Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet?

Transkript

1 Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? (Organic seed production of herbage legumes and fodder grasses 2004, can we meet the demand?) Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Box 12, Alnarp, Sverige SAMMANFATTNING Den ekologiska vallfröproduktion i Sverige förväntas kunna täcka omkring hälften av det inhemska behovet 2004, då allt utsäde skall vara ekologiskt producerat enligt EU. Sverige förväntas därför inte fullt ut att kunna leva upp til EU:s krav. Det finns inga tydliga odlingsmässiga problem som hindrar en markant ökning av produktionen av de fyra vanligaste fröslagen; rödklöver, vitklöver, timotej och ängsvingel. Oklarheter i regelverket har emellertid verkat återhållande på utsädesföretagen. Speciellt är det problem kring reglerna för användning av delvist ekologiska vallfröblandningar. Eftersom större delen av den svenska vallfröproduktion säljs som blandning och inte som renvara är det mycket viktigt att hitta en användbar modell för sammansättningen av delvis ekologiska vallfröblandningar under en övergångsperiod. En möjlig modell diskuteras just nu och förväntas att vara klar till säsongen En förutsättning för en framtida ekologisk produktion av mindra vanliga fröslag är, att det finns en större marknad än det nationella. Det nordiska samarbetet om regler, sortprovning och rådgivning bör öka. ABSTRACT The pprovv seed pprovval of clover and grassses in Sweden is expected to cover about half of the national market in 2004, when the European Union demands that all seed used on pprovv farms shall be produced organically. Sweden is thus not likely to meet this demand. There seems to be no pprovval agricultural problems, to pprovv a pprovval increase in the pprovv pprovval of the four most popular herbage pprovv and fodder grasses (red clover, white clover, meadow fescue and timothy). However, problems prevails concerning the legal status of partly pprovv seed mixtures. As the major part of the grass- and clover seeds in Sweden are used in mixtures, it is essential to find a solution to allow partly ecological seed mixtures in a pprovval phase. A future model is being pprovval rigth now and is expected to be used in To facilitate a future pprovval of less popular species of herbage pprovv and fodder grasses it is essential that the producers have access to the market in neighbouring countries. A pprov coorperation, concerning rules, approval of seed and extension services should be promoted.

2 HUR ÄR LÄGET I SVERIGE? EU föreskriver att allt utsäde som används inom ekologisk produktion skall vara ekologiskt producerat från och med år Tillgång på vallfröblandningar med rödeller vitklöver är en förutsättning för majoriteten av de svenska ekologiska lantbruken. En klöverrik vall är kvävedynamon i det ekologiska lantbruket, och en stor del av de ekologiska lantbrukarna är dessutom beroende av vall till utfodringen av husdjuren. Svalöf Weibull har värderat behovet av ekologiskt vallfrö i 2004 till areal med vallproduktion och gröngödslingsvall till ca 600 ton (tabell 1). Dessutom används vallfröblandningar som mellangrödor, men detta behov är inte värderat. Tabell 1: Förväntat behov och produktion av eko-frö. (efter Svalöf Weibull 2002) % av marknad ton Skörd kg/ha Arealbehov ha Skörd 2003, ha Timotej (Phleum pratense L.) Ängssvingel (Festuca pratensis Hudson) Engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) Ängsgröe (Poa pratensis L.) Rödsvingel (Festuca rubra L.) Rödklöver (Trifolium pratense L.) Vitklöver (Trifolium repens L.) (>50) % Produktionen av de vanligaste fröslagen till säsongen 2004 uppskattas av Svalöf Weibull att utgöra ca 45 % av behovet. Arter som hundäxing (Dactylis glomerata L.), alsikeklöver (Trifolium hybridum L.), blålusern (Medicago sativa L.), käringtand (Lotus corniculátus L), rajsvingel (x Festulolium), hybridrajgräs (Lolium x boucheanum Kunth), westerwoldiskt rajgräs (Lolium multiflorum Lam.), italienskt rajgräs (Lolium multiflorum Lam.) och örter (t.ex. cikoria (Cichórium intbus L.)) används i enstaka typblandningar, men marknaden är liten. Det finns möjlighet till import av enstaka fröslag från Danmark, där det finns en mindre överskottsproduktion. I Danmark finns det rödklöver (Rajah), engelskt rajgräs (Fanda och Tivoli), hybridrajgräs (Storm), ängsvingel (Laura), rödsvingel (Gondolin) och förmodligen ital. rajgräs (Bofur) på marknaden i renvara till hösten 2002 (Ole Grönbäk 2002, DLF-Trifolium, pers. medd.). Alla sorter finns på den svenska sortlistan för 2002 och kan användas åtminstone i södra Sverige. Desutom finns renvara av andra sorter engelskt rajgräs, ängsvingel, hundäxing, timotej och humlelusern, som inte finns på den svenska sortlistan.

3 Det finns inga generellt accepterade typblandningar i Sverige. Orsaken är primärt, att det är stor geografisk skillnad på odlingsbetingelserna i olika regioner i Sverige. Ett förslag till standardiserade ekologiska vallfröblandningar har dock utarbetats (tabell 2), (Larsson et al. 2002). Lämpliga förutsättningar anges för respektive fröblandning. Tabell 2: Vallfröblandningar för ekologisk produktion. Viktandel (%) av olika arter i utsädesmängden samt total utsädesmängd (kg/ha). (Larsson et. al 2002). Art A B C D E F G H I J K L M N O Rödklöver Vitklöver Blålusern 75 Käringtand Timotej Ängssvingel Hundäxing 25 Engelskt rajgräs Rödsvingel Ängsgröe Utsädesmängd I nuläget finns det dock inte någon konsensus kring sammansättningan av vallfröblandningar mellan fröfimor, konsulenter och forskare (Borgen et al. 2002). UTMANINGAR FÖR ODLING OCH RÅDGVING I Sverige är de vanligaste fröslagen i vallfröblandningar rödklöver, vitklöver, ängssvingel, och timotej. Engelskt rajgräs används numera också ofta i södra Sverige. Odlingsförutsättningarna för timotej, rödklöver, vitklöver och ängssvingel bedöms som goda (Wallenhammar, 1998). Örebro läns hushållningssällskap har genomfört en dokumentation av ekologisk fröodling mellan 1999 och 2001 (Pettersson et. al 2002). Under projekttiden dokumenterades fem odlingar årligen 1999 och 2000, medan tio odlingar dokumenterades år I tabell 3 visas resultaten av dokumentationen samt danska resultat.

4 Tabell 3: Skördenivå och variation i svensk ekologisk fröodling, jämfört med skördenivån i dansk ekologisk fröodling (Pettersson et. al 2002 og Landbrugets Rådgivningscenter 2002). Svensk skördenivå, , kg/ha Dansk skördenivå, riksmedel 2000, kg/ha Timotej 125* Rödklöver - Diploida sorter Tetraploida sorter Vitklöver * Samodling med rödklöver En av orsakerna till avkastningsskillnaderna i de diploida rödklöversorterna är sannolikt klimatvariationer i de olika produktionsområdena (Pettersson et al 2002). Skördenivån för ekologisk vitklöver är mycket högre i Sverige än i Danmark. Möjligen finns det mindre problem med vitklöverspetsvivlar i Sverige eftersom rödklöver är den vanligaste beståndsdelen i både konventionella och ekologiska vallfröblandningar. Förutsättningar för vitklöverspetsvivlen att föröka sig är därför inte så goda som i Danmark, där vitklöver ingår i nästan alla vallfröblandningar. Det ligger dock mycket få resultat bakom den dokumenterade skördenivån i Sverige som därför kanske inte är representativ. Det finns inga uppgifter om genomsnittlig skördenivå för ängssvingel. Odlingen av denna gröda beräknas dock inte ge större problem (Bengt Johnson, Svalöf Weibull, pers. medd.). Av ängssvingel förväntas en skördenivå på ca 450 kg/ha (tabell 1) (Svalöf Weibull 2002). Några års erfarenheter i Danmark med ekologisk vallfröproduktion visar, att man under gynnsamma förhållanden kan uppnå skördenivåer motsvarande konventionella (Jonsson 1999). Då ekologiskt frö av gräs och klöver idag generellt betalas med 100 % pristillägg, och man dessutom får miljöstöd till ekologisk odling är grödan i dessa situationer mycket konkurrenskraftig. Rådgivning Omfattningen av den ekologiska fröodlingen är fortfarande begränsad och det saknas kunskap hos båda lantbrukare och konsulenter om de speciella utmaningar som finns inom ekologisk vallfröproduktion. Jordbruksverket kommer dock 2002 och 2003 att fokusera på fortbildning av rådgivare och uppdatering av odlingsvägledningar i samarbete med fröfirmorna. En uppdaterat kunskapssammanställning om ekologisk vallfröproduktion 2002 hållar på att utarbetas med detaljerade odlingsvägledningar för rödklöver, vitklöver, engelskt rajgräs, ängssvingel och timotej håller på att utarbetas. Olika typer av odlingsförsök och studieresor genomförs.

