Att skriva referenser till dokument hämtade från Internet

Transkript

1 1 Att skriva referenser till dokument hämtade från Internet Av Helen Hed, bibliotekarie, Tek/Nat-Avd, Umeå universitetsbibliotek ; uppdaterad augusti Uppdaterad februari Innehållsförteckning Att skriva referenser till dokument hämtade från Internet Inledning Instruktioner till författaren Några goda allmänna råd till att börja med: Hur skiljer sig elektroniska dokument från tryckta? Hur gör du det lättare för läsaren att komma åt referensen?... 4 Kan läsaren komma åt referensen? Exempel på hur man skriver referenser Elektroniska tidskrifter och andra seriella publikationer a. Hel, elektroniskt publicerad, tidskrift b. Artiklar publicerade i elektroniska tidskrifter a. Elektroniskt publicerad monografi (bok) c. Del av en elektroniskt publicerad monografi Filer från FTP (File Transfer Protocol) arkiv E-post. Hur man citerar e-postmeddelanden Citera en fil i sitt sammanhang på webben Oxford eller Harvard - olika citeringsstilar Mer om citeringsstilar... 11

2 2 1. Inledning Det finns klara regler för hur man skriver referenser som gäller hela eller delar av dokument av olika slag som hämtas från Internet. Reglerna har skapats för att så långt som möjligt göra det helt entydigt vilken källa som författaren åsyftar. Tanken med dessa regler är att varje läsare själv ska kunna hitta och läsa de dokument som författaren refererar till. i Hur skall du, när du skriver en uppsats, veta vilken information om det du refererar till som verkligen behövs? Jag antar att du emellanåt har behövt leta fram litteratur, om så bara en kursbok. Och du vet att för att du skall kunna få tag i den behöver du ha viss information för att kunna få reda på var den finns. Du behöver känna till: - bokens titel - namnet på minst en av författarna eller på bokens redaktör, - utgivningsår eller upplaga. Dessa uppgifter räcker vanligen långt när det gäller böcker i tryckt form. Gäller det att hitta en artikel behöver du även veta: - i vilken tidskrift artikeln är publicerad, - i vilken volym samt i vilket häfte - på vilka sidor i detta häfte som artikeln finns. Så långt är det alltså egentligen ganska enkelt - så länge du har korrekt information att utgå ifrån. Skall du skriva referens- eller litteraturlistan till en artikel som skall publiceras i en viss bestämd tidskrift så tillhandahåller utgivarna av tidskriften instruktioner som anger exakt hur informationen skall utformas. Du som författare måste följa dessa om du vill att de skall publicera det du skrivit. Och här kommer ett av problemen; det finns flera hundra olika riktlinjer för hur referenserna skall vara utformade. Hur garderar du dig mot det? Jo, genom att från början välja att alltid skriva referenslistor enligt en mall som gör det enkelt för dig att senare anpassa din lista efter den enskilda tidskriftens eller lärarens önskemål. Varifrån kommer uppgiften du vill citera? En sak som kan stöka till det när du skall citera en uppgift i en artikel är att uppgiften egentligen kommer från en annan källa än den artikel eller bok eller webbsida där du hittade uppgiften. Vilken källa skall du då uppge? Svaret är faktiskt väldigt enkelt - använd primärkällan, det vill säga det ställe där uppgiften du vill använda först publicerades, när det är möjligt. Exempel: I en artikel i en tidskrift, vi kan kalla den "Fågelvärlden", hittar jag i volym 4, nummer 3 en uppgift i en artikel skriven av Bo Fink (sid ). Artikeln har titeln "Bara tre ägg i glasstrutens bo". I denna artikel citerar Dr. B. Fink en uppgift om antalet ägg i spelevinkens bo som han hämtat från en annan artikel. Vill jag använda informationen om antalet ägg i spelevinkbon så bör jag försöka få tag i den artikel som Bo Fink hänvisar till och använda informationen i den och ange den som källa. Jag kan inte ta uppgiften ur Bo Finks artikel och sedan i min källförteckning (litteraturlista) hänvisa till originalartikeln som Bo Fink hade hämtat informationen ur. Jag kan emellertid ta uppgiften från Bo Finks artikel och ange den artikeln som källa om jag inte kan få tag i den artikel där uppgiften först publicerades.

3 3 2. Instruktioner till författaren Tack vare Internet så är det idag lätt att få tag i olika tidskrifters instruktioner till författare via webben. Även tidskrifter som inte finns i fulltext på webben kan ha författarinstruktioner tillgängliga på en webbplats. Ett sätt att snabbt hitta till dessa är via bibliotekets webbsida om tidskrifter. 3. Några goda allmänna råd till att börja med: 1. Om du hittar ett dokument på Internet som du tror att du kommer att vilja citera: gör ett bokmärke och ta en utskrift av sidan eller spara filen. Du kan inte alltid lita på att filen finns kvar på samma ställe och i samma utförande som den version du tänker citera. Länkrötan är fortfarande besvärande. 2. På utskriften bör du skriva upp det datum då du tog utskriften samt dokumentets Internetadress (dess URL). Det är möjligt att den dator du använder är inställd så att dessa data automatiskt skrivs på varje utskrift, i så fall kan du hoppa över detta råd. 3. En liten varning för frames (läsramar)! De gör det svårare att direkt se dokumentets egen unika URL (Uniform Resource Locator). Detta löser du genom att öppna dokumentet i ett eget fönster. Först då får du veta dokumentets egen unika URL. (En enkel förklaring av begreppet frames hittar du på svenska datatermgruppens Sökordsregister till ordlistan ( 4. Tyvärr tillåter inte alla webbställen dig detta - det är då det är extra viktigt att spara en papperskopia eller elektronisk version av filen/webbsidan. För att summera - se till att du för varje källa har följande uppgifter: Författarens namn Dokumentets titel Det fullständiga verkets titel (Kan vara webbplatsens namn, bokens titel, tidskriftens namn) Datum då det du citerar senast ändrades Protokoll och adress (=URL) Datum då du hämtade dokumentet/informationen från dess plats på nätet.

4 4 4. Hur skiljer sig elektroniska dokument från tryckta? Det är inte alltid alldeles säkert att en tryckt text och dess motsvarighet på nätet är identiska. Om du är osäker dubbelkolla innan du t ex väljer att i referensen skriva till en URL. Finns det viktiga skillnader mellan de två versionerna så lurar du ju läsaren. Om vi utgår från att den tryckta och den elektroniska versionen är identiskt lika med varandra. Då bör du tänka på följande: att skilja mellan Internetadress och kommandosekvens, sökväg eller menyval att skilja mellan publiceringsdatum och det datum när du hittar och läser ett visst dokument att skilja mellan publiceringsadress och åtkomstadress att ange relevant URL till ett dokument En del dokument (pdf:er) kan vara svåra att hänvisa till. Exempelvis kan URL:en vara sanslöst lång (= jättesvår att skriva av rätt). Använd då klipp-och-klistra-metoden. Eller ännu bättre leta rätt på textens DOI eller den av utgivaren rekommenderade URL:en. Det finns också tillfällen då man, när man vill hänvisa till en webbsida och enda riktigt bra sättet är att skriva ut hur man ska klicka sig fram till den från en startsida. 5. Hur gör du det lättare för läsaren att komma åt referensen? Genom att alltid försöka göra alla referenser så kompletta som möjligt med avseende på de element som skall ingå så underlättar du för användaren att hitta de texter, bilder, program, videosnuttar, mm, mm som du refererar till. Det innebär att det inte alltid räcker med att ange en av författarnas efternamn, arbetets titel och ett årtal. Om ett dokument finns på mer än ett ställe på Internet och kanske dessutom i tryckt form så är det i vissa fall bra att ange alla de åtkomstmöjligheter som du känner till i din referenslista. Om du vet om att någon eller några av adresserna fungerar bättre än de andra så har dessa givetvis prioritet över adresser via vilka det är svårt att nå dokumentet. Se till att det är samma version av dokumentet på alla adresser du anger för ett visst dokument. För att gardera dig ska du uppge vilken version som du utgått ifrån och vilket datum du hämtat hem en kopia av texten. ii Kan läsaren komma åt referensen? En sak som du kanske kan uppleva som ett problem är att olika läsare har olika möjligheter att ta del av de elektroniska källorna du hänvisar till. Vissa dokument finns gratis online och då är det i princip aldrig något problem - utom om det uppstår rent tekniska problem att nå den dator där materialet finns. Då är det nämligen via den URL du anger som alla kommer åt det aktuella materialet. Många användare når de elektroniska tidskrifter som kräver prenumeration via sitt bibliotek. Observera att detta inte är ditt problem. Du skriver din uppsats och sedan måste läsaren själv veta hur han eller hon kan komma åt respektive e-tidskrift. Har du angivit korrekta uppgifter så har du gjort allt du kan.

5 5 Eventuellt kan det vara på sin plats att i en C-uppsats eller motsvarande, ange vilken väg du använt generellt för att komma åt material i e-tidskrifter som ej är gratis. Ett sätt är att du har med en anmärkning eller fotnot där du talar om att access till tidskrifterna har du fått via Umeå UB:s webbsidor och att du markerar de referenser det gäller. Jämför med hur det är när du använder dig av tryckta källor (t ex böcker och tidskrifter). Inte behöver du då tänka på om läsaren har tillgång till dessa böcker och tidskrifter. Normalt är det läsarens bekymmer att få tag i det som han eller hon vill läsa. iii 6. Exempel på hur man skriver referenser 6.1. Elektroniska tidskrifter och andra seriella publikationer En hel tidskrift eller serie eller delar av den skall kunna identifieras på ett otvetydigt sätt. Referensen skall innehålla all den information läsaren behöver för att kunna få tag i originalpublikationen. Jämfört med referenser till tryckta källor behövs det generellt sett mer information för att helt säkert kunna identifiera ett dokument som har publicerats elektroniskt. En enskild tidskrift har ofta en egen hemsida. Denna och ibland ytterligare några webbsidor med allmän information om tidskriften är i princip alltid tillgänglig för alla. När du gör din egen lista över litteratur som du hittat och tror att du kommer att använda bör du vara noga med att skriva ut hela URLen. Hoppa inte över om webbadressen inleds så. Det spelar ingen roll att det i praktiken kanske räcker för användaren att skriva t ex chemweb.com i adressfönstret i sin webbläsare. 6.1a. Hel, elektroniskt publicerad, tidskrift När du enbart vill hänvisa till en viss tidskrift i sin helhet så räcker det med att ange tidskriftens namn och dess webbadress, URLen till startsidan. Givetvis bör du även här ange datum för när du gjorde dina observationer. 1 Scientific American [online] (1993). (Åtkomstdatum) < (Årtalet 1993 gäller bara den elektroniska versionen 2.) The Alchemist [online] (1997). Elsevier. (Åtkomstdatum) Journal of field ornithologists Quarterly. [online] (publiceringsdatum). Association of Field Ornithologists. (Åtkomstdatum) 1 (Åtkomstdatum) = skriv t ex Hämtad: yymmdd eller Verifierad: dag månad år. (Publiceringsdatum) = Här avses det år tidskriften började utges. 2 Årtalet avser tidskriftens startår på webben, inte det år du kollade.

