Terminskurs 3, 30 hp

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 3 Kursrapport för Terminskurs 3, 30 hp Vårterminen 2013 Höstterminen 2013 Bengt Domeij 1

2 1. Kursens innehåll Beskrivning Terminskurs 3 ingår som obligatorisk kurs i utbildningen för juris kandidatexamen. Vårterminen och höstterminen 2013 omfattade den 30 högskolepoäng. Kursen består av tre ämnesdelar: sakrätt (i såväl lös som fast egendom), familjerätt samt immaterialrätt med konkurrens- och marknadsföringsrätt (härefter kallad immaterialrätt). Värdering och åtgärder Kursen har sedan länge fungerat väl och haft en god balans mellan de olika ämnena. Efter det att kursen utvidgades till 30 högskolepoäng vårterminen 2011 har endast mindre förändringar gjorts. Sakrätten omfattar halva kursen. Immaterialrätten och familjerätten omfattar en fjärdedel av kursen var. Kursens utvidgning 2011 möjliggjorde införandet av två ämnesintegrerande seminarier (sakrätt/familjerätt samt immaterialrätt/familjerätt). Under 2012 gavs dessutom för första gången ett seminarium i sakrätt/immaterialrätt. Utvecklingen mot ämnesintegrerade seminarier kan därmed ses som avslutad. Inga övergripande förändringar planeras. 2. Kursens uppbyggnad Beskrivning Undervisningen på kursen bedrivs parallellt i två ämnen. Sakrätten löper över hela terminen jämsides med ett av de andra delämnena, först immaterialrätt sedan familjerätt. I slutet av A-perioden ges det ämnesintegrerade seminariet i sakrätt/immaterialrätt och i slutet av B-perioden ges de ämnesintegrerade seminarierna i familjerätt/sakrätt och familjerätt/immaterialrätt. A-perioden avslutas med en hemtentamen i immaterialrätt. Den andra delen av terminen, B-perioden, läses familjerätten parallellt med sakrätten. Under denna period författade studenterna en promemoria i sakrätt och en i familjerätt. Veckan innan inlämning av promemorian i sakrätt är undervisningsfri och studenterna ägnar sig åt inläsning och pm-författande. Sakrättspromemoria lämnas in för peer-review på onsdagen i den undervisningsfria veckan. På torsdagen lämnade sedan varje student in en peer-review på en annan students promemoria. Slutlig inlämning av sakrättspromemoriorna sker på måndagen i veckan efter. De två påföljande veckorna ägnades huvudsakligen åt författande av en promemoria i familjerätt. Slutlig inlämning av familjerättspromemorian ägde rum två veckor efter inlämningen av sakrättspm. Veckan efter inlämning av familjerättspm ges ämnesintegrerade seminarier (familje-/sakrätt och familje-/immaterialrätt). Därefter finns två undervisningsfria 2

3 veckor med tid för tentamensinläsning. Tentamen genomfördes VT 2013 den 5 juni. Den 17 januari 2014 genomfördes tentamen för HT Varje grupp hade en normal vecka två lektioner (sokrater i sakrätt) och tre seminarier. Totalt hade studenterna 20 sokratiska lektioner och 30 seminarier: elva seminarier i sakrätt, tio seminarier i familjerätt, nio seminarier i immaterialrätt samt tre ämnesintegrerade seminarier. Under terminen gavs tretton föreläsningar (plus en introduktionsföreläsning). Värdering och åtgärder Studenterna är över lag nöjda med ämnena och med upplägget på kursen (kursutvärdering VT fråga 4, HT fråga 4). När det gäller mängden undervisning förefaller studenterna emellertid tycka att den, i kombination med förberedelsearbetet inför seminarierna, är alltför betungande (kursutvärderingarna VT fråga 7 och 43, HT fråga 7). Från och med år 2012 infördes en mindre lättnad i närvarokravet genom att det gavs möjlighet att vid särskilda tillfällen få närvaro genom att delta i annan seminariegrupps undervisning. Det fordrade emellertid dispensgrundande skäl till frånvaro vid den egna seminariegruppens undervisning. Möjligheten har utnyttjats vid något tillfälle och kan ses som en värdefull reform för speciella situationer, men den nya flexibiliteten påverkar inte märkbart studenternas allmänna arbetsbelastning. Läsåret 2013 upplevde de allra flesta studenter att kursens arbetstempo var högt eller mycket högt. På vårterminen ansåg 20 procent och på höstterminen 28 procent att arbetstempot var högt. Andelen som ansåg att arbetstempot var mycket högt var på vårterminen 68 procent och på höstterminen 68 procent. Läsåret 2012 var siffrorna jämförbara; de som då ansåg att arbetstempot var högt var på vårterminen 34 procent och på höstterminen procent. Uppfattningen att arbetstempot var mycket högt fanns under vårterminen 2012 hos 55 procent och på höstterminen 2012 hos 70 procent. Studenternas bedömning av arbetstempot är stabil över åren. Även de flesta spontana allmänna studentkommentarer som lämnats kring kursen 2013 avser just att arbetstempot är alltför högt (kursutvärdering VT-13 fråga 43, HT-13 fråga 42). En del studenter ger uttryck för att arbetsbördan sammanhänger med sakrättens komplicerade karaktär och ämnets omfattande seminariefrågor (protokoll slutkursråd s. 1-2, protokoll mellankursråd s. 1, protokoll mellankursråd s. 2). Det har även kommit kommentarer kring att tentamen är alltför omfattande. Det senare medförde att examinerande lärare vid tentamen HT-13 uppmanades att försöka att göra något kortare frågor än vid tidigare tentamina. Ovanstående uppgifter ger anledning att vara uppmärksam på risken för negativ stress och att kontinuerligt utvärdera om någon förändring behöver göras. Kursföreståndaren kommer i mars 2014 att ha ett möte med ordföranden i studentrådet avseende frågan. Det som ligger närmast till hands är att omfattningen på seminariefrågorna reduceras. Ämnet kommer att tas upp på kurskonferensen i juni

