VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER. Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post:
|
|
- Ann Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post: lars.b.nilsson@swseed.com Sammanfattning Ständiga förändringar i vår produktionsstruktur på mjölk- och kött, samt art- och sortskiftningar inom förädlingen, gör att vi aldrig får slå oss till ro då det gäller att göra förändringar i vårt vallfröblandningssortiment. I artikeln gör jag en 100-årig historisk tillbakablick innan jag hamnar i vårt nuvarande dynamiska utvecklingsskede beträffande vår grovfoderproduktion till våra idisslande nötkreatur. Basen i vår vallodling är och förblir produktutvecklingen av ett bra sortmaterial, men lika viktigt är det att använda detta på ett så optimalt sätt som möjligt i vallfröblandningarna. Artikeln ger en del information huruvida vi har lyckats i våra ansträngningar, samt hur vi går vidare. Inledning Produktion av grovfoder med optimal kvalitet till våra idisslare i form av ensilage, hö eller bete från vallar med olika vallfröblandningar, är en spännande och svår uppgift för alla producenter oavsett om det gäller mjölk eller kött. Till skillnad mot t.ex. för spannmål, där slutprodukten i de flesta fall är någorlunda enhetlig, varierar grovfodret avsevärt mycket mera, främst beroende på skillnader i artsammansättningen baljväxt/gräs vid skörd och skördetidpunkt. För grovfoderproducenten är målet att hamna på ett energivärde uttryckt i Megajoule (MJ) högre än 10,5 MJ/kg torrsubstans (ts), ett råprotein(rp)värde mellan g/kg ts, samt ett NDF (Neutral Detergent Fibre)-värde mellan g/kg ts. Ett grovfoder med ovan nämnda värden som grund, passar väl in i foderstater till medel- och högproducerande besättningar, där detta grovfoder förser mikroberna i vommen med den näring som de behöver för att de i sin tur skall kunna producera de näringsämnen idisslarna sedan behöver för sin överlevnad och produktion. Redan vid sekelskiftet var man både i Svalöv och på Weibulls igång med växtförädling av våra vallväxter. Det man sålde i sina fröblandningar var inte namngivna sorter utan vanligen fröproduktion från utvalda inhemska renodlade linjer från respektive arter, samt importerat frö från utlandet. Betecknande var artrikedomen i fröblandningarna, just för att kunna möta den jordartsmässiga variationsrikedom som fanns i praktisk odling. Nedan följer ett prov på hur en blandning kunde se ut. Svalöv 2-3-årig, Mell. Sverige Weibulls 2-årig S. Sverige Rödklöfver, sen, svensk, 10,0 kg Rödklöfver 5,0 kg Alsikeklöfver 2,5 Alsikekl 2,0 Hvitklöfver 0,5 Hvitklöfver 0,5 Hundäxing 2,0 Humlelusern 5,0 Ängssvingel 2,0 Timotej 3,0 Timotej 3,0 Hundäxing 2,0 Renlosta 2,0 Knylhafre 2,0 22,0 Eng rajgräs 1,5 Ängssvingel 4,0 Renlosta 1,5 25,5 27:1
2 Som synes fanns det då redan med rödklöver, timotej och ängssvingel som viktiga säkra komponenter med bred allmän anpassningsförmåga. Även hundäxing, alsikeklöver och vitklöver var allmänt förekommande. Redan nu hade man i katalogerna olika vallfröblandningsrekommendationer för olika vallålder, jordtyp och geografiskt läge. Redan på 1920-talet kan man i katalogerna finna sortnamn i blandningarna, exempelvis: Svalövs original Gloria timotej, ny sort, överträffar Primus-timotej i avkastning. Ger ända till 25 % högre skörd än vanlig handelsvara eller rödklöversorten Weibulls Renodlade Sena. En jämförelsevis sen rödklöverstam av finskt ursprung, som i våra mångåriga jämförande försök lämnat vida högre avkastning än bästa svenska senklöver. På grund av sin härstamning vinterhärdig och odlingsbar längst norrut. Vid denna tidpunkt täcktes ca 30 % av vår åkerareal av vallodling från att år 1800 varit ca 5 % och 1850 ca 20 %. Under denna vallens guldålder ökade vallarealen sin procentuella andel till att under 1950-talet uppnå en topp vid ca 40 %, för att sedan ha gått tillbaka till strax under 30 % i dagens datum. Under denna guldålder lades den definitiva grunden till det sortmaterial som vi idag har i våra vallfröblandningar. Jag har nedan valt ut exempel på fröblandningar från Weibulls och Svalöv på mitten av 1950-talet: Svalöv Weibulls S. Sveriges kust- och slättland För S. Sverige Slåttervall 2-3-årig Slåttervall V årig Fastmarksjord För goda fastmarksjordar Rödklöver, Merkur/Silo 12,0 kg Rödklöver, Resistenta 9,0 kg Alsikeklöver, Svea 2,0 Alsikeklöver, Svensk A 2,0 Timotej, Omnia 7,0 Blålusern, fransk 2,0 Ängssvingel, Sv.Sena 3,0 Vitklöver 1,0 24,0 Timotej, Kämpe II 4,0 Hundäxing, Tardus II 2,0 Ängssvingel, Mimer 4,0 24,0 Som synes är det ungefär samma arter som år 1910 som utgör basen i fröblandningarna. Den stora skillnaden är att efter artnamnen står sortnamn, som står för andra odlingsvärden, genom att de utsatts för ordentliga