6 6 American Literature. Quarterly. (publiceringsdatum). Duke University Press. (Åtkomstdatum) Also alvailable in print. Literature and medicine [online] (1995) Baltimore (Maryland): Johns Hopkins University Press. [cited yymmdd] Semi-annual. Human IT [online] (1997). (Åtkomstdatum) Borås: Institutionen Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Arkiv: Hygiea internationalis [online] (publiceringsdatum). (Åtkomstdatum) Linköping Arkiv: Vår fågelvärld [online] (publiceringsdatum). (Åtkomstdatum) Stockholm: Sveriges ornitologiska förening. Access via Arkiv: Följande två exempel gäller andra elektroniska publiceringsformer: Journal of Technology Education (1989-). Blackburg (Va.): Virginia Polytechnic Institute and State University, [cited 15 mars 1995]. Semi-annual. Available from the Internet: gopher://borg.lib.vt.edu:70/1/jte. ISSN Profile Canada [CD-ROM]. Toronto: Micromedia, The Canadian Connection. Accompanied by: user's guide. Systems requirements: IBM PC or compatible; MPC Standard CD-ROM drive; DOS 3.30 or higher; 490 kb RAM; MS-DOS Extensions 2.1 or higher. Quarterly. Dagstidningar och veckotidningar, svenska: Svenska dagstidningar har ofta relativt begränsade arkiv på sina egna webbplatser. Men ett antal samarbetar när det gäller elektronisk arkivering. Mycket av de senare årens artiklar i de vanligaste svenska dagstidningarna hittar du i Mediarkivet respektive i Presstext. Skall du bara hänvisa till en viss tidnings webbplats kan du utgå från följande exempel: Västerbottens-Kuriren [online]. (Publiceringsdatum). Umeå: Mediehuset. (Hämtad: dag månad år) Dagens Nyheter. [online] (Publiceringsdatum). Stockholm: Bonnierkoncernen. (Hämtad: dag månad år) Veckans affärer. (Publiceringsdatum). Stockholm: Affärsförlaget. (Hämtad: dag månad år) 6.1b. Artiklar publicerade i elektroniska tidskrifter. Ett problem med att ange korrekt URL (webbadress) för en artikel kan vara att URLen blir väldigt lång ibland. Ett annat problem är hur du skall kunna ange exakt var i en viss artikel det du refererar till finns. När tidskrifterna använder sig av pdf-format för själva artiklarna är det lätt att ange vilka sidor det gäller - på samma sätt som om det vore en tryckt tidskrift - 3 ISSN utläses International Standard Serial Number och gör det lätt att identifiera t ex en tidskrift om det verkar finnas mer än en tidskrift med samma namn. Är inget obligatoriskt element i en referens. (Här kan man möjligen tänka sig att frasen "available from the Internet" är överflödig.)

7 7 eftersom pdf-formatet återger tidskriftsartikeln på samma sätt och med samma sidnumrering som i den tryckta förlagan. Många gånger kan artikeln finnas i både html- och pdf-format. Html-formatet är bra när du vill läsa artikeln direkt på datorskärmen. Men när du skall citera är i pdf-versionen du ser var i artikeln det du vill citera står. Långa URLar är givetvis inget problem om uppsatsen skall publiceras elektroniskt, men väl när uppsatsen skall publiceras i pappersform. I princip kan du alltid ange den URL som gäller för tidskriftens eller förlagets startsida, om det inte finns något bättre sätt. Det normala är att länka antingen till den URL som du ser att artikelns abstrakt har eller till den URL eller DOI som utgivaren anger att man skall använda. Ofta anger idag utgivarna själva hur du skall skriva referensen. I vissa fall går det även att länka direkt till artikeln egen unika URL. Detta gäller främst för tidskrifter som är fritt tillgängliga på webben. För tidskrifter som kräver prenumeration för access till hela artikeln gäller huvudregeln att ange URL för artikelns abstrakt. Exempel på referenser till artiklar: Hopkin, Karen (2001) The Risks on the Table. Scientific American. April Retrieved Mars 30, 2001 from Stone, Nan. "The globalization of Europe." Harvard Business Review. May-June 1989 [Cited 3 September 1990]. Costanza, Robert, Ralph D'Arge, Rudolf De Groot, Stephen Farber, Monica Grasso, Bruce Hannon, Karin Limburg, Shahid Narem, Robert V. O'Neill, Jose Paruelo, Robert G. Raskin, Paul Sutton& Marjan Van Den Belt. "The value of the world's ecosystem services and natural capital." Nature. 15 May 1997, vol 387, no.6230 [cited ], Web Specials section. Smith, Alastair G. "Testing the Surf: Criteria for Evaluating Internet Information Resources." The Public-Access Computer Systems Review. Vol 8, no.3 (1997) [cited ] ISSN I de ovanstående referenserna har bara länken till respektive tidskrift tagits med. Nedan följer ett exempel där det finns mer information som kan tas med i referensen: Här finns information om tidskrift, volym, nummer, sidor, publiceringsdatum samt DOI för just denna artikel.

8 8 Använd den information som finns. Det är inte alltid den finns överst i ett abstrakt som i figuren ovan. Den kan finnas längst ner till höger på samma webbsida som abstraktet, eller på annan plats, men den finns oftast där. Och så här kan man skriva referensen i en litteraturlista: Zheng, J., et al. (2005) Ultrafast Dynamics of Solute-Solvent Complexation Observed at Thermal Equilibrium in Real Time. Science, vol.309(5739): [Åtkomst: ] 6.2. Andra dokument publicerade i form av webbsidor. I denna kategori hamnar en mängd dokument publicerade på webben eller tillgängliga via webben och som man når med hjälp av t ex Netscape, Internet Explorer eller någon annan webbläsare. 6.2a. Elektroniskt publicerad monografi (bok) Aminoff, Iwan T. (1914) "Det eröfrade landet (Invasionen)" (online) Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Tillgänglig på webben via Projekt Runeberg: Filformat: HTML. [verifierad: ] Tacitus, Cornelius (?) Tacitus On Germany. Translated by Thomas Gordon from the 1910 edition, published by P F Collier & Son Company, New York. Tillgänglig via: ftp://ftp.sunet.se/pub/etext/gutenberg/etext01/tctgr10.txt. text-file. [verifierad: 30/3 2001] Också tillgänglig via Project Gutenbergs officiella hemsida CARROLL, Lewis. Alice's Adventures in Wonderland [online]. Texinfo ed.2.1. [Dortmund, Germany] : WindSpiel, November 1994 [cited 10 February 1995]. Available: ftp://ftp.germany.eu.net/pub/books/carroll/. Kirk-Othmer Encyclopedia of Chemical Technology [online]. 3rd ed. New York : John Wiley, 1984 [cited 3 January 1990]. Available from: DIALOG Informations Services, Palo Alto (Calif.). Miller, Allison. "Allison Miller's Home Page." Lkd. EKU Honors Program Home Page, at "Personal Pages." (11 Nov. 1995). 6.2c. Del av en elektroniskt publicerad monografi. Om din hänvisning gäller enbart en del av en bok, t ex ett eller några få kapitel, så bör det av texten och av litteraturlistan framgå att så är fallet. Jämför med hänvisning till kapitel i tryckt bok. Det är i princip bara det att du ska lägga till en länk och ett hämtdatum.

9 Filer från FTP (File Transfer Protocol) arkiv. Bruckman, Amy. "Approaches to Managing Deviant Behavior in Virtual Communities." ftp://ftp.media.mit.edu/pub/asb/papers/deviance-chi-94 (4 Dec. 1994) E-post. Hur man citerar e-postmeddelanden. Franke, Norman. "SoundApp " 29 April Personal . (3 May 1996) Citera en fil i sitt sammanhang på webben. Detta kan ibland vara väldigt svårt. Men om du ändå vill citera en webbsida så se till att efter bästa förmåga ta reda på så mycket information om webbsidan som möjligt. Och det är de vanliga sakerna du vill veta: Vem har skrivit sidan? Finns det en författare angiven? Vad heter sidan? Har den en titel? Finns det en rubrik eller titel överst på sidan. (Blanda inte ihop med titel-taggen i sidans html-kod.) När skrevs sidan och uppdateras den? Vanligen finns den upplysningen längst ner på sidan eller i närheten av uppgift om författare eller så kan ett publiceringsdatum finnas på en föregående sida. Vem är utgivare? Är det författaren eller någon annan person eller organisation? Vilken URL gör det enklast att hitta tillbaka till denna sida? Att det kan vara så svårt att skriva en korrekt referens till en webbsida beror delvis på att många som gör webbsidor bara glömmer bort att infoga den informationen. Eller så har de aldrig tänkt på att den information de glömmer att ta med faktiskt bara gör det enklare för folk att hitta tillbaka till deras webbsidor. 4 Exemepel: Miller, Allison. "Allison Miller's Home Page." Lkd. EKU Honors Program Home Page, at "Personal Pages." (11 Nov. 1995). Odsjö, Tjelvar (2003) Avelshägn för gråsäl i Forsmark. riksmuseets webbplats (åtkomst: 5 februari 2004). 4 Om man orkar och har lust så kan var och en av oss bidra till att förbättra situationen. Dels kan vi vara noggranna själva när vi gör webbsidor, dels kan vi försöka kontakta andra och påtala brister (vänligt). Dessutom kan vi givetvis avstå från att citera webbsidor som saknar nödvändig information om upphov.

10 10 Garman, Andrew ( ) History and evolution. In: Big Cats Online (åtkomst: 6 februari 2004) Bergman, Per (2003) Förslaget till ny kemikalielagstiftning en klar förbättring jämfört med i dag. Information från KEMI (online). Nr.3, sid. 3-4, Via Kemikalieinspektionens webbplats: under rubriken Trycksaker. Robertson, David (?) Virtual Frog Dissection Kit. Copyright 1994 by Lawrence Berkeley National Laboratory, 7. Oxford eller Harvard - olika citeringsstilar Det finns ett flertal olika citeringsstilar. Du kommer antagligen att stöta på begreppen Harvard- respektive Oxfordsystemet. Oxford-systemet Om du tillhör de som gärna använder dig av noter när du citerar, antingen längst ner på aktuell sida (sk fotnot) eller i slutet av varje kapitel - då hör du till de som använder Oxfordsystemet. Exempel Att det inte skadar att tänka efter före [1] är väl inte så dumt tänkt av Johansson som Och i fotnoten (numeriskt sorterad) ser det ut på följande sätt: [1] I stycke 3 på sidan 69 i: Johansson, M. (1993) "Det tänkvärda." Tidskrift för grunda tankar. 143(2), Harvard-systemet Om du istället föredrar att sätta in hänvisning till författare inom parentes i löpande text - då använder du Harvard-systemet för citering. Exempel Johansson (1993) antyder i sin artikel, på sidan 69, att det kanske inte skadar att tänka efter före. Och i referenslistan (alfabetiskt sorterad) kommer det då att se ut så här: Johansson, M. (1993) "Det tänkvärda." Tidskrift för grunda tankar. 143(2),

11 Mer om citeringsstilar Det finns många böcker om uppsatsskrivning. En del av dessa är generellt utformade medan andra utgår från en viss stil. Om du vill ha fullständig information om vad som gäller för en viss stil bör skaffa en manual för just den stil du är ute efter. Om du söker i bibliotekets katalog så kommer du att märka att det finns ganska många att välja bland. Många av dessa böcker innehåller mycket mer än bara information om hur du citerar och refererar. Här nedan hittar tips om ett antal webbplatser med mer information om ett antal citeringsstilar: American Psychological Association (APA) - Psykologi Chicago Manual of Style author-date system style Chicago Manual of style 16 th ed. online Finns via Album (du måste vara inloggad) Council of Biology Editors (CBE) - Biologi Guide till Harvardsystemet se under fliken Skriva på UmUB:s webb Guide till Oxfordsystemet se under fliken Skriva på UmUB:s webb ICMJE (Vancouver Style) - Medicin och biomedicin och biologi Se även Modern Language Association (MLA) - Moderna språk Turabian - Historia och humaniora Quick guide i Det finns idag, både för dokument i pappersform och elektroniska dokument, internationell standard. Standarden för tryckta dokument har beteckningen ISO 690: 1987 samt i svensk version SS (1989). Standarden för elektroniska dokument har beteckningen ISO 690-2:1997 samt ISO-SS 690-2:1998. Det är inte rimligt att varje person som skall skriva en enkel uppsats eller artikel skall behöva läsa dessa dokument. Ett skäl till att inte behöva läsa standarderna är att man vanligen som författare ändå måste rätta sig efter vilka krav på en artikels/uppsats utformning som beställaren har. (Beteckningen beställare använder jag här för att kunna inkludera alla från lärare till redaktörer av tidningar, böcker och tidskrifter i ett.) ii Många av exemplen i denna guide är skrivna på engelska. Vissa ord eller uttryck kan därför behöva bytas ut om referenslistan skall bifogas en svenskspråkig uppsats eller artikel. Många av exemplen har jag hämtat från Harnack & Kleppinger (1996). iii Ett givet undantag är dina lärare.