Vändpunkt SCAPIS Kärlhälsa Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt Lång väg till fjällets topp DESSUTOM:

Transkript

1 Forskning för hälsa Stöd forskningen om diabetes INSAMLING PÅGÅR Vändpunkt Goda vanor vid typ 2-diabetes SCAPIS Gunn är deltagare Kärlhälsa Hopp om nya behandlingar Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt Lång väg till fjällets topp DESSUTOM: Ensamma män lever farligare a Astma ökar risken för hjärt-kärlsjukdom a Så stöttar Gerd sin KOL-sjuka pappa a Studie om HLR a Thomas blogg gav pengar till forskning

2 Innehåll 2/ Rädda liv. Den mest effektiva hjärtlungräddningen undersöks i ny studie. 6 Blodtryck. Även lätt förhöjt blodtryck bör utredas för att minska risken för sjukdom i hjärta och kärl. 10 Kommando. När Ingrid Fredholm fick typ 2-diabetes tog hon tag i sin livsstil på en gång. 14 Diabetes. 3 av 4 personer med diabetes riskerar sjukdom i hjärta och kärl. 16 Närstående. Gerd Franzon stöttar sin KOL-sjuka pappa. Hon vill att han ska känna sig trygg. 17 Korsord. Lös krysset och vinn boken Hjärtat Magnus Hedqvist njuter av varje steg han tar. 20 Hjärtsvikt. 47 år gammal drabbades Magnus Hedqvist av svår hjärtsjukdom. Ett nytt hjärta klappar nu i hans bröst. n 27 Fråga doktorn. Docent Karl Franklin svarar på frågor om sömnapné. 20 Några kilo lättare och Ingrid Fredholms typ 2-diabetes hålls i schack. Det är sant! Forskaren Maria Gomez upptäckt kan hindra skador i kärlen. Vi stödjer forskarens dröm! Hjärt-Lungfonden har tydliga mål för den forskning vi stödjer och vi har en stark tro på att vi tack vare era gåvor och forskarnas hårda arbete ska nå dit vi önskar. Ett exempel är forskningen om sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-Lungfondens mål är att inom tio år förstå sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomsten av hjärtsjukdom hos personer med diabetes. Forskningen är angelägen. Två av tre personer med diabetes drabbas av hjärt-kärlsjukdom. För den som får hjärtinfarkt vid diabetes ökar risken för en ny infarkt och för tidig död. I det här numret av Forskning för hälsa berättar professor Maria Gomez om målet att ta fram en behandling riktad mot just de skador diabetespatienter får i blodkärlen. Det är fascinerande att få en inblick i en forskares vardag och att få en målande beskrivning av varje forskares dröm att få uppleva ett verkligt genombrott som kan få stor framtida betydelse. I vår har vi för andra året i rad en kampanj där vi uppmärksammar diabetes och samlar in pengar till forskningen. Tillsammans tar vi nästa steg för att nå vårt mål för forskningen. Stort tack för er tro på forskningen och för era gåvor! Kristina Sparreljung, generalsekreterare Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Sjödin REDAKTÖR Karin Myhrström, karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se REDAKTIONELL PRODUKTION Appelberg Publishing Group AB OMSLAGSFOTO Mats Samuelsson TRYCK EditaBobergs Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon Fax Org nr E-post info@hjart-lungfonden.se Hemsida Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Gåvoservice Telefontid Telefon E-post gava@hjart-lungfonden.se Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlings kontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt. 2 Forskning för hälsa

3 NÄRSTÅENDE Sidan 1(4) Vad hände sedan? Livet har delats in i före och efter hjärtsjukdomen Tre frågor till Ulrika Ivarsson, 49 år, som för två år sedan intervjuades om sin obotliga hjärtsjukdom. Har du förlikat dig med din sjukdom? Det har jag, och jag försöker göra det bästa av situationen. Förra året träffade jag en man och flyttade från Stockholm till Örebro. Men jag kommer aldrig acceptera att jag har drabbats av en obotlig hjärtsjukdom. Jag blir inte bättre, sannolikt kommer tillståndet att försämras någon gång i framtiden. Min läkare har nämnt att ett hjärtbyte kan bli aktuellt i framtiden. Man har dessutom upptäckt en inflammatorisk sjukdom i lungorna, sarkoidos, som jag inte har några symptom av men som kan ligga bakom min hjärtsjukdom. Hur går dina tankar kring ett hjärtbyte? I början tänkte jag bara nej!, men jag har läst om T Ulrika Ivarsson fick sin hjärtdiagnos 2010 och berättade om den erfarenheten i Forskning för hälsa 3/2013. Hon har hypertropisk kardiomyopati och läget är rätt stabilt tack vare läkemedel och ICD. andras erfarenheter från olika bloggar och ser att många av dem ställer upp både i idrottstävlingar och i Vasaloppet. Men jag hoppas att forskningen och utvecklingen hinner nå fram till andra lösningar som kan laga mitt hjärta innan det är dags för ett eventuellt hjärtbyte för min del. Du älskade att träna innan du blev sjuk. Jag styrketränar, det är bra för mig och inte så konditionskrävande. Jag testar också medicinsk qi gong som gör gott för andningen och som förhoppningsvis kan hjälpa mig att hitta ro och slappna av. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH LINDRING FÖR SVÅRT KOL-SJUKA Stärkande Läkemedelssubstansen roflumilast minskar antalet försämringsepisoder (exacerbationer) och sjukhusinläggningar hos patienter med svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Det visar nya data från en stor studie. Patienter med svår KOL behandlas i dag med en kombination av olika läkemedel, men trots detta lider många av täta försämringsperioder som försämrar deras lungkapacitet. Läkemedel med roflumilast, som Daxas, finns i Sverige och kan förskrivas av alla läkare som behandlar KOL-patienter. Martinez et al: Effect of roflumilast on exacerbations in patients with severe chronic obstructive pulmonary disease uncontrolled by combination therapy (REACT): a multicenter randomised controlled trial Närstående När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom i hjärta, kärl eller lungor påverkas också du. Den här skriften från Hjärt-Lungfonden är riktad till dig. Vilka reaktioner är vanliga vid omskakande besked? Livet blir oftast inte precis som det var innan sjukdomen fanns där. Vissa saker blir viktigare, andra känns mindre viktiga än förr. Men det är inte nödvändigtvis så att livet blir sämre. Ur Hjärt-Lungfondens miniskrift Närstående. Ladda ned den utan kostnad på Vegetariskt för patienter i Örebro Grönare val Patienterna på hjärtkliniken vid universitetssjukhuset i Örebro ska få prova på vegetarisk kost under de dagar de är inlagda. Tanken är att ge dem en puff till att bryta ohälsosamma kostmönster och upptäcka att vegetarisk eller nästan vegetarisk mat kan vara väl så god som exempelvis falukorv och pasta. Ingen kommer dock att tvingas äta grönt utan vill man hellre ha den vanliga sjukhusmaten kommer man att få den. 8 procent av Sveriges befolkning äldre än 45 år beräknas ha KOL Källa: Socialstyrelsen Forskning för hälsa 3

4 FOTO & ILLUSTRATION: HJÄRT-LUNGFONDEN/JOHNÉR Ny studie ska rädda fler liv VARJE ÅR DRABBAS omkring personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp. Endast 500 räddas till livet. Hjärtstoppet orsakas oftast av akut hjärtsjukdom med kammarflimmer som skapar ett elektriskt kaos i hjärtat. Tiden till behandling med hjärt-lungräddning (HLR) och hjärtstartare är helt avgörande för överlevnaden och för varje minut som går utan behandling minskar chansen till överlevnad med 10 procent. Dagens europeiska riktlinjer för HLR rekommenderar 30 bröstkompressioner följda av två inblåsningar med luft. Enigheten är stor om att inblåsningarna gör nytta vid hjärtstopp som orsakas av olycksfall, kvävning eller drunkning, däremot är det oklart om de har någon effekt vid akut hjärtsjukdom. Är HLR med enbart bröstkompressioner lika effektivt eller kanske till och med bättre än hjärt-lungräddning med både bröstkompressioner och inblåsningar med luft när en person drabbas av plötsligt hjärtstopp? Det ska en ny stor studie som kallas TANGO2 ge svar på. Studien startar i Stockholms län under våren 2015 och ska därefter successivt utökas till resten av Sverige. Målet är att studien ska omfatta personer som drabbas av hjärtstopp och där allmänhet, räddningstjänst eller polis rycker in och ger HLR. I studien kommer SOSoperatörer ge instruktioner till hjälpsökande att utföra HLR med eller utan inblåsningar. Forskarna tror att resultatet på sikt kan få stor inverkan på hur HLR kan komma att utföras. Förenklad HLR med enbart kompressioner skulle troligen öka bland andelen vuxna som får HLR i väntan på ambulans, något som skulle öka överlevnaden. Forskarna påpekar att barn med hjärtstopp inte ingår i studien eftersom inblåsningar är en viktig del av HLR-behandlingen av barn. Hjärtstoppcentrum vid Södersjukhuset och Karolinska institutet ansvarar för studien som har finansiellt stöd av Hjärt- Lungfonden och Stockholms läns landsting. Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. 4 Forskning för hälsa

5 Mer motion minskar hjärtrisk vid diabetes Aktivt liv Personer med diabetes har kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. Ny norsk forskning visar emellertid att mycket motion delvis kan kompensera den förhöjda risken. Forskningsresultaten visar att aktiva personer med diabetes löper samma risk att drabbas av en första hjärtinfarkt som inaktiva personer utan diabetes. Inaktiva personer med diabetes hade däremot 140 procents ökad risk jämfört med inaktiva personer utan diabetes. Børge Moe et al: The adverse association of diabetes with risk of first acute myocardial infarction is modified by physical activity and body mass index: Prospective data from the HUNT study UTDRAGEN PROPP FÖRBÄTTRAR RÖRLIGHET Stroke Trombektomi, det vill säga mekaniskt avlägsnande av en blodpropp i hjärnans främre del inom sex timmar, ger bättre rörlighet efter stroke än enbart behandling med proppupplösande behandling, trombolys. Det visar en holländsk studie som omfattar 500 strokepatienter. Däremot förelåg ingen skillnad i dödlighet mellan grupperna. ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ Egna stamceller stöttar insulinproduktion Reparation Vuxna personer som nyligen insjuknat i diabetes typ 1 har för första gången behandlats framgångsrikt med egna stamceller. Behandlingen, som ägde rum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, lyckades hejda den förstörelse av de insulinproducerande betaceller som äger rum vid typ 1-diabetes. De insulinproducerande betacellerna finns i bukspottkörteln. Vid typ 1-diabetes angriper det egna immunförsvaret betacellerna och förstör dem. När insulinproduktionen sjunker går blodsockret inte längre att kontrollera. Om diagnosen ställs tidigt lever fortfarande en del betaceller. I studien delades patienterna in i två grupper. Båda grupperna behandlades med insulin. Hälften av gruppen fick dessutom injektioner med egna speciella stamceller som kan söka upp skadad vävnad, exempelvis angripna betaceller i bukspottskörteln. Efter ett år hade de patienter som fått insulin och stamcellsbehandling en bevarad, och i vissa fall till och med ökad insulinproduktion. Kontrollgruppen hade den förväntade nedgången i insulinproduktionen. Om ytterligare studier visar liknande resultat kan behandling med stamceller bli en standardbehandling vid nyinsjuknande i typ 1-diabetes. Den kan också komma att användas som förebyggande behandling av barn och vuxna med känd hög risk för att drabbas av sjukdomen. Carlsson et al: Preserved Beta-Cell Function in Type 1 Diabetes by Mesenchymal Stromal Cells Berkhemer et al: Intraarterial treatment within 6 hours after stroke onset improves functional recovery Under 2014 delades 225 miljoner kronor ut till forskningen. Hjärt-Lungfonden delar återigen ut rekordbelopp till Sveriges främsta forskare. 100 tusen svenskar lever med följderna av stroke Källa: Hjärt-Lungfonden Forskning för hälsa 5

6 95 procent av hjärtbarnen når i dag vuxen ålder Källa: Hjärt-Lungfonden BLODTRYCKSMÄTNING Mäter det högsta och det lägsta trycket i en pulsåder i enheten millimeter kvicksilver (mmhg). Lägst tryck Det lägsta trycket, då hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod, kallas diastoliskt blodtryck. Ska normalt inte överstiga 90 mmhg. Höger kammare Vänster kammare Lungor Högst tryck Det högsta trycket under ett hjärtslag, då hjärtat pumpar ut blodet, kallas systoliskt blodtryck. Ska normalt inte överstiga 140 mmhg. Blodtrycket kan skrivas som 140/90 mmhg och uttalas 140 över 90. KÄLLA: Vårdguiden TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN FORTSATT SUBVENTION FÖR KOL- OCH ASTMALÄKEMEDEL Alla kombinationsläkemedel mot astma och KOL kommer även fortsättningsvis att vara subventionerade. Det har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat. Flera företag har sänkt priserna på sina inhalationsläkemedel, och samtliga kombinationsläkemedel blir kvar i högkostnadsskyddet. Lätt förhöjt blodtryck bör utredas BLODTRYCKSSÄNKANDE behandling kan förhindra stroke och död även hos personer med endast lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Hos de flesta av oss ökar blodrycket med åldern och hälften av alla svenskar har förhöjt blodtryck vid den tid de går i pension. Men de flesta, i dag cirka 1 miljon svenskar, har bara ett lätt förhöjt blodtryck med ett systoliskt tryck mellan 140 och 159 mmhg eller ett diastoliskt tryck mellan 90 och 99 mmhg. En så pass liten förhöjning av blodrycket brukar inte behandlas om det inte finns andra riskfaktorer med i bilden, som exempelvis genomgången hjärtinfarkt eller annan tidigare hjärt-kärlsjukdom. I den nya studien, vars resultat publicerats i den vetenskapliga tidskriften Annals of Internal Medicine, har forskarna undersökt om blodtryckssänkande behandling förhindrar hjärt-kärlsjukdom och död hos personer med lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom. Forskarna har sammanställt data från 13 olika studier omfattande cirka personer. Resultaten visar att blodtryckssänkande behandling under fem års tid ledde till en 28 procents minskad risk för stroke, 25 procents minskad risk för död i hjärtkärlsjukdom och 22 procent minskad risk för död. Resultaten tyder även på att behandlingen förhindrade hjärtinfarkt och hjärtsvikt, men sambanden är inte statistiskt säkra. Forskarna bakom studien drar slutsatsen att patienter med lätt förhöjt blodtryck bör utredas med avseende på underliggande risk för hjärtkärlsjukdom och behandlas om det finns sådan risk. LIVSSTILS- FÖRÄNDRING a Ibland kan man komma till rätta med ett lätt förhöjt blodtryck utan läkemedel. Det krävs då olika livsstilsförändringar. Även om det inte är säkert att förändringarna påverkar själva blodtrycket kan åtgärderna bidra till att andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar minskar. Bland de viktigaste åtgärderna räknas: regelbunden motion om alkoholkonsumtionen är för hög snusning Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. 6 Forskning för hälsa

7 ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO Rödbetsjuice som medicin? Kraftpaket I en ny studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska forskare ta reda på om rödbetsjuice kan förbättra konditionen och därmed även livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt orsakad av pulmonell arteriell hypertension, PAH. Studien är den första i sitt slag på patientgruppen. PAH drabbar i första hand lungpulsådrornas finaste grenar och gör så att blodets passage försämras, vilket leder till förhöjt blodtryck i lungpulsådrorna. Både hjärtats och lungornas funktion påverkas och många patienter utvecklar hjärtsvikt. Tillståndet innebär även att Ensamma män dör oftare av stroke Överdödlighet Risken att dö efter stroke är betydligt högre för ensamboende män än för andra grupper. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Studien omfattar närmare patienter under 70 år både kvinnor och män som har insjuknat i stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan. Resultaten har jämförts med en kontrollgrupp om 600 personer utan hjärt-kärlsjukdom. Resultaten visar att 12 år efter stroke hade 36 procent av de ensamboende patienterna (både kvinnor och män) avlidit, att jämföra med 17 procent av de sammanboende patienterna. De ensamboende männen löper högst risk att avlida. Studien visar att 44 procent av de ensamboende männen avled jämfört med 14 procent av de sammanboende männen. Överdödligheten kvarstod även sedan man kompenserat för kända riskfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och utbildningsnivå. Tänkbara orsaker till överdödligheten bland ensamstående kan vara att de lever mindre hälsosamt, är sämre på att ta sina mediciner och kroppen inte kan omsätta nitrat och nitrit till kväveoxid. Kväveoxiden spelar en viktig roll i kroppen eftersom ämnet vidgar kärlen och sänker blodtrycket. Rödbetor, spenat, sallad och mangold innehåller nitrat som bakterierna i munhålan omvandlar till nitrit. När nitrit sväljs ner reduceras ämnet till kväveoxid. Tidigare forskning på friska personer har visat att rödbetsjuice, som har hög koncentration av nitrat, kan förbättra blodflödet till musklerna med närmare 40 procent. Rödbetsjuice används därför ofta inom elitidrotten för att förbättra uthålligheten. Patientstudien på Akademiska sjukhuset ska pågå under 2015 och är ett så kallat korsat blindtest. Det innebär att testpersonerna ena veckan får dricka äkta rödbetsjuice motsvarande fyra rödbetor varje dag, och andra veckan en falsk rödbetsliknande juice som placebo. Personerna själva är ovetande om vilken juice de får. mindre benägna att söka vård i tid om de råkar ut för sjukdomstillbud. Avhandlingen visar att den som drabbas av stroke löper 10 gånger högre risk att få en ny stroke inom 12 år jämfört med de friska kontrollpersonerna. Risken för hjärtinfarkt var fördubblad. Petra Redfors: Long-term poststroke outcome the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. HOPP FÖR PATIENTER MED DIASTOLISK HJÄRTSVIKT Läkemedel Betablockerare kan hjälpa patienter med diastolisk hjärtsvikt, det vill säga hjärtsvikt med bevarad pumpfunktion. Det visar en nationell studie baserad på kvalitetsregistret RiksSvikt och som har letts av forskare vid Karolinska institutet. Tillståndet diastolisk hjärtsvikt innebär att pumpförmågan är kvar, men att hjärtat inte fylls med tillräckligt med blod i avslappningsfasen. Den här formen är vanligare hos kvinnor samt hos äldre, och det har saknats behandling för sjukdomen. I den aktuella studien, som omfattar patienter, fann forskarna att patienter med diastolisk hjärtsvikt och som behandlats med betablockerare hade högre överlevnad än de som inte fått motsvarande behandling. Forskarna ska nu gå vidare och göra kliniska studier för att förhoppningsvis kunna bekräfta resultaten. Lund et al: Association between use of beta-blockers and mortality in patients with heart failure and preserved ejection fraction Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. Forskning för hälsa 7

8 PROJEKTET SMS- LIVRÄDDARE VINNER PRIS Årets projekt IT-informationsförlaget IDG ligger bakom Clio-tävlingen med kategorin Årets projekt års vinnare är projektet SMS-livräddare som drivs av Karolinska institutet och stöds av Hjärt- Lungfonden och Stockholms läns landsting. Projektet SMS-livräddare är etablerat i Stockholm och innebär att frivilliga personer som kan hjärtlungräddning, HLR, kan ingripa vid tillbud. Genom GPS-positioneringsteknik larmas den eller de personer som finns inom 500 meter från en person som har drabbats av misstänkt hjärtstopp. Tiden är den avgörande faktorn vid hjärtstopp och med SMS-livräddare ökar chansen att kunna påbörja HLR innan ambulans och räddningstjänst hinner fram och kan ta över. Projektet påbörjades 2010 och har i dag fler än registrerade användare. Årets projekt är ett lysande exempel på hur IT kan användas för att skapa sann nytta. Hur modern teknik kan lyfta fram det bästa i oss som människor, och det med livsavgörande effekt. För ju fler vi är tillsammans, ju friskare blir vi, lyder juryns motivering. Åldern inget hinder Blodförtunnande medel Äldre har minst lika stor nytta som yngre av behandling med blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer. Det anser Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Vid förmaksflimmer finns en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke och varje år inträffar fall av stroke som orsakats av förmaksflimmer. För att förebygga stroke bör därför personer med flimmer behandlas med blodförtunnande medel. Enligt SBU får inte personer över 65 år behandling med blodförtunnande i den utsträckning som skulle behövas. Skälet kan vara rädsla för biverkningar. Därför har SBU undersökt om det finns vetenskapligt stöd för att även personer över 65 år har nytta av behandling med blodförtunnande och blodproppsförebyggande medel. SBU konstaterar att behandling med blodförtunnande eller blodproppsförebyggande medel har minst lika bra nytta-riskbalans hos äldre som hos yngre. Vid en positiv nytta-riskbalans är nyttan större än risken. SBU: Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare, En systematisk litteraturöversikt 20 till 40 Svår astma kopplas till hjärtsjukdom ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ procent av alla personer med instabil kärlkramp drabbas av hjärtinfarkt Källa: Hjärt-Lungfonden Samband studeras Enligt en amerikansk studie kan personer med svår astma ha 60 procents ökad risk att drabbas av hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp, kärlkramp och stroke jämfört med personer som inte har astma. Forskarna hittade också märkbart förhöjda halter av inflammationsmarkörer hos de svårast sjuka astmapatienterna, vilket leder tanken till att den inflammatoriska process som uppträder vid astma kan leda till inflammation även i kärlen och därmed orsaka hjärtkärlsjukdom. Forskarna är ännu inte klara över sambandet mellan sjukdomarna, men anser att det är viktigt att läkare som behandlar astmapatienter är medvetna om den förhöjda risken och håller noggrann uppsikt över traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar, rökning och fetma. Tattersall et al: Asthma predicts cardiovascular disease events: The Multi-Ethnic Study of Atherosclerosis (MESA) 8 Forskning för hälsa

9 + Viktigt med testamente tycker givarpanelen En majoritet av Hjärt-Lungfondens givarpanel anser att det är mycket eller ganska viktigt att skriva testamente. Mycket viktigt 42,5 % Tveksam, vet ej 6,4 % 3,8 % Inte alls viktigt 32 % Ganska viktigt 15,3 % Inte särskilt viktigt Den som har följt artikelserien Testamentskolan i Forskning för hälsa vet hur viktigt det är att upprätta sitt testamente på ett juridisk korrekt sätt. Har du frågor eller funderingar kring hur man testamenterar delar av sin kvarlåtenskap till förmån för hjärt-, kärl- och lungforskning? Välkommen att kontakta mig för kostnadsfri rådgivning, säger familjejuristen Lena Krantz. Du når Lena Krantz, jurist på Juristbyrån i Danderyd och Vallentuna på telefon Testamentskolan: VÄLKOMMEN I GIVARPANELEN a Givarpanelen är en internetbaserad panel bestående av Hjärt- Lungfondens givare. Det är frivilligt att vara med och självklart helt anonymt. Som medlem i panelen får man en enkät via e-post cirka fem gånger per år. Frågorna handlar om givande, forskning och hjärt-lungsjukdom. Välkommen att anmäla dig. Allt du behöver göra är att skicka ett mejl med ditt namn, din e-postadress och din adress till givarpanelen@hjart-lungfonden.se Forskning för hälsa 9

10 När Ingrid Fredholm fick diagnosen typ 2-diabetes fattade hon ett beslut. Hon skulle ta kommando över sjukdomen. Med hjälp av medicin, motion och sundare mat mår hon i dag bättre än på många år. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONAS LARSSON Goda vanor är Ingrids bästa medicin 10 Forskning för hälsa

11 Personligt Namn: Ingrid Fredholm Ålder: 81 Yrke: Pensionär och fram till 65 år kanslist på Motala kommun. Familj: Sedan maken Stig dog 2005 besöker hon ofta barn och barnbarn i Saltsjöbaden, söder om Stockholm. Bor: Motala Fritidsintresse: Handarbetar eller löser gärna korsord när hon inte umgås med vänner. Forskning för hälsa 11

12 Jag står på samma värde varje gång. Det är bara midjemåttet som förändras och blir mindre. Och det är jag glad för, då blir det lättare att hålla igång. Egentligen bor Ingrid Fredholm i Motala, men just i dag är hon på besök hos sonen Anders och hans familj som bor i Saltsjöbaden söder om Stockholm. Kaffet är kokat och sockerkakan är framdukad. Kakor äter hon själv väldigt sällan och just denna är bakad för barnbarnens skull. Själv tar hon ett kex med en bit ost på. Se här, säger hon och drar i byxlinningen som sitter löst kring magen. Sex kilo har jag blivit av med och både byxor och kjolar har jag fått sy in. Den där övervikten saknar jag inte. Det har gått fem år sedan diagnosen och lika lång tid sedan Ingrid Fredholm under en minisemester i Estland förstod att något inte var som vanligt i kroppen. Jag var i Tallinn på spa-resa med en väninna. På hotellet serverade de en måltidsdryck som var så god. Jag drack och jag drack, både för att den smakade bra och för att jag var så törstig hela tiden. Törsten höll i sig och inför bussresan hem hade hon laddat med vattenflaskor. Jag insåg att det här knappast var normalt och redan då misstänkte jag att det var diabetes. Min bror hade fått det och jag började tro att jag drabbats av samma sak. Hemma i Motala tog hon kontakt med en väninna med diabetes. Hon hade en sådan där liten apparat som man kan mäta blodsockret med. Ett stick i fingret visade 14 till 15, och det var så högt att hon genast ville skicka mig till vårdcentralen. (Ett normalvärde ligger mellan 6 och 8,7 mmol/l beroende på om man ätit eller inte.) Ingrid fick tid samma dag och om det inte varit fredag hade hon fått stanna kvar på sjukhus över natten. Under helgen livnärde hon sig på knäckebröd. På måndagen låg värdet på en mer normal nivå och Ingrid har sedan dess lärt sig att det finns annat än hårt bröd som håller hennes diabetes i schack. Hälsokuren består av en blodsockersänkande tablett morgon och kväll, plus en tablett mot höga blodfetter, en daglig promenad eller en cykeltur, och minst ett mål husmanskost varje dag. Att det fungerar bekräftas vid besöken hos diabetessköterskan. Jag står på samma värde varje gång. Det är bara midjemåttet som förändras och blir mindre. Och det är jag glad för, då blir det lättare att hålla igång. HEMMA I MOTALA betyder tisdagar långpromenad med väninnorna. Minst en timmes vandring står på schemat. Efteråt samlas de på hemkvarterets kafé för en kopp kaffe och en smörgås gjord på grovt bröd. Jag bor i ett väldigt socialt område och även de som inte promenerar ansluter ofta vid kaféet. Många fler än jag har diabetes, och många mår mycket sämre än jag. 12 Forskning för hälsa

13 Forskning för hälsa 13

14 Forskningens mål INGRIDS TIPS TILL ANDRA MED TYP 2-DIABETES Motionera ut och rör på dig. Gärna tillsammans med andra så blir det roligare! Strunta i sötsakerna. Kan du inte hoppa över bakelsen till kaffet blir du aldrig bra! Ät varierad och hemlagad mat, gärna husmanskost. Laga många portioner och frys in. I flera år har Ingrid skänkt pengar till forskning kring diabetes. Hittills har hon varit förskonad från andra sjukdomar som kan kopplas till diabetes och lider varken av högt blodtryck eller av problem med hjärta och kärl. Hon är glad att hon inte, som sin bror, måste ta sprutor mot sin diabetes. Även om hon själv mår bra i dag hoppas hon att forskningen ska kunna ge ett svar på varför hon har drabbats. Diabetes har ju blivit en välfärdssjukdom som ofta drabbar överviktiga. Så varför drabbas jag? Visserligen har jag varit lite rundare än nu, men inte mer än så. Och jag har alltid rört mig mycket. Så länge min man levde hade vi jakthundar som behövde rastas. När jag är här i Saltsjöbaden passar jag på att promenera med familjens hund Wilma. Inte heller har jag varit rökare. Sjuk av annat har hon inte heller varit. När jag var hos diabetesläkaren för fem år sedan var det första gången jag var på sjukhuset sedan min son Anders föddes för 47 år sedan. Någonstans tror hon ändå att den diabetes hon fått är ärftlig eftersom hennes bror också är drabbad. Men om hennes föräldrar haft diabetes är det ingen som kan svara på i dag. BESTÄLL SKRIFTEN OM DIABETES UTAN KOSTNAD Läs mer om diabetes i Hjärt-Lungfondens skrift Diabetes en kärlsjukdom. Beställ den utan kostnad med talongen längst bak i tidningen. Den finns även som pdf eller att beställa på Stöd forskningen om diabetes Omslag_Diabetes_sep_2014.indd 1 INSAMLING PÅGÅR Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Bättre k Trots framgångsrik forskning finns kunskapsluckor kring kopplingen mellan diabetes och hjärtsjukdom. Fler skulle må bättre längre om förloppet kunde upptäckas och stoppas tidigare. KUNSKAPEN OM DIABETES har ökat markant de senaste åren och nya behandlingsmetoder gör diabetesvården allt bättre. Kunskap om vikten av att behandla flera riskfaktorer, som högt blodtryck, förhöjt blodsocker och höga blodfetter, gör att komplikationer kan förebyggas med läkemedel och livsstilsförändringar. Men fortfarande drabbas två av tre personer med diabetes typ-1 respektive typ-2 av hjärt-kärlsjukdom. För den som får hjärtinfarkt vid diabetes ökar också risken för en ny infarkt och komplikationer som för tidig död. Har man diabetes och får en hjärtinfarkt är det vanligt att man inte får typiska symptom. Somliga känner inte av den typiska bröstsmärtan utan drabbas enbart av besvär som yrsel, kallsvettighet eller trötthet, vilket kan misstolkas som symptom på lågt blodsocker. En sådan smygande infarkt kan göra att man inte söker hjälp alls eller söker hjälp för sent, säger överläkare Anna Norhammar. Tack vare forskningsbidrag från Hjärt-Lungfonden kan hon dela sin arbetstid mellan Fysiologkliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm, där hon möter patienter med hjärtproblem, och en tjänst på enheten för kardiologi vid Karolinska institutet i Solna, där hon forskar kring överdödlighet i hjärtkomplikationer vid diabetes. Det är inte ovanligt att diabetes upptäcks först när en person drabbats av en infarkt. Om man gör en sockerbelastning hos personer som har haft hjärt- 14 Forskning för hälsa

15 ärlhälsa vid diabetes ILLUSTRATION: KJELL ERIKSSON DETTA HÄNDER I KROPPEN VID TYP 2-DIABETES Glukos Insulin Bukspottkörteln tillverkar insulin. infarkt har en fjärdedel av dem oupptäckt diabetes. Alltså måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigare. TYP 1- OCH TYP 2-DIABETES är ärftligt och omkring var fjärde svensk bär på en eller flera diabetesgener. Ett viktigt forskningsmål är därför att förebygga och behandla diabetes, via gentester eller andra markörer som bättre kan identifiera högriskpersoner. Lika viktigt är att förstå varför 70 procent av dödsfallen hos individer med diabetes beror på hjärt-kärlkomplikationer. Diabetes kopplas oftast ihop med problem med synen, njurar eller förändringar i blodkärl och nerver, alltså sjukdomar som drabbar de små kärlen, exempelvis i fötterna. Men vi vet att en kombination av små och stora kärl påverkas av diabetes, och att det är sjukdom i de stora kärlen som är huvudorsaken till stroke, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, säger Anna Norhammar. Det starka sambandet mellan diabetes och hjärtsjukdom, och den höga förekomsten av diabetes hos dem med hjärtkomplikationer är skälet till att Hjärt-Lungfonden stödjer forskning som kartlägger samband mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Cellernas känslighet för insulin är nedsatt, så kallad insulinresistens. Halterna av både socker och insulin stiger i blodet. Det är inte ovanligt att diabetes upptäcks först när en person drabbats av en infarkt. Anna Norhammar, forskare Forskningen har redan lett till stora förbättringar. För 20 år sedan var dödligheten efter en hjärtinfarkt dubbelt så hög hos individer med diabetes jämfört med andra. Den siffran har avsevärt förbättrats. För att få ökad insikt om kopplingarna mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom behövs mer forskning. Dels sådan klinisk och patientnära forskning som görs av Anna Norhammar och hennes forskarkollegor, dels sådan molekylärbiologisk forskning som Maria Gomez och hennes team bedriver (läs mer på FAKTA OM TYP 2-DIABETES I Sverige har minst personer diabetes. Av dem har procent typ 2-diabetes vilket är den typ som ökar mest i Sverige och i världen. Sjukdomen kan komma smygande och en person kan ha förhöjda blodsockervärden i flera år utan att veta om det. När symptom som ökad törst, trötthet eller dimsyn ger sig till känna kan sjukdomen redan ha pågått en tid. Forskning har visat att typ 2-diabetes är vanligare hos personer som är överviktiga, i första hand bukfetma, lider av högt blodtryck eller har förändrade blodfetter höga triglycerider och låga HDL-kolesterolvärden samt höga insulinnivåer. Sammantaget kallas detta ofta det metabola syndromet. ANDRA RISKFAKTORER FÖR TYP 2-DIABETES ÄR: i benen) Ungefär 70 procent av alla dödsfall hos personer med diabetes förklaras av hjärt-kärlkomplikationer. sidorna 18-19). Hjärt-Lungfondens diabetesmål är att inom tio år förstå sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomsten av hjärtsjukdom hos personer med diabetes. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO SUSANNE KRONHOLM Källa: Hjärt-Lungfonden Forskning för hälsa 15

16 Närstående stödet i vardagen Vill du berätta om hur det är att vara närstående till någon som är sjuk? Din berättelse kan bli ett stöd för andra. Skicka ett mejl till info@hjart-lungfonden.se Pappa ska ha det bra Först kommer diagnosen. Därefter följer dagar och nätter av både oro och lättnad. Gerd Franzons far Carl-Olov har KOL och tillsammans med systern gör hon allt för att pappan ska känna sig trygg. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO PRIVAT MINA BÄSTA RÅD För din närstående: A och O är att lära er om sjukdomen tillsammans. Det finns bra information! Det bästa du kan göra är att vara där, samt stötta, styra och hjälpa till i vårdkontakterna. För dig själv: Skapa ett nätverk omkring dig. Min syster och jag hjälps åt med allt. KOL: Börja aldrig röka! Och om du röker, fimpa. Ingen cigarett kan vara värd det lidande rökning orsakar. GERD FRANZON SOM ÄR med i Hjärt- Lungfondens givarpanel skrev: Jag har en pappa med KOL som har det jobbigt med täta infektioner, andningssvårigheter och sjukhusbesök. Allt detta på grund av framför allt aktiv, men även passiv rökning. Själv har jag astma som begränsar mig i mitt dagliga liv. Att vara närstående till någon som är kroniskt sjuk handlar till stora delar om att leva med oro. Hur hanterar man den? Vi träffas över en lunch i närheten av Gerd Franzons arbete vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hennes pappa Carl-Olov är 87 år och fick diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom när han nyligen fyllt 80 år. JAG KUNDE HÖRA att pappas andning var annorlunda. Han kom till en specialist och fick ganska snabbt diagnosen KOL. Han rökte under tjugo års tid, slutade i 40-årsåldern men utsattes sedan för passiv rökning i ytterligare tjugo år på sin arbetsplats, berättar hon. Relativt snabbt försämrades Carl- Olovs hälsa. Minsta lilla infektion får konsekvenser i form av andningssvårigheter och segt slem som han inte kan hosta upp. Det sätter sig som en propp i luftvägarna. När man inte får luft känns det som om man ska dö, med risk att man hyperventilerar. Det är otroligt ångestladdat. Att stå bredvid sin pappa och se honom bli högröd i ansiktet av syrebrist, rossla och kippa efter luft är hemskt. Erfarenheterna från hennes egna astmaattacker har varit räddaren i nöden flera gånger. Hon pratar lugnt, ser till att pappan försöker andas på rätt sätt och klappar honom lugnande på ryggen. Förutom att vänta på ambulansen kan man inte göra så mycket mer än att bara vara där, säger hon. DET ALLRA SVÅRASTE för Gerd Franzon och hennes syster Siw Zaar är att pappan bor cirka en timmes resväg bort, ute på landet med få grannar. Mellan försämringsperioderna är han pigg och alert och även om han är rädd för andningssvårigheterna som kan komma från någon timme till en annan vill han helst bo hemma. Nu är han tack och lov kopplad till larm, får bra hjälp från hemtjänst och träffar en sjukgymnast som ger bra andningstips. Tidigare oroade vi oss ständigt för att han skulle bli dålig när han var ensam hemma. Nu känns det mycket tryggare. Gerd Franzon och hennes syster har stort stöd i varandra. De har läst på om sjukdomen, ringer pappan dagligen och hjälps åt med allt som rör honom. Som närstående får man söka stöd hos andra för att kunna hjälpa den som är sjuk, säger Gerd Franzon. Om jag varit ensam med det här hade det varit oerhört tungt och oroligt. 16 Forskning för hälsa

17 Lös Hjärt-Lungfondenkrysset! Vinn Hjärtat, en bok som har skrivits av några av Sveriges främsta hjärtspecialister, forskare och läkare. Gör så här: Lös krysset och skicka in lösningen senast den 11 juni. E-post: Mejla lösenordet i de blåtonade rutorna till korsord@appelberg.com Kom ihåg att ange ditt namn, din postadress, ditt telefonnummer och din e-postadress. Vykort: Skriv lösenordet på ett vykort, komplettera med ditt namn och dina adressuppgifter och skicka till: Hjärt-Lungfondenkrysset, Appelberg, Box 7344, Stockholm Lösenordet i förra krysset var Forskning för små hjärtan och vinnarna är: Anita Gustafsson, Vaggeryd, Signe Niemi, Övertorneå, Stig Westerberg, Ekerö, Margareta Jakobsson, Filipstad, Annalisa Bengtsson, Uddevalla, Barbro Svensson, Västerås, Lisbeth Hansson, Sundborn, Britt Wingqvist, Kristianstad, Thord Mattsson, Dals-Långed, Arne Carlsson, Lindesberg, Lars Åkesson, Helsingborg, Daisy Ljungdahl, Trelleborg, Ingrid Moberg, Hässleholm, Ove Engström, Luleå och Roger Taflin, Umeå Grattis! Boken beskriver olika hjärtsjuk domar, hur de uppstår och deras behandling. KORSORD: MARIE PETERSSON-ENGNEL FOTO: ISTOCKPHOTO Forskning för hälsa 17

18 Stopp för skador i kärlen Det är känt att patienter med diabetes oftare drabbas av livshotande sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt, som en följd av stela och tilltäppta blodkärl. Men varför blir blodkärlen hårda av högt blodsocker? TEXT OCH FOTO SVEN MAGNUSSON 18 Forskning för hälsa

19 Vi hoppas kunna stoppa den destruktiva kedjan: Från det förhöjda blodsockret till de inflammatoriska processer som skadar blodkärlens väggar. I SIN FORSKNING har professor Maria Gomez och hennes kollegor vid Clinical Research Centre, CRC, i Malmö nu gjort ett genombrott som kan få stor framtida betydelse. En viktig del av förklaringen till varför högt blodsocker påverkar blodkärlen hos personer med diabetes kan vara ett protein kallat NFAT. Proteinet aktiveras när blodsockret är förhöjt och startar en kedja av händelser som skadar blodkärlen och snabbar på åderförfettningen. Vi hoppas kunna stoppa den destruktiva kedjan: Från det förhöjda blodsockret till de inflammatoriska processer som skadar blodkärlens väggar, säger Maria Gomez. FOKUS FÖR HENNES forskargrupp är att förstå varför cellerna i kärlväggen reagerar på förändringar i blodets sockernivåer och att på sikt ta fram en behandling riktad mot just de skador diabetespatienter får i blodkärlen. Proteinet NFAT är viktigt under fosterstadiet, men ligger sedan och vilar i cellväggarna. Maria Gomez hypotes är att proteinet plötsligt får fart av höjt blodsocker och vandrar från cellkroppen in i cellkärnan, där det startar en process som leder till inflammation vilket i sin tur skadar blodkärlens väggar ARBETADE MARIA GOMEZ i ett laboratorium i USA tillsammans med en kollega när det plötsligt hände en timme efter midnatt. De kunde se en bild av hur NFAT tog sig in i cellkärnan när cellerna utsattes för skadliga stimuli. Vi sprang runt i korridoren och skrek: Det är sant! Det är sant! Men det fanns inte en kotte att dela det med Men att bara se vad som händer räcker inte. Nu var frågan om det gick att förhindra proteinet från att ta sig in i cellkärnan och stöka till. Och om det kanske också var möjligt att mota tillbaka ett protein som redan skapat sig en plats i kärnan? Av en slump hade hon kontakt med andra forskare i USA som försökte ta fram läkemedel som förhindrar avstötning i samband med transplantationer. Deras forskning fokuserade på immunceller, men de fick inte läkemedlet att fungera. Men i våra tester på möss kunde vi se att deras immunhämmande substans förhindrade att NFAT-proteinet aktiverades i kärlväggen. Substansen verkade bara i möss med diabetes och som hade höga sockernivåer. Medicinen blockerade alltså NFAT-proteinet hos mössen. Proteinet stannade kvar i cellkroppen och blodkärlen skadades inte. Åderförfettningen förhindrades. UPPTÄCKTEN KAN VARA ett avgörande steg mot en effektiv behandling av de kärlskador som merparten av alla diabetespatienter får och som är den vanligaste dödsorsaken bland personer med diabetes. Men ännu pågår bara försök på möss. Det finns säkert andra mekanismer som skadar blodkärlen hos personer med diabetes, men den vi har beskrivit är av stor betydelse och öppnar upp för nya behandlingsmöjligheter. I DAG LÄGGER Maria Gomez stort fokus på småkärlen. Tillsammans med professor Håkan Arheden i Lund studerar de hjärtmuskelns blodkärl och de problem som diabetesdrabbade får av försämrad cirkulation där. Det gör att kärlen förlorar förmågan att vidga sig när du till exempel springer till en buss och behöver extra syre till hjärtat. Men varför blir cellerna i blodkärlen så slöa? Det är en fråga vi vill svara på, säger Maria Gomez. Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. Personligt Namn: Maria Gomez Familj: Man och tre barn, 19, 15 och 9 år. Bor: I ett gammalt renoverat hus på landet utanför Lund. Intressen: Springer varje dag, läser, lyssnar på musik. Dold talang: Lagar inte mat men är duktig på att duka fint och mysigt. Det visste du inte om Maria 1: Har sprungit drygt 20 mil med guide under sex dagar i Atlasbergen söder om Marrakech i Marocko. Det visste du inte om Maria 2: Har spelat både i Uruguays och i Sveriges landslag i landhockey. Om stödet från Hjärt-Lungfonden: Det möjliggör min forskning och är dessutom en kvalitetsstämpel. Forskning för hälsa 19

20 I somras gjorde Magnus Hedqvist en fjällvandring och njöt av varje steg. Men vägen till fjällets topp har varit längre än så. För drygt tre år sedan fick han diagnosen hjärtsvikt och dilaterad kardiomyopati. Ett hjärtbyte räddade hans liv. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO MATS SAMUELSSON En välsignelse för ett trött hjärta Magnus Hedqvist, 51 år, är präst och en människa som tänker innan han talar. Flera gånger under vårt samtal reagerar han på en fråga med att sluta ögonen och gå in i sig själv. När han öppnar ögonen och svarar är orden väl valda. Magnus Hedqvist vill berätta om sin hjärtsjukdom i hopp om att kunna hjälpa andra. Jag tycker att man ska fråga sig kan jag kanalisera denna i sig meningslösa erfarenhet som jag inte själv har valt? Då kan en ny mening utkristallisera sig även av lidande. Till exempel genom att dela sin erfarenhet med andra. Den smög sig på, insikten om att något inte stod rätt till med Magnus hälsa. Sommaren 2011 kom familjen Hedqvist Magnus, hans fru Katarina som också är präst, och fyra barn tillbaka till Sverige och Växjö efter drygt sex fina år i en luthersk församling i Costa Rica. Omställningen blev inte helt enkel för familjen. Orken stämde inte, till exempel blev jag väldigt andfådd när jag spelade boll med barnen. Dessa tidiga signaler förklarade jag för mig själv med att jag bara hade fått sämre kondis. Det hände också mycket annat i livet som oroade och påverkade mig. Magnus Hedqvist, som alltid har varit en rörlig person med god fysik, kände sig allt oftare trött och nedstämd. Min fru nämnde min dåliga ork för en gemensam vän som är hjärtläkare. Han tyckte att vården borde titta på detta och så kom det igång. Undersökningarna visade att Magnus Hedqvist hade hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdomen dilaterad kardiomyopati. Beskedet väckte starka minnen och känslor. Hans egen pappa dog i akut hjärtflimmer när han var 48 år, ungefär samma ålder som han själv nu när han fick sin hjärtdiagnos. Sedan min pappa dog har jag undrat om jag själv skulle få fylla 48 år, men jag har sagt till mig själv att jag lever sundare än han gjorde. Allt detta revs upp när läkaren gav mig beskedet. LIVET I ÖVRIGT blev inte heller enklare. Magnus Hedqvist genomgick en yrkesmässig kris och efter 20 år som präst valde han att ta en paus från kyrkan och började arbeta som terapeut på ett kriscentrum. Han trivdes men fysiskt mådde han efter hand allt sämre. I början av 2013 fick han en ICD, en liten defibrillator, inopererad. Den första ICD-operationen fick göras om och medicineringen orsakade en del problem. Sjukdomen påverkade livet i allt högre grad. Inledningsvis hade jag hoppats att tabletterna, bland andra betablockerare, skulle hjälpa men de gav mig biverkningar och jag fick byta. Under sommaren samma år började jag ta alltmer vätskedrivande och kunde bara gå mycket korta sträckor. Min livslust försvann och det slog sig på humöret. Jag som alltid har tyckt om att leva kände inte igen mig själv. 20 Forskning för hälsa