EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 27 mars 2002 PE / ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till andrabehandlingsrekommendation (PE ) Gérard Caudron Sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002(2006) Rådets gemensamma ståndpunkt (15483/3/2001 C5-0036/ /0053(COD)) Rådets gemensamma ståndpunkt Parlamentets ändringar Ändringsförslag från Rolf Linkohr Ändringsförslag 44 Skäl 1 (1) För att de uppgifter som fastställs i artikel 2 i fördraget skall fullgöras, föreskrivs i artikel 163 i fördraget att gemenskapen skall ha som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapsindustrin, att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga och att underlätta forskningsinsatser som anses nödvändiga enligt annan gemenskapspolitik. (1) Med hänsyn till det hot internationell terrorism utgör bör ansträngningar göras för att minska och om möjligt undanröja de risker som beror på massförstörelsevapen, lagrade i väntan på att oskadliggöras, i före detta Sovjetunionen. Kommissionen bör därför för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag om detta. (Ändringsförslaget återinför i något ändrad form, den första meningens inledning är ny, texten i ändring 5 som antogs den 14 november 2001 vid första behandlingen (A5-0376/2001.) AM\ doc PE /44-171

2 Säkerhetspolitiken hör inte till EU-politikens första pelare och har följaktligen ersatts. Or. de/en Ändringsförslag från Dominique Vlasto Ändringsförslag 45 Skäl 11 (11) Särskild vikt bör fästas vid de små och medelstora företagens behov. (11) Särskild vikt bör fästas vid de små och medelstora företagens behov, och åtgärder bör vidtas särskilt för småföretagen i enlighet med den europeiska stadgan för småföretagen antagen i Feira, i vilken principerna och handlingslinje 8 syftar till att stärka småföretagens tekniska kapacitet och underlätta tillgången till bästa forskning och teknik. (Ändringsförslaget lades inte fram vid den första behandlingen. Avsikten är att i enlighet med arbetsordningen ändra de delar av den gemensamma ståndpunkten som inte fanns med i det förslag som lades fram vid den första behandlingen.) Handlingslinje 8 innebär en förstärkning av programmen för att främja och sprida teknik, kommersiell tillämpning av kunskap och teknik samt tekniskt samarbete mellan småföretag. Stöd till forskning och innovation i och av småföretagen är ett av målen. För övrigt förklaras det uttryckligen i stadgan att innovationsandan måste stärkas (sjätte principen) och tillgången till bästa forskning och teknik måste underlättas (nionde principen). Or. fr (11) Särskild vikt bör fästas vid de små och medelstora företagens behov. Ändringsförslag från Elizabeth Montfort Ändringsförslag 46 Skäl 11 (11) Särskild vikt bör fästas vid de små och medelstora företagens behov, och åtgärder bör vidtas särskilt för småföretagen i PE / /103 AM\ doc

3 (Ny text i den gemensamma ståndpunkten.) enlighet med den europeiska stadgan för småföretagen antagen i Feira, i vilken principerna och handlingslinje 8 syftar till att stärka småföretagens tekniska kapacitet och underlätta tillgången till bästa forskning och teknik. Handlingslinje 8 innebär en förstärkning av programmen för att främja och sprida teknik, kommersiell tillämpning av kunskap och teknik samt tekniskt samarbete mellan småföretag. Stöd till forskning och innovation i och av småföretagen är ett av målen. För övrigt förklaras det uttryckligen i stadgan att innovationsandan måste stärkas (sjätte principen) och tillgången till bästa forskning och teknik måste underlättas (nionde principen). Or. en/fr Ändringsförslag från Konstantinos Alyssandrakis Ändringsförslag 47 Skäl 17 (17) Forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bland annat de som fastställs i artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (17) Forskningsverksamhet som genomförs inom ramprogrammet måste vara förenlig med grundläggande etiska principer, bland annat de som fastställs i artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt med principerna i protokollet om djurens välfärd, som antogs i Amsterdam och som fogats till fördraget. Ingen forskning bör bedrivas om vapen. (Detta ändringsförslag är samma som ändring 6 som antogs vid första behandlingen den 14 november 2001 (A5-0376/2001).) Enligt protokollet om djurens välfärd, som antogs i Amsterdam och fogades till fördraget, skall kommissionen och rådet fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd då forskningspolitiken utarbetas och genomförs. Det är av etiska orsaker olämpligt att ramprogrammets begränsade anslag används till forskning om vapen eller försvarsverksamhet för att öka de enskilda AM\ doc 3/103 PE /44-171

4 medlemsstaternas försvarskapacitet. Rent allmänt skall all forskningsverksamhet bedrivas på grundval av grundläggande etiska principer. Or. en Ändringsförslag från Guido Bodrato, Concepció Ferrer, Werner Langen, Peter Liese, Paolo Pastorelli, Paul Rübig och Jaime Valdivielso de Cué Ändringsförslag 48 Skäl 17a (nytt) (17a) Respekten för individen och varje mänsklig varelses rätt att leva är grundläggande för läkaretiken. Ändringsförslaget motsvarar ändring 7 från första behandlingen; det antogs enhälligt av plenum. Or. de Ändringsförslag från Angelika Niebler Ändringsförslag 49 Artikel 2, punkt 1 1. Det högsta totala beloppet för gemenskapens finansiella stöd till ramprogrammet som helhet uppgår till miljoner euro. I bilaga II anges andelarna för var och en av de planerade åtgärderna. 1. Det högsta totala beloppet för gemenskapens finansiella stöd till ramprogrammet som helhet uppgår till miljoner euro, där minst 15 procent av budgeten har avsatts till små och medelstora företag. I bilaga II anges andelarna för var och en av de planerade åtgärderna. 1a. Små och medelstora företag skall representeras till minst 15 procent i den integrerade prioriterade forskningsverksamheten i det sjätte ramprogrammet. (Identiskt med ändring 19 (A5-0376/2001) som antogs den 14 november 2001.) PE / /103 AM\ doc

5 Ändringsförslaget syftar till att garantera ett lämpligt deltagande av små och medelstora företag i sjätte ramprogrammet. Det motsvarar ändring 19 som parlamentet antog vid första behandlingen. Or. de Ändringsförslag från Giuseppe Nisticò och Antonios Trakatellis Ändringsförslag 50 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. 1. All forskningsverksamhet som utförs inom sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland principerna i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, FN:s konvention om barnens rättigheter och tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). 2. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom detta ramprogram: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål vilket också inbegriper överföring av somatiska cellkärnor. AM\ doc 5/103 PE /44-171

6 - Forskning som leder till att människors genmaterial modifieras, och som kan göra dessa förändringar ärftliga (behandling av cancer i könskörtlarna kan finansieras). 3. Forskning om användningen av mänskliga stamceller kan finansieras beroende både på det vetenskapliga förslagets innehåll och den eller de berörda medlemsstaternas lagstiftning. Forskning där adulta stamceller och omprogrammerade adulta stamceller används bör få finansieringsföreträde. Det finns inga restriktioner för finansiering av forskning om stamcellslinjer som redan finns i forskningslaboratorier. Dessutom finansieras forskning på embryonala och fetala stamceller från spontana aborter eller aborter som framkallas. 4. Forskning om så kallade överflödiga mänskliga embryon (embryon som ursprungligen framställts i samband med sterilitetsbehandling för att förbättra resultaten av konstgjord befruktning, men som inte längre behövs för detta ändamål utan kommer att förstöras) i tidigt stadium (dvs. upp till 14 dagars ålder) kan finansieras under förutsättning att sådan forskning är legal i den medlemsstat där den skall genomföras i enlighet med behöriga myndigheters bestämmelser och under sträng tillsyn av dessa myndigheter. 5. Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av de nya kunskaperna på humangenetikområdet kan också finansieras. 6. Principerna i protokollet om djurskydd och djurens välfärd fogat till Amsterdamfördraget måste respekteras inom programmet. I möjligaste mån bör djurförsök ersättas med alternativa metoder. (Detta är samma ändringsförslag som ändring 22, 332, 333, 334 som antogs vid första behandlingen.) PE / /103 AM\ doc

7 Ändringsförslaget återinför ändring 22, 332, 333, 334 som antogs vid första behandlingen. Or. en Ändringsförslag från Francesco Fiori Ändringsförslag 51 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. 1. All forskningsverksamhet inom sjätte ramprogrammet skall utföras så att den obestridliga principen om respekt för mänsklig värdighet sammanjämkas med principen om fri forskning, dvs. principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, FN:s konvention om barnets rättigheter och tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna vilken antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). 2. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom sjätte ramprogrammet: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål vilket också inbegriper överföring av somatiska cellkärnor. - Forskning som leder till att människors genmaterial modifieras, och som kan göra dessa förändringar ärftliga (behandling av cancer i könskörtlarna kan finansieras). 3. Forskning om användning av mänskliga AM\ doc 7/103 PE /44-171

8 stamceller kan finansieras. 4. Forskning som inbegriper förstöring av mänskliga embryon skall inte finansieras. 5. Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av de nya kunskaperna på humangenetikområdet kan också finansieras. (Ett försök till kompromiss mellan ändringarna 22, 332, 333 och 334 som antogs vid första behandlingen och rådets gemensamma ståndpunkt.) Återinför den ändring från första behandlingen som omfattas av numren 22, 332, 33 och 334. Med hänsyn till de förklaringar från rådet, kommissionen och medlemsstaterna som ingår i bilagan till meddelandet av den 4 februari om sjätte ramprogrammet, och själva behovet hos medlemsstaternas regeringar att nå en överenskommelse på europeisk nivå, syftar ändringsförslaget till att, i enlighet med artikel 80 b i Europaparlamentets arbetsordning, sammanjämka den ståndpunkt som rådet framför i nämnda förklaring med den ståndpunkt som parlamentet antog vid första behandlingen. Or. en/it Ändringsförslag från Helmut Kuhne, Bernd Lange, Rolf Linkohr, Minerva Melpomeni Malliori och Mechtild Rothe All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. Ändringsförslag 52 Artikel 3 1. All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland principerna i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, FN:s konvention om barnens rättigheter och tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, den allmänna PE / /103 AM\ doc

9 deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). 2. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom det sjätte ramprogrammet: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål vilket också inbegriper överföring av somatiska cellkärnor. - Forskning som leder till att människors genmaterial modifieras, och som kan göra dessa förändringar ärftliga (behandling av cancer i könskörtlarna kan finansieras). 3. Forskning om användningen av mänskliga stamceller kan finansieras beroende både på det vetenskapliga förslagets innehåll och den eller de berörda medlemsstaternas lagstiftning. Forskning där adulta stamceller och omprogrammerade adulta stamceller används bör få finansieringsföreträde. Det finns inga restriktioner för finansiering av forskning om stamcellslinjer som redan finns i forskningslaboratorier. Dessutom finansieras forskning på embryonala och fetala stamceller från spontana aborter eller aborter som framkallas. 4. Forskning om så kallade överflödiga mänskliga embryon (embryon som ursprungligen framställts i samband med sterilitetsbehandling för att förbättra resultaten av konstgjord befruktning, men som inte längre behövs för detta ändamål utan kommer att förstöras) i tidigt stadium (dvs. upp till 14 dagars ålder) kan finansieras under förutsättning att sådan forskning är legal i den medlemsstat där den skall genomföras i enlighet med behöriga myndigheters bestämmelser och under sträng tillsyn av dessa myndigheter. 5. Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av AM\ doc 9/103 PE /44-171

10 de nya kunskaperna på humangenetikområdet kan också finansieras. 6. Principerna i protokollet om djurskydd och djurens välfärd fogat till Amsterdamfördraget måste respekteras inom programmet. I möjligaste mån bör djurförsök ersättas med alternativa metoder. (Ändringsförslaget innehåller är detsamma som ändring 22, 332, 333, 334 till artikel 3, vilken antogs vid första behandlingen den 14 november 2001 (A5-0376/2001).) Den kompromiss som parlamentet antog vid första behandlingen är mer exakt än rådets text och överensstämmer bättre med temat. Or. de Ändringsförslag från Bastiaan Belder Ändringsförslag 53 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. 1. All forskningsverksamhet som utförs under det sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland principerna i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, FN:s konvention om barnens rättigheter och tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). PE / /103 AM\ doc

11 2. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom det sjätte ramprogrammet: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål vilket också inbegriper överföring av somatiska cellkärnor. - Forskning som leder till att människors genmaterial modifieras, och som kan göra dessa förändringar ärftliga (behandling av cancer i könskörtlarna kan finansieras). 3. Forskning om användningen av mänskliga stamceller kan finansieras beroende både på det vetenskapliga förslagets innehåll och den eller de berörda medlemsstaternas lagstiftning. Forskning där adulta stamceller och omprogrammerade adulta stamceller används bör få finansieringsföreträde. 4. Forskning om embryon för andra ändamål än fortplantningsändamål skall inte finansieras. 5. Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av de nya kunskaperna på humangenetikområdet kan också finansieras. 6. Principerna i protokollet om djurskydd och djurens välfärd fogat till Amsterdamfördraget måste respekteras inom programmet. Denna text bygger på de ändringsförslag som antogs som kompromisser vid första behandlingen (ersatte ändringsförslagen 22, 332, 333, 334). Innehållet i punkt 1 har antagits av rådet och införlivats med bilagan. Punkt 2 är en logisk följd av hänvisningen till fördragen vad gäller innebörden i programmet. I punkt 3 prioriteras adulta stamceller, något som enhälligt godkänts vid första behandlingen i och med att ändring 51 antagits där. I punkt 4, till skillnad mot vad som varit fallet i ändringsförslagen vid första behandlingen, utesluts embryoforskning av andra skäl än för fortplantningsändamål. Denna text torde bidra till att ändringsförslagen ter sig acceptabla för alla medlemmar av rådet. Punkterna 5 och 6 stämmer överens med kompromissen vid första behandlingen. AM\ doc 11/103 PE /44-171

12 Or. nl Ändringsförslag från Gordon J. Adam Ändringsförslag 54 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. All forskningsverksamhet som utförs inom sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland - principerna i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997 och tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). 1a. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom detta ramprogram: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål. - Forskning som syftar till modifiering av människors genmaterial och som kan göra dessa förändringar ärftliga och som avser rashygieniska ändamål och som inte syftar till att finna botemedel eller behandlingsmetoder för specifika sjukdomar. 1b. Forskning om användningen av mänskliga stamceller kan finansieras beroende både på det vetenskapliga förslagets innehåll och den eller de berörda medlemsstaternas lagstiftning. Det finns inga restriktioner för finansiering av PE / /103 AM\ doc

13 forskning där adulta stamceller, omprogrammerade adulta stamceller eller stamcellslinjer som redan finns i forskningslaboratorier används. Dessutom finansieras forskning på embryonala och fetala stamceller från spontana aborter eller aborter som framkallas. 1c. Forskning om så kallade överflödiga mänskliga embryon (embryon som framställts i samband med sterilitetsbehandling för att förbättra resultaten av konstgjord befruktning, men som inte längre behövs för detta ändamål) kan finansieras under förutsättning att sådan forskning är legal i den medlemsstat där den skall genomföras i enlighet med behöriga myndigheters bestämmelser. 1d. Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av de nya kunskaperna på humangenetikområdet bör också finansieras. (Detta är samma ändringsförslag som ändring 22, 332, 333, 334 som antogs vid första behandlingen, med undantag för några ändringar.) Ett försök att hitta en kompromiss mellan rådets ståndpunkt (inga uttryckliga restriktioner när det gäller finansiering) och Europaparlamentets ståndpunkt från första behandlingen (artikel 80.2 i arbetsordningen). Or. en Ändringsförslag från Elly Plooij-van Gorsel Ändringsförslag 55 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. 1. All forskningsverksamhet som utförs inom sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland - principerna i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och relevanta internationella konventioner, AM\ doc 13/103 PE /44-171

14 såsom Helsingforsförklaringen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997 och tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). 2. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom detta ramprogram: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål. - Forskning som syftar till modifiering av människors genmaterial och som kan göra dessa förändringar ärftliga och som avser rashygieniska ändamål och som inte syftar till att finna botemedel eller behandlingsmetoder för specifika sjukdomar. 3. Forskning om användningen av mänskliga stamceller kan finansieras beroende både på det vetenskapliga förslagets innehåll och den eller de berörda medlemsstaternas lagstiftning. Det finns inga restriktioner för finansiering av forskning där adulta stamceller, omprogrammerade adulta stamceller eller stamcellslinjer som redan finns i forskningslaboratorier används. Dessutom finansieras forskning på embryonala och fetala stamceller från spontana aborter eller aborter som framkallas. 4. Forskning om så kallade överflödiga mänskliga embryon (embryon som ursprungligen framställts i samband med sterilitetsbehandling för att förbättra resultaten av konstgjord befruktning, men som inte längre behövs för detta ändamål) kan finansieras under förutsättning att PE / /103 AM\ doc

15 sådan forskning är legal i den medlemsstat där den skall genomföras i enlighet med behöriga myndigheters bestämmelser. 5. Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av de nya kunskaperna på humangenetikområdet bör också finansieras. Syftet med ändringsförslaget är att få till stånd en kompromiss mellan parlamentet och rådet. Or. en/fr Ändringsförslag från Elizabeth Montfort Ändringsförslag 56 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. 1. All forskningsverksamhet som genomförs inom det sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO) samt Europaparlamentets resolution av den 7 september 2000 om kloning av människor. 2. Följande forskningsområden skall inte finansieras inom det sjätte ramprogrammet: AM\ doc 15/103 PE /44-171

16 - Forskning som syftar till kloning av människor för reproduktion eller i terapeutiskt syfte. - Forskning som syftar till att modifiera den mänskliga arvsmassan och som skulle kunna leda till ärftliga förändringar - Forskning som syftar till att skapa människoembryon eller till att använda övertaliga människoembryon för forskning eller för att få fram stamceller, bland annat genom överföring av somatiska cellkärnor. 3. Djurförsök skall ersättas med alternativa metoder i varje fall då detta är möjligt, och lidande för djuren skall undvikas eller begränsas maximalt. Den gemensamma ståndpunkten som antogs av rådet den 28 januari 2002 bör göras mer detaljerad för att inte lämna möjligheter till felaktiga tolkningar av de etiska principer som ligger till grund för den. Preciseringarna är huvudsakligen synpunkter som kommissionen tidigare uttryckt i det här sammanhanget. Or. fr All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. Ändringsförslag från Concepció Ferrer Ändringsförslag 57 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom det sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, skyddet av mänsklig värdighet och mänskligt liv, och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, FN:s konvention om barnens rättigheter, den PE / /103 AM\ doc

17 allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). Följande forskningsområden skall inte finansieras inom det sjätte ramprogrammet: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål vilket också inbegriper överföring av somatiska cellkärnor (terapeutisk kloning). - Forskning som leder till att människors genmaterial modifieras, och som kan göra dessa förändringar ärftliga (behandling av cancer i könskörtlarna kan finansieras). Forskning där mänskliga embryon används, särskilt forskning där man använder embryon som skapats för provrörsbefruktning men inte använts för detta ändamål, och forskning där stamceller från embryon används får inte finansieras inom ramprogrammet för forskning, då medlemsstaternas inställning till sådan forskning varierar starkt vilket bör respekteras. Forskning som syftar till att förbättra kunskaperna inom humangenetiken kan också finansieras. Ändringsförslaget är en kompromiss mellan artikel 3 såsom parlamentet antog den vid första behandlingen och rådets gemensamma ståndpunkt, med hänsyn till rådets och de olika medlemsstaternas uttalanden om den gemensamma ståndpunkten. Såsom framgår av rådets uttalande är rådets ståndpunkt om de etiska frågorna ännu inte klar. Uttalandet lyder som följer: Rådet är enigt om att det krav i artikel 3 enligt vilket all forskningsverksamhet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer skall utformas med syftet att tillhandahålla utförligare riktlinjer för gemenskapens forskning, särskilt när det gäller skyddet av mänsklig värdighet och mänskligt liv vid forskning inom genomik och bioteknik. Or. fr AM\ doc 17/103 PE /44-171

18 Ändringsförslag från Jaime Valdivielso de Cué och Peter Liese All forskningsverksamhet som genomförs inom sjätte ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer. Ändringsförslag 58 Artikel 3 All forskningsverksamhet som genomförs inom det sjätte ramprogrammet skall ta vederbörlig hänsyn till grundläggande etiska principer, däribland principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, skyddet av mänsklig värdighet och mänskligt liv, och relevanta internationella konventioner, såsom Helsingforsförklaringen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, tilläggsprotokollet till förbudet mot mänsklig kloning som undertecknades i Paris den 12 januari 1998, FN:s konvention om barnens rättigheter, den allmänna deklarationen om den mänskliga arvsmassan och de mänskliga rättigheterna som antagits av Unesco och relevanta resolutioner från Världshälsoorganisationen (WHO). Följande forskningsområden skall inte finansieras inom det sjätte ramprogrammet: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål vilket också inbegriper överföring av somatiska cellkärnor (terapeutisk kloning). - Forskning som leder till att människors genmaterial modifieras, och som kan göra dessa förändringar ärftliga (behandling av cancer i könskörtlarna kan finansieras). Forskning där mänskliga embryon används, särskilt forskning där man använder embryon som skapats för provrörsbefruktning men inte använts för detta ändamål, och forskning där stamceller från embryon används får inte finansieras inom ramprogrammet för forskning, då medlemsstaternas inställning PE / /103 AM\ doc

19 till sådan forskning varierar starkt vilket bör respekteras. Forskning som syftar till att förbättra kunskaperna inom humangenetiken kan också finansieras. Ändringsförslaget är en kompromiss mellan artikel 3 såsom parlamentet antog den vid första behandlingen och rådets gemensamma ståndpunkt, med hänsyn till rådets och de olika medlemsstaternas uttalanden om den gemensamma ståndpunkten. Såsom framgår av rådets uttalande är rådets ståndpunkt om de etiska frågorna ännu inte klar. Uttalandet lyder som följer: Rådet är enigt om att det krav i artikel 3 enligt vilket all forskningsverksamhet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer skall utformas med syftet att tillhandahålla utförligare riktlinjer för gemenskapens forskning, särskilt när det gäller skyddet av mänsklig värdighet och mänskligt liv vid forskning inom genomik och bioteknik. Det är viktigt att det sjätte ramprogrammet innehåller tydliga regler om finansiering av etiskt omstridd forskning. Or. fr Ändringsförslag från Dominique Vlasto Ändringsförslag 59 Bilaga I, Inledning och allmän översikt, stycke 4 Små och medelstora företag kommer att uppmuntras att delta på alla områden inom detta program, särskilt i samband med de verksamheter som genomförs på de prioriterade tematiska områdena. Små och medelstora företag samt mycket små företag och hantverksföretag kommer att uppmuntras att delta på alla områden inom det sjätte ramprogrammet, särskilt i samband med de verksamheter som genomförs på de prioriterade tematiska områdena. (Ändringsförslaget lades inte fram vid den första behandlingen. Avsikten är att i enlighet med arbetsordningen ändra de delar av den gemensamma ståndpunkten som inte fanns med i det förslag som lades fram vid den första behandlingen.) Ändringsförslaget syftar till överensstämmelse med den europeiska stadgan för småföretagen. De mycket små företagens och hantverksföretagens deltagande bör garanteras. Förutom att deras totala antal är mycket stort över 92 procent av alla företag har färre än 10 anställda är det väl känt att AM\ doc 19/103 PE /44-171

20 - de mycket små företagen som ägnar sig åt traditionell verksamhet och praktisk teknik har en i stor utsträckning outnyttjad innovationspotential, - de spelar en avgörande roll i tillämpningen av forskningsresultaten, - de själva är forskningsaktörer tack vare sina centrum för vetenskap och teknik och sitt direkta samarbete med forskarvärlden, - utvecklingen av ny teknik i små och mycket små företag är en källa till nya kvalificerade och stabila arbeten. Or. fr PE / /103 AM\ doc

21 Ändringsförslag från Elizabeth Montfort Ändringsförslag 60 Bilaga I, Inledning och allmän översikt, stycke 4 Små och medelstora företag kommer att uppmuntras att delta på alla områden inom detta program, särskilt i samband med de verksamheter som genomförs på de prioriterade tematiska områdena. Små och medelstora företag samt mycket små företag och hantverksföretag kommer att uppmuntras att delta på alla områden inom det sjätte ramprogrammet, särskilt i samband med de verksamheter som genomförs på de prioriterade tematiska områdena. (Ny text i den gemensamma ståndpunkten.) Ändringsförslaget syftar till överensstämmelse med den europeiska stadgan för småföretagen. De mycket små företagens och hantverksföretagens deltagande bör garanteras. Förutom att deras totala antal är mycket stort över 92 procent av alla företag har färre än 10 anställda är det väl känt att de har en i stor utsträckning outnyttjad innovationspotential, att de spelar en avgörande roll i tillämpningen av forskningsresultaten, att de själva är forskningsaktörer tack vare sina centrum för vetenskap och teknik och sitt direkta samarbete med forskarvärlden samt att utvecklingen av ny teknik i små och mycket små företag är en källa till nya kvalificerade och stabila arbeten. Or. en/fr Ändringsförslag från Hiltrud Breyer, Yves Piétrasanta och Nuala Ahern Ändringsförslag 61 Bilaga I, Inledning och allmän översikt, stycke 8a, b, c, d (nya) Följande forskningsområden skall inte finansieras inom detta ramprogram: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål vilket också inbegriper överföring av somatiska cellkärnor. - Forskning som leder till att människors genmaterial modifieras, och som kan göra dessa förändringar ärftliga (behandling av cancer i könskörtlarna kan finansieras). AM\ doc 21/103 PE /44-171

22 Avsiktligt artificiellt skapande av mänskliga embryon för andra syften än att få till stånd en graviditet. Alla andra former av forskningsverksamhet som förbrukar mänskliga embryon. Forskning om användningen av mänskliga stamceller kan finansieras beroende både på det vetenskapliga förslagets innehåll och den eller de berörda medlemsstaternas lagstiftning. Forskning där adulta stamceller och omprogrammerade adulta stamceller används bör få finansieringsföreträde. Det finns inga restriktioner för finansiering av forskning om stamcellslinjer som redan finns i forskningslaboratorier. Dessutom kan forskning på embryonala och fetala stamceller från spontana aborter eller aborter som framkallas finansieras. Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av de nya kunskaperna på humangenetikområdet kan också finansieras. Principerna i protokollet om djurskydd och djurens välfärd fogat till Amsterdamfördraget måste respekteras inom programmet. I möjligaste mån bör djurförsök ersättas med alternativa metoder. (Delar av detta ändringsförslag (den inledande meningen och de tre första strecksatserna i det första stycket samt de tre följande styckena) har förts över från ändring 22, 332, 333, 334 (punkterna 2, 3, 5 och 6) som antogs vid första behandlingen den 14 november 2001 (A5-0376/2001).) Detta ändringsförslag återspeglar artikel 3 i ramprogrammet, såsom ändrad vid första behandlingen genom ändring 22, 332, 333, 334. Fjärde och femte strecksatserna ersätter punkt 4 i artikel 3, såsom ändrad vid första behandlingen. Medan parlamentet ansåg att forskning om så kallade överflödiga embryon endast skulle finansieras under stränga villkor, syftar de föreslagna fjärde och femte strecksatserna till att från gemenskapsfinansieringen undanta varje form av forskningsverksamhet som förbrukar mänskliga embryon samt forskning om embryon som skapas för andra ändamål än att få till stånd en graviditet. Eftersom flera medlemsstater (Italien, Tyskland och Österrike) har fastslagit att forskning om överflödiga embryon inte bör finansieras (se utkast till uttalande som skall tas till rådets (forskning) protokoll), kan det föreslagna ändringsförslaget tjäna som PE / /103 AM\ doc

23 grundval för en kompromiss mellan rådet och parlamentet. Or. en Ändringsförslag från Elly Plooij-van Gorsel Ändringsförslag 62 Bilaga I, Inledning och allmän översikt, stycke 8a, b, c, d (nya) Följande forskningsområden skall inte finansieras inom detta ramprogram: - Forskning som syftar till mänsklig kloning i reproduktionssyfte. - Skapande av embryon för forskningsändamål. - Forskning som syftar till modifiering av människors genmaterial och som kan göra dessa förändringar ärftliga och som avser rashygieniska ändamål och som inte syftar till att finna botemedel eller behandlingsmetoder för specifika sjukdomar. Forskning om användningen av mänskliga stamceller kan finansieras beroende både på det vetenskapliga förslagets innehåll och den eller de berörda medlemsstaternas lagstiftning. Det finns inga restriktioner för finansiering av forskning där adulta stamceller, omprogrammerade adulta stamceller eller stamcellslinjer som redan finns i forskningslaboratorier används. Dessutom finansieras forskning på embryonala och fetala stamceller från spontana aborter eller aborter som framkallas. Forskning om så kallade överflödiga mänskliga embryon (embryon som ursprungligen framställts i samband med sterilitetsbehandling för att förbättra resultaten av konstgjord befruktning, men som inte längre behövs för detta ändamål) kan finansieras under förutsättning att sådan forskning är legal i den medlemsstat där den skall genomföras i enlighet med behöriga myndigheters bestämmelser. AM\ doc 23/103 PE /44-171

24 Forskning som främjar förståelsen för de rättsliga, etiska och sociala följderna av de nya kunskaperna på humangenetikområdet bör också finansieras. Ingen motivering behövs. Or. en 1.1 Prioriterade tematiska områden Följande sju prioriterade tematiska områden fastställs: Ändringsförslag från W.G. van Velzen Ändringsförslag 63 Bilaga I, punkt 1.1, stycke 1 Det integrerade forskningsprogrammet är ett heltäckande program som består följande åtta avsnitt: Biovetenskap för hälsa och säkerhet 1. Genomik och bioteknik för bättre hälsa Genomik och bioteknik för allmän hälsa och välfärd Viktigaste sjukdomar 2. Informationssamhällets teknik Informationssamhällets teknik 3. Nanoteknik och nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material, nya produktionsprocesser och produktionsanordningar Nanoteknik och nya produktionsprocesser för avancerade material 4. Flyg- och rymdteknik Flyg- och rymdteknik 5. Livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet. 6. Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem. 7. Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle Livsmedelskvalitet, säkerhets- och hälsorisker samt förbättrad hälsa Energi, hållbar utveckling, biologisk mångfald och globala förändringar Energi Hållbar utveckling och globala förändringar Transport Medborgare, demokrati, samhälleliga och politiska institutioner Att förutse EU: vetenskapliga och PE / /103 AM\ doc

25 tekniska behov Det finns en enda programkommitté som sammanträder med varierande sammansättning beroende på vilket avsnitt som berörs. Varje avsnitt skall ha en egen lednings- och samordningsstruktur och dessutom en egen rådgivande expertgrupp och budgetpost. Europaparlamentet skall informeras regelbundet om programkommitténs och de rådgivande expertgruppernas arbete och genom årliga rapporter om programmets genomförande. Ändringsförslaget återinför ändring 36 och 30 som antogs vid första behandlingen. Or. en Ändringsförslag från Guido Bodrato, Concepció Ferrer, Werner Langen, Peter Liese, Paolo Pastorelli, Paul Rübig och Jaime Valdivielso de Cué Ändringsförslag 64 Bilaga I, punkt 1.1.1, Insatsens motivering och europeiska mervärde, stycke 2a (nytt) Motsvarar ändring 76 från första behandlingen. Ingen motivering behövs. Barnsjukdomar är ett område på vilket EU-samarbete är av största betydelse för studier av patogena mekanismer som ligger bakom allvarliga pediatriska sjukdomar och för utvecklingen av nya instrument för att förebygga och behandla dem. Allvarliga sjukdomar hos barn är dess bättre mycket sällsynta. Information om de få fall som trots allt existerar måste spridas för att möjliggöra utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder. Or. de AM\ doc 25/103 PE /44-171

26 Ändringsförslag från Cristina Gutiérrez Cortines, Giuseppe Nisticò och Antonios Trakatellis Ändringsförslag 65 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led A, led a, led iiia (nytt) - Växt- och djurgenomik. (Återinför ändring 336 antagen vid första behandlingen.) Växtgenomikprojekten är, tillsammans med systematisk identifiering av gener av industriellt intresse för prydnadsväxter, medicinalväxter, trädgårdsväxter, vedväxter och jordbruksgrödor, av avgörande betydelse för Europeiska unionen. Bara genom att systematiskt studera växtgenomik kan vi få kännedom om den biologiska mångfalden och förstå den. Det är även frågan om en forskning utan risker som gör det möjligt att utveckla tekniker för att bevara miljön. Or. es Ändringsförslag från Guido Bodrato, Concepció Ferrer, Werner Langen, Peter Liese, Paolo Pastorelli, Paul Rübig och Jaime Valdivielso de Cué Ändringsförslag 66 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led A, led b, led i i) Teknikplattformar för utveckling på områden som rör nya diagnostiska verktyg, förebyggande insatser och behandlingsmetoder (inbegripet farmakogenomiska metoder, stamcellsforskning och metoder som alternativ till djurförsök). i) Teknikplattformar för utveckling på områden som rör nya diagnostiska verktyg, förebyggande insatser och behandlingsmetoder (förebyggande och behandling av sjukdomar skall prioriteras. Diagnosverktyg kommer i första hand att stödjas då de är direkt kopplade till behandlingsinsatser.). På detta område främjas bland annat följande: - Farmakogenomiska metoder. - Cellterapi inbegripet terapi med adulta stamceller och adulta omprogrammerade somatiska celler. - Forskning om etiskt acceptabla alternativ till teknik som är kontroversiell i gemenskapen och medlemsstaterna, t.ex. alternativ till djurförsök, alternativ till forskning med embryonala stamceller och alternativa metoder för konstgjord PE / /103 AM\ doc

27 befruktning för att förhindra odling av överflödiga embryon. - Stöd till innovativ forskning om transgena växter för framställning av läkemedel, hormoner och proteiner för terapeutiska tillämpningar. Ändringsförslaget innehåller ändringarna 51, 54, 55 och 85 från första behandlingen, vilka plenum antog enhälligt men som inte godtagits av rådet. När det gäller DNA-analys bör främjande av instrument för förebyggande och behandling prioriteras. Främjande av diagnosverktyg utan en samtidig möjlighet till förebyggande eller behandling medför problem, t.ex. vid DNA-analys i samband med försäkringar. Forskning om alternativ till djurförsök prioriteras sedan många år av parlamentet. När det gäller forskning med embryonala stamceller råder delade meningar, en majoritet i parlamentet anser att även denna forskning inom snäva gränser bör vara tillåten. Det råder dock samförstånd om att det vore önskvärt att målen med denna forskning också kunde uppnås på andra sätt. Förekomsten av många embryon som framställts för konstgjord befruktning men som inte längre behövs för detta syfte innebär ett moraliskt dilemma. Det vore meningsfullt att utveckla metoder för konstgjord befruktning där övertaliga embryon inte används. Vid Europeiska kommissionens konferens om stamceller i december 2001 nämndes löftesrika forskningsarbeten på detta område. Framställning av läkemedel med hjälp av transgena växter är en viktig framtidsverksamhet för farmacin. Därför bör den nämnas uttryckligen i ramprogrammet. Or. de Ändringsförslag från Guido Bodrato, Concepció Ferrer, Werner Langen, Peter Liese, Paolo Pastorelli, Paul Rübig och Jaime Valdivielso de Cué Ändringsförslag 67 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led A, led ba (nytt) ba) Forskning om etiska och sociala konsekvenser av utvecklingen på hälsoområdet och inom bioteknik. Ändring 140 från första behandlingen. Forskning om etiska och sociala konsekvenser av utvecklingen på hälsoområdet och inom bioteknik prioriteras av Europaparlamentet sedan många år. AM\ doc 27/103 PE /44-171

28 Or. de Ändringsförslag från Giuseppe Nisticò Ändringsförslag 68 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led B, rubrik B. Kampen mot de stora sjukdomarna B. Kampen mot och förebyggandet av de stora sjukdomarna Ingen motivering behövs. Or. en Ändringsförslag från W.G. van Velzen Ändringsförslag 69 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led B, led a, led iiia-iiif (nya) iiia Gränsöverskridande forskning, komparativa studier och samordnad utveckling av europeiska databaser som ger en övergripande bild av sjukdomarna. iiib Samarbete med och stöd till befintliga nätverk. iiic Inrättande av tvärvetenskapliga nätverk, i första hand genom en sammankoppling av befintliga nätverk. iiid Klinisk forskning. iiie Informationsutbyte om kliniska metoder. iiif Kliniska tester av nya läkemedel. (Ändringsförslaget är identiskt med de sex strecksatserna i ändring 77 som antogs den 14 november I punkt iiid har cancer strukits (tidigare: klinisk cancerforskning).) Genom ändringsförslaget återinförs ändring 77 som antogs vid första behandlingen. Or. en PE / /103 AM\ doc

29 Ändringsförslag från W.G. van Velzen Ändringsförslag 70 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led B, led b b) Ett bredare tillvägagångssätt kommer att tillämpas när det gäller i cancer, med särskild inriktning på att utveckla patientinriktade strategier från förebyggande till diagnos och behandling, b) Ett bredare tillvägagångssätt kommer att tillämpas när det gäller I syfte att utnyttja forskningspotentialen fullt ut kommer en beslutsam insats att göras, inom ramen för ett bredare tillvägagångssätt, för att uppnå en kritisk massa genom mobilisering av europeiskt stöd med avseende på dessa medicinska områden. Syftet med detta prioriterade tematiska område är att utveckla bättre patientinriktade strategier för prevention och hantering av sjukdomar och för att bidra till liv och åldrande i god hälsa. Forskningen kommer därför att vara inriktad på att överföra den nya kunskap som skapas genom genomik och grundforskning på andra områden i tillämpningar som förbättrar klinisk praxis och folkhälsan. i cancer, med särskild inriktning på att utveckla patientinriktade strategier från förebyggande till diagnos och behandling, inbegripet tre sammanlänkade delar, nämligen ia utveckling av expertnätverk och initiativ för att samordna nationell forskningsverksamhet, ib stöd till klinisk forskning med syfte att godkänna nya och förbättrade behandlingsmetoder och ic främjande av translational research, dvs. forskning som syftar till att omsätta grundkunskaper i kliniska tillämpningar. Ändringsförslaget syftar till att nå en kompromiss med rådet och överensstämmer med rådets text i den vänstra kolumnen. Or. en AM\ doc 29/103 PE /44-171

30 Ändringsförslag från W.G. van Velzen Ändringsförslag 71 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led B, led b, led i, stycke 1a (nytt) Tyngdpunkten måste här ligga på translational research, dvs. forskning som syftar till att omsätta grundkunskaper i kliniska tillämpningar, som samordnas på europeisk nivå. Ändringsförslaget återinför ändring 71 som antogs vid första behandlingen. (Övers. anm: En felöversättning vid första behandlingen gör att den svenska versionen ovan inte är identisk med den antagna versionen från första behandlingen.) Or. en Ändringsförslag från Giuseppe Nisticò Ändringsförslag 72 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led B, led ba (nytt) ba) Forskning kopplad till cancer, hjärt kärlsjukdomar, diabetes, och diabetesrelaterade sjukdomar, degenerativa nervsjukdomar (Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom osv.) och sällsynta sjukdomar: i Translational research, dvs. forskning som syftar till att omsätta grundkunskaper i kliniska tillämpningar, komparativa studier och samordnad utveckling av europeiska databaser som ger en övergripande bild av sjukdomarna. ii Samarbete med och stöd till befintliga nätverk. iii Inrättande av tvärvetenskapliga nätverk, i första hand genom en sammankoppling av befintliga nätverk. iv Klinisk cancerforskning. v Informationsutbyte om kliniska metoder. (Ändring 77 från första behandlingen.) PE / /103 AM\ doc

31 Traditionell forskning om sjukdomarna ovan får inte förbises. Liksom forskning om det mänskliga genomet skulle den kunna få mycket betydande konsekvenser för folkhälsan. Or. en Ändringsförslag från Guido Bodrato, Concepció Ferrer, Werner Langen, Peter Liese, Paolo Pastorelli, Paul Rübig och Jaime Valdivielso de Cué Ändringsförslag 73 Bilaga I, punkt 1.1.1, Planerade åtgärder, led B, led ba (nytt) ba) Kontroll av sjukdomsrelaterade tillstånd, t.ex. genom ökad kunskap om palliativ medicin och om palliativ vård. Ändring 326 från första behandlingen, som plenum antog enhälligt. På många områden är det inte längre möjligt att bekämpa orsakerna till en sjukdom. Genom palliativ medicin är det dock möjligt att behandla symtom, t.ex. smärtor, vilket är mycket viktigt för patienterna. I Europeiska unionens medlemsstater har den palliativa medicin utvecklats mycket olika. Ett utbyte om vetenskapliga framsteg på området är därför förenat med ett stort europeiskt mervärde. Or. de Ändringsförslag från Giuseppe Nisticò Ändringsförslag 74 Bilaga I, punkt a (ny), Åtgärdens motivering och europeiska mervärde, stycke 1 (nytt) Åtgärdens motivering och europeiska mervärde Den medicinska forskningen i Europa bör inte bara koncentreras till det mänskliga genomet. Inom forskningen på andra områden än genomik krävs också gemensamma insatser, framför allt då genomforskningen inte kommer att lösa alla hälsoproblem de närmaste tjugo åren. Enorma framsteg skulle vidare kunna göras inom den traditionella forskningen med hjälp av europeiska databaser om AM\ doc 31/103 PE /44-171