Nya tekniska möjligheter för personer med funktionshinder - elektronisk kommunikation och post -

Transkript

1 Nya tekniska möjligheter för personer med funktionshinder - elektronisk kommunikation och post - Utförd av HiQ Data AB

2 Sammanfattning PTS har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för 2010, för tillhandahållandet av tjänster för funktionshindrade inom myndighetens ansvarsområde, där särskild hänsyn skall tas till nya tekniska möjligheter. Denna studie syftar till att vara ett underlag för detta strategiarbete. Målet är att identifiera nya tekniska möjligheter som svarar mot behov av tjänster, inom elektronisk kommunikation och post, för olika grupper av funktionshindrade. Till grund för rapporten ligger ett flertal intervjuer med personer med olika funktionshinder, forskare och leverantörer. Vidare stödjer sig rapporten på information som sökts på Internet. Som en fristående del i rapporten finns ett första steg till en omvärldsanalys, där sektorns olika aktörer har identifierats. När det gäller behoven hos personer med funktionshinder kan sägas att det finns en önskan om att bli mer oberoende. Detta visar sig bl.a. i att behovet av mobila lösningar är stort. Ett viktigt behov är också att ha tillgång till Internet, både via mobiltelefon och från dator. Ytterligare ett behov som uppkommer inom flertalet funktionshindergrupper är anpassning av terminaler. Vidare är behovet av att kunna nyttja och kombinera olika media, text, tal och bild, stort framförallt inom funktionshindergrupperna som har med hörselnedsättning att göra. För att funktionshindrade skall kunna ta del av den snabba teknikutvecklingen krävs att begreppet design för alla får genomslag samt att kunskap och kompetens finns inom olika organisationer, t.ex. hjälpmedelsförsörjningen (HI, förskrivare inom landsting och kommuner) och olika handikapporganisationer. Alla de områden som presenteras i rapporten har ett allmänt intresse då de kan skapa nya möjligheter för personer med funktionshinder. Det finns dock ett antal övergripande områden som är mer intressanta för PTS vidkommande. Dessa områden är Mobilitet, Positionering, Tillgänglighet och Förmedlingstjänster. Mobilitet Nya tekniker som HSDPA och IMS är intressanta och kan ge upphov till och underlätta införandet av nya tjänster. Utvecklingen av mobil videokommunikation gör att användandet kommer att öka och att efterfrågan på en förmedlingstjänst för videokommunikation antagligen därmed också ökar. Snabbmeddelanden är en kommunikationsform som ligger nära vanlig konversation. Då det blir enkelt att använda snabbmeddelande i mobiltelefonen kan det bli ett uppskattat kommunikationssätt för döva och bör därför bevakas av PTS. Även möjligheten att hantera snabbmeddelanden i en förmedlingscentral (både från dator och från mobiltelefon) är också intressant att undersöka. Möjligheten att kunna lämna videomeddelanden, på samma sätt som röstmeddelanden, är en tjänst som kan tilltala många döva. Vi anser att det är en intressant tjänst men är tveksamma till om tillhandahållandet och möjliggörandet ligger inom PTS ansvarsområde.

3 Positionering Precisionen och snabbheten i positioneringen är en svaghet idag. Detta blir bättre med nya positioneringsmetoder som t.ex. A-GPS. Positionering är intressant för PTS utifrån aspekten att positionera mobilsamtal till nödnumret 112. Kommersiella lösningar är mest inriktade på synskadade. För att få fram lösningar för andra grupper krävs utveckling, t.ex. lösningar för utvecklingsstörda behöver vara mer individuellt anpassade. För lokaliserings- och övervakningstjänster krävs att den personliga integriteten hos den som lokaliseras tas i beaktande. Tillgänglighet Många funktionshindrade har svårt att tillgodogöra sig de funktioner som finns i dagens mobiltelefoner. Design för alla borde innebära att telefonerna var lätta att använda, eller lätta att anpassa, även för funktionshindrade. Det är av PTS intresse att terminaltillverkare arbetar i denna riktning vid utveckling av nya terminaler. Ökat användande av IP-telefoni kan skapa problem då texttelefoner kanske inte fungerar i vissa fall. Detta bör PTS bevaka och undersöka. ENUM kan användas för att göra kommunikationstjänster över Internet mer attraktiva och lättanvända då adresseringen kan göras på ett sätt som användarna är vana vid, dvs. med telefonnumret. PTS bör i sitt arbete med ENUM även väga in de funktionshindrades perspektiv. Möjlighet till kommunikation mellan olika nät och med möjlighet att välja det media som för tillfället passar bäst är något som PTS bör sträva efter. PTS som sektorsansvaring myndighet för elektronisk kommunikation bör vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet på den egna webbsidan samt i rollen som beställare av produkter och tjänster inom elektronisk kommunikation och post. PTS bör göra en uppföljning av undersökning från 2004 angående tillgänglighet till samhällsviktiga tjänster för funktionshindrade på Internet. Det finns flera intressanta lösningar som kan öka tillgänglighet till Internet och datorer för funktionshindrade t.ex. Airvoice, ACCeL och Symbolbaserad e-post. Tillhandahållandet av detta är dock inget som direkt ligger inom PTS ansvarsområde. Förmedlingstjänster Förmedlingstjänster som kan hantera alla typer av kommunikation, från mobiltelenät, från Internet och från det fasta telenätet och som inte gör någon skillnad på varifrån tjänsten används skulle förenkla för funktionshindrade (t.ex. texttelefoni, videokommunikation, text och video med snabbmeddelanden). Detta är något som PTS bör undersöka vidare. Användandet av förmedlingstjänster kan förenklas t.ex. genom att tjänsten vid behov kopplas in automatiskt (kan eventuellt bli möjligt med ENUM och/eller IMS). Detta är något som PTS bör undersöka vidare. Olika omvandlingstekniker som taligenkänning, teckenspråkigenkänning osv. som skulle kunna användas i en automatiserad förmedlingstjänst är mycket intressant, men är ännu inte tillräckligt bra för att fungera i personoberoende tillämpningar. Det kommer förmodligen att dröja många år (bortom 2010) innan personoberoende taligenkänning har den precision som krävs för att vara användbar i förmedlingstjänster.

4 Innehållsförteckning 2 INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR GENOMFÖRANDE DISPOSITION OMVÄRLDSANALYS - AKTÖRER INLEDNING AKTÖRER BEHOVSBILD INLEDNING SYNSKADADE Dagens situation Framtid - behov HÖRSELSKADADE Dagens situation Framtid behov DÖVA Dagens situation Framtid behov DÖVBLINDA Dagens situation Framtid behov PERSONER MED TALSVÅRIGHETER OCH SPRÅKSTÖRNINGAR Dagens situation Framtid behov PERSONER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER Dagens situation Framtid behov UTVECKLINGSSTÖRDA Dagens situation Framtid behov RÖRELSEHINDRADE Dagens situation Framtid behov SAMMANSTÄLLNING - BEHOVSBILD NYA TEKNISKA MÖJLIGHETER INLEDNING TEKNIKOMRÅDEN Taligenkänning/Talförståelse Talsyntes Ansiktssyntes Text/tal till teckenspråk Gestgränssnitt RFID Radio Frequency Identification Motes Wireless Sensor Networks Transmission av ljud via skallbenet TJÄNSTER INOM TRADITIONELL TELEKOMMUNIKATION Texttelefoni Hörstöd med hjälp av fonemtext INTERNETTJÄNSTER KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER IP-telefoni Videokommunikation Förmedlingstjänster via IP INTERNETTJÄNSTER TILLÄMPNINGAR... 47

5 5.5.1 Tillgänglighet anpassning av Internetsidor ACCeL internetportal och C-pen Symbolbaserad e-post MOBILA TJÄNSTER KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER Mobil texttelefoni Mobil videokommunikation Video-MMS/mail Mobila snabbmeddelanden (Instant Messaging) MOBILA TJÄNSTER TILLÄMPNINGAR POSITIONERING Navigation Lokalisering Övervakning/fjärrstyrning TJÄNSTER INOM POSTOMRÅDET ÖVRIGT Anpassade mobiltelefoner Ögonpekare Digital TV Ljudgränssnitt för blinda Styrning med hjärnvågor SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER INLEDNING DAGENS SITUATION TEKNIKUTVECKLINGEN STÄLLER NYA KRAV Design för alla Resurser och kompetens INTRESSANTA TEKNISKA MÖJLIGHETER Mobilitet Positionering Tillgänglighet Förmedlingstjänster RFID-teknik Sammansatta lösningar REKOMMENDATIONER Bilagor: 1. Personliga referenser 2. Intervjuguide - funktionshindrade 3. Intervjuguide - forskarorganisationer 4. Sammanställning över teknik/tjänsteområden och koppling till olika funktionshindergrupper

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund PTS har regeringens uppdrag att säkerställa att samhällsomfattande tjänster och särskilt viktiga tjänster, inom post och elektronisk kommunikation, som personer med funktionshinder har behov av, finns att tillgå. PTS tillgodoser detta genom att upphandla/finansiera ett antal tjänster för funktionshindrade. För närvarande är det två tjänster inom området post och sex tjänster inom området elektronisk kommunikation. Tjänsterna är: Blindskriftsförsändelser Utsträckt lantbrevbärarservice Texttelefoniförmedling Bildtelefoniförmedling Teletal Kostnadsfri nummerupplysning Sjukvårdsupplysning för texttelefonanvändare Databastjänster för dövblinda Utöver dessa tjänster upphandlas och genomförs ett antal försöksprojekt. I regleringsbrevet för budgetåret 2004 har PTS fått följande uppdrag av regeringen: Post- och telestyrelsen skall i syfte att ta fram en strategi för tillhandahållandet av tjänster för funktionshindrade inom myndighetens ansvarsområde redovisa en jämförande utvärdering av de tjänster och försöksprojekt som nu tillhandahålls. Inriktningen skall vara att sammansättningen av tjänster i så stor utsträckning som möjligt möjliggör för funktionshindrade att ta del av samma tjänsteutbud som andra i befolkningen. Särskild hänsyn skall tas till nya tekniska möjligheter. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 juni Inom ramen för detta uppdrag har PTS valt att genomföra ett antal studier, varav denna studie är en. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att vara ett underlag, dels för det regeringsuppdrag som PTS skall redovisa senast den 1 juni 2005, dels för den strategi för 2010 som myndigheten har för avsikt att ta fram. Målet är att identifiera nya tekniska möjligheter som svarar mot behov av tjänster inom elektronisk kommunikation och post för olika grupper av funktionshindrade samt att identifiera de aktörer som verkar inom sektorn i Sverige. 1.3 Avgränsningar De avgränsningar som gjorts i uppdraget är: Arbetet omfattar endast områden som kan påverka tjänster inom elektronisk kommunikation och post, och som kan vara möjliga att införa i Sverige. 1

7 Någon djup behovsanalys har inte gjorts, då vi endast intervjuat en eller ett par personer inom respektive funktionshindergrupp. Detta beroende på att det pågår ett parallellt arbete med en grundlig behovsanalys av respektive funktionshindergrupp. Undersökningen av nya tekniska lösningar internationellt har inriktas på Japan och USA. Information från USA har främst inhämtats från de amerikanska intresseorganisationernas hemsidor och länkar vidare därifrån. Omvärldsanalysen har endast omfattat Sverige och innehåller endast en definition av vilka aktörer som verkar inom sektorn. Då vi tittat på framtida teknik och lösningar har det varit svårt att få fram kostnadsuppskattningar, varför fokus har varit att se om lösningarna kan ge högre brukarnytta. De funktionshindergrupper som har studerats är 1 : Synskadade Hörselskadade Döva Dövblinda Personer med talsvårigheter och språkstörningar Personer med läs- och skrivsvårigheter Utvecklingsstörda Rörelsehindrade 1.4 Genomförande Uppdraget har genomförts i tre faser, kartläggningsfas, analysfas och sammanställning. Arbetet i de tre faserna har till viss del skett parallellt. Arbetet i kartläggningsfasen har gjorts genom att en mängd information har insamlats. Både information om behoven hos funktionshindrade och information om vilka nya tekniska möjligheter som finns. Informationen har samlats in genom ett antal intervjuer med funktionshindrade, personer inom handikapporganisationer, forskare och leverantörer. Totalt har 29 intervjuer genomförts, 9 med funktionshindrade och 20 med forskare och leverantörer, se bilaga 1. Intervjuerna har genomförts antingen via personliga möten eller per telefon, samt vid ett par tillfällen med frågeformulär via e-post. Vi har vi använt oss av två olika intervjuguider, en vid intervjuer med funktionshindrade och en som utgångspunkt vid övriga intervjuer, se bilaga 2 och 3. Varje intervju har genomförts av två personer och efter varje intervju har en sammanställning gjorts. För att säkerställa att informationen uppfattats korrekt har vi i vissa fall skickat sammanställningen till intervjupersonen för kontroll. 1 Benämningarna av funktionshindergrupperna är enligt Hjälpmedelsinstitutets benämningar 2

8 I kartläggningsfasen har också de aktörer som verkar inom sektorn identifierats. Information har även inhämtats från rapporter, undersökningar, artiklar samt från sökande på Internet. Eftersom det parallellt med denna studie pågår ett arbete med en grundlig behovsanalys, har vi inte haft definierade behov att utgå från när vi studerat nya tekniska möjligheter. Denna studie har därför utgått ifrån ett tekniskt perspektiv. I analysfasen har vi sedan använt oss av den övergripande behovsbilden, som vi fått fram genom de intervjuer vi genomfört med personer med funktionshinder, för att göra en bedömning av om och hur respektive lösning tillgodoser behovsbilden. I sammanställningsfasen har alla lösningar insorterats i en struktur utifrån olika teknikområden och därefter har denna rapport sammanställts. Studien har genomförts av Jörgen Ahlström och Karin Kullberg på HiQ Data AB samt Sabine Ehlers, underkonsult. 1.5 Disposition Denna rapport består av fem kapitel. Kapitel 1 innehåller bakgrunden och syftet med studien samt de avgränsningar som gjorts. Vidare beskrivs hur studien har genomförts. Kapitel 2 är en omvärldsanalys som endast beskriver de aktörer som verkar inom sektorn, deras roller och ansvar. Detta kapitel bör läsas som ett fristående kapitel, då det inte har inverkan på övriga delar i rapporten. Kapitel 3 beskriver den behovsbild som framkommit vid de intervjuer som genomförts med personer med funktionshinder. Kapitlet är uppdelat efter de funktionshindergrupper som studerats. Dels beskrivs dagens situation, vilket innebär en beskrivning av funktionshindret och vilka produkter och tjänster som idag används för elektronisk kommunikation och post. Dels beskrivs de behov som personen har, och som han/hon upplever inte tillgodoses med de produkter och tjänster som nyttjas idag. Kapitlet avslutas med en sammanställning av de behov som framkommit. Kapitel 4 innehåller de tekniska möjligheter som vi identifierat inom olika områden. Kapitlet är uppdelat i ett antal avsnitt. I avsnittet Teknikområden beskrivs olika teknikområden, och ett antal tillämpningar inom respektive område, som är under utveckling. Detta är områden som vi anser är intressanta då de påverkar framförallt olika möjligheter för funktionshindrade att få åtkomst och kunna nyttja elektronisk kommunikation. I efterföljande avsnitt presenteras sedan olika lösningar (produkter och tjänster) inom områdena; traditionell telekommunikation, internettjänster och mobila tjänster. För respektive teknikområde/tjänsteområde beskrivs tekniken/lösningen, behov och nytta, realiserbarhet, kostnad, utvecklingsmöjligheter samt en bedömning av vad vi anser om området. För att ge en överblick över vilka områden som berör vilka funktionshindergrupper, finns en sammanställning bilagd, se bilaga 4. Kapitel 5 slutligen, innehåller de slutsatser som vi kommit fram till utifrån kapitel 3 och 4 och ett antal rekommendationer till PTS. 3

9 2 Omvärldsanalys - aktörer 2.1 Inledning Denna omvärldsanalys kommer endast att beröra de aktörer som finns inom funktionshinderområdet i Sverige. En bredare omvärldsanalys kommer att genomföras av PTS under våren Nedan beskrivs de olika aktörerna och deras roller och ansvar. 2.2 Aktörer Brukare Inom funktionshinderområdet använder man begreppet brukare för personer med funktionshinder, dvs. användare/brukare av hjälpmedel som syftar till att minska betydelsen av ett funktionshinder i en viss situation, så att funktionshindret inte blir ett handikapp. Ett handikapp uppstår i mötet mellan en persons funktionsnedsättning och den omgivande miljöns krav och utformning. Detta innebär att en person med funktionshinder kan vara handikappad i en viss situation, men inte i en annan. Det är alltså miljön som leder till handikapp, inte funktionshindret i sig 2. Med rätt hjälpmedel och stöd för olika situationer skall en person med funktionshinder inte uppleva sig som handikappad. Det är inte helt enkelt att definiera vem som är funktionshindrad eller vad som är ett funktionshinder. I olika sammanhang används olika begreppsbestämningar beroende på vilken kunskap man söker. Sedvanligt förekommande indelningar är att 3 : funktionshinder avgränsas till personer som får någon form av insats eller ekonomisk ersättning relaterad till funktionshindret. funktionshinder avgränsas utifrån individuella kriterier, exempelvis kroppsliga och psykiska begränsningar i en funktion. Hjälpmedel är produkter som för personer med funktionsnedsättningar har till uppgift att 4 : förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga förbättra eller vidmakthålla funktion eller förmåga kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. I Sverige beräknas ca 1,2 miljoner människor ha någon form av bestående funktionsnedsättning 5. Många av dessa har flera olika typer av funktionshinder. Ca 10% av Sveriges befolkning har något hjälpmedel för att kompensera för sitt funktionshinder. 2 Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, juli 2002, Dnr , s Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken, PTS-ER-2002:18, juli 2002, Dnr , s Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004 SOU 2004:83, s 61. 4

10 Brukarna har en stor och viktig roll inom hjälpmedelsverksamheten. Deras medverkan och inflytande sker på olika sätt. Som enskilda individer medverkar de i och påverkar den egna rehabiliteringen och förskrivningen av hjälpmedel. Brukarens inflytande sker också genom de många och väl utbyggda handikapporganisationerna. Det finns olika sätt för dessa att samverka med hjälpmedelsverksamheten. I landstingen finns samrådsorgan, så kallade Länshandikappråd, där organisationerna regelbundet samråder med politiker och tjänstemän om bl.a. hjälpmedelsfrågor. Enheter inom hjälpmedelsverksamheten som hjälpmedelscentraler, syncentraler och hörcentraler har särskilda sortimentsgrupper eller brukarråd där aktuella frågor kan behandlas. Organisationerna driver också själva eller i samverkan med hjälpmedelsverksamheten olika projekt om rehabilitering och hjälpmedel. Handikapporganisationer/föreningar Handikapporganisationerna fyller en central funktion bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och rapportera om livsvillkoren för funktionshindrade. Organisationerna bidrar också genom sitt intressepolitiska arbete med att förverkliga de politiska målen för handikappolitiken 6. Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO är en paraplyorganisation som består av en rad handikappförbund. Uppdraget är att vara handikapprörelsens enade röst mot regering, riksdag och centrala myndigheter. Idag är 43 av landets handikappförbund medlemmar i HSO 7. Det finns också samarbetsorgan för handikappföreningar i län och kommuner. Dessa är fristående från HSO men samarbetet är tätt. En uppskattning är att det finns ca 70 handikapporganisationer i Sverige. Denna siffra bygger på det antal organisationer som får statligt stöd, vilket är 51 stycken 8, samt en komplettering med organisationer från Hjälpmedelinstitutets hemsida 9. Många förbund har en central organisation och sedan distrikt med lokala avdelningar. Den centrala organisationen arbetar med fokus på riksdag, regering och centrala myndigheter, medan distrikten arbetar gentemot sina respektive landsting. I avdelningarna drivs de intressepolitiska frågorna på kommunal nivå. Handikappombudsmannen, HO Handikappombudsmannen, HO, är en statlig myndighet som inrättades 1994 och som arbetar för personer som har funktionshinder. Målet för arbetet är full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionshinder. Grunden för HO:s arbete är FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Handikappombudsmannen granskar hela samhället, vilket innebär att HO självständigt ska granska även riksdag och regering. HO:s ansvar är att 10 : ta emot och utreda anmälningar om diskriminering på grund av funktionshinder. ge juridiska råd om hur man gör en anmälan

11 bevaka hur samhället fungerar för människor med funktionshinder genom att samla in fakta och påvisa brister via olika undersökningar och studier. föreslå förändringar till regeringen (t.ex. förslag om lagändringar). skapa opinion genom att påtala brister och föreslå förbättringar. öka tillgängligheten i samhället för människor med funktionshinder. stödja samarbete mellan HO och handikapporganisationerna, vilka möts regelbundet för att utbyta information. följa den internationella utvecklingen på handikappområdet och bevaka arbetet inom EU, Europarådet och FN. HO driver idag ett Tillgänglighetscenter och samlar kunskap om tillgänglighet. Det gäller bland annat tillgänglighet till byggnader, information och verksamhet. Tillgänglighetscentret ska ge exempel på bra lösningar och sprida information. Målgruppen är framför allt statliga myndigheter, men även kommunanställda, arkitekter och byggherrar ska kunna använda informationen. Hjälpmedelsinstitutet, HI Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning 11. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar: provning och upphandling av hjälpmedel forskning och utveckling utredningsverksamhet utbildning och kompetensutveckling insatser inom tillgänglighetsområdet internationell verksamhet information. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. HI driver också brukarråd för att få in åsikter och synpunkter från brukarna. Dessutom deltar HI i internationellt samarbete i exempelvis utvecklings- och standardiseringsfrågor. De nordiska hjälpmedelsinstituten samarbetar och arrangerar t.ex. en gemensam konferens vartannat år. Leverantörer Det finns ett stort antal leverantörer som tillverkar produkter som nyttjas som hjälpmedel för funktionshindrade, med eller utan anpassning för funktionshindrade. Exempel på svenska företag från området gällande elektronisk kommunikation och

12 post är; operatörer (TeliaSonera, Tele2, 3, Vodafone), Posten, Envilogg 12, Omnitor 13, Babel Infovox 14, Polycom Technologies 15 m.fl. Forskningsinstitut Det finns ett flertal forskningscentra i Sverige som fokuserar på forskning inom funktionshinderområdet. De med starkast anknytning till området elektronisk kommunikation och post är; Certec 16 (Lunds Tekniska Högskola), CTT 17 (Centre for Speech Technology) och CID 18 (Centrum för användarvänlig IT-design) på KTH och Interactive Intstitute 19 samt Linköpings och Uppsala Universitet. De sistnämnda forskar mer utifrån ett användarperspektiv. Vidare finns ett antal resurscentra där bl.a. Furuboda och Dart arbetar med projekt som anknyter till området. Regering Regeringen arbetar efter en handlingsplan för handikappolitiken som antogs av riksdagen den 31 maj "Från patient till medborgare" (prop. 1999/2000:79). Handlingsplanen sträcker sig fram till år 2010 och involverar alla samhällsområden. Enligt planen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. Vidare att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Fram till 2010 är tre arbetsområden särskilt prioriterade; regeringen ska arbeta för: 20 att ett handikapperspektiv genomsyrar alla samhällssektorer att skapa ett tillgängligt samhälle att förbättra bemötandet av funktionshindrade personer. Den nationella handlingsplanen innebär en ny struktur för det handikappolitiska arbetet med tydligare ansvar för de statliga myndigheterna. Staten skall vara ett föredöme i arbetet för ett mer tillgängligt samhälle. Fjorton myndigheter är utsedda att vara så kallade sektorsmyndigheter med särskilt ansvar för att genomföra handikappolitiken inom sina respektive samhällsområden. (Se även avsnitt om myndigheter nedan.) I handlingsplanen ställs bland annat krav på att alla statliga myndigheter ska vara tillgängliga för alla före år Före år 2010 måste också alla kommuner, offentliga miljöer och allmänna transportmedel vara tillgängliga. Handikappombudsmannen har fått regeringens uppdrag att inrätta ett tillgänglighetscenter. Centret ska beskriva vad som behövs göras för att myndigheterna och kommunerna ska klara av kraven och bistå med råd och stöd. (Se även ovanstående avsnitt om Handikappombudsmannen) Nationella mål för handikappolitiken är: en samhällsgemenskap med mångfald som grund. att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet

13 att jämlikhet råder i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Regeringen har inrättat en handikappdelegation som ett viktigt forum för överläggning och ömsesidig information mellan regeringen och handikapporganisationerna i frågor som är av särskilt intresse för personer med funktionshinder 21. År 2005 har av regeringen utlysts till Designåret. Ett av flera viktiga områden att uppmärksamma under året är Design för alla. Begreppet innebär att produkter, bruksföremål, byggnader, IT-produkter, inomhus- och utomhusmiljöer och tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla människor oavsett kön, ålder eller funktionsförmåga så långt detta är möjligt 22. Den statliga utredningen Handisam har haft i uppdrag att se över den statliga organisationen för handikappolitiken. I sitt betänkande våren 2004 föreslår den att statens insatser koncentreras för att genomföra den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Den föreslår att en ny myndighet bildas och att Hjälpmedelsinstitutet ombildas med delvis nya uppgifter. Handikappombudsmannens arbete med tillgänglighetsfrågor upphör liksom uppdraget till Sisus (Statens institut för särskilt utbildningsstöd) inom bemötandeområdet 23. Myndigheter Vissa myndigheter har getts ett större ansvar för att de nationella målen för handikappolitiken ska nås. Det är de myndigheter som på central nivå har ansvar för en särskild samhällssektor, till exempel skolan eller sjukvården. Sektorsmyndigheternas ansvar ska skrivas in i respektive myndigheters instruktion och myndigheterna ska utarbeta förslag till uppföljningsbara etappmål för respektive sektor, vilka fastställts av regeringen. Etappmålen ska vara uppfyllda senast år Sektorsmyndigheterna bör också samordna, stödja och vara pådrivande i förhållande till övriga aktörer inom sektorn. Samrådsorgan skall finnas med handikapprörelsen 24. Sektorsmyndigheter är: Arbetsmarknadsverket Arbetsmiljöverket Banverket Boverket Konsumentverket Luftfartsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Riksförsäkringsverket Sjöfartsverket Skolverket

14 Socialstyrelsen Statens kulturråd Vägverket En myndighet som inte räknas till sektorsmyndigheterna, men ändock har påverkan på funktionshindrades tillvaro är Sisus (Statens institut för särskilt utbildningsstöd). Sisus är en myndighet som främjar möjligheterna till utbildning för unga och vuxna med funktionshinder och som även har fått ansvar för en utbildningssatsning för bättre bemötande gentemot funktionshindrade. Kommuner och landsting Kommunen har det yttersta ansvaret för grundtryggheten för den enskilde i form av stöd och service enligt Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Kommunens ansvar för färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag är viktiga komplement för att människor med funktionshinder så långt som möjligt ska kunna fungera i vardagen. Landstinget har ansvar för sjukvård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, tolkservice och tandvård för vissa personer med funktionshinder. Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS är också i de flesta fall landstingets ansvar. Landsting och kommuner är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. HSL är en skyldighetslag för landsting och kommuner men ger inte rättigheter till den enskilde att få hjälpmedel. Inom ramen för HSL kan kommuner och landsting själva besluta om regler för hjälpmedel, t.ex. vilka produkter som ska betraktas som hjälpmedel och kunna förskrivas till personer med funktionshinder. Möjligheten att erhålla ett visst hjälpmedel kan därmed variera beroende på var i landet man är bosatt 25. Förskrivning av hjälpmedel sker vid olika enheter inom landsting och kommuner av hälso - och sjukvårdspersonal, vanligtvis arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och distriktssköterskor. Förskrivare genomför en behovsbedömning och väljer lämplig produkt för den funktionshindrade. Förskrivaren beslutar om valet av hjälpmedel inom det gällande regelverk som finns hos den sjukvårdshuvudman han/hon är anställd. I vissa ärenden, oftast dyra hjälpmedel, fattas dessutom ett formellt beslut om godkännande av förskrivningen innan hjälpmedlet kan köpas in 26. Hjälpmedelskonsulenter på hjälpmedelscentralen konsulteras i de fall förskrivaren bedömer att han / hon inte har tillräcklig kompetens för att utföra förskrivningen. Vid behov av syn- hör- eller ortopedtekniska hjälpmedel remitteras oftast patienten till syn- eller hörcentraler eller till ortopedtekniska avdelningen. Förskrivningen av synhör- och ortopedtekniska hjälpmedel utförs till mycket stor del på dessa enheter och landstinget har i huvudsak ansvaret för hjälpmedlen. För övriga hjälpmedel (rörelsehinder, kognitiva funktionshinder etc.) som hanteras via hjälpmedelscentralerna är ansvaret delat mellan landstinget och kommunerna 27. EU Handikappfrågorna är ganska nya på EU:s dagordning, men en viktig markering gjordes 1997, då artikel 13 fördes in i EG-fördraget. Med stöd av artikel 13 har EU:s

15 ministerråd antagit ett direktiv om likabehandling i arbetslivet. Det omfattar också människor med funktionshinder. Varje land ska införa bestämmelserna i direktivet i sin egen lagstiftning. Dessutom har ministerrådet beslutat om ett handlingsprogram mot diskriminering. 28. En resolution om att funktionshindrade måste få bättre tillgång till informationstekniken antogs Målet är att undanröja alla hinder i form av teknik, lagar och annat för att information ska bli tillgänglig för alla. EU bidrar även ekonomiskt till ett antal projekt gällande funktionshinderfrågor. FN Kampen för bättre livsvillkor för funktionshindrade drivs också internationellt utanför EU. Sverige är aktivt med i FN:s arbete för att förstärka funktionshindrades rättigheter 29. FN är en stor organisation som arbetar med många olika verktyg, vilket även gäller handikappfrågorna. FN har 22 standardregler för funktionshindrade och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för funktionshindrade personer och skapa ett tillgängligt samhälle. Standardreglerna är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande. Med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är det annorlunda. De är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera konventionen. Dessutom måste länderna med jämna mellanrum rapportera till FN hur reglerna efterlevs. Sverige har ratificerat t.ex. konventionerna om de medborgerliga och politiska rättigheterna, om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, om barns rättigheter och om kvinnors rättigheter. Den svenska regeringen medverkar i FN:s arbete för att arbeta fram ytterligare en konvention. Under drygt två år fördes diskussioner i FN om en eventuell konvention för att tillförsäkra funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det handlar om en konvention för att förstärka skyddet av de mänskliga rättigheter som funktionshindrade har enligt de konventioner som redan finns. Fram till hösten 2003 handlade diskussionerna om behovet av en sådan konvention. FN:s generalförsamling beslutade då att arbetet med en konvention faktiskt ska inledas

16 3 Behovsbild 3.1 Inledning Då PTS parallellt med denna studie genomför en djupgående behovsanalys i ett annat projekt, har vi inte gjort någon djupare analys av behoven inom olika funktionshindergrupper. För att ändå få en grov behovsbild att utgå ifrån, vid bedömning av ny teknik, har vi intervjuat minst en person inom varje funktionshinderområde. Den behovsbild som framkom vid respektive intervju redovisas nedan. För att identifiera överlapp och gemensamma behov ges i slutet av kapitlet en sammanställning över behoven som vi identifierat inom varje funktionshinderområde,. Observera att informationen i de flesta fall endast bygger på en persons åsikter och att det därmed är svårt att dra generella slutsatser för hela funktionshindergruppen. I avsnitten nedan anges antalet personer med respektive funktionshinder. Det är dock svårt att få fram tillförlitlig statistik på området, vilket beror på en rad orsaker 30 : Först och främst är inte personer med funktionshinder någon homogen grupp, utan alla måste ses som enskilda individer med speciella behov och intressen. Två personer med samma medicinska diagnos behöver inte ha samma upplevelse av dess konsekvenser. En person kan uppleva att den har en synskada medan en annan inte gör det. Vi vet också att många människor har mer än ett funktionshinder. Samtidigt är nästan all statistik uppbyggd utifrån endast ett funktionshinder. Det kan ge en bild av att det finns fler personer med funktionshinder än vad det faktiskt gör. Olika vetenskapliga synsätt, teorier och metodinsamlingar kan också ge olika resultat för en och samma funktionshindergrupp. 3.2 Synskadade Dagens situation Synskadad är den som har svårt att läsa eller inte kan läsa tryckt text, eller den som har svårt att orientera sig med hjälp av synen, enligt SRF, Synskadades Riksförbund 31. Det finns idag ca personer i Sverige 32 som är synskadade. En stor majoritet - uppskattningsvis cirka 80 procent, är äldre än 65 år och har användbara synrester. Detta innebär att de kan läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor. Resten har så pass nedsatt syn att de behöver använda omvägar av något slag, såsom att läsa punktskrift, lyssna på band eller syntetiskt tal på dator, eller att låta någon läsa upp texten åt sig personer är helt blinda eller har mycket små synrester. Det uppskattas att ca 1000 personer är aktiva punktskriftsläsare 34. De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation är framförallt: Mobiltelefon. Används främst för att ringa/svara samt SMS om synen tillåter det. Fast telefon Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004, SOU 2004:83, s

17 Internet och e-post, eventuellt med förstoringsprogram. Vid grava synskador används skärmläsningsprogram tillsammans med talsyntesprogram och/eller blindskriftsdisplay. Scanner och ett OCR-program. Används för att läsa personlig post, böcker och tidningar. Tjänster som upphandlas av PTS för synskadade är: Blindskriftsförsändelser. Dessa minskar mer och mer, då e-post används i större omfattning. Gratis nummerupplysning. Populär och väl använd tjänst. Bredbandsdistribution av digitala talböcker till högskolestudenter (ett försöksprojekt som drevs av PTS och avslutades under 2004) Framtid - behov Från den intervju vi genomfört med en blind person framkom att det största behovet finns inom det mobila området. Primärt önskade personen få tillgång till alla de funktioner som, utöver att ringa/svara, faktiskt finns i dagens mobiler, exempelvis SMS, kalender, telefonbok, väckning m.m. Personen såg också behov av att enkelt och snabbt kunna ladda ner filer med hjälp av mobilen, t.ex. dokument som används vid ett möte som andra deltagare fått utdelat på papper. Ett annat önskemål är att ha tillgång till tidningar överallt, t.ex. genom att läsa via mobilen. När det gäller tidningsläsandet efterfrågande personen också styrning med hjälp av rösten, t.ex. genom att säga gå till kultursidorna istället för som idag knappa sig ner i en trädstruktur via många knapptryckningar. Önskemål om att mobilen skall vara något av en multiprodukt framkom också, där även GPS med talande gränssnitt skall ingå eftersom orientering utanför kända platser är svårt. Vidare finns behov av att vid videosamtal, både mobilt och fast, kunna nå en servicecentral (enligt PTS försöksprojekt). Behovet finns att kunna ställa korta, enkla frågor såsom vad står på menyn, vad står på burken, har jag valt rätt färg på tröjan osv. Detta skulle skapa en frihet och oberoende som många saknar idag. Generellt är behovet av talande lösningar stort. Detta gäller t.ex. hanterandet av mobilen. Menyer skall läsas upp via talsyntes och styrning ska ske med hjälp av rösten via röststyrning. 3.3 Hörselskadade Dagens situation Begreppet hörselskadade är ett samlingsnamn för personer med olika typer och grader av hörselskador. Det inkluderar personer med hörselnedsättning, tinnitus och Menières sjukdom samt ljudöverkänsliga och vuxendöva. Det finns idag ca personer med hörselnedsättning i Sverige, ca hälften av dessa är under 65 år, dvs. i yrkesverksam ålder. Senaste 20 årens statistik visar en tydlig trend på att andelen hörselskadade i befolkningen ökar Mitt i & utanför om hörselskadades situation i Sverige, bok utgiven av HRF Hörselskadades Riksförbund,

18 De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation är framförallt: Mobiltelefon för att ringa/svara och SMS. Mobiltelefonen används med extra hörselslinga. Fast telefon med extra volymförstärkning Texttelefon används av de som har en grav hörselskada. Internet och e-post. Tjänster som upphandlas av PTS för hörselskadade är: Texttelefoniförmedling. Används inte i någon större omfattning av personer med hörselnedsättning då den anses som omständlig och begränsande. Fungerar inte i praktiken i yrkeslivet, däremot nyttjas den i viss mån för privat bruk. Bildtelefoniförmedling. Används inte i någon större omfattning av personer med hörselnedsättning, däremot av döva eller personer med grav hörselskada. Sjukvårdsupplysning för texttelefonanvändare. SMS till nödnumret 112 (ett försöksprojekt som drivs av PTS under 2005). Detta är en efterlängtad tjänst för hörselskadade Framtid behov Vi har intervjuat en person med en relativt grav hörselskada. När det handlar om det mobila området upplever personen problem med kraftiga störningar mellan hörapparat och det mobila nätet, vilket ger brusljud. Det är inte bara den egna telefonen som stör utan även andras. Dessutom är det svårt att uppfatta dagens ringsignaler som är ljusa och pipiga. Personen efterfrågar signaler med mer dova toner. Vidare önskar personen att fler funktioner som idag finns separat byggdes in i mobilen, t.ex. mikrofon/förstärkare. Det skulle underlätta om alla telefoner innehöll en t-spole (teleslinga) samt en volymförstärkare, vilket gäller både mobiler och fasta telefoner (även dect). För dem som nyttjar texttelefon är det störande att det inte finns någon internationell standard för texttelefoni. Idag går det inte att ringa via texttelefon till övriga världen då olika länder har olika standarder för texttelefonitjänsten. Idag blir fler och fler gränssnitt talade, vilket ställer till problem för hörselskadade, som istället önskar informationen via text. Problem uppstår vid talad information om t.ex. förseningar på tåg och flyg samt vid larmsignaler i olika sammanhang. Här efterfrågas information via text till exempelvis mobiltelefonen. Antalet talsvarstjänster ökar också stadigt (t.ex. för att nå kundtjänster, biljettköp via telefon osv.) och detta ställer till problem. För att en hörselskadad skall uppfatta informationen som ges via talsvar krävs att talet och strukturen är mycket tydlig. Önskemål finns om att talsvar skall standardiseras så mycket som möjligt, t.ex. att ha samma uppbyggnad. Man bör även ges möjligheten att snabbt komma till en verklig person. Det finns idag rekommendationer för hur talsvar skall vara uppbyggda utgivna av HO Skriften Riktlinjer för en tillgängligare stadsförvaltning utgiven av Handikappombudsmannen, HO 13

19 Generellt kan sägas att hörselskadade självfallet önskar så mycket information som möjligt via text. SMS, Internet och e-post är alla textbaserade kommunikationssätt vilket har inneburit en revolution för hörselskadade. Positivt med dessa är att de skapar en jämbördig kommunikation mellan hörande och hörselskadad. Hörselskadade skulle även ha stor nytta av att kunna SMS:a i det fasta nätet. Optimalt vore om det fanns telefoner - både fasta och mobila - som klarade av både text, bild och tal, så att användaren själv kunde välja det kommunikationssätt som passar bäst beroende på person och situation. För hörselskadade är det viktigt att se personen man talar med då läpprörelser och ansiktsuttryck ökar förståelsen, varför man ser positivt på utvecklingen av videokommunikation via t.ex. 3G. Personen vi intervjuade var nyfiken på utvecklingen inom digital TV och om TVn och telefonen kunde integreras. När det gäller TV efterfrågades även textning av alla TVprogram. 3.4 Döva Dagens situation Gruppen döva delas ofta in i två olika grupper, vuxendöva och barndomsdöva. Vuxendöva har i vuxen ålder fått en så grav hörselskada att de inte med sedvanliga hjälpmedel såsom hörapparat och hörselslinga kan uppfatta tal 38. Barndomsdöva är döva från födseln eller har blivit döva i tidig ålder 39. Vuxendöva har svenska som förstaspråk, medan barndomsdöva har teckenspråk som sitt förstaspråk. Vuxendöva använder dock ofta teckenspråk som stöd (TSS). Det finns ca personer i Sverige som är döva eller har en grav hörselskada, 23% är över 85 år. De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation är framförallt: Mobiltelefon för SMS. 3G mobiltelefon med videokommunikation. Idag har många, framförallt unga, 3G mobiler för kommunikation via videosamtal. Används främst vid vardagskommunikation, dvs. korta samtal, avstämningar m.m. Texttelefon. Används idag främst av vuxendöva och som främsta kommunikationsmedel till anhöriga och andra döva/hörselskadade. Internet och e-post Bildtelefon/videokommunikation via ISDN. Används dock inte i någon större omfattning, ger för dålig bildkvalitet för att kunna nyttjas i arbetet. Videokommunikation via bredband, exempelvis Allan ec (ett program som hanterar text, bild och tal). Används av många döva, framförallt på arbetet. Tjänster som upphandlas av PTS för döva är: Texttelefoniförmedling. Används ofta vid kommunikation med myndigheter och kommun. Tjänsten fungerar bra, men det finns önskemål om bättre tillgänglighet, vad gäller antalet tolkar

20 Bildtelefoniförmedling. Denna tjänst ökar i användning. Tjänsten fungerar bra, men det finns önskemål om bättre tillgänglighet, både vad gäller antalet tolkar samt öppettider. Sjukvårdsupplysning för texttelefonanvändare. Mobil videokommunikation för döva (försöksprojekt som drivs av PTS, avslutas under 2005) Framtid behov Vi har intervjuat två personer som båda var barndomsdöva. Eftersom barndomsdöva har teckenspråk som sitt förstaspråk och även vuxendöva använder teckenspråket som stöd, är behovet av att få talad och textad information översatt till teckenspråk grundläggande. Döva som skall kommunicera med hörande är beroende av tolk, t.ex. i kontakt med myndigheter och kommuner, eller för att uträtta ärenden såsom att handla, gå på banken och posten. Detta skapar ett beroende och kräver framförhållning för allt som skall göras. För kommunikation mellan döva samt mellan döva och deras anhöriga är bildkommunikation mycket viktig. 3G har inneburit en revolution för döva då det är mycket enklare att kommunicera med nära och kära när man är utanför hemmet. Dock är inte täckningen och kapaciteten tillräcklig. I tunnelbanan t.ex. fungerar inte videosamtal. Tidsfördröjningar och att displayerna i telefonerna är små samt att det krävs bra belysning gör att det kan vara svårt att uppfatta teckenspråk. Ett stort behov är att kunna använda texttelefoni via mobil. Det finns även behov av att kunna kommunicera via text i realtid, dvs. att tecken för tecken skickas och visas för motparten för att i möjligaste mån motsvara en vanlig talkommunikation. Hur viktigt detta är varierar dock mellan de personer vi har träffat. Generellt kan sägas att behovet av att kunna kommunicera med hjälp av både bild, text och tal är stort, eftersom man då själv kan välja kommunikationssätt efter behov och situation. Många vuxendöva t.ex. har ett bra tal och önskar tala i sin riktning och sedan få text och/eller bild (teckenspråk som stöd) tillbaka. Möjligheten att e-posta videomeddelanden är önskvärt. Döva upplever att det är problem när telefonen ringer och det inte finns någon hörande i närheten, t.ex. på en arbetsplats. Då har man behov av att kunna koppla inkommande samtal direkt till förmedlingscentralen. Det finns även önskemål om att kunna ringa nummer från sin telefonbok, men att samtalet automatiskt går via förmedlingscentralen, detta för att slippa att alltid uppge nummer. I ett framtidsscenario ser man att bildkommunikationen kan bli mer och mer verklighetstrogen genom t.ex. hologram (3D) och genom att använda projektion som kan ge större bilder. 15

21 3.5 Dövblinda Dagens situation Personer som är så gravt syn- och hörselskadade att de båda funktionshindren tillsammans ger stora svårigheter i vardagslivet, betraktas som dövblinda 41. En dövblind person behöver inte vara helt döv och blind, utan många har kvar delar av synen eller hörseln. Det dubbla funktionshindret gör att problemen mångfaldigas. Den som är dövblind kan inte låta synen kompensera bristen på hörsel, och inte heller låta hörseln kompensera synskadan. Möjligheterna till kommunikation, information och varseblivning minskas betydligt liksom förmågan att orientera och förflytta sig. Dövblinda kan grovt delas in i två huvudgrupper: dövblindfödda och dövblindblivna 42. Till gruppen dövblindfödda räknas de som har en medfödd syn- och hörselnedsättning eller som har mist både syn och hörsel i förspråklig ålder. Dövblindfödda har också ofta ytterligare funktionshinder. Till gruppen dövblindblivna räknas de som senare i livet fått en nedsättning av antingen både syn och hörsel eller av ett av sinnena.. Idag finns det ingen riktigt tillförlitlig statistik när det gäller personer med dövblindhet. Orsakerna är bl.a. att det rör sig om en heterogen grupp och att genomförda undersökningar har haft olika undersökningskriterier och metoder. Den uppskattning som både HI (Hjälpmedelsinstitutet) och FSDB (Föreningen Sveriges Dövblinda) uppger är att det i Sverige idag finns ca 1300 dövblinda, varav nästan hälften är över 80 år 43. De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation varierar eftersom ett av sinnena, synen eller hörseln, kan fungera bättre än det andra och därmed ge olika möjligheter till kommunikation. Följande används: Mobil. Texttelefon. Används framförallt för kommunikation med närstående. Internet e-post och chatt. Används tillsammans med olika förstoringsprogram. E- post fungerar bra för kommunikation med myndigheter och kommuner. C-pen10 (pennscanner) Videokommunikation via Allan ec (ett program som hanterar text, bild och tal). Tjänster som upphandlas av PTS för dövblinda är: Kostnadsfri nummerupplysning Texttelefoniförmedling Bildtelefoniförmedling Databastjänster för dövblinda via Fruktträdet Servicecentral för dövblinda (försöksprojekt som drevs av PTS och som avslutades under 2004)

22 3.5.2 Framtid behov Dövblinda har mycket begränsade möjligheter att kommunicera, men på grund av att ett sinne, syn eller hörsel, ofta fungerar bättre än det andra behövs kombinationen av media, dvs. möjlighet att välja mellan tal, text och bild. Den person som vi intervjuat är döv och har mycket begränsad syn. Personen är beroende av färdtjänst/taxi och har ett stort behov av att kunna nå dessa vid förseningar eller sena beställningar då personen är på annan plats än hemmet. Detta skulle enkelt kunna göras via SMS, men taxi och färdtjänst kan inte ta emot SMS idag. Personen önskar även att myndigheter kunde kontaktas via SMS. Personen har själv testat 3G mobil, men hade svårt att använda den då skärmen var alldeles för liten och tidsfördröjningar gjorde kommunikationen hackig. Projektet med servicecentral som PTS genomfört har personen hört gott om. Personen har själv inte varit med och testat, men ser behovet av en servicecentral för enklare frågor och stöd vid t.ex. matlagning, klädval, uppläsning av myndighetsbrev m.m. En servicecentral kan minska beroendet av assistenter (vilket de flesta dövblinda har) och ge dem en känsla av frihet och oberoende. Idag lever de en mycket planerad tillvaro, där allt måste bokas i förväg - taxi, ledsagare, tolk t.ex. Då personen nyttjar bank på Internet har det visat sig att vissa bankers hemsidor inte går att anpassa, vilket gör att dövblinda, och andra funktionshindrade, i många fall måste byta bank. Personen hamnar ibland i situationer där hon t.ex. kommit till fel mötesplats för att träffa en ledsagare eller tolk. Då finns behov av att kunna identifiera vart tolken är, exempelvis via GPS och sedan få talad information om hur man skall ta sig dit. 3.6 Personer med talsvårigheter och språkstörningar Dagens situation Talskadade är en heterogen grupp som ibland delas in i två grupper; personer med motoriska talhandikapp och personer med bearbetande talhandikapp 44. Ett motoriskt handikapp innebär att man har svårt att röra delarna i munnen (läppar, käke, svalg, gom och tunga). Ett bearbetande talhandikapp innebär att man har svårt att inom sig finna och forma språkliga begrepp, vilket kan betyda att man riskerar att både förstå och meddela sig knapphändigt. Afasi är ett exempel på ett bearbetande talhandikapp. Till denna grupp räknas även de som på grund av förståndshandikapp har olika svårigheter att förstå och uttrycka sig språkligt. Talhandikapp kan innebära att kommunikationen blir långsammare, förvrängd och svårförståelig, blockerad och fattig på språkliga särdrag. Antalet personer med någon typ av tal-, röst- eller språkstörning är svårt att uppskatta. I gruppen talskadade finns ett stort mörkertal, vilket till stor del beror på att man fortfarande har svårt att påvisa vilka som verkligen har en talskada, om den är bestående eller kanske enbart tillfälligt psykiskt betingad. Man vet dock att drygt personer i Sverige är talskadade 45 i betydelsen att de helt eller i vissa sammanhang är oförmögna att tala. Till detta kommer ca personer som stammar och ca barn som stammar någon gång under sin uppväxt. Minst

23 som är laryngektomerade (opererade i struphuvudet). Dessutom insjuknar varje år personer med afasi som symptom efter en stroke 46. De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation är framförallt: Mobil för att ringa/svara. Fast telefon Internet med skärmläsarprogram och talsyntes. Tjänster som upphandlas av PTS för talhandikappade är: Teletal. Nyttjas både för att göra sig förstådd vid telefonsamtal via mobil och fast telefon och som minnesstöd samt vid hjälp med att skriva e-post, fax och brev. Finns önskemål om bättre öppettider, helst dygnet runt. Texttelefoniförmedling. Sjukvårdsupplysning för texttelefonanvändare Framtid behov Den person vi intervjuat har en neurologisk sjukdom som bl.a. gör att personen har talsvårigheter och även är rörelsehindrad. Då personen har problem med att läsa, är behovet stort av att nyttja talsyntes i olika sammanhang, t.ex. för att nå mobiltelefonens funktioner. Önskemål finns också om att kunna nå Internet via mobilen. Talhandikappade har ofta även någon form av rörelsehinder, vilket medför ytterligare svårigheter att kommunicera, eftersom de kan ha svårt att använda händerna. Behovet av röststyrda lösningar är därmed stort. 3.7 Personer med läs- och skrivsvårigheter Dagens situation Att ha läs- och skrivsvårigheter betyder att man kan läsa och skriva, men att det tar längre tid än för andra och att det inte alltid blir rätt. Man kan ha svårt både för att läsa och skriva eller enbart med det ena. Detta kallades förr att vara ordblind 47. Läs- och skrivsvårigheter förekommer även hos synskadade, döva, personer med dålig skolunderbyggnad, invandrare som har ett annat språk som modersmål, personer med begåvningshandikapp och de som drabbats av stroke och fått afasi. Läs- och skrivsvårigheter kan också bero på att man har en medfödd funktionsnedsättning som gör det svårt att läsa och skriva, vilket kallas dyslexi. Av Sveriges befolkning anses ca 20% ha läs- och skrivsvårigheter. Ungefär 5% bedöms ha dyslexi. Eftersom det saknas vedertagna definitioner och diagnoskriterierna kan variera, är det omöjligt att ange exakta siffror 48. De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation är framförallt: Mobil Fast telefon Hjälpmedel, Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen, Stockholm 2004, SOU 2004:83 18

24 Internet och e-post med förstoringsprogram. Daisy spelare (för uppspelning av CD i daisyformat, DAISY står för Digitalt Anpassat InformationsSYstem och är en de facto-standard för att strukturera informationen för förenklad läsning.) Tjänster som upphandlas av PTS för personer med läs- och skrivsvårigheter är: Teletal. Nyttjas för att t.ex. få stöd i ett samtal med en myndighet, man kan också få hjälp med att skriva ett brev, e-post eller fax. Distribution av digitala talböcker till högskolestudenter (ett försöksprojekt som drevs av PTS och avslutades under 2004). Kostnadsfri nummerupplysning Framtid behov Vi har genomfört en intervju med en person som har dyslexi. De problem som personer med läs- och skrivsvårigheter har varierar stort inom gruppen. Generellt kan sägas att större text och större radavstånd förenklar läsandet och att vissa typsnitt är lättare att läsa än andra. Detta ger att det finns behov av att kunna individanpassa t.ex. Internet sidor. I och med att behoven varierar finns också önskemål om att kunna nyttja och kombinera olika media tal, text och bild. Det skulle förenkla om symboler på t.ex. mobiltelefoner var standardiserade. Många ser ord i menyerna som ikoner, dvs. ser egentligen inte vad det står, utan känner igen utseendet på ordet. Många dyslektiker har problem med att orientera sig, varför GPS är en funktion som kan vara till hjälp. Samtidigt har många svårt att läsa kartor, varför gränssnittet behöver anpassas. Många har taltidning, men den tar lång tid att läsa och det är svårt att hitta en struktur. Önskemål är att få taltidning på Daisyformat. Personer med läs- och skrivsvårigheter har även behov av att få textremsan på TV uppläst. 3.8 Utvecklingsstörda Dagens situation Utvecklingsstörning, begåvningshandikapp och intellektuellt funktionshinder är olika benämningar för samma sak. Det handlar om skador på hjärnans intellektuella funktioner, dvs. de funktioner vi använder när vi tänker, minns, orienterar oss i omgivningen, löser problem, lär oss nya saker m.m. Av olika orsaker försenas begåvningsutvecklingen och avstannar runt en nivå, där ens tankeförmåga ligger kvar under resten av livet. De olika erfarenheter man gör påverkar funktionsförmågan, men sättet att hantera intryck och tankar förblir i stort sett detsamma 49. Personer med utvecklingsstörning har i olika grad en lägre abstraktionsförmåga i tänkandet, vilket kan ge svårigheter med att förstå och använda text, siffror, pengar och att förstå tid. Att förstå samband mellan orsak och verkan och att kunna generalisera hör till andra svårigheter

25 En utvecklingsstörning påverkar även kapaciteten i korttidsminnet, vilket kan ställa till problem i vardagslivet. Det kan t.ex. vara svårt att hålla mycket i minnet samtidigt, att hantera information och att bedöma och göra abstrakta jämförelser. Hur stora svårigheterna blir för den enskilde personen beror mycket på hur de som finns kring personen agerar och hur miljön ser ut. I befolkningen har 0,4 0,5 procent en utvecklingsstörning, dvs. ca personer 50. I Sverige använder vi den administrativa definitionen för utvecklingsstörning, dvs. personer som går i särskola eller får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och tillhör personkrets 1. Om den psykologiska definitionen skulle ha använts, att en persons intelligenstest ligger under IQ 70, skulle cirka 2 3 % av befolkningen anses vara utvecklingsstörda, dvs. ca De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation är framförallt: Mobil och SMS Fast telefon Internet och e-post. Används i mindre omfattning. Det som nyttjas är e-post och chattsidor (Lunarstorm, Messenger) samt banktjänster, webbtidningar m.m. Videokommunikation Tjänster som upphandlas av PTS för utvecklingsstörda är: Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation (ett försöksprojekt som drevs av PTS och avslutades under 2004) Framtid behov Vi har intervjuat en person som arbetar med utvecklingsstörda. Behovsbilden för personer med utvecklingsstörning ser olika ut. Det finns alltifrån individer som inte behöver mer än rådgivning för att kunna fungera i samhället, till de som behöver omsorg i alla sina dagliga funktioner. Grundläggande för att utvecklingsstörda skall kunna nyttja kommunikationstjänster är att dessa måste vara tillgängliga, vilket i detta sammanhang ofta innebär att de skall vara lätta att förstå. Idag saknas det lättförståliga tjänster via Internet vad gäller bank och post, men också nöjesutbud såsom möjlighet att göra biljettbeställningar och nå spelsajter. Önskemål finns att all offentlig information skall finnas tillgänglig via både text, tal och bild. Att kunna kommunicera med videokommunikation är ett behov för de som har svårt att kommunicera med text eller tal. 3.9 Rörelsehindrade Dagens situation Det finns många orsaker till varför personer har nedsatt rörlighet, kraft, balans eller precision. Många rörelsehindrade har fått sin skada i vuxen ålder, genom ledsjukdomar, neurologiska sjukdomar, muskelsjukdomar, stroke, trafikolyckor eller yttre våld

26 Av Sveriges befolkning har 7 procent i åldrarna år, motsvarande ca personer, ett rörelsehinder. Med rörelsehinder menas att man inte kan springa en kortare sträcka, inte kan stiga på en buss obehindrat eller ta en kortare promenad. Om man också inkluderar uppskattningar för åldersgruppen 85 år och äldre, blir istället det totala antalet personer med rörelsehinder cirka personer, varav ca är svårt rörelsehindrade. De tjänster/hjälpmedel som används för kommunikation är framförallt: Mobil och SMS. Fast telefon Internet och e-post Tjänster som upphandlas av PTS för rörelsehindrade är: Kostnadsfri nummerupplysning Utsträckt lantbrevbärarservice Framtid behov Den person som vi intervjuat har ett rörelsehinder på grund av MS och en polioskada. Personen har problem med finmotorik, vilket bl.a. gör det svårt att använda mobiltelefonens små och täta knappar. Behovet av terminaler som inte kräver finmotorik är därmed önskvärt. Personen har provat på olika tjänster med röststyrning och tycker det är en bra lösning. Önskemål finns om att kunna skicka SMS via talstyrning och också få inkomna SMS upplästa via talsyntes. Personen har också svårigheter med att hålla t.ex. ett telefonnummer i minnet eftersom personen då och då får korta minnesförluster. Detta gör också att personen ibland tappar orienteringen och skulle vara hjälpt av GPS med talat gränssnitt. Behov finns av att kunna förlagra olika positioner t.ex. arbetet och hemmet och därmed kunna få ett orienteringsstöd till dessa platser vid eventuell minnesförlust. Personen ser också behovet av att använda GPS för att kunna följa andra och ge orienteringsstöd via t.ex. mobil. Då personen arbetar med utvecklingsstörda finns behov av att kunna följa var de befinner sig och kunna ge orienteringsstöd vid behov. Detta skulle ge de utvecklingsstörda en mycket större frihet och oberoende och samtidigt trygghet. Det krävs dock att de själva godkänt övervakningen och vilka som får övervaka. Personen efterfrågar full roaming mellan olika mobila operatörers nät på grund av erfarenheter från en nödsituation där personen inte kunde ringa nödnumret 112 eftersom det inte fanns täckning. Personen var tvungen att ta ut SIM-kortet för att kunna ringa nödsamtal, vilket inte var det lättaste då personen har dålig finmotorik och var i en pressad situation Sammanställning - Behovsbild Behoven hos funktionshindrade är individuella. Behoven skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper, kön, intressen, hur länge man haft sitt funktionshinder, vilken grad av funktionshinder man har samt om man har en kombination av funktionshinder. Generellt kan sägas att det finns en önskan om att bli mer oberoende, både av tid, rum och människor. Idag lever många en mycket planerad tillvaro då tolkar, ledsagare och färdtjänst/taxi skall bokas lång tid i förväg. Detta visar sig i och med att behovet av 21

27 mobila lösningar är stort. Mobila lösningar innebär att man kan röra sig fritt och kommunicera var man än är, samt känna sig trygg i den situationen. Ett viktigt behov är också att ha tillgång till Internet, både via mobil och dator, vilket ligger helt i linje med den demokratiska principen att alla skall ha lika rätt till information. Man önskar få möjlighet att anpassa informationen så att man kan tillgodogöra sig den, t.ex. förstoring av text, få informationen via talsyntes eller få en förenklad text. Ytterligare ett behov som uppkommer inom flertalet funktionshindergrupper är anpassning av terminaler. Detta kan innebära allt i från att knapparna bör vara stora och få, för t.ex. utvecklingsstörda och rörelsehindrade, till att menyerna presenteras med hjälp av symboler, vilket är önskvärt för personer med läs- och skrivsvårigheter. Vidare är behovet av att kunna nyttja och kombinera olika media, text, tal och bild, stort framförallt inom funktionsgrupperna som har med hörselnedsättning att göra. I nedanstående tabell har vi sammanställt behoven i mer generella termer och sedan markerat de behov som framkommit vid intervjuerna, enligt ovan. Det kan vara så att det redan idag finns lösningar tillgängliga på marknaden som tillgodoser dessa behov, men att de intervjuade personerna inte har tillgång till dessa lösningar. Synskadade Hörselskadade Dövblinda Talsvårigheter Textning av TV-program X X Uppläst text i TV X X Tabell 1, Sammanställning av behov Läs- och skrivsvårigheter Utvecklingsstörning Rörelsehinder Döva Tillgång till mobila funktioner och tjänster (talat) X X X X Styrning av mobilen m h a rösten X X X X Anpassade terminaler X X X X X X Navigering X X X X X Lokalisering X X X Tillgång till Internet - mobil X X X Tillgång till Internet - anpassa webbsidor X X X X Tillgång till Servicecentral X X Förmedlingstjänster X X X X Textmeddelanden i fasta nätet X X X Textmedelanden i mobila nätet X X X Tillgång till samhällsinfo via textmeddelanden X X Total kommunikation - text, tal, bild X X X X Videokommunikation X X X X 22

28 4 Nya tekniska möjligheter 4.1 Inledning Nedan beskrivs de teknikområden och de lösningar vi kommit i kontakt med då vi intervjuat forskare, handikapporganisationer, företag och genom att söka på Internet. Då det är omöjligt att hitta och få kontakt med all forskning som bedrivs och alla produkter och lösningar som utvecklas finns det självklart områden och många lösningar som vi inte berör nedan. På PTS önskemål har vi inte gjort någon urskiljning om området eller lösningen faller inom PTS nuvarande sektorsansvar. Vi har utgått ifrån huruvida de funktionshindrades kommunikationsbehov som beskrivs i kapitel 3 kan tillgodoses eller underlättas med tekniken eller lösningen. I princip finns det två aspekter på relationen IT och funktionshinder. Dels att IT-baserade produkter ofta kan vara svåra att använda för funktionshindrade, vilket ställer krav på andra gränssnitt. Detta diskuteras i kapitel 4.2. Den andra aspekten på relationen IT och funktionshinder är att IT kan vara ett banbrytande stöd för funktionshindrade, vad gäller kommunikation, informationssökning, orientering, etc. Detta diskuteras i kapitlen Teknikområden I detta avsnitt går vi igenom ett antal intressanta teknikområden där forskning och utveckling pågår. Vi beskriver dels teknikområdet övergripande och dels den forskning/utveckling som pågår inom området. Vi försöker också exemplifiera med tänkbara tillämpningar inom respektive område. De områden vi går igenom i detta avsnitt är Taligenkänning/Talförståelse, Talsyntes, Ansiktssyntes, Text/tal till teckenspråk, Gestgränssnitt, RFID, Motes (trådlösa nätverkssystem) och Transmission av ljuv via skallbenet Taligenkänning/Talförståelse Beskrivning av teknik/lösning Produkter för taligenkänning har funnits på marknaden sedan mitten av 90-talet. I början krävdes att användaren enbart använde enstaka, tydligt separerade ord från ett fördefinierat vokabulär för att datorn skulle förstå, men allteftersom processorer blivit starkare och algoritmerna mer komplexa har man kunnat ta fram system även för igenkänning och begränsad förståelse av naturligt tal. Taligenkänning innefattar egentligen två olika tillämpningar diktering, dvs. igenkänning av löpande text samt kommandostyrning eller röststyrning som inte kräver att applikationen förstår stavning, grammatik och omvandlingsmodeller. Ytterligare en teknik som gränsar till taligenkänning är talförståelse vilket innebär att datorn extraherar vad talaren menar med sitt yttrande. Talförståelse kan alltså uppnås utan fullständig taligenkänning. Den nya teknik som kan användas för funktionshindrade är sk kontinuerliga taligenkänningsprogram (till skillnad från diskreta som känner igen ord-för-ord). Då kontinuerliga taligenkänningsapplikationer kräver kraftfulla datorer har de först på senare år kunnat börja användas i kommersiella produkter. Applikationer för kontinuerlig taligenkänning har dock fortfarande brister och begränsningar. 23

29 Behov och nytta Tal är för de flesta människor den mest intuitiva kommunikationsformen, och ett naturligt steg bort från skärm och tangentbord i alla tillämpningar där dessa inte är praktiska. För synskadade, rörelsehindrade och andra personer med läs-och skrivsvårigheter skapar taligenkänning/talförståelse och talsyntes (vilket beskrivs i avsnitt 4.2.2) också lämpliga datorgränssnitt. De behov som kan tillgodoses med taligenkänning är bl.a. att styra och ge indata till olika tekniska utrustningar, t.ex. dator, TV, elektricitet m.m. Funktionshindrade har också stor nytta av att kunna diktera t.ex. då de skriver e-post eller för att styra vissa funktioner i datorn. Detta är dock behov som redan idag till viss del fylls genom användandet av taligenkänning, även om tillämpningarna kan bli betydligt bättre. Även rörelsehindrades och synskadades behov av att kunna skicka SMS och hantera en mobiltelefons alla funktioner, kan i framtiden tillgodoses om taligenkänningsprogram finns i mobiltelefoner (mer än den röststyrning som idag finns). Tillsammans med andra tekniker kan taligenkänning användas i tillämpningar för funktionshindrade. Exempel på dessa andra tekniker är bl.a. ansiktssyntes (då används fonemigenkänning), talsyntes (t.ex. för automatiserade förmedlingstjänster) och text/tal till teckenspråk omvandling. Dessa tillämpningar beskrivs mer i avsnitt nedan. Realiserbarhet Tekniken för att skapa helt talbaserade gränssnitt, speciellt för inmatning, är mycket komplicerad. Datorn måste kunna förstå flytande mänskligt tal som är mycket mer ostrukturerat än text. Tal uttalas med oräkneligt antal dialekter och röstlägen, där orden har mängder av synonymer, innehåller homofona ord, flyter ihop och dessutom regelbundet avbryts av icke-betydelsebärande ljud som hummanden. Applikationer finns redan idag på marknaden. De begränsningar som dessa applikationer har är bl.a. att de oftast är personberoende, har begränsat ordförråd och/eller att de inte kan hantera kontinuerligt tal. Utvecklingen drivs inte primärt av de funktionshindrades behov utan av kommersiella tillämpningar som resulterar i bättre produkter, d v s produkter med mindre feltolkning. Exempelvis har Microsoft anammat tekniken och har redan inbyggd taligenkänning i engelska versionen av Windows XP. Ett annat område där taligenkänning nyttjas är inom textning på TV. I Japan har exempelvis det statliga tevebolaget NHK utvecklat ett system för omvandling av tal till text som används för simultan textning av TV-program 52. Systemet lär sig vanliga fraser och vokabulär för speciella programområden, exempelvis sport, samt hur en speciell programledare eller nyhetsuppläsare talar. Textningen görs i realtid och rättas omedelbart av en korrekturläsare innan den läggs ut rullande. Inom SVT pågår också ett projekt för talstyrd direkttextning med hjälp av taligenkänningsprogram 53 Kostnad Det krävs ytterligare utveckling för att få fram fungerande personoberoende taligenkänningssystem. Vi har inte kunskap att bedöma vilka resurser som behövs för denna utveckling, men som tidigare nämnts är det andra drivkrafter än de funktionshindrades behov som driver utvecklingen auris, tidskrift för hörselskadade nr , s

30 Utvecklingsmöjligheter Utveckling av analysteknik i kombination med att kraftfulla processorer blir mindre gör att vi kan förvänta oss bättre applikationer för taligenkänning även i mobila terminaler. I och med de tekniska framsteg som gjorts på området, tittar forskarna nu också t.ex. på hur datorn baserat på användarens gensvar och ordval skall kunna bedöma dennes förkunskaper och anpassa sin egen respons till detta. Man tittar även på hur datorn genom att använda artificiell intelligens och gestigenkänning kan lära sig förstå också icke-verbal information, som exempelvis om användaren inte förstår, blir frustrerad, eller tappar intresset. Det finns väldigt mycket forskning inom området taligenkänning (och talförståelse). I USA 54 forskas det på flera håll och bl.a. Microsoft 55 och IBM 56 är engagerade inom området. I Japan, där det skrivna språket är väldigt komplext, har talförståelse och talsyntes (vilket beskrivs i kommande kapitel) varit prioriterade forskningsområden i över ett årtionde 57. I Japan, där de flesta inte talar så bra engelska, är intresset också mycket stort för nära realtidsöversättning av tal mellan två olika språk. Detta är också tillämpningar som kan användas mellan andra språk. Bedömning Taligenkänning är ett område som i framtiden kan bli till stor nytta för funktionshindrade på olika sätt. Den största nyttan kan erhållas då kontinuerlig igenkänning och omvandling till t.ex. text eller till teckenspråk går att göra. Tillsammans med en fungerande talsyntes skulle då en automatisk förmedlingstjänst bli möjlig. På grund av svårigheterna med taligenkänning är det dock inte realistiskt att tro att en generell tjänst, som kan tolka tal personoberoende, finns tillgänglig inom en överskådlig framtid. Vi tror att det för PTS del framför allt är just utvecklingen av kvaliteten på igenkänningen och användandet i olika omvandlingsapplikationer som är intressanta att bevaka. Detta är applikationer som på längre sikt, dvs. bortom 2010, direkt kan påverka de tjänster som PTS idag tillhandahåller och göra dessa mer effektiva. Användandet av talförståelse som gränssnitt i olika applikationer är också intressant men gränssnittsapplikationer ligger inte primärt inom PTS ansvar Talsyntes Beskrivning av teknik/lösning Talsyntes innebär att en text, från t.ex. en datorskärm, analyseras och läses upp, dvs. både det fonetiska och grammatiska innehållet tolkas. I fallet då en text från en datorskärm läses används en skärmläsare som fångar upp texten på skärmen. Talsyntes är en teknik som redan idag används flitigt av synskadade och andra personer med läs- och skrivsvårigheter. I framtiden kan talsyntes komma att användas i ännu större omfattning i olika tillämpningar efterhand som tekniken blir bättre och datorprocessorerna blir snabbare

31 Precis som för taligenkänning är det också önskvärt att integrera talsyntes i mobila terminaler för att öka möjligheten för funktionshindrade att använda avancerade funktioner. Behov och nytta Det omedelbara behovet som talsyntes tillgodoser är behovet hos synskadade att kunna ta del av visuell information och text i alla situationer, både hemma och utanför hemmet. Detta kan exempelvis innebära att information på datorskärmen fås uppläst. Synskadade kan också lyssna på menyer i mobiltelefonen samt ta emot och lyssna på SMS och e-post i mobiltelefonen. Även andra mobila applikationer kan använda talsyntes som t.ex. olika navigationstjänster. Ett exempel på detta är produkten Trekker 58 som beskrivs mer i avsnitt Realiserbarhet Idag är det ovanligt med mobila terminaler som har inbyggd talsyntes eller stöder externa program för talsyntes. Några av de exempel som finns är Owasys 59 och Alva MPO 60 som båda har inbyggd talsyntes. Ett antal företag erbjuder också skärmläsare och talsyntes som fungerar med Symbian 60 (t.ex. Code Factory s Mobile Speak 61 ). Samtliga dessa finns på den svenska marknaden. Den engelska versionen av Windows XP har ett inbyggt program för text-till-talomvandling, Narrator (dvs. skärmläsare med talsyntes). Narrator är dock relativt enkelt och kan inte mäta sig med kraftfullare kommersiella produkter som Jaws och Supernova. Idag finns inte heller stöd för svenska språket i Narrator. Kostnad Liksom för taligenkänning kommer utvecklingen av talsyntes att drivas av kommersiella intressen då marknaden för denna typ av lösningar är stor. En stor initialkostnad är emellertid att systemen kommer att behöva anpassas för varje språk, och till viss del för varje tillämpning. Utvecklingsmöjligheter Framtida lösningar där talsyntes kan tänkas användas är bl.a. inom förmedlingstjänster. Tillsammans med taligenkänning skulle en helt automatiserad förmedlingstjänst, där tal omvandlas till text och text omvandlas till tal utan mänsklig inblandning, kunna realiseras. Talsyntes används, som tidigare nämnts, redan idag och det vi kan förvänta oss i framtiden är egentligen en utveckling av tekniken och att den kommer att användas tillsammans med andra tekniker och i ännu mer i mobila terminaler. Bedömning Talsyntes är ett område som redan idag kommit långt i utvecklingen, men som ändå förbättras hela tiden. Tillämpningar som är intressanta är lösningar för att återge information på olika displayer (text mobiltelefoner) och användandet i olika förmedlingstjänster. Som tidigare nämnts kommer automatiska förmedlingstjänster,

32 där tal omvandlas till text och text omvandlas till tal, utan mänsklig inblandning, inte vara realiserbara inom en 5-årsperiod, på grund av brister i taligenkänningen Ansiktssyntes Beskrivning av teknik/lösning För vissa hörselskadade kan det vara ett stöd att se ansiktet och därmed läpprörelser som stöd för att förstå tal. Ansiktssyntes i kombination med taligenkänning (egentligen fonemigenkänning) är en teknik som används för att göra detta möjligt även då den hörselskadade pratar i telefon eller lyssnar på radio och inte ser den som talar. Då ansiktssyntes synkroniseras med talsignalen ökar hörselskadades möjligheter att tillgodogöra sig information som de annars har problem att höra och förstå. Lösningen innebär alltså att ett animerat ansikte på en bildskärm visar läpprörelser som är synkroniserade med talet som den hörselskadade hör i telefonen, se figur 1. Figur 1, Användande av Synface-applikationen (Källa KTH, CTT, Centre for Speech Technology) Eftersom tal-till-textomvandling har en relativt hög felprocent vad gäller att hitta rätt språkljud (fonem) är träffsäkerheten bättre med tal-till-ansiktssyntesen eftersom flera fonem har samma avläsebild, t.ex. b och p. Vid ansiktssyntes görs därmed en del av tolkningen av användaren. Behov och nytta Ansiktsyntesen kan ge hörselskadade stöd då de t.ex. talar i telefon och på så sätt öka förståelsen vid telefonkonversation. Den stora fördelen jämfört med t.ex. videokommunikation är att applikationerna fungerar oavsett vilken typ av telefon motparten använder, dvs. det finns inga krav på att personen i andra änden av linjen har någon speciell utrustning. Den fungerar också för förinspelade meddelanden som t.ex. telefonsvarare och talsvarstjänster. 27

33 Realiserbarhet Vi har hittat två projekt/produkter som arbetar med ansiktssyntes. Synface 62 är ett EU-projekt, där bl.a. CTT (Centre for Speech Technology) på KTH är med, och Speechviews 63 produkt Telephone for the Hard of Hearing. Båda lösningarna använder fonemanalys som omvandlas till rörelser i ett animerat ansikte. CTT och Speechviews undersökningar visar att förståelsen av tal ökar markant då den hörselskadade får stöd för läppavläsning tillsammans med talet. Synface är ett EU-finansierat projekt som avslutades vid årsskiftet 2004/2005, men startade redan 1997 på KTH (utan EU- stöd) under namnet Teleface. Projektet har deltagare från Sverige, Holland och Storbritannien och har också stöd för dessa språk. Till skillnad från Speechview har Synface 3-dimensionell animering vilket ger ett mer naturtroget utseende. Enligt CTT är den största utmaningen, för att få ett ännu bättre resultat, att minska fördröjningen som uppstår vid analys och omvandling från tal till ansiktsrörelser. Idag används resultatet från projektet av företaget Babel Infovox 64 som kommer att undersöka möjligheterna att ta fram en kommersiell produkt inom 2-3 år. Projektet Synface är som tidigare nämnts avslutat, men resultatet kommer att nyttjas av företaget Speechview är ett israeliskt företag som har en produkt på marknaden. Produkten lanserades 1 juli, 2004, men stöder i dagsläget endast hebreiska och säljs endast i Israel. Den största visuella skillnaden mot Synface är att Speechview även presenterar extra information som normalt inte syns i läppavläseinformationen. Till exempel åskådliggörs skillnaderna mellan fonemen m och p genom att förändra ansiktet, näsan markeras röd vid m, se figur 2 nedan. För att detta skall kunna tillgodogöras krävs dock en hel del träning och användande. M P Figur 2, Skillnad mellan olika fonem i Speechviews applikation. Kostnad Speechviews produkt kostar i dagsläget ca 1500kr (för den Hebreiska versionen). Utvecklingsmöjligheter På CTT finns tankar på att utveckla applikationen till att innehålla valmöjligheter i ansiktsutformningen kön, munnens storlek, vrida på ansiktet för att se i profil m.m. Olika ansiktsvinklar finns redan i prototypen vilket är trivialt när man har en 3Dmodell. Storleken på läpprörelserna kan också justeras i nuvarande form. En möjlig

34 utveckling är dock att göra det möjligt att anpassa utseendet till att likna olika personer, även om det i nuläget inte finns några direkta planer på detta. Det finns också en utvecklingspotential i att göra applikationen mobil, dvs. en programvara som kan hantera tal till ansiktssyntes i mobiltelefon. På så sätt skulle den hörselskadade kunna läsa av läpprörelser även då någon ringer till mobiltelefonen. Det kan också tänkas att om applikationen fanns i en mobiltelefon skulle den, tillsammans med en inbyggd mikrofon, kunna användas för att ge stöd för samtal vid möten, för förståelse av upplästa meddelanden i offentliga miljöer m.m. Applikationer kan även användas för att ge stöd för förståelse av tal i TV för hörselskadade. Det finns också möjlighet att applikationer kan användas för att ge stöd åt hörande i bullriga miljöer m.m. Bedömning Tekniken kan vara intressant för PTS att studera vidare. Fördelarna med dessa lösningar jämfört med andra lösningar som kan hjälpa hörselskadade är att den fungerar oavsett vilken terminal som den hörselskadade blir uppringd ifrån. Det skulle kunna innebära att hörselskadade i vissa situationer skulle kunna använda lösningen istället för att nyttja texttelefoniförmedlingstjänsten Text/tal till teckenspråk Beskrivning av teknik/lösning Det pågår arbete med text- och tal-till-teckenspråkomvandling på olika håll i världen. Då många döva och hörselskadade har teckenspråk som förstaspråk och inte förstår skriven svenska lika bra finns ett behov att få information på teckenspråk i olika situationer, t.ex. vid besök på bank eller post. Utvecklingen av teknik och applikationer är komplicerad och tidskrävande. I dagsläget finns en hel del projekt som utvecklar applikationer dock har vi inte hittat någon utveckling på området i Sverige. Ett av problemen med att översätta text eller tal till teckenspråk är att teckenspråket skiljer sig från talat språk mer än olika språk i samma familj skiljer sig åt. Det går därför inte att göra en rak översättning av talat språk till teckenspråk, det är en betydligt mer komplex process. Teckenspråk innefattar också sådant som läpprörelser och kroppsspråk vilket försvårar ytterligare. Den vanligaste metoden att visualisera teckenspråket är att använda virtuella människor (eller avatarer 65 ) som tecknare men även inspelade videosekvenser kan användas. Fördelen med att använda avatarer är bl.a. att lagring av teckensekvenser tar mindre plats, att nya sekvenser inte behöver spelas in på video (återanvändning av sektioner), och att avataren är ett riktigt 3-dimensionellt system. Användandet av avatarer gör att det är möjligt att ändra små delar i en sekvens utan att behöva spela in hela videosekvensen. Behov och nytta Text- och talomvandling till teckenspråk fyller bl.a. de behov som idag fylls av tolkar och ledsagare. Det kan vara vid besök på post och bank, men även hos myndigheter eller vid resor på t.ex. tågstationer

35 Andra behov som kan tillgodoses är översättning av innehåll på Internet till teckenspråk. Nyttan med denna typ av lösningar är att döva och hörselskadade, med teckenspråk som förstaspråk, kan få information på det språk som är naturligast för dem. Situationer då det i dagsläget, i många fall, behövs en tolk närvarande skulle alltså kunna hanteras utan tolk. Även om den funktionshindrade föredrar en riktig tolk kan det ibland finnas fördelar med att kunna använda en virtuell tecknare och slippa boka en tolk långt i förväg. Det kan skapa en större frihetskänsla och mindre beroenden av tolkar och assistenter. Även i andra situationer där det behövs översättning av tal (eller text) kan det naturligtvis underlätta om det finns något stöd som gör att den döva/hörselskadade kan tillgodogöra sig informationen. Realiserbarhet Det finns ett antal projekt som provat tekniken i olika tillämpningar t.ex. väderlekstjänst och teckenspråksstöd på postkontor med hjälp av tal till teckenspråk i England (TESSA-projektet). Dessutom har en tillämpning som översatte textremsan på TV (Simon-the-Signer) provats på en TV-kanal i England. I försöket med TESSA (Text and Sign Support Assistent) installerades en terminal med en virtuell tecknare på postkontoret, se figur 3 nedan. Postkassörskan pratade i en mikrofon ansluten till en dator med ett röstigenkänningsprogram som omvandlade talet till teckenspråk som sedan tecknades av TESSA. För den som inte förstod teckenspråk kunde vanlig text också visas. Försöket har utvärderats och ett antal problemområden har konstaterats. Det visade sig bl.a. att inspelad video hade högre igenkänning än användandet av avatarer och att taligenkänningen i lösningen behövde förbättras för att minska fördröjningen. Figur 3, Försök med virtuell tecknare på postkontor, TESSA TESSA har idag övergått till ett projekt som heter esign 66. I esign-projektet ingår företag och forskare från England, Tyskland och Holland. Bland annat är Royal National Institute for Deaf People, RNID, inblandade i projektet. Projektet syftar till att göra information från myndigheter tillgänglig på teckenspråk

36 Bland andra det japanska företaget Hitachi har tagit fram en kommersiell mjukvara för syntetiserat teckenspråk, Mimehand 67. Programmet omvandlar text till teckenspråk och kan användas för att lära ut teckenspråk, men också för att lägga till teckenspråk som användargränssnitt på webbsidor och skärmar för automatiska tjänster (bankomater, bensinpumpar, osv.). På Keihanna Info-Communication Research Center i Japan har man tagit fram ett prototypsystem för att skapa virtuellt teckenspråk. Det bygger på videoinspelningar av teckenspråk som sedan omvandlas till animation som kan återanvändas i datorgränssnitt för till exempel handdatorer, se figur 4. Figur 4, Prototypsystem från Keihanna Info-Communication Research Center Som en del i det fleråriga nationella forskningsprojektet om nästa generationens datorer, Real World Computing (i vilka bland annat svenska SICS medverkade), utvecklade Hitachis forskare ett system för syntetiserat teckenspråk och skapade bland annat en databas med hundratalet animerade sekvenser. Detta system gjordes efter projektets avslut tillgängligt för andra forskare på en öppen webb. Då tekniken idag har brister och begränsningar är det en lång väg kvar tills det finns riktigt användbara lösningar på marknaden. Det är ändå troligt att det kommer att komma fler tillämpningar de närmsta åren. De projekt och försök som hittills drivits har ej varit med svenska teckenspråket och det är därför inte troligt att de projekt och lösningar som nu utvecklas kommer att kunna användas i Sverige utan omfattande anpassning. Kostnad Då tekniken idag inte bedöms som färdigutvecklad och då det inte heller drivs någon forskning och utveckling i Sverige är det väldigt svårt att uppskatta kostnad för införande t.ex. på postkontor. Utvecklingsmöjligheter Drömscenariot är naturligtvis att på ett enkelt sätt få text eller tal omvandlat till teckenspråk var som helst, när som helst. Det skulle kunna vara att det i mobiltelefon finns en text- och/eller tal-till-teckenspråk-omvandlare som skulle kunna användas i olika situationer. Det är dock inte realistiskt att tro att detta kommer att ske inom överskådlig framtid (delvis på grund av de brister i taligenkänningen vi tidigare nämnt)

37 Tekniken skulle då kunna användas, tillsammans med andra omvandlingstekniker, som en komponent i en helt automatisk förmedlingstjänst. Bedömning Precis som taligenkänning är tal/text till teckenspråk inte tillräckligt färdigutvecklat för att kunna nyttjas i tjänster idag. Men då tekniken på längre sikt kan ge riktigt spännande och nyttiga tillämpningar kan det dock vara intressant att bevaka vad som händer inom området Gestgränssnitt Beskrivning av teknik/lösning Forskning inom området gestgränssnitt finns på flera håll i världen. Många företag och forskare arbetar för närvarande med att utveckla olika typer av gränssnitt baserade på kroppsrörelse, vilka är mer intuitiva än textinmatning via exempelvis tangentbord, och kan användas i många olika miljöer. Detta är intressant för många typer av funktionshinder. Gestgränssnitt kan i princip delas upp i två olika typer, dels gränssnitt som registrerar gester via en kamera och dels gränssnitt som använder en matta för att känna av gester och rörelser med handen. För funktionshindrade är det framför allt den första typen som kan vara av intresse eftersom användandet av matta i princip kräver samma finmotorik som att använda musen. Gränssnittet bygger på att en kamera läser av handrörelser och tecken som översätts till handlingar, t.ex. styrning av olika saker eller aktiviteter i en dator. Idag kräver gestigenkänning ofta att användaren iklär sig referenspunkter som datorn kan följa, samt att rörelsen sker inom ett visst avstånd från de kameror eller avkännare som registrerar den, vilket gör att den fortfarande är tämligen klumpig. Igenkänningen av en gest görs t.ex. genom att en viss gest jämförs med ett antal fördefinierade gester och den närmsta matchningen väljs, se figur5 nedan. Forskare, bl.a. i Japan, Tyskland och USA arbetar emellertid på att förenkla tekniken och göra den billigare och mer lättillgänglig. Figur5, Gestgränssnitt. (Källa: KTH, CID Centrum för användarvänlig IT-design) 32

38 Behov och nytta Denna typ av gränssnitt kan nyttjas av t.ex. rörelsehindrade eller äldre med rörelsenedsättning (som t.ex. sitter i rullstol) för att styra hemelektronik dator, lampor, TV, radio osv. Målgruppen för projektet är dock inte specifikt funktionshindrade utan allmänheten. En begränsning för denna typ av gränssnitt är att användaren måste komma ihåg vilken gest som motsvarar vilken händelse. Teckenspråksigenkänning är ett område som det också forskas inom. En tjänst som kan tolka tecken och översätta till tal eller text är naturligtvis användbar i många situationer för personer med teckenspråk som förstaspråk. Realiserbarhet Hitachi har tagit fram en prototyp 68 av en adapter som omvandlar enkla handrörelser till kommandon för en PC. För att göra systemet så billigt och robust som möjligt valde ingenjörerna att realisera det med hjälp av infraröda sensorer istället för kameror. Adaptern ansluts till datorns USB-ingång och uppfattas av denna på samma sätt som ett tangentbord, så inga speciella drivrutiner eller uppkopplingar behövs. De olika fördefinierade handrörelserna tolkas och översätt till kortkommandon och tangenttryckningar, vilket gör att gränssnittet kan användas för i princip vilken tillämpning som helst. Hitachi ser en första tillämpning för gränssnittet i miljöer där man vill undvika direkt beröring, exempelvis i ett kök (se figur 6) eller en operationssal, men det kan naturligtvis också användas av människor för vilka ett tangentbord är för komplicerat. Figur 6, Exempel på gestgränssnitt, Hitachis lösning I Sverige drivs ett projekt som arbetar med gestgränssnitt på KTH. Projektet är ett delprojekt i DAPHNE (Digital And Physical Interactive Environments) och är ett samarbeta mellan CVAP (Computational Vision and Active Perception Laboratory 69 ) och CID (Centrum för användarorienterad IT-Design 70 ) på KTH. Projektet avslutas till sommaren De tester som används i projektet är bl.a. ett gränssnitt som gör det möjligt att styra en PowerPoint-presentation med gester samt en applikation som styr elektronik i hemmet. I dagsläget fungerar gränssnittet dock något långsamt beroende på att det går åt mycket processorkraft då det kameran registrerar skall analyseras (50 bilder/s). På några års sikt då datorerna blivit kraftfullare och om programvaran kan utvecklas (analysen

39 förenklas) kan tekniken bli mer användarvänlig och gränssnittet kan anpassas till fler applikationer. Inom ramen för detta projekt kommer dock inga produkter att tas fram. Redan idag har Sony ett tillbehör, EyeToy, och spel till sin Playstation som använder någon typ av gestgränssnitt där spelaren styr spelet genom att röra sig på olika sätt, vilket registreras av en kamera. För denna typ av applikationer är dock noggrannheten inte lika viktig. Vid Aachens universitet i Tyskland forskas det inom teckenspråkigenkänning 71. Huvudinriktningen på forskningen är för brittiskt teckenspråk, där ungefär 250 tecken idag kan hanteras personoberoende. I demonstrationssyfte har man även 50 tecken för tyska respektive svenska teckenspråket intränade. Enligt forskarna är igenkänningen mycket god om igenkänningen görs personberoende (dvs. den person som använder teckenspråksigenkänningen har själv tränat upp den för att känna igen just dennes tecknande). Då igenkänningen görs personoberoende sjunker emellertid resultatet märkbart. I dagsläget är det svårt att tänka sig att tekniken kan användas för oberoende teckenspråkstolkning, då detta kräver att systemet skall känna igen ett mycket stort antal tecken och ett antal dialekter och personliga variationer. Det kräver dessutom en mycket snabb översättning för att vara riktigt användbart. Med de datorer som används idag i Aachen, på 2 GHz, blir det sekunders fördröjning på grund av tolkningen. Kostnad Kostnaden för dessa lösningar ligger i utvecklingskostnaderna för mjukvaran. Kostnad för användaren bör bli relativt låg då standardkamera och standardator kan användas. Skall en personberoende tolkning göras krävs dock inlärning av respektive persons teckenspråk vilket bidrar till att kostnaden ökar. Utvecklingsmöjligheter Målet är att kunna tolka teckenspråk till text och tal, men som sagts tidigare är vägen till ett fungerande tolkningsgränssnitt lång. Mycket arbete återstår innan en fungerande tillämpning kan finnas på marknaden och det är inget vi förväntar oss de närmsta 5 åren. Bedömning För PTS del är det tjänster som kan omvandla teckenspråk till text eller tal som är mest intressanta, eftersom det är de som framför allt kan användas för kommunikation. Övriga tillämpningar är mer inriktade på gester som användargränssnitt för att styra olika saker. Vi gör bedömningen att en personoberoende teckenigenkänning kommer att ta lång tid att realisera. Vad gäller personberoende teckenigenkänning är möjligheterna att komma fram till lösningar större, men även här tror vi det kommer att dröja innan vi ser användbara tillämpningar RFID Radio Frequency Identification Beskrivning av teknik/lösning En enormt mångsidig teknik som vi kommer att få se mycket av är så kallad RFID, Radio Frequency Identification. RFID är konfettistora chip där man kan lagra

40 information som sedan kan kommuniceras över kortare avstånd, under 10 meter. RFID-chip kan byggas ihop med mer komplicerad teknik, exempelvis en datorprocessor och sensorer (se kapitel om Motes), för att aktivt kunna rapportera dynamisk information. Även i sitt allra enklaste utförande, som ett passivt minne för en mindre mängd elektronisk information, finns mängder av spännande tillämpningar. I princip har applikationerna för dessa enkla RFID-chips hittills varit av två typer, antingen används de som id-brickor och nycklar, eller som elektroniska anteckningslappar. När RFID-chip fungerar som id-bricka eller nyckel behöver en person eller produkt med en auktoriserad RFID-chip bara närma sig en fix avläsare för att få fri passage, betala varor, få tillgång till information eller tjänster. Inom logistikbranschen används t.ex. RFID-chip för att följa ett kolli i transport. Innehållet i en lastbil som passerar en avläsare kan inventeras utan att en enda låda eller container behöver öppnas. I Japan pågår projekt om RFID-chip kan användas på en synskadads vita käpp för att aktivera ljudsignaler, eller att ett chip på en rullstol automatiskt skulle kunna öppna den breda tunnelbanespärren osv. RFID-chipet kan också vara kopplat till en plats eller ett föremål och fungera som en elektronisk anteckningslapp eller informationskälla. De som har en avläsare får tillgång till informationen när de kommer i närheten. Detaljvaruhandeln har redan länge tittat på RFID-teknik för snabb och enkel inventering av vad som finns i hyllorna och om produkternas bäst-före-datumet passerats. Behov och nytta Ofta ges information endast via ett media. Informationen på exempelvis matpaket, tablettburkar och instruktionstavlor finns bara i form av text, vilket gör den oåtkomlig för synskadade. Det gäller också hörselskadade som inte har tillgång till information via högtalare för allmänna meddelanden, t.ex. reseinformation (tåg, buss, flyg) som bara ges ut som tal. Ett sätt att göra information tillgänglig på många olika sätt är att lagra eller sända ut den elektroniskt till de terminaler som kommer i närheten utan att de behöver kopplas ihop fysiskt. Sedan kan varje person spela upp informationen på det sätt som gör det lättast för dem att ta den till sig, exempelvis som syntetiserat tal för synskadade eller teckenspråk alternativt text för hörselskadade. Detta kräver dock att informationen finns lagrad i elektronisk form och att personen har en lämplig mottagare/terminal som kan kommunicera med informationskällan. RFID-chip lämpar sig mycket bra för denna typ av tillämpningar eftersom de är små och billiga, och kan sända ut den information de lagrar. Ett exempel på denna typ av tillämpning är RFID-chip som ersättare för de etiketter med Braille-skrift som idag används av synskadade för att identifiera olika saker hemma, exempelvis burkar och CD-skivor. Etiketterna har begränsat utrymme för text och det kan vara svårt att hitta någonstans att fästa dem, medan RFID-chip kan fyllas med mycket information och sättas på de flesta olik föremål. Se systemet Monoshiri Talk nedan. Realiserbarhet Det finns idag mängder av användningsområden för RFID, både som id-bricka/nyckel och som informationskälla. 35

41 Panasonic i Japan har tagit fram ett system speciellt för synskadade, för att hjälpa till med vardagliga utmaningar. Det kan handla om att identifiera klädesplagg när man inte kan se vilken färg de har, eller att känna igen produkter i skafferiet eller förstå instruktionerna på medicinförpackningen, se figur 7 nedan. Figur 7, Exempel på användning av RFID-chip, Panasonics lösning. Systemet Monoshiri Talk 72 bygger på att små RFID-chip placeras på de saker i hemmet som den synskadade har svårighet att identifiera. För varje föremål kan den synskadade spela in en liten slinga med information som spelas upp när en speciell läsare riktas mot föremålet. Informationen kan vara enkel, exempelvis Blå slips med vita ränder, Mannagryn, eller Schampo, men också mer detaljerad som t.ex. Huvudvärkstabletter, ta 1 tablett upp till tre gånger dagligen tillsammans med ett glas vatten. I stadsbilden finns många situationer som kan vara svåra att hantera för synskadade och begåvningshandikappade, exempelvis bankomater och andra automater, komplicerade korsningar och röriga torg, osv. I Japan testar flera olika aktörer system där en person kan få tillgång till mer information om en plats eller en tjänst genom att identifiera sig med en RFID-bricka. Mobiloperatören NTT DoCoMo driver i samarbete med det japanska industriministeriet sedan 2003 ett försöksprojekt kallat Community Passport människor i ett område i Tokyo som ansökt om att få vara med ombads uppge sina intressen, preferenser och behov, liksom hur de föredrar att få textinformation (mobiltelefon, hem-e-post, osv.). De utrustades därefter med vad man kallar Rklickare. När projektdeltagarna rör sig genom området registreras detta av uppsatta sensorer, och de kan få information i enlighet med de intressen och behov de uppgett, anpassat till plats, tidpunkt, väder, osv. Även andra aktörer genomför liknande experiment där information skickas till RFIDutrustade mobiltelefoner när användaren passerar eller stannar framför en annonstavla, reklamskylt eller speciell plats. Nokia har till sin mobiltelefonmodell 5140 ett s.k. RFID-kit. Det innebär att det går att avläsa RFID-chip med telefonen 74. Denna är främst avsedd att användas av yrkesfolk. Ett initiativ som med all säkerhet kommer att påskynda utvecklingen av RFID-system är det krav som en av världens största detaljhandelskedjor, Wal-Mart i USA, ställt på 72 Mono betyder sak och shiri betyder veta på japanska

42 sina 100 största leverantörer. Kravet innebär att alla leverantörens varupallar skall vara märkta med RFID-chip för enkel hantering från och med januari I Sverige forskas det inom området men användningen har inte fått något riktigt genombrott. HI har skrivit en rapport om möjligheter med RFID 75, där man också konstaterar att användningen av RFID för funktionshindrade är mycket liten i Sverige idag. Dock poängteras att det finns en stor potential hos RFID-tekniken när det gäller att skapa nya eller förbättrade möjligheter till jämlikhet och delaktighet för personer med funktionshinder. Kostnad Enskilda RFID-chip kostar nu under en krona styck, men systemen runt omkring behöver också standardiseras innan tillämpningarna kan bli riktigt billiga. Panasonics system Monoshiri Talk kostar exempelvis idag motsvarande ca SEK per användare, men Panasonic hoppas att det från och med 2005 kommer att accepteras som statssubventionerat handikapphjälpmedel i Japan. Utvecklingsmöjligheter De närmsta åren kommer vi att få se mängder med nya tillämpningar som använder RFID-teknik. Primärt är det inom industrin som användandet kommer att utvecklas men vi kan även förvänta oss nya möjligheter för funktionshindrade. Bedömning RFID kommer i framtiden att användas inom många olika områden, även för att hjälpa funktionshindrade. Många av användningsområdena kommer dock inte direkt att vara intressanta för PTS, men kan ändå påverka tjänster som PTS tillhandahåller. Ett exempel är när RFID-etiketter nyttjas av synskadade för information om olika varor, kläder osv. Detta bör påverka nyttjandet av en servicecentral Motes Wireless Sensor Networks Beskrivning av teknik/lösning Trådlösa nätverkssystem 76 bestående av små terminaler, s.k. Motes, skapar helt nya möjligheter att kommunicera. I ett nätverk kan tals små batteridrivna terminaler, utspridda runt om i ett område, kommunicera med varandra och samla in och avge information. På terminalerna finns ingångar där olika sensorer kan kopplas in. Räckvidden för en terminal är meter inomhus och meter utomhus. Terminalerna kan skicka data via sina grannar till en bestämd destination där informationen processas. Behov och nytta Exempelvis kognitivt störda som har svårt att orientera sig kan lokaliseras med hjälp av sensornätverk och RFID inom begränsade omgivningar. Det kan också tänkas att den sociala situationen hos personer med kognitiva störningar kan studeras genom att plötsliga förändringar i deras beteende kan observeras. Realiserbarhet Tillämpningar med sensornätverk för funktionshindrade finns i pilotstadiet. 75 Rapport Möjligheter med RFID, Hjälpmedelsinstitutet, 2005 (propempo)

43 Bland annat det exempel som beskrivs ovan, där kognitivt funktionshindrade studeras, drivs som ett försöksprojekt där Intel är inblandade 77. Företag som arbetar inom området är bl.a. Crossbow Technology 78 och Intel 79 Kostnad Utvecklingen inom området drivs inte för att hitta lösningar som kan hjälpa funktionshindrade. Det är tillämpningar för industrier osv. som är mest intressanta för företag att ta fram. De lösningar som skulle kunna användas för utvecklingsstörda kan nyttja den teknik som kommer fram inom detta område, men för att sätta ihop ett system för just den gruppen krävs naturligtvis en del arbete. Utvecklingsmöjligheter Då användandet av trådlösa sensornätverk är i ett mycket tidigt stadium är det svårt att se vilka möjligheter som finns med användandet av Motes och då nätverken kombineras med andra tekniker (som GSM, 3G, RFID osv.). Bedömning Tekniken i sig är mycket intressant, men då någon utvecklingen av tillämpningar för funktionshindrade ännu inte ha kommit igång, är området i dagsläget inte av primärt intresse för PTS Transmission av ljud via skallbenet Beskrivning av teknik/lösning Ljud kan uppfattas av vår hörselapparat både som ljudvågor genom luften och som ljudvågor fortplantade genom vårt skallben. Ljudvågor genom luften kan uppfattas på avstånd av alla som befinner sig i närheten, men för bentransmitterat ljud måste sändaren hållas mot skallbenet, exempelvis mot pannan eller käkbenet, och ljudet kan endast uppfattas av den personen. Behov och nytta För hörselskadade kan det vara svårt att uppfatta vad som sägs i en bullrig miljö över exempelvis mobiltelefon eller i en teatersalong. För dessa, och speciellt för personer med konduktiv hörselnedsättning (hörselnedsättningen beror på ledningshinder i yttereller mellanörat), kan transmission av ljud genom skallbenet istället för genom luften vara ett bra alternativ. Ljuduppfattningen påverkas inte av omgivande buller och tekniken kan användas tillsammans med öronproppar för skydd, vilket gör den lämplig i störiga miljöer, exempelvis utomhus. Tekniken kan också användas under vatten. Realiserbarhet Sedan 2003 har tekniken också funnits tillgänglig i några olika mobiltelefonmodeller, något som uppskattas även av fullt hörande för användning i bullriga miljöer. Bilden nedan visar Sanyos telefon för operatören KDDI. En annan tillämpning har byggts in i motorcykelhjälmar

44 Figur 8, Sanyos telefon för KDDI, som nyttjar transmission av ljud via skallbenet. Operatören NTTs forskare har renodlat tekniken i det att man tagit fram en prototyp till en mobiltelefon som enbart fungerar med bentransmission, the Finger Whisper 80. Den sitter på armen som en klocka, och för att genomföra ett samtal räcker det att användaren stoppar in ett finger i öret. Mikrofonen sitter i armbandet och för att användaren skall slippa hantera ett litet tangentbord sker överföringen, av exempelvis valda nummer, genom att användaren trummar med fingrarna i bestämda sekvenser mot någon yta, vilket uppfattas av armbandet. Figur 9, NTTs lösning Finger Whisper. Det finns också lösningar för det fasta telefonnätet på marknaden 81 Kostnad Tekniken för transmission av ljud via skallbenet finns redan tillgänglig på marknaden och inbyggd i konsumentprodukter. Priset för en mobiltelefon med möjlighet till bentransmission av ljud är i Japan ca 700 SEK. Bedömning Denna teknik är inte särskilt spridd i Sverige. Bentransmission kan användas för att ge hörselskadade stöd vid kommunikation med telefon och skulle därför delvis kunna vara ett komplement till texttelefoniförmedlingstjänsten

45 4.3 Tjänster inom traditionell telekommunikation Idag talas det mycket om IP och många av de nya tekniska lösningarna bygger på denna teknik. Man bör dock komma ihåg att det även krävs stöd för den gamla analoga tekniken i många år till, kanske år framåt. Det kommer att dröja innan IP-gränssnittet är var mans gränssnitt för kommunikation. Nedan beskrivs två exempel på utveckling av kommunikation i de traditionella telenäten, utveckling av texttelefoni och hörstöd med hjälp av fonemtext. Även de tillämpningar med ansiktssyntes som beskrivs i kapitel är tillämpliga här Texttelefoni Beskrivning av tekniken/lösningen Att kommunicera via texttelefoni är idag ett av de vanligaste sätten för kommunikation mellan hörselskadade/döva och hörande, och det finns många olika texttelefoner på marknaden. För många äldre, som fått sin skada senare i livet är det dock ett problem att kommunicera med hjälp av ett tangentbord på grund av stelhet eller synnedsättning. Äldre kan ha problem med att skriva i den takt som krävs för att ett samtal skall flyta, varför man inte använder texttelefoni som hjälpmedel. De personerna har oftast ett fullt fungerande tal, och önskar tala i telefon, men vill däremot få text tillbaka. Detta är möjligt med dagens texttelefoner, men kräver då en omständlig hantering eftersom man måste tala i luren, sedan lägga på för att ta emot text, lyfta luren igen för att tala osv. Detta beror på att dagens texttelefoner bygger på V.21 modulering som endast tillåter alternering mellan text och tal under samtalet. Nyligen, hösten 2004, kom en ny typ av texttelefon ut på marknaden, Opus 1, som tillåter text och tal samtidigt utan att man behöver lägga på luren vid mottagande av text 82. Lösningen bygger på standarden V.18 (texttelefoni) med tillägget V.61, vilket innebär att den även klarar ljud. Med denna lösning kan den hörselskadade tala för att sedan få text tillbaka, utan omständlig hantering. Samtalet flyter som vanligt och man kan tala/texta i munnen på varandra utan problem. Det krävs dock att båda parter har Opus 1 eller annan texttelefon som kan hantera tal och text samtidigt. Behov och nytta Texttelefon med möjlighet att tala och texta samtidigt kommer att underlätta för de som fått/får en hörselskada i vuxen ålder och som har ett fungerande tal. De kan använda texttelefonen för att tala i ena riktningen och sedan få text tillbaka, vilket underlättar användningen avsevärt mot dagens vanliga texttelefoner där det krävs att luren läggs på för att ta emot text. Realiserbarhet Lösningen finns idag på den svenska marknaden. Enligt leverantören är det den enda produkten i världen som klarar hanteringen av text (V.18) och tal (V.61) samtidigt. Det finns dock andra lösningar som klarar detta, men som inte bygger på accepterade ITU standarder. I USA finns exempelvis en tjänst, CapTel, från Ultratec som samtidigt klarar text och tal på grund av att man nyttjar två linjer. Captel är en kommersiell sluten tjänst, vilket innebär att telefonsamtalen styrs att gå genom en privat förmedlingstjänst som lägger till textning av samtalet på väg ut till användaren. En mellanhand (en person som förmedlar samtalet) tar emot samtalet och upprepar det sagda. Mellanhandens tal omvandlas sedan till text via ett personberoende taligenkänningssystem. Att inte den inringande personens tal översätts direkt beror på

46 att dagens taligenkänningssystem inte klarar att tolka alla personers tal, utan måste tränas att känna igen en persons tal. Att låta vem som helst använda tal-till-text ger ännu för hög felfrekvens. Kostnad Produkten Opus 1 kan fås via förskrivning av hjälpmedel och kostar ca kr. Utvecklingsmöjligheter Utvecklingen vad gäller fasta texttelefoner går mot the one button solution, dvs. mot att minska behovet av tangentbordet och endast ha knappar för svara och för ett antal snabbnummer för den person som önskar tala i en riktning och få text tillbaka. Självfallet behövs tangentbord för den som sitter i andra änden, t.ex. en förmedlingscentral eller användare av texttelefon. När det gäller texttelefoni i mobila nätet, se kapitel 4.6. När det gäller texttelefoni via IP, se kapitel 4.4. Bedömning Lösningen finns idag och kommer främst att tillgodose behoven av bastelefoni till närstående hos vuxendöva och personer som får en hörselnedsättning i vuxen ålder. Vi ser ingen direkt påverkan av tjänsten på PTS nuvarande utbud av tjänster och ansvarsområden Hörstöd med hjälp av fonemtext Beskrivning av tekniken/lösningen Hörstöd med fonemtext innebär att den som har en hörselskada kan få stöd av att se det talade som fonemtext på en bildskärm. Det är alltså inte igenkända ord som visas utan fonemen, se exemplet nedan. N U: S K A J A B E R Ä T A O M I N B R O: R (Nu ska jag berätta om min bror) H A K A M B Ö R E: D E B E R Ä T A: M A N J A: L A (och han började berätta om Nangiala) Mjukvaran har utvecklats på KTH, Centre for Speech Technology (CTT) i samarbete med Polycom Technologies under , och den tillämpning som man testat är som stöd vid telefonsamtal, se figur 10. K U NG S K A: T A N Figur 10, Hörstöd med hjälp av fonemtext 41

47 Lösningen för användaren är enkel, den hörselskadade behöver en DATOR och mjukvara samt en koppling till telefonen. Den som talar behöver ingen extra utrustning. Hörstöd med hjälp av fonemtext bygger på att fonemen i talet identifieras - fonemigenkänning. Den främsta anledningen till att använda fonemigenkänning istället för ordigenkänning är att den senare tekniken ännu inte är tillräckligt bra för denna tillämpning. En del av den analys som behövs för förståelse av tal utförs normalt bättre av den hörselskadade själv än av ett taligenkänningssystem. Det är därför bättre att låta hjälpmedlet endast ersätta den specifika funktionsnedsättningen, dvs. ersätta den akustiska signalen, men låta användaren själv stå för språklig igenkänning och förståelse. En fördel med fonemigenkänning jämfört med ordigenkänning är att det troligtvis är lättare för en användare att korrigera felaktigheter på fonem- än på ordnivån. Jämför vår tolerans för att förstå tal (brytningar, slarvigt uttal, hög störnivå) med känsligheten för felaktigheter i skriven text (felstavningar, fel ord etc.). Ytterligare fördelar är att fonemigenkänning fungerar oberoende av ämnesområde, samt att det är lättare att känna igen fonem (antalet fonem är betydligt mindre än antal ord) och därmed blir lösningen snabbare. Behov och nytta Den hörselskadade får under samtalets gång fonemtext på en skärm som stöd, vilket underlättar för hörselskadade som har problem att uppfatta telefonsamtal. Lösningen kan också vara stöd för hörande i mycket bullriga miljöer. I den lösning som man tog fram 2002 är det en fördröjning på fonemtexten, vilket gör att den hörselskadade först får talet i telefonen och sedan kommer fonemtexten på skärmen, vilket gör lösningen långsam och omständlig. Dagens processorer gör det dock möjligt att snabba upp fonemanalysen och korta ner fördröjningen mellan tal och text så att en mer användarvänlig lösning fås. Det är inte självklart att läsa och förstå fonemtext, vilket illustreras i exemplen ovan, men med litet träning lär man sig snabbt att förbättra sin tolkning. I försök med uppläst text har försökspersonerna kunnat halvera antalet fel. Realiserbarhet CTT på KTH och Polycom Technologies drev projektet aktivt fram till Idag vilar projektet på grund av resursbrist. För att lösningen skall vara kommersiellt intressant krävs att mjukvaran vidareutvecklas så att den exempelvis lär sig känna igen flera olika röster. Dagens version är endast upplärd på en persons röst. Dessutom måste tidsfördröjningen mellan tal och text minska. Om man hittar finansiärer för detta ytterligare utvecklingsarbete är bedömningen att lösningen kan vara på marknaden om 1-2 år. Kostnad Det enda användaren behöver är en dator, mjukvara och en koppling till sin telefon. Om användaren redan har en dator så blir kostnaden för lösningen inte stor. Det som kostar i dagsläget är den mjukvaruutveckling som måste till för att få lösningen användarvänlig. 42

48 Utvecklingsmöjligheter Hörstöd med fonemtext kan kombineras med t.ex. ansiktssyntes för att få ett mer heltäckande stöd, med både läpprörelse och textstöd. En ytterligare tillämpning kan uppnås genom att lägga mjukvaran i en handdator, så att den hörselskadade kan ha med sig applikationen överallt och därmed få fonemtext som stöd vid personliga samtal, på möten osv. Bedömning Precis som för ansiktsyntes kan hörstöd med hjälp av fonemtext vara ett sätt att ge hörselskadade ett stöd för att bättre förstå talet vid ett telefonsamtal. På samma sätt som ansiktssyntesen skulle tillämpningen kunna påverka nyttjandet av texttelefoniförmedlingstjänsten. 4.4 Internettjänster Kommunikationstjänster Internet och IP-tekniken har skapat helt nya möjligheter för många funktionshindrade att kommunicera på samma villkor, och med samma tekniker, som ickefunktionshindrade. De intervjuer vi genomfört visar att det är vanligt att funktionshindrade använder e- post och SMS för att kommunicera. Skillnaderna mellan kommunikationsmetoderna som används av funktionshindrade och icke-funktionshindrade minskar. Funktionshindrade kan mer och mer känna att de använder samma tekniker som andra, såsom mobiltelefon, Internet o s v. Den stora fördelen med att använda en dator och Internet är att det går att kombinera olika kommunikationsformer, ljud, bild och text, över samma nät och samtidigt. Det gör så att s.k. Total konversation 83 blir möjlig. Nedan kommer vi att beskriva ett antal tjänster, eller lösningar, som med hjälp av Internet kan skapa nya möjligheter för funktionshindrade. Dessa områden är IPtelefoni, Videokommunikation och Förmedlingstjänster via IP IP-telefoni Beskrivning av teknik/lösning IP-telefoni (även kallat VoIP - Voice over IP) innebär att talet transporteras i paket istället för i en, under samtalets gång, ständigt uppkopplad länk. Paketen behöver inte gå samma väg vilket gör att det inte kan garanteras att paketen kommer fram (och öppnas ) i rätt ordning, det kan bli s.k. paketförluster. Då en texttelefon ansluts till ett abonnemang som använder IP-telefoni kan det uppstå problem om det förekommer för mycket paketförluster. Behov och nytta Då datorn används som terminal finns det möjlighet att relativt enkelt lägga till funktioner som kan underlätta användandet för olika funktionshindrade. Det skulle t.ex. vara möjligt för synskadade att få en talad röst som talar om vem det är som ringer eller berättar om missade samtal, motsvarande nummerpresentation för seende. Hörselskadade kan få stöd av text under ett samtals gång medan personer med talhandikapp vid samtal mellan två datorbaserade telefoner kan använda text för att göra konversationen mer lättförstådd

49 I USA finns en applikation där ett system, inom ett företag, samtidigt skickar ut larm som ljud- och textmeddelanden till IP-telefoner så att döva och synskadade inte missar något viktigt alarm 84. Realiserbarhet Tekniken för IP-telefoni finns idag och flera operatörer i Sverige erbjuder olika typer av abonnemang. IP-telefoni kan användas direkt från datorn, från en speciell IP-telefon kopplad till Internet eller från en analog telefon som kopplats in till Internet via en s.k. telefonidosa. Beroende på hur en användare är ansluten finns det också olika tjänster som kan vara till stöd för olika funktionshindrade. Kostnad Kostnaden för de funktioner som ger ett mervärde för funktionshindrade varierar beroende på vilken funktion det handlar om. Generellt kan sägas att det förmodligen inte är några dyra applikationer/program som behövs för att ge olika typer av stöd. Utvecklingsmöjligheter Generellt finns det väldigt stora möjligheter vad gäller kommunikation över IP, inte bara som ersättning för den traditionella fasta telefonen. En utveckling som är möjlig, egentligen inte bara för IP-telefoni, är användandet av ENUM 85. ENUM kan möjliggöra realtidskommunikation mellan användare som har adresser i olika nummer- eller namnplaner (t.ex. mellan telefonnummer i E.164 och e- postadresser osv.). ENUM skulle bl.a. kunna användas för att sätta upp lämplig tjänst för anropande abonnent med enbart kännedom om den andres hemtelefonnummer. Om t.ex. en person med en vanlig telefon skall ringa till en texttelefon kopplas samtalet automatiskt via en förmedlingscentral. I fallet där en person som sitter framför en dator ringer samma nummer behöver däremot inte förmedlingscentralen kopplas in. Istället väljs en kommunikation som stöder text hos anropande abonnenten, t.ex. snabbmeddelande eller chatt (kallas snabbmeddelande i andra kapitel). Det kan liknas vid en förhandling där bästa sättet att kommunicera väljs. I de fall där det finns flera personer med olika kommunikationsmöjligheter i ett hushåll krävs det att personerna kan särskiljas t.ex. med olika telefonnummer. Bedömning Tjänster inom IP-telefoni blir allt vanligare och vi kommer de närmsta åren se att beroendet av den traditionella kopparaccessen minskar. För PTS del är det intressant att bevaka huruvida de traditionella texttelefonerna fungerar över IP-telefoni och vilka krav som kan ställas på operatörerna. Utvecklingen av ENUM ur ett funktionshinderperspektiv är också intressant. Redan idag är PTS, på olika sätt, involverat i arbetet med ENUM, men vi vet ej om något av detta arbete syftar till eller har funktionshindrade i åtanke Videokommunikation Beskrivning av teknik/lösning Videokommunikation, eller bildtelefoni som det ofta kallas, ger möjligheten att se den andra parten. Kommunikationen sker antingen från en dator eller från en speciell 84 gzzi5jsz6fy2vvlknho2mporfzinpnfipf/casestudyinformacast.pdf

50 bildtelefon. Tidigare har kommunikationen främst skett via speciella terminaler anslutna via ISDN, men mer och mer används datorer anslutna via Internet. För att inte alltför mycket bandbredd skall behövas vid kommunikationen görs först en komprimering av bildinformationen. På så sätt kan tillfredsställande kvalitet erhållas redan vid relativt låga bandbredder, i båda riktningarna (ca 384 kbit/s 86 ). Tekniken som används är samma som används för videokonferenser. Ett videosamtal över Internet mellan två datorer eller mellan två IP-telefoner med bildskärm är i princip en videokonferens med endast två deltagare. Behov och nytta Väldigt många grupper har stor nytta av att se den de talar med. För hörselskadade och dövblinda med teckenspråk som förstaspråk är det t.o.m. en förutsättning för att kunna kommunicera på sitt språk. För andra hörselskadade kan bilden också ge stöd för läppavläsning. Det är också möjligt att kommunicera med text samtidigt som ett videosamtal pågår vilket gör att det kommunikationssätt som fungerar bäst för stunden kan användas. Synskadade kan använda videotelefonen för att få hjälp med syntolkning i sitt hem. De kan t.ex. ringa till en anhörig och be om hjälp med att tyda en text på en medicinburk eller ett livsmedel. Även utvecklingsstörda kan bli hjälpta med sin kommunikation med videokommunikation. Realiserbarhet Alla komponenter för att bildtelefoni över Internet skall fungera, både mellan videotelefoner och via en förmedlingscentral, finns idag. Videokompressionsmetoder förbättras hela tiden och kapaciteten i hemdatorer är redan idag hög men blir också bättre. Det stora hindret för att videokommunikation skall användas ännu mer, när allt fler har datorer hemma, är att de inte har tillgång till de överföringshastigheter som behövs eller att de saknar den tekniska kompetens som trots allt krävs för att installera och använda en dator och tillämpliga program. Kostnad för utrustning och Internetabonnemang kan också vara en faktor som begränsar antalet användare. Flera företag kan erbjuda s.k. gateways för att möjliggöra videokommunikation mellan videotelefoner anslutna till Internet och videotelefoner anslutna via ISDN i det fasta telefonnätet. Kostnad Den utrustning som krävs är alltså en dator, en webbkamera, ett program för videokommunikation och en Internetanslutning med tillräcklig bandbredd. Det finns dessutom färdiga, paketerade, produkter att köpa som innehåller alla komponenterna som krävs, t.ex. Allan ec 87 från Omnitor som även kan användas som texttelefon. Allan ec kostar ca kr inklusive dator och övrig nödvändig hårdvara

51 Utvecklingsmöjligheter Som vi tidigare nämnt finns det mängder med möjligheter då IP används som grund i kommunikationen. För videokommunikation kan tillgängligheten mellan terminalerna underlättas om ENUM används. Det skulle då vara möjligt att nå en videotelefon ansluten till Internet med ett vanligt telefonnummer som identifierare. Med en gateway mellan 3G-nätet och Internet är det också möjligt att ringa ett videosamtal från en 3G-mobiltelefon till en videotelefon ansluten till Internet. Bedömning Videokommunikation är ett område där PTS drivit ett antal försöksprojekt under namnet Bredband för personer med funktionshinder. Tekniken är intressant och erbjuder många möjligheter till tjänster. Möjligheten att kommunicera mellan olika typer av terminaler i olika nät är något som också kan vara intressant att undersöka vidare. Även lösningar som underlättar för människor att ta till sig tekniken är värdefulla t.ex. att de skulle kunna använda vanliga telefonnummer som de är vana vid (dvs. använda ENUM) Förmedlingstjänster via IP Beskrivning av teknik/lösning Förmedlingstjänster där användaren istället för texttelefon använder dator, antingen för text eller för bild, fungerar i princip på samma sätt som traditionella förmedlingstjänster. Det som skiljer är egentligen den teknik som används för att kopplas fram till förmedlingstjänsten. Behov och nytta Förmedlingstjänster gör det möjligt för funktionshindrade att kommunicera med personer som inte kan tillgodogöra sig deras sätt att kommunicera. Fördelen med att använda en dator är att det inte behövs någon speciell texttelefon utan det går att använda vilken dator som helst som är ansluten till Internet. Skärmen som används är också mycket större och gör det möjligt för personer med synskador att förstora texten. Det finns också andra extra funktioner som kan ge ett mervärde, t.ex. går det att skriva ut konversationen på papper efter att den avslutats. Realiserbarhet Idag finns en texttelefonitjänst på Internet 88 som PTS har upphandlat. Tjänsten innebär att det från vilken dator som helst, som är ansluten till Internet, går att ringa till förmedlingscentralen. Det går alltså inte att ringa till andra texttelefoner. I USA har operatörerna krav på sig att, antingen själva eller på annat sätt, tillhandahålla förmedlingstjänster som gör det möjligt för funktionshindrade att kommunicera med andra. Traditionellt har det handlat om förmedlingstjänster för texttelefoner eller för tolkning av tal åt personer med talhandikapp. De senaste åren har det också kommit mängder med förmedlingstjänster som stöder kommunikation från dator över Internet, både för text och för video. Det är t.ex. också möjligt att göra ett videosamtal till en förmedlingscentral direkt från AOL Instant Messengers klient för snabbmeddelande

52 Kostnad Den stora kostnaden för att implementera stöd för förmedlingstjänster av denna typ ligger egentligen i kostnaden för de tolkar som behövs. Systemen som möjliggör kommunikationen är i stort sett standard, men varierar till viss del mellan vilket kommunikationssätt (texttelefon, videokommunikation osv.) som används. Utvecklingsmöjligheter Förmedlingstjänsterna kommer alltid att fylla ett behov för kommunikation mellan funktionshindrade som ej kan kommunicera med tal och andra. I framtiden kan det bli möjligt att automatisera dessa tjänster genom att använda taligenkänning, teckenigenkänning och talsyntes 90. Det är dock inte troligt att vi kommer att få se några fungerande sådana lösningar de närmsta åren. Bedömning Förmedlingstjänster som kan hantera alla typer av kommunikation, från mobiltelenäten, från Internet och från det fasta telenätet, och som alltså inte gör någon skillnad på varifrån tjänsten används skulle förenkla för de funktionshindrade. Då vi kan förvänta oss en utveckling mot att IP används mer och mer kommer också en förmedlingstjänst som kan hantera detta att bli möjlig. PTS är redan idag väl insatta i denna utveckling och bedriver olika försöksprojekt. 4.5 Internettjänster Tillämpningar Det finns många tillämningar på Internet för funktionshindrade och många projekt som pågår gällande hur olika grupper kan tillgodogöra sig informationen. Nedan redogör vi allmänt om vikten av tillgänglighet och ger exempel på lösningar för synskadade. Vidare ger vi en djupare beskrivning av en produktpaketering för åtkomst till Internet för de som har lässvårigheter, ACCeL och Symbolbaserad e-post för utvecklingsstörda Tillgänglighet anpassning av Internetsidor Beskrivning av tekniken/lösningen Information och kommunikation sker i allt högre grad över Internet idag och denna utveckling kommer bara att öka. Mycket av den service och handel som vi idag gör över disk kommer förmodligen i framtiden att minska i omfattning och ersättas av nya elektroniska lösningar. Det är därför mycket viktigt att webbsidor utformas så att de kan nyttjas av så många människor som möjligt. Tillgänglighet till Internet är viktigt ur demokratiskt synpunkt. Tillgänglighet till Internet har två perspektiv, dels gränssnittet att få åtkomst till datorn/mobilen och därmed till Internet och dels att kunna tillgodogöra sig den information som finns där. När det gäller att få åtkomst till Internet (via dator) finns det idag lösningar, t.ex. skärmläsare i kombination med talsyntes för synskadade (t.ex. Window Bridge, Jaws och Hal.) samt olika styrdon då personen inte klarar av att hantera mus och tangentbord. Vi kommer nedan att endast beskriva ett par speciallösningar för att underlätta för synskadade. Se avsnitt om realiserbarhet nedan. När det handlar om möjligheten att tillgodogöra sig informationen är det svårare. Här handlar det både om att webbsidorna skall vara konstruerade på rätt sätt så att t.ex

53 skärmläsare kan fungera, men också att informationen i sig är lätt att ta till sig, strukturellt och innehållsmässigt. Detta är ett ansvar som ligger på respektive webbsidesansvarig och därmed svårare att påverka. Det finns idag internationella riktlinjer för hur webbsidor skall konstrueras för att vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Riktlinjerna är framtagna av WAI (Web Accessibility Interactive) som är en arbetsgrupp inom W3C (World Wide Web Consortium) 91. Dessa riktlinjer har EU:s medlemsländer enats om att offentliga webbplatser ska följa. HO (Handikappombudsmannen) har även tagit fram riktlinjer och en webbsida, som ger tips och stöd, för att tydliggöra vad som krävs för att de statliga myndigheterna ska bli tillgängliga 92. Behov och nytta Internet har stor betydelse för funktionshindrade, både för kommunikation, informationsinhämtning och för möjlighet att ta del i aktiviteter samt att göra sin röst hörd. Realiserbarhet Det finns idag många hjälpmedel för att göra Internet tillgängligt för synskadade. I Sverige pågår ett projekt som heter Airvoice med stöd från Almi bl.a. Airvoice är en lösning för framförallt synskadade, men också för personer med lässvårigheter, såsom dyslektiker. Lösningen är en slags webbläsare som lägger sig ovanpå Netscape eller Explorer och fungerar som både skärmläsare, förstoringsprogram och talsyntes. Användaren kan surfa på Internet bara genom att använda ett fåtal tangenter. Vidare är lösningen platsoberoende då användaren bara med hjälp av en CD-skiva kan köra igång och få tillgång till Internet. Lösningen skall vara mycket billigare än de alternativ som erbjuds på marknaden idag. I Japan används bl.a. IBMs produkt kallad Home Page Reader (HPR), som låter användaren ställa om inställningar såsom fontstorlek på en webbsida, tillåter navigation med de numeriska tangenterna istället för musen men kan framförallt läsa upp innehållet på en webbsida. Programmet finns tillgängligt på flera språk dock enligt uppgift inte på svenska. Det som nu efterfrågas är tillgång till mer stöd från tillverkare och/eller myndigheter när användaren får problem. Dessutom att subventioner skall kunna ges flera gånger till samma användare för uppdatering och förnyelse av utrustningen. Det som dock är grunden är att det behövs är en investering i utbildning av funktionshindrade i datoranvändning. Bedömning Tillgänglighet till Internet är en viktig fråga, både utifrån de funktionshindrades synvinkel och ur ett demokratiskt perspektiv, vilket nämnts tidigare. PTS som sektorsansvarig myndighet för elektronisk kommunikation bör vara ett föredöme när det gäller tillgängligheten på den egna webbsidan. Dessutom vore det positivt om PTS gjorde en uppföljning av den undersökning som genomfördes 2004 angående tillgängligheten till samhällsviktiga tjänster för funktionshindrade på Internet Rapport: Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?, PTS- ER-2004:14 48

54 När det gäller hjälpmedel för funktionshindrade kan det vara intressant att följa utvecklingen av projektet Airvoice på grund av att den är mycket billigare än befintliga lösningar på marknaden. Dock ligger inte tjänsten primärt inom PTS tjänsteområde ACCeL internetportal och C-pen Beskrivning av tekniken/lösningen ACCeL är ett exempel på tillämpning, där man kombinerat befintlig teknik på ett nytt sätt och anpassat det för en grupp av funktionshindrade. ACCeL är en förkortning av "Assistiv Computer Control easy to Learn" och är ett koncept som kombinerar olika datorverktyg för att underlätta för de som har svårt att läsa och skriva och därmed att använda Internet och andra Windows program. ACCeL-grundpaket innehåller en läspenna (C-pen 10) och en pärm med handledning och installations CD samt förprogrammerade och oprogrammerade Anotomönsteretiketter. Vidare finns en webbkamera, skärmläsare (ViTal) och Wordfinder (svensk/engelsk ordbok) som tillbehör, se figur 11. C-pen 10 bygger på Optical Character Recognition (OCR) och kan därmed läsa av tryckta bokstäver, siffror samt Anotomönster. C-pen tillsammans med Anotomönstret kan användas för styrning av markören, dvs. musens funktion, men också till att öppna olika program och hemsidor. Figur 11, ACCeL Med hjälp av C-pen 10 öppnas det nya möjligheter för personer med kognitiva begränsningar att självständigt använda datorn. Genom att med läspennan läsa av ett Anotomönster, som finns på etiketter i pärmen, kan användaren genomföra olika handlingar på datorn, t.ex. öppna olika Windowsprogram eller personliga favoriter på Internet. Det finns förprogrammerade etiketter för att öppna Word och för att söka inom olika intresseområden. Det finns också oprogrammerade etiketter som användaren själv kan koppla till en viss handling öppna ett program eller koppla till viss hemsida. Programmeringen görs enkelt via den speciella musmatta som följer med C-pen

55 Med läspennan kan användaren dra in text i Word och sedan låta skärmläsaren läsa upp texten, vilket gör att icke läskunniga personer självständigt kan ta del av texter från pappersdokument. Skärmläsaren kan även användas för att läsa upp text från en hemsida eller från ett brev i e-posten. Med hjälp av webbkameran kan personen hålla kontakt med sina nära och kära genom att skicka videobrev. Behov och nytta ACCeL gör det lättare för personer som har svårt att läsa och skriva att använda sig av datorn och av Internet. Konceptet har tagits fram med tanke på personer med utvecklingsstörning men är användbart även för dyslektiker, barn och äldre personer. Den som har svårt att läsa och skriva är alltid beroende av andra människors välvilja att hjälpa till. Med stödet i ACCeL kan personen både skaffa sig information och kunskap från Internet via läspenna och skärmläsare samt kommunicera med andra på distans via videomail. Realiserbarhet ACCeL finns idag att köpa på marknaden och finns på ett 20-tal skolor för utvecklingsstörda. Idagsläget är ACCeL inte klassat som hjälpmedel och kan därmed inte fås via förskrivning. Kostnad ACCeL:s grundpaket dvs. C-pen 10 och ACCeL-pärmen kostar ca kr och med samtliga tillbehör dvs. skärmläsare, webbkamera och Wordfinder kostar paketet ca kr (exkluderat dator). Utvecklingsmöjligheter Personer med en utvecklingsstörning har ofta problem med att passa tider och komma ihåg olika aktiviteter. En utvecklingsidé som skulle stödja detta är att nyttja Anotopennan (ej C-pen 10) tillsammans med en konventionell pappersalmanacka som trycks på papper med Anotomönster. Med hjälp av Anotopennan skrivs anteckningar in i kalendern och via bluetoothteknik kan sedan anteckningarna skickas till den egna värddatorn eller till mobiltelefonen som SMS, vid satt tidpunkt. På så sätt skulle mobiltelefonen kunna påminna användaren om olika mötestider eller aktiviteter som skall göras. Denna funktion skulle inte bara vara användbar för personer med en utvecklingsstörning, utan är något som alla kan ha nytta av. Bedömning ACCel är intressant då den kombinerar befintliga produkter till en bra lösning för ett visst funktionshinder. Lösningen underlättar både åtkomst till Internet och videokommunikation, men ligger inte primärt inom PTS tjänsteområde Symbolbaserad e-post Beskrivning av tekniken/lösningen Många som idag har svåra tal- och språkhandikapp t.ex. på grund av en CP-skada eller utvecklingsstörning, använder sig av symbolsystem för att kommunicera. Exempel på symbolsystem är Bliss, Pictogram och PCS (Picture Communication Symbols). På KTH, TMH (Institutionen för Tal, Musik och Hörsel) pågår ett forskningsprojekt för att vidareutveckla ett symbolbaserat e-postsystem. 50

56 Projektet, Symbolbaserad e-post, är en fortsättning på ett delprojekt i det EUfinansierade projektet WWAAC (World Wide Augmentative and Alternative Communication) som avslutades sommaren 2004 och vars syfte var att ta fram webbaserade tjänster för personer med svåra tal- och språkhandikapp. Ett utav WWAAC:s mål var att utveckla en webbrowser och ett e-post program som kan nyttjas utan att använda text. Projektet, Symbolbaserad e-post, syfte är att vidareutveckla e-postprogrammet med ett grammatikstöd, så att inmatade symboler får en grammatisk struktur och därigenom blir till förståelig text. Målet är att möjliggöra e-post kommunikation med personer som inte kan symbolspråk. E-postprogrammet hanteras utan att använda text, och grammatikstödet hjälper användaren att skriva sitt meddelande. Användaren får vissa förutbestämda val. Ett meddelande börjar oftast med ett subjekt och användaren får då endast symboler som representerar subjekt (ex pronomen eller egennamn), att välja på. Sedan får användaren verbsymboler att välja bland osv. På så sätt byggs meningar upp som är grammatiskt riktiga, se figur 12. Figur 12, Exempel från Symbolbaserad e-post program. Varje applikation anpassas individuellt, dvs. efter det symbolspråk det antal symboler som personen använder i sin kommunikation, vilket kan variera från ca 30 till obegränsat antal. Programmet ger även återkoppling med hjälp av talsyntes så att användaren under pågående inmatning auditivt kan avgöra om det låter riktigt och sedan höra vad han/hon skrivit. Behov och nytta Personer som inte använder det talade språket för att kommunicera, utan använder ett symbolspråk för kommunikation, har idag små möjligheter att kommunicera med företag, myndigheter och kommuner t.ex. De är i många fall hänvisade till sin personliga assistent eller till anhöriga. Ett symbolbaserat e-post program kan öppna helt nya möjligheter för kommunikation för denna grupp av människor och på så sätt bidra till ökad självständighet. 51