Hyresgäster bland bostadsrätter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hyresgäster bland bostadsrätter"

Transkript

1 Hyresgäster bland bostadsrätter OMVANDLINGENS OSYNLIGGJORDA FÖRLORARE?

2 RAPPORT NR VI I EN SKRIFTSERIE FRÅN HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM 2002 Hyresgästföreningen Hyresgästföreningens grundläggande mål är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Målen är därutöver att alla hyresgäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap. Riksdagen har fattat beslut om att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader samt att bostaden är en social rättighet. För att de bostadspolitiska målen skall kunna uppnås krävs aktiva beslut både från staten och från kommunerna. En av Hyresgästföreningens viktigaste uppgifter är att påverka dessa beslut så att de främjar föreningens mål. 2

3 Förord Sedan början av 1990-talet har stora förändringar genomförts inom bostadssektorn. En sådan förändring är omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter, vilken varit särskilt omfattande och omstridd i stockholmsregionen. Det senaste decenniets omvandlingar har fått stort utrymme i politisk debatt och media, men har inte analyserats och diskuterats i någon bred vetenskaplig studie. Hyresgästföreningen har bedömt det som angeläget att studera omvandlingens konsekvenser varför Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet fick i uppdrag att ta fram en rapport som belyser pågående omvandling av Storstockholms bostadsmarknad, vilket den gör främst med fokus på den allmännyttiga sektorns hyresbostäder. Detta har skett med flera forskares korta men intensiva insats, byggd också på deras tidigare studier av bostadsförsörjning, var och en på sitt håll. Denna skrift är en utbruten mindre del av en större rapport Allmän nytta eller egen nytta? Den här delen beskriver framför allt de kvarvarande hyresgästernas situation dvs de som blir hyresgäster i en bostadsrättsförening. Men det är inte enbart berörda hyresgäster som drabbas av omvandlingsprocessen. I sin förlängning får detta konsekvenser för hela samhället sociala konsekvenser som aldrig går att reparera. Genom att allmännyttan minskar i omfång samt mister bra lägen riskerar allmännyttan att övergå från den genuina folkbostaden till en reducerad socialbostad. Den allmännyttiga hyresrätten riskerar helt enkelt att försvinna från den bostadspolitiska kartan. Mer om detta finns alltså beskrivet i rapporten Allmän nytta eller egen nytta? Vår förhoppning är att det som lyfts ut och lyfts fram i denna skrift om resthyresgästen kan bidra till att öka kunskapen samt stimulera den fortsatta debatten om följderna av omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter på alla nivåer. Hyresgästföreningen region Stockholm Ewa Frisk Regionchef 3

4 INLEDNING Till den som har ska vara givet, men den som inte har, från honom ska tas också det han har. (Matteus) Omkring av Stockholms stads allmännyttiga lägenheter har under perioden från och med 1999 till och med halvårsskiftet 2002 avvecklats genom försäljning till ca 270 nybildade bostadsrättsföreningar, siffror som står under kontinuerlig förändring eftersom processen pågår. Antalet lägenheter och fastigheter och därmed boende som på olika sätt mer eller mindre direkt berörs av ombildningsfrågan är dock betydligt högre. Intensiteten i omvandlingen har varit högst i Stockholms kommun, som därför får författarnas största uppmärksamhet, men den har också varit betydande i flera andra av regionens kommuner. Tre av bidragen i den kommande större rapporten kom alla, vare sig de byggde på principiella diskussioner eller på fältarbeten, att ur olika perspektiv också beröra den nya men glömda kategorin hyresgäster, nämligen den restpost av hyresgäster som inte vill, inte kan eller inte får delta i ombildningen. De tre författarna valde därför att sammanföra detta till denna fristående artikel om de hushåll som förblir hyresgäster sedan allmännyttans fastigheter sålts för ombildning till bostadsrätter. Många av effekterna för dessa hushåll gäller även kvarvarande hushåll vid ombildning av privata hyresfastigheter till bostadsrätter även om dessa inte på samma sätt står i fokus här. Under rubrikerna Restposten de kvarvarande hyresgästerna framför Kerstin Bodström, fil dr och lektor vid kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, reflexioner kring hyresgästernas situation. Därefter för Jim Kemeny, professor i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, ett övergripande resonemang kring de förändrade villkor som resthyresgästerna, som han kallar dem, ställs inför då en hyresfastighet ombildas till bostadsrättsförening. Under rubriken Hyresgäst och hyresvärd reflekterar även Klas Ramberg vid etnologiska institutionen Stockholms universitet, kring hyresgästernas situation. Såväl Kerstins som Klas avsnitt bygger huvudsakligen på erfarenheter och åsikter som de boende själva uttryckt, vare sig de är ägare till nybildade bostadsrätter eller är kvarvarande hyresgäster. 4

5 RESTPOSTEN DE KVARVARANDE HYRESGÄSTERNA KERSTIN BODSTRÖM Det finns en särskild anledning att uppmärksamma situationen för en helt ny kategori boende, som den pågående processen med omvandlingar konstruerat men inte beaktar de kvarvarande/kvarblivna/kvarglömda hyresgästerna eller omvandlingens ganska beklagliga restpost. Alla vill inte få sin lägenhet omvandlad till bostadsrätt. Var finns deras valfrihet? Många vill, men kan inte friköpa sin lägenhet. Var finns deras valfrihet? Ytterligare några får inte köpa sin lägenhet. Var finns deras valfrihet? Vem blir kvarvarande hyresgäst och hur? För att förklara vad som i processen skapar kvarvarande hyresgäster är följande fakta av betydelse: Alla boende i Stockholms tre allmännyttiga bostadsbolag har fått ett generellt erbjudande att köpa sina fastigheter på vissa villkor. Ett sådant villkor är att minst tre hyresgäster i fastigheten bildar en bostadsrättsförening och registrerar den hos patent- och registreringsverket. Nästa steg är att föreningen meddelar bostadsbolaget sitt intresse av att köpa fastigheten. För att denna intresseanmälan skall leda vidare till en fastighetsvärdering från bolagets sida och till bolagets beslut om konkret erbjudande till föreningen om köp krävs att intresseanmälan undertecknats av en viss andel av de boende med förstahandskontrakt. 1 Värderingen bildar sedan underlag för det pris bolaget sätter på fastigheten, vilket tillsammans med förslag till köpekontrakt föreläggs bostadsrättsföreningen om fastigheten bedöms lämplig för försäljning. 2 1 Denna andel har växlat i storlek från tidigare 2 3 av de boende till just nu 60 procent av de boende när det gäller innerstaden och 40 procent för ytterstaden. Det är ett politiskt beslut, inte en lagstadgad andel. 2 Vad som kan hindra erbjudande om köp i detta skede är att fastigheten är kulturhus, att bostadsrättsföreningen riskerar att bli s k oäkta förening med en alltför stor andel icke bostadsyta, eller att det är alltför komplicerade förhållanden beträffande parkytor, värmecentraler etc i fastighetsbildningen. Från och med 1 april 2002 krävs enligt regeringens beslut också att Länsstyrelsen med hänsyn till bruksvärdessystemet godkänner en överlåtelse. 5

6 Bostadsrättsföreningen skall sedan förankra ett beslut om förvärv av fastigheten bland hyresgästerna, vilket betyder minst 2 3majoritet. Vare sig det gäller innerstaden eller ytterstaden skall alltså till slut en majoritet av minst 2 3bland hyresgästerna godkänna förvärvet. Den tidigare nämnda liberalare regeln för ytterstaden gäller endast intresseanmälan inför en värdering. Till slut kan faktiskt fler än 1 3faktiskt stå utanför bostadsrättsföreningen, vara kvarvarande hyresgäster, eftersom det trots anmält intresse för förvärv kan vara några som ändrar sig, inte får lån etc. Kvarvarande hyresgäster vid bostadsrättsbildning kan alltså vara allt från 0 till 1 3 eller något mer. Om en alltför stor del av dem som sagt ja till köpet faller ifrån vid själva undertecknandet av köpeavtalet kan dock ekonomin bli ohållbar och köpet av detta skäl äventyras. De som inte vill köpa sin lägenhet kan ha såväl ideologiska som ekonomiska skäl det sista är vanligt bland äldre boende, som t ex inte vill äventyra säkerheten i att ha sitt sparkapital kvar. Många kan inte av ekonomiska skäl, får inte lån, har inte stadig inkomst, har för stor försörjningsbörda etc. Några förmenas köp redan utan att ha stupat på lånevillkoren, bostadsbidrag kan till exempel vara direkt diskvalificerande. Tillsammans bildar de som inte köper sin lägenhet gruppen kvarvarande hyresgäster. Oredovisad grupp De kvarvarande hyresgästerna är en restpost i omvandlingsprocessen vars storlek inte finns redovisad i någon offentlig statistik. Antalet hyresgäster i denna nya situation är en diffus siffra. Det skulle i princip krävas ett samtal till varje ombildad förening för att få en uppfattning om hur många som vid själva övertagandet av fastigheten var hyresgäster och ett samtal sex månader senare med alla dessa för att veta hur många lägenheter som då var kvar som hyreslägenheter. Det mest förvånande är kanske att varken bolagen eller staden håller räkning på de kvarvarande hyresgästerna. De släpper i och med utförsäljningen ansvaret för fastigheten och dess invånare. Den enda aktuella företrädaren för denna grupp är hyresgäströrelsen. Inte heller hyresgäströrelsens information är dock heltäckande eftersom anslutningen till denna är frivillig och rörelsen är olika stark i olika lokala sammanhang. Den har nu alltså väldigt hastigt fått ett helt nytt tidskrävande fält av brådskande ärenden att bevaka. Vi har fått vittnesmål såväl om stor besvikelse på hyresgäströrelsen i den här situationen 6

7 som stark uppskattning av denna som det enda pålitliga stödet i processens olika faser. Ingen, varken samhället, bolagen eller hyresgäströrelsen har alltså tagit på sig ansvaret att samla in uppgifter om denna grupp inte om dess storlek och inte dess villkor. I det fältmaterial som ligger till grund för mina och Klas Rambergs studier varierar de kvarvarande hyresgästernas antal starkt vid ombildningstillfället och utgör i våra exempel följande andelar: 1 av 34, 25 av 71, 20 av 64, 41 av 112, 50 av 250, 21 av 73, 5 av 29, 6 av 30, 1 av 18 och 3 av 23 eller totalt 163 av 704. Den siffra, knappt 25%, som blir resultatet är dock inte en sammanfattning av tillståndet, eftersom uppgifterna inte är insamlade med statistikens regler som grund, utan är att betrakta som exempel och därmed ger en antydan om att antalet inte är försumbart. Såväl innerstad som förort finns representerat i materialet. I två av fallen utgör alltså de kvarvarande hyresgästerna mer än en tredjedel av antalet hushåll. Grannskillnader och grannberoenden En kvarvarande hyresgäst som förblir hyresgäst av brist på ekonomiska möjligheter att köpa sin lägenhet blir granne till dem som får möjlighet till ekonomiskt potentiellt klipp. Vi har förstått att vi sitter på en guldgruva är ett citat ur fältmaterialet, från en av dem som avser att köpa. Den som förstår att man sitter på guldgruvan men som till skillnad från grannen inte har resurser för att hämta upp guldet, ser det antagligen på ett annat sätt. Nästan övertydlig blir sanningen i det gamla uttrycket att till den som har ska vara givet. Att dessutom bli hyresgäst hos guldgrannarna är den andra effekten. Man vet vilken värd man har, men inte vilken man får. Man vet att man är obekväm och möjligen också oräntabel som hyresgäst hos en bostadsrättsförening även om man formellt har hyreslagen bakom sig och även om det naturligtvis kan vara så att en bostadsrättsförening är en utmärkt värd. Vårt fältmaterial pekar på några exempel på lovande värdskap, men det uppenbarar också många exempel på motsatsen. Framför allt ger det ett slags personberoenden mellan hyresgäst och hyresvärd som är annorlunda än förhållandet till de stora professionella värdarna. Ett steg tillbaka? Mina erfarenheter från samtal med många styrelseordförande i föreningarna i de ombildade eller eventuellt senare ombildade fastigheterna ger ett synnerligen splittrat intryck med allt från en synnerligen sympatisk inställning 7

