitet är att utbildningens totala volym minskar för att anpassas till universitetets takbelopp. Universitetets ambition är att utbildningsutbudet ska minskas successivt under några år för att undvika alltför hastig omställning. Höjd ersättning per helårsstudent för utbildningsområdena samhällsvetenskap, humaniora och juridik ger möjligheter till ökad kvalitet förutsatt att antalet studenter minskar. Linnéuniversitetet har en alltför liten volym på avancerad nivå uppgick andelen helårsstudenter på avancerad nivå till 8 procent vilket kan jämföras med rikssnittet på 19 procent. En målsättning är att 15 procent av utbildningsutbudet ska ligga på avancerad nivå under 2014 för att därefter fortsätta öka. Distansstudier utgör cirka 30 procent av helårsstudenterna vilket kan jämföras med rikssnittet som ligger på 15 procent. Dessa utbildningar är flexibla i både genomförande och studietakt. De fyller en viktig funktion för fort- och vidareutbildning men har samtidigt generellt en lägre prestationsgrad. I arbetet med att anpassa utbudet ger distanskurser och enstaka kurs möjligheter till en snabb omställning. Ett minskat utbud av dessa kurser begränsar dock möjligheterna till fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma. Regeringens politiska inriktning är enligt den senaste budgetpropositionen att universitet och högskolor prioriterar utbildningar som leder fram till examen. Vidare menar regeringen att lärosätena ansvarar för att analysera varför korta kurser med låga förkunskaper i många fall har en mycket låg prestationsgrad samt att vidta åtgärder så att resurserna utnyttjas mer effektivt. Från och med 2013 har regeringen infört en återrapportering om utbildningsutbudet. Därför ska universitet och högskolor i sina årsredovisningar redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Åtgärder För att utveckla kvalitetsarbetet har ett kvalitetsråd inrättats. Kvalitetsrådets främsta uppdrag är att samordna universitetets kvalitetsarbete med avseende på utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Kvalitetsrådet leds av prorektorerna och består i huvudsak av prodekaner och studeranderepresentanter. En av de frågor kvalitetsrådet ansvarar för är de universitetsövergripande indikatorerna. Genom dessa indikatorer kan verksamheten följas upp mot de strategiska målen. Under 2013 följs sistaårsstudenter upp genom den årligen återkommande Linnébarometern och 2014 planeras en doktorandundersökning, alumnundersökning samt avnämarundersökning genomföras. För att säkra upp och utveckla utbildningarnas kvalitet har rektor tagit initiativ till ett övergripande program kring utbildningskvalitet som sträcker sig mellan Programmet inriktas huvudsakligen på studenternas resultat, studenternas upplevelse av utbildningen och studiesocial miljö, utbildningarnas förutsättningar samt kvalitetssystem. Programmet konkretiseras genom projekt och åtgärder som genomsyrar verksamhetsplanering och budget för nämnda period. 11 (42)

12 En kvalitetsfråga som diskuteras både på nationell nivå och på lärosätet är hur mycket av avsatta resurser som kommer studenter till del i form av lärarledd tid. Därför har rektor tagit initiativ till en inledande studie om hur mycket tid som avsätts till undervisning, vad undervisningstiden innebär, vad den utgörs av och hur den fördelas. Studien undervisning genomförs under våren För att erbjuda programstudenter ett breddat kursutbud och ett alternativ till utlandsstudier har rektor initierat att varje fakultet ska ta fram två bildnings- eller breddningskurser. Dessa kurser ska erbjudas på engelska och bilda ett utbud där programstudenter kan välja kurser som ska ingå i deras examen. Detta kursutbud ska utvecklas successivt och bli ett tilltalande kurspaket som ska komplettera och bredda, framför allt, specialiserade utbildningsprogram. Universitetets examenstillstånd följs upp genom UK-ämbetets kvalitetsutvärderingar. Till och med 15 november 2013 har totalt 60 examenstillstånd utvärderats. UK-ämbetets omdömen har fördelats på följande sätt: mycket hög kvalitet 3, hög kvalitet 33, bristande kvalitet 24. Vid omdömet bristande kvalitet genomför ansvarig fakultet ett analys- och åtgärdsarbete i syfte åtgärda de bristande examensmål som påtalats. Av de fem åtgärdsredovisningar som UK-ämbetet hittills tagit del av bedöms kulturgeografi (kandidat), nationalekonom (kandidat, magister) samt sociologi (kandidat) uppfyller kraven för omdömet hög kvalitet. Fakulteten för konst och humaniora har beslutat att lägga ned kandidatnivå för huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap. Genom kvalitetsrådet synliggörs universitetets interna arbete/processer för att bättre möta kommande utvärderingar. Vid sidan av förbättringsarbetet ska de ämnen som erhåller omdömet hög kvalitet premieras. För att stödja arbetet med UK-ämbetets utvärderingar har rektor utsett en expertgrupp bestående av lärare med stor erfarenhet av detta arbete. Gruppens huvudsakliga uppdrag är att vara ett stöd i arbetet med självvärderingar och åtgärdsredovisningar samt vara en diskussionspartner för fakulteterna i utvärderingarnas genomförande. Rektor har fastställt Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Planen utgår ifrån universitetets vision och strategi och anger universitetsgemensamma riktlinjer för att utveckla det pedagogiska arbetet. Planen fokuserar att skapa en tydlig organisation för utveckling av pedagogisk verksamhet samt utveckling av lärares pedagogiska kompetens. Fakulteterna och universitetsbiblioteket har det övergripande ansvaret för arbetet med att genomföra den pedagogiska planen. En viktig uppgift för fakulteterna och nämnden för lärarutbildning är att fortsätta arbetet med att se över utbildningsutbudet. Dessa översyner inleddes redan 2012 och resulterar i konkreta åtgärder och omprioriteringar. Utvecklingen av utbudet görs med bas i kvalitetsbedömningar inklusive lärarkompetens, studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Med tanke på att utbildningsvolymen ska anpassas efter krympande ramar måste utbildningsutbudet minskas. Nya utbildningssatsningar innebär därför att andra utbildningar minskas eller tas bort. Denna situation har gjort att vi idag ser färre nya utbildningssatsningar. Vi kan dock notera vissa satsningar som måste fasas in i en krympande volym. 12 (42)

13 Psykologutbildningen hade sitt första intag höstterminen 2011med ett högt söktryck och med ett gott stöd från regionen. Universitetsstyrelsen prioriterar denna utbildning och omfördelar motsvarande två tredjedelar av konsekvensökningarna (internt takbelopp) för att bedriva psykologutbildningen Resterande anslag finansieras genom omprioritering inom fakulteten. Denna finansieringsmodell kan komma att gälla även andra utbildningar under förutsättning att universitetsstyrelsen bedömer dem som strategiska. Inom ramen för Linnéuniversitetets samarbete med IKEA, the Bridge, utvecklas ett interdisciplinärt mastersprogram baserat på företagsekonomi, teknik och design, Innovation through Business, Engineering and Design. Förutom den interdisciplinära inriktningen genomförs programmet i nära samverkan med arbetslivet och med en internationell profilering. Programmet planeras starta höstterminen Utbildningen stöds via strategisk omfördelning. Förutom det fakultetsspecifika arbetet med utbildningsutbudet övervägs på längre sikt en omfördelning av utbildningsuppdraget mellan fakulteterna. Överväganden kring fördelning av resurser baseras bland annat på förutsättningar prestationsgrad, kompetensförsörjning, lärartäthet, koppling till arbetsmarknaden, utbildningens knytning till forskning och utbildning på forskarnivå etc. Fördelningen av utbildningsuppdraget och dess uppföljning måste stödja ett sådant arbetssätt. Under hösten genomfördes fakultetsspecifika dialoger där utbildningsutbudet och finansiering diskuterades. Kvalitetsutvärderingar och fakulteternas översyn av utbildningsutbudet kan resultera i behov av kortsiktigt stöd för omställning av verksamheten. Rektor avsätter därför speciella resurser för detta ändamål. Dessa resurser används efter särskild prövning av varje specifikt fall. Fördelning av internt takbelopp till fakulteterna/nämnden för lärarutbildning för 2014 grundar sig på 2013 års tilldelning med särskilt tillägg för språkstöd, psykologutbildningen och Mastersprogrammet Innovation through Business, Engineering and Design. Omfördelning av våta och torra prislappar ligger inom basanslaget och hanteras av respektive fakultet. En ytterligare förutsättning är, enligt regeringens uppdrag, att sjuksköterskeutbildningen utökas med tio platser och att ingenjörsutbildningen ökas med fem platser. Vidare avsätts resurser för att driva och genomföra aktiviteterna inom kvalitetsprogrammet respektive stöd till omställningsprocesser inom fakulteternas utbildningsutbud. En viktig satsning för att öka utbildningarnas attraktivitet är nybyggnationen i Kalmar. Genom denna samlokalisering blir studieort Kalmar en mötesplats för studenter, lärare, forskare och det omgivande samhället i de centrala delarna av staden. En samlad kunskapsmiljö innebär ett bättre resursutnyttjande och en mer attraktiv kunskapsmiljö. 13 (42)

14 Sammanfattning av åtgärder inför 2014: Program för utbildningskvalitet Utveckling av utbildningsutbudet Fortsatt genomförande av Pedagogisk plan Samlad studiemiljö för studieort Kalmar Fortsatt utbyggnad av ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningar med anledning av arbetsmarknadens behov Erbjuda bildnings- (eller breddnings-) kurser för programstudenter Öka andelen helårsstudenter på avancerad nivå Specifika omställningsmedel 14 (42)

15 Framstående forskning Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - ha en nationellt och internationellt framstående forskning - ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnæus University Centers - vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter - uppnå en balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Förutsättningar Riskvärderingen visar att riskområdena är medelprioriterade. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 4 Universitetet bedriver inte nationellt och internationellt framstående forskning 3,4 2,2 7,5 3,3 2,6 8,4 3,3 2,4 8,0 4.1 Universitetet redovisar för få vetenskapliga publikationer 3,3 2,6 8,6 3,1 2,8 8,8 2,9 2,6 7,3 4.2 Universitetet ökar inte den externa forskningsfinansieringen 3,8 2,7 10,3 3,4 2,4 7,9 3,3 2,6 8,4 4.3 Universitetets basfinansiering enligt den nationella resurstilldelningen minskar eller förblir oförändrad. 3,6 2,7 9,7 3,2 2,6 8,3 3,4 2,4 8,3 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Universitetsstyrelsens bedömning är att forskningens konkurrenskraft är en av de tre frågor som är avgörande för universitetets attraktivitet och konkurrenskraft. Enligt budgetpropositionen ökar regeringen forskningsanslaget i sektorn med totalt 600 Mkr. En viss andel av det befintliga forskningsanslaget fördelas också utifrån kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel. Denna andel ökar från 10 procent till 20 procent för Fördelningsmetoden har också en garanti som innebär att ett lärosäte får erhålla minst en procents ökning av sitt forskningsanslag. För Linnéuniversitetet sker en omfördelning utifrån kvalitetsindikatorerna, vilket innebär att drygt 12 Mkr omfördelas från Lnu till andra lärosäten. Detta betyder att Linnéuniversitetet inte får del av den utökning av forskningsanslaget som sker i sektorn, förutom sin garantidel. Genom lägre tilldelning riskerar universitetet lägre prestationer som i sin tur ger minskade resurser. Dessa förutsättningar betyder att antalet vetenskapliga publiceringar måste öka inom samtliga forskningsområden och att de externa intäkterna för forskning måste öka. Linnéuniversitetet presenterade i årsredovisningen 2012 en analys baserad på det bibliometriska index som regeringen använder i fördelningen av forskningsmedel samt på UK-ämbetets statistik av totala intäkter och kostnader i verksamhetsområde forskning och utbildning på forskarnivå. Analysen visar att Linnéuniversitetets 15 (42)