4 Det har vid tidigare kursomgångar framförts att fördjupande föreläsningar är mer intressanta än introducerande. För att möta nämnda önskemål har från VT-13 införts en ny fördjupande föreläsning (anställdas immaterialrättigheter). Tyvärr fick emellertid den föreläsningen ställas in med kort varsel under HT-13. Under VT-14 återkommer föreläsningen. Parallellstudierna är en återkommande fråga. Kursledningen och lärarna gör alltjämt bedömningen att parallellstudier är fördelaktiga, eftersom förståelsen av sakrätten underlättas om inlärningsperioden är lång. Från och med vårterminen 2011 lämnas sak- och familjerättspromemoriorna in senare på terminen än vad som varit fallet tidigare. Studenterna har numera hunnit läsa huvuddelen av kursens materiella sakrätt vid inlämningstidpunkt och därmed kan fler ämnen behandlas på ett mera initierat sätt. Förändringen medför att studenterna har kortare tid än tidigare mellan inlämningen av sina promemorior i sakrätt och familjerätt. Med hänsyn till det har införts undervisningsfria dagar mellan inlämning av sakrätts- och familjerättspromemorierna. Det bedöms vara en lyckad ordning. 3. Kursens mål Beskrivning Kursens mål återges i kursplanen, bilaga 1. Värdering och åtgärder I kursvärderingen vårterminen 2013 gav de flesta studenterna sammantaget uttryck för att kursens mål uppfyllts (frågorna 26-28). Det fanns bara små skillnader mellan delämnena. På frågan i vilken utsträckning målen för kursen i immaterialrätt uppnåtts gav den övervägande delen av dem som svarade, omdömet 4 eller 5 på en sexgradig skala (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls, kursutvärderingen fråga 26 vårterminen). På frågan i vilken utsträckning målen för kursen i familjerätt under vårterminen uppnåtts gav återigen den stora majoriteten av dem som svarade omdömet 4 eller 5 på en sexgradig skala (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls, kursutvärderingen fråga 28 vårterminen). På frågan i vilken utsträckning målen för kursen i sakrätt uppnåtts gav ånyo den stora majoriteten av dem som svarade omdömet 4 eller 5 på en sexgradig skala (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls, kursv. fråga 27 VT). Graden av upplevd måluppfyllese var jämförbar läsåret Resultaten indikerar att kursens mål uppfylldes under vårterminen Vid kursvärderingen höstterminen 2013 skiljer sig de tre delämnena åt. Beträffande sakrätten (kursvärdering höstterminen fråga 27) var det vanligaste omdömet 5 (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls ). Måluppfyllelsen var påtagligt hög och något högre än under vårterminen. Beträffande familjerät- 4

5 ten var också det vanligaste omdömet 5 (kursvärdering höstterminen fråga 28). Måluppfyllelsen var påtagligt hög och något högre än under vårterminen. Beträffande immaterialrätten är emellertid den upplevda måluppfyllelsen fördelad mellan poängen 3, 4 och 5. Särskilt bekymmersamt är att 15 stycken studenter angav 2 (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls, kursutvärderingen fråga 26 höstterminen). Måluppfyllelsen sjönk således HT-13 inom delområdet immaterialrätt, men var alltjämt hög i de andra ämnena. Kursledningens tolkning är att det främst var kritik mot vissa av lärarna inom immaterialrätten HT-13 som förklarar den lägre upplevda måluppfyllelsen. Frågan diskuteras nedan under punkten 16, Lärargruppens sammansättning och kompetens. Vid en jämförelse mellan terminerna bör man ha i åtanke att svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan terminerna. Vårterminen 2013 besvarades kursvärderingen av 104 studenter och höstterminen 2013 svarade 148, se avsnitt 15 nedan. Vid båda kursvärderingstillfällena lämnade en förhållandevis stor andel studenter hithörande frågor obesvarade. Oavsett det visar den samlade bilden av kursvärderingarna läsåret 2013 att graden av måluppfyllelse på terminskurs 3 är överlag god, men att den tillfälligt sjönk inom immaterialrätten under höstterminen. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Beskrivning Kursen bygger på studenternas självständiga arbete, på deras gemensamma arbete i basgrupper och på lärarledd diskussion, främst vid seminarier. Kursens grundläggande pedagogiska idéer överensstämmer med de pedagogiska idéer som gäller för juristprogrammet vid Uppsala universitet i stort. Långt mer än hälften av all undervisning på kursen ges i form av seminarier som är problemorienterade. Varje basgruppsmedlem förväntas vara beredd att redogöra för basgruppens resonemang och studenterna uppmanas att låta denna uppgift cirkulera. Även i övrigt förutsätter seminarierna ett aktivt självständigt arbete av studenterna. Delar av vissa seminarier leds av en ordförandegrupp, varvid de övriga basgrupperna har till uppgift att framföra argument för olika sidor i fiktiva tvister. Därigenom tränas studenterna i en annan juristroll än domarens. Undervisningen i sakrätt bedrivs inte bara i seminarier utan även i sokratiska lektioner. Dessa lektioner bygger i stor utsträckning på en dialog mellan läraren och studenterna. Det konkreta målet med varje lektion är att finna prejudikaten i utvalda rättsfall samt att definiera och utvärdera den grundprincip som där kommer till uttryck. Det övergripande målet med undervisningsmetoden är att träna studenternas analytiska förmåga och förmåga att föra juridiska resonemang. De sokratiska lektionerna är till övervägande del starkt knutna till veckans seminarium och avsikten är att studenterna skall tränas i att koppla ihop prejudicerande rättsfall med faktiska omständigheter. Studenterna brukar beskriva hur de ideligen återvänder till de so- 5

6 kratiska lektionerna för att lösa seminarieuppgiften, vilket tyder på att upplägget fungerar väl. Studenternas individuella insatser tränas bland annat genom att varje student får direkta frågor av läraren under seminarierna och de sokratiska lektionerna, genom de skrivuppgifter som ges samt genom föredragningsuppgiften. Värdering och åtgärder Kursens pedagogik fungerar väl och studenterna var läsåret 2013, precis som tidigare år, nöjda med de olika inslagen i pedagogiken (kursvärdering VT fråga och HT fråga 16-24). Kursvärderingarna indikerar också att studenterna överlag är positiva till de individuella uppgifterna. Möjligheterna att träna individuell muntlig framställning upplevs av det stora flertalet (ca 86 procent) ligga på en lagom nivå (kursv. VT fråga 21 och HT fråga 21). 5. Examination och betygspåverkande faktorer Beskrivning Läsåret 2013 var det maximala betygsgrundande poängantalet 48. För att erhålla godkänt betyg på kursen krävdes 24 poäng, för Ba 31 poäng och för AB 38 p. Av maxpoängen var det möjligt att erhålla 32 poäng vid den avslutande tentamen och 16 poäng (33 procent) från uppgifter som fullgjordes under terminen. Dessa uppgifter var följande. 1) Hemskrivning om ca 4 sidor ( tecken) i immaterialrätt: 4 poäng. 2) Promemoria om ca 4 sidor ( tecken) i sakrätt: 4 poäng. 3) Promemoria om ca 4 sidor ( tecken) i familjerätt: 4 poäng. 4) Muntlig föredragning (5-10 minuter): 4 poäng. Utöver godkänt på hela kursen (24 poäng) krävs godkänt inom vart och ett av de tre delämnena. Det krävs minst 10 poäng i sakrätt, 6 poäng i immaterialrätt och 6 poäng i familjerätt. Flertalet studenter som underkänns på kursen, underkänns till följd av att de inte har uppnått tillräckligt med poäng inom ett delämne. Rest medges inte utan hela tentamen måste i sådana fall skrivas om. För vårterminen 2013 hölls ordinarie tentamen den 5 juni Omtentamen gavs den 7 augusti För höstterminen 2013 hölls ordinarie tentamen den 16 januari Nästa tentamenstillfälle är vid vårterminens ordinarie tentamen i slutet av maj Värdering och åtgärder 6

7 Många studenter lägger ner ett stort arbete på de olika uppgifterna och når goda resultat (kursv. frågorna 8-11 HT och VT). Möjligheten att under terminens gång fullgöra uppgifter som läggs till grund för den slutliga betygssättningen är viktigt. Det finns emellertid svårigheter med att vidga t.ex. betydelsen av skriftliga uppgiftet och den muntliga föredragningen. Somliga studenter upplever att poängsättningen härvidlag är ojämn (kursv. VT fråga 23 och 43, protokoll slutkursråd s. 3, protokoll mellankursråd s. 3) och att man inte får tillräckligt med kommentarer på skrivuppgifterna (kursv. VT fråga 24). Försök har gjorts att i ord beskriva vad som erfordras för olika poäng. Från och med VT-12 tillämpades särskilda fastslagna förväntade studieresultat och betygskriterier för den muntliga föredragningen, ävensom för delämnena i stort och skrivuppgifterna (se undervisningsplanen), men detta är möjligen inte tillräckligt. I de fall flera lärare bedömer samma föredrag, vid de s.k. uppsamlingsheaten, brukar det dock visa sig att endast marginella skillnader finns mellan olika lärares bedömning. Kritiken mot att prestationerna bedöms olika av lärarna kvarstår i ungefär samma omfattning år från år. Kursledningens bedömning är att problemet förefaller att vara svårlöst. Det utgör ingen stor osäkerhet för studenterna, eftersom vid ett godkänt resultat varierar poängsättningen på den muntliga eller de tre skriftliga prestationerna mellan två och fyra poäng. Det är för vart och ett av de fyra momenten, en liten del av det samlade poängantalet (48). Den av studenterna upplevda osäkerheten i bedömningen försvårar emellertid en eventuell framtida utvidgning av mängden betygsatta skriftliga och muntliga prestationer på terminskurs 3. Tidigare år har framförts kritik mot hemtentamen i immaterialrätt (kursv VT fråga 36 och 2012 HT fråga 24). Frågan har ansetts vara alltför omfattande i förhållande till den tid som givits och det maximala antal tecken som gavs för svaret. Det medförde att hemtentamensfrågan gjordes mindre omfattande 2013, vilket möjliggjorde mer djuplodande resonemang inom teckenramen. Någon kritik mot omfattningen på uppgiften till hemtentamen har inte förts fram 2013 (kursrådsprotokoll s. 4, kursrådsprotokoll slutkursråd s. 4). 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Beskrivning Varje seminariegrupp innehåller fem basgrupper, vilket innebär att det finns mellan fyra och sex studenter i varje basgrupp. Basgruppernas viktigaste funktion är att förbereda seminarierna. Vid seminarietillfällena redovisar basgrupperna sina lösningsförslag. Det hålls inte några handledarmöten i basgrupperna. Efter halva terminen ändras basgruppsindelningen. Värdering och åtgärder Basgruppsverksamheten förefaller fungera mycket väl (kursv. VT fråga 34 och HT fråga 34). Under läsåret 2013 har kursledningen inte blivit kontaktad för att disku- 7

8 tera problem inom någon basgrupp. Bytet av basgrupper sker efter halva terminen, vilket studenterna brukar uppleva som positivt. Någon förändring har inte gjorts och planeras inte. 7. Inslag av skrivträning Beskrivning Varje student skriver fyra olika individuella uppgifter: 1) I immaterialrätt ges en hemskrivning med karaktär av en promemoria. Den som skriver har ca 26 timmar på sig och förväntas lämna en svarspromemoria om ca fyra sidor. Rättningen sker anonymt och med en allmän kommentar till uppgiften. Uppgiften kan ge högst fyra poäng till betygsunderlaget. 2) I sakrätt och familjerätt skriver alla studenter en promemoria om cirka fyra sidor vardera. Studenten får en skriftlig individuell kommentar till sin promemoria. Maximalt kan fyra poäng erhållas per promemoria. Ämnena i sakrätt och familjerätt, som båda är 25 till antalet, delades ut i början av kursen. Samtliga promemorior lämnades in och bedömdes anonymt. 3) I sakrätt skrivs en peer-review på en annan students promemoria. För att granskarens egen promemoria skall bli godkänd måste hans eller hennes peer-review omfatta minst tecken (ca 2/3 sida) samt behandla innehåll, språk, disposition och formalia i den granskade promemorian. Inga poäng erhålls för peer-reviewn, men om momentet inte utförs enligt anvisningarna riskeras poängavdrag med 0,5-1 poäng på den egna sakrättspromemorian. Inlämningen av promemoriorna och hemskrivningen sker dubbelt dels via Urkund, dels i pappersform på institutionen. De lärare som rättar promemorior eller hemtentamen tilldelas riktlinjer för hur rättningen ska gå till. Dessa riktlinjer består bland annat i fem kriterier som lärarna särskilt ska värdera vid rättningen. Halva poäng kan erhållas. Såvitt avser promemoriorna instrueras lärarna även att ge skriftlig feed-back rörande varje kriterium och en enhetlig mall används. Våren 2013 gjordes bedömningen av promemorior av två gästlärare, två universitetsadjunkter och en juris doktor. Samtliga fem lärare undervisade på terminen. Rättningen av hemtentamen gjordes av en doktorand som också undervisade på kursen. Hösten 2013 gjordes bedömningen av promemorior av en gästlärare, två universitetsadjunkter, en jur. dr. och en doktorand. Samtliga fem lärare undervisade på terminen. Rättningen av hemtentamen gjordes av en universitetslektor som undervisade på kursen. 8

9 Värdering och åtgärder Författande av promemorior fungerar erfarenhetsmässigt väl som undervisningsmoment. Många av studenterna uppger att de avsätter mer än 40 timmar till skrivuppgifterna. En tredjedel av studenterna har lagt ner 50 timmar eller mer på skrivuppgifterna (kursutv. HT och VT fråga 10). Det förekommer ingen särskild kritik rörande mängden skrivmoment. Flertalet anser också att skrivuppgifterna rättats väl (kursv. HT och VT fråga 23), men en stor andel studenter har inte kunnat eller velat svara på frågan. Befintliga tydliga riktlinjer vid bedömningen och fortlöpande kommunikation mellan rättande lärare under rättningsarbetet bidrar till en enhetlig poängsättning. Därtill tillämpas fastslagna förväntade studieresultat och betygskriterier. Inslaget av peer-review på sakrättspromemoriorna är vid det här laget väl inarbetat. Studenterna sköter uppgiften på ett sätt som motsvarar våra förväntningar. De rättande lärarna upplever att kvaliteten på promemoriorna har blivit mycket bättre sedan momentet infördes. Den dubbla inlämningen av promemorior och hemtentamen fungerar väl. Någon mer omfattande förändring planeras inte av något av de beskrivna inslagen på kursen. 8. Inslag av muntligt framförande Beskrivning Varje student håller en muntlig föredragning en gång under terminen, i början av ett seminarium i ett av delämnena. Föredragningen skall vara mellan fem och tio minuter lång. Lärarna och övriga studenter får ställa frågor. Efter seminariet ger läraren en muntlig återkoppling på föredragningen. Undervisningsplanen innehåller uppgift om vilka moment i föredragningen som bedöms. Presentationen kan ge maximalt 4 poäng. 2 poäng är godkänt. Halva poäng delas ut. Föredragningsuppgifterna är på förhand givna och fördelas enligt en lista. Värdering och åtgärder Träningen i muntlig föredragning är ett viktigt inslag på kursen. Terminskurs 3 är det första tillfället på juristlinjen där muntlig föredragning poängsätts. Vissa studenter uttrycker dock missnöje med bedömningen och poängsättningen (jfr avsnitt 5 ovan). 9. Inslag av rättsteknikträning 9

10 Beskrivning De sokratiska lektionerna utgör ett viktigt inslag i rättsteknikträningen på terminskurs 3. Under lektionerna hinns med ett 60-tal rättsfall. Även på övriga kursmoment, inte minst immaterialrätten, utgör studium av rättsfall ett viktigt inslag i undervisningen. Värdering och tolkning av olika rättskällor, särskilt EU-rättsliga, diskuteras. De skriftliga promemorior som skrivs under terminen utgör viktiga övningar i rättsteknik. Promemoriornas ämnen förutsätter att studenterna självständigt söker och använder juridiskt källmaterial. Föredragningsuppgifterna bygger också i stor utsträckning på att föredraganden självständigt söker material vid sidan av det som finns i kurslitteraturen. Värdering och åtgärder Kursen fungerar väl även i detta avseende. Det framgår av promemoriorna och föredragningarna att många har svårt för momentet rättsteknik, vilket visar vikten av att fortlöpande betona momentet både i undervisning och vid studenternas individuella insatser. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Föreläsningar 13 föreläsningar (och en kursintroduktion) hålls under terminen. De flesta är introducerande men ett par är fördjupande. Närvaro på föreläsningarna är inte obligatorisk men rekommenderas. Föreläsningarna i samtliga tre delämnen fick läsåret 2013 övervägande goda vitsord i kursvärderingen (kursv. HT och VT fråga 13-15). Lärarlagets uppfattning är att det inte är motiverat med fler föreläsning, trots att det brukar uttalas att det vore värdefullt med fler föreläsningar i sakrätt. Fem av kursens 13 föreläsningar avser sakrätt (fyra familjerätt och fyra immaterialrätt). Vidare utgör de sokratiska lektionerna ett mellanting mellan seminarium och föreläsning, där läraren har möjlighet att ge studenterna en överblick över ämnet. De sokratiska lektionerna är hela 20 till antalet. Vi har dessutom en introduktionsbok i form av Zetterström, Sakrättens fyra huvudfall, där sakrättens struktur förklaras på ett övergripande sätt. Sokratiska lektioner En stor del av undervisningen i sakrätt ges i form av lektioner kring sakrättsliga principer och prejudikat på sakrättens område. Lektionerna utgörs av en dialog mellan studenter och lärare. Syftet är att pröva hållbarheten i Högsta domstolens uttalanden och att söka efter de grundprinciper som har styrt lösningarna av de särskilda fallen. Lektionerna brukar vara mycket uppskattade av studenterna och förefaller ha varit det även läsåret 2013 (kursv. HT fråga 18, någon särskild fråga 10

11 härom ställdes inte i kursv. VT). Lektionerna underlättar i hög grad förståelsen av ämnesområdet i stort. Någon förändring planeras inte. Seminarier Seminarierna inom delämnena utgår ifrån ett eller flera grundläggande problemscenarion vars lösningar tas till utgångspunkt för en diskussion om de olika rättsfrågor som problemställningarna aktualiserar. Syftet är att fördjupa de kunskaper som har inhämtats individuellt och i basgrupperna. Flera seminarier innehåller explicit rättspolitiska frågeställningar. De ämnesintegrerade seminarierna i slutet av delkurserna är ägnade att ge breddad och fördjupad förståelse av de rättsområden som studeras under terminen och samspelet dem emellan. Seminariematerialet uppdateras, i större eller mindre omfattning, inför varje terminsstart. Studenterna fann läsåret 2013, i linje med tidigare år, att seminarieverksamheten är bra eller mycket bra (kursv. VT fråga och HT fråga 16, 17, 19). Seminarieuppgifterna förefaller vara uppskattade, men viss kritik har framförts mot att immaterialrättsuppgifterna är röriga och att rättsfallen är alltför långa (kursv. HT fråga 16). Lärarlaget i immaterialrätt har mot denna bakgrund beslutat att skriva om samtliga seminariefrågor till hösten Vidare framfördes under höstterminen 2013 åsikten att uppgifterna till sakrättsseminarierna är alltför omfattande (kursv. HT fråga 17). Denna synpunkt har beaktats tidigare (inför höstterminen 2013) genom att sakrättsseminariernas innehåll reducerades i omfattning, men det är möjligt att så behöver ske i ytterligare utsträckning. Inför nästa termin planeras sedvanlig översyn av seminariefrågorna med beaktande av de synpunkter som framkommit i kursvärderingarna. De tre integrerade seminarier har en högre ambitionsnivå än andra seminarier och har varit i huvudsak uppskattade bland studenterna, men har fått viss kritik under 2013 (kursutvärdering VT fråga 19). Integrerade seminarier är komplicerade, eftersom lärarna måste skriva och uppdatera seminarieuppgifter samt undervisa inom områden som ligger utanför deras vanliga ämnesdiscipliner. Någon större uppdatering har inte gjorts av de integrerade seminarierna på senare år. Vid den planerade lärarkonferensen i juni 2014 kommer att diskuteras arbetsformerna för en uppdatering av de integrerade seminarierna. 11. Kurslitteraturen Beskrivning Kurslitteraturens sammansättning framgår av undervisningsplanen. Värdering och åtgärder Kurslitteraturen får blandade men överlag positiva omdömen (kursv. VT och HT fråga 25). Flera böcker anses vara mycket bra. Böcker som får dåliga omdömen av 11

12 studenterna avser områden där det är svårt att hitta något som är bättre. I flera fall har vi redan prövat alternativ litteratur, som inte heller har varit tillfredsställande. Sökandet efter mer ändamålsenlig litteratur fortsätter. 12. Internationalisering Beskrivning Det internationella perspektivet uppmärksammas i huvudsak i immaterialrättsundervisningen; immaterialrätten, särskilt konkurrensrätten, är till helt övervägande del EU-rätt med stora inslag av EU-domstolsavgöranden. För övrigt förekommer enstaka inslag med internationell inriktning i undervisningen i sakrätt och familjerätt, till exempel i ämnen till promemoriorna. Den litteratur som används i arvsrätt innehåller dock ett helt kapitel om internationell arvs- och testamentsrätt. Vi har inte någon kurslitteratur på engelska eller annat främmande språk, men ett antal immaterialrättsfall är på engelska. Värdering och åtgärder Ambitionen är att kontinuerligt se över möjligheterna att på ett naturligt sätt göra internationella utblickar i sak- och familjerätt. Det kan dock konstateras att det inte för tillfället ges något större utrymme för denna typ av inslag, varken vad gäller tid eller ämnen. 13. Hållbar utveckling Beskrivning Hållbar utveckling har hittills inte kunnat integreras på terminskursen. Värdering och åtgärder För att frågor kring hållbar utveckling skall kunna integreras på kursen krävs extra insatser. 14. Genus och andra kritiska perspektiv Beskrivning Genusperspektiv aktualiseras vid ett av seminarierna i sakrätt där utsökningsbalkens bevisregler diskuteras. Till seminariet läses en artikel med genusteoretiskt anslag. 12

13 I familjerätt ges studenterna redan till det första seminariet i äktenskaps- och samborätt texter i genusteori och ska i den allra första seminarieuppgiften diskutera dessa texter. Syftet med upplägget är att de genusteoretiska frågorna skall finnas med under seminarieserien. Vid sidan av genusperspektiv må nämnas att under läsåret 2013 har ett av ämnena för sakrättspromemorior rört samernas rätt till renbetesmarker. Värdering och åtgärder Studenterna brukar vara insiktsfulla och framföra mogna åsikter kring den genusteoretiska problematiken. Inslaget uppskattas av många medan andra är kritiska. Arbetet fortsätter med att göra det genusteoretiska inslaget till en så naturlig del som möjligt av kursen. 15. Former för kursvärdering Beskrivning Vi har under båda terminerna genomfört sedvanliga protokollförda kursrådssammanträden. Mellankursråd och slutkursråd genomfördes under VT-13 och HT-13. Protokoll från genomförda kursråd finns i bilaga 5. Lärarna har uppmanats att se till att grupperna väljer kursrådsrepresentant och att framhålla vikten av att tillvarata möjligheten att påverka kursen. Kursvärderingen har gjorts i Studentportalen. Svarsfrekvensen var 48 procent under våren. Svarsfrekvensen höstterminen 2013 var 58 procent. Lärarlaget kommer att utvärdera vår- och höstterminen 2013 på en tvådagarskonferens i början av juni Vid konferensen skall även planering av och arbete med kommande terminer att äga rum. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Beskrivning Lärarlaget till ämnesseminarierna bestod våren 2013 av åtta lärare, varav en juris doktor, tre universitetsadjunkter samt fyra doktorander. Lärarna undervisade inom sina respektive specialområden. Hösten 2013 bestod lärarlaget av nio lärare, varav en professor, en docent, en lektor, en juris doktor, tre universitetsadjunkter och två doktorander. Även denna termin undervisade lärarna inom sina respektive specialområdet. Det betyder att lärarlagens ämneskompetens på det hela taget var mycket hög, särskilt på hösten. Föreläsningarna och de integrerade seminarierna hölls av vetenskapligt meriterade och/eller praktiskt verksamma jurister. Beträffande könsfördelningen i lärarlaget är följande att notera. Undervisningen i sakrätt, som omfattar ca hälften av kursens undervisning, utfördes till 45 procent av 13

