Hjärtsvikt. en dold folksjukdom
|
|
- Britt-Marie Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjärtsvikt en dold folksjukdom
2 Innehåll När hjärtat sviktar Viktigt med nära samarbete i hjärtsviktsvården Hjärtsvikt i siffror Vården behöver bli mer mätbar och mer jämlik Bara ett fåtal av Sveriges kliniker rapporterar till register Hjärtsvikt När man drabbas av hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det kan bero på att hjärtats förmåga att dra ihop sig är försvagad. (HjärtLungfonden)
3 Vi behöver ta ett större grepp för att tackla hjärtsvikt I Sverige lever omkring personer med diagnosen hjärtsvikt och lika många har sjukdomen utan att veta om det, vilket innebär ett enormt mörkertal. Hjärtsvikt är också den vanligaste orsaken till att vuxna personer läggs in på sjukhus, något som kostar sjukvården miljardbelopp varje år. I dagsläget är det upp till varje enskilt landsting att organisera hjärtsviktsvården och bestämma vilka prioriteringar som bör göras. Det upplägget har resulterat i att jämlikheten i vården för hjärtsviktspatienter blivit lidande. Vi har i den här broschyren talat med några av Sveriges ledande experter på hjärtsvikt för att belysa de områden som behöver förbättras för att Sverige ska kunna erbjuda en hjärtsviktsvård i världsklass. Trevlig läsning! Niklas Karlberg CPO Head & Country President Nordics Novartis Sverige AB 1
4 Kjell Arenander, 65 år Pensionär och tidigare lastbilschaufför 2
5 När hjärtat sviktar Vad är det viktigaste för patienter med hjärtsvikt, sett ur ditt perspektiv? Kjell var 48 år när han fick diagnosen hjärtsvikt. Beskedet förändrade mycket men innebar också att han fick den hjälp han behövde. I dag är han pensionär och känner sig piggare än på länge. För drygt 15 år sedan, innan diagnosen, var det annorlunda. Kjell hade under en längre tid känt att det var något som inte stämde. Han kände sig allt tröttare och orken räckte inte till. Arbetet som lastbilschaufför innebar långa pass och väl hemma var han så trött att han nästan kröp fram. Min fru förstod att det var något som inte stod rätt till. Hon ringde ner till vårdcentralen och jag fick en tid direkt. Plötsligt var det allvar Väl på vårdcentralen förstod läkaren att det var allvarligt och de blev skickade direkt till sjukhuset. Kjell blev inlagd och fick en vecka senare veta att han led av hjärtsvikt. Jag hade känt av hjärtat tidigare men det var inget som jag brydde mig om. Men nu kände jag att det var allvar. Hjärtsviktsbeskedet innebar att han inte kunde fortsätta sitt arbete som yrkeschaufför. Långkörningarna ute i Europa innebar många timmar på vägen och lite sömn. Att inte längre få arbeta som han var van vid var en stor omställning. Från början ville jag inte acceptera att jag inte kunde köra lastbil längre, berättar Kjell. Senare fick han ett halvtidsarbete på en transportfirma. I stället för att köra själv fick Kjell sköta markservice och ta hand om bilarna. Det där med halvtid var ju egentligen inget för mig, men jag fick ju inte jobba mer utan det blev 20 timmar i veckan, berättar Kjell. Några år senare genomgick Kjell Från början ville jag inte acceptera att jag inte kunde köra lastbil längre en ICD-operation, som innebär att man opererar in en defibrillator som ska stabilisera hjärtats rytm. Operationen gick bra och efter det har han känt sig förvånansvärt pigg. Kjells upplevelse av vården beskriver han som enbart positiv och han har fått både den information och det stöd som han har behövt. Kjell har även haft förmånen att ha samma läkare under hela tiden. Sjukvården gör ett kanonjobb! Jag har haft regelbunden kontakt med vården ända sedan 1999 och har alltid blivit bra bemött. Men jag kanske har blivit VIP-kund under de här åren, säger Kjell. Försöker hänga i Idag är Kjell pensionär och lever ett aktivt liv. Trav är hans stora intresse och han spenderar mycket tid ute på Solvalla. Tidigare har han haft egna travhästar som han kört, men nu säger