VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER. Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER. Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post:"

Transkript

1 VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post: Sammanfattning Ständiga förändringar i vår produktionsstruktur på mjölk- och kött, samt art- och sortskiftningar inom förädlingen, gör att vi aldrig får slå oss till ro då det gäller att göra förändringar i vårt vallfröblandningssortiment. I artikeln gör jag en 100-årig historisk tillbakablick innan jag hamnar i vårt nuvarande dynamiska utvecklingsskede beträffande vår grovfoderproduktion till våra idisslande nötkreatur. Basen i vår vallodling är och förblir produktutvecklingen av ett bra sortmaterial, men lika viktigt är det att använda detta på ett så optimalt sätt som möjligt i vallfröblandningarna. Artikeln ger en del information huruvida vi har lyckats i våra ansträngningar, samt hur vi går vidare. Inledning Produktion av grovfoder med optimal kvalitet till våra idisslare i form av ensilage, hö eller bete från vallar med olika vallfröblandningar, är en spännande och svår uppgift för alla producenter oavsett om det gäller mjölk eller kött. Till skillnad mot t.ex. för spannmål, där slutprodukten i de flesta fall är någorlunda enhetlig, varierar grovfodret avsevärt mycket mera, främst beroende på skillnader i artsammansättningen baljväxt/gräs vid skörd och skördetidpunkt. För grovfoderproducenten är målet att hamna på ett energivärde uttryckt i Megajoule (MJ) högre än 10,5 MJ/kg torrsubstans (ts), ett råprotein(rp)värde mellan g/kg ts, samt ett NDF (Neutral Detergent Fibre)-värde mellan g/kg ts. Ett grovfoder med ovan nämnda värden som grund, passar väl in i foderstater till medel- och högproducerande besättningar, där detta grovfoder förser mikroberna i vommen med den näring som de behöver för att de i sin tur skall kunna producera de näringsämnen idisslarna sedan behöver för sin överlevnad och produktion. Redan vid sekelskiftet var man både i Svalöv och på Weibulls igång med växtförädling av våra vallväxter. Det man sålde i sina fröblandningar var inte namngivna sorter utan vanligen fröproduktion från utvalda inhemska renodlade linjer från respektive arter, samt importerat frö från utlandet. Betecknande var artrikedomen i fröblandningarna, just för att kunna möta den jordartsmässiga variationsrikedom som fanns i praktisk odling. Nedan följer ett prov på hur en blandning kunde se ut. Svalöv 2-3-årig, Mell. Sverige Weibulls 2-årig S. Sverige Rödklöfver, sen, svensk, 10,0 kg Rödklöfver 5,0 kg Alsikeklöfver 2,5 Alsikekl 2,0 Hvitklöfver 0,5 Hvitklöfver 0,5 Hundäxing 2,0 Humlelusern 5,0 Ängssvingel 2,0 Timotej 3,0 Timotej 3,0 Hundäxing 2,0 Renlosta 2,0 Knylhafre 2,0 22,0 Eng rajgräs 1,5 Ängssvingel 4,0 Renlosta 1,5 25,5 27:1

2 Som synes fanns det då redan med rödklöver, timotej och ängssvingel som viktiga säkra komponenter med bred allmän anpassningsförmåga. Även hundäxing, alsikeklöver och vitklöver var allmänt förekommande. Redan nu hade man i katalogerna olika vallfröblandningsrekommendationer för olika vallålder, jordtyp och geografiskt läge. Redan på 1920-talet kan man i katalogerna finna sortnamn i blandningarna, exempelvis: Svalövs original Gloria timotej, ny sort, överträffar Primus-timotej i avkastning. Ger ända till 25 % högre skörd än vanlig handelsvara eller rödklöversorten Weibulls Renodlade Sena. En jämförelsevis sen rödklöverstam av finskt ursprung, som i våra mångåriga jämförande försök lämnat vida högre avkastning än bästa svenska senklöver. På grund av sin härstamning vinterhärdig och odlingsbar längst norrut. Vid denna tidpunkt täcktes ca 30 % av vår åkerareal av vallodling från att år 1800 varit ca 5 % och 1850 ca 20 %. Under denna vallens guldålder ökade vallarealen sin procentuella andel till att under 1950-talet uppnå en topp vid ca 40 %, för att sedan ha gått tillbaka till strax under 30 % i dagens datum. Under denna guldålder lades den definitiva grunden till det sortmaterial som vi idag har i våra vallfröblandningar. Jag har nedan valt ut exempel på fröblandningar från Weibulls och Svalöv på mitten av 1950-talet: Svalöv Weibulls S. Sveriges kust- och slättland För S. Sverige Slåttervall 2-3-årig Slåttervall V årig Fastmarksjord För goda fastmarksjordar Rödklöver, Merkur/Silo 12,0 kg Rödklöver, Resistenta 9,0 kg Alsikeklöver, Svea 2,0 Alsikeklöver, Svensk A 2,0 Timotej, Omnia 7,0 Blålusern, fransk 2,0 Ängssvingel, Sv.Sena 3,0 Vitklöver 1,0 24,0 Timotej, Kämpe II 4,0 Hundäxing, Tardus II 2,0 Ängssvingel, Mimer 4,0 24,0 Som synes är det ungefär samma arter som år 1910 som utgör basen i fröblandningarna. Den stora skillnaden är att efter artnamnen står sortnamn, som står för andra odlingsvärden, genom att de utsatts för ordentliga inträdesprov för att komma in i den svenska sortlistan, än vad renodlade, svenskodlade linjer stod för. Liksom i katalogerna år 1910, presenteras olika typblandningar beträffande art- och sortinnehåll beroende på vallålder, jordtyp och geografiskt läge. Fortfarande var det viktigt att hålla fast vid en viss del hundäxing i vissa blandningar, just för att sörja för en tillfredsställande återväxt under torra sommar- och sensommarperioder. Svalöv hade också en blandning lik Weibulls-blandningen ovan, med rekommendationen, för odling på kalkrika bra jordar. Tidsperioden fram till idag har präglats av fortsatta stabila växtförädlingsinsatser som för närvarande sker i Svalöf Weibull ABs regi. Dessutom introduceras utländskt material i en jämn ström på den svenska marknaden främst via Scandinavium Seed, men där även SW är en aktiv aktör. En uthållig avkastningsnivå hos nya sorter, som är direkt relaterad till lönsamheten hos användaren, har i förädlingssammanhang alltid högsta prioritet. Massiva insatser har under denna tid lagts ner på att förbättra följande egenskaper, som i högsta grad 27:2

3 påverkar uthållighet och blandningsfördelar och som därmed ger en för användaren stabilare avkastning och ökad säkerhet i vallodlingen: Sjukdomsresistens mot nematoder och klöverröta i rödklöver, mot nematoder och vissnesjuka i lusern, mot snömögel i engelskt rajgräs och ängssvingel och mot bladfläcksvampar i gräsen. Olika typer beträffande växtsätt och större tidighetsskillnader mellan sorter inom respektive art. Bättre återväxtförmåga med som följd jämnare delskördar. Framställning av högavkastande hybrider genom korsningar mellan italienskt och engelskt rajgräs vilket vi namnger som hybridrajgräs, samt mellan italienskt rajgräs och ängssvingel med beteckningen rajsvingel. Vi arbetar för närvarande också med korsningar mellan italienskt rajgräs och rörsvingel. Tillfredsställande fröavkastning resulterande i nöjda fröodlare och en stabil och trygg fröförsörjning i försäljningsledet. Kvalitetsförädling, med särskild fokus på fiber och sockerhalt. Nedan följer ett exempel på blandningar från detta sekelskiftet: SW 944 Intensiv Bas SW 976 Rajsilage hybr SW 953 Bete intensiv Intensiv ensilageprod. 1-årig intensiv ens.prod. Intensiv betesdrift 10 % rödkl Sara 15 % rödkl Fanny 10 % vitkl Lena 10 % vitkl Sonja 45 % rajsv Paulita 20 % ängssv Tyko 20 % tim Ragnar 40 % hybr rajgr Roxy 20 % ängssv Sigmund 10 % tim Grindstad 10 % eng rajgr Leia 15 % ängssv Tyko 10 % eng rajgr Tivoli 15 % ängssv Sigmund 10 % eng rajgr Gunne 20 % eng rajgr Helmer 15 % ängsgröe Sobra 5 % rödsvingel Reptans Ovan presenterade blandningsexempel visar att vi fortfarande håller kvar vid ett begränsat antal arter men istället i viss mån ökat sortantalet inom arterna. Sortvalet görs med strävan att uppnå vissa synergieffekter vid samodling. Skillnader i växtsätt, tidighet, återväxtförmåga etc är exempel på detta. Det engelska rajgräset, som fanns med redan år 1900, men som på allvar gjorde sitt intåg i blandningarna under talen har definitivt kommit för att stanna. Förädlingsframstegen angående uthållighet har gjort att man inom många odlingsområden i det närmaste är säker på att rajgräsen avkastar stabilt 2-3 år. I andra områden med större vinterpåfrestningar är vi försiktiga med att inte ha en för stor andel av rajgräsen i blandningarna, med risk för att dessa dominerar i vall I för att sedan utvintra och lämna kvar alltför luckiga vallar i vall II och vall III. Den ettåriga vallen har ånyo gjort sitt inträde på arenan. Under hela perioden från 1900 till in på 1970-talet har fröföretagen haft med denna typ av fröblandning med som huvudingredienser tidig rödklöver med utgångsmaterial från Tyskland, italienskt rajgräs och ängssvingel. 27:3

4 Viktiga milstolpar för beslutsförfarandet i komponerandet av våra vallfröblandningar Fram till och med 1960-talet Förädlings- och fröfirmorna komponerade sina blandningar med hjälp av egna studier av sitt material i olika odlingsområden och på olika odlingslokaler både vad beträffar rena arter och sorter som olika blandningskonstellationer. Dessutom hade dåvarande Svenska Betes- och Vallföreningen, vilken startades av Anders Elofson 1916, och som sedan ombildades till Betesavdelningen för Statens Jordbruksförsök mycket omfattande försöksaktiviteter runt vallen vilka företagen hade stort stöd av i sitt handlande. Under hela denna tidsperiod lades mest resurser på att belysa betesfrågorna. Jag antar att tillgångarna på frö, ganska ofta under denna tid, hade ett visst till kanske ganska stort inflytande på vallfröblandningarnas komposition. Det var även ganska vanligt med import av utländskt frö av utländska sorter såsom t.ex. schlesisk tidig rödklöver. Från 1970 och framåt Försöksavdelningen för vallodling vid Sveriges lantbruksuniversitets institution för växtodling började sin verksamhet 1962 under namnet Försöksavdelningen för sluten växtodling, som sedan döptes om år 1983 till Försöksavdelningen för vallodling. Under 1960-talet startades ganska många vallförsök där både konkurrensen och samodlingsegenskaperna studerades mellan olika arter i vallbestånden. Särskilt studerades scenariet: kvävegödslingsnivå avkastning klöver-/gräsandel. Detta var avstampen till alla typer av slåttervallfröblandningsförsök som fortfarande pågår hos förädlingsföretagen, Lantbruksuniversitetet och de lokala försöksorganisationerna. Sammanfattande slutsatser, som fortfarande ligger till grund för vår strategi och vårt tänkande när vi komponerar våra blandningar, finns att läsa i skriften Grovfoder(se litt.ref.). Timotej och rödklöver är sedan gammalt de viktigaste arterna för slåttervall i Sverige och fungerar bra att samodla. En större eller mindre del av timotejfraktionen kan ersättas, och ängssvingeln bör, på grund av dess lämplighet att samodlas med andra gräs, väljas som förstahandsalternativ. I södra Sverige kan även en viss del engelskt rajgräs ingå. Hundäxing bör i första hand odlas som renbestånd, men kan även ingå i små fraktioner i blandningar som odlas på torra lokaler eller i samodling med lusern. Vitklövern kan, i takt med storbladiga sorters intåg, få en ökad användning i vallar för ensilering. Blålusernen kan odlas i vissa områden där den trivs. Den bör helst odlas i renbestånd, men kan även samodlas med små inblandningar av hundäxing, ängssvingel och timotej. Många odlingstekniska serier låg bakom dessa sammanfattningar och man kom med ganska exakta rekommendationer för hur en standardvallfröblandning bör komponeras och gödslas: Bäst resultat erhålls med 8 kg/ha timotej och 6 kg/ha ängssvingel i blandning med rödklöver. En ökning av klöverfrömängden från 5 till 10 kg/ha förbättrar inte resultatet. Bästa utbytet av kvävegödslingen erhålls vid ca 100 kg/ha N i vall I och 200 Kg/ha i vall II. 27:4

5 Om hundäxing ingår i en blandning t.ex. tillsammans med lusern, bör utsädesmängden av hundäxingen inte överstiga 3-5 kg/ha, samtidigt som utsädesmängden för lusernen bör vara kg/ha. Om hundäxingen byts ut mot t.ex. ängssvingel, som är mindre aggressiv rekommenderas en utsädesmängd av denna runt10 kg/ha. Under denna intensiva försöksperiod från 1960-talets början och framåt, enades en arbetsgrupp inom Statens centrala fröråd i januari 1971 om ett förslag till riktfröblandningar. (se litt.ref.) Utgångspunkten var att det fanns alldeles för många fröblandningar i den allmänna handeln. Man uttalade att Detta förslag bör vara normgivande för rådgivaren, utsädeshandeln och den enskilde jordbrukaren. Man tillade också att Riktfröblandningarna är avsedda att vara rättesnören; de skall inte kännas som tvångströjor. Utöver riktfröblandningarna kan speciella blandningar vara nödvändiga, bl. a. för hetluftstorkning och särskilda jordartsförhållanden. I foldern som utarbetades fanns även med rekommendationer på utsädesmängder och de mest odlingsvärda sorterna. Foldern som hette Rätt frö till vallen och som omarbetades efter behov varje år av arbetsgruppen, fungerade som ett praktiskt och bekvämt arbetsinstrument för alla inblandade parter. I början av 1990-talet upplöstes arbetsgruppen och foldern slutade att tryckas. Under hela 1990-talet och fram till nu pågår mycket intressanta vallfröblandningsförsök i olika regioner både i Lantbruksuniversitetets och Hushållningssällskapets regi. Samtidigt testar vi på Svalöf Weibull AB våra marknadsblandningar mot kommande nya framtidsblandningar med nya sammansättningar av arter och sorter. Testerna sker i odlingstekniska försök på egna gårdar med stegrade N-givor från kg/ha N fördelat på 3 skördar och år. Ett av dessa försök har sedan 1997 fram till i år legat på vår dåvarande gård Västraby på Ängelholmsslätten. Gården har under hela 1990-talet fungerat som vårt vallcenter där vi själv har kunnat studera och utvärdera våra vallfröblandningar både på fält och i utfodringen, och samtidigt låtit upp portarna för allmänheten till valldagar som har blivit succéartade med upp till 1500 besökare. Vid vårt nystartade vallcenter Nötcenter Viken vid Falköping kommer dessa aktiviteter att fortsätta, men med en viss utvidgning av försöksverksamheten att även omfatta tester mellan olika vallfröblandningar i utfodringen. Hittills vunna erfarenheter från vallfröblandningsförsök under 1990-talet är Bra välprovat sortmaterial av timotej, ängssvingel och rödklöver står för basvärden som uthållighet, produktionsstabilitet och kvalitet över vallåren. Vitklöver och rödklöver tillsammans i fröblandningarna ger ett stabilare baljväxtinslag över skördar och år, jämfört med endast inslag av vit- eller rödklöver. Fröblandningar med hög avkastningspotential där engelskt rajgräs, rajsvingel och hybridrajgräs har en dominerande ställning, bör endast väljas i områden med mildare klimat i södra Sverige. Med en väl anpassad N-gödsling styrs baljväxthalten i skördeprodukten till fraktioner någonstans lägre än 40 % vilket resulterar i acceptabla råproteinhalter i de allra flesta skördar. Som riktmärke bör man gödsla vall I med en totalgiva av minst 150 kg/ha N, och vall II med minst 200 kg/ha. 27:5

6 Referenser Grovfoder Forskning tillämpning. Nils Jönsson. Försök i slåttervall. Litteraturöversikt och sammanfattning av 25 års försöksverksamhet i södra och mellersta Sverige, sid Konsulentavdelningens stencilserie Lantbrukshögskolan. Mark-Växter 8. Steen E. Riktfröblandningar för vallar - rättesnören men ej tvångströjor. sid Lantbruksnämnden. Praktiska råd nr 28. Allmänna Svenska Utsädes AB årsböcker. W.Weibull AB. Årsböcker. Utsäde. Svensk sortlista från Svalöf Weibull. 27:6

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

Lantmännens vallfröblandningar 2008

Lantmännens vallfröblandningar 2008 Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10 vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB

Läs mer

Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet?

Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? (Organic seed production of herbage legumes and fodder grasses 2004, can we meet the demand?) Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Box

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar

Läs mer

Sortval i ekologisk vallodling

Sortval i ekologisk vallodling Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

Svenska Vallföreningens studieresa till England och Wales

Svenska Vallföreningens studieresa till England och Wales Rapport från Svenska Vallföreningens studieresa till England och Wales 5 10 april 2003 Resan möjliggjordes genom ett anslag på 50 000 kr från av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien) förvaltade

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Vall, grönfoder och majs

Vall, grönfoder och majs Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Vall, grönfoder och majs Foto: Urban Wigert Innehåll Vallen i ekologisk odling................. sid. 3 Grönfoder och helsäd................... sid. 17 Ensilagemajs.........................

Läs mer

Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman

Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman Tore Dahlquist och Bengt Johnson Svalöf Weibull AB S-268 81 Svalöv, Sverige SAMMANFATTNING Vallfröets råvarukvalitet har stor betydelse

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 2005/2006 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta

Läs mer

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt

Läs mer

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se

Läs mer

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.

Vallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng. Vallguide 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.rajgräs 1 Innehåll Vallguide 2016 3 OptiVall presentation 4 Framtiden ser

Läs mer

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne

Läs mer

Dagens program. Workshop: Vallodling och grovfoder. Varför? Frågor. Alnarp 24 november 2005

Dagens program. Workshop: Vallodling och grovfoder. Varför? Frågor. Alnarp 24 november 2005 Dagens program Workshop: Vallodling och grovfoder Alnarp 24 november 2005 Inledning Anders Herlin Förbättringar i grovfoderproduktionen stärker mjölkproduktionen - Lisa Germundsson, Skånemejerier Grovfodercentrum

Läs mer

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt

Läs mer

Svenska Vallbrev. Idag får lantbrukaren bredvid sitt

Svenska Vallbrev. Idag får lantbrukaren bredvid sitt Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 6. Nov 2010 Dags att dela in Vallsverige På senare år har de flesta av husdjursföreningarnas områden ökat i areal. Det betyder

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

Vallfröproduktion till vems nytta?

Vallfröproduktion till vems nytta? Vallfröproduktion till vems nytta? Seminarium KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN tisdagen den 7 december 2004 Det finns en framtid för svensk vallfröodling. Med branschgemensamma krafter kan hela produktionskedjan

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket,

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Ekologiskt grovfoder till hästar

Ekologiskt grovfoder till hästar Ekologiskt grovfoder till hästar Att producera grovfoder för avsalu Skriften är finansierad av EU och svenska staten Mikael Fast Länsstyrelsen Östergötland 1 Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid

Läs mer

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga

Läs mer

MELLI- KÖPARE FÅR ETT SET T-SKJORTOR ELLER EN BILKLÄDSEL

MELLI- KÖPARE FÅR ETT SET T-SKJORTOR ELLER EN BILKLÄDSEL MELLI- KÖPARE FÅR ETT SET T-SKJORTOR ELLER EN BILKLÄDSEL Nappa på vårens Melli-erbjudande. Om du köper 1 000 kg Melli, får du ett set med tre stiliga t-skjortor eller en slitstark bilklädsel för två sitsar.

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. Sortguide 2014 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. 2 Propino! Ett maltkorn i världsklass. Innehåll Höstraps Sid 6 Höstvete Sid 7 Höstråg Sid 8 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL: Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Proteinkvalitet i vall

Proteinkvalitet i vall Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 och Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö och häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology. Vallkonferens 2017

Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology. Vallkonferens 2017 Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Vallkonferens 2017 Rapport nr 22/Report No. 22 Uppsala 2017 Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production

Läs mer

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NorFor-frågor till Rådgivarsajten NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!

NYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! NYTT&NYTTIGT Om Grov foder Vall majs ensilering mm Producerad av Svenska Foder AB 2015 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! SiloSolve OS Extra skydd för översta lagret SiloSolve FC God lagringsstabilitet

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer