Sammanfattande synpunkter
|
|
- Elin Lisa Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sundbyberg Vår referens: Mia Ahlgren Diarienummer 09 Ange diarienummer vid all korrespondens Helena Strömbäck Näringsdepartementet Stockholm Kopia Yttrande över KOM (2008) 572 om översynen av omfattningen av samhällsomfattande tjänster när det gäller elektroniska kommunikationsnätverk och kommunikationstjänster Handikappförbundens Samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för 43 rikstäckande handikappförbund med sammanlagt cirka enskilda medlemmar. Vårt mål är ett samhälle för alla. Det samhället präglas av solidaritet, jämlikhet och full delaktighet för alla människor. Sammanfattande synpunkter Handikappförbunden anser att frågorna i meddelandet är svåra men oerhört viktiga därför vill vi lyfta följande Skapa förutsättningar för en samlad dialog mellan intressenter som inkluderar konsumenter och forskare kring utvecklingen av samhällsomfattande tjänster även på nationell nivå. Vidga omfattningen för direktivet till att omfatta bredband, men behåll även fast telefoni, telefonkiosker etc. Multikanalstrategier som inkluderar alla medborgare och inte utestänger någon är nödvändiga. Regleringen bör moderniseras och samordnas med hänsyn till EU:s meddelanden om e-inkludering 2007 och e-tillgänglighet 2008, där många olika instrument bör och kan användas. En gemensam fond för gemensam finansiering kan vara intressant att undersöka. Viktigt att det sker i dialog med konsument- och handikapporganisationer. 1
2 1 Inledande synpunkter Inom EU är paraplyorganisationerna för handikapp- och konsumentorganisationer EDF och ANEC självklara parter, tillsammans med branschorganisationen EICTA, i dialogen om politiken som rör informationssamhället. Handikappförbunden hoppas att inbjudan att lämna synpunkter på EU:s meddelande KOM (2008) 572 visar att Näringsdepartementet vill på liknande sätt samla både marknadsaktörer och konsumenter i samtal på den strategiska nivån även i Sverige. Under 2009 när Sverige är ordförandeland i EU är det särskilt angeläget. Kommissionen ska presentera ett nytt meddelande om USO-direktivet hösten 2009 och den svenska regeringen har tagit initiativ till en konferens i november om EU:s strategi för informationssamhället som ska följa efter den nuvarande som kallas i2010. EU:s regelverk inom ramen för elektronisk kommunikation är under översyn, med målsättningen att telekompaketet ska bantas från fem direktiv till två. Det är ett komplext system med flera direktiv som är svåra att överblicka för medborgare, men de olika beslut som fattas har avgörande betydelse för förutsättningarna att kommunicera för personer med funktionsnedsättning. Handikapporganisationerna representerar en stor del av befolkningen, med olika intressen och behov. När politiken för att säkra tillgång till samhällsomfattande tjänster formas måste utgångspunkten vara att hitta multikanalslösningar så att ingen utestängs från möjligheter att kommunicera med omvärlden. En annan utgångspunkt måste vara att integrera ett funktionshinderperspektiv i utvecklingen av infrastrukturen för kommunikation redan från början, så att man så långt det är möjligt kan undvika kostsamma särlösningar för personer med olika funktionsnedsättningar. För flera av Handikappförbundens medlemsförbund är digital teknik en förutsättning för kommunikation medan ett medlemsförbund Elöverkänsligas riksförbund FEB har medlemmar som riskerar att utestängas helt från kommunikation med omvärlden om de saknar tillgång till fast telefoni som inte innebär trådlös anslutning. Handikappförbunden vill framhålla att staten måste ta ansvar för att alla medborgare omfattas av samhällsomfattande tjänster. FEB har lämnat ett särskilt yttrande till Näringsdepartementet i frågan. 2 Kommentarer till kommissionens frågor om framtiden 1. Kan dagens konkurrensutsatta e-kommunikationsmarknader erbjuda allmän tillgång, med hänsyn tagen till följande faktorer: - Konsumenternas tendens att byta från fast telefoni till mobiltelefoni, som nu har mycket god täckning och är mycket prisvärd, skulle kunna tyda på att bestämmelserna om samhällsomfattande tjänster begränsade till tillträde via en fast anslutningspunkt håller på att förlora sin relevans. Nej. Alla måste ha möjlighet att kommunicera med omvärlden få tillgång till samhällsomfattande tjänster. Inom en överskådlig framtid kommer det att finnas människor som av olika orsaker till exempel ekonomiska, sociala, fysiska och geografiska inte har tillgång till mobil telefoni presenterade EU en studie MeAC, meassuring e-accessibility in Europé som pekar på brister i tillgänglighet till mobil teknologi, även om det även är kopplat till själva telefonen innebär det att marknaden inte kan tillgodose behoven i dagsläget. 1 Fler och fler medborgare får nu snabbt tillgång till bredband genom marknadens försorg, vilket skulle kunna tyda på att bredbandstekniken, och även den mobila bredbandstekniken, skulle kunna följa samma mönster som mobiltelefonin och på medellång sikt bli nästan samhällsomfattande via marknadens försorg. Nej. Den snabba utvecklingen mot distribution av tjänster via mobil och bredband sker utan att tillgänglighetsaspekter vägs in. Marknaden ser till vinst och inte till mänskliga rättigheter. EU /staterna måste säkerställa att medborgarna får tillgång till tjänster och teknik. 2. Utvecklingen går mot att allt fler abonnenter anser att det för tillräcklig tillgång till Internet krävs mer än en smalbandsanslutning. I så fall uppstår frågan om huruvida tolkningen av de nuvarande bestämmelserna om samhällsomfattande tjänster (framförallt skäl 8 jämfört med 1 2
3 artikel 4.2 i direktivet) behöver ändras, särskilt mot bakgrund av vad som avses med kravet på en datahastighet som medger funktionellt tillträde till Internet. Det behöver också avgöras om en mer dynamisk och tekniskt neutral tolkning av begreppet kräver att den nuvarande lagstiftningen ändras. 2 Ja vidga ramen till att gälla bredband, men det är svårt att sätta en hastighet som är funktionell för olika behov eftersom de skiljer sig. Att kunna kommunicera via multimedia är nödvändigt för många, till exempel teckenspråkiga. Den typen av kommunikation kräver snabbare uppkoppling och mer utrymme. Därför måste man hitta en lösning som tillgodoser individuella behov. Det här är en viktig fråga där det behövs en bred dialog för att hitta bra lösningar. Samtidigt behövs multikanallösningar så att alla kan få tillgång till viktiga samhällstjänster. 3. Om det blir allt vanligare att betrakta bredband som en samhällsomfattande tjänst, skulle det då vara lämpligare att formellt ändra bestämmelserna om samhällsomfattande tjänsterna så att de också omfattar bredband? Är konceptet funktionellt tillträde till Internet fortfarande gångbart? Begreppen är svåra. Det krävs generellt mer samordning och tydlig ansvarsfördelning på området elektronisk kommunikation. Begreppen behöver diskuteras i en bredare dialog. 4. Är dagens definition av bestämmelserna om samhällsomfattande tjänster tillräckligt flexibel, eller omvänt, alltför normativ, mot bakgrund av olika nivåer på marknadsutvecklingen i EU-27? Se ovan om behovet av helhetssyn och samordning. Begreppen är svåra att tolka för medborgare som har behov av att kunna fungera och använda grundläggande tjänster i samhället. I takt med att olika digitala kanaler för kommunikation utvecklas i en rasande hastighet krävs att staten tar ansvar för att kanalerna inte stänger ute människor. Beslut om infrastruktur påverkar vilka förutsättningar medborgare har att fungera i samhället. Viktigt med liknande förutsättningar för alla konsumenter i EU. Dessa frågor bör diskuteras mot bakgrund av nedanstående mer ingående frågeställningar, som bland annat rör skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster inom ramen för en övergripande politik för bredband för alla: (a) Hur skulle en utvidgad skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, inbegripet lagstiftning som stimulerar till ett tillhandahållande av tjänsterna på konkurrenskraftiga villkor, kunna bidra till att förverkliga en övergripande politik för bredband åt alla? Är det lämpligt att använda strukturfonder, regionala öppna fibernätssystem och åtgärder för att stimulera efterfrågan som exempelvis stöd till inköp av abonnemangsutrustning, utbildning eller åtgärder för att göra konsumenterna mer medvetna om bredband? Vilka fördelar och nackdelar har skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i förhållande till andra instrument som kan användas för att genomföra politiken för bredband för alla? Hur kommer detta sannolikt att påverka aktörerna på området, den sociala och territoriella sammanhållningen, sysselsättningen, investeringarna, innovationsförmågan och konkurrensen? Lagstiftning som verktyg har diskuterats inom ramen för EU:s meddelanden om e- Inkludering 2 och e-tillgänglighet 3 när det gäller personer med funktionsnedsättning. Det finns artiklar både i Users Right-direktivet och i AV-direktivet som omfattar tillgänglighet. EU:s strategi som Handikappförbunden stöder handlar om att bygga in krav på tillgänglighet i flera direktiv eftersom det omfattar både innehåll och distribution/infrastruktur. Lagstiftningen behövs för att det handlar om rättigheter och lagstiftning har använts länge i USA så ska EU tävla med USA och Japan på IKTmarknaden behövs samma utgångspunkter i Europa som där. Mandat är ytterligare ett instrument för EU att via standardiseringsorganen få fram krav på
4 tillgänglighet till IKT så att de kan ställas i offentlig upphandling. Tanken är att marknaden då får anpassa sig efter förutsättningar att IKT-produkter och tjänster ska kunna användas av människor med funktionsnedsättning. EU:s olika program för forskning och utveckling kan utnyttjas i högre utsträckning för att styra utveckling av teknik med design för alla perspektiv. Ytterligare ett område för att uppmuntra utvecklingen är att använda det så kallade spektrum utrymmet för att inspirera till utveckling av billiga användbara samhällstjänster med perspektivet design för alla. Ju bättre, mer användbara och billiga tjänster desto fler användare. Sysselsättningen för personer med funktionsnedsättningar skulle kunna öka om produkter och tjänster utvecklas med principen design för alla. Det skulle vara enklare att flytta inom EU. (b) Hur kan en eventuell utvidgning av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster till att även omfatta bredband, en mer dynamisk tolkning av begreppet funktionellt tillträde till Internet eller en mindre enhetlig tillämpning av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster samexistera med behovet att säkra en enhetlig politik på den inre marknaden och att motverka snedvridning av konkurrensen? Det tycks inte vara några problem på den amerikanska marknaden som har lagstiftning varför skulle det innebära snedvridning av konkurrensen på den europeiska? Det kanske krävs olika lösningar men det går uppenbarligen att kombinera lagstiftning med konkurrens på lika villkor. En anpassning av lagstiftningen inom EU skulle rentav främja konkurrenskraften för europeiska företag genom att tillgängligare mer användbara tjänster utvecklas och kan säljas både inom och utanför Europa. Enhetliga marknadsförutsättningar inom EU torde främja konkurrensen inom Europa. (c) Är det lämpligt att föreskriva en särskild hastighet eller ett särskilt hastighetsspektrum för begreppet bredband eller att aktualisera begreppet funktionellt tillträde till Internet? Är det lämpligt att hastigheten ligger på mellan 1 och 2 MB/s för att säkra god kvalitet på tjänsterna och säkra att medborgarna kan ta aktiv del i samhällslivet? Det är nog svårt att sätta en exakt nivå. Det som är funktionellt för en är det kanske inte för en annan. Vissa tillgänglighetslösningar kräver hög kapacitet, medan andra inte behöver någon. Därför är det viktigt att ta hänsyn till individuella behov. (d) Frågan om gemensamma europeiska kriterier och genomförandeordningar för att minimera snedvridningen av konkurrensen bör också diskuteras enligt följande: Vilken grad av majoritetsanvändning krävs för att det ska vara möjligt att åberopa skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster? Svårt med majoritetsanvändning man måste också ta hänsyn till den snabba utvecklingen av till exempel bredband. Vilka villkor och förhållanden bör gälla för definitionen av vilka grupper av konsumenter eller geografiska områden som kan komma ifråga för att gynnas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster? Svårt att definiera grupper - människor som av olika anledningar inte kan välja alternativ på marknaden måste gynnas. Det kan handla om sociala, ekonomiska och geografiska faktorer samt givetvis funktionsförmåga och hälsa. Om en liten grupp människor utestängs då handlar det om diskriminering. Hur kan man bäst säkra att utsatta grupper (funktionshindrade och äldre användare) ges tillträde och möjlighet att använda e-kommunikation på samma villkor som majoriteten av användarna? Sträva efter att i första hand stimulera till design för alla och funktionshinderperspektiv i all teknikutveckling, men när det inte är möjligt ska det finnas assisterande tekniker som helst kommunicerar med generella lösningar. Det 4
5 gäller därför att inkludera de behov som personer med funktionsnedsättningar har redan från början i teknikutveckling. Finns det anledning att fortsätta att låta kraven på användarregister och telefonautomater omfattas av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster? Är det, analogt med telefonautomater, lämpligt att utvidga skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster till att även omfatta anslutningspunkter till andra e-kommunikationer (som till exempel wifi-kiosker)? Ja. Kraven på användarregister och telefonautomater bör finnas kvar samtidigt med utvidgande av andra anslutningspunkter till e-kommunikationer. Konsumenterna måste ha rätt att själva välja kanal. På vilka kriterier bör de företag som tillhandahåller de samhällsomfattande tjänsterna väljas ut och vilken omfattning bör skyldigheten ha? Viktiga kriterier är kompetens om tillgänglighet och användbarhet och att företagen kan redogöra för hur man säkerställer en nära dialog med slutanvändare i utvecklingen. Vilken institutionell struktur krävs för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster och vilken roll bör lagstiftarna ha? Lagstiftarna ska skapa förutsättningar och ansvara för att det finns system för att följa upp implementeringen av lagstiftning tydliga beställare. Institutioner (olika) ska implementera, främja och övervaka lagstiftningen. Både lagstiftare och institutioner ska säkerställa dialog med intressenter både forskare, marknadsaktörer och konsumenter. Vilka kostnader kommer de samhällsomfattande tjänsterna sannolikt att ge upphov till och vem ska stå för kostnaderna? Vilken omfattning bör finansieringen och ersättningsordningarna ha och vilka gränser bör sättas upp för dessa, vilket bör förhållandet vara mellan finansiering med till exempel skattemedel och finansiering via fonder för samhällsomfattande tjänster och hur ser man bäst till att reglerna om statligt stöd iakttas? Så långt det är möjligt bör man använda instrument som krav i offentlig upphandling för att marknaden ska fungera. När det inte fungerar måste man hitta alternativ. Fonder kan vara intressant att undersöka närmare om kan fungera som incitament till samarbete mellan intressenter för att hitta gemensamma lösningar när marknaden inte fungerar. Från Handikappförbundens sida är det viktigt att medborgare har tillgång till olika sätt att kommunicera både som producent och som konsument. Det är därför oerhört viktigt att tänka funktionshinderperspektiv redan i början av utveckling och användning av ny teknik och kommunikationsvägar. Det är lika viktigt att en kanal inte blir den enda kommunikationsvägen för medborgare utan att det finns möjligheter för medborgaren att välja så att det inte är marknadens förutsättningar som styr utan människors förutsättningar att kommunicera Handikappförbunden ser fram emot att regeringen tar ansvaret för att vara motor i utvecklingen för att inkludera personer med funktionsnedsättning i det digitala samhället. HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN - 43 handikappförbund i samverkan Örjan Brinkman Generalsekreterare 5
6 Bilaga om Mänskliga rättigheter Samhällsomfattande tjänster omfattar medborgares förutsättningar att kommunicera på lika villkor vilket är grundläggande för delaktighet i samhället och för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden inom ramen för FN:s konventioner för mänskliga rättigheter. Sverige har undertecknat FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen berör samhällsomfattande tjänster på flera sätt. I artikel 8 krävs att staterna vidtar omedelbara, ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att medvetandegöra om det som kan kallas medborgarperspektivet - att funktionshinder uppstår på grund av hinder i samhället. Samtliga riksdagspartier ställde sig redan 2000 bakom ett perspektivskifte i propositionen Från patient till medborgare (Prop 1999/2000:79). I artiklarna 9, 21 och 30 beskriver FN tillgänglighet till information, kommunikation och medier kopplat till bland annat yttrandefrihet. Det gäller inte bara anpassningar av innehåll utan även att utveckla design, produktion och distribution i ett tidigt stadium så att det blir tillgängligt till en så låg kostnad som möjligt. Konventionen betonar också generellt samråd med handikapporganisationerna i artikel 4.3. Länk till mer information: 6
Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)
Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 25.9.2008 KOM(2008) 572 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Läs merInledande synpunkter. Tel
1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,
Läs merYttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)
Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs
Läs merBredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden
IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till
Läs merTillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne
Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes
Läs merTillgänglighetspolicy för Finspångs kommun
Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2017 Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Sundbyberg Dnr.nr: Ku2016/02492/MF
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2017-03-15 Dnr.nr: Ku2016/02492/MF Vår referens Mia Ahlgren Mottagare: ku-remissvar@regeringskansliet.se Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Handikappförbunden
Läs merYttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)
Sundbyberg 2009-08-18 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08 546 40 422 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över Förslag till ny Plan-
Läs merYttrande över Bortom Fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering (DS2010:20)
Sundbyberg 2010-11-08 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Diarie nr 2010/1008/DISK Vår referens: Mikael Klein, Er referens: Anna Schölin Yttrande över Bortom Fagert tal om bristande tillgänglighet
Läs merFunktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter
Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar.
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-09-30 Dnr.nr: S2009/1816/FST Vår referens: Mia Ahlgren Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissvar: Översyn av lagen
Läs merUniversell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund.
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 20l3-0l-10 V år referens: Mia Ahlgren Er referens: Ku20l2/1365/MFI registrator@culture.ministry.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om Nya villkor för Public
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merUniversell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Right to access En svartvit bild från insidan av en buss med en färgad kvinna och en vit man som associerar till Rosa Parks och kampen mot segregering
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Läs merLandstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet
Läs merHandikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9
Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande funktionshindersförbund.
Läs merTillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26
SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Läs merFunktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun
1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merNordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Läs merBefintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merYttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)
Datum 2018-04-13 Dokumenttyp Yttrande Diarienummer 2018/0022 Ert diarienummer Fi2018/00106/DF Handläggare Andreas Richter Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merDet här gör Myndigheten för delaktighet
Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter! Funktionshinderspolitiken ska få genomslag i samhället! FN:s konvention om rättigheter
Läs merHandikappolitiskt Program
Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband
Läs merRemissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38
Sundbyberg 11 sept 2017 Dnr.nr: Fi2017/02150/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38 Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt
Läs merHandikappolitiskt program
STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen
Läs merFunktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige Vår referens Mia Ahlgren Sundbyberg 2018-04-20 Dnr.nr: Fi2018/ 00106 Mottagare: fi.remissvar regeringskansliet.se fi.df.remisser@regeringskansliet.se Remissvar Reboot Omstart för
Läs mer^Synskadades. Yttrande över "Reboot - omstart för den digitala förvaltningen" SOU 2017:114 FI2018/00106/DF
^Synskadades Riksförbund REMISSVAR Dnr 44/2018 Handläggare Henrik Götesson Telefon 08-39 91 49 henrik.gotesson@srf.nu 2018-04-16 Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM Yttrande över "Reboot - omstart för
Läs merRemissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81)
Sundbyberg 2010-04-28 Dnr. 10-004 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Linda Bergfeldt linda.bergfeldt@hso.se tel 08-546 404 22 Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merLÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet LÄTTLÄST Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2016
Läs merFriskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)
Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)
Läs merMeddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:
EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem
Läs merTill dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet
Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter
Läs merFaktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Läs merRemissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)
Sundbyberg 2017-05-23 Dnr.nr: S2017/00671/FS Vår referens: Sofia Karlsson Socialdepartementet Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Funktionsrätt
Läs merKommittédirektiv. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat. Dir. 2015:87. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015
Kommittédirektiv En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle Dir. 2015:87 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över postlagstiftningen
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merSvar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer
Socialdepartementet att: lars.x.nilsson@regeringskansliet.se Stockholm 2018-02-28 Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer 1. Tycker ni sakrådet
Läs merKramfors kommuns handikappolitiska program
Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda
Läs merPolicy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002
Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.
Läs merTio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg
Tio budord om funktionshinderpolitiken Lars Lindberg Min bakgrund Funktionshinderpolitikens utmaningar Handikappolitiken påminner mest om spunnet socker: angenäm men flyktig i sin konsistens. Socialförsäkringsboken
Läs merYTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10
1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10
Läs merFunktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet
Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Läs merHandikappolitisk plan för Mjölby kommun
Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2014-11-24 Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se Synpunkter till Digitaliseringskommissionen på utkast till kapitel om digital kompetens Handikappförbunden är en
Läs merLänsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet
Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag Mönsterås 1 oktober Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS process med reglering av bredbandsmarknaderna En introduktion Reglering av bredbandsmarknaderna
Läs merDet kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.
Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig
Läs merProgram för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Full delaktighet för alla Kommunfullmäktige har beslutat om Uppsala kommuns program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar Låt fler forma framtiden S0U2016:5
Sundbyberg 2016-06-21 Dnr.nr: Ku2016/00088/D Vår referens: Mia Ahlgren Mottagarens adress: ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Låt fler forma framtiden S0U2016:5 Handikappförbunden är en samarbetsorganisation
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs merSvensk ståndpunkt: SE accepterar kompromissförslaget.
Kommenterad dagordning rådet 2011-12-01 Näringsdepartementet IT-politik TTE-rådets möte telekomministrarna den 13 december 2011 Kommenterad dagordning 10. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut
Läs merPatrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06
1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus
Läs merFrämja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-10-22 SID 1 (5) 2009-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merSammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Läs merLIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna
LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit
Läs merMyndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Monica Ryden Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter!
Läs merFunktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan
Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer
Läs merPolicy för funktionshinderfrågor
Styrdokument 1 (5) 2014-06-24 Fastställd: Kommunfullmäktige 2014-09-18 x, att gälla fr.o.m. 2015 Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentig: Kanslichefen Reviderad: revideras senast 2018-12-31
Läs merLandstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merMyndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Monica Rydén & Mille Salomaa Lindström Det här kommer vi att prata om: Individens rättigheter i fokus Hur digital teknik kan
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen
7.2.2019 A8-0043/437 437 Skäl 5 (5) De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet
Läs merFN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE HANDIKAPPOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8 2008-05-02 DNR 172-08-006 SDN 2008-05-22 Handläggare: Susanne Rydberg-Lif Telefon: 08-508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd
Läs merFNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani
FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ulrika Gani ulrika.gani@mfd.se www.mfd.se Myndigheten för delaktighet Bildades 1 maj 2014 och är en sammanslagning av Handisam
Läs mer1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida
Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet
Läs merHandikappolitiskt program för Vara kommun
Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer
Läs merEuropeisk e-inkludering och policy för e-tillgänglighet
Europeisk e-inkludering och policy för e-tillgänglighet Funkas Tillgänglighetsdagar 15 april 2009, Sverige Videopresentation av: Paul Timmers Chef för avdelningen för IT och inkludering EU-kommissionen
Läs merEn gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun
En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun Kommunens övergripande mål är att samhället ska göras tillgängligt för alla och att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras
Läs merArbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande
Läs merRemissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78
Sundbyberg 24 feb 2017 Dnr.nr: Fi2016/04014/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett samarbete
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merVad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?
Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området
Läs merMorgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband
Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och
Läs merMyndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Annika Streiler & Mille Salomaa Lindström Det här kommer vi att prata om: Myndighetens roll och uppdrag Individens rättigheter
Läs merEuropeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33
Läs mer15375/16 ck/ab 1 DRI
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15375/16 NOT från: till: POLGEN 163 INST 521 CODEC 1849 PE 119 Ständiga representanternas kommitté (Coreper II) Rådet Föreg. dok. nr: 15145/16
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merHjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet
Sundbyberg 2012-04-25 Dnr.nr: S2011/10814/FST Vår referens: Mikael Klein Er referens: Lina Pastorek Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Remissvar: Hjälpmedel- ökad delaktighet och
Läs merRemissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen
2013-05-06 Dnr.nr S2013/818/FS Vår referens Maryanne Rönnersten Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen
Läs merUtskottet för regional utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 543. Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE v04.
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 21.6.2013 2011/0276(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 543 Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE487.740v04.00) Ändrat
Läs merYttrande över betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9
1 Sundbyberg 25 juni 2014 Dnr: S2014/1703/FST Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9
Läs merRemissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se
Läs mer