14 män. Undervisningen i immaterialrätt utfördes till 90 procent av män. Undervisningen i familjerätt utfördes helt av kvinnor. Det innebär att sammanlagt utfördes c:a 60 % av all undervisning på ämnesvisa seminarier av kvinnor. Värdering och åtgärder Flertalet lärare fick läsåret 2013 goda eller mycket goda omdömen. Kursvärderingarna indikerar att studenterna var mycket nöjda med flertalet av lärarna beträffande ämneskompetens och pedagogik (kursv. VT fråga samt HT fråga 16-19). Graden av goda omdömen för lärarna var HT-13 lägre inom delområdet immaterialrätt jämfört med våren, jämfört med tidigare år och med lärarna inom sak- och familjerätt (kursv. HT fråga 16). Vissa av lärarna inom immaterialrätten HT-13 fick kritik av studenter för bristande vilja att besvara frågor eller att de inte i tillräcklig grad har strukturerat upp seminarierna. Sådan kritik framfördes även vid mellankursrådet (kursrådsprotokoll sidan 2). Den kritik som framförts mot andra lärare på kursen handlade om studentbemötande. Kursföreståndaren har i ett fall redan talat med den berörda läraren och i det andra fallet ska han göra så inför nästa undervisningstillfälle. Kursledningen planerar att de två under HT-13 kritiserade immaterialrättslärarna, fortsätter att anlitats under HT-14 men att de då ska ha fått en bättre pedagogisk förberedelse. Kursledningen kommer också att i lärarlaget särskilt framhålla vikten av att det hålls lärarmöten som förbereder samtliga lärarna inför de nya seminarier som ska utvecklas inom immaterialrätten till hösten Tyvärr måste konstateras att några studenter har känt sig kränkta av personer som de har kommit i kontakt med under kursen. Särskilt allvarligt är att sju personer under våren och tio personer under hösten har känt sig kränkta av lärare (kursv. VT fråga 39 och HT fråga 38). Det har avsett kritiska eller nedvärderande uttryck från läraren kring studentprestationer i klassrum eller tecken på bristande uppmärksamhet i klassrummet vid genomförande av studentprestationer. Kursföreståndaren har eller kommer att agera genom diskussioner med berörda lärare. 17. Kursens timtilldelning Kursens timtilldelning 2013 var 922 timmar per termin. Uppsala den 11 mars 2014 Bengt Domeij Kursföreståndare 14

15 BILAGOR 1. Kursplan 2. Undervisningsplan 3. Tentamensskrivningar 4. Schema 5. Protokoll från kursråd 6. Kursvärdering 15

16 UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2013/459 Juridiska institutionen Kursplan med föreskrifter för Terminskurs 3: Civilrätt, 30 högskolepoäng Term Course 3: Private Law, 30 ECTS credits Fastställd den 24 september 2010 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 högskoleförordningen. Kursplanen reviderad 22 december 2011 och 9 april Kursplanen träder i kraft från och med vårterminen Allmänt Kursen omfattar 30 högskolepoäng (30 ECTS credits) och ingår som obligatorisk kurs på grundnivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt betyg från terminskurs 1 eller 2 samt att de obligatoriska momenten i den kurs som inte tenterats fullgjorts. Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven. Kursens innehåll Kursen omfattar följande områden. Sakrätt: dynamisk och statisk sakrätt i lös och fast egendom. Familjerätt: äktenskaps- och samborätt, barn- och föräldrarätt samt successionsrätt. Immaterialrätt: främst upphovsrätt, varumärkesrätt och patenträtt samt immaterialrätternas ställning i den allmänna förmögenhetsrätten. Marknadsrätt: marknadsföringsrätt och konkurrensrätt. Kursens mål och förväntade studieresultat Övergripande målsättning Det övergripande målet för terminskurs 3 är att studenterna skall lära sig att på ett självständigt och kritiskt sätt analysera familjerättsliga och immaterialrättsliga problem samt sakrättsliga problemställningar av dynamisk och statisk karaktär. Analyserna skall kunna göras utifrån såväl rättsdogmatiska som rättstekniska och rättspolitiska perspektiv.

17 Generella mål Efter genomgången kurs skall studenterna ha uppnått följande mål inom de olika delämnena: - besitta förmåga att identifiera och analysera juridiska problem, - besitta förmåga att identifiera och argumentera för tänkbara lösningar på juridiska problem som tar hänsyn till olika parters och aktörers perspektiv på problemen, - ha förmåga att analysera problem enligt de metoder, den terminologi och de principer som är centrala inom de olika delämnena, - känna till mer allmänna metodologiska angreppssätt av betydelse för civilrätt i allmänhet, - ha uppnått kunskap om de viktigaste rättskällorna och erhållit förmåga att begagna dessa källor i egna resonemang, - besitta viss förmåga att göra rättsjämförande analyser ur ett EU-rättsligt och annat internationellt perspektiv, - ha förmåga att analysera rätten ur ett genusperspektiv. Sakrättens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall visa förmåga - att identifiera sakrättsliga konflikttyper samt sak- och exekutionsrättsliga problem, - att behandla sak- och exekutionsrättsliga problem med utgångspunkt i relevant rättskällematerial. I delämnet sakrätt studeras såväl den dynamiska som den statiska sakrätten och ämnet omfattar - frågor om borgenärsskydd, - regler om godtrosförvärv, - konflikter mellan flera berättigade anspråk mot samma egendom, - exekution, - pantsättning av lös och fast egendom, - äganderättens skydd, - inskränkningar i äganderätten. Familjerättens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall visa förmåga - att identifiera familjerättsliga frågeställningar och problematisera dem i relation till grundläggande strukturer och regelsammanhang på familjerättens område, - att föreslå lösningar på familjerättsliga frågeställningar med utgångspunkt i relevant rättskällematerial. Ämnet familjerätt omfattar - makars och sambors rättsliga och ekonomiska förhållanden sinsemellan och gentemot tredje man, - barns rättigheter och föräldrars ansvar, - successionsrätten vid arv och testamente, - egendomsfrågor i obligations- och sakrättsliga sammanhang med anknytning till familjen, - principer för egendomsfördelning vid upplösning av äktenskap och samboende,

18 - rättsliga relationer mellan barn och föräldrar. Immaterialrättens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall visa förmåga - att identifiera immaterial- och marknadsrättsliga problem, - att analysera och föreslå lösningar på immaterial- och marknadsrättsliga problem med utgångspunkt i relevant rättskällematerial. Ämnet immaterialrätt och marknadsrätt omfattar - immaterial- och marknadsrättens betydelse och ställning inom civilrätten och förmögenhetsrätten, - förhållandet mellan immaterialrätten och marknadsrätten, - marknadsföringslagstiftningen, - konkurrensbegränsningsrätt, - digitala mediers påverkan på immaterialrätten, - europeiska och internationella aspekter. Förväntade studieresultat för skriftliga och muntliga examinationsmoment på kursen Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall visa förmåga - att genomföra och redovisa skriftliga analyser av anvisade kursrelevanta problem, avseende såväl innehållet i gällande rätt som rättspolitiska frågor, - att genomföra en muntlig presentation av ett kursrelevant ämne. Seminariematerialet på terminen är utformat med ett genusperspektiv i beaktande. Ambitionen är att studenterna skall få en översiktlig kunskap om genusteoretiska metoder som verktyg för att analysera framförallt familje-, immaterial- och marknadsrättsliga frågor, men även sakrättsliga frågor. När gällande rätt utvärderas sker det bland annat i ett genusperspektiv. Studenterna skall erhålla en medvetenhet om att kön kan ha betydelse för hur rätten konstrueras och förmåga att kritiskt granska gällande rätt ur ett genusperspektiv. Undervisning Undervisningen består av seminarier, lektioner, föreläsningar, författande av promemorior samt muntliga föredrag i enlighet med undervisningsplanen. Undervisningen är baserad på de studerandes eget arbete i basgrupper med ca fem medlemmar. Den närmare uppläggningen av kursen framgår av undervisningsplanen, (bilaga 1). För tillträde till tentamen krävs närvaro och aktivt deltagande i seminarier och lektioner, författande av promemorior och fullgjord muntlig föredragning samt att hemtentamen i immaterialrätt fullgjorts. Från ämnesseminarierna tillåts ett frånvarotillfälle i varje delämne och från lektionstillfällena två frånvarotillfällen utan någon åtgärd. Ytterligare frånvaro kan efter dispens tas igen med extrauppgifter. Närvarokraven preciseras i den bifogade undervisningsplanen. Kursföreståndaren kan medge dispens från obligatoriska uppgifter och föreskriva eller delegera till undervisande lärare att föreskriva ersättningsuppgifter. Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i särskild förteckning (bilaga 2).

19 Examination Kursen omfattar 30 högskolepoäng. Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 högskolepoäng, dels de under kursen obligatoriska muntliga och skriftliga delmoment som anges i undervisningsplanen, dels ett avslutande skriftligt prov (tentamen). För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat såväl i de obligatoriska muntliga och skriftliga momenten (fullgjort obligatorium) som i det skriftliga provet. Studenternas förväntade studieresultat och kursens betygskriterier framgår av undervisningsplanen eller bilaga till denna. I undervisningsplanen meddelas också föreskrifter om tillåtna hjälpmedel vid prov och om möjlighet till förnyat prov (omtentamen). Skriftlig tentamen anordnas vid kursens slut och omtentamen enligt närmare anvisningar i undervisningsplanen. Kursföreståndaren kan, om det av särskilda skäl finns behov, besluta om enskild tentamen, skriftlig eller muntlig. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB. För betyget godkänt (B) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. För högre betyg (Ba eller AB) fordras att en sammanvägning av de resultat som uppnåtts beträffande de förväntade studieresultaten, enligt examinators bedömning motsvarar det högre betyget. Regler för rättning och omprövning av betyg följer av 2 kap högskoleförordningen. Närmare anvisningar för rättnings- och omprövningsärendens handläggning följer av undervisningsplanen. Disciplinära åtgärder vid fusk Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under salsskrivningar. Vid hemtentamen eller motsvarande ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen! Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader. Bilagor till kursplanen 1) Undervisningsplan 2) Förteckning över litteratur och andra läromedel Delegationer Det delegeras till kursföreståndaren att utfärda undervisningsplan och litteraturförteckning. Dessa skall årligen underställas utbildningsutskottet. Detta sker i kursrapporten.

20 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska fakulteten Juridiska institutionen TERMINSKURS 3 UNDERVISNINGSPLAN HT 2013 Studentportalen bör regelbundet besökas för senaste nytt! Delämnen Terminskurs 3 omfattar 30 högskolepoäng och behandlar tre olika delämnen som sinsemellan är ganska olika: sakrätt, familjerätt samt immaterial- och marknadsrätt. Ämnena läses delvis parallellt. Förväntade studieresultat och betygskriterier framgår av bilaga till undervisningsplanen. Sakrätt Kärnan i sakrätten handlar om konflikter mellan flera berättigade anspråk på samma egendom, till exempel konflikter mellan den i obligationsrättslig mening rätta ägaren och en besittares borgenärer och godtrosförvärvare. Regler om godtrosförvärv, separationsrätt (äganderätt), panträtt samt konkurs- och annan exekutionsrätt studeras ingående. Inom delämnet ryms även en vidare utblick över äganderättens ställning. Sakrätten sträcker sig över hela terminen. Immaterialrätt och marknadsrätt Inom immaterialrätten behandlas upphovsrätt, mönsterrätt, patenträtt och varumärkesrätt med särskild inriktning på de bedömningsmetoder som används för att avgöra om skydd alls föreligger och om intrång har skett. Vi tar upp frågor kring hur immaterialrätten påverkas av digitala medier såsom Internet. Vidare behandlas marknadsföringsrätt och konkurrensbegränsningsrätt. Immaterial- och marknadsrätten läses parallellt med sakrätten under veckorna Familjerätt Familjerätten omfattar tre delområden. Äktenskaps- och samborätten rör makars och sambors rättsliga och ekonomiska förhållanden sinsemellan och gentemot tredje man. Barnrätten behandlar barns rättigheter och föräldrars ansvar. Successionsrätten omfattar arv och testamente. Familjerätten läses parallellt med sakrätten under veckorna Integrerande seminarier Vecka 42 och 51 hålls seminarier som är särskilt utformade för att integrera de olika delämnena. 1

21 Studentportalen På terminskurs 3 använder vi oss aktivt av Studentportalen. Det är en kommunikationsplattform som syftar till att underlätta studenternas åtkomst till information, studiematerial och kommunikation med lärare och kursledning. I Studentportalen har studenterna tillgång till samtliga seminarieuppgifter, i princip allt seminariematerial, schema och uppdaterad kursinformation. Där finns också möjlighet att kontakta och diskutera med medstudenter och lärare samt att ställa frågor. Kursvärderingen görs i Studentportalen och kan fyllas i efterhand som momenten är avklarade. Sammanställningen av kursvärderingen sker elektroniskt, vilket garanterar att samtligas synpunkter beaktas. För den som inte sedan tidigare har tillgång till Studentportalen krävs två saker: 1. Internetkonto hos UpUnet-S. 2. Tillgång till Internet. (Det fungerar lika bra från biblioteket som hemifrån.) För den student som saknar UpUnet-S-konto är det viktigt att så snart som möjligt fylla i anmälningsblanketten angående detta och lämna den till amanuensen. Webbadressen till Studentportalen är: För inloggning krävs användarnamn och lösenord A (dessa tillhandahålls av UpUnet-S). Observera att UpUnet-S-kontouppgifter skickas till studentens folkbokföringsadress. På terminskurs 3 använder vi oss av funktionen Framsteg på Studentportalen. I Framsteg kan studenten följa de studieresultat med närvaro och obligatriska uppgifter som fullgörs under terminen. Framsteg kan på grund av hög arbetsbelastning och helger komma att vara ur fas med ett par dagar. Framsteg sköts av amanuensen och kursadministratören gemensamt och frågor runt Framsteg ställs till amanuensen. Undervisningsformer Här ska undervisningens uppläggning beskrivas. Det görs ganska utförligt eftersom ett stort arbete är nedlagt på att skapa ändamålsenliga former. Seminarier Utformningen av terminskurs 3:s seminarier följer vissa principer. Lika stor vikt har lagts vid det pedagogiska utförandet som det ämnesmässiga innehållet. Kraven på förberedelser tar hänsyn till att det många veckor ges tre seminarier. De centrala frågeställningarna ska vara tillgängliga genom en rimlig arbetsinsats. Deltagande och kreativitet kan lätt hämmas om stora delar av seminarietiden går åt till omfattande redovisningar av instuderat material. 2

22 Viktigast av allt är att seminariedeltagarna engageras av uppgifterna. Juridiska frågor är roliga att diskutera och det är det som seminarierna ska ägnas åt. Argumentation utvecklar förståelsen av ämnet, men är också något som jurister måste behärska. Målet är att den inlärningsprocess som satts igång genom individuella studier och förberedelser i basgruppen fortsätter, ja rent av eskalerar, under seminarierna. Deltagarna ska lämna seminariet klokare än vad de var två timmar tidigare och inspirerade till att läsa mer om ämnet. Sokratiska lektioner En del av undervisningen i sakrätt ges i form av lektioner kring särskilda problem, där underlaget är källmaterial (rättsfall från Högsta domstolen). Varje lektion är en timme lång och det hålls vanligen två sådana per vecka. Krav på förberedelse och aktivitet gäller. En lektionsgrupp består av två seminariegrupper och innehåller därför cirka 50 studenter. Lektionerna utgörs av en dialog mellan läraren och studenterna. Tempot är avsett att vara högt, med korta frågor och svar. Syftet bakom dialogen är att pröva hållbarheten av uttalanden i rättskällorna och att söka efter de grundprinciper som styrt lösningen av de särskilda fallen. Målet med undervisningsformen är att träna de studerandes förmåga till juridiska resonemang. Den är hämtad från den amerikanska juristutbildningens första år och är där känd som den sokratiska metoden. Föreläsningar I syfte att antingen introducera vissa ämnesområden eller fördjupa enskilda frågeställningar ges ett antal föreläsningar. Något krav på närvaro eller aktivitet finns inte här. Föreläsningarna ges av kursens egna lärare, institutionens specialister och utifrån kommande specialister eller praktiker. Basgrupper I varje seminariegrupp finns fem basgrupper med normalt fyra eller fem deltagare. Förberedelsearbete i dessa basgrupper är en grundsten i juristutbildningen, också på terminskurs 3. Basgruppernas viktigaste uppgift är gemensam förberedelse inför seminarier. Kursledningen rekommenderar att varje basgrupp upprättar en turordningslista, som bestämmer vem i basgruppen som inleder gruppens redovisning. På kursen läggs stor vikt vid den muntliga aktiviteten i undervisningen. Basgruppshandledning med lärare förekommer inte. Basgrupperna omformas efter ungefär halva terminen. De ursprungliga basgrupperna ersätts således av nya från och med vecka 43. 3

23 Betygsgrundande uppgifter under kursen Muntlig föredragning Allmänna instruktioner Under terminen ska varje student en gång föredra en uppgift under ett seminarium. Uppgiften knyter nästan alltid an till det som ska behandlas på seminariet. Föredragningsuppgifterna återges i de olika seminarieuppgifterna. Vem som ska ha föredragningsuppgiften vid respektive seminarium framgår av en särskild lista som delas ut vid kursstart. Föredragningarna ska vara mellan 5 och 10 minuter långa. Det är viktigt att föredragningen inte innebär högläsning ur färdigskrivna manuskript. Talet ska vara fritt och inte understött av mer än en lapp med stolpar. Hjälpmedel, såsom svarta tavlan, overhead eller dator, får gärna användas. Studenten ansvarar själv för att denna och övriga obligatoriska uppgifter blir fullgjorda. En student som har missat sitt föredragningstillfälle måste på eget initiativ och i samråd med seminarieläraren se till att uppgiften blir fullgjord vid ett senare tillfälle. Om det inte går att ordna på annat sätt får studenten hålla sitt föredrag inför samtliga lärare och andra studenter i samma situation i början av den period som är avsedd för inläsning inför tentamen. En student som har blivit sjuk eller av annan anledning inte kan hålla sitt föredrag bör kontakta amanuensen eller läraren före seminarietillfället. Vid förberedelsen av det muntliga föredraget får alla relevanta källor användas. Det är alltså tillåtet att gå utöver kurslitteraturen. Samarbete med annan är inte tillåtet. Betygssättning (poängsättning) och tips inför föredragningen Föredragningen ingår i underlaget för betygssättning och kan ge upp till 4 poäng. För godkänd föredragning krävs 2 poäng. Underkänd föredragning räknas som icke fullgjord. Förväntade studieresultat och betygskriterier för momentet framgår av bilaga till undervisningsplanen. I bedömningen av föredragningen ingår såväl den retoriska skickligheten som det materiella innehållet. En god föredragning är väldisponerad och pedagogiskt upplagd samt innehåller analys av de aktuella rättsfrågorna. Vidare kräver en lyckad föredragning kontakt med åhörarna. Att sittandes läsa innantill från manus ger aldrig en bra föredragning, utan resulterar i att åhörarna tappar intresset. För en bra föredragning krävs engagemang, bra förberedelse och ett upplägg som är väl genomtänkt och som föredragshållaren trivs med. Exempel och rättsfall bör användas för att illustrera ämnet. Även den mest komplicerade föredragningsuppgiften kan bli begriplig för åhörarna (och för föredragshållaren själv) om den omsätts i praktiken. 4