VERKSAMHETSPORTFOLIO Måluppfyllelse

Transkript

1 VERKSAMHETSPORTFOLIO Måluppfyllelse ÅTTAGÅRDS FRITIDSHEM 2012/2013 Åttagårdskolan fritidshem Personal: Hjelmarörsgatan 6 Yvonne Sjölin Falköping Hanne-Lise Nielsen telefon nr Gunnel Johansson Lisa Palm

2 Analys av måluppfyllelsen normer och värden Fritidshemmets mål är att varje barn kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, detta mål fördjupar vi oss i med hjälp av den demokratiska anda som vi arbetar med vid de dagliga samlingarna. Det gör vi genom att -barnen får tränas i att prata inför grupp -barnen är med och samtalar och beslutar om vad man ska leka eller göra tillsammans i gymnastiksalen eller inför planerandet av barnens fester som sker en gång på Castor respektive Pollux per år, planering inför drop-in och andra gemensamma aktiviteter. -under vårterminen arbeta med var barnen kommer ifrån och även lära oss några enkla fraser från de olika nationaliteterna. -arbeta med barnkonventionen i barngrupperna. Vid Castors mellanmålssituation tränas barnen i att prata inför övriga barn i gruppen när de presenterar mellanmålet. Det är ett bra övningstillfälle då man ska komma ihåg och memorera det man ska presentera. Barnen hjälper ofta varandra att minnas. På grund av att barnen är delaktiga i diskussion om verksamhet i gymnastiksalen (gäller båda grupperna) så känner de sig delaktiga och konflikter förekommer mer sällan. Temaveckan hade vi kunnat utveckla mycket mer, allting tog mycket längre tid än vi planerade för. Barnen hade också kunnat vara mer delaktiga i det praktiska arbetet. Men vi upplevde att barnen var nyfikna och ville veta mer. Det var mycket prat barnen emellan om olika länder och barnen visade en stolthet i att t ex visa upp vilken flagga de hade en särskild relation till. Barnkonventionen valde vi bort då vi kände att tiden inte räckte till. respektera andra människors egenvärde detta mål fördjupar vi oss igenom att ständigt arbeta med konflikthantering direkt förknippat med händelser som sker under fritidsverksamheten. Det gör vi genom att.. -prata med och lära barnen ett vårdat språk, att kränkande ord, blickar och handling inte tillåts till eller om något annat barn eller medmänniska. -arbeta med gruppdynamiken i grupperna för att få ett positivt klimat. -arbeta fram en konflikthanteringsmall som vi lär barnen. Vi har påbörjat arbetet med en konflikthanteringsmall, t ex genom att ta kontakt med förskolorna om hur deras arbete ser ut. I övrigt har vi inte arbetat så mycket förebyggande då vi upplevde att barngruppernas lek fungerade bra. Samtidigt har vi haft barnens lek under observation och gripit in och hjälpt barnen hantera de konflikter som uppstått under lekens gång. Vad gäller ett vårdat språk så reagerar alla vuxna direkt och markerar att det inte är ok

3 med fula ord och svordomar etc. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor detta mål fördjupar vi oss igenom att stärka barnens självbild. Det gör vi genom att.. -bekräfta barnen på ett positivt sätt. -träna barnen att bekräfta varandra positivt. -lära barnen uttrycka en egen åsikt och lära sig ta ansvar. -arbeta med dilemmakort, värderingsövningar och kamratövningar. I den dagliga verksamheten försöker vi pedagoger alltid lyfta fram när barnen har ett positivt bemötande mot varandra. Vi har inte arbetat med dilemmakort, värderingskort eller kamratövningar i den utsträckning som vi planerat. I jämförelse med förra årets barngrupp så upplevde vi pedagoger att vi störde leken mer om vi styrde upp den, än om barnen fick leka det de själva önskade. Lekklimatet i gruppen var så bra att det räckte med att gå in och stötta vissa barn i leken. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen detta mål fördjupar vi oss i genom att lära barnen Empati. Det gör vi genom att... -ha temavecka med empati där vi t.ex har hemlig kompis där man uppmuntras att göra bra handlingar, saker eller säga fina ord för att uppmuntra och glädja varandra. -göra eleverna delaktiga vid kalasen genom att barnen vid Castors kalas får nämna ca 5 saker födelsedagsbarnet är bra på. Genom Castors födelsedagskalas och fester så tränar vi barnen på att bekräfta varandra positivt, genom att t ex födelsedagsbarnet får höra av sina kamrater vad de är bra på eller vad de andra tycker om, hos barnet. Detta skapar så gott i klimat i barngruppen att även Pollux planerar att införa detta i sin barngrupp. Under vår Eq-vecka fick barnen hemliga kompisar, masserade varandra, hade forumteater och gjorde många lekar tillsammans. Denna vecka upplevdes mycket positivt av både barn och pedagoger. Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön i ett vidare perspektiv detta mål fördjupar vi oss i genom att lära barnen ta ansvar. Det gör vi genom att -lära barnen vara aktsamma om fritidshemmets leksaker och annat material. -barnen städar efter avslutad lek men har även inplanerade städdagar där vi ser över samtliga rum och torkar och plockar i ordning.

4 -bygga upp en sopsortering där barnen är med och tömmer och lär ut om återvinning. -lära barnen visa aktsamhet om vår skolgårds buskar och träd genom att tydliggöra allemansrätten. -arbeta för att få barnen delaktiga i utvecklandet av vår skolgård. När det gäller städning finns sedan länge väl inarbetade rutiner. Vad gäller sopsortering så har vi pedagoger utvecklat vår sortering, men vi har inte lyckats med att få barnen delaktiga i det hela. Pollux hade planerat att gå igenom allemansrätten, men tiden räckte inte till. Sen försvann även en stor del av planeringstiden till annat arbete. Utvecklandet av skolgården har inte heller genomförts på grund av planeringsbrist och tidsbrist. De här punkterna är något vi måste jobba mer med. Fritis målsättning Vår målsättning under läsåret 12/13 är att jobba med normer och värden för att få trygga, harmoniska barn som tycker det är roligt att vara på fritidshemmet. Det är en grundläggande faktor för att få en bra lärandesituation i verksamheten. Under läsåret försöker vi att få barngruppen att fungera bra tillsammans genom ex samlingar,empati/samarbetsövningar, lekkompisar/leklotteri, fester och födelsedagskalas etc. Vad är det vi ser/helhetsbild? Hösten 2012 Castorgruppen var 33 st och polluxgruppen var 35 vid början av terminen. Hösten började med en lyckad inskolning av de nya barnen. Barnen i grupperna leker bra tillsammans. Tydligare direktiv från ledningen. Omorganisation och tjänstledighet i personalgruppen. Vårterminen 2013 I Polluxgruppen var det flera barn som slutade. På grund av det kunde vi ha grupperna tillsammans mycket mer. Barngrupperna kändes harmoniska och lekte bra. De aktiviteter vi genomförde blev väldigt lyckade. Var kan vi hitta orsakerna till det vi ser? Hösten 2012 Tidigt märkte man att båda grupperna fungerade bra. Barnen hade en bra lekförmåga. Under hösterterminen har det inte varit så många barn som kommit och gått i barngrupperna, t.ex slutat när föräldern blivit arbetslös, kommit tillbaka senare när föräldern börjat kurs eller liknande, barn som flyttar hit eller flyttar härifrån. Något vi

5 såg påverkade gruppen negativt föregående läsår. Ett tydligare direktiv från ledningen där man inte har accepterat att ej inskrivna barn har vistats på fritidshemmet enstaka dagar har varit positivt för barngruppen. Med tanke på vår analys föregående läsår gjorde pedagogerna en grovplanering tidigt på terminen där vi prioriterade färre aktiviteter men med bättre framförhållning och genomförande. Det har resulterat i en bättre arbetssituation för oss pedagoger. Förra läsårets höga belastning på personalen samt privata angelägenheter gjorde att flera av personalen mådde dåligt. Vårterminen 2013 Polluxgruppen minskade mer än vanligt, men vi ser endast naturliga orsaker till detta. Några flyttade, andra slutade på grund av att de kände sig mogna att gå hem efter skolan. Vi känner att vi lade antalet aktiviteter på en bra nivå, vi hann med det vi hade tänkt. Vad gjorde vi åt det? I mitten av höstterminen valde vi göra en omorganisation mellan pedagogerna i Castor och Pollux. V 40 genomförde vi förändringen. Det var inte bra att göra en förändring under terminens gång. Bättre är att planera för förändringen under våren och förändringen bör ske efter sommarsemestern. En av peronalen har varit tjänstledig på tisdagar från oktober till december. Vi har haft vikarie som tyvärr till stor del har varit olika från vecka till vecka. Något som har underlättat det hela är att man har samkört grupperna fram till kl Idag planerar vi in utvärderingar och analyser från början. Vi lägger också in all planering/genomförande/utvärdering/analys på datorn direkt. Det har gett oss mer effektiv tid till dokumentering.