Vändpunkt SCAPIS Kärlhälsa Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt Lång väg till fjällets topp DESSUTOM:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vändpunkt SCAPIS Kärlhälsa Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt Lång väg till fjällets topp DESSUTOM:"

Transkript

1 Forskning för hälsa Stöd forskningen om diabetes INSAMLING PÅGÅR Vändpunkt Goda vanor vid typ 2-diabetes SCAPIS Gunn är deltagare Kärlhälsa Hopp om nya behandlingar Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt Lång väg till fjällets topp DESSUTOM: Ensamma män lever farligare a Astma ökar risken för hjärt-kärlsjukdom a Så stöttar Gerd sin KOL-sjuka pappa a Studie om HLR a Thomas blogg gav pengar till forskning

2 Innehåll 2/ Rädda liv. Den mest effektiva hjärtlungräddningen undersöks i ny studie. 6 Blodtryck. Även lätt förhöjt blodtryck bör utredas för att minska risken för sjukdom i hjärta och kärl. 10 Kommando. När Ingrid Fredholm fick typ 2-diabetes tog hon tag i sin livsstil på en gång. 14 Diabetes. 3 av 4 personer med diabetes riskerar sjukdom i hjärta och kärl. 16 Närstående. Gerd Franzon stöttar sin KOL-sjuka pappa. Hon vill att han ska känna sig trygg. 17 Korsord. Lös krysset och vinn boken Hjärtat Magnus Hedqvist njuter av varje steg han tar. 20 Hjärtsvikt. 47 år gammal drabbades Magnus Hedqvist av svår hjärtsjukdom. Ett nytt hjärta klappar nu i hans bröst. n 27 Fråga doktorn. Docent Karl Franklin svarar på frågor om sömnapné. 20 Några kilo lättare och Ingrid Fredholms typ 2-diabetes hålls i schack. Det är sant! Forskaren Maria Gomez upptäckt kan hindra skador i kärlen. Vi stödjer forskarens dröm! Hjärt-Lungfonden har tydliga mål för den forskning vi stödjer och vi har en stark tro på att vi tack vare era gåvor och forskarnas hårda arbete ska nå dit vi önskar. Ett exempel är forskningen om sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-Lungfondens mål är att inom tio år förstå sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomsten av hjärtsjukdom hos personer med diabetes. Forskningen är angelägen. Två av tre personer med diabetes drabbas av hjärt-kärlsjukdom. För den som får hjärtinfarkt vid diabetes ökar risken för en ny infarkt och för tidig död. I det här numret av Forskning för hälsa berättar professor Maria Gomez om målet att ta fram en behandling riktad mot just de skador diabetespatienter får i blodkärlen. Det är fascinerande att få en inblick i en forskares vardag och att få en målande beskrivning av varje forskares dröm att få uppleva ett verkligt genombrott som kan få stor framtida betydelse. I vår har vi för andra året i rad en kampanj där vi uppmärksammar diabetes och samlar in pengar till forskningen. Tillsammans tar vi nästa steg för att nå vårt mål för forskningen. Stort tack för er tro på forskningen och för era gåvor! Kristina Sparreljung, generalsekreterare Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Sjödin REDAKTÖR Karin Myhrström, REDAKTIONELL PRODUKTION Appelberg Publishing Group AB OMSLAGSFOTO Mats Samuelsson TRYCK EditaBobergs Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon Fax Org nr E-post Hemsida Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Gåvoservice Telefontid Telefon E-post Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlings kontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt. 2 Forskning för hälsa

3 NÄRSTÅENDE Sidan 1(4) Vad hände sedan? Livet har delats in i före och efter hjärtsjukdomen Tre frågor till Ulrika Ivarsson, 49 år, som för två år sedan intervjuades om sin obotliga hjärtsjukdom. Har du förlikat dig med din sjukdom? Det har jag, och jag försöker göra det bästa av situationen. Förra året träffade jag en man och flyttade från Stockholm till Örebro. Men jag kommer aldrig acceptera att jag har drabbats av en obotlig hjärtsjukdom. Jag blir inte bättre, sannolikt kommer tillståndet att försämras någon gång i framtiden. Min läkare har nämnt att ett hjärtbyte kan bli aktuellt i framtiden. Man har dessutom upptäckt en inflammatorisk sjukdom i lungorna, sarkoidos, som jag inte har några symptom av men som kan ligga bakom min hjärtsjukdom. Hur går dina tankar kring ett hjärtbyte? I början tänkte jag bara nej!, men jag har läst om T Ulrika Ivarsson fick sin hjärtdiagnos 2010 och berättade om den erfarenheten i Forskning för hälsa 3/2013. Hon har hypertropisk kardiomyopati och läget är rätt stabilt tack vare läkemedel och ICD. andras erfarenheter från olika bloggar och ser att många av dem ställer upp både i idrottstävlingar och i Vasaloppet. Men jag hoppas att forskningen och utvecklingen hinner nå fram till andra lösningar som kan laga mitt hjärta innan det är dags för ett eventuellt hjärtbyte för min del. Du älskade att träna innan du blev sjuk. Jag styrketränar, det är bra för mig och inte så konditionskrävande. Jag testar också medicinsk qi gong som gör gott för andningen och som förhoppningsvis kan hjälpa mig att hitta ro och slappna av. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH LINDRING FÖR SVÅRT KOL-SJUKA Stärkande Läkemedelssubstansen roflumilast minskar antalet försämringsepisoder (exacerbationer) och sjukhusinläggningar hos patienter med svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Det visar nya data från en stor studie. Patienter med svår KOL behandlas i dag med en kombination av olika läkemedel, men trots detta lider många av täta försämringsperioder som försämrar deras lungkapacitet. Läkemedel med roflumilast, som Daxas, finns i Sverige och kan förskrivas av alla läkare som behandlar KOL-patienter. Martinez et al: Effect of roflumilast on exacerbations in patients with severe chronic obstructive pulmonary disease uncontrolled by combination therapy (REACT): a multicenter randomised controlled trial Närstående När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom i hjärta, kärl eller lungor påverkas också du. Den här skriften från Hjärt-Lungfonden är riktad till dig. Vilka reaktioner är vanliga vid omskakande besked? Livet blir oftast inte precis som det var innan sjukdomen fanns där. Vissa saker blir viktigare, andra känns mindre viktiga än förr. Men det är inte nödvändigtvis så att livet blir sämre. Ur Hjärt-Lungfondens miniskrift Närstående. Ladda ned den utan kostnad på Vegetariskt för patienter i Örebro Grönare val Patienterna på hjärtkliniken vid universitetssjukhuset i Örebro ska få prova på vegetarisk kost under de dagar de är inlagda. Tanken är att ge dem en puff till att bryta ohälsosamma kostmönster och upptäcka att vegetarisk eller nästan vegetarisk mat kan vara väl så god som exempelvis falukorv och pasta. Ingen kommer dock att tvingas äta grönt utan vill man hellre ha den vanliga sjukhusmaten kommer man att få den. 8 procent av Sveriges befolkning äldre än 45 år beräknas ha KOL Källa: Socialstyrelsen Forskning för hälsa 3