inträdesprov för att komma in i den svenska sortlistan, än vad renodlade, svenskodlade linjer stod för. Liksom i katalogerna år 1910, presenteras olika typblandningar beträffande art- och sortinnehåll beroende på vallålder, jordtyp och geografiskt läge. Fortfarande var det viktigt att hålla fast vid en viss del hundäxing i vissa blandningar, just för att sörja för en tillfredsställande återväxt under torra sommar- och sensommarperioder. Svalöv hade också en blandning lik Weibulls-blandningen ovan, med rekommendationen, för odling på kalkrika bra jordar. Tidsperioden fram till idag har präglats av fortsatta stabila växtförädlingsinsatser som för närvarande sker i Svalöf Weibull ABs regi. Dessutom introduceras utländskt material i en jämn ström på den svenska marknaden främst via Scandinavium Seed, men där även SW är en aktiv aktör. En uthållig avkastningsnivå hos nya sorter, som är direkt relaterad till lönsamheten hos användaren, har i förädlingssammanhang alltid högsta prioritet. Massiva insatser har under denna tid lagts ner på att förbättra följande egenskaper, som i högsta grad 27:2
3 påverkar uthållighet och blandningsfördelar och som därmed ger en för användaren stabilare avkastning och ökad säkerhet i vallodlingen: Sjukdomsresistens mot nematoder och klöverröta i rödklöver, mot nematoder och vissnesjuka i lusern, mot snömögel i engelskt rajgräs och ängssvingel och mot bladfläcksvampar i gräsen. Olika typer beträffande växtsätt och större tidighetsskillnader mellan sorter inom respektive art. Bättre återväxtförmåga med som följd jämnare delskördar. Framställning av högavkastande hybrider genom korsningar mellan italienskt och engelskt rajgräs vilket vi namnger som hybridrajgräs, samt mellan italienskt rajgräs och ängssvingel med beteckningen rajsvingel. Vi arbetar för närvarande också med korsningar mellan italienskt rajgräs och rörsvingel. Tillfredsställande fröavkastning resulterande i nöjda fröodlare och en stabil och trygg fröförsörjning i försäljningsledet. Kvalitetsförädling, med särskild fokus på fiber och sockerhalt. Nedan följer ett exempel på blandningar från detta sekelskiftet: SW 944 Intensiv Bas SW 976 Rajsilage hybr SW 953 Bete intensiv Intensiv ensilageprod. 1-årig intensiv ens.prod. Intensiv betesdrift 10 % rödkl Sara 15 % rödkl Fanny 10 % vitkl Lena 10 % vitkl Sonja 45 % rajsv Paulita 20 % ängssv Tyko 20 % tim Ragnar 40 % hybr rajgr Roxy 20 % ängssv Sigmund 10 % tim Grindstad 10 % eng rajgr Leia 15 % ängssv Tyko 10 % eng rajgr Tivoli 15 % ängssv Sigmund 10 % eng rajgr Gunne 20 % eng rajgr Helmer 15 % ängsgröe Sobra 5 % rödsvingel Reptans Ovan presenterade blandningsexempel visar att vi fortfarande håller kvar vid ett begränsat antal arter men istället i viss mån ökat sortantalet inom arterna. Sortvalet görs med strävan att uppnå vissa synergieffekter vid samodling. Skillnader i växtsätt, tidighet, återväxtförmåga etc är exempel på detta. Det engelska rajgräset, som fanns med redan år 1900, men som på allvar gjorde sitt intåg i blandningarna under talen har definitivt kommit för att stanna. Förädlingsframstegen angående uthållighet har gjort att man inom många odlingsområden i det närmaste är säker på att rajgräsen avkastar stabilt 2-3 år. I andra områden med större vinterpåfrestningar är vi försiktiga med att inte ha en för stor andel av rajgräsen i blandningarna, med risk för att dessa dominerar i vall I för att sedan utvintra och lämna kvar alltför luckiga vallar i vall II och vall III. Den ettåriga vallen har ånyo gjort sitt inträde på arenan. Under hela perioden från 1900 till in på 1970-talet har fröföretagen haft med denna typ av fröblandning med som huvudingredienser tidig rödklöver med utgångsmaterial från Tyskland, italienskt rajgräs och ängssvingel. 27:3
4 Viktiga milstolpar för beslutsförfarandet i komponerandet av våra vallfröblandningar Fram till och med 1960-talet Förädlings- och fröfirmorna komponerade sina blandningar med hjälp av egna studier av sitt material i olika odlingsområden och på olika odlingslokaler både vad beträffar rena arter och sorter som olika blandningskonstellationer. Dessutom hade dåvarande Svenska Betes- och Vallföreningen, vilken startades av Anders Elofson 1916, och som sedan ombildades till Betesavdelningen för Statens Jordbruksförsök mycket omfattande försöksaktiviteter runt vallen vilka företagen hade stort stöd av i sitt handlande. Under hela denna tidsperiod lades mest resurser på att belysa betesfrågorna. Jag antar att tillgångarna på frö, ganska ofta under denna tid, hade ett visst till kanske ganska stort inflytande på vallfröblandningarnas komposition. Det var även ganska vanligt med import av utländskt frö av utländska sorter såsom t.ex. schlesisk tidig rödklöver. Från 1970 och framåt Försöksavdelningen för vallodling vid Sveriges lantbruksuniversitets institution för växtodling började sin verksamhet 1962 under namnet Försöksavdelningen för sluten växtodling, som sedan döptes om år 1983 till Försöksavdelningen för vallodling. Under 1960-talet startades ganska många vallförsök där både konkurrensen och samodlingsegenskaperna studerades mellan olika arter i vallbestånden. Särskilt studerades scenariet: kvävegödslingsnivå avkastning klöver-/gräsandel. Detta var avstampen till alla typer av slåttervallfröblandningsförsök som fortfarande pågår hos förädlingsföretagen, Lantbruksuniversitetet och de lokala försöksorganisationerna. Sammanfattande slutsatser, som fortfarande ligger till grund för vår strategi och vårt tänkande när vi komponerar våra blandningar, finns att läsa i skriften Grovfoder(se litt.ref.). Timotej och rödklöver är sedan gammalt de viktigaste arterna för slåttervall i Sverige och fungerar bra att samodla. En större eller mindre del av timotejfraktionen kan ersättas, och ängssvingeln bör, på grund av dess lämplighet att samodlas med andra gräs, väljas som förstahandsalternativ. I södra Sverige kan även en viss del engelskt rajgräs ingå. Hundäxing bör i första hand odlas som renbestånd, men kan även ingå i små fraktioner i blandningar som odlas på torra lokaler eller i samodling med lusern. Vitklövern kan, i takt med storbladiga sorters intåg, få en ökad användning i vallar för ensilering. Blålusernen kan odlas i vissa områden där den trivs. Den bör helst odlas i renbestånd, men kan även samodlas med små inblandningar av hundäxing, ängssvingel och timotej. Många odlingstekniska serier låg bakom dessa sammanfattningar och man kom med ganska exakta rekommendationer för hur en standardvallfröblandning bör komponeras och gödslas: Bäst resultat erhålls med 8 kg/ha timotej och 6 kg/ha ängssvingel i blandning med rödklöver. En ökning av klöverfrömängden från 5 till 10 kg/ha förbättrar inte resultatet. Bästa utbytet av kvävegödslingen erhålls vid ca 100 kg/ha N i vall I och 200 Kg/ha i vall II. 27:4
5 Om hundäxing ingår i en blandning t.ex. tillsammans med lusern, bör utsädesmängden av hundäxingen inte överstiga 3-5 kg/ha, samtidigt som utsädesmängden för lusernen bör vara kg/ha. Om hundäxingen byts ut mot t.ex. ängssvingel, som är mindre aggressiv rekommenderas en utsädesmängd av denna runt10 kg/ha. Under denna intensiva försöksperiod från 1960-talets början och framåt, enades en arbetsgrupp inom Statens centrala fröråd i januari 1971 om ett förslag till riktfröblandningar. (se litt.ref.) Utgångspunkten var att det fanns alldeles för många fröblandningar i den allmänna handeln. Man uttalade att Detta förslag bör vara normgivande för rådgivaren, utsädeshandeln och den enskilde jordbrukaren. Man tillade också att Riktfröblandningarna är avsedda att vara rättesnören; de skall inte kännas som tvångströjor. Utöver riktfröblandningarna kan speciella blandningar vara nödvändiga, bl. a. för hetluftstorkning och särskilda jordartsförhållanden. I foldern som utarbetades fanns även med rekommendationer på utsädesmängder och de mest odlingsvärda sorterna. Foldern som hette Rätt frö till vallen och som omarbetades efter behov varje år av arbetsgruppen, fungerade som ett praktiskt och bekvämt arbetsinstrument för alla inblandade parter. I början av 1990-talet upplöstes arbetsgruppen och foldern slutade att tryckas. Under hela 1990-talet och fram till nu pågår mycket intressanta vallfröblandningsförsök i olika regioner både i Lantbruksuniversitetets och Hushållningssällskapets regi. Samtidigt testar vi på Svalöf Weibull AB våra marknadsblandningar mot kommande nya framtidsblandningar med nya sammansättningar av arter och sorter. Testerna sker i odlingstekniska försök på egna gårdar med stegrade N-givor från kg/ha N fördelat på 3 skördar och år. Ett av dessa försök har sedan 1997 fram till i år legat på vår dåvarande gård Västraby på Ängelholmsslätten. Gården har under hela 1990-talet fungerat som vårt vallcenter där vi själv har kunnat studera och utvärdera våra vallfröblandningar både på fält och i utfodringen, och samtidigt låtit upp portarna för allmänheten till valldagar som har blivit succéartade med upp till 1500 besökare. Vid vårt nystartade vallcenter Nötcenter Viken vid Falköping kommer dessa aktiviteter att fortsätta, men med en viss utvidgning av försöksverksamheten att även omfatta tester mellan olika vallfröblandningar i utfodringen. Hittills vunna erfarenheter från vallfröblandningsförsök under 1990-talet är Bra välprovat sortmaterial av timotej, ängssvingel och rödklöver står för basvärden som uthållighet, produktionsstabilitet och kvalitet över vallåren. Vitklöver och rödklöver tillsammans i fröblandningarna ger ett stabilare baljväxtinslag över skördar och år, jämfört med endast inslag av vit- eller rödklöver. Fröblandningar med hög avkastningspotential där engelskt rajgräs, rajsvingel och hybridrajgräs har en dominerande ställning, bör endast väljas i områden med mildare klimat i södra Sverige. Med en väl anpassad N-gödsling styrs baljväxthalten i skördeprodukten till fraktioner någonstans lägre än 40 % vilket resulterar i acceptabla råproteinhalter i de allra flesta skördar. Som riktmärke bör man gödsla vall I med en totalgiva av minst 150 kg/ha N, och vall II med minst 200 kg/ha. 27:5
6 Referenser Grovfoder Forskning tillämpning. Nils Jönsson. Försök i slåttervall. Litteraturöversikt och sammanfattning av 25 års försöksverksamhet i södra och mellersta Sverige, sid Konsulentavdelningens stencilserie Lantbrukshögskolan. Mark-Växter 8. Steen E. Riktfröblandningar för vallar - rättesnören men ej tvångströjor. sid Lantbruksnämnden. Praktiska råd nr 28. Allmänna Svenska Utsädes AB årsböcker. W.Weibull AB. Årsböcker. Utsäde. Svensk sortlista från Svalöf Weibull. 27:6
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merLantmännens vallfröblandningar 2008
Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merFältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor
Fältforskningsenheten 2002 Vall - Sortval 2002 Tabell-bilagor Tabell 1. Kvävegödsling i sortförsöken (Nitrogen fertilization in the variety trials) Anläggningsår, Vallår, (Establishment year) (Ley year)
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merInnehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10
vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB
Läs merVårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde
V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merVallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merEkologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet?
Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? (Organic seed production of herbage legumes and fodder grasses 2004, can we meet the demand?) Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Box
Läs merHur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Läs merGrovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs 2009
Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar
Läs merSvenska Vallbrev. Utfodring av växande och tränande travhästar med enbart bra vallfoder
Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 3. Maj 2015 Utfodring av växande och tränande travhästar med enbart bra vallfoder Hästar i hård träning utfodras ofta med
Läs merSortval i ekologisk vallodling
Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Läs merVallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
Läs merBesiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Magnus Halling Växjö möte 5 december 212 Målsättning Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merL Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Läs merSvenska Vallföreningens studieresa till England och Wales
Rapport från Svenska Vallföreningens studieresa till England och Wales 5 10 april 2003 Resan möjliggjordes genom ett anslag på 50 000 kr från av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien) förvaltade
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merNYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB
NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merVårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen
Läs merLusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merBestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,
Läs merSkördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merHjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2015 Jordbruksinformation 5-2015 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merRent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman
Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman Tore Dahlquist och Bengt Johnson Svalöf Weibull AB S-268 81 Svalöv, Sverige SAMMANFATTNING Vallfröets råvarukvalitet har stor betydelse
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 0/0 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merFörsöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 008/009 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 2005/2006 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merVall, grönfoder och majs
Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Vall, grönfoder och majs Foto: Urban Wigert Innehåll Vallen i ekologisk odling................. sid. 3 Grönfoder och helsäd................... sid. 17 Ensilagemajs.........................
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merSortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.
Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs mer