Lantmännens vallfröblandningar 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lantmännens vallfröblandningar 2008"

Transkript

1 Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910 Häst Hö/Hösilage Säker gräsblandning med enbart timotej och god uthållighet. Utmärkt blandning till hö för hästar. 50 % Timotej Ragnar 50 % Timotej Grindstad 911 Gräskraft Syd Med kvalitetstimotejen Ragnar. Har ersatt 913 Gräskraft Öst och gamla 911. Säker och välbalanserad gräsblandning med mycket timotej och god uthållighet. Passar bra även till hästhö. 65 % Timotej Ragnar 35 % Ängssvingel Sigmund 912 Gräskraft Bas Lättetablerad 2-3-årig gräsvall med bra återväxt. Tål även att betas. Mycket populär gräsblandning. 45 % Timotej Ragnar 30 % Ängssvingel Sigmund 25 % Eng Helmer 914 Gräskraft Aktiv För flerårig vall på vattenhållande jordar från Mälardalen och norrut. Passar bra till hästhö. 70 % Timotej Grindstad 30 % Ängssvingel Kasper 915 Gräskraft Gute Vall med lång liggtid på myrjordar. Passar bra till hästhö. 40 % Timotej Ragnar 45 % Ängssvingel Sigmund 15 % Ängsgröe Sobra 916 Gräskraft Väst Timotejrik blandning för 2-4-årig vall på vattenhållande jordar. 45 % Timotej Ragnar 20 % Timotej Grindstad 15 % Eng Helmer 918 Gräskraft Intensiv Ny snabbväxande gräsblandning med rajsvingel för 2-årig slåttervall. 40 % Rajsvingel Felopa 921 Slåtter Bas En härdig, traditionell blandning med rödklöver och kvalitetstimotejen Ragnar. 5 % Rödklöver Ares 90 % Timotej Ragnar 924 Slåtter Norr Härdig blandning för hela Norrland. 15 % Rödklöver Bjursele 85 % Timotej Jonatan 926 Slåtter Aktiv Högavkastande och mycket härdig blandning. Nu med den nya rödklöversorten Torun. 15 % Torun 85 % Timotej Grindstad 932 Allround Bas En härdig, klassisk blandning för 2-3- årig slåttervall med den nya sydsvenska mycket uthålliga rödklöversorten Ares. En av de mest sålda blandningarna. 10 % Rödklöver Ares 65 % Timotej Ragnar 25 % Ängssvingel Sigmund 934 Allround Aktiv Härdig, högavkastande blandning för Norrland. 2-3-årig slåttervall med god återväxtförmåga. 15 % Rödklöver Betty 72 % Timotej Grindstad 13 % Ängssvingel Kasper 935 Allround Gute För flerårig vall på fastmark och på väldränerade jordar. Används främst på Gotland och i södra Götaland. 20 % Rödklöver Ares 25 % Blålusern Pondus 25 % Timotej Ragnar 30 % Ängssvingel Sigmund 938 Mälar Vitklöver Härdig blandning för 2-3-årig slåttervall. Introducerades 2004 och blev snabbt mycket populär. 10 % Rödklöver Vivi 5 % Vitklöver Ramona 25 % Timotej Grindstad 30 % Timotej Ragnar 30 % Ängssvingel Kasper 842 Nya Maxi Blandning som introducerades 2007 och ersatte 941, 942 och 943. Välbalanserad blandning för 2-3-årig vall med mycket Ragnar kvalitetstimotej. 5 % Rödklöver Ares 55 % Timotej Ragnar 15 % Eng Birger 843 Intensiv Syd Blandning som ersatt 943. Lägre andel röd- och vitklöver än 943. Tre -, två timotej- och två ängssvingelsorter med kompletterande profil för intensiv produktion. Hög skörd och bra återväxtförmåga. Kan efterbetas. 3 % Rödklöver Sara 3 % Rödklöver Ares 4 % Vitklöver Ramona 15 % Timotej Grindstad 15 % Ängssvingel Sigmund 10 % Ängssvingel Tyko 10 % Hybrid Storm 948 Intensiv Småland En härdig blandning för kärvare lägen i Götaland. Innehåller både röd- och vitklöver, kvalitetstimotejen Ragnar, en nordlig ängssvingel och en mindre andel engelskt. 5 % Rödklöver Vivi 5 % Vitklöver Ramona 55 % Timotej Ragnar 20 % Ängssvingel Kasper 944 Intensiv Bas Sveriges mest sålda blandning för 2-3- årig slåttervall och intensiv produktion. Vitklövern bidrar till ett jämnt baljväxtinslag de olika vallåren. Återväxten kan betas. 4 % Rödklöver Sara 3 % Rödklöver Ares 30 % Timotej Grindstad 946 Gute LH För flerårig vall på väldränerade fastmarksjordar. Torktåligaste blandningen. Används främst på Gotland och i södra Götaland. 40 % Blålusern Pondus 60 % Hundäxing Dactus 947 Viken Ett 2-3-årig slåttervallsblandning med lusern för bättre torktålighet och fiberkvalitet. Innehåller också den nya rajsvingeln Felopa med bättre vinterhärdighet än Paulita. 25 % Lusern Pondus 10 % Rödklöver Nancy 25 % Timotej Grindstad 10 % Ängssvingel Sigmund 30 % Rajsvingel Felopa 949 Extrem Blandning med mycket för intensiv odling och flerskördesystem i hela Götaland. Ger bra återväxt och kan efterbetas. 7 % Vitklöver Ramona 33 % Timotej Grindstad 30 % Ängssvingel Tyko 15 % Eng Helmer 15 % Eng Gunne 975 Rajsilage För 2-årig slåttervall i södra Götaland. Intensiv odling med möjlighet till 4-skördesystem. 10 % Rödklöver Ares 30 % Eng Birger 40 % Rajsvingel Felopa 977 Rörsvingel Vit För 2-4-årig slåttervall och intensiv skötsel. Fawn är en korsning mellan italienskt och rörsvingel. Blandningen är mycket uthållig, torktålig och högavkastande. Passar i första hand i Götaland och Svealand. 15 % Vitklöver Ramona 85 % Rörsvingel Fawn 978 Rörsvingel Lusern För 3-4-årig slåttervall och intensiv skötsel. Fawn är en korsning mellan italienskt och rörsvingel. Blandningen är mycket uthållig, mycket torktålig och högavkastande. Passar i första hand i områden och på jordar där lusernen trivs som östra Götaland, Öland och Gotland. 50 % Lusern Pondus 50 % Rörsvingel Fawn 979 Rörsvingel Härdig Ny blandning där ängssvingeln är ersatt med den nya rörsvingeln Swaj som kompletterar timotej och engelskt samt röd- och vitklöver. För 2-4-årig slåttervall där återväxten även kan betas. 7 % Rödklöver Ares 30 % Rörsvingel Swaj 20 % Eng Birger 56 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober

2 951 Bete Väst För uthållig, flerårig svall på såväl fastmark som på fuktiga, mullrika jordar. Mest efterfrågade sblandningen. 10% Vitklöver Lena 25 % Timotej Ragnar 15 % Eng Leia 952 Bete Öst Uthållig blandning för flerårig svall där slåtter kan ske första året. 10 % Rödklöver Ares 5 % Vitklöver Lena 30 % Timotej Ragnar 35 % Ängssvingel Tyko Dessa vallfröblandningar är delvis ekologiska och uppfyller kraven i Jordbruksverkets föreskrifter (SJFS 1996:47) om godkännande av utsäde och vegetativt förökningsmaterial för framställning av ekologiska jordbruksprodukter. Andelen ekologiskt frö i blandningarna 2007 var för rödklöver minst 40 %, vitklöver minst 40 %, timotej och ängssvingel 100 %, engelskt minst 70 % och rödsvingel minst 40 %. Det kan ändras inför Bete Intensiv Välkomponerad rik blandning för intensiv sdrift. 10 % Vitklöver Lena 40 % Ängssvingel Tyko 15 % Eng Gunne 5 % Rödsvingel Rubin 956 Bete Aktiv Mycket uthållig sblandning för flerårig svall i hela Norrland. 10 % Vitklöver Undrom 40 % Ängssvingel Kasper Vallfröblandningar för ekologiskt lantbruk 311 Flora Gräs Gräsblandning för eko-odling i Götaland och södra Svealand. Marknadsfördes 2004 och blev snabbt populär. Passar bra till hästhö m m. 80 % Timotej Alexander EKO 324 Flora Slåtter Härdig norrlandsblandning med enbart timotej och rödklöver. 8 % Rödklöver Bjursele 6 % Rödklöver Betty EKO 43 % Timotej Grindstad EKO 43 % Timotej Jonatan EKO 961 Bete Häst Flerårig svall utan klöver, mattbildande, tålig mot och tramp. Kan användas för slåtter första året. Passar bra till hästar. Storsäljare bland sblandningarna. 40 % Timotej Ragnar 10 % Ängsgröe Sobra 962 Intensiv Får En specialkomponerad intensiv blandning för hö/ och återväxt. 8 % Vitklöver Ramona 7 % Vitklöver Lena 10 % Timotej Grindstad 25 % Eng Helmer 381 Flora Göta För 2-3-årig slåttervall. Återväxt kan betas då ingående sorter tål väl. Storsäljare i Florasortimentet. 8 % Rödklöver Ares 6 % Rödklöver Sara EKO 6 % Vitklöver Ramona 4 % Vitklöver Sonja EKO 27 % Timotej Ragnar EKO 24 % Ängssvingel Sigmund EKO 7 % Eng Helmer 18 % Eng Helmer EKO 382 Flora Svea För 2-3-årig slåttervall i Svealand. Återväxt kan betas då ingående sorter tål väl. 12 % Rödklöver Sara 6 % Rödklöver Sara EKO 3 % Rödklöver Ares EKO 44 % Timotej Grindstad EKO 19 % Ängssvingel Kasper EKO 11 % Ängssvingel Sigmund EKO 383 Flora Nord För 2-3-årig slåttervall i Norrland. Återväxt kan betas då ingående sorter tål väl. 12 % Rödklöver Bjursele 8 % Rödklöver Betty EKO 3 % Vitklöver Undrom 55 % Timotej Jonatan EKO 384 Flora Härdig Härdigaste slåtterblandningen för Norrland. Tål även att efterbetas. 12 % Rödklöver Betty EKO 8 % Rödklöver Bjursele 3 % Vitklöver Undrom 55 % Timotej Grindstad EKO 344 Flora Intensiv Populäraste blandningen i Florasortimentet. För 2-3-årig slåttervall och intensiv produktion. Återväxten kan betas. 6 % Rödklöver Nancy 2 % Rödklöver Sara EKO 2 % Rödklöver Ares EKO 4 % Vitklöver Ramona 3 % Vitklöver Sonja EKO 17 % Timotej Ragnar EKO 16 % Timotej Grindstad EKO 9 % Eng Helmer 21 % Eng Helmer EKO 348 Flora Småland Ny blandning med samma sammansättning som den mycket populära konventionella Intensiv Småland. Innehåller både röd- och vitklöver, kvalitetstimotejen Ragnar, en nordlig ängssvingel och en mindre andel engelskt. 4 % Rödklöver Sara EKO 6 % Rödklöver Ares 55 % Timotej Ragnar EKO 7 % Eng Helmer EKO 3 % Eng Helmer 351 Flora Bete Uthållig, flerårig svall såväl på fastmarksjordar som på fuktiga mullrika jordar. 6 % Vitklöver Lena 4 % Vitklöver Ramona EKO 30 % Timotej Alexander EKO 25 % Ängssvingel Sigmund EKO 4 % Eng Leia 11 % Eng Helmer EKO 6 % Rödsvingel Rubin 4 % Rödsvingel Gondolin EKO 356 Flora Bete Nord Härdig och uthållig sblandning för norra Sverige. 6 % Vitklöver Undrom 4 % Vitklöver Ramona EKO EKO 40 % Ängssvingel Kasper EKO 362 Flora Intensiv Får En specialkomponerad intensiv blandning för hö/ och återväxt. 2 % Vitklöver Ramona 6 % Vitklöver Ramona EKO 7 % Vitklöver Lena 14 % Timotej Grindstad EKO 16 % Timotej Alexander EKO 25 % Eng Helmer EKO 347 Flora Viken Två Ny 2-3-årig slåttervallsblandning för ekologisk odling med lusern för bättre torktålighet och fiberkvalitet. Innehåller också den nya rajsvingeln Felopa med bättre vinterhärdighet än Paulita. 6 % Rödklöver Ares 4 % Rödklöver Sara EKO 20 % Lusern Pondus 25 % Timotej Grindstad EKO 10 % Ängssvingel Sigmund EKO 3 % Eng Helmer 7 % Eng Helmer EKO 20 % Rajsvingel Felopa 58 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober

3 Vilt på trädesmark Som vilt på EU-trädan var följande godkända 2007: alla vallgräsarter, alla klöverarter, rörflen, lusern, vicker, getärt, käringtand, honungsört, vitsenap, fodermärgkål, foderraps, jordärtskockor och sötväppling. Baljväxterna får utgöra högst 30 % av en viltblandning. Spannmål är godkänt i blandningar där utsädet består av högst 30 viktprocent spannmål. Viltsalternativen är endast avsedda för begränsade arealer och inte för hela stora skiften. Viltblandningar Viltblandningar kan sås på uttagen areal, på åkerremsor, kilar och i anslutning till platser som viltet föredrar, för att komplettera åkerlandskapet med skydd och vinterfoder. Det finns flera nyutvecklade viltblandningar att välja på samt ett antal enskilda arter. Viltblandningar komponerade och testade i samar med Svenska Jägarförbundet Förutom ViltValle och ViltTräde är ett antal enskilda arter godkända som vilt på uttagen areal (med EU-bidrag). Arterna kan ändras inför kommande säsong, så kontrollera i EU-Informationen Arealersättning 2008 under rubriken Växtlighet under avsnittet Träda eller kontakta din Länsstyrelse. Skyddszoner, fång- och trädesgrödor En gröda i tillväxt tar hand om den näring som ständigt frigörs i marken så länge marktemperaturen överstiger ca 4 plusgrader. Odlingssystemet bör alltså utvecklas så att fånggrödor avlöser när huvudgrödan har skördats. Gröngödsling används för att fixera kväve till efterföljande gröda. En kraftig gröngödslingsgröda med stor andel klöver kan fixera upp till 200 kg kväve/ha. Om gröngödslingen bryts på ett optimalt sätt kan upp till 50 % av det fixerade kvävet göras tillgängligt för efterföljande gröda. Skyddzoner Skyddszonen ska vara minst 6 m bred och ersättning lämnas för högst 20 m bredd. Skifteslängden mot vattenområdet måste vara minst 20 m och den sammanlagda arealen av alla skyddszoner ska vara minst 0,1 ha för att berättiga till ersättning. Sådd ska ske med vallgräs eller med vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen Skyddszoner växtslag Utsädesmängd kg/ha 912 Gräskraft Bas Gräskraft Gute Fång Raj Fång Svingel ViltValle Flerårig uthållig viltblandning för de flesta jordarter. Tilltalar främst hjortdjur, rådjur och hare. Kan också sås in på uttagen areal som vilt och berättigar till trädesbidrag. Utsädesmängd: ca 20 kg/ha - 2,0 kg/1000 m 2 5 % vitklöver 20 % rödsvingel 5 % rödklöver 15 % ängssvingel 5 % lusern 15 % timotej 10 % honungsört 5 % hundäxing 20 % ängsgröe ViltTräde 1-2-årig viltblandning för de flesta jordarter. Tilltalar främst hjortdjur, rådjur och hare. Innehåller max 30 % spannmål och kan därför sås in på uttagen areal som vilt och berättigar till trädesbidrag. Foderraps och fodermärgkål är betade mot svamp och skadeinsekter. Utsädesmängd: ca 20 kg/ha 2,0 kg/1000 m 2 20 % höstråg 10 % honungsört 10 % havre 15 % rödklöver 15 % foderraps 8 % westerwoldiskt 6 % fodermärgkål 16 % eng får utgöras av vallbaljväxter. Kravet på sådd gäller inte skyddszon som redan är etablerad vid åtagande periodens början, t ex om det varit vall året före. För nyetablering av skyddszon rekommenderas något av följande alternativ. Sådd av fånggröda ska ske i samband med huvudgrödan eller senast vid sista sådatum, den 15 juni. n får brytas tidigast den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län respektive tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. n ska utgöras av vallgräs eventuellt med inslag av vallbaljväxter. Högst 10 % vallbaljväxter får ingå. n får inte skördas eller betas. Inte heller gödslas eller kemiskt bekämpas efter skörd av huvudgrödan och fram till datum före brytning. n får putsas. Kalkning är tillåten men inte täckdikning. Särskilda regler gäller för fånggröda efter potatis, rotfrukter eller grönsaker. n skall då utgöras av höstråg eller westerwoldiskt och ska sås snarast efter skörd. Westerwoldiskt ska sås senast den 15 augusti, höstråg senast den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län och senast 1 oktober i Skåne, Blekinge eller Hallands län. Observera att reglerna för miljöstöd för fånggrödor inte medger att den stödberättigade fånggrödan övergår till träda eller vall andra året. Fånggrödor Växtslag Utsädesmängd kg/ha Anmärkning Engelskt 6-10 Förstahandsalternativ som fånggröda. Rödsvingel 6-10 Om du inte vill ha. Bör sås in på hösten. 107 Fång Raj % eng, 10 % rödklöver. 108 Fång Svingel % rödsvingel, 10 % rödklöver. 307 Flora Fång % rödkl., 4 % rödkl. EKO, 27 % eng rajgr., 63 % eng rajgr. EKO. Vallgräsblandning 6-10 Westerwoldiskt Efter potatis, rotfrukter etc. Sådd senast 15/8. Höstråg ca 100 Efter potatis, rotfrukter etc. Sådd senast 15/9 resp 1/10. Rättika Sådd senast 20 augusti. Vitsenap 10 Sådd senast 20 augusti. Växtlighet på trädesmark Uttagen areal bör vara bevuxen med lämpliga arter. Godkända 2007 på EU-trädan var alla gräsarter (men inte spannmål), alla klöverarter, lusern, vicker, getärt, käringtand, vitsenap och honungsört. Arterna får etableras i renbestånd eller i Trädesgrödor och vilt blandning. Andelen baljväxter på trädan får uppgå till högst 30 % av utsädesblandningens vikt. För att sanera mot betcystnematod får oljerättika användas. Gröngödsling används för att fixera kväve till efterföljande gröda. Växtslag Utsädesmängd kg/ha Trädesgröda Vilt Anmärkning 107 Fång Raj 8-10 X X 10 % rödklöver, 90 % eng. 108 Fång Svingel 8-10 X X 10 % rödklöver, 90 % rödsvingel. 305 Flora Grön 8-10 X X (Med ekofrö) 5 % vitklöver, 25 % rödklöver,70 % rödsvingel. 307 Flora Fång 8-10 X X (Med ekofrö) 10 % rödklöver, 90 % engelskt. Vallgräs X X Kan med fördel sås in i huvudgrödan. Engelskt 6-12 X X Lämplig som fånggröda med miljöstöd. Timotej 8-10 X X Rödsvingel 8-10 X X För flerårig träda på torr mark. Ängsgröe 7-10 X X För flerårig träda på vattenhållande jordar. Rörflen X X Rödklöver X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Vitklöver X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Lusern X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Käringtand X X Max 30 % som trädesgröda eller vilt. Oljerättika X Hög utsädesmängd vid nematodsanering. Vitsenap X X Hög utsädesmängd vid nematodsanering. Honungsört X X Även honungsproducerande. Foderaps X Fodermärgkål 7-10 X ViltValle X Sammansättning, se under Viltblandningar. ViltTräde X Innehåller endast 30 % spannmål. Spannmålsblandning X Max 30 % spannmål i blandning med övriga godkända viltsarter. Informationen om skyddszoner, fång- och trädesgrödor samt vilt är baserad på 2007 års regler för miljöstöd. För aktuella detaljer hänvisas till Jordbruksverkets skrift Stöd för miljövänligt jordbruk Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober

4 FÅNGGRÖDOR Vitsenap och rättika som fånggröda Vallväxternas egenskaper Nu är det tillåtet att använda vitsenap och oljerättika som fånggröda i södra Sverige. och rättika har många positiva egenskaper. De är snabbvuxna och samlar effektivt upp tillgänglig näring i marken. Deras kraftiga rotsystem minskar problemen med plogsula. Det finns dessutom sorter av senap och rättika som sanerar mot betcystnematod och frilevande nematoder. De sistnämnda sprider virus i potatis vilket orsakar rostringar. Sort ska väljas utifrån det huvudsakliga användningsområdet. I tabellen finns fyra huvudstrategier med olika sortrekommendationer. Vid bekämpning av betcystnematod delas sorterna in i 9 olika klasser. Klass 1 är sorter med en effekt på >90 %. Klass 2-sorterna har en effekt på %. Naturligt uppförökar dessa grödor nematoder så använd bara sorter med hög klassning. bör undvikas på jordar med klumprotsjuka då det finns risk att senapen kan uppföröka sjukdomen. Gröda Mot betcyst. klass 1 Mot betcyst. klass 2 Vitsenap Achilles Medicus Mustang Medicus Condor Mot rostringar i potatis Rättika Adios Cassius Cassius Cassius På våren På sommaren På hösten före skörd Rättika Radical Radical Radical Etablering I tabellen nedan presenteras de vanligaste metoderna för etablering av senap och rättika. Om vitsenap och rättika ska användas till fånggröda så måste sådden ske senast den 20 augusti. Ju tidigare sådd desto bättre blir bestånden. För effektiv sanering mot betcystnematod bör rättikan sås senast i början av augusti. På hösten efter skörd Utsädesmängder Sådd i renbestånd Efter tidig gröda som konservärter, färsk-potatis eller grönsaker Insådd i växande gröda. Insådd efter skörd Sanering Vanlig sådd Vanlig sådd Bredspridning ca 2 veckor innan tröskning av huvudgrödan Direktsådd (OBS! senast 20 aug) Rättika kg kg kg 10 kg Hybrid Italienskt Hundäxing Westerw. Ängsgröe Rödsvingel Alsikeklöver Blålusern Vitklöver Rödklöver Engelskt Ängssvingel Timotej Swaj Fredrik Storm Felopa Paulita Sulino Felina Dactus Botrus Swale Sobra Kupol Pondus Frida Reptans Rubin Lena Ramona Undrom Betty Bjursele Fanny Sara Vivi Ares Nancy Torun Gunne Helmer Leia Tivoli Birger Kasper Sigmund Tyko Rajsvingel Rörsvingel Alexander Carola Grindstad Jonatan Ragnar Aktuella sorter direktutfodr. hö, hö, hö, hö, Användning hö, medel medel medel medel rel.grunt rel. mindre än rödklöver mycket grunt medel Rotsystem grunt medel tveksam kvalitet torka vissnesjuka lågt ph rotröta klöverröta Problem torka bladfläcksvampar utvintringssvampar Varaktighet flerårig flerårig 2-3 år 2 år flerårig flerårig 2 år flerårig flerårig flerårig 1 år 1 år 2-3 år 2 år flerårig Samodling (+) Renbestånd Skördar/år el. fler el. fler 3 el. fler bladfläcksvampar vinterhärdighet vinterhärdighet Utsädesmängd kg/ha Vallprod Fröprod som insåningsgröda ,5 2,0 2,0-3,0 1,8-2,7 0,8 2,0 1,2 1,0 0,4 1,0 4,0 3,5 3,0 3,0 2,0 Ungefärlig Tkv. g Tusental frö/kg + = bra, ++ = mycket bra, - = sämre 62 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober

5 Sorternas odlings- och kvalitetsegenskaper Arter/Sorter Vinterhärdighet/ Uthållighet Förstaskörd Vippgång/blom Återväxt. Benägenhet till Vippgång/blom Återväxtförmåga TIMOTEJ Alexander Carola Ragnar Grindstad Jonatan ÄNGSSVINGEL Tyko Sigmund Kasper ENGELSKT RAJGRÄS Helmer Birger Gunne Leia Tivoli HYBRIDRAJGRÄS Storm RAJSVINGEL Paulita Felopa Sulino Felina RÖRSVINGEL Swaj Fawn ITALIENSK RAJGRÄS Fredrik WESTERWOLDISKT RAJGRÄS Botrus Swale FODERLOSTA Magna RÖDSVINGEL Rubin Reptans ÄNGSGRÖE Sobra Kupol HUNDÄXING Dactus RÖDKLÖVER Fanny Sara Ares Nancy Torun Vivi Betty Bjursele VITKLÖVER Lena Ramona Undrom ALSIKEKLÖVER Frida BLÅLUSERN Pondus Vinterhärdighet/Uthållighet 1 = svag 5 = medel 9 = bra Förstaskörd: Vippgång, blom 1 = tidig 5 = medel 9 = sen Återväxt: Benägenhet till vippgång, blom 1 = svag 5 = medel 9 = stark Återväxtförmäga 1 = svag 5 = medel 9 = bra Arter/Sorter Förädlare Odlingsområde Anmärkning TIMOTEJ Alexander * Gö, Sve Carola Gö Ragnar Gö, Sve Hög fiberkvalitet. Grindstad To Gri* Sve, Norrl Tidig, snabbvuxen. Jonatan Norrl ÄNGSSVINGEL Tyko Gö Sigmund Gö, Sve Kasper Sve, Norrl ENGELSKT RAJGRÄS Helmer Gö, Sve Tetraploid. Birger Gö, Sve Tetraploid. Gunne Gö, (Sve) Diploid. Leia Gö, Sve Tetraploid. Tivoli DLF* Gö, Sve Tetraploid. HYBRIDRAJGRÄS Storm DLF Gö It. x eng. RAJSVINGEL Paulita DLF Gö, (Sve) It. x ängssvingel. Felopa Sze* Gö, Sve It. x ängssvingel. Sulino Sze Gö, Sve It. x ängssvingel. Felina DLF Gö, Sve, (Norrl) It. x rörsvingel. RÖRSVINGEL Swaj Gö, Sve, Norrl Nyhet Mjukbladigt urval. Fawn Ore* Gö, Sve, (Norrl) Amerikansk sort under prövning. ITALIENSK RAJGRÄS Fredrik Gö, Sve, Norrl Tetraploid sort. För ettåriga vallar. WESTERWOLDISKT RAJGRÄS Botrus Gö, Sve, Norrl Tetraploid sort. För ettåriga vallar. Swale Gö, Sve, Norrl Nyhet Diploid. För ettåriga vallar. FODERLOSTA Magna Agri. Ca* Gö, Sve, Norrl För långliggande vallar. RÖDSVINGEL Rubin Gö, Sve, Norrl Universlasort. Tramp- och stålig. Reptans Gö, Sve, Norrl Universlasort. Mycket tramp- och stålig. ÄNGSGRÖE Sobra Gö, Sve, Norrl Universlasort. Mycket tramp- och stålig. Kupol Gö, Sve, Norrl Universalsort. HUNDÄXING Dactus Gö, (Sve) RÖDKLÖVER Fanny Gö, Sve Tetraploid. Sara Gö, Sve Tetraploid. Ares Gö, Sve Diploid. Nancy Gö, Sve Nyhet Tetraploid. Torun Norrl Nyhet Tetraploid. Vivi Gö, Sve Tetraploid. Betty Norrl Tetraploid. Bjursele SFO* Norrl Diploid. VITKLÖVER Lena Gö, Sve, (Norrl) Betestyp. Ramona Gö, Sve, (Norrl) Slåtter/styp. Undrom Sve, Norrl Slåtter/styp. ALSIKEKLÖVER Frida Gö, Sve, (Norrl) Klöver för jordar med lågt ph och dålig dränering. BLÅLUSERN Pondus Gö, (Sve) God resistens mot vissnesjuka och nematoder. * = Seed (Svalöf Weibull); To Gri = TollefGrindstad, Norge; DLF = DLF, Danmark; Sze = Szelejewo, Polen; Agri. Ca = Agriculture of Saskatoon; SFO = Sveriges Frö- och oljeväxtodlare ek. för. Ore = Oregon Experimental Station (USA) 64 Gårdsmagasinet oktober 2007 Gårdsmagasinet oktober

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor

Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor Fältforskningsenheten 2002 Vall - Sortval 2002 Tabell-bilagor Tabell 1. Kvävegödsling i sortförsöken (Nitrogen fertilization in the variety trials) Anläggningsår, Vallår, (Establishment year) (Ley year)

Läs mer

29 maj Jordberga gård

29 maj Jordberga gård 29 maj Jordberga gård Hållbart uttag av biomassa från jordbrukslandskapet i den cirkulära ekonomin John Andersson Jordbruksverket Förnybartdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(13) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken

Läs mer

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Uddevallakonferensen 2015

Uddevallakonferensen 2015 Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2015 Jordbruksinformation 5-2015 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen

Läs mer

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER. Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post:

VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER. Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post: VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, 268 81 Svalöv E-post: lars.b.nilsson@swseed.com Sammanfattning Ständiga förändringar i vår produktionsstruktur på mjölk-

Läs mer

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne

Läs mer

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016

Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016 Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska

Läs mer

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång. Bäst på allt som gror!

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång.   Bäst på allt som gror! Skånefrö har vallfröblandningen för just din produktion Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång Bäst på allt som gror! www.skanefro.se 1 Ny säsong, nytt vallår och nya möjligheter! Inget år är det andra likt

Läs mer

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10 vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad provas och hur? Vad provas inte? Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken

Läs mer

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom

Läs mer

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se

Läs mer

Optimerat för högpresterare. Foder och grovfoder för köttdjur

Optimerat för högpresterare. Foder och grovfoder för köttdjur Optimerat för högpresterare Foder och grovfoder för köttdjur Innehåll Introduktion 3 Produktchefen och utvecklaren har ordet 4-5 Vallfröblandningar 6-15 Sorternas odlings- och kvalitetsegenskaper 16-17

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 2005/2006 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb

Läs mer

Grund- och förgröningsstöd

Grund- och förgröningsstöd Grund- och förgröningsstöd 2018 Grundstöd Uppskattat värde på stödrättigheternas enhetliga del i AB-området 121,72 euro/ha Stödberättigande areal är all jordbruksmark -> åkrar, permanenta grödor samt permanenta

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019 Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att

Läs mer

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012). 1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen

Läs mer

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 0/0 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige

Läs mer

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.

Läs mer

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne, Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20 Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når

Läs mer

Frisk och produktiv hela livet. Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar

Frisk och produktiv hela livet. Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar Frisk och produktiv hela livet Foder och grovfoder för mjölkkor och kalvar Innehåll Introduktion 3 Produktchefen och utvecklaren har ordet 4-5 Vallfröblandningar 6-15 Sorternas odlings- och kvalitetsegenskaper

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage

Miljöersättning för minskat kväveläckage Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6008 Version 3 Miljöersättning för minskat

Läs mer

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter

Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 008/009 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.

Läs mer

Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks

Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks Miljöersättningen odling av fånggröda - orsaker till minskad anslutning samt inställning till att återuppta odlingen av fånggrödor - erfarenheter vid användning av oljerättika och vitsenap som fånggrödor

Läs mer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer 2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett

Läs mer

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:

Läs mer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Sveakonferensen januari 2015

Sveakonferensen januari 2015 Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan

Läs mer

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

17 Ersättning för minskat kväveläckage

17 Ersättning för minskat kväveläckage ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018

Läs mer

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor. tel

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor.   tel Olssons vallfrö 2017 betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som säljs i renvara...

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar

Läs mer

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Miljöersättningar Minskat kväveläckage Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J

Läs mer

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga

Läs mer