4 FOTO & ILLUSTRATION: HJÄRT-LUNGFONDEN/JOHNÉR Ny studie ska rädda fler liv VARJE ÅR DRABBAS omkring personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp. Endast 500 räddas till livet. Hjärtstoppet orsakas oftast av akut hjärtsjukdom med kammarflimmer som skapar ett elektriskt kaos i hjärtat. Tiden till behandling med hjärt-lungräddning (HLR) och hjärtstartare är helt avgörande för överlevnaden och för varje minut som går utan behandling minskar chansen till överlevnad med 10 procent. Dagens europeiska riktlinjer för HLR rekommenderar 30 bröstkompressioner följda av två inblåsningar med luft. Enigheten är stor om att inblåsningarna gör nytta vid hjärtstopp som orsakas av olycksfall, kvävning eller drunkning, däremot är det oklart om de har någon effekt vid akut hjärtsjukdom. Är HLR med enbart bröstkompressioner lika effektivt eller kanske till och med bättre än hjärt-lungräddning med både bröstkompressioner och inblåsningar med luft när en person drabbas av plötsligt hjärtstopp? Det ska en ny stor studie som kallas TANGO2 ge svar på. Studien startar i Stockholms län under våren 2015 och ska därefter successivt utökas till resten av Sverige. Målet är att studien ska omfatta personer som drabbas av hjärtstopp och där allmänhet, räddningstjänst eller polis rycker in och ger HLR. I studien kommer SOSoperatörer ge instruktioner till hjälpsökande att utföra HLR med eller utan inblåsningar. Forskarna tror att resultatet på sikt kan få stor inverkan på hur HLR kan komma att utföras. Förenklad HLR med enbart kompressioner skulle troligen öka bland andelen vuxna som får HLR i väntan på ambulans, något som skulle öka överlevnaden. Forskarna påpekar att barn med hjärtstopp inte ingår i studien eftersom inblåsningar är en viktig del av HLR-behandlingen av barn. Hjärtstoppcentrum vid Södersjukhuset och Karolinska institutet ansvarar för studien som har finansiellt stöd av Hjärt- Lungfonden och Stockholms läns landsting. Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. 4 Forskning för hälsa

5 Mer motion minskar hjärtrisk vid diabetes Aktivt liv Personer med diabetes har kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. Ny norsk forskning visar emellertid att mycket motion delvis kan kompensera den förhöjda risken. Forskningsresultaten visar att aktiva personer med diabetes löper samma risk att drabbas av en första hjärtinfarkt som inaktiva personer utan diabetes. Inaktiva personer med diabetes hade däremot 140 procents ökad risk jämfört med inaktiva personer utan diabetes. Børge Moe et al: The adverse association of diabetes with risk of first acute myocardial infarction is modified by physical activity and body mass index: Prospective data from the HUNT study UTDRAGEN PROPP FÖRBÄTTRAR RÖRLIGHET Stroke Trombektomi, det vill säga mekaniskt avlägsnande av en blodpropp i hjärnans främre del inom sex timmar, ger bättre rörlighet efter stroke än enbart behandling med proppupplösande behandling, trombolys. Det visar en holländsk studie som omfattar 500 strokepatienter. Däremot förelåg ingen skillnad i dödlighet mellan grupperna. ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ Egna stamceller stöttar insulinproduktion Reparation Vuxna personer som nyligen insjuknat i diabetes typ 1 har för första gången behandlats framgångsrikt med egna stamceller. Behandlingen, som ägde rum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, lyckades hejda den förstörelse av de insulinproducerande betaceller som äger rum vid typ 1-diabetes. De insulinproducerande betacellerna finns i bukspottkörteln. Vid typ 1-diabetes angriper det egna immunförsvaret betacellerna och förstör dem. När insulinproduktionen sjunker går blodsockret inte längre att kontrollera. Om diagnosen ställs tidigt lever fortfarande en del betaceller. I studien delades patienterna in i två grupper. Båda grupperna behandlades med insulin. Hälften av gruppen fick dessutom injektioner med egna speciella stamceller som kan söka upp skadad vävnad, exempelvis angripna betaceller i bukspottskörteln. Efter ett år hade de patienter som fått insulin och stamcellsbehandling en bevarad, och i vissa fall till och med ökad insulinproduktion. Kontrollgruppen hade den förväntade nedgången i insulinproduktionen. Om ytterligare studier visar liknande resultat kan behandling med stamceller bli en standardbehandling vid nyinsjuknande i typ 1-diabetes. Den kan också komma att användas som förebyggande behandling av barn och vuxna med känd hög risk för att drabbas av sjukdomen. Carlsson et al: Preserved Beta-Cell Function in Type 1 Diabetes by Mesenchymal Stromal Cells Berkhemer et al: Intraarterial treatment within 6 hours after stroke onset improves functional recovery Under 2014 delades 225 miljoner kronor ut till forskningen. Hjärt-Lungfonden delar återigen ut rekordbelopp till Sveriges främsta forskare. 100 tusen svenskar lever med följderna av stroke Källa: Hjärt-Lungfonden Forskning för hälsa 5

