PTS-ER-2005:21. Omvärldsanalys. Utförd av HiQ Data AB
|
|
- Elin Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PTS-ER-2005:21 Omvärldsanalys Utförd av HiQ Data AB April 2005
2 PTS-ER-2005:21 Sammanfattning PTS har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en omvärldsanalys för att belysa faktorer som kan påverka PTS möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen till 2010, enligt regleringsbrev för 2005, punkt 14. Dessutom skall PTS ta fram en strategi för tillhandahållandet av tjänster för funktionshindrade inom myndighetens område, gällande fram till Denna rapport syftar till att vara ett underlag för, dels PTS redovisning för regleringsbrevet pkt 14 och dels det fortsatta strategiarbetet. Målet är att identifiera ett antal kritiska faktorer som påverkar PTS möjlighet att uppnå de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen består av två delar. En del omfattar en beskrivning av ett antal kritiska faktorer som kan påverka PTS möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen, och en del berör strategier i andra länder; USA, Japan, Australien, Storbritannien och Nederländerna. Till grund för rapporten ligger ett antal intervjuer med personer inom olika verksamheter; brukarorganisationer, myndigheter, företag, riksdagen, landsting m.fl. För att identifiera kritiska faktorer genomfördes två workshopar med personer från PTS med olika kompetenser. Dessutom stödjer sig rapporten på information som sökts på Internet. PTS har formulerat följande mål för att uppfylla sin del av de handikappolitiska målen till 2010: (Observera dock att dessa mål är under bearbetning och att de inte är slutgiltigt fastställda). 1. Personer med funktionshinder ska ha tillgång till ett brett utbud av kommunikationstjänster. 2. Ge personer med funktionshinder möjlighet att på lika villkor ta del av den utveckling som sker inom kommunikationsområdet. 3. Nationellt och internationellt samverka för att uppnå effektivt resursutnyttjande och enhetliga och kompatibla lösningar. 4. Verka för att information sprids till och från slutanvändare och marknadens aktörer om kommunikationsbehov och möjligheter som finns. (med marknadens aktörer menas t.ex. operatörer, myndigheter, organisationer, forskare.) PTS möjligheter att uppnå dessa mål beror på olika faktorer i omvärlden. Följande kritiska faktorer har identifierats: Marknadens intresse av att erbjuda produkter/tjänster som tillgodoser funktionshindrades behov Slutanvändarens intresse för produkter/tjänster Nya tekniska möjligheter Tillgänglighet till bredband Tillgång till forum för dialog med brukare Nationell samverkan och styrning Politiskt tryck att nå fram till målen Faktorn Politiskt tryck att nå fram till målen är viktig. Då en förutsättning för att de handikappolitiska målen skall uppfyllas är att regeringen följer upp målen och fortsätter att avsätta anslag för området. Faktorn är dock svår för PTS att påverka.
3 PTS-ER-2005:21 Faktorn Marknadens intresse av att erbjuda produkter/tjänster som tillgodoser funktionshindrades behov rankades vid workshoparna som den faktor som har störst påverkan på möjligheten för PTS att uppnå målen och den nämndes också vid intervjuerna som en mycket viktig faktor. PTS kan själva vidta ett antal aktiviteter för att påverka de kritiska faktorerna i en positiv riktning: PTS kan öka informationen om produkter/tjänster inom området elektronisk kommunikation, både de tjänster som PTS tillhandahåller via upphandling, men också produkter/tjänster som finns på den öppna marknaden och som utifrån ett funktionshinderperspektiv fungerar tillfredställande. PTS kan fortsätta att driva försöksprojekt för att utvärdera användbarhet och teknik. PTS kan också bjuda in markandens aktörer (leverantörer/operatörer) för att öka kunskapsutbytet mellan brukare, leverantörer/operatörer och PTS. PTS kan driva ett forum för dialog med brukare som fungerar som en mötesplats, fysisk och/eller via Internet för att öka sin kunskap om funktionshindrades situation och behov samt sprida denna information inom sektorsområdet. PTS kan vara en förebild när det gäller att upphandla produkter/tjänster inom området elektronisk kommunikation. PTS kan tydliggöra sina mål så att de blir mätbara och därmed lättare att följa upp och styra efter. PTS kan dessutom verka för att andra parter agerar inom olika områden: PTS kan verka för att frågan om att säkerställa information till funktionshindrade om produkter/tjänster som finns på öppna marknaden inom området elektronisk kommunikation lyfts. Frågan blir mer och mer aktuell i och med den snabba tekniska utvecklingen och då design för alla får större genomslag. PTS kan verka för att utbildning och support, på produkter/tjänster inom elektronisk kommunikation som tillgodoser funktionshindrades behov, säkerställs. Det handlar både om att öka kompetensen inom förskrivarledet, dvs. förskrivare och konsulenter, samt att utbilda funktionshindrade i ny teknik och de möjligheter som de ger. PTS kan verka för att funktionshindrades behov lyfts fram i arbeten med kompatibilitet och standardisering. PTS kan också inom EU verka för att få fram policybeslut t.ex. gällande krav på terminaler. PTS kan verka för att nya regler för hempc/lånedator införs, så att funktionshindrade kan ta del av skatterabatten och fler personer med funktionshinder får tillgång till dator. PTS kan stimulera forskning inom elektronisk kommunikation som tillgodoser funktionshindrades behov genom att i samarbete med t.ex. Vinnova eller annan part stödja lämpliga projekt. PTS kan verka för att statistik om funktionshindrades tillgång till elektronisk kommunikation, t.ex. tillgång till bredband och Internet säkerställs. Ett förslag är att lägga till denna del i den årliga undersökningen Svensk Telemarknad, alternativt lägga ut uppdraget på annan part.
4 PTS-ER-2005:21 När det gäller strategier i andra länder för att tillhandahålla tjänster för funktionshindrade skiljer det sig något åt i de länder som undersökts. Synen på funktionshinder varierar från en grundsyn om lika värde och jämlikhet som i USA, Storbritannien och Australien, till att funktionshindrade är relativt osynliga som i Japan, där man p.g.a. av tradition ser sjukdomar/skador som en privat angelägenhet. Denna syn håller dock så sakteliga på att förändras. När det gäller tillhandahållandet av produkter och tjänster så åläggs operatörerna i USA att säkra tillhandahållandet av förmedlingstjänster och finansieringen sker bl.a. genom avgifter på alla kunders telefonräkningar. I Australien och Storbritannien är operatörer utsedda till s.k. Universal Service Providers (tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster) och har därför en skyldighet att tillhandahålla vissa tjänster. I Nederländerna finns inget uttalat om tjänster för funktionshindrade i deras telekommunikationslag (även om lagen baseras på samma direktiv som i Sverige och Storbritannien). Inom ramen för sitt samhällsåtagande tillhandahåller KPN ett fåtal tjänster. I flera av länderna; Storbritannien, USA och Australien (fr.o.m. 1 juli 2005) har reglerande myndighet (PTS motsvarighet) ansvar för Telekommunikation och TV- och radiosändning.
5 PTS-ER-2005:21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR GENOMFÖRANDE Uppdraget Framtagande av faktorer DISPOSITION NULÄGESBESKRIVNING SVERIGE INLEDNING LAGAR OCH INITIATIV MYNDIGHETENS UPPDRAG TILLHANDAHÅLLANDE AV PRODUKTER/TJÄNSTER Styrinstrument Finansiering Produkter/Tjänster BESKRIVNING AV AKTÖRER Brukare Handikapporganisationer/föreningar Handikappombudsmannen, HO Hjälpmedelsinstitutet, HI Leverantörer Forskningsinstitut Regering Myndigheter Kommuner och landsting EU FN FAKTORER SOM PÅVERKAR PTS MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ DE HANDIKAPPOLITISKA MÅLEN INLEDNING FAKTOR MARKNADENS INTRESSE AV ATT ERBJUDA PRODUKTER/TJÄNSTER SOM TILLGODOSER FUNKTIONSHINDRADES BEHOV Inledning Vidgad syn på marknaden Goodwill Kunskap om funktionshindrades situation och behov Design för alla får genomslag PTS möjligheter att påverka faktorn FAKTOR SLUTANVÄNDARENS INTRESSE FÖR PRODUKTER/TJÄNSTER Inledning Kunskap om produkter/tjänster Slutanvändarens köpkraft PTS möjligheter att påverka faktorn FAKTOR - NYA TEKNISKA MÖJLIGHETER Inledning Ny teknik ställer nya krav på kunskap hos brukaren Snabb utveckling ställer nya krav på kompetens inom hjälpmedelsförsörjningen Kompatibilitet mellan produkter/tjänster PTS möjligheter att påverka faktorn FAKTOR - TILLGÄNGLIGHET TILL BREDBAND Inledning Internet Bredband PTS möjligheter att påverka faktorn FAKTOR TILLGÅNG TILL FORUM FÖR DIALOG MED BRUKARE Inledning... 30
6 PTS-ER-2005: Befintliga brukarforum Struktur och förutsättningar för att skapa ett fungerande forum PTS möjligheter att påverka faktorn FAKTOR NATIONELL SAMVERKAN OCH STYRNING Inledning Större enhetlighet gällande förskrivning av hjälpmedel Sektorsmyndigheternas roll och ansvar Ny organisation för samordnad handikappolitik Teknikutvecklingen medför en otydlig ansvarsfördelning PTS möjligheter att påverka faktorn FAKTOR - POLITISKT TRYCK ATT NÅ FRAM TILL MÅLEN Inledning Uppföljning av mål Finansiella möjligheter Opinionens påverkan PTS möjligheter att påverka faktorn STRATEGIER I ANDRA LÄNDER INLEDNING USA Inledning Lagar och initiativ Myndighetens uppdrag Tillhandahållande av produkter/tjänster JAPAN Inledning Lagar och initiativ Myndighetens uppdrag Tillhandahållande av produkter/tjänster AUSTRALIEN Inledning Lagar och initiativ Myndighetens uppdrag Tillhandahållande av produkter/tjänster STORBRITANNIEN Inledning Lagar och initiativ Myndighetens uppdrag Tillhandahållande av produkter/tjänster NEDERLÄNDERNA Inledning Lagar och initiativ Myndighetens uppdrag Tillhandahållande av produkter/tjänster SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER INLEDNING OMVÄRLDSFAKTORER Inledning Viktigaste faktorerna Fokus från att fylla glapp till att påverka marknaden Samverkan av faktorer REKOMMENDATIONER FÖR PTS ATT PÅVERKA OMVÄRLDSFAKTORERNA I POSITIV RIKTNING Inledning Aktiviteter som PTS kan genomföra Aktiviteter som PTS kan verka för att andra parter genomför STRATEGIER I ANDRA LÄNDER Inledning Den allmänna synen på funktionshindrade Tillhandahållandet av produkter och tjänster Myndighetens uppdrag...61
7 PTS-ER-2005:21 BILAGOR Bilaga 1 Intervjuade personer Bilaga 2 Ursprunglig faktorlista Bilaga 3 Beskrivning av standardiseringsorgan
8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Post och Telestyrelsen, PTS, har regeringens uppdrag att säkerställa att samhällsomfattande tjänster och särkskilt viktiga tjänster inom post och elektronisk kommunikation, som personer med funktionshinder har behov av, finns att tillgå. Regeringens mål för handikappolititken är beskrivna i Regeringens proposition1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 1, som antogs 31 maj Målen i denna proposition har PTS brutit ner till sina egna handikappolitiska mål inom sitt sektorsansvar (dvs. inom områdena post och elektronisk kommunikation), se vidare avsnitt 2.1 Inldedning (Nulägesbeskrivning Sverige). I regleringsbrevet för 2005, punkt 14, har PTS fått i uppdrag att genomföra följande uppdrag: Post- och telestyrelsen skall, inom ramen för sitt sektorsansvar för handikappolitiken, genomföra en omvärldsanalys i syfte att belysa de processer inom samhällssektorn som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen. Omvärldsanalysen skall lämnas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 september Syfte Denna rapport skall utgöra ett underlag för, dels PTS strategi för att nå de handikappolitiska målen till 2010 och dels PTS redovisning till regeringen på regleringsbrev för 2005, punkt Avgränsningar De avgränsningar som gjorts i uppdraget är: Antalet faktorer som beskrivs och analyseras har begränsats till 7 stycken för att göra arbetet hanterbart (däremot analyseras flera aspekter av respektive faktor). Ingen av faktorerna som berör posttjänster kvalificerade sig som kritisk faktor (dvs. bland de 7 högts rankade efter värdering), varför faktoranalysen ej berör posttjänster. Däremot finns posttjänster med i kapitel 4, Strategier i andra länder. För strategier i andra länder görs ingen värdering av hur väl strategierna fungerar och hur framgångsrika de är. För beskrivning av strategier i Nederländerna har informationsinsamlingen försvårats och begränsats av att det inte finns något uttalat ansvar för kommunikationstjänster för funktionshindrade hos någon myndighet. Med produkt/tjänst menar vi i rapporten produkter och tjänster inom elektronisk kommunikation. Någon bedömning av kostnader för att genomföra olika rekommendationer har inte gjorts
9 1.4 Genomförande Uppdraget Uppdraget har genomförts i fyra faser, definitionsfas, materialinsamlings- och intervjufas, analysfas och sammanställning. I definitionsfasen har arbetsmetod bestämts och upplägg för workshopar utarbetats. I fasen bestämdes att använda en metod som baseras på PEST-modellen. PESTmodellen står för Politiska, Ekonomiska, Sociala och Teknologiska faktorer. Ett tillägg gjordes av legala aspekter (L), då vi ansåg att det var av vikt i PTS fall. PEST+L har sedan använts vid två workshopar för att ta fram faktorer som påverkar PTS möjligheter att nå sina handikappolitiska mål (se mer i avsnitt Framtagande av faktorer). I definitionsfasen har det också fastslagits vilka länder som skulle studeras med avseende på strategier att tillhandahålla tjänster för funktionshindrade inom elektroniskt kommunikation och post. De länder som har valts är USA, Japan, Australien, Storbritannien och Nederländerna. Nästa fas, Materialinsamlings- och intervjufasen, innebar att samla in information om de faktorer som rankats högst vid de workshopar som genomförts i definitionsfasen (dvs. de faktorer som har störst påverkan på PTS möjligheter att nå målen). Sammanlagt har 15 personliga intervjuer genomförts och 12 personer har kontaktats via telefon och/eller e-post. Ett e-postutskick har gjorts med ett antal frågeställningar till sex brukarorganisationer. Insamlingen av övrigt material har gjorts dels genom användandet av underkonsulter och dels genom sökning av information i rapporter och på Internet. I analysfasen har sedan insamlad information analyserats och faktorernas påverkan på målen har kartlagts. Dessutom har vi analyserat hur PTS kan påverka faktorn i önskad riktning. Strategier i andra länder har analyserats utifrån de likheter som finns mellan länderna och om det finns tydliga skillnaderna mot Sverige. I sammanställningsfasen har all information strukturerats och rapporten sammanställts. Studien har genomförts av Jörgen Ahlström och Karin Kullberg på HiQ Data AB samt av Sabine Ehlers och Martin Ahlgren, underkonsulter Framtagande av faktorer För att ta fram vilka faktorer som kan påverka PTS möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen genomfördes två workshopar. Syftet med workshoparna var att utifrån en bred kunskapsbas svara på frågeställningen Vilka faktorer i omvärlden påverkar möjligheterna för PTS att uppnå de handikappolitiska målen?. Medverkande var representanter från PTS olika avdelningar; Nätsäkerhet, Administration, Spektrum och Post. Målet med workshoparna var att komma fram till 6-8 kritiska faktorer, vilket är en hanterbar mängd. Denna siffra anges också ofta som ett riktmärke när man skall genomföra en omvärldsanalys 2. Workshoparna genomfördes enligt ett antal arbetssteg, se figur nedan. 2 Ordning & Oreda Omvärldsanalys för beslutsfattare, Bengt Wahlström, Liber Ekonomi 2004, s
10 Identifiera omvärldsfaktorer Ta fram värderingskriterier Värdera omvärldsfaktorer Kritiska omvärlds faktorer? Påverkande aktörer? Arbetsstegen innebar följande: Identifiera omvärldsfaktorer. En brainstormingövning genomfördes där 51 faktorer identifierades. Brainstormingen utgick från PEST+ L- modellen (beskrivs i Uppdraget). De 51 faktorerna klumpades ihop och sammanfördes till 23 stycken, se bilaga 2, Ursprunglig faktorlista. Ta fram värderingskriterier. För att kunna värdera vilka av faktorerna som är kritiska tog vi fram nedanstående värderingskriterier samt en viktning dem emellan. o Påverkansgrad dvs. i vilken grad faktorn påverkar möjligheten att uppnå de handikappolitiska målen (viktning hög) o Påverkningsbar dvs. om och i så fall i vilken grad faktorn går att påverka. (viktning medel) o Brist på beredskap/kunskap inom området hos PTS dvs. om PTS har brist i kunskap om och/eller beredskap för faktorn (viktning lägre medel) Värdering. De 23 faktorerna värderades efter de tre kriterierna för att få fram de mest kritiska faktorerna. Kritiska omvärldsfaktorer. Värderingen resulterade i en topplista där de 7 högst rankade identifierades som de mest kritiska och det är dessa som beskrivs i kapitel 3, Faktorer som påverkar möjligheterna för PTS att uppnå de handikappolitiska målen. Påverkande aktörer. Påverkande aktörer samt aktuella infokällor till respektive kritisk faktor identifierades. Workshoparna resulterade i att följande kritiska faktorer skulle analyseras: Marknadens intresse av att erbjuda produkter/tjänster som tillgodoser funktionshindrades behov Slutanvändarens intresse för produkter /tjänster Nya tekniska möjligheter Tillgänglighet till bredband Tillgång till forum för dialog med brukare Nationell samverkan och styrning Politiskt tryck att nå fram till målen 3
11 1.5 Disposition Denna rapport består av sex kapitel. Kapitel 1 innehåller bakgrunden och syftet med rapporten samt de avgränsningar som gjorts. Vidare beskrivs hur studien har genomförts. Kapitel 2 är en nulägesbeskrivning av hur tillhandahållandet av tjänster sker i Sverige. Detta kapitel är med för att ge en grund och för att en jämförelse med strategier i övriga länder, som beskrivs senare i rapporten, skall underlättas. Kapitlet innehåller också en beskrivning av aktörer som verkar inom området. Kapitel 3 innehåller beskrivning och inledande analys av faktorerna. Först beskrivs olika aspekter på faktorn och hur den kan påverkas i olika riktningar av olika aktörer. Därefter beskrivs om och hur PTS har möjlighet att påverka faktorn, antingen själv eller genom andra. Kapitel 4 består av beskrivningar av strategier för tillhandahållande av i tjänster i andra länder. De länder som beskrivs är USA, Japan, Australien, Storbritannien och Nederländerna. Kapitel 5 innehåller slutsatser och rekommendationer. För omvärldsfaktorerna redovisas slutsatser och rekommendationer hur PTS kan påverka de kritiska faktorerna (som beskrivits i kapitel 3) i önskvärd riktning. För strategier i andra länder redovisas slutsatser, däremot ges inga rekommendationer för detta avsnitt. 4
12 2 Nulägesbeskrivning Sverige 2.1 Inledning Nedan beskrivs Post- och telestyrelsens (PTS) uppdrag och tillhandahållandet av produkter och tjänster för funktionshindrade i Sverige samt de aktörer som verkar inom området. Vi är medvetna om att denna beskrivning inte är nödvändig utifrån PTS perspektiv. Vi väljer ändock att ta med nedanstående beskrivning för den läsare som inte är insatt i området och för att underlätta jämförelsen av strategier i andra länder som ges i kapitel 4. I Sverige beräknas 1,2 miljoner människor ha någon form av bestående funktionshinder. Beräkningar visar också att cirka 10% av befolkningen använder hjälpmedel för att kompensera sina funktionshinder och många av dessa är äldre 3. Handikappolitiken har genomgått en radikal perspektivförändring under det senaste decenniet. Från att ha varit inom det medicinska och sociala området är det numer en fråga som handlar om medborgarrätt i första hand. Samhället ska värdera och ta till vara människors olikheter, som t.ex. ålder, sexuell läggning och funktionshinder 4. Som grund för Sveriges handikappolitik ligger den nationella handlingsplan som antogs av riksdagen den 31 maj "Från patient till medborgare" (prop. 1999/2000:79). Handlingsplanen sträcker sig fram till år 2010 och involverar alla samhällsområden. De nationella målen för handikappolitiken är 5 : en samhällsgemenskap med mångfald som grund. att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. att jämlikhet råder i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det finns tre arbetsområden som är särskilt prioriterade. Regeringen ska arbeta för: 6 att ett handikapperspektiv genomsyrar alla samhällssektorer att skapa ett tillgängligt samhälle att förbättra bemötandet av funktionshindrade personer. Den nationella handlingsplanen innebär en ny struktur för det handikappolitiska arbetet med tydligare ansvar för de statliga myndigheterna. Fjorton myndigheter är utsedda att vara så kallade sektorsmyndigheter med särskilt ansvar för att genomföra handikappolitiken inom sina respektive samhällsområden. PTS är en av dessa myndigheter. PTS tog 2002 fram etappmål för handikappolitiken som lyder 7 : 3 Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004 SOU 2004:83, s. 61, 4 Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004 SOU 2004:83, s. 57,
13 PTS skall verka för: att alla ska ha likartade möjligheter att ta del av marknadens kommunikationstjänster att kommunikationsutrustning finns tillgänglig för alla typer av funktionshinder ett internationellt frivilligt standardiserings- och samordningsarbete Ovanstående mål håller PTS på att omarbeta och för denna omvärldsanalys har vi valt att utgå från den nya målformuleringen enligt nedan. Observera dock att dessa mål är under bearbetning och att de inte är slutgiltigt fastställda. 1. Personer med funktionshinder ska ha tillgång till ett brett utbud av kommunikationstjänster. 2. Ge personer med funktionshinder möjlighet att på lika villkor ta del av den utveckling som sker inom kommunikationsområdet. 3. Nationellt och internationellt samverka för att uppnå effektivt resursutnyttjande och enhetliga och kompatibla lösningar. 4. Verka för att information sprids till och från slutanvändare och marknadens aktörer om kommunikationsbehov och möjligheter som finns.(med marknadens aktörer" menas t.ex. operatörer, myndigheter, organisationer, forskare) 2.2 Lagar och initiativ De lagar som ligger till grund för PTS arbete är lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) och lagen om radio- och teleterminalutrustning (2000:121) samt postlagen (1993:1684). Lagarna styr hur PTS kan agera. EU har även beslutat om ett särskilt direktiv för radio- och teleterminalutrustning R&TTE- direktivet. Vidare finns ett antal diskrimineringslagar som ligger till grund för funktionshindrades rättigheter; lagen om förbud mot diskriminering (2003:307), lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder (1999:132) och lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286). Lagen om elektronisk kommunikation trädde i kraft den 25 juli 2003 och ersatte telelagen och lagen om radiokommunikation och är en implementering av ett antal EU-direktiv. Lagen omfattar elektroniska kommunikationsnät (telenät, kabel-tv nät och andra bredbandsnät) och de kommunikationstjänster som förmedlas i näten, dvs. den tekniska infrastrukturen men inte själva innehållet i tjänsterna 8. Lagen om elektronisk kommunikation innehåller regler om vilka tjänster som skall finnas tillgängliga för alla till ett överkomligt pris. I första hand skall marknaden tillhandahålla dessa tjänster, men om så inte sker har staten ett ansvar för att konsumenterna får tillgång till dessa tjänster. Exempel på tjänster är anslutning till fast telefon, telefonautomater och nummerupplysning. Lagen innehåller också bestämmelser om att rimliga krav skall ställas på telefonitjänster vad det gäller funktion, teknisk säkerhet, uthållighet och vid extraordinära händelser i fredstid (naturkatastrofer och olyckor t.ex.). 7 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18 etappmal for handikappolitiken - PTS-ER-2002_18-30 juli 2002.pdf 8 PTS faktablad om Lagen om elektronisk kommunikation PTS-F- 2003:4, 6
14 I lagen om elektronisk kommunikation föreskrivs bl.a. att PTS får förplikta teleoperatörer att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster till funktionshindrade och att tillgodose funktionshindrades behov av särskilda tjänster. Om det är särskilt påkallat med hänsyn till kostnaderna för tillhandahållandet skall tillgång till tjänster i stället säkerställas genom upphandling 9. Lagen om radio- och teleterminalutrustning trädde i kraft 8 april 2000 och innehåller bestämmelser om radio- och teleterminalutrustning. Utrustning får släppas ut på marknaden och tas i bruk endast om den uppfyller de väsentligaste egenskapskrav och krav i övrigt när det gäller produktinformation, bedömning av överenskommelse och märkning som föreskrivs av regering eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den myndighet som regeringen bestämmer (i detta fall PTS) utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Det sägs ingenting i lagen om anpassningar av utrustning för personer med funktionshinder. För radio- och teleterminalutrustning har EU beslutat om ett särskilt direktiv, Radiooch teleterminaldirektivet, 99/5/EG (R&TTE-direktivet). För att utrustning ska få sättas på marknaden måste den uppfylla de krav som finns specificerade i direktivet. Väsentliga krav gäller för all utrustning, t.ex. skydd av hälsa och säkerhet för användare och andra personer samt att radioutrustningen skall vara så konstruerad att den effektivt utnyttjar det spektrum som är allokerat. Dessutom anges att kommissionen får besluta att utrustning skall vara så konstruerad att den stödjer vissa funktioner, bl.a. för att underlätta användningen för personer med funktionshinder 10. Postlagen (1993:1684) definierar att det skall finnas en posttjänst i hela landet som innebär att alla kan ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Posttjänsten skall vara av god kvalitet och det skall finnas möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser. Tillstånd att bedriva postverksamhet får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare, bl.a. villkor om att i verksamheten ta hänsyn till funktionshindrade behov av särskilda posttjänster Myndighetens uppdrag Enligt regeringens förordning med instruktion för Post- och telestyrelsen är PTS central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, inom postområdet och området för elektronisk kommunikation 12. Begreppet elektronisk kommunikation inkluderar telekommunikationer, IT och radio. PTS skall bl.a. pröva frågor om tillstånd och skyldigheter, fastställa och analysera marknader samt utöva tillsyn och pröva tvister enligt lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). PTS får genom upphandling tillgodose funktionshindrades behov av särskilda postoch kassatjänster samt elektroniska kommunikationstjänster enligt PTS förordnande Europaparlamentets och rådets direktiv om radioutrustning och teleterminalutrustning, 99/5/EG. direktivet pa svenska.pdf 11 Postlag (1993:1684) 12 Förordning (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrelsen 13 Förordning (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrelsen. 7
15 2.4 Tillhandahållande av produkter/tjänster Styrinstrument Om inte marknaden fungerar har PTS ett relativt brett utbud av olika regulativa instrument till sitt förfogande. Instrumenten spänner från relativt mjuka marknadsingripanden som kräver mindre av specifikt lagstöd, till betydligt hårdare instrument som mer direkt påverkar marknadens aktörer. Första steget, om marknaden inte fungerar, är att PTS beskriver och analyserar marknaden genom marknadsstudier och sektorsanalyser. Detta för att förmedla en bild av marknaden och sätta fokus på de områden som inte fungerar tillfredställande. Nästa steg är att informera konsumenter och övriga aktörer på marknaden för att uppnå effektiv konkurrens. Det tredje steget, tillsyn, innebär att PTS har befogenhet att inhämta information och, om nödvändigt, se till att aktörerna följer de regler som finns. Nästa steg är medling och innebär att PTS kan agera medlare om parter på marknaden inte kommer överens om avtal. Det femte steget, beslutsfattande, innebär att PTS kan avgöra tvister genom att fatta bindande beslut i de fall där parter misslyckats med att nå en överenskommelse. Sista steget är lagstiftning och innebär att PTS kan ge ut föreskrifter eller föreslå lagändringar som syftar till att skapa bättre förutsättningar för effektiv konkurrens 14. PTS arbetar efter att i så stor utsträckning som möjligt använda sig av de lägre stegen av regleringsinstrument, dvs. beskrivning och analys samt information. När det gäller funktionshindrades tillgång till viktiga tjänster inom området elektronisk kommunikation och post, har PTS även ett ekonomiskt styrmedel upphandling Finansiering Landsting och kommuner är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar. Inom ramen för HSL kan dock landsting och kommuner själva besluta om regler för hjälpmedel, vilket innebär att de beslutar om vilka produkter och tjänster som kan förskrivas till personer med funktionshinder och också om eventuella avgifter. Detta gör att det kan variera vad den enskilde personen med funktionshinder får för hjälpmedel och till vilken kostnad, som beror på vart han/hon bor 15. Hjälpmedel enligt HSL omfattar hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt för vård och behandling. PTS uppdrag är att se till att viktiga tjänster inom elektronisk kommunikation och post som personer med funktionshinder har behov av finns att tillgå. PTS strävar i första hand efter att vara en komplementär till de kommersiella aktörerna och stimulera framväxten av en ökad tillgänglighet för funktionshindrade inom ramen för den kommersiella utvecklingen. Men uppdraget innefattar även åtgärder som erfordras för att underlätta och möjliggöra kommunikation för att undvika inlåsningseffekter på grund av funktionshinder. Detta innebär att PTS tillhandahåller olika förmedlingstjänster genom att upphandla dessa från marknadens aktörer, enligt PTS instruktion 16. Dessa tjänster tillhandahålls till likartade samtalskostnader som övriga 14 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, s.15, etappmal for handikappolitiken - PTS-ER-2002_18-30 juli 2002.pdf 15 Nationella system för förmedling av hjälpmedel, NSH, maj 2003, s. 53, 16 PTS rapport, Upphandling av tjänster för funktionshindrade, av tjanster for funktionshindrade personer.pdf 8
16 befolkningen har. Anslaget för PTS upphandling av tjänster 2003 var 145 miljoner kronor Produkter/Tjänster Personer med funktionshinder skall få tillgång till hjälpmedel för att klara sin dagliga livsföring, vilket inbegriper kommunikation med omvärlden. Dessa hjälpmedel i form av produkter för kommunikation (texttelefoner, bildtelefoner mm) tillhandahålls via landsting och kommuner (vårdcentraler, hjälpmedelscentraler mm). För att tillgodose funktionshindrades behov av kommunikationstjänster tillhandahåller PTS genom upphandling följande tjänster 18 : Kostnadsfri nummerupplysning Förmedlingstjänst för bildtelefoni Förmedlingstjänst för texttelefoni Teletal Informationstjänster genom databasnät för dövblinda Sjukvårdsupplysning för texttelefonanvändare Utsträckt lantbrevbärarservice Kostnadsfri blindskriftsförsändelse Dessutom genomför PTS ett antal försöksprojekt: Teckenspråkstolkning på distans via 3G-telefon ( Tolk i fickan ) SMS till nödnummer 112 Mobil texttelefoni 2.5 Beskrivning av aktörer Brukare Inom funktionshinderområdet använder man begreppet brukare för personer med funktionshinder, dvs. användare/brukare av produkt/tjänst, t.ex. ett hjälpmedel som syftar till att minska betydelsen av ett funktionshinder i en viss situation, så att funktionshindret inte blir ett handikapp. Ett handikapp uppstår i mötet mellan en persons funktionsnedsättning och den omgivande miljöns krav och utformning. Detta innebär att en person med funktionshinder kan vara handikappad i en viss situation, men inte i en annan. Det är alltså miljön som leder till handikapp, inte funktionshindret i sig 19. Med rätt hjälpmedel och stöd för olika situationer skall en person med funktionshinder inte uppleva sig som handikappad Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, juli 2002, Dnr , s etappmal for handikappolitiken - PTS-ER-2002_18-30 juli 2002.pdf 9
17 Det är inte helt enkelt att definiera vem som är funktionshindrad eller vad som är ett funktionshinder. I olika sammanhang används olika begreppsbestämningar beroende på vilken kunskap man söker. Sedvanligt förekommande indelningar är att 20 : funktionshinder avgränsas till personer som får någon form av insats eller ekonomisk ersättning relaterad till funktionshindret. funktionshinder avgränsas utifrån individuella kriterier, exempelvis kroppsliga och psykiska begränsningar i en funktion. Hjälpmedel är produkter som för personer med funktionsnedsättningar har till uppgift att 21 : förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Vilket tidigare nämnts finns det i Sverige ca 1,2 miljoner människor som har någon form av bestående funktionsnedsättning 22 och 10% av Sveriges befolkning har något hjälpmedel för att kompensera för sitt funktionshinder. Brukarna har en stor och viktig roll inom hjälpmedelsverksamheten. Deras medverkan och inflytande sker på olika sätt. Som enskilda individer medverkar de i och påverkar den egna rehabiliteringen och förskrivningen av hjälpmedel. Brukarens inflytande sker också genom de många och väl utbyggda handikapporganisationerna. Det finns olika sätt för dessa att samverka med hjälpmedelsverksamheten. I landstingen finns samrådsorgan, så kallade Länshandikappråd, där organisationerna regelbundet samråder med politiker och tjänstemän om bl.a. hjälpmedelsfrågor. Enheter inom hjälpmedelsverksamheten som hjälpmedelscentraler, syncentraler och hörcentraler har särskilda sortimentsgrupper eller brukarråd där aktuella frågor kan behandlas. Organisationerna driver också själva eller i samverkan med hjälpmedelsverksamheten olika projekt om rehabilitering och hjälpmedel Handikapporganisationer/föreningar Handikapporganisationerna fyller en central funktion bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och rapportera om livsvillkoren för funktionshindrade. Organisationerna bidrar också genom sitt intressepolitiska arbete med att förverkliga de politiska målen för handikappolitiken 23. Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO är en paraplyorganisation som består av en rad handikappförbund. Uppdraget är att vara handikapprörelsens enade röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter. Idag är 43 av landets handikappförbund 20 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, juli 2002, Dnr , s , etappmal for handikappolitiken - PTS-ER- 2002_18-30 juli 2002.pdf Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004 SOU 2004:83, s 61,
18 medlemmar i HSO 24. Det finns också samarbetsorgan för handikappföreningar i län och kommuner. Dessa är fristående från HSO men samarbetet är tätt. En uppskattning är att det finns ca 70 handikapporganisationer i Sverige. Denna siffra bygger på det antal organisationer som får statligt stöd, vilket är 51 stycken 25, samt en komplettering med organisationer från Hjälpmedelinstitutets hemsida 26. Många förbund har en central organisation och sedan distrikt med lokala avdelningar. Den centrala organisationen arbetar med fokus på riksdag, regering och centrala myndigheter, medan distrikten arbetar gentemot sina respektive landsting. I avdelningarna drivs de intressepolitiska frågorna på kommunal nivå Handikappombudsmannen, HO Handikappombudsmannen, HO, är en statlig myndighet som inrättades 1994 och som arbetar för personer som har funktionshinder. Målet för arbetet är full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionshinder. Grunden för HO: s arbete är FN: s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Handikappombudsmannen granskar hela samhället, vilket innebär att HO självständigt ska granska även riksdag och regering. Hops ansvar är att 27 : ta emot och utreda anmälningar om diskriminering på grund av funktionshinder. ge juridiska råd om hur man gör en anmälan. bevaka hur samhället fungerar för människor med funktionshinder genom att samla in fakta och påvisa brister via olika undersökningar och studier. föreslå förändringar till regeringen (t.ex. förslag om lagändringar). skapa opinion genom att påtala brister och föreslå förbättringar. öka tillgängligheten i samhället för människor med funktionshinder. stödja samarbete mellan HO och handikapporganisationerna, vilka möts regelbundet för att utbyta information. följa den internationella utvecklingen på handikappområdet och bevaka arbetet inom EU, Europarådet och FN. HO driver idag ett Tillgänglighetscenter och samlar kunskap om tillgänglighet. Det gäller bland annat tillgänglighet till byggnader, information och verksamhet. Tillgänglighetscentret ska ge exempel på bra lösningar och sprida information. Målgruppen är framför allt statliga myndigheter, men även kommunanställda, arkitekter och byggherrar ska kunna använda informationen. I och med det förslag som ligger om en ny organisation för samordnad handikappolitik, kommer Tillgänglighetscentret att flyttas över till den nya organisationen. (Se avsnitt Ny organisation för samordnad handikappolitik)
19 2.5.4 Hjälpmedelsinstitutet, HI Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning 28. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar: provning och upphandling av hjälpmedel forskning och utveckling utredningsverksamhet utbildning och kompetensutveckling insatser inom tillgänglighetsområdet internationell verksamhet information Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. HI har ett brukarråd för att få in åsikter och synpunkter från brukarna och som är rådgivande organ till Hirs styrelse. Rådet består av med representanter från framförallt HSO och pensionärsförbunden PRO (Pensionärernas Riksorganisation) och SPF (Sveriges Pensionärsförbund) 29. Dessutom deltar HI i internationellt samarbete i exempelvis utvecklings- och standardiseringsfrågor. De nordiska hjälpmedelsinstituten samarbetar och arrangerar t.ex. en gemensam konferens vartannat år Leverantörer Det finns ett stort antal leverantörer som tillverkar produkter som nyttjas som hjälpmedel för funktionshindrade, med eller utan anpassning för funktionshindrade. Exempel på svenska företag från området gällande elektronisk kommunikation och post är; operatörer (TeliaSonera, Tele2, 3, Vodafone), Posten, Envilogg (uppköpa av Netwise, våren 2005) 30, Omnitor 31, Babel Infovox 32, Polycom Technologies 33 m.fl Forskningsinstitut Det finns ett flertal forskningscentra i Sverige som fokuserar på forskning inom funktionshinderområdet. De med starkast anknytning till området elektronisk kommunikation och post är; Certec 34 (Lunds Tekniska Högskola), CTT 35 (Centre for Speech Technology) och CID 36 (Centrum för användarvänlig IT-design) på KTH och Interactive Intstitute 37 samt Linköpings och Uppsala Universitet. De sistnämnda forskar mer utifrån ett användarperspektiv. Vidare finns ett antal resurscentra där bl.a. Furuboda och Dart arbetar med projekt som anknyter till området
20 Det finns även en myndighet, Vinnova, som har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning 38. Ytterligare en myndighet, FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) har beröring till området, då de har ett samordningsansvar för forskning om äldre och funktionshinder Regering Regeringen arbetar efter en handlingsplan för handikappolitiken som antogs av riksdagen den 31 maj "Från patient till medborgare" (prop. 1999/2000:79). Se mer i avsnitt 2.1. Inledning. Handlingsplanen sträcker sig fram till år 2010 och involverar alla samhällsområden. Enligt planen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. Vidare att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I handlingsplanen ställs bland annat krav på att alla statliga myndigheter ska vara tillgängliga för alla före år Före år 2010 måste också alla kommuner, offentliga miljöer och allmänna transportmedel vara tillgängliga. Regeringen har inrättat en handikappdelegation som ett viktigt forum för överläggning och ömsesidig information mellan regeringen och handikapporganisationerna i frågor som är av särskilt intresse för personer med funktionshinder 39. År 2005 har av regeringen utlysts till Designåret. Ett av flera viktiga områden att uppmärksamma under året är Design för alla. Begreppet innebär att produkter, bruksföremål, byggnader, IT-produkter, inomhus- och utomhusmiljöer och tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla människor oavsett kön, ålder eller funktionsförmåga så långt detta är möjligt 40. Regeringen lade under våren 2005 förslag om ny organisation för samordning av handikappolitiken, se mer i avsnitt Ny organisation för samordnad handikappolitik Myndigheter Vissa myndigheter har getts ett större ansvar för att de nationella målen för handikappolitiken ska nås. Det är de myndigheter som på central nivå har ansvar för en särskild samhällssektor, till exempel skolan eller sjukvården. Sektorsmyndigheternas ansvar är inskrivet i respektive myndigheters instruktion och myndigheterna ska ha utarbetat förslag till uppföljningsbara etappmål för respektive sektor, vilka fastställts av regeringen. Etappmålen ska vara uppfyllda senast år För PTS etappmål, se avsnitt 2.1 Inledning. Sektorsmyndigheterna bör också samordna, stödja och vara pådrivande i förhållande till övriga aktörer inom sektorn. Arbete med att förverkliga de nationella målen för handikappolitiken ska göras i nära samarbete med andra berörda myndigheter och i samråd med handikapporganisationerna 41. Sektorsmyndigheter är:
21 Arbetsmarknadsverket Arbetsmiljöverket Banverket Boverket Konsumentverket Luftfartsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Riksförsäkringsverket Sjöfartsverket Skolverket Socialstyrelsen Statens kulturråd Vägverket En myndighet som inte räknas till sektorsmyndigheterna, men ändock har påverkan på funktionshindrades tillvaro är Sisus (Statens institut för särskilt utbildningsstöd). Sisus är en myndighet som främjar möjligheterna till utbildning för unga och vuxna med funktionshinder och som även har fått ansvar för en utbildningssatsning för bättre bemötande gentemot funktionshindrade. Sisus roll kommer dock att förändras i och med den nya organisationen för samordnad handikappolitik som regeringen lagt förslag om, se avsnitt Ny organisation för samordnad handikappolitik Kommuner och landsting Kommunen har det yttersta ansvaret för grundtryggheten för den enskilde i form av stöd och service enligt Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Kommunens ansvar för färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag är viktiga komplement för att människor med funktionshinder så långt som möjligt ska kunna fungera i vardagen. Landstinget har ansvar för sjukvård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, tolkservice och tandvård för vissa personer med funktionshinder. Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS är också i de flesta fall landstingets ansvar. Vilket tidigare nämnts är landsting och kommuner enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning (se även avsnitt Finansiering). Förskrivning av hjälpmedel sker vid olika enheter inom landsting och kommuner av hälso - och sjukvårdspersonal, vanligtvis arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och distriktssköterskor. Förskrivare genomför en behovsbedömning och väljer lämplig produkt för den funktionshindrade. Förskrivaren beslutar om valet av hjälpmedel inom det gällande regelverk som finns hos den sjukvårdshuvudman han/hon är anställd. I vissa ärenden, oftast dyra hjälpmedel, fattas dessutom ett formellt beslut om godkännande av förskrivningen innan hjälpmedlet kan köpas in 42. Hjälpmedelskonsulenter på hjälpmedelscentralen konsulteras i de fall förskrivaren bedömer att han/hon inte har tillräcklig kompetens för att utföra förskrivningen. Vid behov av syn- hör- eller ortopedtekniska hjälpmedel remitteras oftast patienten till syn- eller hörcentraler eller till ortopedtekniska avdelningen. Förskrivningen av syn
22 hör- och ortopedtekniska hjälpmedel utförs till mycket stor del på dessa enheter och landstinget har i huvudsak ansvaret för hjälpmedlen. För övriga hjälpmedel (rörelsehinder, kognitiva funktionshinder etc.) som hanteras via hjälpmedelscentralerna är ansvaret delat mellan landstinget och kommunerna EU Handikappfrågorna är ganska nya på EU: s dagordning, men en viktig markering gjordes 1997, då artikel 13 fördes in i EG-fördraget. Med stöd av artikel 13 har EU: s ministerråd antagit ett direktiv om likabehandling i arbetslivet. Det omfattar också människor med funktionshinder. Varje land ska införa bestämmelserna i direktivet i sin egen lagstiftning. Dessutom har ministerrådet beslutat om ett handlingsprogram mot diskriminering. 44. En resolution om att funktionshindrade måste få bättre tillgång till informationstekniken antogs Målet är att undanröja alla hinder i form av teknik, lagar och annat för att information ska bli tillgänglig för alla. EU bidrar även ekonomiskt till ett antal projekt gällande funktionshinderfrågor FN Kampen för bättre livsvillkor för funktionshindrade drivs också internationellt utanför EU. Sverige är aktivt med i FN: s arbete för att förstärka funktionshindrades rättigheter 45. FN är en stor organisation som arbetar med många olika verktyg, vilket även gäller inom handikappfrågorna. FN har 22 standardregler för hur funktionshindrade skall bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. Reglerna uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för funktionshindrade personer och skapa ett tillgängligt samhälle. Standardreglerna är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande. Med FN: s konventioner om mänskliga rättigheter är det annorlunda. De är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera konventionen. Dessutom måste länderna med jämna mellanrum rapportera till FN hur reglerna efterlevs. Sverige har ratificerat t.ex. konventionerna om de medborgerliga och politiska rättigheterna, om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, om barns rättigheter och om kvinnors rättigheter. Den svenska regeringen medverkar i FN: s arbete för att arbeta fram ytterligare en konvention. Under drygt två år fördes diskussioner i FN om en eventuell konvention för att tillförsäkra funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det handlar om en konvention för att förstärka skyddet av de mänskliga rättigheter som funktionshindrade har enligt de konventioner som redan finns. Fram till hösten 2003 handlade diskussionerna om behovet av en sådan konvention. FN: s generalförsamling beslutade då att arbetet med en konvention faktiskt ska inledas
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Läs merSektorsansvaret på webben
Datum 2008-11-05 Diarienummer 2008/0190 Sektorsansvaret på webben Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2008 Titel: Sektorsansvaret på webben Handisam Serie B 2008:1 (diarienummer 2008/0190)
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Läs merRiktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel
Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs merNya tekniska möjligheter för personer med funktionshinder - elektronisk kommunikation och post -
Nya tekniska möjligheter för personer med funktionshinder - elektronisk kommunikation och post - Utförd av HiQ Data AB 2005-02-28 Sammanfattning PTS har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi
Läs merTillgänglighetspolicy för Finspångs kommun
Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2017 Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER
1 (3) POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER Förord De politiska inriktningsmålen är ett komplement till gällande lagstiftning, lagar och förordningar som reglerar stöd och service för målgruppen
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merPolicy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002
Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.
Läs merHandikappolitisk plan
Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten
Läs merTillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne
Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes
Läs merInledande synpunkter. Tel
1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka
Läs merHANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Läs merHANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merTillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26
SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för
Läs merHandikappolitiskt program
STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen
Läs merFunktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun
1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt
Läs merHandikappolitiskt program för Vara kommun
Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer
Läs merLänsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet
Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag Mönsterås 1 oktober Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken
Läs merPolicy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål
1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att
Läs merFrämja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-10-22 SID 1 (5) 2009-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merStrategi för tillgänglighet och delaktighet
Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,
Läs merHandikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014
Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård
Läs merPlan för tillgänglighet och delaktighet
Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och
Läs merHandikappolitiskt program för Södertälje kommun
Kommunstyrelsens kontor Handikappolitiskt program för Södertälje kommun alla nämnders och bolagsstyrelsers ansvar Antagen av kommunfullmäktige i oktober 2011 Vision och grundläggande utgångspunkter Södertälje
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merRegeringsuppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi PTS förslag
Datum Vår referens Sida 2010-10-06 Dnr: 10-5997-2 1(14) Ert datum Er referens 2010-05-27 S2010/4319/ST Konsumentmarknadsavdelningen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag
Läs merKramfors kommuns handikappolitiska program
Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda
Läs merHANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007
HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige
Läs merHandikappolitisk plan Upplands Väsby kommun
Styrdokument, plan Stöd & Process 2014-01-31 Joel Kannisto Sand 08-590 973 83 Dnr KS/2012:87 Joel.Kannisto@upplandsvasby.se Handikappolitisk plan 2014-2018 Upplands Väsby kommun Nivå: Kommungemensamt Antagen:
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merYttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)
Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens
Läs merPå lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-405/2017 Sida 1 (5) 2017-08-17 Handläggare Anna Larsson Telefon: 08-508 25 141 Lena Tengvall Telefon: 08-508
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merUppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Regeringsbeslut II:6 2015-04-01 S2015/2415/FST Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringens
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN
HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN HANDIKAPPOLICY FÖR NACKA KOMMUN Nacka kommun har en handikappolicy. Syftet med den är att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra, med samma rättigheter och
Läs merArbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande
Läs merPolitiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131
Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat
Läs merHandikappolitisk plan för Mjölby kommun
Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att
Läs merHandikapplan. Policy och strategi. Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-09-28, 116
Handikapplan Policy och strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-09-28, 116 1 Policy och strategi för tillgängligt Landskrona med allas rätt till delaktighet, värdigt bemötande och självbestämmande
Läs merHandikappolitiskt program för Ronneby Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merFramtidens möjligheter och utmaningar för funktionshinderområdet
Framtidens möjligheter och utmaningar för funktionshinderområdet Mötesplats Funktionshinder 17-18 april 2012 Riitta-Leena Karlsson Innehåll FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Läs merHandikapplan 2006-2010 med handlingsplan för 2006-2007
Handikapplan 2006-2010 med handlingsplan för 2006-2007 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. (Regeringsformen
Läs merVälkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning
Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-13 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Att förskriva
Läs merLandstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunstyrelsen 1 (5) Kommunledningskontoret KSKF/2016:132 Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017-2021 Antaget av kommunfullmäktige den 9 februari 2017, 8
Läs merDet kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.
Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig
Läs merHandikappolitiskt Program
Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar
Läs merProgram för funktionshinderpolitiken
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomas Österberg 2015-05-25 OSN-2015-0125 Omsorgsnämnden Program för funktionshinderpolitiken Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merFör nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.
Projektbeskrivning Inledning Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merTillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi
Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449
Läs merFunktionsrätt Sveriges idéprogram
Funktionsrätt Sveriges idéprogram Antaget på kongressen 2017 Funktionsrätt Sverige 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta Nationerna år 2006. Sverige har
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM 2011-2014 OLOFSTRÖMS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige 2010-11-29 KF 135
HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM 2011-2014 OLOFSTRÖMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2010-11-29 KF 135 FN S STANDARDREGLER 1-22 FÖRUTSÄTTNINGAR Regel 1: Ökad medvetenhet Regel 2: Medicinsk vård och behandling
Läs merPå lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merProgram för personer med funktionshinder i Essunga kommun
Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015 2018 Dokumenttyp Program Fastställd 2015-03-30, 13 av kommunfullmäktige Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2015 2018
Läs merPTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.
Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens
Läs merHandikappolitiskt program. för. Orust kommun
FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef
Läs merMer än bara trösklar
Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Läs merRegeringsuppdrag 18 Riksfrekvenser för specifika hjälpmedel för personer med funktionshinder
DATUM RAPPORTNUMMER 18 februari 2005 PTS-ER-2005:11 ISSN 1650-9862 Regeringsuppdrag 18 Riksfrekvenser för specifika hjälpmedel för personer med funktionshinder Innehåll Förord PTS har i regleringsbrevet
Läs merMed ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:
Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag
Läs merPolicy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet
STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod
Läs merTill dig som är i behov av eller använder hjälpmedel
Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter
Läs merStockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel
Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag
Läs merHANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT
Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta
Läs merHjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon
Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till
Läs merIngenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Läs merNy struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merTjänster& försök för personer med funktionsnedsättning
Tjänster& försök för personer med funktionsnedsättning PTS tjänster underlättar vardagen Post- och telestyrelsen, PTS, har i uppdrag av regeringen att se till att viktiga tjänster inom områdena elektronisk
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merBrottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv
Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...
Läs merProgram för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Full delaktighet för alla Kommunfullmäktige har beslutat om Uppsala kommuns program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Läs merSammanfattande synpunkter
Sundbyberg 2009-02-27 Vår referens: Mia Ahlgren Diarienummer 09 Ange diarienummer vid all korrespondens Helena Strömbäck Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kopia maria.solberg@enterprise.ministry.se
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017 2021 1 Målsättning med tillgänglighetsarbetet Övergripande mål Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
Läs merHandikappolitiskt program för
Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merMer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.
Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för
Läs mer1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
Läs merYttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)
1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) Ärendet
Läs merEtt samhälles etiska och kulturella standard avspeglas på det sätt det tar hand om sina svagaste individer. Albert Schweitzer/Mahatma Gandhi
Ett samhälles etiska och kulturella standard avspeglas på det sätt det tar hand om sina svagaste individer Albert Schweitzer/Mahatma Gandhi Omvärldsperspektiv, handikapprörelsen och kort om aktuell forskning
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merReglemente. Kommunala handikapprådet (KHR) Antagen av kommunfullmäktige KF 67/ Reviderad av kommunfullmäktige KF 45/
Reglemente Kommunala handikapprådet (KHR) Antagen av kommunfullmäktige KF 67/2008-09-29 Reviderad av kommunfullmäktige KF 45/2015-04-27 (KHR) i Degerfors kommun GRUNDER Följande lagrum föreskriver att
Läs merEnligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.
Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)
Läs merTillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs mer