EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 27 augusti 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/0053(COD) Rev1 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi över förslaget till rådets beslut om europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (KOM(2001) 94 C5-0087/ /0053(COD)) Föredragande: Peter Liese PA\ doc PE

2 PE /29 PA\ doc

3 ÄRENDETS GÅNG Vid utskottssammanträdet den 11 april 2001 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Peter Liese till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 28 augusti och 2001 behandlade utskottet förslaget till yttrande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) nedanstående ändringsförslag med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:...(ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för...i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och... PA\ doc 3/29 PE

4 ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande: Kommissionens förslag 1 Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1, sista stycket Sju prioriterade tematiska forskningsområden har valts ut. Åtta prioriterade tematiska forskningsområden har valts ut. Ytterligare en prioritering bör införas (biovetenskaper i medicinens tjänst). Medicinsk forskning skall enligt kommissionen i första hand stödjas då den är förknippad med genforskning och genteknik. Detta stöter på stort motstånd bland många forskare i Europa som utför värdefull medicinsk forskning som inte är kopplad till bioteknik och genforskning, men som ändå är väsentlig för patienterna. Se även motiveringen. Ändringsförslag 2 Bilaga I, stycke 1, punkt (ny) Biovetenskaper i medicinens tjänst Mål Målet för åtgärderna på detta område är att stödja forskning för att bekämpa allvarliga sjukdomar. I detta sammanhang bör hög prioritet ges sådana forskningsinsatser som en medlemsstat inte kan genomföra på egen hand eller så effektivt som Europeiska unionen, och som inom en överskådlig tid medför direkt nytta för patienterna. Åtgärdens motivering och europeiska 1 EGT C, , s PE /29 PA\ doc

5 mervärden: Bekämpning av allvarliga sjukdomar är ett högprioriterat mål för Europeiska unionen. Under de senaste åren har man via Europeiska unionens forskningsprogram stött viktiga initiativ som möter hög acceptans bland befolkningen och de berörda vetenskapsmännen. Därför är det motiverat att fortsätta dessa insatser. På en rad områden, t.ex. vid bekämpning av sällsynta sjukdomar och på området barnsjukdomar är det ofta inte möjligt för en medlemsstat att på egen hand genomföra den forskning som krävs. I synnerhet vid kliniska prövningar behövs det ett stort antal patienter. Dessa finner man lättare i Europa som helhet än genom forskning som begränsas till en enda medlemsstat. Här finns således ett klart europeiskt mervärde. Planerade åtgärder: - bekämpning av cancer, degenerativa sjukdomar i nervsystemet, andra åldersrelaterade sjukdomar, hjärtkärlsjukdomar, - bekämpning av sällsynta sjukdomar, - effektiv behandling av barnsjukdomar, - forskning om etiskt riskfria alternativ till teknik som orsakar kontroverser i gemenskapen och medlemsstaterna. I kampen mot de tre fattigdomsrelaterade infektionssjukdomar som är föremål för en prioriterad bekämpningsinsats i unionen, nämligen aids, malaria och tuberkulos, kommer ett brett tillvägagångssätt att utvecklas. De sjukdomar som anges i kommissionens förslag under området Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa avspeglar delvis Europaparlamentets prioriteringar på hälsoområdet. PA\ doc 5/29 PE

6 Ytterligare två områden bör emellertid läggas till, nämligen följande: 1. Forskning om bättre behandlingsmöjligheter för barn. Detta är för det första viktigt eftersom barn är samhällets svagaste länk och insatser för att förbättra deras hälsa måste få ett särskilt stöd. För det andra förekommer vissa barnsjukdomar relativt sällan, och därför är behandlingsformerna mindre väl utforskade än när det gäller vuxna. 2. I första hand bör man understöda forskningsinsatser som kan ersätta sådan praxis som har blivit föremål för kontroverser i medlemsstaterna och EU. Ett exempel på detta vore att ersätta djurförsök med alternativa metoder och stödja alternativ till användning av embryonala stamceller, dvs. både när det gäller arbete med adulta stamceller och andra koncept att behandla Parkinsons sjukdom, diabetes och liknande sjukdomar. Ytterligare ett exempel är kryokonservering av äggceller inom ramen för konstgjord befruktning, som möjligen på lång sikt skulle kunna förhindra framställning av så kallade överflödiga mänskliga embryon. Ändringsförslag 3 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, rubrik och Mål Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa Målet för verksamheten inom detta område är att hjälpa gemenskapen att genom integrerade forskningsinsatser utnyttja den kunskap som utvunnits genom kartläggningen av olika levande organismers genom, inte minst till gagn för folkhälsa och medborgare och för att främja den europeiska biotekniska industrins konkurrenskraft. Genforskning och bioteknik Målet för verksamheten inom detta område är att hjälpa gemenskapen att genom integrerade forskningsinsatser utnyttja den kunskap som utvunnits genom kartläggningen av olika levande organismers genom, inte minst till gagn för medborgare och för att främja den europeiska biotekniska industrins konkurrenskraft. Prioriteringen av genforskning och bioteknik bör bibehållas, men ändå inte begränsas till medicinens område. Utöver detta finns det också andra positiva tillämpningsmöjligheter (jfr. t.ex. yttrandet (föredragande: Jonas Sjöstedt) över bioteknikindustrins framtid). PE /29 PA\ doc

7 Ändringsförslag 4 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Åtgärdens motivering och europeiska mervärde, stycke 1 Forskningsverksamheten på de områden som uppstått efter kartläggningen av genomet, och som berör det mänskliga genomet eller modellorganismers genom (djur, växter och mikrober), skall främst syfta till att utveckla en rad nya tillämpningar inom olika sektorer, t.ex. nya diagnosverktyg och nya behandlingsmetoder för att exempelvis kämpa mot sjukdomar som ännu inte kan botas. Sådana verktyg möjliggör öppnandet av stora potentiella marknader. Framstegen på området genforskning och bioteknik kan både inom medicinen och miljöskyddsområdet samt jordbruket föra med sig många nya tillämpningar som skulle kunna lösa hittills olösta problem. Ändringsförslaget syftar till att klargöra att de eventuella fördelarna med genforskning och bioteknik inte endast omfattar medicinen utan även miljöskydds- och jordbruksområdet. Dessutom syftar det till att visa att det är fråga om att lösa människornas problem och inte huvudsakligen om goda avsättningsmöjligheter. Ändringsförslag 5 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, stycke 2, strecksats 1 - Teknikplattformar för utveckling av nya diagnosverktyg, preventionsinsatser och behandlingsmetoder. - Teknikplattform för utveckling av nya diagnosverktyg, preventionsinsatser och behandlingsmetoder (prioriteringen ligger i detta sammanhang på området förebyggande och behandling av sjukdomar. Diagnosverktyg kommer i första hand att stödjas då de är direkt kopplade till behandlingsinsatser). Diagnosverktyg borde stödjas endast om de står i direkt sammanhang med behandlingsinsatser. En bred forskning om diagnostiseringsmöjligheter utan parallella PA\ doc 7/29 PE

8 insatser på behandlingsområdet leder till den problematiska situationen att man kan fastställa genetiskt betingade sjukdomsorsaker mycket exakt utan att kunna erbjuda patienterna konkret hjälp. Visserligen krävs det i de flesta fall exakta diagnoser för att kunna genomföra en målinriktad behandling, men i fråga om många genetiska sjukdomar är emellertid diagnostiseringen i sig inte någon hjälp för patienten. Ändringsförslag 6 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, stycke 3, strecksats 2a (ny) - Stöd även till cellterapi, medräknat terapi med adulta stamceller. Stamcellsterapin är ett viktigt nytt forskningsområde inom medicinen. I motsats till det särskilda programmet för att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet nämns detta område emellertid inte uttryckligen i ramprogrammet. I motsats till forskningen om embryonala stamceller är terapin med adulta stamceller redan nu så utvecklad att den erbjuder patienterna konkreta fördelar, och den får obegränsat stöd i alla medlemsstater. Ändringsförslag 7 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, stycke 3, strecksats 1 - Kampen mot cancer, degenerativa nervsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och sällsynta sjukdomar. - Kampen mot cancer, degenerativa nervsjukdomar och andra åldersrelaterade sjukdomar samt hjärt-kärlsjukdomar. Här bör åldersrelaterade sjukdomar nämnas, eftersom de utgör en viktig hälsopolitisk utmaning. Nedan stryks det abstrakta målet Studiet av människans utveckling, hjärnan och åldrandeprocessen, eftersom det inte har någon direkt koppling till behandlingen. PE /29 PA\ doc

9 Ändringsförslag 8 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, stycke 3, strecksats 1a (ny) - Kampen mot sällsynta sjukdomar. Kampen mot sällsynta sjukdomar bör särskilt betonas, eftersom var och en inser att det på detta område endast är forskning på europeisk och inte på nationell nivå som kan leda till målet. Ändringsförslag 9 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, stycke 3, strecksats 1b (ny) - Utvecklingen av bättre behandlingsmetoder för barn. En prioritering med bättre behandlingsformer för barn bör införas. Se motiveringen till ändringsförslag 2. Ändringsförslag 10 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, stycke 3, strecksats 3 - Studiet av människans utveckling, hjärnan och åldrandeprocessen. utgår Området Studiet av människans utveckling, hjärnan och åldrandeprocessen bör strykas eftersom det inte har någon direkt koppling till behandlingen. PA\ doc 9/29 PE

10 Ändringsförslag 11 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, stycke 3, sista stycket I kampen mot de tre fattigdomsrelaterade infektionssjukdomarna (aids, malaria och tuberkulos) kommer ett bredare tillvägagångssätt att tillämpas, som kommer att omfattas av en prioriterad bekämpningsinsats inom Europeiska unionen och på internationell nivå. Utvecklingen av bättre behandlingsformer vad avser de tre fattigdomsrelaterade infektionssjukdomarna (aids, malaria och tuberkulos). Här är det fråga om att tillämpa gen- och biotekniken i kampen mot de sjukdomar som anges. Det bredare tillvägagångssättet bör enligt föredragandens mening skrivas in i den nya prioriteringen "Biovetenskaper i medicinens tjänst". Ändringsförslag 12 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.2, Planerade åtgärder, stycke 1, strecksats 1a (ny) - Informationssamhällets möjligheter att förhindra onödig trafik. Om den moderna informationstekniken används rätt och om möjligheterna utforskas på ett målinriktat sätt kan man reducera problemet med den ökande trafiken och de utsläpp som är förknippade med den. Man kan t.ex. hålla videokonferenser så deltagarna inte är tvungna att flyga. Information kan översändas online i stället för en dyr överföring i pappersform eller via andra medier. Intelligenta trafikledningssystem kan bidra till att förhindra onödig trafik. Ändringsförslag 13 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.3, rubrik Nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser Nanoteknik, biomaterial och medicinteknik, intelligenta material, nya PE /29 PA\ doc

11 produktionsprocesser Tillämpning av nanotekniken inom medicinen, dvs. biomaterial och medicinteknik, bör få en egen prioritering, eftersom de är mycket viktiga för patientens hälsa och eftersom de utgör den snabbast växande delen av den biomedicinska industrin. Europa har här lovande möjligheter på många områden. Ändringsförslag 14 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.3, Planerade åtgärder, stycke 1 - Nanoteknik, strecksats 6 - Tillämpningar inom områden som hälsa, kemi, energi, optik och miljö. - Tillämpningar inom områden som kemi, energi, optik och miljö. Eftersom hälsan får en särskild prioritering kan den strykas ur denna strecksats. Ändringsförslag 15 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.3, Planerade åtgärder, stycke 1a (nytt) Biomaterial och medicinteknik: - hybridvävnadsteknik och konstgjorda organ (medräknat adulta stamceller), - smarta implantat, - system för läkemedelsdistribution, - nya och förbättrade biomaterial och bioaktiva ytlager, - bättre biokompatibilitet, - biomimetiska material. Kommissionen har under de senaste åren redan främjat många mycket framgångsrika projekt PA\ doc 11/29 PE

12 på detta område. Den har t.ex. finansierat projekt med adulta stamceller som med goda resultat har förmått ersätta hud, ben, brosk, senor och mjukdelar. Rådet och parlamentet bör absolut visa att de fortsättningsvis stödjer denna forskning. Ändringsförslag 16 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.4, Planerade åtgärder, stycke 1 - Flygteknik Inom luftfartssektorn skall Europeiska unionens forskningsverksamhet syfta till sådan FoTU som krävs för att: - öka gemenskapsindustrins konkurrenskraft när det gäller kommersiella flygplan, motorer och utrustning, - minska de negativa effekterna och belastningen på miljön (koldioxid- och kväveoxidutsläpp, buller), - öka luftfarkosternas säkerhet i den snabbt ökande lufttrafiken, - öka lufttransportsystemets kapacitet och säkerhet, i syfte att främja upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (system för kontroll och trafikstyrning). Inom luftfartssektorn skall Europeiska unionens forskningsverksamhet syfta till sådan FoTU som krävs för att: - minska de negativa effekterna och belastningen på miljön (koldioxid- och kväveoxidutsläpp, buller), - öka luftfarkosternas säkerhet i den snabbt ökande lufttrafiken, - öka lufttransportsystemets kapacitet och säkerhet, i syfte att främja upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum (system för kontroll och trafikstyrning), - öka gemenskapsindustrins konkurrenskraft när det gäller kommersiella flygplan, motorer och utrustning, Enligt kommissionsledamot Busquin skall en hållbar utveckling vara ett kännetecken för sjätte forskningsramprogrammet. De ständigt ökande utsläppen, i synnerhet av koldioxid från luftfarten, utgör ett allvarligt problem. På detta område bör den högsta prioriteringen därför vara att minska utsläppen. Ändringsförslag 17 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.5, rubrik Livsmedelssäkerhet och hälsorisker Livsmedelssäkerhet och hälsoeffekter PE /29 PA\ doc

13 Man bör inte ge intryck av att mat och dryck i princip är farliga för hälsan. En balanserad och sund kost kan även förbättra hälsan. Denna aspekt bör komma till uttryck i sjätte forskningsramprogrammet. Ändringsförslag 18 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.5, Planerade åtgärder, strecksats 5 - Epidemiologin bakom kostrelaterade sjukdomar och genetiskt betingad överkänslighet. - Epidemiologin bakom kostrelaterade sjukdomar. Inte heller i detta sammanhang bör gen- och biotekniken begränsas. Orsakerna till kostrelaterade sjukdomar är i de flesta fall inte genetiskt betingade. Ändringsförslag 19 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.5, Planerade åtgärder, strecksats 5a (ny) - Kostrelaterade hälsoeffekter hos barn. Eftersom barn har annorlunda kroppsbyggnad och ämnesomsättning än vuxna behöver de lämplig kost. Kostrelaterade hälsorisker kan i synnerhet påverka barn, eftersom de växer snabbt och fortare upptar näringsämnen per kilo kroppsvikt. PA\ doc 13/29 PE

14 Ändringsförslag 20 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.6, Planerade åtgärder, stycke 1 - Teknik för en hållbar utveckling, strecksats 1 - Förnyelsebar energi, energisparande och energieffektivitet, i synnerhet i stadsmiljö samt rena transporter och utveckling av nya typer av fordon, bl.a. för vägtransporter, samt utveckling av alternativa bränslen. - Förnyelsebar energi, energisparande och energieffektivitet, samt rena transporter och utveckling av nya typer av fordon, bl.a. för vägtransporter, samt utveckling av alternativa bränslen. Energisparande och en effektiv energianvändning är viktigt även på landsbygden. Därför förefaller det inte motiverat att begränsa denna fråga till städerna. Ändringsförslag 21 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.6, Planerade åtgärder, stycke 1 - Teknik för en hållbar utveckling, strecksats 1a (ny) - Miljövänlig produktion och bearbetning av förnybara råvaror som ersättning för fossila energikällor och andra råvaror som finns i begränsad mängd eller som är farliga för miljön. Enligt sakkunniga har detta område inte beaktats tillräckligt ingående i kommissionens förslag. I samband med en lämplig teknisk vidareutveckling kan förnybara råvaror ge ett viktigt bidrag till att minska miljöproblemen och samtidigt bredda inkomstgrunderna för det europeiska jordbruket. PE /29 PA\ doc

15 Ändringsförslag 22 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.1.6, Planerade åtgärder, stycke 1 - Kunskapssamhället, strecksats 3a (ny) - Samhällsvetenskaplig forskning till stöd för en hållbar utveckling. En hållbar utveckling är en utmaning inte endast för naturvetenskaperna, utan även för samhällsvetenskaperna. Man bör undersöka hur medborgarna och beslutsfattarna kan fås att ta hänsyn till hållbarhetsprincipen på alla livsområden. Ändringsförslag 23 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.2.1, Verksamhet som genomförs på grundval av ansökningsomgångar, stycke 1 Den omfattar bl.a. följande två typer av forskning: - Forskning som är nödvändig för utformningen, genomförandet och uppföljningen av gemenskapens och EU:s politik enligt följande: - Forskning för att underlätta genomförandet av gemensam politik som t.ex. den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken. - Forskning som gynnar EU:s politiska mål enligt definitionen i t.ex. sjätte miljöhandlingsprogrammet eller grönboken Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning. Den omfattar bl.a. följande två typer av forskning: - Forskning som är nödvändig för utformningen, genomförandet och uppföljningen av gemenskapens och EU:s politik enligt följande: - Forskning som gynnar EU:s politiska mål enligt definitionen i t.ex. sjätte miljöhandlingsprogrammet eller grönboken Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning. - Forskning som är nödvändig för gemenskapens eller EU:s övriga verksamhet på områdena hälsa (i synnerhet folkhälsa) regional utveckling, handel, yttre förbindelser och utvecklingsstöd eller rättsliga och inrikes frågor. - Forskning för att underlätta genomförandet av gemensam politik som t.ex. den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken. PA\ doc 15/29 PE

16 - Forskning som gynnar de mål som Europeiska rådet fastställt för EU, t.ex. de mål som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Feira beträffande ekonomisk politik, områdena för informationssamhället och e-europe, företag, social- och sysselsättningspolitik, utbildning, samt de statistiska verktyg och metoder som krävs. - Forskning som är nödvändig för gemenskapens eller EU:s övriga verksamhet på områdena hälsa (i synnerhet folkhälsa) regional utveckling, handel, yttre förbindelser och utvecklingsstöd eller rättsliga och inrikes frågor t.ex. utgår - Forskning på politikområden som Europaparlamentet och rådet definierar som prioriterade. Genomförandet av miljöhandlingsprogrammet och energiförsörjningstryggheten är Europaparlamentets främsta prioriteringar. Dessa punkter bör därför stå överst. Forskning i syfte att genomföra målen från rådet i Lissabon och Feira har beaktats tillräckligt bland de prioriterade områdena, t.ex. vad avser informationssamhället. Därför bör denna aspekt inte betonas ytterligare en gång i detta sammanhang. Informationssamhället är den prioritering som kommer att få flest ekonomiska medel. Därför är det viktigt att man i åtgärdsområde 1.2 även främjar andra politiska strategier. Den strecksats som skall strykas är dessutom diskriminerande för Europaparlamentet gentemot rådet. Parlamentet kan inte acceptera att man ur ett program som omfattas av medbeslutandeförfarandet i första hand finansierar åtgärder som fastställts av rådet utan att parlamentet gjorts delaktigt. Ändringsförslag 24 Bilaga I, stycke 1, punkt 1.2.1, Verksamhet som genomförs på grundval av ansökningsomgångar, stycke 2, strecksats 4 - Kommissionen väljer teman, områden och ämnen för forskningen på grundval av den interna användargruppens utvärdering. Denna grupp utgår ifrån yttrandet från en oberoende rådgivande struktur bestående av experter på hög nivå inom forskning och näringsliv. - Kommissionen väljer teman, områden och ämnen för forskningen på grundval av den interna användargruppens utvärdering i nära samråd med Europaparlamentet och rådet. Denna grupp utgår ifrån yttrandet från en oberoende rådgivande struktur bestående av experter på hög nivå inom forskning och näringsliv. PE /29 PA\ doc

