Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Didaktik i yrkesutbildning, 7,5 hp. Allmän inriktning, 100 % Vårterminen 2016 YP10LÄ

Transkript

1 1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Didaktik i yrkesutbildning, 7,5 hp Allmän inriktning, 100 % Vårterminen 2016 YP10LÄ

2 2 Kursens innehåll Kursen är en introduktion till didaktiken som kunskapsfält och genom ditt deltagande får du möjlighet att utveckla en djupare förståelse för undervisning, grupprocesser, ledarskap och vad som är att betrakta som kunskap inom det ämnesområde du undervisar. Du kommer också att få stifta bekantskap med läroplanen för gymnasiet och ämnesplaner för yrkesprogram. Kursen behandlar - didaktiska teorier och didaktisk forskning, - undervisningsmetoder och arbetsformer, - yrkesutbildning i ett didaktiskt perspektiv, - grupprocesser och ledarskapsteorier, samt - olika kunskapsformer inom yrkesutbildning Ordet didaktik betyder ungefär undervisningskonst och didaktiken som kunskapsfält inkluderar följaktligen frågor om vad som utmärker och bör utmärka denna undervisningskonst. I kursens litteraturlista finner du flera titlar som berör dessa frågor, bl.a. Bronäs och Runebou (2010) som kan ses som en viktig didaktisk grundbok. Därtill tar Henning Loeb och Korp (2012), Håkansson och Sundberg (2012), Liberg (2010), Selander (2010), Lindqvist (2010), Dahlkwist (2012) och Stensmo (2008) upp centrala didaktiska frågeställningar. I och med Lpf 94 blev skolan målstyrd. Därmed fick lärarna ansvaret och möjligheterna att själva välja vägen till lärandemålen, vilket innebär att valet av undervisningsformer och undervisningsmetoder är lärarens och arbetslagets. I kursen får du möjlighet att läsa om en mängd olika undervisningsmetoder (se Långström & Viklund, 2010). Som en introduktion till den verksamhetsförlagda praktik (Vfu) som ingår i din yrkeslärarexamen får du i kursen möjlighet att bekanta dig med ämnesplaner och kursinnehåll på yrkesprogram och fundera över hur din ämneskunskap kan göras förmedlingsbar till gymnasieungdomar och/eller vuxenstuderande. Vikten av att förstå vad som händer i grupper är viktigt i läraryrket, dels för att förstå de studerande, men också för att förstå samverkan i lärarlaget. Likaså är det centralt i läraryrket att kunna hantera ledarskapet i undervisningsgrupperna. Litteratur i kursen som behandlar grupprocesser och ledarskap är främst Granström (2006), Dahlkwist (2012) och Stensmo (2008). Begreppet kunskap kan i vardagslag te sig entydigt, men redan Aristoteles talade om olika kunskapsformer: episteme, techne och fronesis. I kursen kommer du få stifta bekantskap med Gustavsson (2004) som redogör för dessa olika kunskapsformer. Dessa är också möjliga att knyta till yrkesarbete liksom till lärarens arbete.

3 3 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för och presentera det egna undervisningsämnet i vald framställningsform, identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och till lärarens ledarskap, reflektera över egna erfarenheter av grupprocesser utifrån teoretiska perspektiv om grupper, samt tillämpa och kritiskt granska IKT som plattform för lärande. Kursens upplägg Kursen genomförs som distansstudier på halvfart. Distansformen på kursen betyder att undervisningen är koncentrerad och förlagd till fyra sammankomster (se schema på TimeEdit). Vid sammankomsterna behandlas kursens centrala teman genom föreläsningar, seminarier, redovisningar och gruppdiskussioner. Mellan sammankomsterna sker självstudier med inläsning av kurslitteratur, diskussioner på den digitala plattformen Mondo, samt arbete kring kursens examinationsuppgifter. Mondo fungerar som ett virtuellt slutet klassrum för studenter som är antagna till kursen. Kursansvarig lärare Jonas von Reybekiel Trostek, jonas.trostek@edu.su.se Kursadministratör Åsa Öman, asa.oman@edu.su.se Kursöversikt DATUM januari Kl INNEHÅLL Seminarier Introduktion av kursens innehåll och examinationsuppgifter. Introduktion av den digitala plattformen Mondo. Gruppindelning i mindre arbetsgrupper. Introduktion till didaktik som kunskapsfält (t.ex. Bronäs & Runebou, 2010; Henning Loeb & Korp, 2012; Håkansson & Sundberg, 2012). Förberedelser inför arbetet med examinationsuppgift B. Studier av yrkesämnenas styrdokument. Introduktion till och diskussion om hur kunskap (Gustavsson, 2004) inom ramen för ett visst ämne kan förstås. Förberedelser inför examinationsuppgift A. Information om Vfu-placeringar, Vfu-modell, Vfu-portfölj och bedömning av Vfu.

4 januari Examinationsuppgift B: Asynkron gruppdiskussion på Mondo med utgångspunkt i frågor kopplade till Bronäs och Runebou (2010). 15 februari Kl Seminarium Gruppredovisningar av examinationsuppgift A: Presentation av valfritt ämnesmål relaterat till en kurs på ett yrkesprogram. Introduktion till grupprocesser och ledarskap (Dahlkwist, 2012; Granström, 2006; Stensmo, 2008) och förberedelser inför arbetet med examinationsuppgift C. 22 februari Examinationsuppgift C lämnas in under Uppgifter på Mondo. 16 mars Examinationsuppgift D skickas till granskande kurskamrat. 21 mars Kl Seminarium Presentation och kamratgranskning i grupper av utkasten till examinationsuppgift D. Utvärdering av asynkron diskussion/mondo. IKT. 29 mars Examinationsuppgift D lämnas in under Uppgifter på Mondo. Examinationsuppgifter I examinationsuppgifterna ska du synliggöra att du uppnår kursens förväntade studieresultat. Vissa bedöms utifrån betygsskalan A-F, andra som godkända (G) eller underkända (U). Examinationsuppgift A: Redogör för ditt undervisningsämne I den första gruppuppgiften ska du synliggöra att du uppnår målet redogöra för och presentera det egna undervisningsämnet i vald framställningsform. Förberedelserna för den här uppgiften påbörjas redan under våra första seminariedagar och gruppen fortsätter sedan planeringen via mail och Mondo inför redovisning under seminariet den 15 februari. Ni ska välja ut ett ämnesmål relaterat till en kurs på ett yrkesprogram och under ca minuter iscensätta en undervisning med syftet att deltagarna ska uppnå målet. Ta gärna hjälp av Långström och Viklund (2010) när ni väljer undervisningsmetod/-er. Uppgiften syftar till att ge en inblick i hur olika framställningsformer kan användas för att presentera ett kunskapsinnehåll; dels genom att själv planera och genomföra en fingerad undervisningssituation, dels genom att ta del av andras presentationer. Kursmålet bedöms med G eller U. För att bli godkänd på momentet krävs att du deltar i förberedelser och presentation på ett aktivt sätt. Examinationsuppgift B: Diskutera ämnesdidaktiska spörsmål via IKT (Mondo) Under Filsamling på Mondo finns olika frågor/diskussionsområden med anknytning till Bronäs och Runebou (2010). Alla i gruppen ska starta en diskussionstråd utifrån de angivna frågorna. Lägg inlägget under Forum, din grupp och rubriken Diskussion Bronäs och Runebou. Den som startat tråden förväntas vara extra aktiv för att hålla diskussionen igång, men alla i gruppen ska ge minst en kommentar till varje inlägg.

5 5 Denna diskussion ska ske mellan 22 och 30 januari. Det innebär att du måste starta tråden senast i mitten av perioden för att dina gruppmedlemmar ska hinna läsa och kommentera. Kursmålet bedöms med G eller U. För att bli godkänd på momentet krävs att du har startat en tråd utifrån någon av de angivna frågorna/områdena och att du deltagit aktivt i diskussionen på Mondo. Den här uppgiften är tänkt att underlätta skrivandet av examinationsuppgift D. Den ligger också till grund för uppfyllandet av lärandemålet tillämpa och kritiskt granska IKT som plattform för lärande. Vid vårt sista seminarium utvärderar ni och kritiskt granskar hur Mondo fungerat som plattform för lärande i den här uppgiften. Examinationsuppgift C: Reflektera över grupprocesser I den här skriftliga individuella examinationsuppgiften ska du visa att du uppfyller lärandemålet reflektera över egna erfarenheter av grupprocesser utifrån teoretiska perspektiv om grupper. Uppgiften bedöms utifrån betygsskalan A-F. Välj ut en grupp som du har mött, kanske under din skolgång eller ditt yrkesliv. Gör en analys av gruppen ur ett gruppsykologiskt perspektiv. Använd litteraturen om grupprocesser (lämpligen Granström 2006 och Dahlkwist 2012) som stöd för din analys och välj modeller och begrepp som passar för att analysera den valda gruppen. Kom ihåg att du inledningsvis bör presentera hur gruppen såg ut och vilken situation det var fråga om. Skriv en text som omfattar ca 3-4 sidor, (exklusive försättsblad, referenslista och ev. innehållsförteckning). Typsnittet bör vara Times New Roman, typstorleken 12 punkter och enkelt radavstånd. Texten lämnas in senast den 22 februari under Uppgifter i mappen Uppgift C på Mondo. Det skall finnas referenser enligt vedertaget system. Notsystem och parentessystem är vedertagna inom samhällsvetenskaperna. Oavsett vilket referenssystem som används bör du alltid ange författare, årtal och sida/sidor. Examinationsuppgift D: Identifiera och förhålla sig till didaktiska utmaningar I den här skriftliga individuella examinationsuppgiften ska du visa att du uppfyller lärandemålet identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och till lärarens ledarskap. Uppgiften bedöms utifrån betygsskalan A-F. Om betyget på examinationsuppgift C och D skiljer sig åt väger examinationsuppgift D tyngre. Det innebär att om betyget på examinationsuppgift C är ett E och betyget på examinationsuppgift D är ett D så blir slutbetyget på kursen D. Om betygen är de omvända blir slutbetyget E. Ytterligare ett exempel är om betyget på examinationsuppgift C är C och betyget på examinationsuppgift D är E. Då blir slutbetyget D. Du kan närma dig denna examinationsuppgift relativt fritt, men din text skulle kunna se ut på följande sätt: Identifiera en eller flera didaktiska utmaningar utifrån kurslitteraturen och eventuellt egna erfarenheter. Resonera om hur didaktiska strategier kan användas för att hantera dessa utmaningar. Utgå från litteraturen, men underbygg också resonemanget med egna tankar och erfarenheter. Du kan med fördel använda begreppen principer, omständigheter och handlingar (Bronäs & Runebou, 2010). Omständigheter kan då ofta likställas med din utmaning,

6 6 t ex omotiverade elever. Vilka handlingar/strategier kan man då använda som lärare? Och går det att identifiera några bakomliggande principer bakom dessa handlingar? Knyt också ditt resonemang till ledarskap (Stensmo, 2008), t ex genom att reflektera över tänkbara följder av lärares olika förhållningssätt i relation till din/dina didaktiska utmaning/-ar. Kom ihåg att du inledningsvis bör presentera vad du ska ta upp i texten. Det är viktigt att det framgår vilken/vilka didaktiska utmaningar du ska resonera om. Skriv gärna en avslutande sammanfattning om vad du kommit fram till när det gäller didaktiska strategier. För att bli godkänd på uppgiften bör du referera till Bronäs och Runebou, Liberg, Selander, Håkansson & Sundberg, Lindqvist, Henning Loeb & Korp, Dahlkwist samt Stensmo, men använd gärna fler källor från kurslitteraturen. Skriv en text som omfattar ca 4-6 sidor, (exklusive försättsblad, referenslista och ev. innehållsförteckning), med typsnittet Times New Roman, typstorleken 12 punkter och med enkelt radavstånd. Det ska finnas referenser enligt vedertaget system. Notsystem och parentessystem är vedertagna inom samhällsvetenskaperna. Oavsett vilket referenssystem som används bör du alltid ange författare, årtal och sida/sidor. Texten skickas senast onsdag 16 mars till en kurskamrat som ska presentera och granska texten vid seminariet 21 mars. Presentation och granskning sker i era grupper. Granskningen innebär att lyfta fram styrkor och svagheter i texten och också ge konstruktiva förslag till förbättringar. Textförfattaren avgör sedan själv om och i så fall vad som ska ändras i texten innan den lämnas in på Mondo. Inlämning sker senast den 29 mars under Uppgifter i mappen Uppgift D. Om du är förhindrad att delta vid det sista seminariet lämnar du in en skriftlig presentation och granskning av en kurskamrats text till författaren och kursläraren, samt en reflektion över användningen av IKT i kursen (se examinationsuppgift B ovan). Avslutande reflektion När kursen avslutats och alla examinationsuppgifter är gjorda ska du fundera över vad du tror att den här kursen har tillfört som du kan ta med dig och ha nytta av i ditt kommande arbete som lärare. Skriv ca en halv A4 och lägg in detta dokument i din VFU-portfölj under Mina dokument. Dessa reflektioner kommer att återkomma efter varje teorikurs och ska utgöra ett stöd för en uppgift som ska göras i slutet av utbildningen. Ordinarie examinationstillfälle Examinationsuppgift C ska lämnas in senast 22 februari Examinationsuppgift D ska lämnas in senast 29 mars Om du inte lämnat in examinationerna till dessa datum ges ett nytt tillfälle 2 maj Om inte uppgiften lämnas in vid det första ordinarie examinationstillfället kan uppgiften se något annorlunda ut.

7 7 Plagiat Kursen examineras genom individuella skriftliga uppgifter. Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som Du själv har författat. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att Du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden!

8 8 Examinations- och bedömningskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygskala. Examinationsuppgift C Studenten visar på förmåga att: A med stöd av teoretiska perspektiv om grupper reflektera över egna erfarenheter på ett fördjupat, problematiserande och självständigt sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad med tydliga referenser och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B med stöd av teoretiska perspektiv om grupper reflektera över egna erfarenheter på ett nyanserat och självständigt sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad med tydliga referenser och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C med stöd av teoretiska perspektiv om grupper reflektera över egna erfarenheter på ett bra sätt. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, referenser utan större brister och en bra språkbehandling. D med stöd av teoretiska perspektiv om grupper reflektera över egna erfarenheter på ett tillfredsställande sätt. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, referenser utan större brister och ett godtagbart språk. E med stöd av teoretiska perspektiv om grupper reflektera över egna erfarenheter på ett tillräckligt bra sätt. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, referenser utan större brister och ett godtagbart språk. Fx Texten behöver kompletteras på ett mindre omfattande sätt. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: Studenten knyter inte an till kurslitteraturen tillräckligt frekvent eller använder inte den obligatoriska litteraturen. Referenser saknas stundtals eller är felaktiga. Någon del av texten är oklar och behöver utvecklas. F Texten behöver skrivas om på ett mer omfattande sätt. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: Instruktionerna för uppgiften har inte följts. Kurslitteratur saknas eller används på ett begränsat sätt. Brister syns i förståelse av litteratur. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser saknas i stor utsträckning.

9 9 Examinationsuppgift D Studenten visar på förmåga att: A identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och ledarskap på ett fördjupat, problematiserande och självständigt sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen och trådar knyts mellan olika källor. Texten ska vara väldisponerad, ha tydliga referenser och en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och ledarskap på ett nyanserat och självständigt sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, ha tydliga referenser och en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och ledarskap på ett bra sätt. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, referensteknik utan större brister och en bra språkbehandling. D identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, referensteknik utan större brister och ett godtagbart språk. E identifiera didaktiska utmaningar och relatera dessa till didaktiska strategier och ledarskap på ett tillräckligt bra sätt. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, referensteknik utan större brister och ett godtagbart språk. Fx Texten behöver kompletteras på ett mindre omfattande sätt. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: Studenten knyter inte an till kurslitteraturen tillräckligt frekvent eller använder inte den obligatoriska litteraturen. Referenser saknas stundtals eller är felaktiga. Någon del av texten är oklar och behöver utvecklas. F Texten behöver skrivas om på ett mer omfattande sätt. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: Instruktionerna för uppgiften har inte följts. Kurslitteratur saknas eller används på ett begränsat sätt. Brister syns i förståelse av litteratur. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser saknas i stor utsträckning.

10 10 För att bli godkänd på kursen krävs också att examinationsuppgift A och B är godkända, att du skrivit en bildningsdidaktisk berättelse samt att du granskat en kurskamrats text och kompletterat eventuell frånvaro i samråd med kursansvarig lärare. Litteraturlista Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas Ämnesdidaktik. En undervisningskonst. Norstedts. (152 s) Dahlkwist, Matts Lärarens ledarskap-relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber Gustavsson, Bernt Vad är kunskap? Skolverket. (pdf) (128 s) Granström, Kjell Andra upplagan. Dynamik i arbetsgrupper Om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur. (196 s). Henning Loeb, Ingrid och Korp, Helena (red) Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. (ca 60 s). Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell undervisning. (s , kap 3, kap 5, s ). Stockholm: Natur & Kultur. Liberg, Caroline Den didaktiska reliefen att vara lärare. I Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Lundgren, Säljö och Liberg (red). Stockholm: Natur och kultur. (18 s) OBS! Nyare upplaga finns. Lindqvist, Per Ödmjuk orubblighet: en avgörande kvalitet i lärarens yrkeskunnande. Didaktisk Tidskrift. Vol 19, No 1, (18 s) (googla-finns fritt ute på nätet) Långström och Viklund Metoder undervisning och framträdande. Lund: Studentlitteratur (valfria delar) Selander, Staffan Didaktik undervisning och lärande. I Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Lundgren, Säljö och Liberg (red). Stockholm: Natur och kultur. (Läggs ut på Mondo - 20 s) Stensmo, Christer Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Referenslitteratur Backman, Jarl Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Diaz, Patricia Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. Lund: Studentlitteratur Hansson, Anders Salutogent ledarskap. För hälsosam framgång. Gothia Fortbildning. Skolinspektionen Undervisning på yrkesprogram r/2014/yrkesprogram/05-yrkesprogram-rapport.pdf Relevanta styrdokument och artiklar tillkommer.