5 Sammanfattningsvis kan konstateras, att det inte finns odlingsmässiga begränsningar, som hindrar en ekologisk produktion av de vanligaste vallfröslagen i Sverige. UTMANINGAR INOM REGELVERKET Oklarheter beträffande beviljande av dispens för användande av konventionellt producerat vallfrö har verkat återhållande på utsädesföretagen. Det finns ett speciellt problem med vallfröblandningar (Borgen et al 2002 ). De ekologiska lantbrukarna föredrar vallfröblandningar. Därför säljs inte renvara av de olika fröslagen. I Sverige är det tills vidare inte tillåtet att blanda ekologiskt och konventionellt frö och det finns brist på ekologiskt frö av alla arter. Det finns därför ingen fungerande marknad. Just nu diskuteras ett förslag till ett nytt regelverk för delvis ekologiska vallfröblandningar. Målet är att skapa ett regelverk, som: - Motiverar till en ökad produktion av ekologiskt vallfrö, så att ett mål om minst 95 % ekologiskt utsäde kan nås inom kort tid för de vanligasta vallfrö-blandningarna. - Garanterar lantbrukarna flexibilitet i sortvalet samt att inte behöva använda utsäde, som inte är utprovat i Sverige eller annat relevant geografiskt område - Främjar en enkel administration För att garantera en enkel administration av de delvis ekologiska vallfröblandningarna är det förmodligen nödvändigt att fröfirmor ingår en frivillig överenskommelse som sanktioneras av Jordbruksverket. Jordbruksverket har inte möjlighet att tvinga firmor att använda en bestämd procent av t.ex. ekologisk vitklöver i en vallfröblandning. Den modell som diskuteras just nu påminner om den danska modellen, dock med hänsyn tagen till, att Sverige klimatmässigt inte är ett lika homogent land som Danmark och att det inte finns en konsensus kring sammansättningen av vallfröblandningarna. Eftersom många juridiska aspekter inte är avklarade i skrivande stund, redagörs här inte för det detaljerade förslaget. Det finns ett generellt behov av samordning av regelverket i de nordiska länderna för att skapa en tillräckligt stor marknad för framför allt mindre vanliga fröslag, där det nationella behovet inte är tillräckligt för att motivera en produktion.

6 Man skulle t.ex. kunna föreslå att om en sort är utprovad under danska förhållanden kan den användas i Götaland, om en sort är utprovad under finska förhållanden kan den användas i Norrland. KAN VI LEVA UPP TILL KRAVET OM EKOLOGISKT UTSÄDE TILL VALL REDAN 2004? Svaret på denna fråga är nej! Om de omfattande problemen kring regelverket löses, kommer det dock inom relativ kort tid att vara möjligt att nå målen: 5 år: De vanligaste vallfröslagen produceras ekologiskt möjligen med undantag av vitklöver 10 år: Produktion eller import av mindre vanliga fröslag En förutsättning för ekologisk produktion av sekundära fröslagen är et större marknad än den nationella. En ökad produktion av vallfrö kommer att kunna bidra positivt till den fortsatta ekologiska utvecklingen i Sverige, eftersom det kommer att bli mer attraktivt för slättbönder med specialiserad växtodling att lägga om. I södra Sverige särskilt i Skåne - finns det många lantbruk med specialiserad växtodling och de har ofta inte varit motiverade att lägga om. En del av gräsfröproduktionen kommer också att kunna ske hos ekologiska mjölkproducenter, där man kan utnyttja frögräshalmen. LITTERATUR Borgen, A.; Dock Gustavsson, A-C; Kieksi, J. och Johnsen, T Organic seeds in the Nordic countries Draft report, edition 20th April Jonsson, H Ekologisk vallfröproduktion kunskapssammanställning. Hushållningssällskapet Malmöhus. Landbrugets Rådgivningscenter Ökologisk dyrkningsvejledninger, timothe til fröavl/hvidklöver til fröavl/rödklöver til fröavl. Landbrugets Rådgivningscenter, Landskontoret for Planteavl. Udkärsvej 15, DK-8200 Århus N. Larsson, S.; Nildotter-Linde, N. och Stenberg, M Vallfröblandningar för ekologisk produktion. Hushållningssällskapet Skaraborg och SLU Fältforskningsenheten Pettersson, B; Larsson, D-H och Wallenhammar, A-C Dokumentation av ekologisk fröodling. Örebro läns hushållningssällskap. Svalöf Weibull Overheadbilder om ekologisk fröproduktion. Referensgruppen i ekologiskt vallfrö. Bilaga till telefonmöte mars Wallenhammar, A-C I: Ekologiskt Utsäde förutsättningar och praktik. Editor: L. Karlsson. Utgivare: Ekologiska Lantbrukarna i Sverige.