17 Då kommissionen fastställer teman, områden och ämnen för forskningen bör den samråda med Europaparlamentet och rådet. Kommissionen kan inte ensam avgöra Europeiska unionens framtida behov av vetenskap och teknik. Ändringsförslag 25 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Vetenskap och samhälle, Mål Syftet med åtgärderna som vidtas under denna rubrik är att främja utvecklingen i gemenskapen av harmoniska relationer mellan vetenskap och samhälle och att skapa förutsättningar för innovativ verksamhet med hjälp av nya förbindelser och en dialog mellan forskare, företrädare för industrin, politiska beslutsfattare och medborgare. Syftet med åtgärderna som vidtas under denna rubrik är att främja utvecklingen i gemenskapen av harmoniska relationer mellan vetenskap och samhälle och att skapa förutsättningar för innovativ verksamhet i samhället samt bidra till kritisk reflexion inom vetenskapen när det gäller frågor som oroar samhället med hjälp av nya förbindelser och en dialog mellan forskare, företrädare för industrin, politiska beslutsfattare, viktiga samhällsgrupper och medborgare. Det är viktigt att samhället är öppet för innovationer. Lika viktigt är det dock att vetenskapsmännen är självkritiska och mottagliga när det gäller farhågor som råder i samhället. Viktiga samhällsgrupper bör delta i dialogen. PA\ doc 17/29 PE

18 Ändringsförslag 26 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Åtgärdens motivering och europeiska mervärde Frågor rörande relationerna mellan vetenskap och samhälle måste självfallet tas upp på europeisk nivå, eftersom de är av starkt europeisk karaktär. Detta har inte minst att göra med att sådana frågor ofta uppkommer på gemenskapsnivå (vilket exempelvis visat sig i samband med problemen med livsmedelssäkerheten), och med att det finns stora fördelar med att kunna utnyttja de erfarenheter och det kunnande som samlats i olika länder, och som ofta kompletterar varandra. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till alla olika synsätt som råder i de olika delarna av unionen och som är en återspegling av den kulturella mångfalden i Europa. Frågor rörande relationerna mellan vetenskap och samhälle måste även tas upp på europeisk nivå, eftersom de är av starkt europeisk karaktär. Detta har inte minst att göra med att sådana frågor ofta uppkommer på gemenskapsnivå (vilket exempelvis visat sig i samband med problemen med livsmedelssäkerheten), och med att det finns stora fördelar med att kunna utnyttja de erfarenheter och det kunnande som samlats i olika länder, och som ofta kompletterar varandra. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till alla olika synsätt som råder i de olika delarna av unionen och som är en återspegling av den kulturella mångfalden i Europa. En viktig del av denna dialog måste givetvis äga rum i medlemsstaterna och regionerna. Ordet "självfallet" ger intryck av att en dialog på europeisk nivå skulle kunna ersätta dialogen mellan vetenskapen och samhället lokalt i medlemsstaterna. Ändringsförslag 27 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, inledning I enlighet med kommissionens arbetsdokument Vetenskapen, samhället och medborgarna i Europa omfattar åtgärderna som vidtas på detta område, för allt som gäller vetenskap och teknik, företrädesvis följande teman: I enlighet med kommissionens arbetsdokument Vetenskapen, samhället och medborgarna i Europa omfattar åtgärderna som vidtas på detta område, för allt som gäller vetenskap och teknik, och delvis även i samarbete med de prioriterade forskningsområdena, företrädesvis följande teman: PE /29 PA\ doc

19 Det bör säkerställas att vetenskapen och samhället inte agerar isolerat, utan även i direkt kontakt med de sju tematiska forskningsområden som själva i samband med sina aktiviteter bör ta hänsyn till forskningens etiska dimension, den nödvändiga offentliga framställningen och särskilt också jämställdheten. Till detta kommer en väsentlig aspekt som inte ingår i själva ramprogrammet, utan i reglerna för deltagande, enligt 167, nämligen involverande av den etiska dimensionen, kvinnoaspekten och medvetenheten bland allmänheten/offentliggörande av resultat i reglerna för deltagande i ramprogrammet. Ändringsförslag 28 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, stycke 1, strecksats 1 - Att närma forskningen till samhället: Vetenskap och styrelseformer, vetenskapliga yttranden, samhällets deltagande i forskningen, framtidsplanering (foresights). - Att närma forskningen till samhället: Vetenskap och styrelseformer, vetenskapliga yttranden, samhällets deltagande i forskningen, framtidsplanering (foresights). Man bör bidra till att politiska beslut i högre grad tar hänsyn till samhällets behov och grundas på vetenskapliga rön. Formuleringen syftar till att klargöra den exakta avsikten med denna åtgärd. Ändringsförslag 29 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, stycke 1, strecksats 1a (ny) - Analys och främjande av god praxis vid tillämpning av försiktighetsprincipen på olika områden av det politiska beslutsfattandet samt vid bedömning, hantering och offentliggörande av osäkerhetsfaktorer och risker. PA\ doc 19/29 PE

20 Försiktighetsprincipen har stor betydelse för Europaparlamentet, och därför bör den uttryckligen nämnas i sjätte ramprogrammet. Den formulering som valts härstammar ur kommissionens förslag till ett särskilt program. Ändringsförslag 30 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, stycke 1, strecksats 2 - Dra nytta av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på ett ansvarsfullt sätt: risker, sakkunskap, tillämpande av försiktighetsprincipen, gemenskapsövergripande referenssystem, etik. - Dra nytta av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på ett etiskt ansvarsfullt sätt: risker, sakkunskap, gemenskapsövergripande referenssystem. Försiktighetsprincipen och etiken är Europaparlamentets främsta prioriteringar, och därför bör bägge aspekterna få en egen strecksats. Föredragandens förslag grundar sig i hög grad på kommissionens förslag inom ramen för det särskilda forskningsprogrammet (jfr s. 112 i det särskilda programmet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet). Ändringsförslag 31 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, stycke 1, strecksats 2a (ny) - På detta sätt skall man säkra att vetenskapens oerhört snabba framsteg stämmer överens med de flesta européers etiska värden. I det särskilda programmet konstaterar kommissionen att man bör säkra att vetenskapens oerhört snabba framsteg är förenliga med alla européers etiska värden. Enligt föredragandens mening är detta inte realistiskt, eftersom det finns extrema grupper som PE /29 PA\ doc

21 motsätter sig all vetenskaplig forskning och för vilka den nuvarande forskningen således inte är förenlig med de etiska principerna. Målet måste emellertid vara att forskningen är förenlig med de etiska principer som gäller för de flesta européer. Detta innebär att om en viss slags teknik stöter på principiellt motstånd hos en stor del av befolkningen måste man ta hänsyn till oron hos denna befolkningsgrupp. Ändringsförslag 32 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, stycke 1, strecksats 3 - Främja dialogen mellan vetenskap och samhälle: nya dialogformer, allmänhetens kunskap om forskningen, främja ungdomens intresse för vetenskapliga yrken, kvinnor inom vetenskapen och forskningen. - Främja dialogen mellan vetenskap och samhälle: nya dialogformer genom att miljö- och patientorganisationer samt religiösa samfund görs delaktiga, allmänhetens kunskap om forskningen, främja ungdomens intresse för vetenskapliga yrken, kvinnor inom vetenskapen och forskningen. Viktiga grupper i det civila samhället bör uttryckligen nämnas i denna punkt. Ändringsförslag 33 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, stycke 2, strecksatser 2a, 2b och 2c (nya) - Skapande av nätverk av befintliga europeiska organ och verksamheter för etiska frågor i nätverk samt främjande av en dialog kring etik inom forskningen med andra regioner på global nivå. - Utbildningsverksamhet och åtgärder för att öka medvetenheten om etiska frågor; samordning och utveckling av en uppförandekod för forskningsverksamhet och teknisk utveckling. - Forskning kring etiska frågor inom vetenskap, teknisk utveckling och tillämpning, till exempel i samband med informationssamhället, nanoteknik, humangenetik, biomedicinsk forskning PA\ doc 21/29 PE

22 och livsmedelsteknik. Kommissionen föreslog denna text inom ramen för det särskilda programmet. För att betona etikens betydelse bör den skrivas in i ramprogrammet. Ändringsförslag 34 Bilaga I, stycke 2, punkt 2.4, Planerade åtgärder, stycke 2, sista stycket (nytt) Projektdeltagarna skall agera inom ramen för de principer som förtecknas i slutet av bilaga I och försöka ge dessa principer en konkret utformning. Syftet med ändringsförslaget är att säkra att man ur denna del av ramprogrammet inte stödjer några "etiska experter", som ifrågasätter de grundläggande principerna för Europeiska unionen. Så kallade "etiska experter" som sprider rasistiska tankar och förespråkar arvshygieniska åtgärder eller död för funktionshindrade människor bör inte motta stöd genom detta program. PE /29 PA\ doc

23 Ändringsförslag 35 Bilaga I, stycke 3, sista stycket (nytt) I detta ramprogram kommer mänsklig kloning i reproduktionssyfte inte att erhålla stöd. Ingen forskningsverksamhet som syftar till att modifiera människors genmaterial kommer att genomföras. Inte heller kommer det att genomföras forskningsverksamhet som omfattar skapande av mänskliga embryon för forskningsändamål eller terapeutiska tillämpningar. Där så är möjligt bör djurförsök ersättas med alternativa metoder. Djurens lidande måste undvikas eller begränsas till ett minimum, och djurförsök som berör arter som står människan nära måste ägnas särskild uppmärksamhet i detta hänseende (se även direktiv 86/609/EEG). Modifiering av djurs genmaterial samt kloning av djur kommer endast att komma i fråga för mål som är motiverade på etiska grunder och under förutsättning att verksamheten genomförs under förhållanden som respekterar djurens välbefinnande och principerna för biologisk mångfald. Även detta förslag härstammar i vid utsträckning från kommissionens text i det särskilda programmet. Föredraganden föreslår emellertid vissa ändringar, nämligen följande: 1. Formuleringen om ingrepp i mänskligt genmaterial bör utformas så att man inte utesluter strålbehandling och kemoterapi vid cancersjukdomar i genmaterialet. 2. Formuleringen om framställning av mänskliga embryon i forskningssyfte bör breddas på så sätt att även forskning med redan befintliga embryon utesluts om dessa förstörs under forskningen. Denna forskning är olaglig i fyra medlemsstater och ett antal kandidatländer, och har flera gånger avvisats av Europaparlamentet. Därför bör den finansieras med nationella anslag i stället för europeiska skattemedel, om den överhuvudtaget bör finansieras. PA\ doc 23/29 PE

24 Ändringsförslag 36 Bilaga I, stycke 3, sista stycket a (nytt) I samband med genomförandet av detta program och den forskningsverksamhet som hänger samman med detta skall de grundläggande etiska principerna respekteras, inbegripet skydd av människovärdet, personuppgifter och privatlivet, djurskydd samt miljöskydd i enlighet med gemenskapens lagstiftning, relevanta internationella konventioner och uppförandekoder (t.ex. Helsingforsdeklarationen enligt versionen från 1996, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin samt den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco) samt gällande lagstiftning och förordningar i de länder där forskningen kommer att genomföras. Vid behov skall deltagarna i forskningsprojekten begära de berörda etikkommittéernas godkännande innan FoTU-verksamheten inleds. För projektförslag som berör känsliga frågor kommer en etisk granskning att genomföras systematiskt. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande. I motsats till femte forskningsramprogrammet finns det i förslaget till det sjätte inte några anmärkningar om de etiskt motiverade gränserna för forskningen. I det särskilda programmet för att integrera och stärka det europeiska forskningsområdet har kommissionen emellertid nämnt detta tema flera gånger. Föredraganden föreslår att dessa anmärkningar förs in i ramprogrammet (se motiveringen). PE /29 PA\ doc

25 Ändringsförslag 37 Bilaga II, punkt 1 Kommissionens förslag 1. Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa Informationssamhällets teknik Nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser Flyg- och rymdteknik Livsmedelssäkerhet och hälsorisker 600 Hållbar utveckling och globala förändringar Medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället 225 Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov Parlamentets ändringar 1. Att integrera gemenskapens forskningsverksamhet Biovetenskaper i medicinens tjänst Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa Informationssamhällets teknik Nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser Flyg- och rymdteknik 900 Livsmedelssäkerhet och hälsorisker 600 Hållbar utveckling och globala förändringar Medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället 225 Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov PA\ doc 25/29 PE

26 Genom att den nya prioriteringen Biovetenskaper i medicinens tjänst läggs till krävs det en minskning för de övriga prioriteringarnas del. Eftersom områdena Genforskning, bioteknik och biovetenskaper i medicinens tjänst överlappar varandra är det motiverat med en moderat nedskärning på området genforskning och bioteknik. Området Informationssamhällets teknik är enligt kommissionsförslaget det som får mest medel. En moderat omfördelning till förmån för andra prioriteringar förefaller acceptabel. Hållbar utveckling bör vara ett kännetecken för det sjätte forskningsramprogrammet därför krävs det en klar ökning av medlen. Ändringsförslag 38 Bilaga II, punkt 2 Kommissionens förslag 2. Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet Forskning och innovation Mänskliga resurser och rörlighet Forskningsinfrastruktur Vetenskap/samhälle 50 Parlamentets ändringar 2. Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet Forskning och innovation Mänskliga resurser och rörlighet Forskningsinfrastruktur Vetenskap/samhälle 125 Till det viktiga området Vetenskap och samhälle hör även försiktighetsprincipen och de etiska aspekterna. Detta har kommissionen i hög grad försummat genom anslaget på 50 miljoner euro. Av denna anledning föreslås en medelökning. PE /29 PA\ doc

27 KORTFATTAD MOTIVERING Med den finansiering på 17,5 miljarder euro som föreslås utgör forskningsramprogrammet den största enskilda posten i budgeten, som förvaltas direkt av Europeiska kommissionen. Därför får lagstiftningen om detta program en särskild betydelse. Föredraganden utgår ifrån att utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor stödjer en välfinansierad och aktiv forskningspolitik för Europeiska unionen, eftersom utskottet under de senaste åren mycket ofta har krävt ökade forskningsinsatser för olika områden. För utskottet är framför allt följande tematiska områden i det föreslagna forskningsramporgrammet viktiga: prioriteringarna Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa (bilaga 1, stycke 1, punkt 1.1.1), Livsmedelssäkerhet och hälsorisker (punkt 1.1.5) samt Teknik för en hållbar utveckling (punkt 1.1.6). Miljö-, hälso- eller konsumentskyddsaspekter ingår emellertid i praktiskt taget samtliga områden i kommissionsförslaget. Ett problem med förslaget är att det är mycket kortfattat och delvis mycket vagt. Det framgår inte klart av själva förslaget till forskningsramprogram vilken verksamhet som kommissionen ämnar främja under de kommande åren. I detta sammanhang är det emellertid mycket viktigt med de fem förslag till särskilda program som lagts fram. Här kan man finna mycket mer information om vilka åtgärder som planerats. Eftersom Europaparlamentet dock endast kan påverka forskningsramprogrammet genom medbeslutandeförfarandet (rådet antar de särskilda programmen efter att ha hört parlamentet) är det nödvändigt att ramprogrammet utformas precisare och mer detaljerat om avsikten är att påverka kommissionens arbete. De viktigaste ändringar som föredraganden föreslagit: 1. Stärkt forskning för att främja hälsan Visserligen ingår medicinsk forskning i några delar av forskningsramprogrammet, men det saknas bestämmelser eller tillräckligt tydliga hänvisningar till många nödvändiga forskningsinsatser för att förbättra människans hälsa. Därför föreslår föredraganden ett antal ändringar, nämligen följande: a) Införande av en ytterligare prioritering: Biovetenskaper i medicinens tjänst Kommissionen föreslår en prioritering, Genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa. Detta innebär att medicinsk forskning framför allt får stöd då den är kopplad till genforskning och bioteknik. Visserligen kommer genforskningen och biotekniken enligt prognoserna att lämna ett viktigt bidrag under de kommande decennierna till bättre hälsa och kampen mot allvarliga sjukdomar, men för det första är det osäkert på vilka områden genombrott överhuvudtaget kommer att ske, och för det andra får man ofta vänta mycket länge på framstegen. Det är emellertid nödvändigt att man också hjälper de patienter som lider av sjukdomar just nu och under de kommande åren. PA\ doc 27/29 PE

28 b) Ett eget stycke för medicinen i kapitlet om nanoteknik I detta kapitel nämns ordet medicin endast en gång, även om det just här finns lovande möjligheter, och även om kommissionen under de senaste åren redan framgångsrikt har främjat projekt. 2. Stärkandet av en hållbar utveckling Enligt kommissionsledamot Busquin skall en hållbar utveckling vara ett kännetecken för sjätte forskningsramprogrammet. I kommissionens förslag finns mycket viktiga och bra insatser för detta. Enligt föredraganden kan området dock betonas ytterligare, och därför föreslår han följande ändringar: 1. Ökad finansiering för prioritering 1.1.6, Teknik för en hållbar utveckling. 2. Klarare fokusering på en hållbar utveckling inom andra prioriteringar såsom luftfartsforskning, informationsteknik, samhällsvetenskap och humaniora samt den så kallade åttonde prioriteringen, nämligen forskning med tanke på Europeiska unionens tekniska behov i framtiden. 3. Stärka försiktighetsprincipen och etiken Enligt en kritiker har etiken försvunnit ur sjätte forskningsramprogrammet. Medan det fanns många hänvisningar till stöd för dialogen om etik och etiskt motiverade gränser för forskningen i femte forskningsramprogrammet, nämns området endast en gång i det sjätte. Ännu sämre ställt är det med den viktiga försiktighetsprincipen, som inte förekommer en enda gång i kommissionens förslag. Detta innebär emellertid inte att kommissionen skulle förbise denna aspekt: vid en närmare analys av de särskilda programmen finns mycket viktiga hänvisningar till den. Därför föreslår föredraganden att texter från de särskilda programmen skall införlivas med själva ramprogrammet för att betona försiktighetsprincipens och etikens betydelse. Detta är nödvändigt också för att rådet under förfarandets gång inte skall kunna försvaga kommissionens viktiga inlägg om sådana områden, t.ex. när det gäller djur- och miljöskydd, skydd av människovärdet eller skydd av personuppgifter och privatlivet, utan att parlamentet kan påverka det. Mänsklig kloning och forskning med embryonala stamceller kommer säkert att sätta diskussionens vågor i svall. I det särskilda programmet föreslår kommissionen att mänsklig kloning skall motta lika lite stöd som forskningsverksamhet som syftar till att modifiera människors genmaterial och forskning som omfattar skapande av mänskliga embryon för forskningsändamål eller terapeutiska tillämpningar. Dessa viktiga krav, som även ingår i femte forskningsramprogrammet, bör vara obestridliga. Utöver detta föreslår föredraganden att stöd inte skall ges när det gäller så kallade övertaliga mänskliga embryon som har framställts för in vitro-befruktning men som inte längre kommer att användas för detta ändamål. Denna så kallade konsumerande embryoforskning är olaglig i fyra medlemsstater och ett antal kandidatländer, och har flera gånger avvisats av Europaparlamentet. Det råder delade meningar om huruvida det kan finnas enhetliga europeiska bestämmelser på detta område, eftersom det förekommer kulturskillnader och t.o.m. divergerande författningsrättsliga bedömningar av denna slags forskning. Subsidiaritetsprincipen skulle således kunna leda till att det inte finns enhetliga bestämmelser i Europa. Principen bör däremot tillämpas omvänt i fråga om stöd till PE /29 PA\ doc

29 forskningen. Forskning som inte betraktas av alla eller åtminstone så gott som alla stater som motiverad och etiskt godtagbar bör inte finansieras med gemenskapsmedel. Detta innebär inte att Europaparlamentet kan förbjuda forskningen i hela Europa, men däremot att den skall finansieras med nationella skattemedel i länder där den är laglig. Europaparlamentet bör uttryckligen stödja forskning om adulta stamceller. I motsats till forskningen om embryonala stamceller har den redan erbjudit konkreta patienter fördelar. För närvarande kan man visserligen inte säga om alla tillämpningar som planeras för embryonala stamceller även kan genomföras med adulta, men den embryonala stamcellsforskningen kan inte heller garantera att alla löften uppfylls. En koncentration på adulta stamceller bör därför förespråkas och krävs enligt föredragandens mening ur etisk synvinkel. PA\ doc 29/29 PE