Innehåll. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva

Transkript

1 JUNI Projekteringsanvisning El tele system FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR

2 JUNI Innehåll Läs detta först viktig information... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Att tänka på... 4 Miljöbyggnad... 5 El- & telesystem... 5 Elmiljö... 8 Gränsdragning mot annan entreprenad... 8 Förarbeten, hjälparbeten, saneringsarbeten... 8 Flyttning, demontering, rivning... 9 Apparater, utrustning, kablar... 9 El- och telekablar Kanalisationssystem Kabelstegar, kabelrännor och bärskenor Kanalsystem Elkraftsystem Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater Apparater för manövrering - automatisk styrning Eluttag Belysningssystem och ljussystem Ljusarmaturer, ljuskällor Belysning på gård eller i park Belysning i sportanläggningar inomhus Belysning för vägledande skyltning Elvärmesystem Utrustningar för kök och tvätt Utrustningar för storkök och diskhantering Telesystem Tele och datakablar Flerfunktionsnät i fastighet Branddetekterings- och brandlarmsystem Branddetekteringssystem Utrymningslarm styrt av branddetekteringssystem Brandlarmssystem Utrymningslarm styrt av brandlarmsystem Inbrottslarmsystem och överfallslarm PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

3 JUNI Apparater i inbrotts- och överfallslarmsystem Nödsignalsystem Entré- och passerkontrollsystem Teletekniska signalsystem Telekommunikationssystem Hisstelefonsystem Ljudöverföringssystem system med högtalare Ljudöverföringssystem - teleslinga Bildöverföringssystem tv-övervakningssystem Datakommunikationssystem Centralutrustningar Lokala kommunikationssystem Datakommunikationsenheter Gemensamma strömförsörjningssystem för tele System för öppning av brandventilatorer System - aktivering av automatisk brandsläckning System - spänningsutjämning - elektrisk separation Styr- och övervakningssystem Märkning, kontroll, dokumentation Märkning av el- och teleinstallationer Märkning av teleinstallationer Kontroll av installationssystem Teknisk dokumentation Relationshandlingar för el- och tele Relationshandlingar för tele Underlag för relationshandlingar för el- och teleinstallationer Driftinstruktioner för elkraftsinstallationer Underlag för driftinstruktioner för el- och tele Information till drift och underhållspersonal Tillsyn, skötsel och underhåll av el- och tele Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

4 JUNI Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska projekteringsanvisningarna alltid användas. SISAB:s projekteringsanvisningar är till för att klarlägga de tekniska krav som företaget ställer som komplement till myndighetskrav och branschregler vid om- och nybyggnation samt i förvaltning. PBL, BBR, AFS och AMA med RA mm gäller alltid. Vilka delar av projekteringsanvisningarna som ska ingå beror av projektets anläggningsdelar och omfattning. Detta klargörs i tillämpliga delar i varje projekt av den på SISAB:s som har projektansvar, det vill säga projektansvarig eller förvaltare. Den som har ansvar för projektet är också ansvarig för att projekteringsanvisningarna följs. Genom att använda SISAB:s projekteringsanvisningar bidrar man till att skapa värde för en långsiktig fastighetsförvaltning. För att tillsammans även kunna förbättra och utveckla ska projekten leverera avsteg och synpunkter på projekteringsanvisningarna. Använd formuläret som finns på SISAB:s hemsida för synpunkter och avsteg. Alla avsteg från projekteringsanvisningarna ska beslutas av SISAB:s projektansvarige i samråd med SISAB:s ansvarige för respektive anvisning. SISAB arbetar med ständiga förbättringar ur ett hållbarhetsperspektiv, bland annat för att minska miljöbelastningen och erbjuda stadens skolor och förskolor sunda lärmiljöer. Miljö- och fuktkrav är inarbetade i respektive anvisning. SISAB ställer också särskilda krav på miljökontroll och dokumentation av byggprodukter, vilket hanteras med hjälp av Byggvarubedömningen (BVB). Använd den manual som finns på SISAB:s hemsida. Avstegsprocessen gäller även avsteg från BVB. Samråd sker då med SISAB:s hållbarhetskoordinator. Vid nyproduktion ska byggnaderna miljöcertifieras, i systemet Miljöbyggnad, nivå Silver. SISAB:s projekteringsanvisningar gäller parallellt med miljöbyggnads krav. I de fall SISAB ställer högre eller andra krav än systemet Miljöbyggnad är det SISAB:s krav som gäller. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen är ansvarig för att SISAB:s projekteringsanvisningar utvärderas och uppdateras. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

5 JUNI Inledning Vi ser och tror på en utveckling där alla anställda på SISAB, såväl som externa samarbetspartners, arbetar utifrån SISAB:s gemensamma värdegrunder. Dessa är, engagemang, affärsmässighet och ansvar. Vår ambition är vidare att de beslut vi fattar om förändringar av våra fastigheter skall utgå ifrån investeringarnas livstidskostnader. SISAB:s krav på brandskyddsåtgärder är inarbetade i denna anvisning och delar av dem finns i projekteringsanvisning Brandskydd. SISAB har som ett komplement till dessa projekteringsanvisningar utarbetat Referenser. Referenserna innehåller förslag på goda lösningar. I varje projekt kan beslut tas att en referens ska anta samma status som anvisningarna. SISAB:s tillgänglighetskrav är inarbetade i denna anvisning. SISAB:s projekteringsanvisningar för El-telesystem kompletterar AMA EL 12 och tillhörande RA. Syfte Denna projekteringsanvisning ska ligga till grund för projektering vid om- till- och nybyggnation av El- & Telesystem i SISAB:s fastigheter. Den gäller även för entreprenörer som arbetar åt SISAB. Krav i projekteringsanvisningar El-telesystem gäller för installationer i skolor och förskolor samt fristående förskolor och små byggnader Krav som gäller specifikt för endera skolor, förskolor eller fristående förskolor och små byggnader återfinns under respektive rubrik. Vid upprättande av beskrivningar ska anges vilken utgåva av dessa anvisningar de utförts efter. SISAB:s projekteringsanvisningar följer strukturen i RA och AMA EL 12, utan BSAB-koder. Beakta även text i AMA Hus 11, bla kapitel X,för kök och tvätt. Att tänka på Kom ihåg att kontakta SISAB:s teknikspecialister för ett tekniskt samråd. Detta skall ske i varje projekt och skede. Vid frågor eller funderingar finns anvisningsansvarig till hjälp. Kontaktuppgifter Namn: Peter Kindblom E post: peter.kindblom@sisab.se Telefon: även mobil SMS:

6 JUNI Miljöbyggnad & telesystem Föreskrivna produkter skall vara CEE märkta, vid sammansatta anläggningar så utföres CE märkningen enligt AF-delen. Föreskrivna lås för elrum, telerum, dataskåp, nyckelbryta are, el och telenischer mm, ska vara med skandinavisk oval nyckelcylinder. Montage av i systemen ingående produkter får ej utföras med lim, tejp eller liknande med undantag förr skyltar i inbrotts- och branddetektorsystem samt larmdon och adressenheter. För system som består av programmerbara apparater ska ingå all programvara, eventuella fjärrkontrof oller och programmering som krävs för att erhålla en för brukarenn fullgod funktion. El och teleförsörjning Vid nybyggnad ska samordning mellan ny inkommande elservis, e Stokabfiber, fjärrvärme och Teliakabel utföras i samråd med resp leverantör. En gemensamm införningspunkt ska alltid utföras. Nätägare Fortum Energi AB. Fiberservis: Stokabfiber skaa planeras in och avropas i mycket godd tid av projekt vid nyinstallation pga lång leveranstid. Avser även paviljonger. Kontakt S:t.Erik Kommunikation ABB Sälj, tel vxl Föreskrifter Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter ELSÄK - FS 2008:12 ska gälla för alla anläggningar. För att uppnå god elsäkerhetsteknisk praxis ska i förstaa hand El SISAB certifierar all nyproduktion enligt Sweden Green Building B Council:s system Miljöbyggnad, totalbetyg SILVER. I vissa fall innebär Miljöbyggnads kriterier nyaa eller högre krav jämfört med SISAB:s anvisningar. T ex kan det ställas särskilda krav på beräkning och uppföljning. Kraven beror på vilken nivå (BRONS, SILVER, GULD) som valts för respektive indikator och vilken kriterieversion man arbetar med. Mer information om Miljö- Den indikator i Miljöbyggnad som främst påverkar el- ochh teleprojekteringen är: 1: Energianvändning. SISAB:s betygsverktyg anger indikatorbetyg SILVER för denna byggnads kriterier och indikatorer finns på SGBC:s hemsida. indikator. Se även SISAB:s referens Miljöbyggnad på SISAB. Beakta att paviljonger i första hand ska ha SISAB:s stamnätsfiber från intilliggande byggnads CUR i skola eller huvudtelenisch i förskola. Inkommande system ansluts till skyddsutjämning nära det ställe de förs in i byggnad enligt Installations reglerna.(...) PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

7 JUNI SS Elinstallationsreglerna utgåva 2 användass i tillämpliga delar, undantag är utrymmen för betjäningsgångar i elrum/driftrumm (ställverk)) kap 729 och ryggningsavstånd där gamla Blå boken FS1999: 5 kap ska följas, se nästa sida. All elmateriel och elutrustning inkl belysningsarmaturer ska vara av känt europeiskt fabrikat, ha garanti och erbjuda reservdelar i minst 5 år. Elmateriel likvärdigt SchneiderElectric, Legrand, Gira eller Ensto. I förskolor placeras anslutningspunkter enligt SS och i samråd med verksamheten. (Elinstallationer i byggnader). I skolor placeras apparater enligt tabell Apparater i skolor (sid 7) och i samråd med skolan. Datauttagg för SISAB:s tekniska nätverk, T-LAN ska installeras vid respektivee apparatskåp i vent-, (Stokab mm) i förskolor. Planera för trådlösa datanät och eluttag hiss, och larmdriftsystem från CUR i skolor eller huvudtelenisch för laddning.. Betjäningsgång, m.m. (Utdrag ur ELSÄK FS ) Kopplingsutrustningar skall placeras och anordnas så, att erforderlig betjäningsgång får så stor bredd och höjd och i övrigt ärr så anordnad, att betjäning av apparater, utbyte av säkringar m.m. kan ske utan fara. I en betjäningsgång får inte föremål som försvårar framkomligheten ställas upp. Råd: Med betjäningsgång avses det utrymme varifrån den under normal n drift erforderliga betjäningen (manövrering av elkopplare, utbyte av säkringar, tillsyn av reläer o.d.) av kopplingsutrustningen utförs. De måttt på betjäningsgångens bredd som anges under punkterna och nedan anses uppfylla föreskrifterna i fråga om kopplingsutrustning i lägstt kapslingsklass IPX eller IPXXB. Angivna mått räknas från skåpens eller centrallådornas frontytor,, dvs. utan hänsyn till normalt utskjutande manöverorgan etc.. Gångbreddd, m vid kopplingsutrustning på endast en sida av betjäningsgånb ngen. Vid mindre centraler i bostäder och liknande kan dock gångbredden anpassas med hänsyn till förhållandena på platsen. Gångbredden, m bör dockk inte underskridas.. Gångbreddd, m vid kopplingsutrustning på båda sidor av betjäningsgången, även om kopplingsutrustningenn på ena sidann av gången har högre systemspänning än V. Består kopplingsutrustningarna på båda sidor av betjäningsgån ngen av utrustning för högst V systemspänning och utrustningen på åtminstone ena sidan matas av kablar som i matningspunkten är försedd med kortslutningsskyddd med högst A märkström, kan gångbredden minskas till, m. Likaledes kan gångbredden minskas till, m om kopplingsutrustningarna på båda sidor av gången består enbart avv styroch reglerutrustning. Oberoende av vadd som anges ovan bör betjäningsgångens bredd alltid medge en fri utrymningsväg g av minst, m även då gången blockeras av sådant hinder som kan förutses normaltt förekomma vid underhåll och betjäning av kopplingsutrustningen, t.ex. öppna skåpdörrar eller utdragbara enheter i frånskilt läge. Vid en betjäningsgång med skåp på båda sidor måste därvid mot bakgrund av den aktuella kopplingsutrustningens driftförhållanden och konstruktion bedömas, huruvida på ömse sidor om gången belägna skåpdörrar eller utdragbara enheter kan förhindra fri utrymning. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

8 JUNI Tabelll Telesystem Elsystem Anmärkningar Apparater i Skolor Skolor Administrativa- utrymmen/expedition 2 Allrum Aula/samligsal Bildsal och verkstad Driftutrymme Entre, vindfång Fritidskök Förråd Gymnastiksal Hemkunskap Korridorr Korridor/arbetsplats Studierum stora Studierum små Personalrum Matsal Musiksal NO-sal och preparationsrum 3 Omklädningsrum gymnastik Omklädningsrum för personal Personalarbetsrum Personalkök Personalkapprum Skolkök, diskrum, renseri, kökskontor c Skolsköterska och elevvårdslokaler 2 Avfallsrum Soprum Städrum Städcentral Centralutrustningsrumm et (CUR) 2 Datasal Textilslöjd Trapphus Trä- och metallslöjd Tvättstuga i ansl. till hemkunskap/textilslöjd. Uppehållsrum, cafe, öppna miljöer Vilrum WC Datauttag dubbelt Sekundärur Rastsignal Teleslinga Entresignal Nödsignal Nödljus/Ledljus Uttag kraft 2-vägs Uttag 3-fas x/amp 2 e 1 e e f a 1 3 2* e 3 e 2 e 1 e d 3 3 e e 2 Nyckelmanöver Nödstopp Ridåaggregat Dörröppnare f 2 1 f 1 e d 1 1 f d 1 d 1 f e d 1 e e f d 1 a d a e a a a a a Ja 1 Antal kraft -och datauttag /arbetplats inkl gemensam skrivare. Uttag 1- och 3-fas för ljudanl förreglas över brandlarmet. Nyckelmanöver och nödstopp bara för verkstad. * avser ej elrum och elnscher. e Rid dåaggregat i entre ej elvärme timer f pentryenhet/spiss Nyckelmanöver för motorutr.uttag 1 och 3- fas för ljudanl förreglas över brandlarm. Uttag c/c 15 meter. 40 m2, 2 vid tavla o 1 bakvägg < 40 m2, och grupprumm Uttag 1-fas för ljudanl förreglas f över branddetekteringen. 3stt dubbla i NO och 2 i preparation Uttag för hårtrok och städning Uttag för hårtork och städning Antal kraft -och datauttag /arbetplats inkl gemensam skrivare m datauttag. d Se kökskonsultens utrustningslista och planritningar. Nyckelmanöver för värmeapp Antal kraft -och datauttag /arbetplats inkl gemensam skrivare m datauttag. d ev 3 fas vid behov Separat gruppcentral inom rummet. Utan jordfelsbrytare 1stt enkelt datauttag/dataarbetsplats Ej nyckelmanöver för datakraft. 1stt uttag/plan Ej nyckelmanöver för datakraft. Uttag via timer för strykning. Uttag 1- och 3-fas för ljudanl förreglas över brandlarmet. FÖRKLARINGAR Denna apparatlista skall betraktas som ett mini av mikrav i skolor och hjälpmedel för placering apparater, där anläggningstypen förekommer. Listan skall tillämpas i samråd med skolan och Sisab. Inom flertalet av Sisab:s skolor finns f st kraftnät datakraft respektivee normalkraft, som byggs ihop där så är möjligt. Separat datakraft och datauttag ska ej utföras utan allt är normal kraft. Antal och placering av nödutgångsskyltar (genomlysta) erhålles från brandskydds Där ej annat anges gäller: dokumentationen. a = Antal vägguttag V anpassas till rummets storlek och program. c = Ett dubbelt datauttag placeras i kökskontor. d = Eluttag ( vägs) st/väggyta. e =Anläggningsdelar och apparater som eventuellt skall utföras, utredes i samråd med skolan och Sisab. f =utföres enligt brand Datauttag vägs (dubbelt) Vägguttag V vägs, alternativ med vägs kan skyddsbeskrivningen. användas vid ombyggnader för utanpåliggande. RWC Skolgård Övriga rum e e Ja 1 Ev uttag för julgran mm PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

9 JUNI Miljöbetingelser I el- och telesystem förekommande varor, materiel och material ska vara av PVC- och halogenfritt utförande, samt vara rekommenderade/accepterade i BVBB (Byggvarubedömningen). Elmiljö Den fasta installationen ska utföras så att följande värdenn ej överskrids, där människor stadigvarande vistas; Lågfrekventa magnetfält 0,2 T uppmätt 1m över golvet i nybyggnad. Lågfrekventa magnetfält 0,4 T i äldre bebyggelse vidd driftsatt anläggning. Elektriska fält 10 V/m. Åtgärder som ska vidtas, för att uppfylla dessa krav, framgår under respektive system. Gränsdragning mot annan entrepr renad Avseende kvicksilver och bly i ljuskällor se nedan under Ljusarmaturer, ljuskällor.mm. BVB: Utöver kvalitets och funktionsegenskaper på elprodukter ska produkter kontrolleras och dokumenteras ur miljöaspekt i BVB. Se mer i SISAB:ss manual, t/farliga amnen/ samt i respektive ramavtal (konsult) under AF AUC.. B fältskravet är mildrat från, i enlighet med miljöhälsorapport antagenn i Stockholms stad. Vid installationer/elanslutning av system levererat av annan entreprenör ska planeras att det i skolor utförs vandalsäkert, exempelvis: Närvarogivare för belysning i WC-grupp som styr kulventil för vatten. Se även Referens WC. Transformator och ledning underr tvättställ till beröringsfri blandare. Närvarogivare för belysning och avstängning av joniseringsaggregat i soprum. Om gallerbur byggs runt kylaggregat på tak tillses attt säkerhetsbrytare placeras innanför bur. Beakta samordningen och vandaltåligheten för installationer under tvättställ. Förarbeten, hjälparbeten, saneringsarbeten Åtgärder för el ska utföras så att pågående drift och skolans och teleinstallationer Åtgärder verksamhet störs i minsta möjliga utsträckning. Tillfälliga el och teleinstallationer Åtgärder ska vidtas så attt pågåendee drift och skolans verksamhet kan upprätthållas. Vid avslutad ombyggnad ska tillfälligaa PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

10 JUNI installationer demonteras och permanenta installationer vara i drift. Tillfällig kraft och belysning på byggarbetsplatsen Projektör ska utreda var byggkraft kan anslutas och hur stor last (kw) som kan anslutas. Byggström och belysning ska utföras med lägsta tänkbaraa energiåtgång och med samma miljökrav som den fastaa installationen. Byggström och arbetsplatsbelysning inom arbetsplatsområdet dimensioneras och installeras av entreprenören. Flyttning, demontering, rivning Demontering av el och teleinstallationer För installationer som flyttas, demonteras eller rivs ska kablar k demonteras i hela sin sträckning. Installationer som ej ärr i drift eller avklippta kablar får ej finnas kvar. Projektören ska i samråd med beställaren bedöma vilken materiel som berörs. Handling avsedd för upphandling avv demonteringsarbeten ska alltid redovisa demonteringens omfattning på ett sådant sätt att den är kalkylerbar för anbudsgivaren. Kostnad för demonterings- vissa fall arbeten ska alltid särredovisas i anbud, avser ej funktionsentreprenader. Vid rivning inom gymnastiksalar ska observeras att det i förekommer passerkontrollsystem som tillhör idrottsförvaltningen. I dessa fall ska demontering utföras genom idrottsförvaltningens försorg. Kontaktperson är John Westling Vid rivning eller flytt av paviljong eller byggnad ska befintliga rör i mark bibehållas och avslutas i brunn. Apparater, utrustning, kablar Dosor Doslock ska vara utfört för skruvfastsättning. Koppling i kapslad dosa ska utföras på kopplingsplint. Se även Akustikanvisningen - dosor i ljudisolerade väggar. Fristående förskolor och små byggnader: Kopplingsdosor ska i huvudsak placeras i väggg och ej tak.. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

11 JUNI El och telekablar Vid ny- och ombyggnad ska el- och telekablar förläggas infällda i rör mellan huvudkanalisation och apparater på väggar respektive tak där så är möjligt. I övrigt förlägges kablar på kanalisation typ kabelstegar, kabelrännor o d. Till apparater vid dörrmiljöer ska kablar alltid förläggas infällda i i rör, gäller även installation i befintliga väggar i skolor. Inom allmänna utrymmen i skolor, så som korridorerr och trapphus, ska utvändiga kablar skyddass med kabelskydd uppp till 1800 mm över golv. Kablar på väggyta eller takyta Dolda kablar, exempelvis ovan undertak eller akustikplat ttor, ska förläggas i rör. Kablar på vägg i elevutrymme i skolor skaa fästas med skruvklammer av metall. Infällda kablar Kablar får ej förläggas infällda i byggnadsdel utan att förläggas i rör, se även under Kanalisation av elinstallationsrör, flexrör e d nedan. I anläggning där röd skyddsjord förekommer ska den bytas. Kablar på kabelstege, kabelränna e d Vid förläggningg på horisontell kabelstege ska kabel fästass på minst varannann stegpinne, samt på båda sidor om böjar och o där den lämnar kabelstege för att förläggas på annat underlag. Vid förläggning på kantställd stege ska plastmantlad oarmerad kabel skyddas med mellanlägg mellan kabel och fästanordning. Kablar i mark Kablar i mark ska förläggas i kabelskyddsrör. Anslutningskablar Anslutningskablar ska hängas på krok och placeras så att de inte skadas vid service eller städning. Kanalisationssystem Miljöbetingelser För att begränsa de magnetiska fälten ska följande åtgärder vidtas: Kabelkanaler, fönsterbänkskanaler, uttagsstavar mmm ska vara i aluminiumm eller plåt Klamring av kablar på ventilationskanal får inte utföras.. Om dett innebär stora kostnader att byta röd jord kan beslut tas av projekt märkes enligt AMA. ansvarig att åtgärd avvaktas och centralen Observera att röd ledare inte får förekomma för annan funktion. f Avser metallkonstruk ktioner med större utsträckning i byggnaden, bla kabelstegar/rännor och kanaler av metall, VVS och metallbranddörrar vid system samt diskbänkar ökad risk. Funktions jordning behövs inte. SEKs handbok kan tillämpas i valda delar. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

12 JUNI Kompletterande skyddsutjämning ska endast utföras om en riskbedömning/analys visar på ett behov. Se även System för spänningsutjämning och elektrisk separation. Förskolor: Metallstängsel, staket mmm ska vara potentialutjämningsjordade av säkerhetsskäl om analys och riskbedömning/analys påvisar ett behov. För vattenmätare förlägges f ett VP20-rörr till elnisch för framtida fjärravläsning. Om verksamheten så kräver utföres tomrör till parkeringsplatser på gårdd för framtida motorvärmare. Riskanalys viktig om jordning behövs av barnsäkerhetsskäl Kabelstegar, kabelrännor och bärskenor r Kabelstegar och kabelrännor Kabelstegar, trådkabelstegar och kabelrännor ska förses med avskilt utrymme för tele- och datakablar och får utgöra del d av undertak i enskilda fall. Är kabelrännor och stegar synliga ska de varaa vitlackade eller i färg som är samordnad med rumsfärger och arkitekt, dock får inte glanstalet vara högre än 20. Läs Akustikanvisningen vid genomföring gar mellan rum. I driftutrymmen, såsom fläktrum, undercentral o d, ska kanalisation utföras i entreprenad för styr- och övervaknings- och system. Utanför driftutrymmen har entreprenör för styrövervakningssystem rätt att förläggaa kablar på allmän huvudkanalisation, som anpassas och samordnas med styrentreprenör. Skolor: Kabelrännor ska monteras med invändiga väggkonsoler. Kanalsystem Kabelkanaler ska vara av aluminiumm eller plåt. Om kabelkanal monteras lägre än 2500 ÖG (mm över golv) ska den ha svårdemonterat lock. Installationskanalsystem Om installationskanalsystem (fönsterbänkskanal) monteras över radiatorer ska de ha ställbar väggkonsol och med minimum 50 brettt konvektionsgaller. Kanal ska ha separataa fack för kraft och tele. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

13 JUNI Skolor: Bestyckning i väggkanaler enligt tabell Apparater i skolor i samråd med skolan. I centralutrustningsrum ( CUR) ska väggkanal installeras på samtliga väggar. Bestyckning, se s Centralutrustningsrum under Elkraftsystem nedan. Fönsterbänkskanaler ska ej användas i klassrum och grupprum. Uttagsstavar och uttagsboxar Skolor: Uttagsstavar och uttagsboxar ska vara av aluminium eller plåt och får användas där inte apparaterr går att fälla in i vägg. Uttagsstavar Skolor: Inom följande rum kan en uttagsstavv monteras på vägg vid huvudskrivtavla om projektet så beslutar. Uttagsstav skaa monteras vertikalt från kabelränna/ /tak och avslutas 200 ÖG. Bestyckning enligt verksamheten. Studierum NO-salar och preparationsrum Textilslöjd Trä- och metallslöjd Bildsal och verkstad Kabelgenomföringar Rörgenomföring i grundplatta (golvbjälklag/syllar) och yttervägg ska utföras vatten- och gastäta (bla radon). Kabelgenomföring i tätskikt ska utföras med typ t membranisolering. I elutrymme ska efter installation finnas minst 20% reservrör genom bjälklag för framtida komplettering. Kabelskydd o kabelmarkeringar Se markanvisningen under rubrik Kabelskydd. Kanalisation av elinstallationsrör, flexrör e d Infälld installation ska förläggas i rör. Flexrör tillåts inte (veriflex eller dylikt) utom kort bit från fast rör ned till apparat ovan undertak. Dragtråd färgmärkes enl. Märkning av el- ochh telekanalisationsinst nedan. Kablarr i rör ska vara omdragbara. Rör ovan undertak ska förläggas klamrade i tak. Kabelgenomföring i yttertak ska inte utföras. Beakta rörtyper i mark enligt projekterings anvisning Mark. OBS släta raka PE rör för elserviss kan ibland behöva vara diam mm. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

14 JUNI Elkraftsystem Allmänt Installationer inom barn-,, elev- och personalutrymmen ska skyddas med jordfelsbrytare. Avser även belysning och stolpar på gård. Större centraler ska sektioneras med flera jordfelsbrytare. När jordfelsbrytare ofrivilligt kan lösa ut och påverka driften av belysning får jordfelsbrytare utelämnas i befintlig byggnad, exempel på belysning som kan påverkas som även berör utrymning: Belysning i korridorerr och trapphus. Nödutrymningsbelysning. Takbelysning med omodern ljusstyrning och HF-don. När soprum utförs med joniseringsaggregat ska aggregatet stänga av när belysningen tänds via närvarogivare. Vid ombyggnad kan oljepappisolerade huvudledningar och gruppkablar påträffas, dessa kablar ska bytas i hela sin sträckning eller demonteras om de ej ska användas. Kablar som är omöjliga att demontera ska annars tätas. Vid omfattande ombyggnad ska gammalt TN-C -ledarsystem bytas till TN-S ledar- system. All utrustning ska ha kapsling lägst IP20 i barnmiljöer. I barnmiljöer är det en förhöjd säkerhet, så att vi utöver svensk s standard även ska ansluta belysning över jordfelsbrytare. Om dett förekommerr solcellsanläggningar, planeraa för att växelriktarna avger mycket värme som behöver återvinnas eller evakueras. Observera anmälningsplikten i AFdelen vid oljekabel (PCB). Tätas så inte den giftiga oljan läcker ut. Miljöbetingelser För att begränsa de magnetiska fälten ska följande åtgärder alltid vidtas: Servisledningar och Huvudlednin ngar ska vara i TN-S - ledarsystem. TN-C kan förekomma från nätägare. Så långt ut mot belastande utrustning som möjligt ska gruppkablar vara i 3-fasutförande. Fastighetens serviscentral och fördelningscentraler ska placeras i de delar av byggnaden n där människor ej vistas stadigvarande. Befintlig servis- eller fördelningscentral, vilken ej är placerad enligt ovan, ska flyttas alternativt ska rummet r avskärmas med aluminiumplåt mot magnetiska fält. Fördelnings- och gruppcentraler ska vara i utförande med plåtkapsling. Gruppkablar ska utgöras av halogenfri skärmad kabel, typ EQLQ, alternativt tvinnad FQ. Kablar utomhus ska vara UV-beständiga. Installation av elvärmesystem exempelvis värmekabel får ej utföras, undantag är uppräknade under Elvärmesyste em. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

15 JUNI Brandbetingelser Egen brandsäker kabel från serviscentral ska utföras till fläktar i aktivt system, som ska gå minst 60 minuter (Br1) ellerr 30 minuter (Br2) vid brand, se även projekteringsanvisningar Brandskydd. Centralutrustningsrum (CUR) i skolor Inom centralutrustningsrum, som ska vara minst 8 m², för datasystem ska en separat gruppcentral monteras. Matande huvudledning ska minimum vara 4x6/6. Till elcentralen ska s centralutrustningsrummets samtligaa elapparater anslutas, med undantag för belysning, städuttag och ev kyla. Dessa ansluts till egen grupp i annan elcentral. Rummet ska ventileras enligt VVS- uttag anvisningen och kyla endast utföras i nödfall. Matning och för centralutrustning ska ej ligga över jordfelsbrytare. Inom rummet ska 6 uttag monteras i fönsterbänkskanal. Uttagen ska anslutas till en trefaskabel. Alternativt kan, vid utrustning monterad i fullhöjdsrack montage avv uttag på ovanliggan nde kabestege/-ränna utföras. Bakom korskopplingsstativ för våningsfördelning ska 4stt 2-vägsuttag placeras. Separat gruppkabel ska förläggas till centralutrustning för rummets lokala passerkontrollsystem och avslutas med dosa. Centralutrustning i förskolor och fristående små byggnader Centralutrustning (tele) placeras i egen del av el/telenischh min 1200x600 (bxd) för stativ/ teleutrustning utöver kombinerad elcentraldel. Teledel förbereds för Stokabfiber och utföres med 6st eluttag på en trefasgrupp, som inte ligger över jordfelsbrytare. Data och larmutrustning får inte matas av grupp med jordfelsbrytare. Anslutningar utan jordfelsbrytare Följande utrustning ska inte anslutas via jordfelsbrytare: : Huvudledning inom centralutrustningsrum eller elnischer. Gruppkablar inom centralutrustningsrum eller elnischer. Gruppkablar för fördelningsskåp. Larmcentraler och dess adressenheter. Datautrustning i centralutrustningsrum eller elnischer/fördelningsskåp. El och telekablar mm Kablar dimensioneras med bra kabelprogram typ El-vis eller e likvärdigt alternativt enligt SS Vid tät förläggning, anhopning på stege/ /ränna kan hänsyn tas till pkt. i SS om belastning av kablar till max %. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

16 JUNI Kraftkablar Kabel ska fästas med jämnt klammeravstånd högst 250 för kabelarea <=2, 5 mm², 350 för kabel med 4-10 mm² och 500 för kabel med mm². Under gemensam klammer får förläggas högst sex kablar. Kabel ska fästas påå minst varannan stegpinne vid förläggningg på horisontal kabelstege. Installationskablar Se under miljöbetingelser. Reläer och reläskydd Vid om- och tillbyggnad där skolans huvudcentral (serviscentral) byts ska samtliga huvudledningar bytas till TN-S system, gäller även serviskabel där den byts eller utökas. Jordfelsövervakning ska utföras på varje huvudledning från huvudcentral och summalarm föras över tilll DUC i Styrsystem. Vid mindre ombyggnader ska projektören i samråd med beställaren bedöma hur många huvudledningar som ska bytas b och om jordfelsövervakning ska installeras. Vid nybyggnad ska samtliga huvudledningar vara i TN-S utgående huvudledning frånn huvudcentral. I storkök ska all köksutrustning främst utförande, med jordfelsövervakning på varje värmeapparater ha nollspänningsutlösare, kontaktor medd självhållning (lika träslöjd och teknik). Säkringar och dvärgbrytare Smältsäkring över 50 A ska vara knivsäkring och föregås av brytare om inte effektbrytare kan användas. Dvärgbrytare Alla gruppkablar och huvudledningar för allmänkraft ochh belysning ska avsäkras med dvärgbrytare (MCB) lägst 100 A, i första hand 13A med B eller C-karakteristik och 10 ka brytförmåga och energibegränsningsklass 3. OBS vid högg omgivningstemperatur kan smältsäkring användas för att undvika att den löser ut ofrivilligt. Trepoliga dvärgbrytare ska användas för trefasgrupper som matar enfasobjekt, såsom belysning och allmänkraftt såvida inte belysning är uppdelad i grupper av säkerhets och utrymningskäl. Utlösningsvillkoret ska uppfyllas, dvs en strävan mot fler centraler och kortare kablar. A med B karaktäristik löser utt snabbt med hög barnsäkerhet och har ändå god tålighet mot start strömmar, även med, kvmm kabel. Trepoliga dvärgbrytare för trefasgrupper ger högre säkerhet då man gör exv dosor för f enfasobjekt helt strömlösa och minimerar riskerna. Tänk på att tex LED kan ha ettt visst armaturer maxantal per grupp, se leverantörsdata. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

17 JUNI Effektbrytare Vid högre märkströmmar än 63 A ska effektbrytare (MCCB) användas. I elfördelningar och grupper över 63A ska alla utgående grupper utföras med effektbrytare. Strömkännande jordfelsbrytare Jordfelsbrytaree för maskinutrustning ska varaa typ A för 3003 ma, dock 100mA för brandskydd enligt Myndigheten för Samhällsskyddd och Beredskap. 100mA avser även köksmaskiner främst med värme. Jordfelsbrytare för personskydd ska normalt n varaa typ A för 30mA. Jordfelsbrytaree för personskydd i datasalar, storkök eller andra av störningar påverkade utrustningarr ska varaa störsäker (tidsfördröjd) typ Hpi/A 30 ma (100mA i storkök). Antal jordfelsbrytare per central skaa anpassas efter de anslutna belastningarnas läckströmmar. Ungefärliga läckströmmar för belastningsobjekt framgårr av Starkströmsguiden. Elmätare Elmätare efter servis väljs i samråd med nätägare och ska vara utförd för att kopplas uppp mot projekterad fältbuss, se projekteringsanvisning Styr & övervakning. Värmepumpar och enhetsaggregatt eller andra direktmatade fastighetstekniska utrustningar, som inte är kopplade till apparatskåp, som tex takvärmanläggning ska ha egen elmätare med bussutgång. Storkök ska ha separat elmätare. Elmätare ska redovisa energiförbrukning och loggat effektuttag samt kopplas upp mot DUC i styr och övervakning. Vakter för spis Uttag för bryggare och strykjärn, se under Eluttag. Skolor: Vid kök med spis eller kokhäll/pentry (gäller ej storkök) monteras skyddstimer / tidströmställare i tex hemkunskap. Förskolor: Uttag för spis eller kokhäll/pentry (ej storkök) ska styras av spisvakt av elektronisk typ förutom huvudmanöverbrytare, se under Nyckelströmställare. Om diazed används efter avsteg ska säkring över A ha brytare på utgående kabel. Personskyddsautomat får användas. Jordfelsbrytare extra störsäker s Hpi/ /A är försedda med en elektronisk tidsfördröjning ( ms) som undertrycker störningar. Personskydds kraven är bibehållna för ma. Planera inte för många LED armaturer över en jordfelsbrytare då den kan lösa ut, se fabrikantens anvisningar. Om nätägare bara levererar pulsutgång ska separat totalmätare utföras med fältbuss. Planera så låg servissäkring som möjligt om det inte är effektabonnemang. Sammanlagringsberäkning ska redovisas av konsult. SISAB äger elabonnemangen. Mätare för storkök ska mäta kraft och belysning i köket, men ej matsal. Värmekabel i frysrumsgolv ska matas från storkökets mätta elcentral. Kopplingsutrustningar och kopplin ngsapparaterr Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning Serviscentralerr och ställverk ska förberedas, men ej bestyckas för minst 2 omätta grupper. Centraler större än 63A ska monteras på PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

18 JUNI stativ. Huvudelkopplare ska utföras 4-polig i samtliga kopplingsutrustningar. Ställverk förses med volt och amperemeter med maximalvisare och ska vara förberedd för uppkoppling till DUC i Styr och övervakningen. Centraler ska vara plåtkapslade ochh centraler i barn och elevutrymmen ska monteras i låsbara utrymmen eller vara försedda med låsbar dörr och SISAB:s driftnyckel. Centraler ska ha 30% reservgrupper eller 30% ledig modulplats. Centraler får ej varaa i infällt utförande. Förskolor: Serviscentral ska vara enligt SS med mätaranordning bredvid och placeras i elrum eller elnisch nära fasad lämpligen i kombination med elfördelning och gruppcentraler. Elnischen bör ligga nära kök och fläktrum/uc. Effektbrytare I ställverk/kopplingsutrustningar ska effektbrytare vara borttagbar enl SS-EN Apparater för manövr rering automatisk styrning Täcklock på apparat ska ha skruvfastsatt lock. Stickproppp över 16A får inte användas som funktionsmanövrering (brytare). Installationsströmställare Strömställare för infällt och utanpåliggande montage skaa vara i storvippsutförande. Samtliga strömställare inkl nödstoppar ska monteras högst 900 mm över färdigtt golv. Manöverkontakt (armbågskontakt) ska monteras högst 800 ÖG och minst 700 från innerhörn. Vid automatisk dörröppning minst 1000 från dörrsvep. d Skolor: I utsatta delar såsom korridorer, trapphus, uppehållsrum mm där elever vistas oövervakat ska apparater vara i slagtålig termoplast och ha skruvfastsatt ram och svårdemonterad vippa. Nyckelströmställare Inom storkök ska (utöver nollspänningsutlösning) värmeapparater, som spisar, ugnar, diskmaskin mm manövreras från köks- expedition alternativt vid dörr till kök. Inom trä, metall- och o syslöjd ska svarvar, fräsar, borrmaskiner, slipmaskiner, symaskiner o d manövreras av lärare med cylinder enligt El- & Telesystem. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

19 JUNI Förskolor: Manöverbrytare för elvärmeapparater i storkökk behöver inte i vara nyckelbrytare, däremot ska röd stor signallampa för indikering placeras ovan dörr utanför kök. Uttag för spis på avdelningar ska föregås av nyckelmanöverbrytare, ejj nåbar av barn med cylinder c enligt El- & Telesystem,, vid dörr samt röd signallampa ovanför dörr utanför rummet. Tidsströmställare (avser ej spisvakt) ) Tidsströmställare för spiss ska ha tidsinställningsmöjlighet och varaa försedd med lysdiodindikering. Behöver inte vara spisvakt. Manöveromkopplare Samtliga styrda grupper ska kunna manövreras med manöveromkopplare hand-0-auto, eller hand-auto om 0-läge innebär fara, i front av central el dyl. Eluttag Uttag för infällt och utanpåliggande montage ska vara minst 2- vägs och monteras högst 900 ÖG, avser även städuttag och lägst 200 ÖG om inte annat anges. Vid ombyggnader bör uttag vara 4- vägs i elevutrymmen. Uttag ska ha överkopplingsklämmor. Uttag för strykning och kaffebryggning skaa föregås av tidströmställare, avser ej storkök. Uttag ska placeras invid stannplan i anslutning till hissar. I elcentralnisch, undercentral och fläktrum installeras CEE-uttag 16A, gäller även vid separat serviscentral. Skolor: I utsatta delar såsom korridorer, trapphus, uppehållsrum mm där elever vistas oövervakat ska apparater vara i slagtålig termoplast och ha skruvfastsatt ram, med undantag för uttag högre än ä 2500 ÖG och de som monteras i fönsterbänkskanaler o d. Förskolor: Om verksamheten så kräver ska uttag för rullstolsladdning placeras i groventré. Som undantag från SS skaa 2-vägs eluttag användas som lamputtag vid/ovan fönster. Uttag för höj och sänkbart skötbord placeras i tvättrum. Uttag över bänkar i målarrum, diskbänkar och pentryn föregås av tidsströmställare. Förekommande eluttag vid utescen skaa föregås av jordfelsbrytare och monteras i låsbar kopplingslåda/ motorvärmarcentral el liknande. Där inte dagsljus och frånvarostyrning förekommer ska respektive tidkanall för belysning mm uppkopplas över Hand Aut omkopplare och mellanrelä. Respektive tidkanall ska uppkopplas till plint i korskopplingsstativ. Respektive funktion (relä i elcentral) kopplas till eget klämparr på tidkanalplinten. Mellanreläer sammanbyggs till reläcentral. Timer min bör monteras i central som bryter matningen till genomlysta skyltar för test. Där konstinstallationer förekommer med el eller belysning måste beaktas att elsäkerheten, brandsäkerheten och SISAB:s krav enligt projekteringsanvisningarna är uppfyllda. Obs när laddvagnar med laptops (bärbara( datorer) förekommer kan det behövass uttag för A. PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av

20 JUNI Belysningssystem och ljussystem Energieffektiva armaturer och ljuskällor ska väljas, se även nedan under Ljusarmaturer, ljuskällor mm. Ljus & rum utgåva 3, planeringsguide för belysning (Ljuskultur) och dennaa anvisning ska användas för f belysningsplanering. För alla Lärosalar och studierum inklusive datasal, NO mm jämställes belysningskraven med punkt Klassrum för kvällsundervisning och vuxenutbildning i Ljus o rum. Textil- T och trä/metallslöjd jämställes med Bildsalar. Korridorer och trapphus jämställes med Entréhallar. Uppehållsr rum jämställes med Klassrum,handledarrum. All belysning ska vara utförd flimmerfri med främst LED alternativt HF-don i inredning, exempelvis kökskåpor och fläktaggregat. Om befintliga armaturer med konventionella driftdon återmonteras ska de förses med säkerhetsglimtändare. Skolor: Belysning utföres pendladd i verksamhetslokaler. Väggarmaturer i och ha ljuskällorr enligt nedan, avser även ä armaturer skolkorridor och liknande ska undvikas, men om det måste användas ska de vara i slagtåligt utförande, se även nedan under System för allmänbelysning. Armaturer i skolor för RWC och WCC ska ha slagtålig kupaa tex polykarbonat och slagtåligg stomme eller hölje. Kupa ska vara v fäst med skruv eller liknande lösning. Om kupa kräver specialverktyg för demontering vid lampbyte ska verktyg levereras och överlämnas tilll brukare. För LED-armaturer räcker det med svårlossad snäppkupa eller kraftig bajonett. Utförande främst med inbyggd närvarodetektering ochh tillslagstid om minst 15 minuter. Beakta tillgänglighet i RWC och två separata armaturer med egen tändning / styrning i eller för respektive armatur. Belysning i träslöjd ska vara utförd som IP44. Apparater och utrustningar för manövrering och automatisk styrning i elsystem Belysning ska ha konstantljusstyrning (bla dagsljuspåverkan) oavsett fönsterstorlek samt frånvarostyrning i alla rum och lokaler, individuellt per rum samt manuell tändning och släckning. Konstantljuset ska ställass in på 300 lux. Tillslagstid om minst 15 minuter med undantag för träslöjd där det bör vara minstt 30 minuter. Man tänder manuellt och sedan släcker en närvarogivare Ljusberäkning ska utföras för varje rumsfunktion. Vid anmodan ska ljusberäkningar överlämnas till SISAB. För luxtabeller, se även Referens Ljus och belysning i lokaler. Kravet på säkerhets i äldre armatur glimtändare är enligt St.Erik försäkrings brandkrav. Kravet flimmerfritt ljus är enligt AFS :. Befintliga armaturskenor i tak demonteras alltid, fyller ingen funktion idag. Planeraa snabb och bra detektering, helst mikrovågs, så det även tänds för småbarn samt lyser i minst minuter. Vertikalbelysning som t.ex. tavelbelysning i klassrum ska ej dagsljusregleras utan styrs via frånvaro samt manuellt tillslag. Dvs. ljusnivåer ska projekteras för lux i lärosalar, men konstantljus inställes på lux. Se även referens Ljus och Belysning i lokaler PROJEKTERINGSANVISNING El telesystem Utgåva Sida av