ryggen ifrån. På vintern åker han till norra Teneriffa och njuter av sol och värme. Mitt råd till andra som har drabbats är att försöka hänga i så gott det går. Man känner ju själv när man inte orkar, jag är ju inte 20 längre, avslutar Kjell och skrattar. Tidig diagnos, vård och behandling. Vid tidig diagnos kan symtomen lindras, livskvaliteten förbättras och livet förlängas. HjärtLung sätter ljuset på våra dolda folksjukdomar och det faktum att ca personer inte vet om sin hjärtsvikt. Hälften av alla svenskar med hjärtsvikt saknar alltså diagnos! Inger Ros, ordförande i patientföreningen HjärtLung Att patienten med hjärtsviktssymtom får tidig diagnos och att vården bjuder in patienten att bli delaktig i sin diagnos, behandling och uppföljningsplan. Lika viktigt är att patienten tidigt får tillgång till och utprovning av dagens effektiva behandlingar genom att vården utnyttjar de sviktmottagningar som finns. Från vårdens sida är det viktigt att undvika tanken lite hjärtsvikt då den inte leder till fullgod behandling. Hans Persson, Docent och överläkare i kardiologi, processansvarig Hjärtsvikt Hjärtkliniken Danderyds Sjukhus Rätt behandling, utbildning om själva sjukdomen och information om vad man själv kan göra för att underlätta sin vardag. Exempelvis så kan anpassad fysisk träning underlätta för patienten. Samverkan mellan kommun och landsting är här oerhört viktigt. Många patienter skulle kunna få bättre stöd och hjälp i hemmet istället för att behöva uppsöka sjukhus. Ökad kunskap hos primärvården gör också att patienter med misstänkt hjärtsvikt upptäcks tidigare och kan få hjälp. Lena Segerberg (S), Landstingsråd med ansvar för sjukhusvård och regionsjukvård, Kalmar Län 3
6 Viktigt med nära samarbete i hjärtsviktsvården Nyckeln till en välfungerande hjärtsviktsvård är ett gott samarbete mellan primärvårdskliniker och hjärtsviktsmottagningar på sjukhusen. Det säger Björn Eriksson, distriktsläkare vid Gustavsbergs vårdcentral. I Stockholm arbetar man efter metoden GENAST för att tidigt hitta patienter med hjärtsvikt och så fort som möjligt ge rätt behandling. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov. I Sverige lever omkring personer med symtomgivande hjärtsvikt men mörkertalet är stort och man beräknar att ungefär lika många till har sjukdomen latent. Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med påtagligt ökad risk för förtida död. Det är också den vanligaste orsaken till att vuxna vårdas på sjukhus. Det behövs nationella uppföljningar av kvaliteten på vården Nationell styrning saknas Det finns inga nationella riktlinjer för hur hjärtsviktsvården i Sverige ska organiseras och vilka prioriteringar som görs är upp till de enskilda landstingen. Det är ett upplägg Björn Eriksson, distriktsläkare vid Gustavsbergs vårdcentral och primärvårdsrepresentant i 4D hjärtsvikt i Stockholm, är kritisk till. Det behövs nationella uppföljningar av kvaliteten på vården, något som med fördel skulle kunna göras genom att utnyttja kvalitetsregistret Rikssvikt. I dag är det till exempel inte obligatoriskt att rapportera till registret och endast en bråkdel av landets primärvårdsmottagningar är anslutna. Att variationen är stor över landet visar också Socialstyrelsens öppna jämförelser 1 och utvärdering av hjärtsjukvården 2. Det är tydliga skillnader mellan landsting både vad gäller hur stor andel av patienterna som återinläggs eller avlider inom 30 dagar efter en sjukhusvistelse, men även hur många som får behandling med de läkemedel som rekommenderas, så kallad basbehandling. I Stockholm har landstinget tillsammans med Karolinska Institutet startat projektet 4D 3. Syftet är att tillsammans med både offentliga och privata aktörer förbättra vården och bedriva forskning kring fyra olika folksjukdomar, varav hjärtsvikt är en. Bland annat har man infört checklistan GENAST (Genomför EKG och Natriuretiska peptider vid Andfåddhet, Svullnad och Trötthet) som är ett diagnosstöd för läkare inom primärvården. Specialistvården behövs En annan åtgärd som genomförts är att bygga ut hjärtsviktsmottagningarna vid de fem större sjukhusen i Stockholm. Tanken är att sviktmottagningarna ska fungera som kunskapscentra dit primärvården kan remittera tidigt för hjälp med diagnostik eller efter det att diagnosen ställts, säger Björn Eriksson. Enligt Björn Eriksson är den viktigaste faktorn för att hjärtsviktsvården ska fungera just ett nära samarbete mellan primär- och specialistvård. Primärvårdens viktigaste uppgift är att hitta patienter med hjärtsvikt. Därefter bör den hjälpa till att skapa välfungerande vårdflöden och se till att moderna riktlinjer och behandlingstrappor följs. På grund av sjukdomens komplexa natur behövs specialistvård för att se om ytterligare utredning är nödvändig, samt vilken behandling som är lämplig, säger Björn Eriksson. Björn Eriksson, distriktsläkare vid Gustavsbergs vårdcentral och primärvårdsrepresentant i 4D hjärtsvikt i Stockholm 1. Öppna jämförelser 2014 hälso-sjukvård 2. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 3. Om 4D och hjärtsvikt 4
7 De största utmaningarna i vården av hjärtsviktspatienter enligt Björn Eriksson Att hitta patienterna med diagnosen symtomen kan vara diffusa och inte alltid typiska för sjukdomen. Att se till att alla patienter får adekvat basbehandling vi vet att detta inte sker i dagsläget. Att se till att de patienter som trots basbehandling har kvarvarande symptom får tillgång till den avancerade behandling som finns numera. 5
8 Hjärtsvikt i siffror Omkring personer i Sverige lider av hjärtsvikt och ungefär lika många till beräknas ha sjukdomen latent. 10% av Sveriges 80-åringar har hjärtsvikt (HjärtLungfonden) 94% av svenska folket har hört talas om hjärtsvikt (SIFO) 47% av svenska folket vet vad hjärtsvikt är (SIFO) Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd hos äldre och en av få hjärtsjukdomar som ökar i västvärlden. Tillståndet är allvarligt och behandlingen livslång. 6
9 Hälften Hjärtsvikt är lika vanligt bland kvinnor som bland män. (HjärtLungfonden) Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. 2% av kostnaderna för hälso- och sjukvården går årligen till hjärtsviktsvården 1 Kronisk hjärtsvikt ger till en början inga eller milda symtom och utvecklas ofta gradvis under en längre tid. Den bakomliggande orsaken är ofta någon form av skada på hjärtat, till följd av högt blodtryck och/eller hjärtinfarkt. 1. Cook et al. The annual global economic burden of heart failure Int J Cardiol Feb 15;171(3): doi: /j.ijcard Epub 2013 Dec 22. 7
10 Vården behöver bli mer mätbar och mer jämlik Slå ihop landstingen till sjukvårdsregioner med universitetssjukhusen som nav och satsa på nationella riktlinjer det är två förslag på åtgärder som Penilla Gunther driver för att förbättra hjärtsviktsvården i Sverige. Hennes personliga erfarenheter av hjärtsvikt har gett henne ökad insikt i hur det är att vara patient. Om Penilla Gunther Penilla Gunther är riksdagsledamot för Kristdemokraterna och medlem i det europeiska nätverket Heart policy Network. Hur jämlik är hjärtsviktsvården mellan Sveriges landsting? Det är svårt att säga eftersom Socialstyrelsens Öppna Jämförelser inte ger någon vägledning kring hur jämlik den är i förebyggande vård eller behandling. Vad kan ni som politiker göra för att förbättra hjärtsviktsvården? Jag tror att vi kan hjälpa till på olika nivåer. Det handlar om att ha nationella riktlinjer som fungerar och som följs upp både av Socialstyrelsen, som i dag inte har ett sådant ansvar, och av landstingen. Vilka är de största utmaningarna för hjärtsviktsvården? Att patienter får rätt diagnos och rätt vård från början, vilket kräver kunskap hos personalen på vårdcentraler och akutmottagningar. Patienter behöver också själva sätta sig in i sin sjukdom och lära sig känna igen symtomen och veta när man behöver söka vård. Vad kan göras för att säkra jämlikheten mellan landsting? Jag förespråkar en minskning av antalet landsting från 21 till sex regioner med statlig styrning över vården. Dagens indelning i landsting härstammar från slutet av 1800-talet, den är förlegad och behöver förändras. Om de sex sjukvårdsregionerna som redan finns i dag, med universitetssjukhusen som nav, får ersätta landstingens olika regler och hantering av riktlinjer, kan fler sjukdomar få mer jämlik behandling eftersom förutsättningarna blir mer likartade. Hur kan man arbeta för att främja patientperspektivet? Genom att erbjuda information genom kampanjer och websidor men även ge möjlighet till kommunikation via till exempel chatt-funktioner samt initiera samarbeten mellan vården, läkemedelsföretag och patientorganisationer. Varför tycker du att detta är en viktig fråga? Jag arbetar för jämlik vård över hela landet, och där ingår förstås hjärtsviktsvården. Sedan har jag egen erfarenhet av att ha haft akut hjärtsvikt. Vill du berätta något om dina egna erfarenheter av hjärtsvikt? Jag fick akut hjärtsvikt 2007 på våren, men trodde att jag fått lunginflammation efter en långdragen influensa och hade ingen aning om att det kunde vara hjärtat. Jag genomgick en transplantationsutredning omgående, och mellan det att jag akut kommit in på sjukhus till att hjärttransplantationen var genomförd gick det endast två veckor. Hur påverkar detta ditt arbete i frågan? Självklart påverkar det mitt intresse för att fler ska förstå och ta symtom på allvar. Om det är hjärtsvikt, går det att få hjälp. Jag höll på att komma in alldeles för sent, men hade tur på alla sätt! 8
11 9
12 10 Hjärtsvikt en dold folksjukdom
13 Bara ett fåtal av Sveriges kliniker rapporterar till register Många av Sveriges kliniker är dåliga på att rapportera in information om hjärtsviktspatienter till kvalitetsregistret RiksSvikt, bara hälften av alla vårdbesök för hjärtsvikt rapporteras och i vissa landsting rapporteras inga alls. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att kunna veta om målet följs av alla vårdgivare gör Socialstyrelsen öppna jämförelser av hur olika landsting, regioner och kliniker behandlar allvarliga sjukdomar. Eftersom vårdgivarna inte har tillräckliga kvalitetsverktyg integrerade i sina datajournaler krävs register, dit de behandlande läkarna rapporterar in diagnos, behandling, läkemedelsanvändning och annat. Tyvärr är det bara hälften av alla vårdbesök för hjärtsvikt som rapporteras till registret och det finns vita fläckar på kartan, där det i princip inte rapporteras alls. Då är det svårt att göra rättvisa jämförelser, säger Peter Vasko, som är kardiolog och registerhållare för RiksSvikt. Ovant att bli jämförd Han tror att det finns flera skäl till att många är dåliga på att rapportera till registret. Många tycker att det är krångligt och tar för lång tid, andra kanske helt enkelt tycker att det är ovant att bli jämförd med andra. Han håller med om att det är ett merarbete att logga in i registret och rapportera till det, även om det bara tar några minuter. Just nu håller vi på med ett projekt i Stockholm som handlar om att informationen till registret ska hämtas direkt ur patientjournalerna, så att läkarna bara behöver rapportera till ett ställe. Vi räknar med att det ska vara igång i slutet av året, säger Peter Vasko. Däremot kan det dröja längre innan hela Sverige är med på tåget, eftersom olika regioner och landsting har olika lösningar för journalhantering. Det pågår flera olika projekt i landet, men Stockholm har hållit på längst, säger Peter Vasko. Register räddar liv Han ser många användningsområden med RiksSvikt, utöver behovet av öppna jämförelser. Registret räddar liv redan i dag och om det blev mer heltäckande skulle det kunna rädda ännu fler, samtidigt som det skulle minska samhällets kostnader. Det används också inom forskningen. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till förtida död och det är en mycket vanlig orsak till sjukhusinläggningar. Med registrets hjälp kan vi bli bättre på att ställa tidiga diagnoser och hitta en best practise som gör att alla med diagnosen hjärtsvikt får den bästa behandlingen, säger han. Hjärtsvikt är också en relativt svårdiagnostiserad sjukdom. En del andra allvarliga sjukdomar, som lunginflammation och förmaksflimmer, kan förekomma samtidigt som hjärtsvikt. Ibland behandlas patienterna för de sakerna, utan att den bakomliggande sjukdomen hjärtsvikt upptäcks. Peter Vasko hoppas att hans Med registrets hjälp kan vi bli bättre på att hitta en best practise läkarkollegor ute i landet kommer att förstå att de kan få mycket tillbaka från RiksSvikt, om de själva är noga med att rapportera in till registret. Genom att jämföra din egen vårdenhet vad gäller diagnostik, behandling och resultat med dem som når bäst behandlingsresultat kan du förbättra din egen diagnostisering och behandling. RiksSvikt befinner sig i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. I framtiden ser Peter Vasko att registret även ska kunna användas så att patienten själv kan följa sin behandling och medicinering i registret och även rapportera hur hen mår till registret. Peter Vasko, kardiolog och registerhållare för RiksSvikt 11
14 För dig som vill veta mer om hjärtsvikt Informationssajter Hjärt-Lungfonden bekämpar vår tids stora folksjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar, genom att samla in pengar till forskning. På hjärtlungfondens webbplats finns matnyttig information om hjärtsjukdomar och patientorienterad information med det senaste inom forskning och utveckling. Heart Failure Policy Network är ett tvärvetenskapligt nätverk av politiker från hela Europa som arbetar med patienter, vårdpersonal och andra berörda parter för att leda politiska förändringar som kan förbättra livet för människor med hjärtsvikt. Patientföreningar Riksförbundet HjärtLung är en patientförening för personer som lider av hjärt- och lungsjukdomar. De driver opinion kring frågor som rör deras medlemmar. På deras webbplats finns mycket sjukdomsinformation samt länkar till lokala grenar av föreningen. För vårdpersonal 4D Hjärtsvikt är ett projekt inom Program 4D, ett samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Målet med projektet är en tidigare diagnostik av hjärtsvikt samt en bättre vård, behandling och samverkan mellan olika vårdgivare med hjärtsviktsmottagningarna som nav. Program-4D/4D-Hjartsvikt/ Register RiksSvikt är ett nationellt kvalitetsregister som startade Syftet är att samla in data om personer med hjärtsvikt för att kunna förbättra och utveckla vården av hjärtsvikt i Sverige. Målet är att skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med hjärtsvikt. 12
15 13
16 SE Novartis Sverige AB, Box 1150, Täby Telefon
Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merFem faktorer med RiksSvikt
Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre
Läs merHur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merHJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merForskningen måste inriktas på individanpassad medicin
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad
Läs merNPO Hjärt- kärlsjukdomar
NPO Hjärt- kärlsjukdomar Upprättare svnuppsalaorebro.se Ledamöter Namn Landsting/region Yrke/arbetsplats Bertil Lindahl (ordförande) Uppsala-Örebro Överläkare/Professor Hjärtsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Läs merKOL Min behandlingsplan
KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs merÄnnu bättre vård och hälsa i Norrköping
Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping Förslag från Moderaterna september 2018 Utveckling kräver idéer och ledarskap! I början av 2000-talet var striderna stora om Vrinnevisjukhuset framtid. Förslag om
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merCENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK
I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA
Läs merSvårt att gå i tio minuter? Andfådd?
Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är
Läs merRubrik på lämplig Demens yta i motivet
Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige
Läs merRiksSvikt Årsmöte AGENDA
RiksSvikt Årsmöte 2015-05-12- AGENDA Tid: 2015-05-12 kl. 09.30-16.30 Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm 9.30 Samling med kaffe och fralla 10.00 Välkomna 10:05 Riksförbundet
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merPAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012
PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat
Läs mer13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN
13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Planeringsenhet
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merHND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom
HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merTräning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa
S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merNeurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga
Neurorapporten 2019 Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga I AVSNITT 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga? 8 62 Jämlikhet innebär att det inte ska finnas omotiverade skillnader mellan sjukdoms-
Läs merFörslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:
Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26
Läs merUtmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård
Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand
Läs merFörmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson
4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merA. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4
Enkätens disposition A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4 2. Några frågor om hur du uppfattar tillgängligheten
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merNationella riktlinjer för vård vid epilepsi
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Leni Lagerqvist 2018-04-23 SVN 2018-12 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merOCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs merHjärtsvikt behandling enligt riktlinjer
Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 45 min 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15 Välkänt
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merA. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4
Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merREGISTERUPPFÖLJNING MED BARNREUMAREGISTRET. Soley Omarsdottir barnläkare, biträdande registerhållare Barn och läkemedelsdag 2019
REGISTERUPPFÖLJNING MED BARNREUMAREGISTRET Soley Omarsdottir barnläkare, biträdande registerhållare Barn och läkemedelsdag 2019 AGENDA OM BARNREUMAREGISTRET UPPFÖLJNING AV BARNS BEHANDLING MED LÄKEMEDEL
Läs merTrött och andfådd kan det vara hjärtat?
Trött och andfådd kan det vara hjärtat? Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 60 min (45 räcker) 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15
Läs merTelia Healthcare. - effektivare sjukvård på patienternas villkor
Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Telia Healthcare Telia Healthcare - effektivare sjukvård på patienternas villkor Sjukvården är inne i ett skede av stora förändringar. Den
Läs merNationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet
Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Läs merINFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting
INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merBasutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra
Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs merSamverkande sjukvård
Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag jan-mars 2019 Primärvård 2019 börjar med en lite lugnare period Totalt utfördes 328 viktiga samverkansuppdrag jan-mars
Läs merGenom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.
Folkpartiet Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. 2) Varför är ålder med i beräkningen när man ser
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs mer#endometrios på blodigt allvar
Hej! Du läser just nu en upplåst text ur nättidningen Feministiskt Perspektiv. Vi är i huvudsak prenumerations- och presstödsfinansierade och beroende av att läsare prenumererar för att vi ska kunna existera.
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merRevisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström
Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merJenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios
Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios Antagen av Samverkansnämnden 19-05-23-24 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merHjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering
Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist
Läs merRapportens sammanfattning och rekommendationer. Presenterades i Stockholm
Rapportens sammanfattning och rekommendationer Presenterades i Stockholm 161020 1 Det var en gång för länge, länge sedan (eller lite historisk perspektiv) 2 1990 talet På uppdrag av Socialstyrelsen (SoS)
Läs merSällSynta.
www.sallsyntadiagnoser.se Ett förbund SoM förenar DE SällSynta Vad är en sällsynt diagnos? Med en sällsynt diagnos avses, enligt de svenska kriterierna, ett tillstånd som leder till funktionsnedsättning
Läs merExterna Hjärtsviktsteamet
Externa Hjärtsviktsteamet Hudiksvall Uppstart maj-2014 Hur kom teamet till? Facket gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning/ otillfredsställande arbetsmiljö Arbetsmiljön
Läs merStärk hjärt-kärlsjukvården
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2788 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Stärk hjärt-kärlsjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs mersá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merGöran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Göran Karlström, Anna Boman Sörebö 2018-06-01 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid stroke Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Läs merBilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet
Bilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet Antal poster i denna enkät 497 Procent av totala antalet 100 Kön bland svarande Kvinnor 356 71,63 Män 135 27,16 Inget svar 6 1,21 Är du medlem i en patientförening?
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merBehandling med device ICD och CRT
Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är
Läs merNeurorapporten Avsnitt 7 Nära vård
Neurorapporten 2019 Avsnitt 7 Nära vård I AVSNITT 7 Nära vård 7 58 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Hälso- och sjukvården i Sverige har påbörjat en förändringsresa. Den är inte bara av godo, utan också
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs mer