8 till hyresgästerna och ett intryck av stor kunnighet till fullständigt överrumplande attityder av nedlåtenhet mot dem som är ovilliga till omvandling dom som inte trots alla våra ansträngningar förstår sitt eget bästa, men vi fortsätter försöka till direkt förolämpande tal om socialbidragstagare som vi naturligtvis inte är så glada åt (i ett skede just innan omvandlingen med knapp majoritet genomfördes). Bostadsrättsföreningen har dock ekonomiskt allt att vinna på att hyresgästernas lägenheter på ett eller annat sätt och så snart som möjligt övergår till bostadsrätt. Ett stort antal bostadsrättsföreningar etableras nu, som knappast har varken vana, vetskap eller vilja att vara hyresvärdar. Beskuren bytesmarknad Vad som heller inte uppmärksammats i de kvarvarande hyresgästernas situation är att deras bostadsmarknad minskar i omfång och riktning på ett sätt som ingen försökt analysera. Kalla fakta är att hyresgästen mister sin möjlighet att byta i sitt tidigare allmännyttiga värdbolags interna kö, helt mister sin plats i kön, vilket i praktiken betyder förlusten av en intern bytesmarknad hos de tre stockholmska bolagen på runt , och bostäder respektive, placerade över hela stadens yta. En bostadskarriär mot innerstaden på sikt blir t ex mindre sannolik. Till detta kommer den relevanta frågan: Vem vill byta sin hyresrätt mot en i en bostadsrättsförening? Jo, möjligen någon som vill och kan köpa lägenheten, men då antingen måste göra det inom några månader efter beslutet om omvandling för att få del av det förmånliga priset eller köpa den till marknadspris/pris som bostadsrättsföreningen bestämmer, varför hyresrätten efter detta datum sannolikt är mindre attraktiv som bytesobjekt. I ett stort bostadsbestånd söder om innerstaden, med 1500 lägenheter ser en av de nyblivna bostadsrättsinnehavarna i det först ombildade av fjorton hyreshuskvarter att man kanske kan byta med en annan hyresgäst i området om man vill bo kvar där men fortsätta vara hyresgäst hos allmännyttan. Kvinnan ifråga köpte för säkerhets skull trots bräcklig ekonomi och utan egentlig inlevelse sin lägenhet, hon använde det Kemeny 3 kallar krisskuldsättning som nödlösning. Bytet måste i så fall ske snabbt. Den som verkligen vill fortsätta att bo i en allmännyttig hyresrätt, kanske hos 8 3 Se nästa kapitel Resthyresgästerna ett försummat problem av Jim Kemeny

9 samma värd, har annars små möjligheter att i det läget välja detta, även med uppoffringen att flytta. Det finns av våra intervjuer att döma många som nu hamnar i detta läge, och det finns skäl att anta att det ofta också är dessa som har svårast att göra sin röst hörd. De som inte vill köpa har inte organiserat sig här hos oss (inom kvarteret). De sitter mest i hörnet på mötena och muttrar. Av risk för denna situation har många valt att flytta i processens inledningsskede. Exempel på detta finns från alla de områden vi haft kontakt med. Hur ska man idag kunna veta att man får bo kvar i den upplåtelseform man frivilligt valt? Kunde man inte tidigare flytta till bostadsrätt om man ville? Återigen vems valfrihet gäller det? Vem för de kvarvarande hyresgästernas talan i ett större sammanhang? Vinna och förlora Vilka av bostadsrättsföreningarna kommer att acceptera hyresgäster med bostadsbidrag, med betalningsanmärkningar etc. när det gäller nya inflyttare? Inbyggt i överlåtelsesystemet ligger att när de kommunala bolagen drar sig tillbaka från fastigheten ifråga är det sedan heller ingen i samhällsansvarig position som iakttar, summerar och bedömer effekterna, vilket i sig själv är ett trendbrott i den uppföljningen av åtgärder vi annars är vana vid. I ett och samma hus har några på grundval av politiskt beslut kunnat friköpa billigt och vinna fördelar, ofta de med bättre ekonomiskt utgångsläge, medan andra fått axla alla nackdelar och bli klara förlorare. Deras öde följer ingen. 9

10 RESTHYRESGÄSTERNA ETT FÖRSUMMAT PROBLEM JIM KEMENY Vem är resthyresgäst? Bengt Turner visar i sin artikel Ombildningens ekonomiska förutsättningar i rapporten Allmän nytta eller egen nytta, framgår att de som kan vara med i en ombildning i innerstan är hyresgäster som har råd att fördubbla sina boendekostnader från en hyra på cirka 900 kr per kvm till en boendekostnad på kr per kvm. Om vi tillämpar siffrorna 900 respektive kronor per kvm på en lägenhet på 50 kvm betyder detta att en hyra på per månad i stället blir en boendekostnad på kronor per månad. Det i sin tur kräver en hushållsinkomst på i genomsnitt kronor per månad för att kunna låna till kapitalinsatserna från en bank. Ett hushåll med en inkomst på kronor i månaden är ett höginkomsthushåll. För hyresgäster som har ett stort sparat kapital kan detta höga inkomstkrav naturligtvis sänkas kraftigt. Men slutsatsen är klar. För att kunna vara med i en ombildning av allmännyttan i centrala Stockholm måste man vara antingen högavlönad eller ha en förmögenhet i sparkapital. Det kan alltså i de fall en ombildning drivs igenom handla om många hyresgäster som motsatt sig ombildningen och som blir kvar som hyresgäster i den ombildade bostadsrättsföreningen. Enligt Turner 4 ombildades uppemot allmännyttiga bostäder i Stockholms kommun bara perioden Det betyder att teoretiskt upp över hyresgäster plus deras sammanboende hushållsmedlemmar bara under de senaste två åren kan ha blivit kvar i hyressektorn i de berörda fastigheterna. Många av dem som inte kan vara med är de hushåll som har en hushållsinkomst lägre än kronor. Dessa inkluderar studenter med studielån, pensionärer, många invandrare, ensamstående föräldrar, arbetslösa, handikappade, kroniskt sjuka och långtidssjuka, samt fler kategorier av socialbidragstagare plus andra mindre välbärgade arbetande hushåll Tabell 4 i rapporten Allmän nytta eller egen nytta

11 Därutöver kan det finnas grupper som inte vill byta besittningsform, som föredrar att hyra om man har en tillförlitlig allmännyttig hyresvärd, eller som inte vill spekulera på bostadsmarknaden med sina sparade eller lånade pengar. Alla dessa hushåll körs över av en två tredjedels majoritet i en genomdriven ombildning. De blir kvar som hyresgäster efter ombildningen som vad jag hädanefter kommer kalla för resthyresgäster. Turners kartläggning av de ekonomiska förutsättningarna för ombildning av allmännyttan till bostadsrätt slutar med ett påpekande om vilka starka motsättningar som kan finnas mellan de hyresgäster som har råd att vara med i en ombildning och de som inte har råd att vara med. I denna artikel tar jag en närmare titt på resthyresgästernas problematik. De utgör en bortglömd men ganska stor minoritet av hushåll i ombildade allmännyttiga hyresfastigheter. Ingen offentlig utredning vare sig statlig eller kommunal har gjorts som undersöker vad som händer med resthyresgästerna i en ombildning av allmännyttan. Det ter sig underligt, eftersom det handlar om låginkomsttagare och andra utsatta hushåll, det vill säga just de hyresgäster som allmännyttiga bostadsbolag har ett direkt och uttalat ansvar för. Det råder en märklig tystnad kring hela frågan. Konsekvensen är att vi vet förhållandevis lite om problemet och dess omfattning. I det här kapitlet vill jag lyfta upp frågan om resthyresgästerna i ljuset. Kapitlet bygger inte på intervjuundersökningar eller annat insamlat material. I stället består det av en översikt av de problem som möter resthyresgästerna när deras grannar byter roll och blir hyresvärd, och när invånarna i en fastighet delas i två lag å ena sidan de som kollektivt äger fastigheten och å andra sidan resthyresgästerna, som bostadsrättsföreningen har makt över och ansvar för. Den delade fastigheten den motvilliga hyresvärden och resthyresgästerna Det har sagts att de som inte vill eller inte kan vara med i en ombildning lugnt kan stanna kvar som hyresgäster. Deras rättsliga ställning som hyresgäst ändras inte, och därför har de ingenting att förlora om deras grannar ombildar fastigheten till bostadsrätt, medan de själva är kvar som resthyresgäster. I snäv juridisk mening är det sant att resthyresgästerna har precis samma rättigheter efter en ombildning som de hade som hyresgäster hos 11

12 12 ett allmännyttigt bostadsföretag. De förblir hyresgäster enligt samma lagar och bestämmelser som tidigare. Denna beskrivning utgör dock en skönmålning av deras verkliga och vardagliga situation. I verkligheten kan bytet av hyresvärd få omfattande negativa konsekvenser för resthyresgästerna. Problemet är att den nya hyresvärden är en bostadsrättsförening och inget seriöst bostadsföretag. Den är dessutom en motvillig hyresvärd. Det ligger i bostadsrättsföreningens ekonomiska intresse att bli av med hyresgästerna så att lägenheterna kan säljas. Genom försäljningen får föreningen kapitalintäkter som kan användas för att amortera en del av den kvarstående kollektiva skulden och på så sätt minska den avgift som alla bostadsrättsinnehavare måste betala. Här finns en direkt motsättning mellan bostadsrättsinnehavarnas och hyresgästernas intressen. Inte nog med det. Genom en försäljning får föreningen dessutom ett utökat antal bostadsrättsinnehavare som bidrar till att avgifterna kan minska ytterligare för samtliga bostadsrättsinnehavare, eftersom en minskad skuld delas mellan ett ökat antal avgiftsbetalare. Om en tredjedel, eller fler, av lägenheterna förblir hyresrättslägenheter har det följaktligen stor ekonomisk betydelse. Hyresintäkterna från resthyresgästerna kan också understiga avgiftsintäkterna från bostadsrättsinnehavarna (många av resthyresgästerna har ju inte haft råd med de höga avgifterna). Det finns också en uppsjö av extra administrativa och förvaltningsmässiga kostnader för en bostadsrättsförening som har resthyresgäster i fastigheten. Bland annat krävs en dubbel bokföring för att tillgodose kraven från skattemyndigheterna och andra instanser när en fastighet innehåller två besittningsformer. Bostadsrättsföreningen blir dessutom tvungen att upprätta ett regelrätt system för underhåll av hyreslägenheterna vilka i de allra flesta fall kommer att vara slumpvis utspridda bland bostadsrättslägenheterna. Föreningen blir tvungen att se till att man tillämpar hyressättningsreglerna så att man efter varje års hyresförhandling tar ut rätt hyra. Å ena sidan kan det vara irriterande om ett sådant system måste upprättas för bara en enda resthyresgäst. Om, å andra sidan, en tredjedel av lägenheterna i en ombildad fastighet kvarstår som hyresrätter blir den ekonomiska belastningen på bostadsrättsinnehavarna betydande. Intressemotsättningarna mellan bostadsrättsinnehavarna och resthyresgästerna är därför logiska och i många fall mycket tydliga. Situationen kan

13 I kartan ovan visas fastigheter med bostadsrättsföreningar som köpare under tiden 1998 t o m april De kommunala bolagens försäljningar har markerats med en triangel, övriga med en punkt. 13

14 lätt påverka resthyresgästernas rättigheter som hyresgäst, i synnerlighet i de fall där hyresgästen av olika skäl är beroende av hyresvärdens godkännande. Några av de rättigheter som kan vara hotade anges nedan. Resthyresgäster går miste om sin plats i allmännyttans interna bostadskö. Hela kötiden, som kan handla om många års väntan, går förlorad. I de allra flesta fall finns det ingen ny kö för resthyresgäster att ställa sig i. Bostadsrättsföreningen kommer knappast att bjuda ut tomma lägenheter som hyreslägenheter när resthyresgäster flyttar eller dör. Många allmännyttiga bostadsföretag har formulerat interna målsättningar som, till exempel, att anmälda fel ska åtgärdas inom 24 timmar. Om bostadsföretaget misslyckas med detta behöver inte den drabbade hyresgästen betala hyran för de dagar man fått vänta. De allra flesta bostadsrättsföreningar kommer inte att ha de resurser eller den organisation för att inte tala om intresset och viljan som krävs för att kunna erbjuda en motsvarande hög nivå av reparationsservice. Det finns rättigheter som hyresgäster bara kan åtnjuta om hyresvärden ger sitt godkännande. Om en hyresgäst till exempel ska vara bortrest en tid och under den perioden vill hyra ut lägenheten i andra hand måste hyresvärden ge sitt godkännande. Det finns en gråzon i hyreslagarna och hyresbestämmelserna där den motvilliga hyresvärden kan överklaga sådant som i de allra flesta fall ett allmännyttigt bostadsföretag inte skulle protestera emot, till exempel överlåtelse av hyreskontrakt till en släkting. Det ligger inte i bostadsrättsföreningens intresse att hyreskontrakt ska ärvas av en ny hyresgäst. När grannarna blivit din hyresvärd Relationerna mellan grannar är inte alltid de bästa. Fiendskap kan ligga och gro sedan decennier tillbaka, eller kan uppstå plötsligt. Över en natt kan den icke-köpande hyresgästen upptäcka att han eller hon hamnat i en utsatt maktrelation gentemot sina grannar, där grannarna har övertaget. Det vardagliga livet kan bli problematiskt för sådana icke-köpande hyresgäster. Man bor i sina grannars hus, och det uppstår skillnader mellan dem som är med och dem som inte är med, vare sig det gäller beslutsärenden, eller vardagliga sysslor som städning, lövröjning eller snöskottning. 14

15 Här finns en hel uppsjö av potentiella konflikter och motsättningar. Etter värre blir det i de fall där resthyresgästerna tidigare drivit en aktiv kampanj för att förhindra en ombildning, för att till sist ändå förlora striden. Den nya sortens hyresvärd som uppstår med ombildningen leder till en ny sorts hyreskontrakt ett andra klassens förstahandskontrakt. Rent juridiskt finns det som nämnts ingen skillnad. Men i praktiken blir skillnaderna stora. Många av de formella rättigheter som en hyresgäst har blir svåra för denne att hävda eftersom de kräver hyresvärdens godkännande. Det gäller till exempel, som nämndes tidigare, att tillfälligt hyra ut lägenheten i andra hand, att kunna byta lägenhet, eller att lämna den till en nära släkting. Bostadsrättsföreningen kan förväntas vara mycket restriktiv med medgivanden i sådana fall. Den kan frestas att göra livet så obekvämt som möjligt för resthyresgästerna i hopp om att de ska flytta ut och möjliggöra för bostadsrättsföreningen att utnyttja vinsten från de sålda lägenheterna. De strukturella motsättningar som finns mellan den motvilliga hyresvärden och resthyresgästerna utgör en grogrund för nya sorters, och för Sverige tidigare ovanliga, konflikter. Det handlar om potentiella trakasserier och mobbning av resthyresgäster, och kanske också om en svart marknad där bostadsrättsföreningen betalar hyresgäster för hyreskontrakt som sedan omedelbart upphävs och banar väg för en försäljning av lägenheterna. Svartmarknadspriserna i den här typen av fall bestäms av hur mycket kapitaltillskottet minskar avgifterna för bostadsrättsinnehavarna. Vad som nu hotar att drabba det ombildade beståndet var tidigare om inte okänt så dock ovanligare. Liknande problem har förekommit mellan privata hyresvärdar och deras hyresgäster. Det finns dessutom erfarenheter att hämta från andra länder som belyser problematiken. I Storbritannien var problemet särskilt påtagligt under 1960-talet, då hyresmarknaden avreglerades. Det kallades för winkling (en winkle är ett ätbart skaldjur och winkling refererar till utpetandet av djuren från skalet, ungefär att peta ut hyresgäster ). Winkling omfattade både svartpengar och hotelser. En värd vid namn Rachman, vars beteende kom till allmänhetens kännedom, blev symbolen för den skrupulösa hyresvärden som, med mördarhund i kopplet, trakasserade och hotade de hyresgäster som vägrade flytta från en halvtom hyresfastighet. Rachmanism blev ett begrepp för att beskriva dessa företeelser. 15

16 Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt kan ske när två tredjedelar av hyresgästerna beslutar att anta erbjudandet från sin allmännyttiga hyresvärd att köpa fastigheten till det pris och på de villkor värden beslutat. Huruvida det blir lätt eller inte att värva en tvåtredjedels majoritet för ombildning beror i hög grad på hur den socioekonomiska sammansättningen av fastighetens hyresgäster ser ut. I fastigheter där det finns många låginkomsthushåll kan det bli svårt för förespråkarna av en ombildning att samla tillräckligt många ja-röster för att kunna driva igenom det nödvändiga beslutet. Konflikten kan lätt bli infekterad och framkalla bitterhet och fiendskap, eftersom ombildningen kan vara en guldgruva för dem som har råd att köpa sina lägenheter samtidigt som den kan bli förödande för dem som inte har råd eller inte kan köpa. Om förespråkarna lyckas köra över motståndarna och driva igenom en ombildning kan konsekvenserna för resthyresgästerna bli svåröverskådliga i synnerhet för dem som gjorde motstånd. Några tänkbara nödlösningar för resthyresgästerna 1. Krisskuldsättning som nödlösning Ett sätt för resthyresgäster att hantera krisen skulle kunna vara att gå med i ombildningen trots att man egentligen inte ha råd. Antingen har man möjlighet att låna summan från en bank men inte råd med de högre löpande kostnaderna, eller så blir man inte godkänd utan ses som en kreditrisk av låneinstituten. I det senare fallet kan de som är desperata ändå lyckas låna summan men då ofta till en betydligt högre ränta. Avsikten i bägge fallen skulle vara att omedelbart sälja lägenheten och använda vinsten för att köpa eller byta till sig en billigare bostadsrättslägenhet som man har råd med. Detta är naturligtvis en desperat åtgärd som ett hushåll kan känna sig tvungen att ta till. Dessutom har regeringen bestämt sig för att dubbelbestraffa sådana hushåll genom att ta ut en högre reaskatt från dem som säljer ombildade bostadsrättslägenheter strax efter ombildningen. Resultatet kan lätt bli att de ekonomiskt svagaste hushållen kommer att drabbas hårdast. Nu har inte detta varit avsikten med den nya statliga regeln, men det är ett slående exempel på hur ett bristande kunskapsunderlag lätt kan leda till att goda avsikter ändå får negativa effekter. 16

17 2. Flyttning som nödlösning Hyresgäster som ofrivilligt förvandlas till resthyresgäster kan naturligtvis lösa sin bostadskris genom att flytta, förhoppningsvis till en jämförbar hyreslägenhet. Men detta är en strategi som har flera nackdelar, även om man bortser från alla de onödiga byten av skolor, daghem och arbetsplatser, eller de förlorade lokala släkt- och vänskapskretsar som bytet kan medföra. Resthyresgäster kan naturligtvis erbjuda den egna lägenheten som bytesobjekt till hushåll som bor i en icke ombildad hyreslägenhet. På detta sätt kan lägenhetsinnehavaren istället bli en hyresgäst som har råd att vara med i ombildningen eller som köper lägenheten till marknadspris efter det att ombildningen är klar. Om vi nu bortser från segregeringseffekterna av denna hushållssortering, är problemet med en sådan flyttning att man riskerar att den lägenheten man byter sig till kan vara utsatt för ombildning i ett senare skede och då blir man tvungen att fly(tta) en gång till. 3. Att byta ner sig som nödlösning En annan nödlösning är att man kan byta till sig en lägenhet i ett mindre attraktivt område där risken för ombildning bedöms vara mindre överhängande. Det mest sannolika är att den lägenhet man då byter till har sämre läge och/eller högre hyra. Inte heller detta är ett lockande alternativ. Om resthyresgästen är relativt ung och mobil kan han eller hon byta till sig en likvärdig lägenhet i en annan kommun där tvångsutförsäljning inte är aktuellt. Men det är en nödlösning som förmodligen få kan tillgripa, eftersom sociala nätverk, arbete, studier eller annat lägger hinder i vägen. Det finns säkert ytterligare andra flyktvägar för resthyresgäster att ta till. Eventuell forskning om problemet kan förhoppningsvis kasta mer ljus över denna fråga. Ett försummat problem Behovet av tvåtredjedels majoritet bland hyresgästerna för att komma över spärren för ombildning till bostadsrätt betyder att uppemot en tredjedel någon gång ännu fler av hyresgästerna får förändrade villkor när det gäller besittningsform. De förändrade villkoren består mest om inte helt 17

18 18 av försämringar. De förlorar viktiga rättigheter, om inte i snäv juridisk mening, så åtminstone i den praktiska verkligheten. Här finns en viktig forskningsfråga. Förutom de sedvanliga storskaliga intervjuundersökningarna, är detaljerade kvalitativa intervjuer ett viktigt redskap, liksom studier av hur interaktionen fungerar i en fastighet. Forskningsproblemet ligger på fastighetsnivå, ofta även på trappuppgångsnivå. Även studier av hur fastighetens bostadsrättsstyrelse hanterar sina resthyresgäster är av intresse. Jämförande studier är också på sin plats. I andra länder där ombildningar ägt rum, har invånarna delats i två olika sociala grupper med motstridiga intressen. I vissa länder handlar det om någon form av kollektivägande som liknar svensk bostadsrätt. I andra länder handlar det om ägarlägenheter insprängda i ett hyreshus eller tvärtom, att ägarlägenheter utgör majoriteten av lägenheter i en byggnad med resthyreslägenheter insprängda bland ägarlägenheterna. Hur som helst kommer resthyresgästernas problematik att växa snarare än att avta. Visserligen kommer antalet resthyresgäster i en ombildad fastighet att krympa under årens lopp. Resthyresgäster kommer att fly hals över huvud, gradvis trängas ut eller trakasseras bort, eller så köps de ut med svarthandel eller en kombination av piska och morot. Eller så dör de. Det är högst osannolikt att bostadsrättsföreningen väljer att fortsätta hyra ut vakanta lägenheter i stället för att sälja dem. Men ombildningen av allmännyttan är långt ifrån över. Framtida vågor av ombildningar är att vänta i förorterna och i mindre städer. Dessutom kan det bli aktuellt med ägarlägenheter i en inte alltför avlägsen framtid. Man kan tänka sig att liknande problem med delvis liknande sociala motsättningar kommer att uppstå för resthyresgästerna också där. Även om staten eller kommunen ifråga blundar för resthyresgästernas problematik, kommer forskarna inte att göra det. Förhoppningen måste vara att resthyresgästernas situation görs synlig och görs till ett viktigt inslag i den framtida debatten kring ombildningen på ett sätt som inte alls är fallet idag.

19 HYRESGÄST OCH HYRESVÄRD KLAS RAMBERG För dem som av olika skäl förblir hyresgäster vid en ombildning förändras bostadssituationen som vi sett på flera avgörande sätt. Men blandningen av hyres- och bostadsrätter i en och samma fastighet innebär samtidigt att de som köpt sin bostadsrätt, och framför allt styrelsemedlemmarna i den nya föreningen, får en värdroll som saknar motsvarighet i en fastighet med enbart bostadsrätter. Värd för lokalhyresgäster I innerstaden innefattar den värdrollen inte bara vanliga hyresgäster utan också ofta lokalhyresgäster. I ett ombildat hus i Vasastan som jag besökt har man till exempel två fritidshem, ett café och en restaurang i bottenplanet. Styrelsemedlemmarna i den föreningen berättar för mig att deras uppgifter visat sig omfatta också ansvaret för att det fungerar med sopor och störande ljud från restaurangen. De har också haft anledning att engagera sig i fritidsbarnens aktiviteter på gården. Dessutom är de som värdar förhandlingspart vad gäller hyresnivåer och hyresvillkor för lokalerna. Och det är inte säkert att en bostadsrättsförening har vare sig samma intressen när det gäller lokalerna eller samma kompetens när det gäller förhandlingarna, som ett kommunalt bostadsföretag har. En bostadsrättsförening har att ta tillvara de boendes intressen, och det är varken säkert eller troligt att dessa, som i fallet ovan, rymmer lekande barn, restaurangliv eller annan störande verksamhet som förekommer i stadslivet. Man kan sammanfatta situationen så att staden genom ombildningarna prioriterar boendet på bekostnad av andra verksamheter i staden. Grannar som hyresvärd bra eller mindra bra? Vad innebär det att få sina grannar som ny hyresvärd? Det beror naturligtvis både på hur förhållandet till den tidigare värden såg ut och hur förhållandet till den nya värden utvecklas. En person som vid ett tidigare tillfälle köpt sin bostadsrätt av en privat fastighetsägare menade att de kvarvarande hyresgästerna i den fastigheten tyckte att de hade fått en bättre värd 19

20 efter det att föreningen köpt fastigheten. Och en annan, som nu har köpt sin lägenhet, har tidigare bott som hyresgäst i en bostadsrätt. Hon framhåller att Jag har ingenting emot att bo som hyresgäst i en bostadsrättsförening. Det har jag gjort förr och jag har bara haft positiva upplevelser av det. (Int. Södermalm.) Men det dominerande intrycket av denna förändring är att hyresgästerna i flera avseenden hamnar i en sämre situation på bostadsmarknaden än den de var i när det kommunala bostadsföretaget stod för värdskapet. För alla hyresgäster gäller att de efter ombildningen går miste om möjligheten till byte genom de kommunala företagens interna köer. Samtliga förlorar också den störningsjour som fanns att tillgå genom allmännyttans försorg. Till detta kommer som nämnts frågan om huruvida lägenheten har samma bytesvärde efter ombildningen som före. Ombildningarna påverkar bytesvärdet på två sätt. Dels genom att attraktiviteten minskar, det är färre personer som är intresserade av att flytta in som hyresgäster i en bostadsrättsfastighet jämfört med en hyresfastighet, dels genom att hela hyresbeståndet i innerstad och närförort krymper. Eftersom föreningen har ett ekonomiskt intresse av att så många lägenheter som möjligt ingår i föreningen har det funnits tillfällen då föreningar hävdat att hyresgäster egentligen inte har behov av sina lägenheter. Genom att till exempel kika in genom brevlådan eller tejpa igen dörren har de nya bostadsrättsinnehavarna försökt skaffa sig bevis på att hyresgästen inte bor stadigvarande på adressen (Int. Östermalm, pressklipp). En person aktiv i hyresnämnden menar också att fler och fler fall behandlas där som gäller villkoren för hyresgäster i ombildade bostadsrätter. Dessa mål handlar bland annat om äldre personer som efter en tids vistelse på sjukhus, ställs inför frågan om han eller hon har rätt att behålla sin lägenhet (Int. nämndeman). Spridning, splittring och polarisering Den situation som uppstår då enskilda hyresgäster bor utspridda i ett stort antal privata bostadsrättsföreningar kan också leda till att man relativt ensam får försöka bevaka sina rättigheter som hyresgäst. En person påtalar att det är viktigare att vara organiserad när man blivit hyresgäst i en bostadsrättsförening jämfört med att vara hyresgäst i ett kommunalt bolag. Och det har inte att göra med att föreningarna alltid är mer illvilli- 20

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet

Läs mer

Från hyresrätt till bostadsrätt. Ditt eget boende ditt eget val

Från hyresrätt till bostadsrätt. Ditt eget boende ditt eget val Från hyresrätt till bostadsrätt Ditt eget boende ditt eget val Många vill äga sin bostad men inte alla. Det är viktigt att det fi nns både hyresrätter och bostadsrätter att välja mellan. Idag saknas den

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

FASTIGHETSFÖRVÄRV FÖR OMBILDNING TILL BOSTADSRÄTT

FASTIGHETSFÖRVÄRV FÖR OMBILDNING TILL BOSTADSRÄTT FASTIGHETSFÖRVÄRV FÖR OMBILDNING TILL BOSTADSRÄTT Advokat Maria Wideroth maria.wideroth@landahlohman.se Advokat Susanne Falk susanne.falk@landahlohman.se Landahl Öhman Advokatbyrå KB Box 5209, 102 45 Stockholm

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2951 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Bibehållen intern kötid i fastigheter som tvångsprivatiseras

Bibehållen intern kötid i fastigheter som tvångsprivatiseras Utlåtande 2009:105 RV (Dnr 316-803/2008) Bibehållen intern kötid i fastigheter som tvångsprivatiseras Motion av Leif Rönngren (s) (2008:26) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

Läs mer

Vad är det för skillnad. bostadsrätt?

Vad är det för skillnad. bostadsrätt? Vad är det för skillnad mellan hyresrätt och bostadsrätt? Vem äger huset? Hyresrätt Företag eller privat hyresvärd Bostadsrätt Bostadsrättsföreningen = medlemmarna i bostadsrättsföreningen Vem sköter huset?

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Guide för bostadssökande

Guide för bostadssökande Guide för bostadssökande 1 Innehåll Sök bostad - steg för steg 3 Frågor & svar registrering 6 Frågor & svar söka bostad 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning 11 Frågor & svar övriga

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Bli inte blåst på kontraktet

Bli inte blåst på kontraktet Bli inte blåst på kontraktet 41 Maken dör, sambon vill separera eller frun vägrar flytta. Vem får kontraktet? Hur skyddar man sig? Hem & Hyra har svaren. Ibland girar livet åt oväntat håll. Döden Huvudregeln

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden

Motion 15 Motion 16. med utlåtanden Motion 15 Motion 16 med utlåtanden 44 Motion 15 Ombildningar av allmännyttans hyresrätter/ Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter Ombildningen av allmännyttans lägenheter fortsätter. Nu med ännu

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Så här går det till att bilda en bostadsrättsförening

Så här går det till att bilda en bostadsrättsförening 2013-06- 27 1 (3) Så här går det till att bilda en bostadsrättsförening Att ombilda hyresrätter till bostadsrätter är en ganska lång process som kräver en hel del tid och engagemang, men många delar kan

Läs mer

Bostadsseminarium. Grundläggande bostads- och hyresrätt. Utmätning bostadsrätt och fastighet

Bostadsseminarium. Grundläggande bostads- och hyresrätt. Utmätning bostadsrätt och fastighet Bostadsseminarium Grundläggande bostads- och hyresrätt Amorteringskrav-bolån Utmätning bostadsrätt och fastighet Mari Gremlin och Matthias Blomberg Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten Sid. 1 Hyresrätt

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Guide för bostadssökande

Guide för bostadssökande Guide för bostadssökande Innehåll Sök bostad - steg för steg 3 Frågor & svar registrering 6 Frågor & svar söka bostad 8 Frågor & svar visning 10 Frågor & svar byte och flyttning 11 Frågor & svar övriga

Läs mer

Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011

Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011 Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011 PRESSMEDDELANDE Innehåll 3 Pressmeddelande 5 Varför behövs Andelsägarmetoden? 6 Allmän presentation av Andelsägarmetoden hur går det till? 7 Vad avtalen

Läs mer

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29 med utlåtanden 74 Motion 26 Kunskap om avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen, kommunikation av denna kunskap samt aktiv verkan för att dessa avkastningskrav

Läs mer

Ordlista. Andelstal. Andrahandsuthyrning

Ordlista. Andelstal. Andrahandsuthyrning Ordlista Beskriver hur stor procentuell andel man har i föreningen och hur stor andel av årsavgifterna som lägenheten skall betala. Andelstalet visar också varje lägenhets andel av föreningens tillgångar

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Rapport 6 2008. Miljardrean. - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken

Rapport 6 2008. Miljardrean. - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken Rapport 6 2008 Miljardrean - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken Innehållsförteckning sida Förord... 3 1. Inledning... 4 2. Metod... 5 3. Resultat... 7 4. Sammanfattning och slutsats... 11

Läs mer

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst vad du får och inte får göra 1 Att vara medlem i Hyresgästföreningen har sina fördelar. n Vi kan berätta vilka rättigheter du har som hyresgäst. Vi vet vad du har rätt att själv göra

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

HJALP! OMBILDA. Natverket Radda hyresratten. Mina grannar vill. En handbok fran

HJALP! OMBILDA. Natverket Radda hyresratten. Mina grannar vill. En handbok fran HJALP! Mina grannar vill OMBILDA En handbok fran Natverket Radda hyresratten Hjälp! Mina grannar vill ombilda! Elva råd till dig som vill bo kvar som hyresgäst i ett allmännyttigt fastighetsbolag. 1 Informationsmöte

Läs mer

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Allmän information s 3 För dig som hyresgäst s 4 För dig som hyresvärd s 5 För kommuner s 6 Ordlista s 7 2 Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11 i samarbete med HSB

Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11 i samarbete med HSB Kom med, tag steget Ditt hem blir Ditt eget! Llego la hora, decidete Haz de tu hogar tu propiedad.tule mukaan,ota askel. Kotisi on oma Пођем, да корак. Ваш дом је ваш сопствени Dođite zajedno, poduzeti

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Vad innebär det att bo i bostadsrätt?

Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är en bostadsrätt? Äger jag min lägenhet? Många som köpt en bostadsrätt tror också att de äger lägenheten. Onekligen lätt att tro, med tanke på priset man får

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Det ska vara enkelt att söka bostad

Det ska vara enkelt att söka bostad Det ska vara enkelt att söka bostad 1 2 3 4 Här behöver du inga vassa armbågar Visst kan det vara svårt och omständligt att söka bostad. Man tröttnar lätt på att hålla kontakt med alla fastighetsägare

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett

Läs mer

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i kooperativ hyresrätt Vill du ha inflytande och gemenskap, bo tryggt i ett stabilt område, ha möjlighet att engagera dig utan att riskera din ekonomi?

Läs mer

Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS

Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS VI VILL VARA ETT NAV PÅ HYRESMARKNADEN Stockholm växer så det knakar. Regionen utvecklas,

Läs mer

Förslag till nya gemensamma godkännanderegler vid bostadsuthyrning

Förslag till nya gemensamma godkännanderegler vid bostadsuthyrning Styrelseärende Styrelsen 2014-12-04 Ärende 10 Handläggare: Fredrik Juhnell Telefon: 08-508 370 00 (vx) Till styrelsen Förslag till nya gemensamma godkännanderegler vid bostadsuthyrning VD:s förslag till

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33

FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33 FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33 Vårt uppdrag Redogöra för skäl för och emot att det införs en omvandlingsmöjlighet Utforma ett ändamålsenligt omvandlingsförfarande Följa upp den tidigare ägarlägenhetsreformen

Läs mer

Guide för bostadssökande

Guide för bostadssökande Guide för bostadssökande Samma regler för alla - enkelt och rättvist Vi hyr ut nästan 9 000 bostäder i välskötta fastigheter runt om i Kristianstads kommun. Vårt mål är att erbjuda tryggt och trivsamt

Läs mer

Till vilket pris som helst!

Till vilket pris som helst! Rapport nr 3 2007 Till vilket pris som helst! Så säljer den moderatledda majoriteten i Stockholm ut allmännyttan 1 Innehållsförteckning Förord 3 1. Sammanfattning.. 4 2. En omfattande ombildning.. 5 2.1

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Den orörliga bostadsmarknaden

Den orörliga bostadsmarknaden Den orörliga bostadsmarknaden Lunchseminarium hos Fastighetsägarna 2016-05-17 Maria Pleiborn WSPs rapport Skriven på uppdrag av Fastighetsägarna WSP ansvarar för analyser och slutsatser Skriven av Anna

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Stockholm 2013-09-10 Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Det finns idag möjligheter för bostadsrättsföreningar att utnyttja ROT-avdraget som bostadsrättsinnehavarna har rätt till avseende

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer