EUROPAPARLAMENTET. FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Fiori (PE ) HUMANGENETIKENS SOCIALA, JURIDISKA, ETISKA OCH EKONOMISKA FÖLJDER

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Tillfälliga utskottet för humangenetik och annan ny teknik inom den moderna medicinen 16 oktober 2001 PE /1-37/ändrad KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37/ändrad FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Fiori (PE ) HUMANGENETIKENS SOCIALA, JURIDISKA, ETISKA OCH EKONOMISKA FÖLJDER Förslag till resolution KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Skäl A Ersätter ändringsförslag 33, 34, 41, 42, 35, 37, 43, 44, 45 och 36 A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär ett verkligt framsteg för förståelsen av hur människans arvsmassa fungerar och hur människan och omgivningen påverkar varandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera och möjligen förebygga och behandla många sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sätt jämfört med dagens läge (t.ex. Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, stroke, hjärtsjukdomar, cancer, cystisk fibros, astma, diabetes osv.) och allvarliga skador (t.ex. på ryggmärgen och nervsystemet). Fördelarna för människan när det gäller hälsofrågor och de betydande ekonomiska fördelarna för Europeiska unionen kan utnyttjas (3 ord utgår) endast om man i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor för forskningen inom sektorn. Dessa fördelar kan komma till verklig nytta endast om man tillåter en öppen och informativ debatt och ger medborgarna större möjligheter att förstå vilka risker och möjligheter som är knutna till de nya metoderna. AM\ doc PE /1-37

2 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 2 Skäl B Ersätter ändringsförslag 48, 51 och 47 B. I detta sammanhang erkänns att samordnade och integrerade förfaringssätt är önskvärda. "Integration" skall inom detta område inte enbart förstås som en förstärkning av samarbetet mellan universitetsforskning, den privata sektorn allt från små bioteknikföretag till stora läkemedelsföretag och den medicinska sektorn för att skapa integrerade undersöknings- och utvecklingsfaser varvid man dock måste garantera den fria forskningen och där nyttan för allmänheten av den medicinska forskningen måste fortsätta att vara det viktigaste målet, som i sig inte skall underordnas kommersiella överväganden utan skall också syfta till lägligt och aktivt medverkande från de lagstiftande myndigheternas sida, i syfte att skapa lämpliga regelverk och lämplig rättspraxis, samt en (1 ord utgår) dialog med slutanvändare och sociala aktörer. (resten utgår) KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 3 Skäl Ba (nytt) Ersätter ändringsförslag 46 och 50 Ba. De senaste årens framsteg och upptäckter har visat sig vara ytterst betydelsefulla. För att öka förtroendet är en öppen dialog nödvändig mellan medborgarna, deras organisationer, de lagstiftande organen, forskarna och industrin, för att man skall kunna fatta socialt ansvarsfulla beslut, som skall kunna ses över med hänsyn till den vetenskapliga forskningens framsteg, och accepteras och få stöd av den allmänna opinionen. PE /1-37 2/19 AM\ doc

3 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 4 Skäl D Ersätter ändringsförslag 68, 70, 72 och 73 D. Den kulturella, etiska och religiösa pluralismen har vid sidan om gemensamma värden och etiska principer alltid varit en del av den Europeiska unionens historia, vilket: - återspeglas i unionens traditionsrikedom, - kräver ömsesidig respekt och tolerans, - är fullt förenligt med en förstärkning av de gemensamma etiska dimensionerna och ställningstagandena, (18 ord utgår) - är i linje med artikel 22 i stadgan om grundläggande rättigheter och med artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen. KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 5 Skäl E Ersätter ändringsförslag 76, 78, 79 och 80 E. Det finns i Europa ett samförstånd kring grundläggande etiska normer och principer, vilket också återspeglas i stadgan om grundläggande rättigheter. Organisationer som FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådet och Europeiska unionen själv har som ledande principer grundläggande etiska principer, bland vilka i synnerhet skall nämnas den mänskliga värdighetens oantastlighet, individens självbestämmande (vilket förutsätter ett informerat och fritt samtycke, respekt för privatlivets helgd, och konfidentiell behandling av personuppgifter), behovet av forskning, skydd av folkhälsan den fria tillgången till nödvändig sjukvård för alla respekt för funktionshindrade och deras rätt till självständighet och social integration och icke diskriminering på grund av genetiska egenskaper. AM\ doc 3/19 PE /1-37

4 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 6 Skäl F Ersätter ändringsförslag 89, 91 och 92 F. Det finns ett internationellt samförstånd om följande två villkor för att bedriva humangenetisk forskning och behandling: Genterapi på äggceller och sädesceller skall inte tillåtas (cellinjernas utvecklingskedja), för i annat fall kan oönskade effekter komma att överföras på framtida generationer, då det för närvarande inte finns tillräcklig kunskap på området. Sådan vård som tillämpas uteslutande på somatiska celler vilka inverkar enbart på patienten kommer att tillåtas. Det skall endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av (1 ord utgår) sjukdomar och inte för att påverka egenskaper som inte utgör hälsoproblem. 1 Jfr Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, Unescos förklaring om det mänskliga genomet och yttrandena från den europeiska gruppen för etik samt de nationella etikkommittéerna. KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 7 Skäl G Ersätter ändringsförslag 101 och 102 G. I och med den europeiska stadgan om grundläggande rättigheter har Europeiska unionen, på grundval av Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, tagit nya steg mot utveckling av etiska riktlinjer på europeisk nivå. I artikel 3 i stadgan fastställs att varje individ har rätt till sin fysiska och psykiska integritet och att inom områdena för medicin och biologi särskilt följande skall iakttas: - vederbörande persons fria och informerade samtycke, i enlighet med det som fastställs i lagen, - förbud mot rashygieniska förfaranden, särskilt sådana som syftar till urval av personer, - förbud mot att använda människokroppen och dess delar i vinstbringande syfte, - förbud mot reproduktiv kloning av mänskliga varelser. PE /1-37 4/19 AM\ doc

5 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 8 Skäl H Ersätter ändringsförslag 108, 109 och 110 H. Medlemsstaterna och Europeiska unionen måste anstränga sig gemensamt för att utveckla och förstärka humangenetiksektorn för att denna skall kunna tjäna hälso- och sjukvården, med respekt för människans värdighet, och fastställa de fall där en gemenskapsåtgärd vore önskvärd. KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 9 Skäl K Ersätter ändringsförslag 135, 136 och 133 K. Det tillfälliga utskottet för humangenetik hade till uppgift att yttra sig om de etiska, juridiska, ekonomiska och sociala frågor som uppstått i samband med den moderna biomedicinens utveckling och därvid tillhandahålla parlamentet ingående analyser som gör att det med respekt för allmänintresset kan fatta verkliga politiska beslut och ange tydliga riktlinjer. I enlighet med det mandat som givits utskottet har dess verksamhet i huvudsak koncentrerat sig på följande sektorer: - användning av gentest för prediktiva och diagnostiska ändamål, - utveckling och tillämpning av ny genterapi, - hantering av genetisk information, - tilldelning av medel för av forskning inom ramen för det sjätte ramprogrammet, - patenterbarhet för produkter och förfaringssätt som härrör från levande varelser, - fastställande av etiska riktlinjer som krävs med anledning av bioteknikens nya utveckling och dess tillämpning i Europa. AM\ doc 5/19 PE /1-37

6 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 10 Skäl L Ersätter ändringsförslag 116 och 141 L. I Europa ökar antalet laboratorier som tillhandahåller gentest- och genanalystjänster och sådana förfaranden blir allt vanligare enligt en trend som med säkerhet kommer att intensifieras. Det är lämpligt att analysera konsekvenserna därav på befolkningens fysiska och sociala utveckling, eftersom prediktiva bruk inte får ersätta traditionell förebyggande politik på hälsoområdet. KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 11 Skäl M M. För tillfället finns inga (1 ord utgår) europeiska normer eller förordningar som säkerställer en minimistandard för tjänster i samband med genanalys och gentest och dessa omfattas varken av tillämpningsområdet för rådets förordning 2309/93/EG, som fastställer gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, eller direktiv 98/79/EG om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som enbart omfattar produkter som är avsedda att användas i ett kommersiellt sammanhang. Det är därför nödvändigt att införa andra bestämmelser och se över de relevanta direktiven om tillämpningsområdet för gentest och biotekniska läkemedel, så att dessa är förenliga med reglerna i direktiven i fråga. PE /1-37 6/19 AM\ doc

7 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 12 Skäl O Ersätter ändringsförslag 119, 150 och 149 O. Angående biotekniska läkemedel Överflödet av normer som skiljer sig från varandra eller i varje fall på nationell nivå inte överensstämmer med varandra inom alla skeden, från utveckling till klinisk prövning, medför en etisk debatt och erkänns som en allvarlig begränsning som försvårar och omöjliggör en styrning av utvecklingen och prövningen av nya biotekniska läkemedel inom Europeiska unionen. KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 13 Skäl Q Ersätter ändringsförslag 121, 151, 160 och 155 Q. Användningen av stamceller kommer att etableras som en ny metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet med en sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader som kan transplanteras i patienter som lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, infarkt, leukemi, stroke eller broskbesvär, för vilka det idag inte finns tillräckliga behandlingsmetoder. Under alla omständigheter måste nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika farorna och riskerna med en eventuell stamcellsterapi. AM\ doc 7/19 PE /1-37

8 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 14 Skäl U Ersätter ändringsförslag 194 och 195 U. Att personlig genetisk information kan komma att ställas till tredje mans förfogande medför en risk för nya former av diskriminering som väcker frågor beträffande personlig integritet, datasekretess och informerat samtycke. Denna risk måste särskilt ses i ljuset av nuvarande bestämmelser om skydd av personuppgifter, såsom behandlingens legitimitet, begränsningen av användningen, säkerhetsåtgärder och de individuella rättigheter som fastslås i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter (artikel 8). KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 15 Skäl W Ersätter ändringsförslag 199, 200 och 201 W. I direktiv 98/44/EG ges riktlinjer för vad som för tillfället anses strida mot allmän moral och i artiklarna 5 och 6 fastställs vissa uppfinningar som inte är patenterbara. Diskussionen fortsätter om vad som inte borde anses vara patenterbart och vad som borde vara det. Den respekt som skall upprätthållas för levande materia och i än högre grad för mänsklig materia gör i vilket fall att man inte kan acceptera metoder för förvärv som patent, varför levande materia inte skall anses vara patenterbar. Svårigheterna att, på grund av direktivets oklarhet och vissa medlemsstaters vägran att införliva det med sin lagstiftning, tolka detta direktiv skapar juridisk osäkerhet kring frågan om biotekniska uppfinningar. KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 16 Punkt 1 Ersätter ändringsförslag 211, 212, 215, 218, 226, 227, 228 och Parlamentet anser att det för att undvika att den samhälleliga diskussionen om humangenetiken och dess tillämpningar äger rum slumpmässigt och ofta med försening i förhållande till den pågående vetenskapliga utvecklingen, och för att medge att etiska PE /1-37 8/19 AM\ doc

9 riktningar utvecklas på europeisk nivå är nödvändigt att a) bekräfta grundläggande etiska principer liksom de som omfattas av Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter som samtidigt som de tar hänsyn till mångfalden av uppfattningar och kulturella traditioner i medlemsstaterna fungerar som grund för en allmän bedömning av utvecklingen och användningen av humangenetik och för de juridiska bestämmelser som behövs på området; erinrar om att de grundläggande etiska principerna är de som återfinns i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och motsvarande internationella konventioner, som Helsingforsdeklarationen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin, som undertecknades i Oviedo den 4 april 1997 och det tillhörande tilläggsprotokollet med förbud mot kloning av mänskliga varelser vilket undertecknades i Paris den 12 januari 1998, och Unescos allmänna förklaring om det mänskliga genomet och de mänskliga rättigheterna, b) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare, experter i etik och sociala aktörer om ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte att åstadkomma ansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner, c) starta en offentlig diskussion om utvecklingen och användningen av molekylärgenetisk kunskap och teknik innan den tillämpas i större utsträckning, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 17 Punkt 4 Ersätter ändringsförslag 240, 243, 245, 246 och anser att uppgiften att även genom finansiering "reglera" bland annat den pågående utvecklingen på bioteknikens och biomedicinens område är en väsentlig uppgift för nationella och/eller europeiska lagstiftare; rekommenderar därför att all forskning på området skall kringgärdas av offentliga myndigheter och bli föremål för den offentliga debatt som nämns i punkt 1, AM\ doc 9/19 PE /1-37

10 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 18 Punkt 6 Ersätter ändringsförslag 254, 258, 259, 260, 262 och påminner om att de genetiska proven, analyserna och diagnoserna är medicinska handlingar som alltid måste följa reglerna för så kallad "god klinisk sed" och om att höga standarder avseende genanalys därför utgör ett grundläggande villkor eftersom man på grundval av resultaten från genanalys fattar avgörande beslut rörande en individs liv; genanalyserna måste garantera den enskilda individens självbestämmanderätt samt förmågan att göra val med kännedom om orsak också i fortplantningshänseende och med avseende på terapier och andra faktorer som kan avgöra livskvaliteten; men medvetenheten om fördelarna med genanalys kan till lika stor del vara beroende av sättet på vilket analyserna tillhandahålls (tillförlitligt och med lika tillgång till tjänsterna) och av sammanhanget (kunniga rådgivningstjänster som respekterar individens självständighet) samt av tekniken, (resten utgår) KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 19 Punkt 8 Ersätter ändringsförslag 268, 269, 270 och anser dessutom att det i nationella och europeiska regelverk inom detta område tydligt bör sägas att man bör använda sig av genanalyser endast för forskningsändamål, förebyggande eller terapeutiska ändamål eller för medicinsk forskning och under lämplig medicinsk rådgivning i enlighet med artikel 12 i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, med full respekt för individens grundläggande rättigheter, och särskilt dem som rör sekretess och skydd för persondata, och som redan är fastlagda i lag på nationell och gemenskaplig nivå, 8a. betonar att möjligheten till prenatal genetisk analys inte får missbrukas till att planera varje egenskap hos barnet som kan bli bestämbar i framtiden, t ex hårfärg, ögonfärg, kön osv, 8b. betonar särskilt att ingen kvinna får tvingas till användning av prenatal diagnostik, och att beslutet att avstå från sådan måste respekteras och stödjas, PE / /19 AM\ doc

11 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 20 Punkt 9 Ersätter ändringsförslag 276, 277, 278, 279, 280, 282, 283, 285, 286, 287, 289, 290, 291, 292, 293, 294, 295, 296 och konstaterar att många genanalyser kommer att användas för prediktiva ändamål och att varje övervägande rörande de enorma medicinska, etiska, psykologiska och juridiska följderna av en felaktig utgång lyfter fram behovet av att på europeisk och nationell nivå fastställa en juridisk ram och ett regelverk i syfte att a) säkerställa genanalysernas kvalitet och säkerhet i Europa, b) på nationell nivå säkerställa lika tillgång till information om genanalysernas tillgänglighet, värde och begränsningar, c) säkerställa respekten för väsentliga värden i humangenetik som grundar sig på individens självbestämmanderätt (frivilligt och informerat samtycke, frihet från personligt/socialt tryck, främjande av förmågan att fatta självständiga beslut, prioritering av individens rättigheter och intressen framför samhällets intressen, respekt för privatlivet, patientens och dennes anhörigas rätt att veta och att inte veta), d) medlemsstaterna uppmanas säkerställa tillgången till kompetent och oberoende genetisk rådgivning som villkor för de prediktiva gentestens laglighet, e) främja omfattande mellanstatliga utbildningsinitiativ - som riktar sig både till yrkesmän och allmänheten för att upplysa om risker och fördelar med genanalyser men även om analysernas begränsningar - genom offentliga och privata, statliga och icke-statliga organisationer, och i synnerhet genom nationella etikkommittéer som måste närma sig medborgarna och skapa kommunikationskanaler med hjälp av modern informationsteknologi, f) säkerställa att samhället respekterar och stöder de genetiska skillnaderna i synnerhet genom rättvisa och lämpliga lagar som utesluter varje form av negativ diskriminering av personer som lider av ett bestämt tillstånd och uppmuntrar deras integration, och att dessa skillnader skall kunna erkännas som ingående i personens identitet och därmed som respektabla i sig, g) uppmana medlemsstaterna att stärka solidariteten inom familjen och den sociala omgivningen, i synnerhet genom att skapa sociala tjänster som gör det möjligt att bemöta de medicinska, sociala och ekonomiska följderna av funktionshinder, även i vuxen ålder, (stöd till föräldrar, tillgång till utbildning, arbetsmöjligheter), och utvidga rådgivnings- och hjälpmöjligheter för funktionshindrade och deras föräldrar, AM\ doc 11/19 PE /1-37

12 ga) skapa program för att öka medvetandet om funktionshinder bland ungdomar och vuxna, bland annat genom att organisera möten och gemensamma aktiviteter i skolan med personer med funktionshinder, gb) främja åtgärder som leder till bättre integrering och acceptans för funktionshindrade i samhället och bidrar till att förbättra deras personliga situation, gc) stimulera forskning om möjliga orsaker till sjukdom t ex miljö. och samhällsfaktorer och om metoder för att motverka deras verkningar, h) skapa ett europeiskt nät av laboratorier som har kompetens för sällsynta sjukdomar, och säkra en tillräcklig offentlig finansiering när de privata investeringarna saknas eller inte räcker till, ha) involvera de myndigheter som ansvarar för skydd av persondata och den europeiska grupp som de ingår i, enligt artikel 29 i direktiv 95/46/EG, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 21 Punkt 18 Ersätter ändringsförslag 329, 330, 331, 332, 335 och uppmanar till diskussion om användningen av personlig genetisk information och tredje parts tillgång till densamma med tanke på en framtida lagstiftning som i första hand bör skydda individens personliga integritet och grunda sig på kravet att erhålla personens fria och informerade samtycke i syfte att skydda dennes eller dennes efterlevandes hälsa (eller den medicinska forskningen), med uteslutande av alla andra syften; dock med beaktande att det t.ex. vid forskning bör vara möjligt att veta vem som är givare och vem som är mottagare av celler, utan att personerna själva känner dessa uppgifter; vid konstgjord befruktning är principen om uppgifter om givaren viktig för att hindra rashygieniska tillämpningar, PE / /19 AM\ doc

13 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 22 Punkt 19 Ersätter ändringsförslag 341 och påminner om direktiv 95/46/EG som behandlar skydd av personuppgifter i ett allmännare sammanhang vilket omfattar iakttagande av grundläggande rättigheter och friheter, och ansluter sig till den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik som i sitt yttrande nr 13 om de etiska aspekterna på användningen av hälsorelaterade personuppgifter betonade att det ännu inte finns någon särskild europeisk lagstiftning inom området för skydd av personuppgifter rörande hälsa, och önskar att Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till direktiv med hänsyn till det som står på spel i samband med datoriseringen av dessa uppgifter; uppmanar kommissionen att i ljuset av de tekniska framstegen se över ny utveckling av skydd av lagrade data, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 23 Punkt 22 Ersätter ändringsförslag 354 och a) anser att man, eftersom antalet gener verkar vara mycket mindre än vad som förutsetts, kraftigt borde revidera tesen om genernas exklusiva eller fullständigt dominerande roll när det gäller förmågan att åstadkomma bestämda följder, vilka i stället visar sig vara ett resultat av komplexa processer av samverkan mellan gener, proteiner och miljö, och att man då prediktivitet nu betonas, är möjligheten till att tillgripa genetiska uppgifter för förutsägande bedömningar av personer inte tillåten, eftersom dessa inte beaktar den avgörande samverkan med proteiner och miljö och därför ger en felaktig eller ofullständig bild av personen i fråga; en individ har för övrigt rätt att låta utföra genetiska analyser, b) en minskning av möjligheterna att teckna livförsäkring eller sjukförsäkring på grundval av genetiska data skulle skapa nya sociala hierarkier där personerna klassificeras på grundval av sina genetiska egenskaper, vilket skulle innebära en verklig inskränkning av medborgarskapet och ett nekande av rättigheten till rättvis hälsovård av erforderlig kvalitet, AM\ doc 13/19 PE /1-37

14 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 24 Punkt 23 Ersätter ändringsförslag 359, 360, 361, 363, 364, 365 och a) bekräftar därför att försäkringsbolagen inte skall ha någon rätt att före eller efter upprättandet av ett försäkringsavtal begära att genanalyser utförs eller att uppgifter om resultat från tidigare genanalyser lämnas och att genanalyserna inte skall bli något förhandsvillkor för upprättandet av försäkringsavtal; anser (1 ord utgår) att försäkringsbolagen (1 ord utgår) har rätt att kräva tillgång till genetiska uppgifter som försäkringstagaren har kännedom om, om det gäller mycket höga försäkringsbelopp och det finns misstanke om att försäkringstagaren agerar utifrån denna kunskap, b) konstaterar att frågan om försäkringsbolagen skall få tillgång till genetiska analyser gjorda före teckning av ett avtal inte regleras av gemenskapslagstiftningen och att lagar och praxis skiftar på den nationella nivån; uppmanar därför kommissionen att, i enlighet med artikel 47.2 jämförd med artikel 55 EG,föreslå relevanta lagstiftningsinitiativ som innefattar förbud mot användning av nominativ medicinsk information, som genetisk typologi, för att diskriminera i försäkringsfrågor och även möjligheten att i specifika fall tillämpa en gräns för försäkringsbelopp, PE / /19 AM\ doc

15 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 25 Punkt 34 Ersätter ändringsförslag 406, 408 och påminner om att kommissionen är ålagd att 1) vart femte år publicera en rapport om eventuella problem som har uppstått i samband med tillämpningen av direktivet, med avseende på internationella avtal om skydd av de mänskliga rättigheterna som medlemsstaterna har undertecknat, 2) två år efter att direktivet trätt i kraft (30 juli 1998) publicera en rapport, som utvärderar följderna inom den genetiska grundforskningen av att dokument, vilkas ämne kan vara patenterbart, inte publiceras eller publiceras sent, 3) samt att årligen publicera en rapport om utvecklingen och om patentlagstiftningens verkan inom områdena för bioteknik och genteknik; kommissionen överlämnar dessa rapporter till Europaparlamentet och rådet (art. 16); uppmanar med tanke på detta kommissionen att inte ytterligare försena framläggningen av den första årsrapporten som skulle ha lagts fram före den 30 juli 2001, att den utnyttjar denna möjlighet till att rapportera resultatet av expertmötena, inbegripet konsultationer organiserade av kommissionen, om frågan om patent på genetiska sekvenser och att rapportera om alla kontakter mellan kommissionen och medlemsstaterna rörande de tolkningssvårigheter som medlemsstaterna påtalat, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 26 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35 Nytt kapitel efter punkt 35 IIIa. Stamcells- och embryoforskning/kloning AM\ doc 15/19 PE /1-37

16 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 27 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35a (ny) 35a. vidhåller att skapandet av mänskliga embryon genom förflyttning av cellkärnor är etiskt oacceptabelt, eftersom det kan underlätta reproduktiv kloning, ge upphov till utnyttjande av människokroppen, med åtskillnad mellan män och kvinnor, samt innebär att mänskliga embryon framställs uteslutande i forskningssyfte, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 28 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35b (ny) 35b. kräver ett europeiskt förbud mot all verksamhet som inbegriper skapandet av mänskliga embryon genom förflyttning av cellkärnor och kräver ett europeiskt initiativ för att på internationell nivå förbjuda sådan verksamhet, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 29 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35c (ny) 35c. kräver förbud mot varje verksamhet som a) har som avsikt att förändra den mänskliga cellinjen eller b) avser att producera hybrider eller chimärer eller c) inbegriper skapande av mänskliga embryon för något annat ändamål än att framkalla graviditet och kräver att varje verksamhet som använder sådana embryon skall förbjudas, PE / /19 AM\ doc

17 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 30 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35d (ny) 35d. erkänner det etiska problem som uppstått till följd av att det i många medlemsstater finns tusentals embryon i provrör som framställts för provrörsbefruktning men som de biologiska föräldrarna inte längre kan inplantera; anser att det är kontroversiellt ur etisk synvinkel såväl att förstöra dessa embryon som att använda dem för forskning, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 31 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35e (ny) 35e. kräver därför att betydande offentliga investeringar skall göras för att utveckla och tillämpa vetenskapliga metoder som bidrar till att undvika framställning av övertaliga embryon och samtidigt minskar påfrestningarna på kvinnors hälsa till ett minimum, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 32 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35f (ny) 35f. kräver att medlemsstaterna skall undersöka möjligheten att tillåta sterila par, som av medicinska eller andra skäl inte kan genomgå konventionell provrörsbefruktning, att adoptera övertaliga embryon och att anta strikta regler för att möjligheten att adoptera embryon inte skall leda till handel med sådana, AM\ doc 17/19 PE /1-37

18 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 33 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 35g (ny) 35g. under inga omständigheter får frånvaron av förbud mot forskning som använder övertaliga embryon fungera som incitament att framställa fler embryon än absolut nödvändigt för behandling av sterilitet; därför skall forskningen begränsas till embryon som skapats före ett angivet datum, KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 34 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt noterar yttrandet från den europeiska gruppen för etik om de etiska aspekterna på stamcellsforskning, som är ett viktigt bidrag till debatten om forskning på detta område, (resten utgår) KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 35 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt föreslår att gemenskapen inte skall garantera någon investering avseende forskning, teknisk utveckling och demonstrationsverksamhet som inbegriper a) skapande av mänskliga embryon med användning av könsceller som donerats uteslutande i forskningssyfte, b) skapande av mänskliga embryon genom förflyttning av cellkärnor, c) artificiellt avsiktligt skapande av mänskliga embryon i något annat syfte än att genomföra en graviditet, d) varje annan form av forskning som medför att mänskliga embryon förstörs, e) ändring av människans genetiska arv, vilken verksamhet skulle kunna göra sådana mutationer ärftliga i rashygieniska syften och inte för att finna botemedel eller terapier för bestämda sjukdomar, PE / /19 AM\ doc

19 KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 36 samt Peter Liese, Hans Blokland, Elizabeth Montfort, Hiltrud Breyer, Marie-Thérèse Hermange, Maria Martens, Emilia Franziska Müller, Jonathan Evans och Antonios Trakatellis Punkt 43 utgår KOMPROMISSÄNDRINGSFÖRSLAG 37 Punkt 49 Ersätter ändringsförslag 543, 544, 545 och anser att ett dylikt forum (11 ord utgår) skulle garantera informationsutbyte och offentlig debatt; med hjälp av en "integrerad" arbetsmetod, som med andra ord tar hänsyn till alla berörda parter (vetenskapsmän, industrin och icke-statliga organisationer), samt den europeiska gruppen för etik och arbetsgruppen på hög nivå för biovetenskap och gruppen för garanti för skydd av personuppgifter, och tack vare kontinuerlig kontakt med de nationella parlamenten i Europeiska unionen, skulle ifrågavarande forum, bestående av ledamöter från Europaparlamentet och (1 ord utgår) företrädare för kommissionen och rådet, kunna sammanträda två gånger om året i syfte att granska effekten av investeringarna i forskning och ingripa vid behov med synpunkter som kan beaktas av de behöriga beslutande instanserna vid respektive institution angående etiska, juridiska, ekonomiska och sociala problem som kan uppstå efter hand; för detta forums arbete måste säkerställas att det får en solid vetenskaplig genomarbetning och högsta nivå av öppenhet och parlamentarisk kontroll, AM\ doc 19/19 PE /1-37