Årsredovisning Nässjö kommun 2014

Transkript

1 Diarienummer KS 20XX-XX Datum Handläggare Lena Backe Direkttelefon E-postadress Kommunstyrelsen Årsredovisning Nässjö kommun 2014 Sammanfattning Ekonomi 2014 års resultat uppgår till -10,3 miljoner kronor. (4,8 mkr 2013) års budgeterade resultat uppgår till 8,4 miljoner kronor, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 18,7 miljoner kronor. Årets negativa resultat kan i första hand förklaras med den budgeterade, men uteblivna återbetalningen avseende s.k. AFA-pengar. I budget finns intäkter på 13 miljoner kronor avseende denna post. AFAs styrelse meddelande dock under hösten 2014 att man inte hade för avsikt att fatta något beslut angående en eventuell återbetalning under året. Beslut kan istället fattas tidigast i mars Kommunen har en sedan tidigare en upparbetad resultatutjämningsreserv som uppgår till 17,7 miljoner kronor. Denna tas i anspråk för att täcka det negativa resultatet. Förlusten enligt resultaträkningen uppgår till -10,3 miljoner kronor. Resultatavstämningen vid den så kallade balanskravsutredningen kräver dock ytterligare justeringar av resultatet. För Nässjö kommuns del innebär detta att 2014 års realisationsförluster och realisationsvinster ska avräknas. Realisationsvinsterna, vilka har uppstått i samband fastighetsförsäljningar i huvudsak, uppgick till 9,6 miljoner kronor. Med hänsyn taget till detta uppgår 2014 års resultat efter balanskravsjusteringar till -19,8 miljoner kronor, vilket gör att hela reserven behöver tas i anspråk för att täcka 2014 års negativa resultat, och återstående differens får hanteras i kommande budget. Skatter, statsbidrag och fastighetsavgift uppgår till miljoner kronor, vilket är en ökning med 63,6 miljoner kronor, eller 4,3 procent. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 1 552,3 miljoner kronor, en ökning med 79,2 miljoner kronor eller cirka 5,4 procent mot föregående år. Nämnder och resultatenheter redovisar tillsammans ett positivt resultat på totalt 8,5 miljoner kronor, av detta avser dock 12 miljoner kronor det förvaltningsövergripande centrala anslaget som inte har utnyttjats i sin helhet under året. Exkluderat det centrala anslaget uppgår det sammanlagda utfallet för nämnder och resultatenheter ett negativt resultat på -3,5 miljoner kronor. Större negativa budgetavvikelser återfinns inom omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden, sammantaget redovisar dessa verksamheter en avvikelse på -14,1 miljoner kronor. Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress Nässjö Rådhusgatan kommunstyrelsen@.nassjo.se

2 Verksamhetsmål Årsredovisningen innehåller även en uppföljning av måluppfyllelsen av kommunens verksamhetsmål. Medborgare: Nässjö kommun har under året haft en positiv befolkningsutveckling. Inflyttning från utlandet bidrar starkt till folkökningen, men även ett positivt födelsenetto bidrar. Handelsindexet har tyvärr gått ned för både dagligvaru- och sällanköpshandeln. En strategi för tillämpning av barnkonventionen har antagits, och arbetet med att genomföra strategin har inletts. Ekonomi: Nässjö kommun fick ett negativt ekonomiskt resultat och nådde därmed inte resultatmålet. Soliditeten nådde inte målnivån, och självfinansieringsgraden hamnade klart under målnivån. Nässjö kommuns skattekraft per invånare har haft en något högre ökningstakt än läns- och riksgenomsnittet. Den totala lokalytan för Nässjö kommuns verksamheter har ökat något jämfört med 2013 och uppfyller därmed inte målet om en successiv minskning. Medarbetare: Medarbetar- och ledarindex gick upp i 2014 års medarbetarundersökning för Nässjö kommun som helhet jämfört med Dock nåddes inte uppsatta mål. Andelen som skulle kunna tänka sig att rekommendera en vän eller bekant att arbeta hos Nässjö kommun har tyvärr minskat i 2014 års undersökning jämfört med Attityden till den egna arbetsplatsen är dock mer positiv än attityden till Nässjö kommun som helhet. Sjukfrånvaron har ökat generellt bland kommunens anställda och uppgick 2014 till 6 procent Verksamhet/utveckling: Fem nya eftergymnasiala utbildningar lokaliserade i Nässjö kommun beviljades under 2014, vilket innebär att målet överträffades med god marginal. Antal nystartade företag per invånare ökade marginellt jämfört med 2013 men nådde inte upp till uppsatt mål. Beslutsförslag Årsredovisning för Nässjö kommun för år 2014 med resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och investeringsredovisning godkänns. Kommunens upparbetade resultatutjämningsreserv tas i anspråk för att täcka det negativa resultatet. Frågan om ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 överlämnas till kommunens revisorer. Jan Öhlin Ekonomichef Bilagor: Förvaltningsberättelse Räkenskaper 2014: Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Driftredovisning 2014 Investeringsredovisning 2014 Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress Nässjö Rådhusgatan kommunstyrelsen@.nassjo.se

3 Ekonomi i fokus Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god ekonomisk hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö kommun. Definition av färg för måluppfyllelse Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Koncernmål Indikatorer Kommentar God ekonomisk hushållning Egen skattekraft ska öka minst i takt med länssnittet under 2014 Enligt taxeringsutfallet för 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft med 2,8 % jämfört med Genomsnittet i länet var en ökning med 2,4 % och i riket 2,6 %. Effektivt lokalutnyttjande Resultatnivå 2014 minst 0,5 % av skatter och bidrag, 2015 minst 1,0 % och 2016 minst 2,0 % Soliditet minst 55 % vid utgången av 2014 Självfinansieringsgrad av investeringar 2014=60 %, 2015=60 %, 2016=80 % Total lokalyta för kommunens verkssamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018 vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4% per år under perioden Det ekonomiska resultatet uppgick till -10,3 mkr Vid utgången av 2014 uppgick soliditeten till 54 %. Självfinansieringsgraden har varit 39 % under Total lokalyta uppgick år 2014 till kvadratmeter vilket är en ökning jämfört med 2013 med kvadratmeter. Det innebär att lokalytan har ökat med 0,4 % Befolkningen, och därmed även verksamhetens behov, har ökat mellan 2013 och 2014 och om lokalytan relateras till antalet invånare så blir resultatet att antalet kvadratmeter per invånare har minskat med ca 0,5 %. Nationell utblick Efter en stark avslutning 2013 har den svenska ekonomin utvecklats relativt svagt Huvudorsaken är en fortsatt svag internationell utveckling vilken påverkar den svenska exporten negativt. BNP förväntas 2014 växa med knappt 2 procent. För 2015 beräknas ökningstakten uppgå till cirka 3 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats positivt och skapat ökad sysselsättning. Arbetskraftsökningen har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast på omkring 8 procent. Prognoser ger dock vid handen att den kommer att minska successivt och uppgå till 6,5 procent 2016.

4 Den låga inflationen i Europa och i stora delar av världen i övrigt bidrar till fortsatt låga räntenivåer. För europeiska centralbankens del innebär detta att en räntehöjning kommer först efter Riksbankens så kallade räntebana indikerar att den svenska styrräntan kommer att bibehållas på nollnivån under 2015 och höjas först under Prognoser indikerar att styrräntan kommer att uppgå till 2,5 procent år SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förutspår att det samlade resultatet för landets kommuner kommer att uppgå till 5 miljarder kronor år Resultatet är en försämring med 10 miljarder jämfört med Till största delen beror försämringen på att 2013 års resultat innehöll återbetalning från AFA på cirka 8 miljarder. Resultatnivån 2013 motsvarade 3,4 procent av skatter och bidrag. Motsvarande prognostiserade nivå 2014 uppgår till 1,1 procent. Sett utifrån ett sammantaget perspektiv har resultatnivån i landets kommuner varit hög de senaste åren. Till stor del kan detta förklaras med engångsintäkter, dels i form av återbetalade AFA-pengar och dels i form av tillfälliga konjunkturstöd. Variationen mellan enskilda kommuner är dock stor, exempelvis har i snitt 25 kommuner haft negativa resultat och 160 kommuner har haft ett resultat som överstiger 2 procent av skatter och bidrag de senaste fyra åren. Arbetsmarknad och befolkning i ett lokalt perspektiv Sysselsättning och befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på den lokala ekonomin. Arbetslösheten i Nässjö kommun uppgick till 9,7 procent i december Uppgifterna avser andelen arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i åldern år. Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i december 2014 är hämtat från Regionförbundet. Diagrammet ger vid handen att arbetslösheten i Nässjö är högst i länet och högre än rikssnittet. Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, december 2014 Andel i % av registerbaserad arbetskraft år. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 5,9% 6,2% 6,4% 6,4% 6,5% 6,6% 7,2% 7,9% 8,2% 8,9% 9,4% 9,7% 7,0% 8,1% 4,0% 3,3% 2,0% 0,0%

5 Motsvarande uppgifter avseende åldersgruppen framgår av nedanstående diagram. Nässjö kommuns arbetslöshet är även i denna åldersgrupp högre än länssnittet och rikssnittet. Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, december 2014 Andel i % av registerbaserad arbetskraft år. 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 7,9% 12,4% 12,8% 12,8% 11,6% 11,9% 10,8% 17,9% 16,2% 16,6% 14,6% 14,7% 14,8% 12,7% 14,8% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att Nässjö kommuns befolkning ska öka. Mellan första januari 2014 och sista december 2014 ökade antalet kommuninvånare med 391 personer. Under 2013 ökade befolkningen med 134 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick därmed till personer den 31 december Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80 år är högre. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. Årets resultat Det ekonomiska resultatet för 2014 är negativt och uppgår till 10,3 miljoner kronor (4,8 mkr 2013) års budgeterade resultat uppgick till 8,4 miljoner kronor, viket innebär en negativ budgetavvikelse på 18,7 miljoner kronor. Årets negativa resultat kan i första hand förklaras med den budgeterade men uteblivna återbetalningen avseende s.k. AFA-pengar. I budget finns intäkter om 13,0 miljoner kronor avseende denna post. AFAs styrelse meddelande dock under hösten 2014 att man inte hade för avsikt att fatta något beslut angående en eventuell återbetalning under året. Beslut kan istället fattas tidigast i mars 2015.

6 Det negativa resultatet och den negativa budgetavvikelsen förklaras även med större negativa budgetavvikelser inom omsorgs- och individ- och familjeomsorgsverksamheterna, sammantaget redovisar dessa verksamheter en avvikelse om 14,1 miljoner kronor. I årets resultat ingår engångsintäkter i form av realisationsvinster i samband avyttring av anläggningstillgångar uppgående till 9,6 miljoner kronor (2,9 mkr 2013). Nässjö kommun har pensionskostnader för såväl gårdagens som dagens anställda. Den ena delen utgörs av pensionsrätt intjänad före Den kallas ansvarsförbindelse och redovisas som en upplysningspost utanför balansräkningen i enlighet med gällande lagstiftning. Ansvarsförbindelsen minskade 2014 med 35,9 miljoner och uppgick per till 786,1 miljoner kronor inklusive löneskatt. En fullfonderingsmodell, det vill säga att denna post redovisas i balansräkningen som en avsättning, skulle innebära att ett negativt eget kapital uppgående till 119,7 miljoner kronor. Den andra delen består av pensionsrätt som byggts upp från 1998 och framåt. Denna post belastar resultatet och utbetalas under nästkommande år till Pensionsvalet. Årets kostnad för denna post uppgick till 50 miljoner kronor inklusive löneskatt. Den tredje delen, de löpande pensionerna som har utbetalats till Nässjö kommuns före detta medarbetare, uppgick 2014 till 40,9 miljoner kronor. Sammantaget har således Nässjö kommuns resultat 2014 belastats med pensionskostnader uppgående till 90,9 miljoner kronor. Årets finansiella kostnader uppgår till 5,6 miljoner kronor (8,2 mkr 2013) och består till största delen av räntekostnader avseende långfristiga lån, 3,6 miljoner kronor (5,5 mkr 2013). De övriga finansiella kostnaderna består i huvudsak av räntor på pensionsavsättningar samt räntor till de kommunala bolagen inom ramen för det finansiella koncernkontot. De finansiella intäkterna uppgår 3,6 miljoner kronor (5,7 mkr 2013) och här utgör borgensavgifter från de kommunala bolagen på 2,4 miljoner kronor (2,7 mkr 2013) den enskilt största posten. Nämndernas resultat Nämnderna redovisar tillsammans fram ett positivt resultat på totalt 8,5 miljoner kronor, av detta avser dock 12 miljoner kronor det förvaltningsövergripande centrala anslaget som inte har utnyttjats i sin helhet under året. Exkluderat det centrala anslaget uppgår det sammanlagda utfallet för nämnder och resultatenheter ett negativt resultat på 3,5 miljoner kronor. Kommunstyrelsen redovisar ett positivt utfall på de flesta av sina verksamheter. Dock brottas medborgarkontoret fortfarande med att få givna anslag att räcka och informationsavdelningen har under året belastats med kostnader i samband med evenemang och 100-årsfirande. Sammanlagt redovisas ett resultat på 7 miljoner kronor. KS Bidrag, visar 0,7 miljoner kronor i positivt utfall. I kommunstyrelsens anslag ingår också ett budgeterat centralt anslag, där främst anslaget för kapitaltjänstkostnader inte har nyttjats fullt ut, och redovisar ett överskott på 12 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott för 2014 på 2,8 miljoner kronor. Förskola 1-5 år redovisar en positiv avvikelse på totalt 1,8 miljoner kronor på grund av ökade intäkter i verksamheten genererat av ett ökat barnantal och effekter av inkomstkontroll. Fritidsverksamheten redovisar ett positivt utfall på 3,3 miljoner, medan grundskolan redovisar ett negativt utfall på -0,8 miljoner. Gymnasieskolan redovisar ett negativt resultat på - 2,5 miljoner kronor, vilket främst beror kostnader för de paviljonger som ersatt E-huset samt ökade kostnader i samband med inflyttningen av högstadiet till Brinellgymnasiet. Individ- och familjeomsorgsnämnden har under flera år haft stora problem med att få anslagen att räcka. Resultatet för 2014 är ett underskott på -4,7 miljoner kronor. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ligger på ungefär samma nivå som 2013 och uppvisar en positiv avvikelse mot budget på 2,3 miljoner kronor. Negativt utfall återfinns däremot både inom familjeområdet, där avvikelsen främst beror på kostnader för familjehemsvården, och inom vuxenområdet, där det företrädesvis är institutionsvården som generat det negativa utfallet. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,1 miljoner kronor. Sammanfattningsvis går idrottsanläggningarna med underskott, medan fritidsverksamhet, administration och konferens- och lokaluthyrning visar överskott. Miljö- och byggnadsnämndens resultat slutar med ett överskott på 0,5 miljoner kronor för Både nämnden och miljö- och byggkontoret visar överskott, medan kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag är höga och överstiger budget.

7 Omsorgsnämnden uppvisar ett underskott på 9,4 miljoner kronor. Äldreomsorgen redovisar en negativ avvikelse, vilket främst härrör till hemtjänstverksamheten, men även särskilt boende uppvisar ett underskott. Kostnaderna för funktionshinderomsorgen har varit ett prioriterat område och uppvisar ett överskott jämfört med budget. Tekniska servicenämnden redovisar ett överskott på 2,2 miljoner kronor. Budgeterade kapitaltjänstkostnader har inte utnyttjats till fullo, och visar en positiv avvikelse med 1,5 miljoner. Realisationsvinster, ökade parkeringsintäkter samt lägre energikostnader för gatubelysning. Inom förvaltningen finns två resultatenheter för intern service, vars verksamheter ska finansieras genom interna köp från övriga nämnder. Kost- och städavdelningen redovisar ett positivt utfall på 2,2 miljoner kronor. Byggnadsavdelningen redovisar ett negativt resultat för 2014 på -1,9 miljoner kronor. Övriga styrelser och nämnder redovisar tillsammans ett positivt resultat på 0,4 miljoner kronor. Investeringar Under 2014 investerade Nässjö kommun för 110,1 miljoner kronor (69,0 mkr 2013). Utfallet motsvarar 75 procent av tilldelad budget. Av denna summa avser kronor (12,5 mkr 2013) investeringar i exploateringsområden. Självfinansieringsgraden (årets resultat tillsammans med planenliga avskrivningar i relation till årets investeringar) uppgick endast till 39 procent (100 procent 2013). Bland de större investeringsprojekten återfinns en ny förskola i Åker, det nya centralköket i Ingsberg, ombyggnationen av Brinellgymnasiets B-hus till en 7-9-skola samt om- och tillbyggnaden av parkeringshuset Oxen. Kommunens leasingkostnad 2014 för maskinell utrustning, inventarier, hyra för fordon och andra transportmedel uppgick till 13,2 miljoner kronor (11,1 mkr 2013). Skatteintäkter Nässjö kommuns intäkter i form av skatter och statsbidrag för 2014 uppgår till 1 544,0 miljoner kronor, vilket är en ökning med 63,6 miljoner kronor eller 4,3 procent jämfört med Ökningen mellan åren 2012 och 2013 uppgick till 58,5 miljoner eller 4,1 procent. Skatteintäkterna ökade med 39,1 miljoner kronor till 1 150,2 vilket motsvarar 3,5 procent. Skatteavräkningen, slutavräkning för 2013 samt preliminär avräkning för 2014, avviker negativt jämfört de under året mest optimistiska prognoserna med drygt 6 miljoner kronor. Budgetavvikelsen, som även den är negativ, uppgår till 1,9 miljoner kronor. Statsbidrag och utjämning ökade med 24,5 miljoner kronor eller 6,6 procent. För 2014 uppgick statsbidrag och utjämning inklusive regleringsbidrag till 393,8 miljoner kronor (369,3 mkr 2013). Fastighetsavgift ingår med 51,2 miljoner kronor (49,8 mkr 2013). God ekonomisk hushållning I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regelverket för hur kommunerna ska sköta sin ekonomi. Regelverket stipulerar att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för ekonomin. Regelverket för det så kallade balanskravet anger bland annat hur det ekonomiska resultatet ska beräknas och hur eventuella underskott ska regleras. En kommuns ekonomiska resultat ska vara positivt. Kommunallagen anger att en kommuns budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, ett ekonomiskt överskott ska med andra ord uppnås. Överskottet ska bidra till att konsolidera ekonomin och möjliggöra självfinansiering av investeringar. Landets kommuner ska anta både finansiella och verksamhetsrelaterade mål enligt god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp och utvärderas under året och det långsiktiga perspektivet ska alltid finnas med i kommunens planering. Nässjö har under några år arbetat fram ekonomiska mål samt verksamhetsmål genom målstyrningsarbetet i Pilen. I budgeten för 2014 sattes ett antal ekonomiska mål upp bland annat fastställdes målet att årets resultat ska uppgå till minst 0,5 procent av skatter och bidrag. Detta mål uppnås inte 2014 efterson årets resultat är negativt.

8 Nettokostnad och resultat i förhållande till skatter och bidrag Nettokostnadens andel av skatter och bidrag beskriver om skatteintäkter och bidrag räcker för att täcka den löpande driften. Tal över 100 procent är en skarp varningssignal, och signalerar att kommunen är beroende av annan finansiering för att bekosta kärnverksamheten. År Nettokostnadens andel i procent av skatter och bidrag Resultat i procent av skatter och bidrag % 1,5 % % 1,2 % % 3,0 % % 0,3 % % Negativt Självfinansieringsgrad av investeringar Under 2014 uppgick nettoinvesteringarna till 110,1 mkr vilket utgör 7 procent av skatter och bidrag.. Självfinansieringsgraden (årets resultat samt avskrivningar i relation till årets investeringar) beskriver hur investeringar har finansierats, antingen via eget kapital eller via främmande kapital. I budget 2014 angavs som mål en självfinansieringsgrad på minst 60 procent. Självfinansieringsgraden för 2014 uppgick endast till 39 procent. År Investeringar (mkr) Självfinansieringsgrad (%) Investeringsvolym (%) ,9 100 % 4 % ,3 75 % 6 % ,9 97 % 7 % ,0 100 % 4 % ,1 39 % 7 % Finansiering och likviditet Nässjö kommuns samlade låneskuld uppgick till 217 miljoner kronor. Den budgeterade nyupplåningen, uppgående till 57 miljoner kronor, verkställdes i månadsskiftet november/december. De kommunala bolagens (inklusive stiftelsen Annebergshus) totala skuld uppgick vid årsskiftet till 801 miljoner kronor, vilket innebär att koncernskulden under 2014 passerade 1 miljard koronor. Utifrån ett nationellt jämförelseperspektiv (skuld per invånare i respektive kommun) återfinns Nässjös skuld i närheten av medelvärdet. Nässjö kommuns räntekostnader (kopplade till den långfristiga upplåningen) uppgick under 2014 till 3,6 miljoner kronor (5,5 mkr 2013). Minskningen beror på den extremt låga räntenivån under året. Den genomsnittliga räntenivån under 2014 uppgick till 2,20 procent, vilken kan jämföras med 3,40 procent De fortsatt sjunkande räntenivåerna under hösten 2014 har inneburit att Nässjö kommuns momentant avlästa snittränta per uppgick till 1,43 procent. Skuldportföljens kapitalbindningstid uppgick till 1,25 år (2,10 år ). Enligt fastställd finanspolicy bör kapitalbindningstiden inte understiga 2 år för att undvika risken att betydande delar av låneportföljen förfaller inom samma tidsperiod. Enligt finanspolicyn bör den genomsnittliga räntebindningstiden inte understiga 0,5 år och inte överstiga sju år för att begränsa ränterisken i skuldportföljen uppgick räntebindningstiden till 0,87 år (1,58 år ).

9 Nedanstående diagram redovisar medelsaldot per månad avseende likvida medel. Som framgår av diagrammet är kommunkoncernens likviditet hög, vilket ger möjligheter till koncernintern samverkan inom ramen för det finansiella koncernkontot. Nässjö kommuns behållning av likvida medel har under vissa perioder varit låg. Förbättringen under hösten 2014 beror till stor del på att årets nyupplåning (57 mkr) verkställdes vid månadsskiftet november/december Likvida medel, medelsaldo/mån (mkr) Nässjö kommun Kommunkoncern Likviditeten kan redovisas med olika nyckeltal, en nackdel är dock att de mått som används är statiska och innebär att mätning sker vid en viss given tidpunkt. Ett mått är kassalikviditeten, där omsättningstillgångar exklusive förråd, sätts i relation till kortfristiga skulder. Om måttet uppgår till 100 procent innebär det således att de kortfristiga skulderna, teoretiskt sett, kan betalas omedelbart uppgick kassalikviditeten till 67 procent (67 procent ). Ett annat mått är rörelsekapitalet, omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, som bör vara positivt om likviditeten ska anses vara god. Ett negativt rörelsekapital under en längre tid ökar risken för låneberoende. Årets rörelsekapital är negativt och uppgår till -86,0 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med föregående år. Soliditet Soliditeten beskriver till hur stor del kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Soliditetsutvecklingen är beroende av hur det egna kapitalet och tillgångarna förändras i förhållande till varandra. Det finns ingen uttalad norm för vilken soliditetsnivå en kommun bör ligga på. Det är istället den långsiktiga trenden som är det intressanta, en hög soliditet visar på en långsiktigt god finansiell styrka. En fallande soliditet indikerar att åtgärder bör vidtas för att stabilisera ekonomin. I ett längre perspektiv kan detta åstadkommas genom att planera för en acceptabel resultatutveckling och samtidigt balansera investeringstakten. Målet för soliditeten för 2014 var minst 55 procent, vilket på marginalen inte har uppnåtts. Avvikelsen förklaras i första hand med det negativa resultatet samt upptagande av nya lån.

10 År Soliditet (%) Soliditet inkl ansvarsförbindelsen (%) % -10 % % -13 % % -10 % % -13 % % -10 % Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden talar om hur stora skulderna är i förhållande till det egna kapitalet och anger kommunens finansiella styrka. Låga värden indikerar en god finansiell styrka och ökar möjligheten för upplåning om så krävs. Skuldsättningsgraden har ökat relativt kraftigt 2014 med hänsyn till det negativa resultatet och den ökade låneskulden. År Skuldsättningsgrad (%) Låneskuld (mkr) % 96, % 160, % 160, % 160, % 217,0 Balanskravsutredning Nässjö kommuns ekonomiska resultat 2014 är negativt. Förlusten enligt resultaträkningen uppgår till -10,3 miljoner kronor. Resultatavstämningen vid den så kallade balanskravsutredningen kräver dock ytterligare justeringar av resultatet. Syftet med detta är att anpassa resultatet efter begreppet god ekonomisk hushållning. Med detta menas bland annat att poster av engångskaraktär ska avräknas från det i resultaträkningen redovisade resultatet. För Nässjö kommuns del innebär detta att 2014 års realisationsförluster och realisationsvinster ska avräknas. Realisationsvinsterna, vilka har uppstått i samband fastighetsförsäljningar i huvudsak, uppgick till 9,6 miljoner kronor. Med hänsyn taget till detta uppgår 2014 års resultat efter balanskravsjusteringar till -19,8 miljoner kronor enligt nedanstående sammanställning. När ett balanskravsunderskott uppstår stadgar regelverket att underskottet ska regleras senast efter tre år. Fullmäktige ska vidare anta en åtgärdsplan för hur reglering ska ske. Ett alternativ till detta är att disponera medel ur eventuell resultatutjämningsreserv. Nässjö kommun har antagit lokala riktlinjer för hur detta får ske och har desssutom under 2013 beslutat att avsätta 17,7 miljoner kronor av tidigare års positiva resultat till en resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna stipulerar att reserven får disponeras under lågkonjunktur, det vill säga när rikets underliggande skatteunderlag under aktuellt år ökar i lägre takt än genomsnittet under de senaste 10 åren. I enlighet med Sveriges Kommuner och Landsting uppfylls detta krav Av denna anledning föreslås att behållningens i resultatutjämningsreserven kronor disponeras för täckande av 2014 års balanskravsunderskott. Resterande differens får hanteras i kommande budget. Årets resultat Nedskrivning/reaförlust 0,1 Uppskrivning/reavinst -9,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -19,8 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 17,7 Årets balanskravsresultat mkr -10,3-2,1

11 Slutsatser och framåtblick Nässjö kommun har, likt övriga kommuner i landet, under 2012 och 2013 erhållit tillfälliga intäktsförstärkningar i form av så kallade AFA-pengar (återbetalning av försäkringspremier). Det sammantagna beloppet uppgår till 55,8 miljoner kronor. Denna typ av intäkt bör betraktas som en engångsintäkt och inte användas som en budgetbalanseringspost. Nässjö kommuns hantering av den förväntade återbetalningen 2014 avvek dock från denna princip eftersom en fortsatt återbetalning uppgående till 13 miljoner kronor budgeterades. Återbetalningen uteblev och är därmed den enskilt största orsaken till 2014 års negativa resultat. Verksamheternas nettokostnader har de senaste fem åren ökat med 273 miljoner kronor. Motsvarande ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag (i första hand bidrag via utjämningssystemet) uppgår endast till 221 miljoner kronor. Obalansens resultateffekter har till del hanterats via ovan nämnda AFA-pengar, pengar som Nässjö kommun framdeles sannolikt inte kan påräkna. Konsekvensen av detta är en underbalanserad ekonomi, i vilken verksamheternas nettokostnader nu måste anpassas till skatteintäkter och generella statsbidrag. Konsekvenserna av de senaste årens ekonomiska situation har satt sina tydliga spår i 2014 års bokslut. Samtliga ekonomiska nyckeltal har försämrats jämfört med föregående år, i synnerhet nyckeltalet beträffande självfinansieringsgrad, som endast uppgår till 39 procent Inte minst med hänsyn taget till det stora investeringsbehov som föreligger de närmaste åren är det av yttersta vikt att budgeterade resultat uppnås och att eventuella tillskott i form av ökade skatteintäkter och generella statsbidrag används för att öka resultatnivån och självfinansieringsgraden. Vissa av våra verksamheters faktiska nettokostnader redovisar stora negativa avvikelser jämfört med den i kostnadsutjämningssystemet redovisade standardkostnaden (normalvärdet för landets kommuner inom respektive verksamhet med hänsyn taget till Nässjös strukturella förhållanden). Orsakerna till detta behöver analyseras ytterligare i syfte att hitta orsaker till avvikelsen. Cirka 18 procent av kommunernas intäkter består av statsbidrag. Bidragen delas in i generella och specialdestinerade statsbidrag. De specialdestinerade bidragen tenderar att öka, vilket måste betraktas som oroväckande. Denna typ av bidrag är riktade till en specifik verksamhet, är ofta tidsbegränsade och kopplade till en motprestation. Hanteringen av specialdestinerade bidrag är ofta förknippad med omfattande administrativa insatser. Dessutom ger bidragen osäkra och svårhanterliga planeringsförutsättningar, inte minst inom personalområdet. Trots ett negativt ekonomiskt resultat kan vi hitta positiva ekonomiska faktorer i 2014 års bokslut. I de kommunala bolagen bedrivs samhällsnyttig verksamhet som bidrar till Nässjö kommuns attraktivitet och utveckling. Det är därför glädjande att kunna konstatera att de kommunala bolagens resultat har förbättrats jämfört med En stabil bolagsekonomi ger ökad handlingsfrihet och lägger grunden till fortsatt utveckling av Nässjö kommun. Enligt det slutliga taxeringsutfallet 2014 ökade Nässjö kommuns skattekraft per invånare, som under ett antal år har haft en relativt låg ökningstakt, med 2,8 procent. Utfallet är högre både jämfört med genomsnittet i länet (2,4 procent) och i riket (2,6 procent). En ökad skattebas justeras visserligen i inkomstutjämningen, men den bidrar till att göra Nässjö mindre beroende av utjämningssystemet. Den leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får givetvis även positiva effekter för den lokala handelsutvecklingen. Nässjös befolkning ökar års budget baseras på ett invånarantal uppgående till , vilket är en ökning med 200 invånare jämfört med budget Per (datumet ligger till grund för 2015 års bidrag i utjämningssystemet) uppgick dock invånarantalet till , vilket innebär ökade intäkter från utjämningssystemet En växande kommun indikerar tydligt att det finns en framtidstro i Nässjö kommun och skapar dessutom både nya möjligheter och utmaningar! Kommunledningskontoret, februari 2015 Jan Öhlin ekonomichef

12 Resultaträkning Belopp i miljoner kronor Kommunen Sammanställd redovisning Verksamhetens intäkter 329,4 329,2 627,5 646,4 (varav jämförelsestörande intäkt (PO/återbetalning AFA) (0,0) (27,2) (0,0) (27,2) Verksamhetens kostnader , , , ,4 (varav upplupen kostnad Pensionsvalet) (-50,0) (-43,8) (-50,0) (-43,8) (varav löpande pensioner) (-40,9) (-41,7) (-40,9) (-41,7) Avskrivningar -52,9-60,5-123,4-129,5 Verksamhetens nettokostnader , , , ,5 Skatteintäkter 1 150, , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 393,8 369,3 393,8 369,3 Finansiella intäkter 3,6 5,7 1,0 1,2 Finansiella kostnader -5,6-8,2-27,0-28,9 Resultat före extraordinära poster -10,3 4,8 28,6 14,2 Extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Minoritetsandel av årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt 0,0 0,0-7,3-2,2 Årets resultat -10,3 4,8 21,3 12,0

13 Balansräkning Belopp i miljoner kronor Kommunen Sammanställd redovisning Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 14,1 2,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och markanläggningar 920,3 868, , ,0 Inventarier och maskiner 40,5 36,3 667,8 674,8 Pågående ny-/till-/ombyggnad 14,1 12,0 18,4 21,0 Finansiella anläggningstillgångar 31,1 26,7 21,6 18,8 Summa anläggningstillgångar 1 006,0 943, , ,7 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter 15,1 14,4 23,7 22,8 Fordringar 126,7 125,0 193,9 180,1 Kassa och bank 80,9 58,2 202,2 124,5 Summa omsättningstillgångar 222,7 197,6 419,8 327,4 Summa tillgångar 1 228, , , ,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 666,4 679,1 920,9 902,0 varav årets resultat -10,3 (4,8) (21,3) (12,0) varav resultatutjämningsreserv (0,0) (17,7) (0,0) (17,7) Avsättningar Avsättningar för pensioner 34,9 27,3 34,9 27,3 Övriga avsättningar 0,1 0,4 109,3 102,7 Summa avsättningar 35,0 27,7 144,2 130,0 Skulder Långfristiga skulder 217,0 160, ,9 909,9 Minoritetsandel 0,0 0,0 0,3 0,3 Kortfristiga skulder 310,3 274,7 418,4 438,9 Summa skulder 527,3 434, , ,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 228, , , ,1 Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 0 0,0 0,5 0,5 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelse som ej upptagits i BR (inkl löneskatt) 786,1 822,0 786,1 822,0 Övriga ansvarsförbindelser 859,5 859,5 92,0 84,2

14 Kassaflödesanalys Belopp i miljoner kronor Kommunen Sammanställd redovisning Den löpande verksamheten Årets resultat -10,3 4,8 28,6 14,1 Justeringsposter Justering för av- och nedskrivningar 52,9 60,5 123,4 129,4 Justering för realisationsvinst/förlust -9,6-2,3-10,5-2,3 Justering för förändring av avsättningar 7,3-1,1-0,4-0,4 Justering för uppehålls-/ferielöneskuld 0,0-1,1 0,0-1,1 Justering för pensionsavsättning förtroendevalda -5,4 0-5,4 Justering för uppskrivning av anläggningstillg. 3,0 5,8 3,0 5,8 Justering för omklassificering av värdepapper 0,0-0,2 0,0-0,2 Betald skatt 0,0 0,0-7,3-2,2 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av lager -0,7-13,2-0,9-10,9 Ökning(-)minskning(+) av korta fordringar -1,7-26,5-14,1-15,4 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 35,6 45,1-20,1 37,3 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 71,1 71,8 96,3 154,1 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0-1,8 Investering i materiella anläggningstillgångar -114,7-61,9-178,7-155,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,7 5,0 14,7 11,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar -4,4-4,5-2,8-4,5 Inlösen av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,2 0,0 0,2 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -105,4-61,2-166,8-149,6 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristig skuld 57,0 0,0 134,0-28,0 Minoritetsandel, förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring avsättningar 0,0 0,0 14,2 1,9 Förändring långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0-0,7 Förändring EK pga ändrad skattesats 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 57,0 0,0 148,2-26,8 Årets kassaflöde 22,7 10,6 77,7-22,3 Likvida medel vid årets början 58,2 47,6 124,5 146,8 Likvida medel vid årets slut 80,9 58,2 202,2 124,5

15 Driftsredovisning 2014 Nämnder inkl redovisningsenheter Budget Netto- Avvikelse/ Belopp i tkr kostnad resultat Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Teknisk servicenämnd Kommunens revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Centralt anslag Nämnder inkl redovisningsenheter Resultatenheter Nettokostnad för nämnder och resultatenheter Nettokostnad inkl interna räntor, avskrivningar och löpande pensioner

16 Investeringsredovisning 2014 Inv- Förbrukat Diff Rad nr budget 2014 år 2014 mot budget Byggnadsavdelningen 1 Ombyggnad av kök, mindre arb p.g.a. lag 500,0 141,3 358,7 2 Trygghetslarm 1 235,0 420,7 814,3 3 Tillgänglighet 250,0 30,3 219,7 4 Väpnaren, ny förskola (Tuvan) ,2 130, ,9 5 Skolor, brand/inbrottslarm 500,0 195,7 304,3 6 Stadshuset omläggn dagvtn, beläggn gård mm 69,1 0,0 69,1 7 PCB-sanering efter inventering 82,3 59,2 23,1 8 Invändiga dörrar i hissar 306,1 249,4 56,7 9 Åtgärder efter energianalys 1 442, ,4 11,3 10 IFO, utredning kontorslokaler 7 375, , ,3 11 Björkholmen, ny förskola Åker , , ,3 12 Ishallen, ventilation och isolering 50,5 53,6-3,1 13 Parkgården, ombyggnad 1 561,4 710,4 851,0 14 Stadshuset, reparation av tak 900,0 0,0 900,0 15 Ospecificerat, mindre ombyggnationer Soc. 241,2 128,6 112,6 16 Reservkraft mm 150,0 86,6 63,4 17 Parkgården, nytt tätskikt (KF ) 332,1 0,0 332,1 18 Räddningstjänsten, verksamhetsförändring 567,1 123,5 443,6 19 Ospec TSN, larm m.m ,0 784,3 215,7 20 Nytt centralkök Tuvan , ,0-247,9 21 Ny taxihiss Parkgården 720,0 548,2 171,8 22 Annebergs skola, tillbyggnad skola och förskola 4 375,0 290, ,3 23 Runnerydsskolan hus 1, Hiss + toaletter 3 397, ,8 193,7 24 Runnerydsskolan hus 3, ramp samt hiss (gymnastiksal) 0,0 582,5-582,5 25 Handskerydsskolan, nytt låssystem sporthall 165,0 170,0-5,0 26 Omklädningsrum Åkerskolan 1 802, ,9 2,0 27 Åkerskolan, ombyggn från centralkök till mottagningskök 500,0 0,0 500,0 28 Åkerskolan, expedition/bibliotek 0,0 0,0 29 Kägelmaskin bowlinghallen 103,0 89,0 14,0 30 Parkhyddan 1 238, ,5 153,0 31 Hultetskolan, reinvestdelar 0,0 0,0 32 Hultetskola till förskola 5 900, , ,8 33 Runnerydsskolan renovering och nybyggnation 3 121, ,8 842,6 34 Runnerydsskolan brandtekniska installationer 0,0 0,0 35 Ombyggnation hus 2 Brinell 7-9 skola 8 321, ,2-907,1 36 Konvertering av oljeuppvärmning 1 000, ,9-62,9 37 Norråsaskolan, ventilation 250,0 250,0 0,0 38 Norråsaskolan, ombyggnation 2 150, ,5 332,5 39 Omklädningsrum Fredrikdals idrottsplats 1 600, ,9 23,1 40 Digitala lås på anläggningarna 200,0 0,0 200,0 41 Ombyggnation av förskola Folkskolan till gruppbostad 500,0 146,1 353,9 42 Ombyggnation av förskola till gruppbostad 0,0 129,7-129,7 43 Fastighetsförsäljning 0,0 0,0 44 Kostnader i samband med fastighetsköp 31,2-31, Summa byggnadsavdelningen , , , Samhällsbyggnadsavdelning 49 Gång-cykelv. O trafiksäk 435,9 569,7-133,8 50 GC- och TS-åtgärder efter skolutredning 2 500, ,5 94,5 51 Centrum, upprustning (inkl småorter) 0,0 0,0 52 Centrumgruppen, ospec 668,4 785,7-117,3 53 Gatubelysning, inkl utredning energisystem 1 000, ,3-178,3 54 Tillgänglighetsåtgärder enligt program/g/ 500,0 670,0-170,0 55 Ospec Gata/Park 1 843, ,6 206,9 56 Ledet, etapp 2 (anl. Tillg. Ledet med) 300,0 10,0 290,0 57 Stadsparksstråket 1 394, , ,9 58 Mark, köp 0,0 215,0-215,0 59 Mark, försäljning industrimark , , ,6 60 Mark, försäljning bostadsmark , , ,6 61 Iordningställande av bostadsmark 513,4 353,7 159,7 62 Industrimarksutbyggnad 500,0 32,0 468,1 63 Infrastruktur industrimark 500,0 161,4 338,6 64 Folket Park Nässjö, exploatering 200,0 10,0 190,0

17 Investeringsredovisning 2014 Inv- Förbrukat Diff 65 G-torp sluts. Fd. implan. (netto) 5 500, ,1 316,9 66 Mastbacken, exploatering 134,4 0,0 134,4 67 Exploatering av Snickaren (Fabriksgatan) 0,0 0,0 68 Om- och tillbyggnad av parkering kv Oxen 7 781, , ,7 69 Ny detaljplan Björksoppen 1, 1 100,0 326,6 773,4 70 Förstudie Södra Vägen 500,0 107,3 392,7 71 Förstudie Industrigata Gamlarp 300,0 0,0 300,0 72 Specialfordon och maskiner 0,0 0,0 73 Luftanordning Ingsbergssjön 150,0 95,2 54,8 74 Åtgärder koloniområde 0,0 0,0 75 Hundrastgård 50,0 0,0 50,0 76 Trafiksäkerhetsåtgärder gata 17,0-17,0 77 Ombyggnad Rådhusgatan 106,3-106,3 78 Gambrinus iordningställande 4 549, ,9 79 Försäljning skogsfastigheter 187,3-187,3 80 Uppföljning Grimstorp slutsanering 0,0 0,0 81 Mark ind. Gamlarp anl.tillg 99,5-99, Summa samhällsbyggnadsavdelningen (exl. Omstillg.) , , , Övrigt tekniska kontoret 86 Maskiner och specialfordon 150,0 100,0 50,0 87 Kostavdelningen, inventarier 1 373,6 818,5 555,1 88 Summa övrigt tekniska kontoret 1 523,6 918,6 605, Summa Tekniska servicenämnden , , , BU-nämnden 93 Brinellskolan, inventarier 1 000, ,7-84,7 94 Utrustning förskola/grundskola 1 000,0 521,0 479,0 95 BU-lokaler ospec 1 000,0 902,0 98,0 96 Åkersskolan, matsal, bibliotek, expeditioner mm 460,0 0,0 460,0 97 Lekplatsutrustning 500,0 643,8-143,8 98 Säkerhet förskolor- tex staket 250,0 308,9-58,9 99 Utredning/projektering 410,1 94,0 316,1 100 Skolor, brand/inbrottslarm 264,9 43,8 221,1 101 Hultetskolan inventarier 300,0 2,2 297,8 102 Norråsaskolan, inventarier 215,0 88,9 126,1 103 Brinellskolan 7-9, inventarier 1 135, ,4-847,4 104 Brinellskolan, ombyggnation hus 5 370,0 0,0 370,0 105 Åker, ny förskola, inventarier 3 382, , ,9 106 Utrustning signalteknik 3 100,0 614, ,4 107 Brinell ombyggnad hus A 0,0 2166, ,6 108 Summa BU-nämnden , , , Kultur och fritidsnämnden 112 Konstinköp 100,0 131,0-31,0 113 Näridrottsplatser 417,5 297,7 119,8 114 Bibliotek/kultur konstnärlig utsmyckning Pigalle 246,8 0,0 246,8 115 Simhall 500,0 411,5 88,5 116 Stadsparken-Pigalle utredning 148,0 70,7 77,3 117 Utredning ny scen stadsparken 100,0 0,0 100,0 118 Robotgräsklippare 200,0 0,0 200,0 119 Ospec KFN 394,1 391,6 2,5 120 Dränering och fylla igen diket vid konstgräsplanen 25,0 0,0 25,0 121 Utrustning utställningsverksamheten 100,0 22,0 78, Summa kultur och fritidsnämnd 2 231, ,5 906, Kommunstyrelsen 127 Utveckling av tätorter (Forserum 2010) 191,3 30,2 161,1 128 Utveckling av tätorter (Bodafors 2011) 315,8 49,5 266,3

18 Investeringsredovisning 2014 Inv- Förbrukat Diff 129 Utveckling av tätorter ( Malmbäck 2013) 1 000,0 255,7 744,3 130 Utveckling av tätorter 1 000,0 0, ,0 131 Stadskärneutveckling 4 368,5 411, ,0 132 Stadsparken 0,0-40,0-40,0 133 Stadshuset, mindre renoveringar/ombyggnationer 100,0 0,0 100,0 134 IT-baserat stödsystem 42,2 82,9-40,7 135 Åtgärder stadstrafik 300,0 70,7 229,3 136 Summa kommunstyrelsen 7 317,9 860, , Summa (netto) , , ,0 Exploateringsredovisning Ledet -755,9 Folkets Park Forserum 16,0 Folkets Park Nässjö -159,9 Mastbacken Nässjö 0,0 Gamlarp industrimark 950,2 Södergården industrimark 0,0 Totalt omsättningstillgångar 50,5 TOTALT , ,0