6 95 procent av hjärtbarnen når i dag vuxen ålder Källa: Hjärt-Lungfonden BLODTRYCKSMÄTNING Mäter det högsta och det lägsta trycket i en pulsåder i enheten millimeter kvicksilver (mmhg). Lägst tryck Det lägsta trycket, då hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod, kallas diastoliskt blodtryck. Ska normalt inte överstiga 90 mmhg. Höger kammare Vänster kammare Lungor Högst tryck Det högsta trycket under ett hjärtslag, då hjärtat pumpar ut blodet, kallas systoliskt blodtryck. Ska normalt inte överstiga 140 mmhg. Blodtrycket kan skrivas som 140/90 mmhg och uttalas 140 över 90. KÄLLA: Vårdguiden TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN FORTSATT SUBVENTION FÖR KOL- OCH ASTMALÄKEMEDEL Alla kombinationsläkemedel mot astma och KOL kommer även fortsättningsvis att vara subventionerade. Det har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat. Flera företag har sänkt priserna på sina inhalationsläkemedel, och samtliga kombinationsläkemedel blir kvar i högkostnadsskyddet. Lätt förhöjt blodtryck bör utredas BLODTRYCKSSÄNKANDE behandling kan förhindra stroke och död även hos personer med endast lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Hos de flesta av oss ökar blodrycket med åldern och hälften av alla svenskar har förhöjt blodtryck vid den tid de går i pension. Men de flesta, i dag cirka 1 miljon svenskar, har bara ett lätt förhöjt blodtryck med ett systoliskt tryck mellan 140 och 159 mmhg eller ett diastoliskt tryck mellan 90 och 99 mmhg. En så pass liten förhöjning av blodrycket brukar inte behandlas om det inte finns andra riskfaktorer med i bilden, som exempelvis genomgången hjärtinfarkt eller annan tidigare hjärt-kärlsjukdom. I den nya studien, vars resultat publicerats i den vetenskapliga tidskriften Annals of Internal Medicine, har forskarna undersökt om blodtryckssänkande behandling förhindrar hjärt-kärlsjukdom och död hos personer med lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom. Forskarna har sammanställt data från 13 olika studier omfattande cirka personer. Resultaten visar att blodtryckssänkande behandling under fem års tid ledde till en 28 procents minskad risk för stroke, 25 procents minskad risk för död i hjärtkärlsjukdom och 22 procent minskad risk för död. Resultaten tyder även på att behandlingen förhindrade hjärtinfarkt och hjärtsvikt, men sambanden är inte statistiskt säkra. Forskarna bakom studien drar slutsatsen att patienter med lätt förhöjt blodtryck bör utredas med avseende på underliggande risk för hjärtkärlsjukdom och behandlas om det finns sådan risk. LIVSSTILS- FÖRÄNDRING a Ibland kan man komma till rätta med ett lätt förhöjt blodtryck utan läkemedel. Det krävs då olika livsstilsförändringar. Även om det inte är säkert att förändringarna påverkar själva blodtrycket kan åtgärderna bidra till att andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar minskar. Bland de viktigaste åtgärderna räknas: regelbunden motion om alkoholkonsumtionen är för hög snusning Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. 6 Forskning för hälsa

7 ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO Rödbetsjuice som medicin? Kraftpaket I en ny studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska forskare ta reda på om rödbetsjuice kan förbättra konditionen och därmed även livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt orsakad av pulmonell arteriell hypertension, PAH. Studien är den första i sitt slag på patientgruppen. PAH drabbar i första hand lungpulsådrornas finaste grenar och gör så att blodets passage försämras, vilket leder till förhöjt blodtryck i lungpulsådrorna. Både hjärtats och lungornas funktion påverkas och många patienter utvecklar hjärtsvikt. Tillståndet innebär även att Ensamma män dör oftare av stroke Överdödlighet Risken att dö efter stroke är betydligt högre för ensamboende män än för andra grupper. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Studien omfattar närmare patienter under 70 år både kvinnor och män som har insjuknat i stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan. Resultaten har jämförts med en kontrollgrupp om 600 personer utan hjärt-kärlsjukdom. Resultaten visar att 12 år efter stroke hade 36 procent av de ensamboende patienterna (både kvinnor och män) avlidit, att jämföra med 17 procent av de sammanboende patienterna. De ensamboende männen löper högst risk att avlida. Studien visar att 44 procent av de ensamboende männen avled jämfört med 14 procent av de sammanboende männen. Överdödligheten kvarstod även sedan man kompenserat för kända riskfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och utbildningsnivå. Tänkbara orsaker till överdödligheten bland ensamstående kan vara att de lever mindre hälsosamt, är sämre på att ta sina mediciner och kroppen inte kan omsätta nitrat och nitrit till kväveoxid. Kväveoxiden spelar en viktig roll i kroppen eftersom ämnet vidgar kärlen och sänker blodtrycket. Rödbetor, spenat, sallad och mangold innehåller nitrat som bakterierna i munhålan omvandlar till nitrit. När nitrit sväljs ner reduceras ämnet till kväveoxid. Tidigare forskning på friska personer har visat att rödbetsjuice, som har hög koncentration av nitrat, kan förbättra blodflödet till musklerna med närmare 40 procent. Rödbetsjuice används därför ofta inom elitidrotten för att förbättra uthålligheten. Patientstudien på Akademiska sjukhuset ska pågå under 2015 och är ett så kallat korsat blindtest. Det innebär att testpersonerna ena veckan får dricka äkta rödbetsjuice motsvarande fyra rödbetor varje dag, och andra veckan en falsk rödbetsliknande juice som placebo. Personerna själva är ovetande om vilken juice de får. mindre benägna att söka vård i tid om de råkar ut för sjukdomstillbud. Avhandlingen visar att den som drabbas av stroke löper 10 gånger högre risk att få en ny stroke inom 12 år jämfört med de friska kontrollpersonerna. Risken för hjärtinfarkt var fördubblad. Petra Redfors: Long-term poststroke outcome the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. HOPP FÖR PATIENTER MED DIASTOLISK HJÄRTSVIKT Läkemedel Betablockerare kan hjälpa patienter med diastolisk hjärtsvikt, det vill säga hjärtsvikt med bevarad pumpfunktion. Det visar en nationell studie baserad på kvalitetsregistret RiksSvikt och som har letts av forskare vid Karolinska institutet. Tillståndet diastolisk hjärtsvikt innebär att pumpförmågan är kvar, men att hjärtat inte fylls med tillräckligt med blod i avslappningsfasen. Den här formen är vanligare hos kvinnor samt hos äldre, och det har saknats behandling för sjukdomen. I den aktuella studien, som omfattar patienter, fann forskarna att patienter med diastolisk hjärtsvikt och som behandlats med betablockerare hade högre överlevnad än de som inte fått motsvarande behandling. Forskarna ska nu gå vidare och göra kliniska studier för att förhoppningsvis kunna bekräfta resultaten. Lund et al: Association between use of beta-blockers and mortality in patients with heart failure and preserved ejection fraction Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. Forskning för hälsa 7

8 PROJEKTET SMS- LIVRÄDDARE VINNER PRIS Årets projekt IT-informationsförlaget IDG ligger bakom Clio-tävlingen med kategorin Årets projekt års vinnare är projektet SMS-livräddare som drivs av Karolinska institutet och stöds av Hjärt- Lungfonden och Stockholms läns landsting. Projektet SMS-livräddare är etablerat i Stockholm och innebär att frivilliga personer som kan hjärtlungräddning, HLR, kan ingripa vid tillbud. Genom GPS-positioneringsteknik larmas den eller de personer som finns inom 500 meter från en person som har drabbats av misstänkt hjärtstopp. Tiden är den avgörande faktorn vid hjärtstopp och med SMS-livräddare ökar chansen att kunna påbörja HLR innan ambulans och räddningstjänst hinner fram och kan ta över. Projektet påbörjades 2010 och har i dag fler än registrerade användare. Årets projekt är ett lysande exempel på hur IT kan användas för att skapa sann nytta. Hur modern teknik kan lyfta fram det bästa i oss som människor, och det med livsavgörande effekt. För ju fler vi är tillsammans, ju friskare blir vi, lyder juryns motivering. Åldern inget hinder Blodförtunnande medel Äldre har minst lika stor nytta som yngre av behandling med blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer. Det anser Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Vid förmaksflimmer finns en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke och varje år inträffar fall av stroke som orsakats av förmaksflimmer. För att förebygga stroke bör därför personer med flimmer behandlas med blodförtunnande medel. Enligt SBU får inte personer över 65 år behandling med blodförtunnande i den utsträckning som skulle behövas. Skälet kan vara rädsla för biverkningar. Därför har SBU undersökt om det finns vetenskapligt stöd för att även personer över 65 år har nytta av behandling med blodförtunnande och blodproppsförebyggande medel. SBU konstaterar att behandling med blodförtunnande eller blodproppsförebyggande medel har minst lika bra nytta-riskbalans hos äldre som hos yngre. Vid en positiv nytta-riskbalans är nyttan större än risken. SBU: Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare, En systematisk litteraturöversikt 20 till 40 Svår astma kopplas till hjärtsjukdom ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ procent av alla personer med instabil kärlkramp drabbas av hjärtinfarkt Källa: Hjärt-Lungfonden Samband studeras Enligt en amerikansk studie kan personer med svår astma ha 60 procents ökad risk att drabbas av hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp, kärlkramp och stroke jämfört med personer som inte har astma. Forskarna hittade också märkbart förhöjda halter av inflammationsmarkörer hos de svårast sjuka astmapatienterna, vilket leder tanken till att den inflammatoriska process som uppträder vid astma kan leda till inflammation även i kärlen och därmed orsaka hjärtkärlsjukdom. Forskarna är ännu inte klara över sambandet mellan sjukdomarna, men anser att det är viktigt att läkare som behandlar astmapatienter är medvetna om den förhöjda risken och håller noggrann uppsikt över traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar, rökning och fetma. Tattersall et al: Asthma predicts cardiovascular disease events: The Multi-Ethnic Study of Atherosclerosis (MESA) 8 Forskning för hälsa

9 + Viktigt med testamente tycker givarpanelen En majoritet av Hjärt-Lungfondens givarpanel anser att det är mycket eller ganska viktigt att skriva testamente. Mycket viktigt 42,5 % Tveksam, vet ej 6,4 % 3,8 % Inte alls viktigt 32 % Ganska viktigt 15,3 % Inte särskilt viktigt Den som har följt artikelserien Testamentskolan i Forskning för hälsa vet hur viktigt det är att upprätta sitt testamente på ett juridisk korrekt sätt. Har du frågor eller funderingar kring hur man testamenterar delar av sin kvarlåtenskap till förmån för hjärt-, kärl- och lungforskning? Välkommen att kontakta mig för kostnadsfri rådgivning, säger familjejuristen Lena Krantz. Du når Lena Krantz, jurist på Juristbyrån i Danderyd och Vallentuna på telefon Testamentskolan: VÄLKOMMEN I GIVARPANELEN a Givarpanelen är en internetbaserad panel bestående av Hjärt- Lungfondens givare. Det är frivilligt att vara med och självklart helt anonymt. Som medlem i panelen får man en enkät via e-post cirka fem gånger per år. Frågorna handlar om givande, forskning och hjärt-lungsjukdom. Välkommen att anmäla dig. Allt du behöver göra är att skicka ett mejl med ditt namn, din e-postadress och din adress till Forskning för hälsa 9

10 När Ingrid Fredholm fick diagnosen typ 2-diabetes fattade hon ett beslut. Hon skulle ta kommando över sjukdomen. Med hjälp av medicin, motion och sundare mat mår hon i dag bättre än på många år. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONAS LARSSON Goda vanor är Ingrids bästa medicin 10 Forskning för hälsa

11 Personligt Namn: Ingrid Fredholm Ålder: 81 Yrke: Pensionär och fram till 65 år kanslist på Motala kommun. Familj: Sedan maken Stig dog 2005 besöker hon ofta barn och barnbarn i Saltsjöbaden, söder om Stockholm. Bor: Motala Fritidsintresse: Handarbetar eller löser gärna korsord när hon inte umgås med vänner. Forskning för hälsa 11

12 Jag står på samma värde varje gång. Det är bara midjemåttet som förändras och blir mindre. Och det är jag glad för, då blir det lättare att hålla igång. Egentligen bor Ingrid Fredholm i Motala, men just i dag är hon på besök hos sonen Anders och hans familj som bor i Saltsjöbaden söder om Stockholm. Kaffet är kokat och sockerkakan är framdukad. Kakor äter hon själv väldigt sällan och just denna är bakad för barnbarnens skull. Själv tar hon ett kex med en bit ost på. Se här, säger hon och drar i byxlinningen som sitter löst kring magen. Sex kilo har jag blivit av med och både byxor och kjolar har jag fått sy in. Den där övervikten saknar jag inte. Det har gått fem år sedan diagnosen och lika lång tid sedan Ingrid Fredholm under en minisemester i Estland förstod att något inte var som vanligt i kroppen. Jag var i Tallinn på spa-resa med en väninna. På hotellet serverade de en måltidsdryck som var så god. Jag drack och jag drack, både för att den smakade bra och för att jag var så törstig hela tiden. Törsten höll i sig och inför bussresan hem hade hon laddat med vattenflaskor. Jag insåg att det här knappast var normalt och redan då misstänkte jag att det var diabetes. Min bror hade fått det och jag började tro att jag drabbats av samma sak. Hemma i Motala tog hon kontakt med en väninna med diabetes. Hon hade en sådan där liten apparat som man kan mäta blodsockret med. Ett stick i fingret visade 14 till 15, och det var så högt att hon genast ville skicka mig till vårdcentralen. (Ett normalvärde ligger mellan 6 och 8,7 mmol/l beroende på om man ätit eller inte.) Ingrid fick tid samma dag och om det inte varit fredag hade hon fått stanna kvar på sjukhus över natten. Under helgen livnärde hon sig på knäckebröd. På måndagen låg värdet på en mer normal nivå och Ingrid har sedan dess lärt sig att det finns annat än hårt bröd som håller hennes diabetes i schack. Hälsokuren består av en blodsockersänkande tablett morgon och kväll, plus en tablett mot höga blodfetter, en daglig promenad eller en cykeltur, och minst ett mål husmanskost varje dag. Att det fungerar bekräftas vid besöken hos diabetessköterskan. Jag står på samma värde varje gång. Det är bara midjemåttet som förändras och blir mindre. Och det är jag glad för, då blir det lättare att hålla igång. HEMMA I MOTALA betyder tisdagar långpromenad med väninnorna. Minst en timmes vandring står på schemat. Efteråt samlas de på hemkvarterets kafé för en kopp kaffe och en smörgås gjord på grovt bröd. Jag bor i ett väldigt socialt område och även de som inte promenerar ansluter ofta vid kaféet. Många fler än jag har diabetes, och många mår mycket sämre än jag. 12 Forskning för hälsa

13 Forskning för hälsa 13

14 Forskningens mål INGRIDS TIPS TILL ANDRA MED TYP 2-DIABETES Motionera ut och rör på dig. Gärna tillsammans med andra så blir det roligare! Strunta i sötsakerna. Kan du inte hoppa över bakelsen till kaffet blir du aldrig bra! Ät varierad och hemlagad mat, gärna husmanskost. Laga många portioner och frys in. I flera år har Ingrid skänkt pengar till forskning kring diabetes. Hittills har hon varit förskonad från andra sjukdomar som kan kopplas till diabetes och lider varken av högt blodtryck eller av problem med hjärta och kärl. Hon är glad att hon inte, som sin bror, måste ta sprutor mot sin diabetes. Även om hon själv mår bra i dag hoppas hon att forskningen ska kunna ge ett svar på varför hon har drabbats. Diabetes har ju blivit en välfärdssjukdom som ofta drabbar överviktiga. Så varför drabbas jag? Visserligen har jag varit lite rundare än nu, men inte mer än så. Och jag har alltid rört mig mycket. Så länge min man levde hade vi jakthundar som behövde rastas. När jag är här i Saltsjöbaden passar jag på att promenera med familjens hund Wilma. Inte heller har jag varit rökare. Sjuk av annat har hon inte heller varit. När jag var hos diabetesläkaren för fem år sedan var det första gången jag var på sjukhuset sedan min son Anders föddes för 47 år sedan. Någonstans tror hon ändå att den diabetes hon fått är ärftlig eftersom hennes bror också är drabbad. Men om hennes föräldrar haft diabetes är det ingen som kan svara på i dag. BESTÄLL SKRIFTEN OM DIABETES UTAN KOSTNAD Läs mer om diabetes i Hjärt-Lungfondens skrift Diabetes en kärlsjukdom. Beställ den utan kostnad med talongen längst bak i tidningen. Den finns även som pdf eller att beställa på Stöd forskningen om diabetes Omslag_Diabetes_sep_2014.indd 1 INSAMLING PÅGÅR Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Bättre k Trots framgångsrik forskning finns kunskapsluckor kring kopplingen mellan diabetes och hjärtsjukdom. Fler skulle må bättre längre om förloppet kunde upptäckas och stoppas tidigare. KUNSKAPEN OM DIABETES har ökat markant de senaste åren och nya behandlingsmetoder gör diabetesvården allt bättre. Kunskap om vikten av att behandla flera riskfaktorer, som högt blodtryck, förhöjt blodsocker och höga blodfetter, gör att komplikationer kan förebyggas med läkemedel och livsstilsförändringar. Men fortfarande drabbas två av tre personer med diabetes typ-1 respektive typ-2 av hjärt-kärlsjukdom. För den som får hjärtinfarkt vid diabetes ökar också risken för en ny infarkt och komplikationer som för tidig död. Har man diabetes och får en hjärtinfarkt är det vanligt att man inte får typiska symptom. Somliga känner inte av den typiska bröstsmärtan utan drabbas enbart av besvär som yrsel, kallsvettighet eller trötthet, vilket kan misstolkas som symptom på lågt blodsocker. En sådan smygande infarkt kan göra att man inte söker hjälp alls eller söker hjälp för sent, säger överläkare Anna Norhammar. Tack vare forskningsbidrag från Hjärt-Lungfonden kan hon dela sin arbetstid mellan Fysiologkliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm, där hon möter patienter med hjärtproblem, och en tjänst på enheten för kardiologi vid Karolinska institutet i Solna, där hon forskar kring överdödlighet i hjärtkomplikationer vid diabetes. Det är inte ovanligt att diabetes upptäcks först när en person drabbats av en infarkt. Om man gör en sockerbelastning hos personer som har haft hjärt- 14 Forskning för hälsa

15 ärlhälsa vid diabetes ILLUSTRATION: KJELL ERIKSSON DETTA HÄNDER I KROPPEN VID TYP 2-DIABETES Glukos Insulin Bukspottkörteln tillverkar insulin. infarkt har en fjärdedel av dem oupptäckt diabetes. Alltså måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigare. TYP 1- OCH TYP 2-DIABETES är ärftligt och omkring var fjärde svensk bär på en eller flera diabetesgener. Ett viktigt forskningsmål är därför att förebygga och behandla diabetes, via gentester eller andra markörer som bättre kan identifiera högriskpersoner. Lika viktigt är att förstå varför 70 procent av dödsfallen hos individer med diabetes beror på hjärt-kärlkomplikationer. Diabetes kopplas oftast ihop med problem med synen, njurar eller förändringar i blodkärl och nerver, alltså sjukdomar som drabbar de små kärlen, exempelvis i fötterna. Men vi vet att en kombination av små och stora kärl påverkas av diabetes, och att det är sjukdom i de stora kärlen som är huvudorsaken till stroke, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, säger Anna Norhammar. Det starka sambandet mellan diabetes och hjärtsjukdom, och den höga förekomsten av diabetes hos dem med hjärtkomplikationer är skälet till att Hjärt-Lungfonden stödjer forskning som kartlägger samband mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Cellernas känslighet för insulin är nedsatt, så kallad insulinresistens. Halterna av både socker och insulin stiger i blodet. Det är inte ovanligt att diabetes upptäcks först när en person drabbats av en infarkt. Anna Norhammar, forskare Forskningen har redan lett till stora förbättringar. För 20 år sedan var dödligheten efter en hjärtinfarkt dubbelt så hög hos individer med diabetes jämfört med andra. Den siffran har avsevärt förbättrats. För att få ökad insikt om kopplingarna mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom behövs mer forskning. Dels sådan klinisk och patientnära forskning som görs av Anna Norhammar och hennes forskarkollegor, dels sådan molekylärbiologisk forskning som Maria Gomez och hennes team bedriver (läs mer på FAKTA OM TYP 2-DIABETES I Sverige har minst personer diabetes. Av dem har procent typ 2-diabetes vilket är den typ som ökar mest i Sverige och i världen. Sjukdomen kan komma smygande och en person kan ha förhöjda blodsockervärden i flera år utan att veta om det. När symptom som ökad törst, trötthet eller dimsyn ger sig till känna kan sjukdomen redan ha pågått en tid. Forskning har visat att typ 2-diabetes är vanligare hos personer som är överviktiga, i första hand bukfetma, lider av högt blodtryck eller har förändrade blodfetter höga triglycerider och låga HDL-kolesterolvärden samt höga insulinnivåer. Sammantaget kallas detta ofta det metabola syndromet. ANDRA RISKFAKTORER FÖR TYP 2-DIABETES ÄR: i benen) Ungefär 70 procent av alla dödsfall hos personer med diabetes förklaras av hjärt-kärlkomplikationer. sidorna 18-19). Hjärt-Lungfondens diabetesmål är att inom tio år förstå sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomsten av hjärtsjukdom hos personer med diabetes. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO SUSANNE KRONHOLM Källa: Hjärt-Lungfonden Forskning för hälsa 15

16 Närstående stödet i vardagen Vill du berätta om hur det är att vara närstående till någon som är sjuk? Din berättelse kan bli ett stöd för andra. Skicka ett mejl till Pappa ska ha det bra Först kommer diagnosen. Därefter följer dagar och nätter av både oro och lättnad. Gerd Franzons far Carl-Olov har KOL och tillsammans med systern gör hon allt för att pappan ska känna sig trygg. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO PRIVAT MINA BÄSTA RÅD För din närstående: A och O är att lära er om sjukdomen tillsammans. Det finns bra information! Det bästa du kan göra är att vara där, samt stötta, styra och hjälpa till i vårdkontakterna. För dig själv: Skapa ett nätverk omkring dig. Min syster och jag hjälps åt med allt. KOL: Börja aldrig röka! Och om du röker, fimpa. Ingen cigarett kan vara värd det lidande rökning orsakar. GERD FRANZON SOM ÄR med i Hjärt- Lungfondens givarpanel skrev: Jag har en pappa med KOL som har det jobbigt med täta infektioner, andningssvårigheter och sjukhusbesök. Allt detta på grund av framför allt aktiv, men även passiv rökning. Själv har jag astma som begränsar mig i mitt dagliga liv. Att vara närstående till någon som är kroniskt sjuk handlar till stora delar om att leva med oro. Hur hanterar man den? Vi träffas över en lunch i närheten av Gerd Franzons arbete vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hennes pappa Carl-Olov är 87 år och fick diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom när han nyligen fyllt 80 år. JAG KUNDE HÖRA att pappas andning var annorlunda. Han kom till en specialist och fick ganska snabbt diagnosen KOL. Han rökte under tjugo års tid, slutade i 40-årsåldern men utsattes sedan för passiv rökning i ytterligare tjugo år på sin arbetsplats, berättar hon. Relativt snabbt försämrades Carl- Olovs hälsa. Minsta lilla infektion får konsekvenser i form av andningssvårigheter och segt slem som han inte kan hosta upp. Det sätter sig som en propp i luftvägarna. När man inte får luft känns det som om man ska dö, med risk att man hyperventilerar. Det är otroligt ångestladdat. Att stå bredvid sin pappa och se honom bli högröd i ansiktet av syrebrist, rossla och kippa efter luft är hemskt. Erfarenheterna från hennes egna astmaattacker har varit räddaren i nöden flera gånger. Hon pratar lugnt, ser till att pappan försöker andas på rätt sätt och klappar honom lugnande på ryggen. Förutom att vänta på ambulansen kan man inte göra så mycket mer än att bara vara där, säger hon. DET ALLRA SVÅRASTE för Gerd Franzon och hennes syster Siw Zaar är att pappan bor cirka en timmes resväg bort, ute på landet med få grannar. Mellan försämringsperioderna är han pigg och alert och även om han är rädd för andningssvårigheterna som kan komma från någon timme till en annan vill han helst bo hemma. Nu är han tack och lov kopplad till larm, får bra hjälp från hemtjänst och träffar en sjukgymnast som ger bra andningstips. Tidigare oroade vi oss ständigt för att han skulle bli dålig när han var ensam hemma. Nu känns det mycket tryggare. Gerd Franzon och hennes syster har stort stöd i varandra. De har läst på om sjukdomen, ringer pappan dagligen och hjälps åt med allt som rör honom. Som närstående får man söka stöd hos andra för att kunna hjälpa den som är sjuk, säger Gerd Franzon. Om jag varit ensam med det här hade det varit oerhört tungt och oroligt. 16 Forskning för hälsa

17 Lös Hjärt-Lungfondenkrysset! Vinn Hjärtat, en bok som har skrivits av några av Sveriges främsta hjärtspecialister, forskare och läkare. Gör så här: Lös krysset och skicka in lösningen senast den 11 juni. E-post: Mejla lösenordet i de blåtonade rutorna till Kom ihåg att ange ditt namn, din postadress, ditt telefonnummer och din e-postadress. Vykort: Skriv lösenordet på ett vykort, komplettera med ditt namn och dina adressuppgifter och skicka till: Hjärt-Lungfondenkrysset, Appelberg, Box 7344, Stockholm Lösenordet i förra krysset var Forskning för små hjärtan och vinnarna är: Anita Gustafsson, Vaggeryd, Signe Niemi, Övertorneå, Stig Westerberg, Ekerö, Margareta Jakobsson, Filipstad, Annalisa Bengtsson, Uddevalla, Barbro Svensson, Västerås, Lisbeth Hansson, Sundborn, Britt Wingqvist, Kristianstad, Thord Mattsson, Dals-Långed, Arne Carlsson, Lindesberg, Lars Åkesson, Helsingborg, Daisy Ljungdahl, Trelleborg, Ingrid Moberg, Hässleholm, Ove Engström, Luleå och Roger Taflin, Umeå Grattis! Boken beskriver olika hjärtsjuk domar, hur de uppstår och deras behandling. KORSORD: MARIE PETERSSON-ENGNEL FOTO: ISTOCKPHOTO Forskning för hälsa 17

18 Stopp för skador i kärlen Det är känt att patienter med diabetes oftare drabbas av livshotande sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt, som en följd av stela och tilltäppta blodkärl. Men varför blir blodkärlen hårda av högt blodsocker? TEXT OCH FOTO SVEN MAGNUSSON 18 Forskning för hälsa

19 Vi hoppas kunna stoppa den destruktiva kedjan: Från det förhöjda blodsockret till de inflammatoriska processer som skadar blodkärlens väggar. I SIN FORSKNING har professor Maria Gomez och hennes kollegor vid Clinical Research Centre, CRC, i Malmö nu gjort ett genombrott som kan få stor framtida betydelse. En viktig del av förklaringen till varför högt blodsocker påverkar blodkärlen hos personer med diabetes kan vara ett protein kallat NFAT. Proteinet aktiveras när blodsockret är förhöjt och startar en kedja av händelser som skadar blodkärlen och snabbar på åderförfettningen. Vi hoppas kunna stoppa den destruktiva kedjan: Från det förhöjda blodsockret till de inflammatoriska processer som skadar blodkärlens väggar, säger Maria Gomez. FOKUS FÖR HENNES forskargrupp är att förstå varför cellerna i kärlväggen reagerar på förändringar i blodets sockernivåer och att på sikt ta fram en behandling riktad mot just de skador diabetespatienter får i blodkärlen. Proteinet NFAT är viktigt under fosterstadiet, men ligger sedan och vilar i cellväggarna. Maria Gomez hypotes är att proteinet plötsligt får fart av höjt blodsocker och vandrar från cellkroppen in i cellkärnan, där det startar en process som leder till inflammation vilket i sin tur skadar blodkärlens väggar ARBETADE MARIA GOMEZ i ett laboratorium i USA tillsammans med en kollega när det plötsligt hände en timme efter midnatt. De kunde se en bild av hur NFAT tog sig in i cellkärnan när cellerna utsattes för skadliga stimuli. Vi sprang runt i korridoren och skrek: Det är sant! Det är sant! Men det fanns inte en kotte att dela det med Men att bara se vad som händer räcker inte. Nu var frågan om det gick att förhindra proteinet från att ta sig in i cellkärnan och stöka till. Och om det kanske också var möjligt att mota tillbaka ett protein som redan skapat sig en plats i kärnan? Av en slump hade hon kontakt med andra forskare i USA som försökte ta fram läkemedel som förhindrar avstötning i samband med transplantationer. Deras forskning fokuserade på immunceller, men de fick inte läkemedlet att fungera. Men i våra tester på möss kunde vi se att deras immunhämmande substans förhindrade att NFAT-proteinet aktiverades i kärlväggen. Substansen verkade bara i möss med diabetes och som hade höga sockernivåer. Medicinen blockerade alltså NFAT-proteinet hos mössen. Proteinet stannade kvar i cellkroppen och blodkärlen skadades inte. Åderförfettningen förhindrades. UPPTÄCKTEN KAN VARA ett avgörande steg mot en effektiv behandling av de kärlskador som merparten av alla diabetespatienter får och som är den vanligaste dödsorsaken bland personer med diabetes. Men ännu pågår bara försök på möss. Det finns säkert andra mekanismer som skadar blodkärlen hos personer med diabetes, men den vi har beskrivit är av stor betydelse och öppnar upp för nya behandlingsmöjligheter. I DAG LÄGGER Maria Gomez stort fokus på småkärlen. Tillsammans med professor Håkan Arheden i Lund studerar de hjärtmuskelns blodkärl och de problem som diabetesdrabbade får av försämrad cirkulation där. Det gör att kärlen förlorar förmågan att vidga sig när du till exempel springer till en buss och behöver extra syre till hjärtat. Men varför blir cellerna i blodkärlen så slöa? Det är en fråga vi vill svara på, säger Maria Gomez. Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig. Personligt Namn: Maria Gomez Familj: Man och tre barn, 19, 15 och 9 år. Bor: I ett gammalt renoverat hus på landet utanför Lund. Intressen: Springer varje dag, läser, lyssnar på musik. Dold talang: Lagar inte mat men är duktig på att duka fint och mysigt. Det visste du inte om Maria 1: Har sprungit drygt 20 mil med guide under sex dagar i Atlasbergen söder om Marrakech i Marocko. Det visste du inte om Maria 2: Har spelat både i Uruguays och i Sveriges landslag i landhockey. Om stödet från Hjärt-Lungfonden: Det möjliggör min forskning och är dessutom en kvalitetsstämpel. Forskning för hälsa 19

20 I somras gjorde Magnus Hedqvist en fjällvandring och njöt av varje steg. Men vägen till fjällets topp har varit längre än så. För drygt tre år sedan fick han diagnosen hjärtsvikt och dilaterad kardiomyopati. Ett hjärtbyte räddade hans liv. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO MATS SAMUELSSON En välsignelse för ett trött hjärta Magnus Hedqvist, 51 år, är präst och en människa som tänker innan han talar. Flera gånger under vårt samtal reagerar han på en fråga med att sluta ögonen och gå in i sig själv. När han öppnar ögonen och svarar är orden väl valda. Magnus Hedqvist vill berätta om sin hjärtsjukdom i hopp om att kunna hjälpa andra. Jag tycker att man ska fråga sig kan jag kanalisera denna i sig meningslösa erfarenhet som jag inte själv har valt? Då kan en ny mening utkristallisera sig även av lidande. Till exempel genom att dela sin erfarenhet med andra. Den smög sig på, insikten om att något inte stod rätt till med Magnus hälsa. Sommaren 2011 kom familjen Hedqvist Magnus, hans fru Katarina som också är präst, och fyra barn tillbaka till Sverige och Växjö efter drygt sex fina år i en luthersk församling i Costa Rica. Omställningen blev inte helt enkel för familjen. Orken stämde inte, till exempel blev jag väldigt andfådd när jag spelade boll med barnen. Dessa tidiga signaler förklarade jag för mig själv med att jag bara hade fått sämre kondis. Det hände också mycket annat i livet som oroade och påverkade mig. Magnus Hedqvist, som alltid har varit en rörlig person med god fysik, kände sig allt oftare trött och nedstämd. Min fru nämnde min dåliga ork för en gemensam vän som är hjärtläkare. Han tyckte att vården borde titta på detta och så kom det igång. Undersökningarna visade att Magnus Hedqvist hade hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdomen dilaterad kardiomyopati. Beskedet väckte starka minnen och känslor. Hans egen pappa dog i akut hjärtflimmer när han var 48 år, ungefär samma ålder som han själv nu när han fick sin hjärtdiagnos. Sedan min pappa dog har jag undrat om jag själv skulle få fylla 48 år, men jag har sagt till mig själv att jag lever sundare än han gjorde. Allt detta revs upp när läkaren gav mig beskedet. LIVET I ÖVRIGT blev inte heller enklare. Magnus Hedqvist genomgick en yrkesmässig kris och efter 20 år som präst valde han att ta en paus från kyrkan och började arbeta som terapeut på ett kriscentrum. Han trivdes men fysiskt mådde han efter hand allt sämre. I början av 2013 fick han en ICD, en liten defibrillator, inopererad. Den första ICD-operationen fick göras om och medicineringen orsakade en del problem. Sjukdomen påverkade livet i allt högre grad. Inledningsvis hade jag hoppats att tabletterna, bland andra betablockerare, skulle hjälpa men de gav mig biverkningar och jag fick byta. Under sommaren samma år började jag ta alltmer vätskedrivande och kunde bara gå mycket korta sträckor. Min livslust försvann och det slog sig på humöret. Jag som alltid har tyckt om att leva kände inte igen mig själv. 20 Forskning för hälsa

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Forskningsrapporten 2012

Forskningsrapporten 2012 Forskningsrapporten 2012 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Forskningsrapporten 2013

Forskningsrapporten 2013 Forskningsrapporten 2013 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Hjärtsjukdom. Vår tids stora folksjukdom. I Sverige lider över en miljon människor av hjärt-kärlsjukdom. Fyra av tio

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Forskningsrapporten 2014

Forskningsrapporten 2014 Forskningsrapporten 2014 Forskning är livsviktigt! FOTO: HA KAN FLANK Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

en av världens största hjälporganisa- tioner.

en av världens största hjälporganisa- tioner. Detta är LIONS Lions uppgift är att skapa och upprätthålla en anda av samförstånd mellan jordens folk gällande humanitära behov, genom frivilliginsatser med lokalt engagemang och internationell samverkan.

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer