Måndagen den 28 oktober 2013, klockan 19:00-23:35 Ajournering 128 kl. 21:55-22:00

Transkript

1 Kommunfullmäktige Plats och tid Messingen, restaurangen, Love Almqvist torg 1 Måndagen den 28 oktober 2013, klockan 19:00-23:35 Ajournering 128 kl. 21:55-22:00 Beslutande Ledamöter och ersättare: Enligt bifogad upprops- och omröstningslista Övriga deltagande Ann-Christin L Frickner (C) 123 Emma Kaumheimer, stöd & process Utses att justera Kjell Söderqvist Jan-Olof Halldén Justeringens plats och tid Kanslienheten, plan 6, den 4 november 2013 Underskrifter Sekreterare... Emma Kaumheimer Paragrafer Ordförande... Torsten Hemph Justerande... Kjell Söderqvist Justerande... Jan-Olof Halldén ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kungörelse Organ Kommunfullmäktige Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kanslienheten, kommunhuset, Dragonvägen 86 Underskrift...

2 Upprops- och omröstningslista den 28 oktober 2013 Sammanträdestid: 19:00-23:35 Omröstning Ledamöter Närvaro Tid Ersättare Hemph Torsten, FP X 19:00-23:35 Ja Ja Gardos Christina H., M X 19:00-23:35 Ja Ja Söderqvist Kjell, S X 19:00-23:35 Nej Nej Holmberg Jan, M X 19:00-23:35 Ja Ja Kanström Per-Erik, M X 19:00-23:35 Ja Ja Kanström Lena, M X 19:00-23:35 Ja Ja Hjalmarsson Kent, M X 19:00-23:35 Avstår Ja Honkanen Linda, M X 19:00-23:05 Henningsson Aija, M 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Avstår Ja Halldén Jan Olof, M X 19:00-23:35 Ja Ja Hanefalk Christine, M X 19:33-23:35 Henningsson Aija, M 1, 2, 3 Ja Ja Palmstierna Erik, M X 19:00-23:35 Ja Ja Öberg Fredrik, M X 19:00-23:35 Ja Ja Strandberg Malin, M Gardos Peter, M 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Ja Ja Ek Jan-Erik, M X 19:00-23:35 Ja Ja Kiskeri Desirée, M Strandberg Daniel, M Wetterling Lillemor, M 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Ja Ja Hjort Stefan, M 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Ja Ja Hector Anitha, M X 19:00-23:35 Ja Ja Halldén Ingabrit, M X 19:00-23:35 Ja Ja Sundgren Mattias, M Haddad Tony, M 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Ja Ja Ax:son Johnson Antonia, FP X 19:00-23:35 Ej röst Avstår Klempt Kristina, FP X 19:00-23:35 Ja Ja Bromme Eila, FP X 19:00-23:35 Ja Ja

3 Karlsson Bengt, FP Jonsson Lennart, FP 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Ja Ja Björnegren Ellinor, FP X 19:00-23:35 Ja Ja Fälth Maria, KD X 19:00-23:35 Ja Ja Salmi Ismo, KD X 19:33-23:35 Tunkrans Lars, KD 1, 2, 3 Ja Ja Magnusson Johan, C X 19:33-23:35 Bäckman, Christina. C 1, 2, 3 Ja Ja Brogård Ludwig, C X 19:00-23:35 Ja Ja Berglund Leif, S X 19:00-23:35 Nej Nej Rojhan Gustafsson Azadeh, S Rande Lars, S 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Nej Nej Abdallah Ibrahim, S X 19:00-23:35 Nej Nej Hagman Åsa, S Lindén Eva, S 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Nej Nej Curku Bülent, S X 19:00-23:35 Nej Nej Karlsson Gun-Britt, S X 19:00-23:35 Nej Nej Gustafsson Jakob, S Ghasemi Penahi, S 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Nej Nej Kashefi Ali, S X 19:00-23:35 Nej Nej Jyttner Ann-Christin, S X 19:00-23:35 Nej Nej Lindström Gert, S X 19:00-23:35 Nej Nej Leach Mari, S X 19:00-23:35 Nej Nej Rosen Ann-Marie, S X 19:00-23:35 Nej Nej Norberg Sara, S X 19:00-23:35 Nej Nej Lundin Björn, S X 19:00-23:35 Nej Nej Valtersson Lars, MP X 19:00-23:35 Nej Nej Melkersson Ingela, MP X 19:00-23:35 Nej Nej Olsen Lennart, MP X 19:00-23:35 Nej Nej Kaplas Eeva, MP X 19:00-23:35 Nej Nej Veide Andres, MP Jonsson Kjell, MP 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 Nej Nej Blücher Ulla, V X 19:00-23:35 Nej Nej Rosén Anders, V X 19:00-23:35 Nej Nej

4 Danielsson Jörgen, SD Vakant Vakant Björkebaum Dahlén Jan, SD X 19:00-23:35 Nej Nej

5 Ersättare Groth Lotta, M Råvik Mattias, M Hansson Lars, M Henningsson Aija, M X 19:00-23:35 Gardos Peter, M X 19:00-23:35 Wetterling Lillemor, M X 19:00-23:35 Hjort Stefan, M X 19:00-23:35 Haddad Tony, M X 19:00-23:35 Loqvist Andreas, M X 19:00-23:35 Jonsson Lennart, FP X 19:00-23:35 Opondo James Francis, FP X 19:00-23:35 Surén Marianne, FP X 19:00-23:35 Tunkrans Lars, KD X 19:00-23:35 Ayoub Raouf, KD X 19:00-23:35 Bäckman, Christina. C X 19:00-23:35 Svensson, Lennart, C Edwinson Vanja, S Rande Lars, S X 19:00-23:35 Lindén Eva, S X 19:00-23:35 Ghasemi Penahi, S X 19:00-23:35 Larsson Åsa, S Eklund Bo, S X 19:00-23:35 Norberg Börje, S X 19:00-21:25 Eriksson Gunilla, S X 19:00-21:25 Andersson Annika, MP Jonsson Kjell, MP X 19:00-23:35 Hember Carina, MP Lindh Karin, V Biglari Yadollah, V X 19:00-23:35

6 Kommunfullmäktige Meddelanden Ärendebeskrivning Följande rapporter, skrivelser, beslut etc. meddelas kommunfullmäktige. Sammanträdesprotokoll från Förbundsstyrelsen Norrvatten den 25 september Lennart Svensson, ny ersättare i kommunfullmäktige för Centerpartiet. Beslut från länsstyrelsen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av meddelanden. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av meddelanden.

7 Kommunfullmäktige Medborgarförslag om att bygga en busstunnel som befriar Centralvägen från 930 bussar per dygn (KS/2013:427) Ärendebeskrivning Tommy Eriksson har den 13 oktober 2013 lämnat in ett medborgarförslag om en busstunnel för att befria Centralvägen från bussar. De som bor utmed Centralvägen har varje vardag 465 bussar som kör från stationen och lika många som kör till stationen. Totalt 930 bussar per dygn alla vardagar. Centralvägen är trång och ibland trängs karavaner med bussar för att komma fram i båda riktningarna. Från hörnet Dragonvägen /Kyrkvägen fram till stationen finns det 10 st övergångsställen. Det innebär att de 930 bussarna dagligen passerar övergångsställen på sin väg till och från stationen. Olycksrisken är uppenbar. 930 bussar är även en allvarlig miljöfråga. I mitt medborgarförslag gällande den framtida utformningen av stationsområdet byggs en helt ny (inbyggd) station på det tomma området väster om den nuvarande stationen. När den nya stationen är klar flyttas tågtrafiken och den gamla stationen rivs. Därefter byggs en ny (inbyggd) bussterminal på platsen där den gamla stationen låg. Ovanpå stationen och bussterminalen byggs ett resecentrum, kontor, hotell och bostäder. Centralvägen befrias från busstrafik och kommunen kan skapa ett fint torg i området där bussarna idag släpper av sina passagerare. Den gamla busstationen rivs och överdäckningen av Väsbyån tas bort. Kommunen kan skapa en fin järnvägspark. För att befria Centralvägen från 930 bussar per dygn sker in- och utfart till den nya bussterminalen via Anton Tamms väg söder om bussterminalen. I planeringen av området Fyrklövern (söder om Väsby centrum) finns planer på att förlänga Drabantvägen västerut fram till Dragonvägen. Enligt planen ska Drabantvägen ansluta till Dragonvägen mellan det andra och tredje blå huset söder om Väsby centrum. Det stämmer med Anton Tamms vägs anslutning till Optimusvägen. Det enda som saknas är en ca 400 meter lång busstunnel genom berget. Alla de 930 bussarna som idag belastar Centralvägen kan flyttas till den nya busstunneln. Det innebär en väsentligt förbättrad livsmiljö för många Väsbybor och det minskar olycksrisken på de tio övergångsställena där bussarna kör idag. Bussar på väg från stationen till de norra delarna av kommunen kör genom tunneln och svänger därefter norrut via Dragonvägen och Kyrkvägen.

8 Kommunfullmäktige Bussar på väg från stationen till de södra delarna av kommunen kör genom tunneln och svänger därefter söderut via Dragonvägen och Mälarvägen. Bussar på väg från stationen till de östra delarna av kommunen kör genom tunneln och fortsätter därefter rakt fram på den nya Drabantvägen fram till Husarvägen. Enligt kommunens trafikplan planeras en ny bro över E4:an. En bro för bussar, cyklister och fotgängare. När den nya bron är klar fortsätter bussarna österut via den och vidare på Vallentunavägen respektive Sandavägen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.

9 Kommunfullmäktige Interpellation och svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående kommunens neutralitet vid information om Väsby sjöstad (KS/2013:306) Ärendebeskrivning Lars Valtersson (MP) lämnar följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande Per- Erik Kanström (M). I sitt budgetanförande vid kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni 2013 sade kommunstyrelsens ordförande Per-Erik Kanström bland annat apropå den kommande kampanjen inför folkomröstningen om Väsby sjöstad: Kommunen som organisation ska inte bedriva någon kampanj för vare sig ja- eller nej-sidan. Det material som kommer från kommunen ska givetvis vara neutralt. Från Miljöpartiet välkomnade vi i debatten detta tydliga besked. Desto större är vår besvikelse då vi drygt två veckor senare i en annonsbilaga i Dagens Nyheter bekostad av kommunen finner en artikel på en hel sida med starkt positiva omdömen om Väsby sjöstad, där ord som drömläge, mm används. Kritiken mot sjöstaden får över huvud taget inte komma till tals. Med anledning härav vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Anser du att artikeln om Väsby sjöstad i annonsbilagan i Dagens Nyheter uppfyller dina egna krav på neutralitet och att inte bedriva kampanj för vare sig ja- eller nej-sidan? 2. Vilka åtgärder ämnar du vidta för att garantera att inget liknande återupprepas? 3. Hur mycket kostade denna annonssida? 4. Är du beredd att ställa motsvarande kommunala medel eller av kommunen bekostat annonsutrymme till Nejsidans i kampanjen förfogande? Svar från kommunstyrelsens ordförande, Per-Erik Kanström (M) Bakgrund Den 2 juni 2008 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt dåvarande Stadsbyggnadskontoret att ta fram en fördjupad översiktsplan för det område som i dagligt tal kallas Väsby sjöstad. I

10 Kommunfullmäktige den fördjupade översiktsplanen ingår också naturområden mellan Väsby sjöstad och Runby samt delar av Sättra. Ett eventuellt genomförande av den fördjupade översiktsplanen har varit och är föremål för debatt. De politiska blocken har också varit oeniga i frågan. Efter ett initiativ från ca 10 procent av medborgarna i Väsby har det beslutats att en rådgivande folkomröstning ska hållas i frågan. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för nordvästra Väsby har skett på det sätt som kommunens planeringsarbete normalt går till. Dock med ett större inslag av medborgardialog och med ett mer ambitiöst arbete när det gäller hållbarhetsfrågor kopplat till projektet. Ambitionen med planeringsarbetet har varit att ta fram ett underlag, färdigt för antagande, innan folkomröstningen. Själva antagandebeslutet fattas sedan av Kommunfullmäktige efter att folkomröstningen hållits. Precis som i allt planeringsarbete har materialet ställts ut, yttranden och synpunkter har kunnat lämnas och justeringar har gjorts för att förbättra förslaget mot bakgrund av inkomna synpunkter. Med undantag för att en folkomröstning ska hållas har alltså arbetet med Väsby sjöstad pågått enligt uppdrag från kommunstyrelsen. Ett uppdrag som fattats i demokratisk ordning även om enighet inte uppnåtts. Frågan om Väsby sjöstad var också en valfråga i valet 2010 vilket torde ge stark legitimitet att fortsätta arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Ett viktigt uppdrag kopplat till hela den kommunala verksamheten är att informera allmänhet och intressenter om vad som pågår i kommunen inom olika verksamhetsområden. Information är särskilt viktigt när det gäller planeringsfrågor, inte minst för att det inom detta område är viktigt att nå framtida väsbybor, intressenter och möjliga samarbetspartners. I det här avseendet ligger det givetvis i kommunens intresse att skapa en positiv bild av vår kommun i ett växande storstockholmsområde. Den 19 mars 2012 antog Upplands Väsby kommun en kommunikationspolicy. Beslutet togs i enighet. Under rubriken Extern kommunikation finns följande stycke: Mål med den externa kommunikationen Bilden av Väsby. Den externa kommunikationen är vårt verktyg för att bidra till att skapa en positiv bild av både organisationen Upplands Väsby kommun och platsen Väsby och på så vis stödja och stärka varumärket Väsby Under rubriken Fokuserade områden för marknadsföring ingår följande i policyn: Förutom den information som vi producerar i all verksamhet i kommunen ägnar vi oss också åt att marknadsföra Väsby. För att mer framgångsrikt ge en gemensam bild av Väsby bör marknadsföringsinsatser av kommunens arbete koncentrera sig till dessa områden: Ett växande väsby. Att skapa en attraktiv och funktionell livsmiljö med klok stadsplanering och byggande som attraherar nya väsbybor är avgörande för att Väsby ska

11 Kommunfullmäktige delta i den tillväxt som sker i hela Stockholmsregionen // Kloka och långsiktiga relationer med aktörer som markägare, fastighetsutvecklare och byggare är en viktig faktor. I den externa kommunikation som genomförs av kommunen förekommer ofta beskrivningar i positiva ordalag om det Väsby vi planerar och ser framför oss. Skillnaden i fallet Väsby sjöstad är att detta är en fråga som delar de politiska blocken. Rimligen bör kommunen genomföra informations- och kommunikationsinsatser inom olika verksamhetsområden även när beslut inte fattats i politisk enighet. Kommunen ska dock inte bedriva något som helst kampanjarbete i politiska frågor. Svar på Lars Valterssons frågor 1. Anser du att artikeln om Väsby sjöstad i annonsbilagan i Dagens Nyheter uppfyller dina egna krav på neutralitet och att inte bedriva kampanj för vare sig ja- eller nej-sidan? Jag anser att annonsbilagan var en del i kommunens externa kommunikation enligt kommunikationspolicyn. Varken jag eller någon annan politiker skrev eller påverkade utformningen av bilagan. Artikeln skrevs av en anlitad journalist med uppdraget att marknadsföra Väsby som en attraktiv plats. Utgångspunkten för annonsbilagan var att beskriva alla Väsbys större planeringsprojekt. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Nordvästra Väsby är ett av kommunens största planeringsprojekt. 2. Vilka åtgärder ämnar du vidta för att garantera att inget liknande återupprepas? Min inställning är att information från kommunen i samband med folkomröstningen helt ska utgå från planeringsunderlaget utan förstärkningsord, varken positiva eller negativa. 3. Hur mycket kostade denna annonssida? n om Väsby sjöstad kostade ingenting eftersom den intervju med stadsutvecklingschef Fredrik Drotte som beskrivs där ingår i det redaktionella material som reklamfinansierades. Bilagan i sin helhet kostade kommunen kr. 4. Är du beredd att ställa motsvarande kommunala medel eller av kommunen bekostat annonsutrymme till Nejsidans i kampanjen förfogande? Om Nejsidan för egen del vill ordna en annons- eller annonsbilaga gällande Väsby sjöstad i Dagens nyheter som är reklamfinansierad ser jag inte att detta är något som kommunen ska eller bör ha några invändningar emot.

12 Kommunfullmäktige Som jag tidigare redogjort för anser jag inte att kommunen ska ge kampanjbidrag till varken Ja- eller Nej-sidan i folkomröstningen. Anledningarna är flera; först och främst har de politiska partierna goda resurser för att bedriva opinionsbildning genom det kommunala partistöd som ges. Samtliga partier har tagit tydlig ställning i frågan. För det andra ser jag tydliga svårigheter i att bedöma kriterierna för vem som ska kunna vara mottagare av pengarna (Företag? Bostadsrättsföreningar? Enskilda? Partier?). Om det skapas flera olika kampanjorganisationer, hur ska fördelningen då se ut? För det tredje har det inte förekommit någon annan stans där lokala folkomröstningar har hållits där kampanjmedel utdelats. Förslag till beslut Interpellationen får framföras. Yttranden I ärendet yttrande sig även Lars Valtersson (MP) som ställt interpellationen samt Leif Berglund (S). Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen får framföras och besvaras.

13 Kommunfullmäktige Interpellation och svar på interpellation till ordföranden i miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunalrådet Ann-Christin Larsson Frickner (C) angående miljökonsekvenser av Väsby sjöstad (KS/2013:317) Ärendebeskrivning Lennart Olsen (MP) lämnar följande interpellation till ordföranden i miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunalrådet Ann-Christin Larsson Frickner (C). I den fördjupade översiktsplanen för Väsby sjöstad ingår en miljökonsekvensbeskrivning, där konsekvenserna för miljön utvärderas i sammanlagt 33 olika avseenden. Punkterna handlar om olika delaspekter av områdena Landskapsbild, Biologisk mångfald och landmiljöer, Kulturmiljö, Naturrekreation, Vatten, Hälsa och säkerhet samt Samhällsutveckling. Miljökonsekvenserna beskrivs i olika grader från små till mycket positiva respektive negativa eller inga konsekvenser. På de 33 olika punkterna beskrivs konsekvenserna som neutrala (inga konsekvenser) i ett fall, som varierande grader av positiva i 9 fall och som varierande grader av negativa i 23 fall. Av de negativa 23 punkterna kan, enligt min bedömning, 17 direkt hänföras till den valda platsen för byggandet av sjöstaden och skulle alltså inte behöva inträffa om stadsdelen byggdes någon annanstans. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande: 1. Är du, som miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande och företrädare för ett parti som kallar sig Alliansens gröna röst, nöjd med att miljökonsekvenserna av Väsby sjöstad förväntas bli negativa i 23 av 33 (70 procent) utvärderade punkter? 2. Anser du det sannolikt att Väsby sjöstad med så stor andel negativa miljökonsekvenser ska kunna uppfylla det av alliansen deklarerade målet att bli Sveriges miljövänligaste stadsdel? 3. Om svaret på ovanstående frågor är nej, vilka åtgärder ämnar du i så fall vidta för att undvika de i miljökonsekvensbeskrivningen angivna negativa effekterna av ett byggande av Väsby sjöstad? 4. Är du beredd att i stället satsa på att bygga Sveriges miljövänligaste stadsdel på en plats i kommunen med bättre naturliga förutsättningar att nå målet?

14 Kommunfullmäktige Svar från miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande, Ann-Christin L Frickner (C) Bakgrund Den fördjupade översiktplan (FÖP) som finns presenterad för nordvästra Väsby är ett utvecklingsförslag som innefattar både en stadsdel med nya bostäder i tät bebyggelse och med anslutande god kollektivtrafik. Den innehåller möjligheter för upp till kvm näringsverksamheter och den innehåller ett nytt naturreservat i Runbyskogen. Projektet är skapat med den politiska inriktningen att stadsdelen ska vara ledande i Sverige inom hållbarhetsfrågorna socialt, ekonomiskt och ekologiskt det innehåller energieffektiva bostäder till att skapa nya kretslopps- och energilösningar i möjlig skala. Stadsdelen Väsby sjöstad kommer att erbjuda bostäder i nära anslutning till Mälaren och naturen och ger goda möjligheter till rekreationer. Utvecklingsområdet i nordvästra Väsby ligger i ett bra pendlingsläge till både Stockholm och Uppsala. Upplands Väsby är utsedd till Sveriges miljöbästa kommun år 2013 i konkurrensen bland totalt 290 kommuner. Trots de faktiska utmaningar som kommunen har med buller från trafikleder som skär igenom kommunen både via luft och på mark. Buller är en av de negativa faktorer som påverkar möjligheterna att utveckla bostadsbyggande i kommunen idag tillsammans med olika riksintressen men också mindre utmaningar med exempelvis ytligt liggande grundvattennivåer. Stockholms län har idag enligt beräkningar av Stockholms Handelskammare ett underskott på cirka bostäder och om 10 år så beräknas antalet uppgå till cirka bostäder i underskott. Vi vet också att bostadsbyggandet inte ökar i länet i den takt som behövs. Varje år flyttar det in drygt personer till Stockholms län, till en redan svag bostadsmarknad vilket leder till trångboddhet, att människor inte får en fast bostad, att studenter och unga inte får ett första egna hem och så vidare. Upplands Väsby är idag Stockholms läns tredje snabbast växande kommun när det gäller nya innevånare vilket ställer krav på tillgängliga bostäder. Det ligger i kommunens intresse att fler bostäder byggs för att kunna tillgodose behoven för nyinflyttade att välja Upplands Väsby såväl som att bostäder måste finnas för dagens Väsbybor och som i framtiden bildar familj men också för äldre som söker mer anpassat boende i bra miljö. Kommunen vill att fler människor ska välja att verka och bo i Upplands Väsby och det måste säkerhetsställas att vi också fortsättningsvis ska vara en kommun som erbjuder god service i form av skola, vård och omsorg. Här bidrar nyinflyttade med skatteintäkter som ger mer utrymme att skapa bättre och långsiktiga förutsättningar. Kommunen behöver också ett brett utbud av företag som etablerar sig i kommunen, vilka skapar både arbetstillfällen och erbjuder service. Det är viktigt att stärka Väsbys attraktionskraft - människor ska både vilja flytta till Väsby och stanna kvar.

15 Kommunfullmäktige Svar på interpellationen 1. Är du, som miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande och företrädare för ett parti som kallar sig Alliansens gröna röst, nöjd med att miljökonsekvenserna av Väsby sjöstad förväntas bli negativa i 23 av 33 (70 procent) utvärderade punkter? Upplands Väsby är Sveriges miljöbästa kommun år 2013 i konkurrensen bland totalt 290 kommuner. Det har vi lyckats med genom en omfattande miljö- och klimatpolitik som också finns med i planen för utvecklingen av nordvästra Väsby. Genom att utveckla nordvästra Väsby och bygga Väsby sjöstad i enlighet med de hållbarhetsmål som finns beskrivna i planeringsförutsättningar och planförslag, säkrar vi att vi bygger ett område på ett hållbart sätt både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vi från politiken har satt upp höga miljö- och hållbarhetskrav och förväntar oss ett genomförande utifrån dessa direktiv. En ständigt pågående kvalitativ planering sker av kompetenta tjänstemän också utifrån de riktlinjer som kommit fram via miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som är genomförd. I de underlag av planförslag och planeringsförutsättningar ställs höga krav på punkter som berör byggherrar, energieffektivitet, service, kollektivtrafik, etc. Väsby Sjöstad ska byggas på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Miljö konsekvensbeskrivningen (MKB) är ett av verktygen för att utvärdera hur vi ska styra utveckling av nordvästra Väsby och Väsby sjöstad i den riktning som vi vill uppnå. Resultatet av analysen visar hur vi kan skapa åtgärder för att nå de miljökrav som vi har för området. Ett exempel är det nya naturreservat i Runbyskogen som föreslås i den fördjupade översiktsplanen för nordvästra Väsby och där vi kompenserar med ett större område av skogsmark än den som tas i bruk och exploateras. I och med detta säkrar vi att kvarvarande mark får ett skydd och att natur- och upplevelsevärden stärks. För att begränsa intrånget på vattenmiljön skapas ett utvecklat system för dagvattenhantering och för att ta hand om förorenat vatten från jordbruksmark som totalt sett kan bidra till att vi förbättrar vattenkvalitet i Harvaviken. Vi inför också ett stort krav på återvinning och källsortering av avfall. Väsby Sjöstad ska vara en koldioxidneutral stadsdel med eventuell överskottsproduktion av energi. I miljökonsekvensbeskrivningen finns ett nollalternativ beskrivet om planförslaget inte genomförs och som gäller den mark som är privatägd idag och som består av avverkningsbar produktionsskog. Det finns idag inte några garantier för att denna skogsmark får stå kvar i framtiden. Sannolikheten är däremot stor att avverkning sker i enlighet med skogsbruksplaner för området. Med det förslag om utveckling av nordvästra Väsby och Väsby sjöstad som finns, kompenserar vi den skogsmark vid Kairoplattån som idag är produktionsskog genom att omvandla ett större område av produktionsskog i Runbyskogen till naturreservat. Vi stärker därmed fortsättningsvis de ekologiska funktioner som finns i området.

16 Kommunfullmäktige Anser du det sannolikt att Väsby sjöstad med så stor andel negativa miljökonsekvenser ska kunna uppfylla det av alliansen deklarerade målet att bli Sveriges miljövänligaste stadsdel? Upplands Väsby är Sveriges miljöbästa kommun år 2013 och det i konkurrensen av totalt 290 kommuner i landet. Ambitionerna för utvecklingen av nordvästra Väsby och Väsby sjöstad är från den politiska ledningen tydliga direktiv om att det ska vara ledande inom hållbarhetsfrågor alltifrån energieffektiva bostäder till att skapa nya kretslopps- och energilösningar anpassade för området. Väsby Sjöstad ska byggas utan att en större yta av grönkilen tas i anspråk. För en hållbar stadsmiljö måste vi säkra tätheten av bebyggelsen och antalet boende i området. Det behövs en tillräckligt stor andel människor i området för att skapa en levande stad med tillgång till butiker, service och turtät kollektivtrafik med direkta förbindelser med Väsby station och Väsby centrum. Det ska finnas bra gång- och cykelvägar och cykel och kollektivtrafik ska prioriteras i förmån för andra trafikslag. Med den senaste miljötekniken och högt uppsatta miljömål är visionen att Väsby Sjöstad ska bli ett föregångsprojekt för hållbar stadsplanering och Sveriges miljövänligaste stadsdel. Väsby Sjöstad ska bli ett framstående exempel för omvärlden på hållbar stadsutveckling där redan framgångsrika erfarenheter utvecklas och som kan vara en ledstjärna både inom Sverige men även internationellt. Vi ska säkra en effektiv dagvattenrening och flödesreglering. Urban och stadsnära odling anordnas och i planteringar ska växter och vegetation arrangeras till förmån för pollinerande insekter. Det ska finnas ett krav på att utveckla ett lokalt nyttjande av ekosystemtjänster. Vi ska bidra till att det finns en samordning av markanvändningsplanering mellan kommuner för att bevara riksintressen, grönområden och viktiga ekologiska funktioner. Med de åtgärdspunkter som finns angivna i planförslag och planeringsförutsättningar för området så regleras och utvecklas stasdelsbyggandet enligt de höga ambitioner som finns angivna och tillsammans med att skapa åtgärdsplaner för att minska miljöeffekter, vilka anges i miljökonsekvensbeskrivningen, så anser jag att Väsby Sjöstad kan bli Sveriges miljövänligaste stadsdel. 3. Om svaret på ovanstående frågor är nej, vilka åtgärder ämnar du i så fall vidta för att undvika de i miljökonsekvensbeskrivningen angivna negativa effekterna av ett byggande av Väsby sjöstad? Min egen och samtliga partier inom Allians för Väsby har en målsättning och inriktning att projektet ska vara ledande i Sverige inom hållbarhetsfrågorna alltifrån energieffektiva bostäder till att skapa nya kretslopps- och energilösningar i den mindre skalan. För att minimera negativa effekter i möjligaste mån följer vi den gedigna handlingsplan och åtgärdslista som skapas vartefter planerna fortskrider.

17 Kommunfullmäktige Exempel på dessa åtgärder är att genomföra kompensationsåtgärder såsom att skapa naturreservat Runbyskogen, där vi säkrar att den produktionsskog som finns där idag och som ägs av privata markägare, inte kommer att avverkas i framtiden och ges därmed ett permanent skydd. Vi begränsar intrånget i Järvakilen och möjliggör att ekologiska funktionerna kan klaras för framtiden. Vi säkrar en lokal och regional hållbar kretsloppsmodell som omfattar närsalter, vatten och avlopp och energi som också blir ekonomisk hållbar. 4. Är du beredd att i stället satsa på att bygga Sveriges miljövänligaste stadsdel på en plats i kommunen med bättre naturliga förutsättningar att nå målet? Vi har en möjlighet att via utvecklingen av nordvästra Väsby och Väsby sjöstad bygga en stadsdel som kombinerar både attraktivt boende och möjlighet att ta del av naturen och som kombinerar det vi tror att allt fler frågar efter, ett samhälle med höga miljömål. Jag anser att utvecklingen av Väsby sjöstad erbjuder det som saknas idag av miljövänliga stadsmiljöer och som kombinerar att naturen och människan lever i symbios med varandra och där samhällsservice och rekreation finns inom nära räckhåll. Vi partier inom Allians för Väsby är för utvecklingen av nordvästra Väsby och Väsby Sjöstad. Efter den analys som genomförts och det förarbete som har tagits fram så är det fortfarande min egen, partierna i Allians för Väsby ståndpunkt att utveckla området nordvästra Väsby och Väsby sjöstad. Förslag till beslut Interpellationen får framföras och besvaras. Yttranden I ärendet yttrande sig även Lennart Olsen (MP) som ställt interpellationen samt Per-Erik Kanström (M), Jan Holmberg (M), Johan Magnusson (C), Kristina Klempt (FP) och Lars Valtersson (MP). Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen får framföras och besvaras.

18 Kommunfullmäktige Interpellation och svar på interpellation till utbildningsnämndens ordförande angående omhändertagen post adresserad till ledamöter i utbildningsnämnden (KS/2013:337) Ärendebeskrivning Ibrahim Abdallah (S) lämnar följande interpellation till utbildningsnämndens ordförande Christine Hanefalk (M). Den 25 juni 2013 inkom brev till kommunen från föräldrar till en skolelev. Breven skulle vidaresändas till utbildningsnämndens ordinarie ledamöter och inkom till registrator inte förrän den 17 juli 2013 och vidaresändes därefter till ledamöterna. Varje brev var adresserat med namn på respektive mottagare. Föräldrarna lämnade in sina brev till informationsdisken vid kommunhusets entré. Enligt information jag fått har du varit där, tagit alla brev och meddelat att du tar hand om dessa och ser till att de sänds vidare. Med anledning av att du tagit post som inte tillhör dig vill jag ställa följande frågor: 1. Anser du att du har rätt att omhänderta andra människors brev som inkommer till kommunen? Om ja, förklara varför. Om nej, varför har du denna gång tagit post som inte tillhör dig? 2. Vet du vilka rutiner som gäller för posthanteringen i kommunen? Om ja, hur kommer det sig att du tagit post som tillhör andra? 3. Enligt information jag fått motiverade du att du skulle ta hand om breven med att ingen av oss andra i utbildningsnämnden befann sig i kommunhuset vid det tillfället. Stämmer detta? 4. Om ja, på vilket sätt vet du när exempelvis jag befinner mig på arbetsplatsen eller är ledig? 5. Låt oss anta att jag inte var på arbetsplatsen den 25 juni. På vilket sätt ger detta dig rätten att ta post som tillhör mig? 6. De flesta av utbildningsnämndens ledamöter är fritidspolitiker och har inte sin arbetsplats på kommunen. Hur kommer det sig att du även tog dessa personers brev med motiveringen att de inte befinner sig i kommunhuset? 7. Efter att du hade tagit hand om breven vidaresändes de till registrator inte mindre än 22 dagar senare. Vad hände perioden mellan den 25 juni och 17 juli?

19 Kommunfullmäktige Kommer du även i framtiden att ta dig själv friheten att ta min och andra personers post när posten anländer till kommunen? Svar från utbildningsnämndens ordförande, Christine Hanefalk (M) 1. Anser du att du har rätt att omhänderta andra människors brev som inkommer till kommunen? Om ja, förklara varför. Om nej, varför har du denna gång tagit post som inte tillhör dig? Svar: Det är viktigt att påpeka att jag aldrig begärt ut post som inte tillhör mig. Breven ifråga tilldelades mig när jag kom till kommunreceptionen för att hämta det enda brev adresserat till mig som jag trodde att jag var där för att hämta. När jag fick en hel bunt i handen upplevde jag mig ha fått uppgiften att se till att de kom till rätta. Självklart inser jag i efterhand att jag borde ha vägrat att ta emot de brev som inte var adresserade till mig. 2. Vet du vilka rutiner som gäller för posthanteringen i kommunen? Om ja, hur kommer det sig att du tagit post som tillhör andra? Svar: Nej, jag kände inte till att jag bröt mot rutinerna genom att ta emot de brev som delades ut till mig. Jag har aldrig tidigare fått post via kommunreceptionen varför detta vara en helt ny situation för mig. 3. Enligt informationen jag fått motiverade du att du skulle ta hand om breven med att ingen av oss andra i utbildningsnämnden befann sig i kommunhuset vid det tillfället. Stämmer detta? Svar: Nej, detta är felaktigt och frågan är ställd utifrån ett perspektiv som inte stämmer i någon del. Jag har aldrig överhuvudtaget uttryckt någon önskan om att få ut breven och har därmed inte heller behövt argumentera eller ange något motiv för varför jag skulle ha dem. Jag har aldrig haft något intresse av att ta hand om andras post och skulle aldrig ha tagit emot dem om jag inte uppfattat det som om jag blivit tilldelad en arbetsuppgift. Däremot gjorde det faktum att inte samtliga av dem som breven var adresserade till hade postfack i kommunhuset saken komplicerad när jag funderade på hur jag skulle se till att de kom tillrätta. Detta gav mig mer huvudbry, enkelt uttryckt. 4. Om ja, på vilket sätt vet du när exempelvis jag befinner mig på arbetsplatsen eller är ledig? Svar: Se svar på fråga 3.

20 Kommunfullmäktige Låt oss anta att jag inte var på arbetsplatsen den 25 juni. På vilket sätt ger detta dig rätten att ta post som tillhör mig. Svar: Jag har inte den rätten. I övrigt, se svar på fråga De flesta av utbildningsnämndens ledamöter är fritidspolitiker och har inte sin arbetsplats på kommunen. Hur kommer det sig att du även tog dessa personers brev med motiveringen att de inte befinner sig i kommunhuset? Svar: Jag har inte bett om att få ut breven och har inte angivit någon motivering för varför jag skulle ha dem. Jag hade inget intresse av att få ut dem. Frågan är ställd utifrån ett felaktigt antagande. I övrigt se fråga Efter att du tagit hand om breven vidaresändes de till registrator inte mindre än 22 dagar senare. Vad hände perioden mellan den 25 juni och 17 juli? Svar: Jag kände inte till att jag överhuvudtaget inte borde ha hanterat detta själv utan omedelbart överlämnat samtliga brev inklusive mitt eget till registrator. Hade jag gjort det hade den här situationen aldrig uppstått. Som det var trodde jag att jag skulle bli tvungen att kolla upp ledamöternas adresser själv och skicka ut dem. Då jag gick förbi receptionen var det tidig förmiddag den 25 eller 26 juni och jag hade bråttom till jobbet. Därför tog jag med kuverten till mitt kontor där de blev liggande på en säker plats. När jag funderade över hur jag skulle distribuera breven funderade jag över ett antal lösningar. Antingen att dela ut dem i samband med höstens första nämndmöte (då informationen var att betrakta som för kännedom givet att det rörde sig om ett enskilt ärende som inte hanteras av nämnden). Denna tanke avslog jag dock med anledning av att det var så långt till nästa nämndmöte. Min intention var att se till att nämndens ledamöter fick sina brev långt innan dess men som ni noterar upplevde jag inte ärendet som akut brådskande, delvis på grund av att det var mitt i sommaren. Detta var naturligtvis en felbedömning av mig. Jag gick på semester fredagen den 28 juni med tanken om att jag skulle åka in senare under semestern och ta hand om breven. Jag blev senare uppmärksammad på att jag gjort fel genom att breven inte kommit till registrator. Då åkte jag helt sonika in till jobbet och hämtade dem och tog dem till registrator. 8. Kommer du även i framtiden att ta dig själv friheten att ta min och andra personers post när posten anländer till kommunen. Svar: Självklart inte. Jag bör även understryka att det inte har funnits något som helst ont uppsåt från min sida gällande detta och jag ber självklart om ursäkt till de ledamöter i nämnden som drabbats av de felbedömningar som gjordes.

21 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Interpellationen får framföras. Yttrande I ärendet yttrande sig även Ibrahim Abdallah (S) som ställt interpellationen samt Ulla Blücher (V). Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen får framföras och besvaras.

22 Kommunfullmäktige Interpellation och svar på interpellation till utbildningsnämndens ordförande angående sommarens artiklar och allmänhetens debattinlägg avseende skolval för och stöd till elever med särskilda behov (KS/2013:338) Ärendebeskrivning Leif Berglund (S) lämnar följande interpellation till utbildningsnämndens ordförande Christine Hanefalk (M). Med anledning av sommarens artiklar och allmänhetens debattinlägg avseende skolval för och stöd till elever med särskilda behov känns det angeläget att få ställa följande frågor till utbildningsnämndens ordförande Christina Hanefalk: 1. Finns det riktlinjer/policys för hur utbildningsnämnden handlägger frågor som rör barn med funktionsnedsättningar? Hur ser riktlinjerna/policyn ut? 2. Finns riktlinjer/policyn nedskrivna i ett dokument? Bifoga dessa i så fall till svaret. 3. Vem har fattat beslut om riktlinjerna/policyn? När fattades detta beslut? 4. Anser du att nuvarande riktlinjer/policyn behöver revideras? Upplands Väsby kommun ger varje elev möjligheten att välja den skola eleven och dess föräldrar anser vara bäst och som bäst svarar upp mot de krav man ställer på skolan vad beträffar pedagogik och profil. Varje elev ska dessutom göra ett eget aktivt val av skola. Det fria skolvalet måste gälla alla elever, även elever med funktionsnedsättning eller med behov av särskilt stöd. Av sommarens mediedebatt får man intrycket av att det inte är så. Jag vill därför ställa följande frågor: 5. Gäller det fria skolvalet i Upplands Väsby alla elever? 6. Om det fria skolvalet inte gäller alla elever, vilka elever är undantagna? Det fria skolvalet gäller inte enbart till skolor inom Upplands Väsby kommun. Det gäller också till skolor i andra kommuner, under förutsättning att den mottagande skolan accepterar den ersättning Upplands Väsby kommun erbjuder. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor: 7. Gäller det fria skolvalet, med ovan beskrivna förbehåll, alla elever i Upplands Väsby?

23 Kommunfullmäktige Om det inte gäller alla elever, vilka elever är undantagna? 9. Om vissa elever är fråntagna rätten att fritt välja skola, vilka är skälen till detta? Tänk dig följande scenario: En elev med grav dyslexi och talstörning har valt att gå på en annan skola än i Upplands Väsby och fått detta beviljat av kommunen. Skolan i sin tur har accepterat den ersättning som kommunen erbjuder. Efter en tid vill eleven byta till en skola som eleven och elevens föräldrar tycker verkar bra och som dessutom rekommenderas av lärare på nuvarande skola och av logopeder. Då nekas eleven att göra detta val, trots att kommunens kostnader blir desamma. Mot bakgrund av detta måste jag ställa följande frågor: 10. Varför nekas en elev med särskilda behov att göra detta fria val? 11. Det måste vara fler elever, såväl med som utan behov av särskilt stöd, som av olika anledningar vill byta skola. Nekas också alla dessa elever skolbyte? Om de inte nekas rätten att byta skola, vad är anledningen till att de i så fall inte nekas? När det fria skolvalet nu finns, är det viktigt att det gäller alla elever och att inga elever undantas denna möjlighet. Svar från utbildningsnämndens ordförande, Christine Hanefalk (M) 1. Finns det riktlinjer/policys för hur utbildningsnämnden handlägger frågor som rör barn med funktionsnedsättningar? Hur ser riktlinjerna/policyn ut? Svar: Besluten som fattas ska följa skollagen och vara förenliga med intentionerna i denna. För vägledning vid bedömning utifrån lagen ser ansvariga tjänstemän även till rättspraxis, inklusive de prejudicerande fall som finns på området. 2. Finns riktlinjerna/policyn nedskrivna i ett dokument? Bifoga i så fall dessa till svaret. Svar: Något sådant dokument har inte tillkommit under min tid som ordförande i Utbildningsnämnden och jag känner inte till att något sådant dokument existerar sedan tidigare. 3. Vem har fattat beslut om riktlinjerna/policyn? När fattades detta beslut? Svar: Se svar på fråga Anser du att nuvarande riktlinjer/policyn behöver revideras?

24 Kommunfullmäktige Svar: Ingenting hindrar att kommunen tillämpar andra, ytterligare, regler än de som anges i skollagen så länge dessa inte är i strid med densamma. Jag anser att vi mycket väl ska följa utvecklingen på detta och andra områden, särskilt då de lagar som styr skolväsendet genomgår stora förändringar. Dock bör kontinuiteten och rättsäkerheten i beslutsfattandet alltid prioriteras högt varför man bör vara försiktig med hur eventuella ytterligare riktlinjer tas fram. 5. Gäller det fria skolvalet i Upplands Väsby alla elever? Svar: Ja. 6. Om det fria skolvalet inte gäller alla elever, vilka elever är undantagna? Svar: Alla elever har rätt att få med sig sin skolpeng till vilken skola som helst. 7. Gäller det fria skolvalet, med ovan beskrivna förbehåll (skola utanför kommunen), i Upplands Väsby alla elever? Svar: Ja. 8. Om det inte gäller alla elever, vilka elever är undantagna? Svar: Se svar på fråga Om vissa elever är fråntagna rätten att välja skola, vilka är skälen till detta? Svar: Inga elever är fråntagna rätten att ta med sig sin skolpeng till vilken skola som helst. Däremot har en fristående skola den lagliga rätten att neka en elev plats om de inte erhåller det tilläggsbidrag som skolan kräver för att ta emot eleven. Ett tilläggsbidrag söks av skolan och tillfaller skolan, inte eleven, utifrån de insatser som rektor bedömer behöver sättas in, givet att dessa insatser ligger inom ramen för vad som kan anses vara särskilt stöd. Många insatser av mer ringa natur anses däremot ligga inom ramen för den ordinarie skolpengen som är avsedd att täcka de flesta behov som en elev har. 10. Varför nekas en elev med särskilda behov att göra detta fria val? Svar: Det fria skolvalet gäller, enligt tidigare svar. 11. Det måste vara fler elever, såväl med som utan behov av särskilt stöd som av olika andledningar vill byta skola. Nekas också alla dessa elever skolbyte? Om de inte nekas rätten att byta skola vad är anledningen till att de i så fall inte nekas? Svar: Inga elever nekas ett skolbyte. Dock kompliceras situationen av att en elev inte tar med sig tilläggsbidraget mellan skolor. Tilläggsbidraget söks av skolan eleven går i och

25 Kommunfullmäktige ska täcka extraordinära behov, i enlighet med de riktlinjer som ges i lagen. Skolpengen har eleven alltid med sig. Förslag till beslut Interpellationen får framföras. Yttrande I ärendet yttrade sig även Leif Berglund (S) som ställt interpellationen samt Per-Erik Kanström (M), Lars Valtersson (MP) och Ibrahim Abdallah (S). Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen får framföras och besvaras.

26 Kommunfullmäktige Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om "en samlad strategi för skolan" (KS/2012:430) Ärendebeskrivning Miljöpartiet de gröna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslag om att kommunfullmäktige tar ett initiativ till ett arbete för en tydlig vision och strategi för skolan. Ambitionen måste vara att skapa bred majoritet bland partierna samt vinna stöd och förtroende hos Väsbyborna. Strategin bör fastslås av kommunfullmäktige och kan förslagsvis arbetas fram av en kommitté, där såväl de politiska partierna som representanter för skolor och föräldrar kan ingå. Motionen har remitterats till utbildningsnämnden som utarbetat ett svar med innebörden att motionen ska anses besvarad. Därutöver har utbildningsnämndens ordförande lämnat ett särskilt yttrande som avslutningsvis betonar att man gärna för en dialog med samtliga intressenter om hur det egna arbetet kan förstärkas utifrån de verktyg som nämnden förfogar över. Parallellt med att motionen varit föremål för besvarande har kundvalskontoret i samverkan med Väsby välfärd och kommunledningskontoret arbetat med att utveckla och föreslå en skolplan för kommunen. Detta arbete är ej slutfört. Kommunstyrelsens ordförande har mot den beskrivna bakgrunden tagit initiativ till att samla en bred politisk representation och bjudit in samtliga gruppledare i kommunstyrelsen jämte ordföranden och andre vice ordförande i utbildningsnämnden till överläggningar rörande kommunövergripande skolutveckling. Syftet är att ta initiativ till ett kommunövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt för skolan. Ägare till projektet ska vara kommunstyrelsen och gruppledarna föreslås vara politisk styrgrupp. Kommunledningskontoret kan konstatera att det finns en bred uppslutning kring skolfrågorna och mot den bakgrunden föreslås att miljöpartiet de grönas motion tillstyrks. Den närmare preciseringen om arbetets uppläggning och omfattning får preciseras i gemensamma överläggningar där kommunledningskontoret kommer att presentera förslag till fortsatt arbete, tidplan m.m. Förslag till beslut Kommunfullmäktige tillstyrker motionen en samlande strategi för skolan.

27 Kommunfullmäktige Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige tillstyrker motionen en samlande strategi för skolan. Yrkanden i kommunfullmäktige Lars Valtersson (MP), Per-Erik Kanström (M) och Leif Berglund (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige tillstyrker motionen en samlande strategi för skolan. Beslutet skickas till: Motionären

28 Kommunfullmäktige Förslag till nolltaxa i kommunens fritidslokaler för föreningar med verksamhet för barn- och ungdomar med funktionsnedsättning (KS/2013:255) Ärendebeskrivning I kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan med budget är ett av nämndens mål att tillhandahålla trygga mötesplatser/arenor med prioritering på barn- och ungdomar. Nämnden verkar även för ökade hälsofrämjande aktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Den arbetar också för att öka antalet föreningar och förbund med verksamhet för barn och ungdomar som har någon funktionsnedsättning. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning är ofta mindre fysiskt aktiva än barn och ungdomar utan någon funktionsnedsättning. För att öka möjligheterna för målgruppen till att vara fysiskt aktiva är det av stor vikt att det finns ett stort utbud av fritidsaktiviteter. Det är de ideella föreningarna som bedriver denna verksamhet. Ett sätt att främja målgruppen och stötta föreningar som vill starta verksamhet, eller redan erbjuder fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, är att införa nolltaxa i kommunens idrottslokaler samt i Messingen. Många föreningar har det tufft med ekonomin och svårt att få sin verksamhet att gå runt. En nolltaxa i idrottslokalerna skulle underlätta för föreningar att bedriva verksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Stockholms stad och Upplands Bro kommun har nolltaxa för verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Ytterligare kommuner i Stockholms län har nolltaxa för all barn- och ungdomsverksamhet. Dessa kommuner har sett positiva effekter av nolltaxa så som fler aktiviteter för målgruppen. Intäkterna idag för förhyrning av idrottslokaler till föreningar med verksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning är marginella så kultur- och fritidsnämnden prognostiserar inga stora ekonomiska bortfall om nolltaxa införs. I dagsläget är det två innebandyföreningar som hyr tider i Multihallen i Messingen och de betalar vanlig ungdomstaxa á 38,85 kronor per timme. På ett år blir det ca kronor totalt för båda föreningarna.

29 Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämndens förslag Kultur- och fritidsnämnden föreslår att nolltaxa bör gälla i alla lokaler som ligger under nämnden, samt multihallen och dansstudion i Messingen då bokning sker i samråd med kommunen. Enligt förslaget får en förening rätt till nolltaxa om de har en särskild satsning på fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och i dialog med kommunen. Kultur- och fritidsnämnden beslöt den 16 april 2013 föreslå fullmäktige besluta att en förening efter dialog med kundvalskontoret får rätt till nolltaxa i alla lokaler som ligger under kultur- och fritidsnämnden, samt Multihallen och dansstudion i Messingen, om de har en särskild satsning på fritidsverksamheten för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och då bokning sker i samråd med kundvalskontoret. Det antecknades till nämndens protokoll att det för närvarande finns en budget på kronor för arbetet med barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Kommunledningskontorets yttrande De ekonomiska konsekvenserna av förslaget är maximalt kronor per år enligt bedömning av kundvalskontoret. Det är i dagsläget en handfull föreningar med få medlemmar som omfattas av förslaget. Det är föreningar som har någon särskild fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar. Det kan antingen vara föreningar med enbart verksamhet för funktionsnedsatta eller föreningar som huvudsakligen har fritidsverksamhet för icke funktionsnedsatta men som har en eller flera träningsgrupper särskilt för funktionsnedsatta. I Upplands Väsby är det den senare som är vanligast. Det är så att personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva än personer utan funktionsnedsättning och nolltaxa kan bidra till ökad fysisk aktivitet och därmed bättre folkhälsa. Detta är nämndens motiv till att ge dessa föreningar nolltaxa. Kommunledningskontoret tillstyrker förslaget. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kommunfullmäktige beslutar att en förening efter dialog med kundvalskontoret får rätt till nolltaxa i alla lokaler som ligger under kulturoch fritidsnämnden, samt Multihallen och dansstudion i Messingen, om de