16 prestationer i form av publikationer/citeringar ligger över rikssnittet i förhållande till samlade resurser. Linnéuniversitetets andel externa forskningsmedel av totala forskningsmedel 2012 var 34 procent vilket kan jämföras med rikssnittet på 54 procent. Till detta kan läggas att Linnéuniversitetet 31 december redovisade oförbrukade bidrag på 199 Mkr. De oförbrukade nettobidragen var på samma nivå som årets inbetalningar vilket betyder att inbetalningarna omsattes under ett år. I regeringens forsknings- och innovationsproposition har Vetenskapsrådet fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till ett nytt resurstilldelningssystem. Systemet ska innefatta en kollegial bedömning av lärosätenas kvalitet och prestation i forskningen vilket inkluderar såväl rent vetenskapliga bedömningar som relevans och nytta för samhället. Åtgärder För att stärka starka forskningsområden på Linnéuniversitetet görs en långsiktig satsning på framstående forskningsmiljöer, Linnæus University Centers, Lnuc. Hittills har fyra Lnuc inrättats. De finns inom humaniora, ekologi, kemi och arbetsmarknadspolitik. Satsningen ligger i linje med regeringens ambitioner när det gäller att stärka ledarskap och långsiktighet i forskning. Dessa centra är nationellt ledande på sina områden och garanteras en flerårig finansiering som bas för att öka den internationella konkurrenskraften för dessa områden. Dessa fyra Lnuc är Labor Market and Discrimination Studies, Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Ecology and Evolution in Microbial Model Systems och Biomaterials Chemistry. Rektor har öppnat upp möjligheten att inrätta ytterligare Lnuc. Processen att utse nya Lnuc genomförs under 2014 med planerad start till årsskiftet 2014/15. Universitetsstyrelsen har tidigare beslutat om övergripande regler för fördelning av fakultetsmedel. Dessa regler kvarstår inför forskningsbudget 2014 och ambitionsnivån har höjts genom ett kompletterande rektorsbeslut (ST 2013/ ). Kraven på och incitamenten för att söka externa forskningsmedel ökar. Därför ska forskare som finansieras via fakultetsmedel även mötas av krav på att söka externa medel samtidigt som det bör diskuteras gränser för intern tilldelning på individnivå. Forskare som erhåller medel ska också lämna in en redovisning av hur pengarna har använts. För att säkerställa universitetets framtida forskningsfinansiering sker inför 2014 en omfördelning utifrån publiceringar/citeringar motsvarande 2,5 procent av forskningsanslaget. Vid omfördelning mellan fakulteterna används Vetenskapsrådets sammanställning över bibliometriskt index som ligger till grund för regeringens fördelningsmodell. För att möta framtidens krav måste forskningens koppling till innovation utvecklas. EU:s ramprogram, Horizon 2020, har forskning och innovation som utgångspunkt. Samma synsätt är utgångspunkt för forsknings- och innovationspropositionen. Familjen Kamprads stiftelse ger stöd till utbildning och forskning med anknytning till Småland. I första hand ska stöd utgå till Linnéuniversitetet och i andra hand till andra lärosäten. Stiftelsen stödjer särskilt forskningsprojekt för förbättrad 16 (42)

17 livskvalitet för äldre, entreprenörskap särskilt för en levande landsbygd, bättre miljö, arkitektur, inredning och design samt forskning och utbildning inom medicin. Inriktningen stämmer väl med universitetets profilområden. Avkastningen delas ut i enlighet med stiftelsens syfte och ökar universitetets möjligheter att fortsätta att bygga upp starka och framgångsrika forsknings- och utbildningsmiljöer. Just nu pågår ett internt strategiarbete för att universitetet på bästa sätt ska kunna möta stiftelsens inriktning. Arbetet har resulterat i en plan för hur prioriterade områden byggs upp för att bli internationellt konkurrenskraftiga och bidra till regionens utveckling. Utifrån denna plan har rektor hittills iscensatt två satsningar. Den ena satsningen avser att medel har utlyst för att stimulera aktiviteter som på kort eller lång sikt kan resultera i ansökningar till Familjen Kamprads stiftelse. Den andra handlar om att utse tre forskningssamordnare som ska ta fram handlingsplaner och samordna aktiviteter inom de tre prioriterande områdena livskvalitet, hälsa och åldrande respektive miljö för hållbar utveckling samt entreprenörskap för hållbar tillväxt. Dessa samordnare tillträder sina uppdrag vid årsskiftet 2013/2014. Även om universitetets möjligheter till extern finansiering ökar tack vare Familjen Kamprads stiftelse krävs å andra sidan att en del av forskningsanslaget knyts till forskning med finansiering från nämnda stiftelse. Detta eftersom Familjen Kamprads stiftelse inte bidrar till full kostnadstäckning på samma sätt som statliga finansiärer gör. Utbildning på forskarnivå ska ha en inriktning och dimensionering som stödjer strategisk utveckling av utbildning och forskning. Det är därför väsentligt att hitta en rimlig balans i finansieringen av utbildning på forskarnivå och forskning. I de medel som tilldelas fakulteterna ingår även anslag för den internt finansierade delen av utbildning på forskarnivå. I ämnen där forskningsmedel är uppbundna av utbildning på forskarnivå avsätts extra medel för 2013 och 2014 för att skapa utrymme för seniora forskares forskning. Sammanfattning av åtgärder inför 2014: Satsning på framstående forskningsmiljöer, Linnaeus University Centers, Lnuc Fördelning av forskningsmedel utifrån bibliometri och externa forskningsmedel Internt strategiarbete med anledning av Familjen Kamprads stiftelse Öka extern forskningsfinansiering Öka antalet forskningspubliceringar och citeringar Rimlig balans i finansieringen av utbildning på forskarnivå och forskning 17 (42)

18 Samhällelig drivkraft Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - uppvisa en mångfald av former för utbildnings- och forskningssamverkan med samhället - vara en drivkraft för regionen Förutsättningar Samtliga riskområden inom samhällelig drivkraft värderas som medelprioriterat riskområde. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 5 Universitetet bidrar inte till samhällsutvecklingen 2,8 1,8 5,0 2,5 1,9 4,8 3,4 1,6 5,4 5.1 Universitetets studenter är inte efterfrågade på arbetsmarknaden eller har inte drivkraft att starta egna företag 3,4 1,9 6,5 3,1 1,6 4,9 3,9 1,6 6,1 5.2 Universitetets forskning nyttiggörs alltför lite i samhället 2,7 2,3 6,2 2,6 2,6 6,6 2,6 2,1 5,5 5.3 Universitetet hanterar inte regionens förväntningar 2,5 2,1 5,3 2,3 2,1 4,7 3,0 2,1 6,4 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Linnéuniversitetet är en viktig motor för innovation och tillväxt i samhället och ambitionsnivån är hög när det gäller att utveckla denna roll utifrån kärnvärdena nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Universitetet bidrar starkt till samverkan med näringsliv och offentliga aktörer i Linnéregionen. Universitetets roll som samhällelig drivkraft berörs även under attraktiv kunskapsmiljö och framstående forskning eftersom både utbildning och forskning genomförs i relation till omvärlden. Framför allt är utbildningarna och de studenter som utexamineras delar av samhällelig drivkraft. Dessa delar ska under 2014 följas upp genom enkäter till externa intressenter och alumner. OECD har genomfört en Territorial Review för Småland-Blekinge. Undersökningen lyfter bland annat fram regionens struktur av små och medelstora företag samt att regionen bör utvecklas mot kunskapsdriven ekonomi för att attrahera och behålla kompetens. OECD ger ett flertal rekommendationer vilka används i regionalt utvecklingsarbete. Universitetets roll i denna utveckling är central. Universitetet strävar efter att stimulera studenters kreativitet och vilja till entreprenörskap, få internationella studenter att stanna i regionen samt tillvarata de möjligheter som Linnéuniversitetets alumninätverk erbjuder. Universitetet har jämfört med andra lärosäten en relativt hög andel uppdragsutbildning och universitetet bör fortsätta att utveckla detta område. Målet är att bredda den ekonomiska basen för verksamheten och erbjuda angelägna fortbildningar. Deltagare i uppdragsutbildning tillför erfarenheter från yrkeslivet som är viktiga för att utveckla övriga utbildningar samtidigt som uppdragsutbildning är en bas för ett fördjupat regionalt samarbete även kring forskning och innovation. 18 (42)

19 Universitetet erbjuder innovationsstöd för att stimulera entreprenörskap samt kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat. Forskarna får stöd för att nyttiggöra forskningsresultat genom kontakter med affärsrådgivare och inkubatorer. Satsningen har stöd av regionerna, EU:s strukturfonder, Innovationsbron och Innovationskontoret Fyrklövern. Linnéuniversitetet har en utvecklad samverkan både regionalt och nationellt. Kopplingen till arbetslivet är viktig både för utbildningarnas kvalitet och alumners etablering på arbetsmarknaden. En alumnundersökning planeras och resultatet ska resultera i åtgärder på alla nivåer. Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp hur lärosätena arbetar med utbildningarnas arbetslivskoppling. Forskningspropositionen och regeringens innovationsstrategi framhåller vikten av att öka andelen forskningsbaserad nyttiggörande kunskap. Man talar också om att bredda synen på det forskningsbaserade nyttiggörandet till att även innefatta samhällsvetenskap och humaniora. Ökat nyttiggörande som sker i samverkan bidrar också till att berika forskningen med relevanta frågeställningar och en tydlig koppling till samhället utanför. Enligt den ekonomiska vårpropositionen måste matchningen mellan arbetsmarknadens behov och högskoleutbildning bli bättre. Statistik visar att arbetslösheten bland personer med eftergymnasial utbildning ökar samtidigt som andelen arbetsplatser som uttrycker brist på sökande med högskoleutbildning är oförändrad. Åtgärder Som nämnts ovan ges forskningen nya och spännande möjligheter genom Familjen Kamprads stiftelse. Rektor har tagit initiativ till ett strategiarbete så att nya ämnesövergripande forskningskonstellationer etableras utifrån de inriktningar stiftelsen formulerat. Den forskning som efterfrågas ska även ha en mer tillämpad inriktning genom att forskningsresultaten ska komma till direkt nytta i samhället. Ytterligare ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och IKEA, The Bridge, initierades Samarbetet omfattar numera flera initiativ i ett utbildnings och forskningsområde som benämns "livet hemma och produktionens villkor". Det förbereds en ansökan till Stiftelsen för kunskap- och kompetensutveckling (KKstiftelsen) om utveckling av företagsforskarskola i samverkan med ett antal företag, där ibland IKEA. Universitetet driver ett övergripande projekt Linnéuniversitetet det entreprenöriella universitetet, i syfte att öka inslagen av entreprenörskap i utbildning och i forskning. Satsningen finansieras via EU:s strukturfonder i samverkan med regionförbunden i Kronobergs och Kalmar län. Med dessa insatser förväntas Lnu:s studenter och forskare bidra med fler företagsavknoppningar. Satsningen förväntas säkerställa att den kunskap som utvecklas på Linnéuniversitetet kommer till användning i form av förbättrings- och förändringsarbete i samhället. Ett exempel på satsningen är att vårdutbildningarna arbetar med ett entreprenöriellt förhållningssätt för att ge alumnerna förutsättningar för att driva ett förbättringsarbete i vården. 19 (42)

20 En ny avdelning som benämns avdelningen för externa relationer har skapats för att samla och ge kraft åt stödet för ökad externfinansiering, innovationer, kommersialisering av forskningsresultat samt internationalisering. Sammanfattning av åtgärder inför 2014: Fortsatt utveckling av uppdragsutbildning Öka andelen forskningsbaserad nyttiggörande kunskap Utveckling av företagsforskarskola (KK-stiftelsen) Öka inslagen av entreprenörskap i utbildning och forskning 20 (42)

21 Globala värden Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - vara en kunskapsmiljö som integrerar internationalisering, mångfald och hållbar utveckling - vara en kunskapsmiljö som stimulerar öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika länder, kulturer, åldrar och vetenskapliga discipliner I universitetets uppdrag som återfinns i högskolelagen ingår att högskolorna i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Hållbar utveckling, lika villkor och internationalisering är områden som ska genomsyra forskning, utbildning och verksamhetsstöd vid Linnéuniversitetet. Dessa områden kallas på Linnéuniversitetet för globala värden. Det finns kommittéer för respektive område som svarar direkt under rektor. Kommittéerna leds av prorektorerna respektive vicerektor och driver ett policyarbete angående inriktning och ambitionsnivåer. Till kommittéerna finns nätverk med kontaktpersoner från fakulteterna som ska stödja fakulteternas implementering av policy och handlingsplaner. Syftet med denna organisering är att få kraft i arbetet med nämnda områden. Universitetsstyrelsen har avsatt strategiska medel som stöd för arbetet med dessa områden. Förutsättningar - hållbar utveckling och lika villkor Samtliga riskområden inom globala värden värderades som medelprioriterade. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 6 Universitetet lyckas inte skapa en tydlig profil med ett konkret innehåll avseende globala värden 2,6 2,2 5,7 2,8 2,9 8,2 2,6 2,3 5,9 6.1 Universitetets studenter har inte förmåga att förstå och verka i en globaliserad värld 2,5 1,8 4,5 2,9 2,1 6,1 2,9 2,1 6,1 6.2 Universitetets studenter har bristande kunskaper inom hållbar utveckling och internationalisering 2,2 2,3 5,1 3,1 2,1 6,7 2,4 2,6 6,2 6.3 Universitetet har svårigheter att rekrytera lärare/forskare om det brister i arbetet med likabehandling och mångfald samt internationalisering 2,8 1,7 4,8 2,4 1,9 4,5 2,4 2,1 5,2 6.4 Brister i globala värden påverkar varumärket/attraktiviteten negativt 2,3 1,6 3,7 2,6 2,0 5,3 3,0 2,0 6,0 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Dessa båda områden är breda, mångfacetterade och i viss mån överlappande. I hållbar utveckling ingår ekologiska, social och ekonomiska faktorer. Lika villkor avser att främja lika rättigheter för studenter och anställda oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att skapa 21 (42)

22 extra drivkraft i arbetet och på sikt få till stånd ett integrerat arbetssätt arbetar kommittéerna med mål, handlingsplaner, och konkreta åtgärder som genomförs och följs upp regelbundet. Kommittéerna utvecklar också metoder för att skapa systematik i arbetet. Detta arbetssätt syftar till att skapa tydlighet inom områdena, och att ge verksamheten verktyg för prioritering. Delar av hållbar utveckling och lika villkor är reglerat genom lag. Arbetet inom dessa områden består därför till en inte obetydlig del av att följa upp åtaganden och rapportera till berörda myndigheter. Lika villkor handlar dessutom om att utreda fall av misstänkt diskriminering. Ett proaktivt och främjande arbete är en minst lika viktig förutsättning för att se till att universitetet lever upp till lagar och regler, och dessutom åstadkomma ett integrerat och systematiskt arbetssätt. För att universitetet ska vara en långsiktigt hållbar arbetsplats krävs att universitetet har ett resurseffektivt arbetssätt där materiella resurser används på ett genomtänkt sätt som minimerar avfall och utsläpp. En hållbar arbetsplats förutsätter medvetna medarbetare och studenter. Åtgärder - hållbar utveckling och lika villkor Linnéuniversitetet arbetar med begreppen hållbara medarbetare och studenter och hållbar arbetsplats för att förtydliga syftena och målen inom hållbar utveckling och lika villkor. Detta innebär att universitetet ska vara en arbetsplats som värnar om kunskap och erfarenhet som finns inom verksamheten. Kommittén och nätverket för hållbar utveckling kommer under 2014 att fortsätta jobba mot de hållbarhetsmål som satts upp för universitetet för Nu när den nya kommittén och nätverket har etablerats kommer förnyade ansträngningar att göras för att integrera hållbar utveckling i kärnverksamheten. Rektor har till exempel tagit initiativ till att inventera hur samtliga utbildningsprogram arbetar med hållbar utveckling och på vilket sätt hållbar utveckling kan integreras och utvecklas i respektive program. Denna inventering ska kommittén för hållbar utveckling ha som utgångspunkt för arbetet med att integrera området i universitetets utbildningar. Enligt Diskrimineringslagen ska alla högskolor och universitet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla studenter och anställda oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur detta arbete ska bedrivas, och vad som ska prioriteras beskrivs i universitetets Plan för lika villkor som fastställs av rektor. I planen följs föregående års arbete upp, och det nästkommande planeras. Planen innehåller också ett antal konkreta åtgärder på lika villkorsområdet som ska genomföras under året. För varje åtgärd utses en funktion som är ansvarig för genomförandet, och det anges även hur och när uppföljning ska ske. Under 2014 kommer åtgärderna främst att fokusera på att identifiera hinder i organisation, styrning och förhållningssätt, och att skapa långsiktigt hållbara lösningar för att undanröja dessa. Ett systematiskt arbete pågår för att åtgärda hinder i mötet mellan den som har en funktionsnedsättning och Linnéuniversitetet. Förutom stöd i studiesituationer handlar det om utformning av lokaler, skyltning samt kommunikation via digitala medier. 22 (42)

23 Linnéuniversitets strategi att varje student ska möta perspektiven lika villkor och hållbar utveckling i sin utbildning. Denna strategi ska följas upp varje år genom Linnébarometern. Inom förvaltningen kommer de funktioner som arbetar med lika villkor och hållbar utveckling att utarbeta konkreta förslag till hur verksamheterna inom globala värden kan samverka. Förutsättningar - internationalisering Universitetsstyrelsens målsättning är att universitetet ska vara ett internationellt profilerat universitet. Universitetets internationaliseringspolicy anger ramarna för ett systematiskt arbete inom utbildning, forskning och forskarutbildning, verksamhetsstöd, ledning och kunskapsmiljö. Universitetets utbildningar ska bidra till att studenter utvecklar internationell kompetens. I samtliga utbildningsprogram ska utlandsstudier erbjudas. Antalet utresande lärare och studenter bör generellt öka och resultaten av internationella kontakter ska spridas på universitetet. Fler lärare bör ha erfarenhet och kompetens att verka i internationella miljöer vilket innebär att fler lärare bör delta i utbyten men även att dessa förväntningar påverkar lärarrekryteringen. Linnéuniversitet har över 800 utbytesavtal och det strategiska och systematiska greppet över det stora antalet avtal bör förstärkas framför allt på fakultetsnivå. Åtgärder - internationalisering Utbytesavtalen ses över i syfte att kraftsamla kring ett lägre antal strategiska samarbetspartners och nätverk. Som ett stöd för översynen har avdelningen för externa relationer tagit fram kvalitetssäkringsrutiner och avtalsmallar. Fakulteternas ansvar för utbytesavtalen ska öka och en närmare koppling till utbildningarna möjliggöra att fler lärare och fler studenter deltar i utbyten. Fakulteterna ansvarar för att samtliga programstudenter ges möjlighet att studera utomlands. Utlandsvistelsernas längd kan variera beroende på program och studenters förutsättningar. Möjligheter för kortare utbytesperioder ska öka samtidigt som det ska erbjudas fler kurser på hemmaplan med internationell inriktning. En ambition bör vara att samtliga studenter ska involveras i utbyten och/eller läsa kurser med internationell inriktning. Fakulteterna ska även informera och aktivt motivera studenterna till utlandsstudier. Universitetets forskare ska ha ett aktivt utbyte med kollegor i andra länder och forskningsresultaten ska presenteras i internationella sammanhang. Publicering i internationella tidskrifter med peer review bör öka inom alla områden. Insatser för att öka den internationella rekryteringen av forskare ska göras. Alla forskningsmiljöer ska inventera möjligheter till finansiering inom ramen för nordiska/europeiska forskningsprogram. Internationella forskarkonferenser vid Linnéuniversitetet bör bli fler. Alla doktorander ska beredas möjlighet att tillbringa viss tid vid något utländskt universitet och presentera sina resultat vid internationella konferenser. 23 (42)