Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks

Transkript

1 Miljöersättningen odling av fånggröda - orsaker till minskad anslutning samt inställning till att återuppta odlingen av fånggrödor - erfarenheter vid användning av oljerättika och vitsenap som fånggrödor - problem och idéer till förbättringar Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks Jordbrukarna är positiva till odling av oljerättika och vitsenap men lyfter särskilt fram kostnaderna för utsädet samt problem med etableringen Ogräsproblemen bedöms vara lägre hos de jordbrukare som odlar oljerättika och vitsenap som fånggröda Rapport 2010:28

2 Bild: Vitsenap i Skåne

3 För att ta till vara praktiska erfarenheter från jordbrukarna i den framtida hanteringen av ersättningen till odling av fånggrödor har under vintern 2009/2010 skickats ut två enkäter. De ingår som en del av utvärderingen av Landsbygdsprogrammet inför dess halvtidsutvärdering. Den ena enkäten skickades till omkring 2000 jordbrukare som odlade fånggrödor år 2006 i det tidigare Miljö- och landsbygdsprogrammet men som trots fortsatta möjligheter inte odlade dessa år Den syftade främst till att få svar på varför man inte ansökt om ersättning 2009 och vad som skulle krävas för att de skulle återuppta odlingen av fånggrödor. Den andra enkäten skickades till cirka 1500 jordbrukare i södra Sverige där det är tänkbart att jordbrukarna odlade de nya fånggrödorna oljerättika och/eller vitsenap som fånggröda. Syftet med enkäten var specifikt att fråga om erfarenheterna vid odling av dessa för miljöersättningen inom Landsbygdsprogrammet nya fånggrödor. Då det inte varit möjligt att begränsa detta utskick till enbart de odlare som odlar dessa två fånggrödor fanns även frågeställningar i denna enkät om problem och möjliga förbättringar med odling av fånggrödor. Rapporten innehåller utifrån urval och frågeställningar således tre delar. Författare Växtnäringsenheten och Statistikenheten Författare Anders Emmerman Ann-Marie Karlsson

4

5 Sammanfattning Jordbruksverket har under vintern 2009/2010 skickat ut två enkäter med koppling till miljöersättningen med fånggrödor inom Landsbygdsprogrammet. Syftet med enkäterna var bl.a. att ta tillvara praktiska erfarenheter vid odling av fånggrödor. De ingår som en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet inför dess halvtidsutvärdering. Den ena enkäten skickades till omkring 2000 jordbrukare som sökt ersättning för fånggrödor och/eller vårbearbetning år 2006 inom det tidigare Miljö- och landsbygdsprogrammet men som avstått Den andra enkäten skickades till cirka 1500 jordbrukare i södra Sverige där det är tänkbart att jordbrukarna odlade de nya fånggrödorna oljerättika och/eller vitsenap som fånggröda. Syftet med enkäten var att specifikt fråga om teknik och erfarenheter vid odling av dessa fånggrödor. Då det inte varit möjligt att begränsa utskicket till enbart de odlare som odlar dessa två fånggrödor fanns även frågeställningar i denna enkät om problem och möjliga förbättringar med odling av fånggrödor generellt. Svarsfrekvensen var på de båda enkäterna 53 % respektive 65 %. Rapporten innehåller utifrån urval och frågeställningar således tre skilda delar: Orsaker till minskad anslutning till ersättningen och inställningen till att återuppta odlingen av fånggrödor finns i kapitel 2 (urval jordbrukare i Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län som hade fånggrödor 2006 men slutat 2009), Oljerättika och vitsenap som fånggröda finns i kapitel 3 (urval jordbrukare i aktuella stödområden i Blekinge, Skåne och Hallands län, som odlar sockerbetor, potatis eller grönsaker och som hade fånggrödor 2009), Problem med och idéer till förbättringar av miljöersättningen för fånggrödor finns i kapitel 4 (urval jordbrukare i aktuella stödområden i Blekinge, Skåne och Hallands län, som odlar sockerbetor, potatis eller grönsaker och som hade fånggrödor 2009). I rapporten har inte jordbrukarnas synpunkter värderats utifrån de skäl som ligger bakom varför reglerna och ersättningen är utformade som de är. Den tar således inte ställning till om förslag från jordbrukarna till förbättringar är rimliga eller möjliga att genomföra bl.a. utifrån regelverk och avsedda effekter för miljön. Bryttidpunkter är t.ex. fastställda för att fånggrödan ska kunna verka under de tider när nederbörden ofta är hög i kombination med högre temperatur. Beräkningen av ersättningen styrs av regelverket för Landbygdsprogrammet. Den bygger på kalkyler och ska ersätta jordbrukaren för extra kostnader för att deltaga i ersättningen. - Kapitel 2: Cirka 23 %, av jordbrukarna, motsvarande jordbrukare och hektar, har slutat odla fånggrödor av andra skäl än att de slutat bedriva jordbruk eller för att reglerna ändrats på sådant sätt att det inte längre varit möjligt att söka ersättning. I värderingen av olika faktorers betydelse instämde 70 % av dessa helt eller delvis till påståendet den låga ersättningen påverkat beslutet. På motsvarande sätt instämde i storleksordningen 60 % av jordbrukarna att reglerna var för krångliga och byråkratiska. Avseende praktiska problem lyftes särskilt fram problem med att genomföra kemisk avdödning och problem med ogräs och spillplantor. Drygt 45 % av jordbrukarna svarade att de inte kunde tänka sig odla fånggrödor igen oavsett ersättningsnivån. Drygt 30 % kunde tänka sig odla fånggrödor med den ersättningen som gäller fr.o.m. 1/ medan

6 drygt 25 % ville ha en än högre ersättning. Drygt hälften av jordbrukarna angav att förändringar i regelverket inte har någon betydelse för ett beslut att odla fånggrödor igen. Den andra hälften kan tänka sig odla fånggrödor om regelverket ändras. Dominerande förslag till förbättringar avser möjligheter till tidigare kemisk avddödning och tidigare brytning av fånggrödan. Exempel på andra regelfrågor som lyftes fram är önskemål om ökad flexibilitet med möjlighet att kunna justera åtagandet årligen genom att kunna ta större hänsyn till årsmånen och dålig etablering, möjligheten att räkna vall som fånggröda samt underlätta för fånggrödor inom ekologisk produktion. - Kapitel 3: Cirka 230 jordbrukare har svarat att de odlat oljerättika eller vitsenap någon gång under åren 2007 till Huvudgrödor i eller efter vilka dessa såtts in har främst varit höstvete följt av korn. Mer än 70 % av sådden har skett efter skörd av huvudgrödan. I ungefär hälften av fälten har halmen skördats. Cirka 20 % av etableringarna har skett utan nedmyllning och ytterligare cirka 60 % har myllats ned till max till 3 cm. Det fanns en liten tendens att vitsenapen hamnat grundare. Vid bedömning i en femgradig skala av etableringen bedömdes 60 % ha en bra eller mycket bra etablering. 10 till 15 % av fälten hade ingen eller svag etablering. Det fanns en tendens till att etableringen av vitsenap varit bättre än för oljerättika. Framförallt torka vid sådd och etablering ansågs vara det största bekymret. De faktorer som bedömdes som särskilt viktiga för att motivera odling av oljerättika och vitsenap var, förutom att de bedömdes vara effektiva i att spara kväve, deras nematodsanerande och strukturförbättrande egenskaper. De bedömdes även ha en relativt stor betydelse för att minska risken med spillplantor samt för att minska behovet av kemisk avdödning. Kostnaderna för utsädet lyftes fram som ett särskilt problem. Cirka 90 % av odlarna kunde tänka sig odla oljerättika eller vitsenap igen. - Kapitel 4: I urvalet av jordbrukare i södra Sverige 2009 erhölls en hel del liknande svar om problem och förbättringar som i den första enkäten. En ganska stor andel av jordbrukarna, cirka 40 % av de som odlat oljerättika eller vitsenap som fånggröda respektive 60 % av de som odlat andra fånggrödor, att de övervägt sluta med fånggrödor. Det var en tendens till att arealen fånggrödor minskat jämfört med Viktigast för jordbrukarna var att ersättningen är tillräckligt hög. Ungefär hälften av jordbrukarna lyfte fram betydelsen av att reglerna för fånggrödor är krångliga. Problem som att fånggrödan försenar eller omöjliggör kemisk avdödning, ogräs i efterföljande grödor, spillplantor av fånggrödan och ogräs i fånggrödan lyftes fram mer än problem med växtföljd, etablering och skörd. Ogräs och spillplanteproblem verkade vara större för de odlare som har andra fånggrödor än oljerättika och vitsenap. En rimlig ersättningen lyftes fram som väsentlig för ökad odling. Därefter kom faktorer som tidigare brytning av fånggrödan och tidpunkten för kemisk avdödning. Ett annat exempel var möjligheten att få genomföra kemisk avdödning på hösten och sedan låta marken ligga orörd och ändå kunna få ersättning för vårplöjning. 8

7 Innehåll 1 Inledning Orsaker till minskad anslutning till ersättningen och inställningen till att återuppta odlingen av fånggrödor Bakgrund Metod och urval Val av fånggröda Jordbrukare som slutat odla fånggrödor fördelning på län och stödområden Orsaker till att jordbrukarna upphört att odla fånggrödor Ersättningens betydelse Reglernas utformning Praktiska problem Inställningen till att återuppta odlingen av fånggrödor Ändring av den ekonomiska ersättningen Ändring av regelverket Andra förbättringar Oljerättika och vitsenap som fånggröda Bakgrund Metod och urval Etablering av oljerättika och vitsenap som fånggröda Fördelar och nackdelar med oljerättika och vitsenap som fånggröda Problem med och idéer till förbättringar av miljöersättningen Metod och urval Inställning till odling av fånggrödor Faktorer och problem som kan leda till odlingen av fånggrödor upphör eller minskar Hur kan miljöersättningen med fånggrödor förbättras... 32

8 5 Bilaga 1 Stödområden Bilaga 2 - Enkät Bilaga 3 - Enkät

9 1 Inledning Med fånggröda menas växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas i syfte att minska förlusterna av kväve efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda räknas inte som huvudgröda. Inom tidigare Miljö- och landsbygdsprogram och det nuvarande Landsbygdsprogrammet finns därför en ersättning för odling av fånggrödor, Minskat kväveläckage. Med det nya landsbygdsprogrammet infördes vissa regelförändringar inom ersättningen. De innebar bl.a. att ersättningen sänktes, områdena där ersättning kan erhållas minskades och inom vissa områden infördes möjligheter att använda sig av oljerättika och vitsenap som fånggröda. Jordbruksverket har under vintern 2009/2010 skickat ut två enkäter med koppling till fånggrödeersättningen. Syftet med enkäterna var att ta tillvara praktiska erfarenheter från odling av fånggrödor. Ett annat syfte var att få uppgifter om varför jordbrukare som tidigare deltog i ersättningen trots fortsatta möjligheter inom det nya landsbygdsprogrammet inte ansökt om fortsatt deltagande och vad som skulle krävas för att de skulle återuppta odlingen. Enkäterna är en del av halvtidsutvärderingen av Landsbygdsprogrammet Frågeställningar skiljer sig från mer generella till specifika, det senare t.ex. om använd teknik. Även målgrupperna var olika beroende på frågeställning. Då samtliga frågeställningar rör fånggrödor har ändå valts att samla resultaten i en rapport. I rapporten har inte jordbrukarnas synpunkter värderats utifrån de skäl som ligger bakom varför reglerna och ersättningen är utformade som de är. Den tar således inte ställning till om förslag från jordbrukarna till förbättringar är rimliga eller möjliga att genomföra bl.a. utifrån regelverk och effekterna för miljön. Bryttidpunkter är t.ex. satta för att fånggrödan ska kunna verka under de tider när nederbörden är hög i kombination med högre temperatur. Beräkningen av ersättningen styrs av regelverket för landbygdsprogrammet. Den bygger på kalkyler och ska ersätta jordbrukaren för extra kostnader. Den ena enkäten skickades till cirka 2000 jordbrukare som hade ersättning för insatsen Minskat kväveläckage år 2006 och som hade möjlighet att fortsätta 2009 men som avstod. Den andra enkäten skickades till cirka 1500 jordbrukare i södra Sverige där det är tänkbart att jordbrukarna odlar de nya fånggrödorna oljerättika och/eller vitsenap som fånggröda. Syftet med enkäten var specifikt att fråga om erfarenheterna av dessa fånggrödor. Då det inte varit möjlig att begränsa utskicket till enbart de odlare som odlar dessa två fånggrödor fanns även frågeställningar i denna enkät om problem och möjliga förbättringar med odling av fånggrödor. Rapporten innehåller utifrån urval och frågeställningar tre skilda delar: - Orsaker till minskad anslutning till ersättningen och inställningen till att åter uppta odlingen av fånggrödor finns i kapitel 2 (urval jordbrukare i Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län som hade fånggrödor 2006 men slutat med dessa 2009), 3

10 - Oljerättika och vitsenap som fånggröda finns i kapitel 3 (urval jordbrukare i aktuella stödområden i Blekinge, Skåne och Hallands län, som odlar sockerbetor, potatis eller grönsaker och som hade fånggrödor 2009), - Problem med och idéer till förbättringar av miljöersättningen för fånggrödor finns i kapitel 4 (urval jordbrukare i aktuella stödområden i Blekinge, Skåne och Hallands län, som odlar sockerbetor, potatis eller grönsaker och som hade fånggrödor 2009). 4

11 2 Orsaker till minskad anslutning till ersättningen och inställningen till att återuppta odlingen av fånggrödor 2.1 Bakgrund Vid en jämförelse av anslutningen till ersättningen för att odla fånggrödor inom miljöoch landsbygdsprogrammet 2006 och det nya landsbygdsprogrammet 2009 visade det sig att mer än 2800 jordbrukare inte ansökte om fortsatt ersättning för fånggrödor. Flera faktorer kan ha spelat in. Ersättningen lämnades i miljö- och landsbygdsprogrammet till Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Fr.o.m är det begränsat till stödområdena 5c, 5m och 9 i Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotlands län samt stödområde 5a, 5b, 5c, 5m och 9 i Västra Götalands och Hallands län (för indelningen av stödområden se bilaga 1). Ersättningen sänktes för fånggrödor från 900 kr/ha till 800 kr/ha och för vårplöjning från 400 kr/ha till 300 kr/ha. Samtidigt präglades den inledande perioden av programmet av högre spannmålspriser. Dessa faktorer kan ha påverkat anslutningen negativt. För att få ett bättre underlag till orsakerna till att odlingen minskat och vilka faktorer som varit mest betydelsefulla skickades en särskild enkät ut. I denna ställdes också frågor om intresset för att åter delta i åtgärden samt slutligen hur den skulle kunna förbättras. 2.2 Metod och urval Enkäten riktade sig till jordbruksföretagare som inom insatsen Minskat kväveläckage fått ersättning för fånggrödor och/eller vårbearbetning år 2006 men som inte sökt motsvarande ersättning år 2009 trots att företagen var belägna i områden där företagaren fortsatt hade möjlighet att söka ersättning. Namn och adress för de företag som sökt stöd hämtades från Dawa 1. Brukarna i Dawa matchades därefter mot lantbruksregistret. Bearbetningen, som också inkluderade företag som endast sökt stöd för vårbearbetning visade att av de totalt cirka personer som sökt ersättning för fånggrödor och/eller vårbearbetning år 2006 hade avstått Av dessa hade 760 upphört med sitt jordbruk år 2009, vilket innebar att personer bedrev jordbruk, dvs. hade sökt stöd för sitt jordbruk såväl 2006 som år Reglerna för inom vilka områden det var möjligt att söka ersättning ändrades mellan åren 2006 och Av de personer som återstod fanns personer i de områden där det fortfarande var möjligt att söka ersättning. När dessa personers organisationsnummer matchades mot lantbruksregistret matchade företag. Skillnaden beror dels på att något organisationsnummer inte kunde matchas mot ett företag i lantbruksregistret, samt på att ett företag i lantbruksregistret kan bestå av flera personer som sökt ersättning. Av de jordbrukare som fick enkäten svarade eller 53 %. Av de jordbrukarna hade 380 endast vårbearbetning och ingen fånggröda. Dessa fö- 1 DAWA är ett datavaruhus som hanterar de uppgifter som finns registrerade i det administrativa stödsystemet 5

12 retag utgör egentligen övertäckning och enkäten borde inte ha skickats ut till dessa. Endast cirka 15 % av de 380 besvarade dock enkäten, varför vi har bedömt att svaren inte påverkar resultaten. Frågeformuläret har varit inriktat på orsakerna till varför man slutat att odla fånggröda, inställning till att återuppta odlingen samt slutligen om det finns idéer till förbättringar av insatsen. Enkäten framgår av bilaga Val av fånggröda 2006 Hos de jordbrukare som svarat på enkäten var den dominerande fånggrödan 2006 engelskt rajgräs på nästan 70 % av fälten följt av kombinationen engelskt rajgräs + klöver och rödsvingel. Engelskt rajgräs Engelskt rajgräs + klöver Rödsvingel Rödsvingel + klöver Eftersådd råg Eftersåd westerwoldiskt rajgräs Annan Figur 1. Fånggrödearter Procentuell fördelning. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% % av fälten 2.4 Jordbrukare som slutat odla fånggrödor fördelning på län och stödområden Totalt odlade cirka jordbrukare fånggrödor 2006 varav cirka i Västra Götalands län, i Skåne län, 910 i Hallands län, 530 i Kalmars län, 310 i Gotlands län samt 190 i Blekinge län. Antalet jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 och som upphört 2009 var cirka varav cirka kunde ha fortsatt 2009 men ändå avstått. De jordbrukare som kunde fortsatt odla fånggrödor fördelades på cirka 790 i Västra Götalands län, 490 i Skåne län, 170 i Hallands län, 90 i Gotlands län, 60 i Kalmar län respektive 40 i Blekinge län. 6

13 Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 Antal jordbrukare som upphört med fånggrödor 2009 Varav antal jordbrukare som kunde ha fortsatt odla fånggrödor men som ändå upphört med fånggrödor 2009 Kalmar Antal jordbrukare Figur 2. Antal jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 och som upphört med odlingen 2009 Cirka 40 % av antalet jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 slutade med odlingen Andelen var betydligt större i Kalmar och Gotlands län där mer än 60 % slutat odla fånggrödor. En stor del av förändringen i dessa båda län förklaras av de förändringar i stödområden som genomfördes med det nya programmet år Av de jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 har cirka 23 % av jordbrukarna slutat trots att de fortsatt hade möjlighet att odla dessa med en viss avvikelse i Kalmar län där 12 % slutat av samma orsak. I Kalmar län slutade betydligt fler pga. av ändrade stödområden. Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Jordbrukare som slutat som aktiva jordbrukare Jordbrukare som var kvar som aktiva jordbrukare 2009, men som inte kunde söka stöd pga ändrade stödområden Jordbrukare som upphörde av andra orsaker Gotland Jordbrukare som odlade fånggrödor både år 2006 och 2009 Kalmar 0% 20% 40% 60% 80% 100% av antalet jordbrukare Figur 3 Antalet jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 fördelat på de jordbrukare där odlingen av fånggrödor upphört av olika orsaker respektive fortsatt

14 Av fördelningen mellan stödområden av de jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 och kunde ha fortsatt odlingen 2009, framgår att de flesta jordbrukare som slutade fanns inom stödområde 9, (för indelning av stödområden se bilaga 1). Tabell 1. Jordbrukare som slutat odla fånggrödor av andra orsaker än att de slutat som jordbrukare eller pga. ändrade stödområden fördelat på län och stödområden Län Kalmar Gotland Blekinge Skåne Jordbrukare som upphört med odling av fånggrödor, antal % av totala antalet i länet med fånggröda Stödområde 5c 5m 9 5c 5m 9 5c 5m 9 5c 5m 9 Jordbrukare som upphört med fånggrödor, antal Län Halland Västra Götaland Jordbrukare som upphört med odling av fånggrödor, antal % av totala antalet i länet med fånggröda Stödområde 5a 5b 5c 5m 9 5a 5b 5c 5m 9 Jordbrukare som upphört med fånggrödor, antal Cirka hektar fånggröda odlades 2006 jämfört med hektar 2009 hos de odlare som odlade fånggrödor både 2006 och 2009, dvs. en minskning med cirka hektar. Av dessa odlades 2006 cirka hektar av jordbrukare som upphörde med odlingen av andra orsaker än att de slutat som jordbrukare eller upphört pga. ändrade stödområden. Omfattningen av fånggrödor var störst i Västra Götaland och Skåne och där var också minskningen störst. I Västra Götaland var odlingen cirka hektar 2006 och minskade med nästan hektar varav nästan hektar hos odlare 8

15 som kunde ha fortsatt att odla fånggrödor. Motsvarande siffror för Skåne var cirka hektar år 2006 med en minskning med hektar till 2009 varav hektar hos jordbrukare som kunde ha fortsatt. Västra Götaland Halland Areal hos ordbrukare som odlade fånggrödor 2006 Skåne Blekinge Gotland Areal hos jordbrukare som upphört med fånggrödor 2009 Varav areal hos jordbrukare som kunde ha fortsatt odla fånggrödor men som ändå upphört med fånggrödor 2009 Kalmar Areal, ha Figur 4. Areal fånggrödor 2006 och areal fånggrödor hos jordbrukare som upphört med dessa 2009 Den totala minskningen av fånggrödearealen motsvarar totalt cirka 28 % med en variation från cirka 20 % i Hallands län till mer än 50 % i Kalmar län. Lite mer än hälften av den totala minskningen var hos odlare som hade haft möjlighet att odla fånggrödor med ersättning från landsbygdsprogrammet Arealen fånggrödor har i procent inte minskat lika mycket som antalet jordbrukare. Västra Götaland Andel fånggrödor hos jordbrukare som slutat som aktiva jordbrukare Halland Skåne Blekinge Andel fånggrödor hos jordbrukare som var kvar som aktiva jordbrukare 2009, men som inte kunde söka stöd pga ändrade stödområden Areal fånggrödor hos jordbrukare som upphörde av andra orsaker Gotland Kalmar Andel fånggrödor hos jordbrukare som odlade fånggrödor både år 2006 och % 20% 40% 60% 80% 100% av arealen Figur 5. Arealen fånggrödor 2006 fördelat på de arealer där odlingen av fånggrödor upphört av olika orsaker respektive fortsatt

16 Av fördelningen mellan stödområden av de jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 och kunde ha fortsatt odlingen 2009, framgår att den största arealen finns hos de jordbrukare som fanns inom stödområde 9, (för indelning av stödområden se bilaga 1). Tabell 2. Areal fånggrödor 2006 hos de jordbrukare som slutat odla fånggrödor av andra orsaker än att de slutat som jordbrukare eller pga. ändrade stödområden fördelat på län och stödområden, hektar. Län Kalmar Gotland Blekinge Skåne Areal där odling av fånggrödor upp- hört, hektar % av totala arealen fånggrödor 2006 i länet 10 % 21,5 % 14 % 16 % Stödområde 5c 5m 9 5c 5m 9 5c 5m 9 5c 5m 9 Areal där odling av fånggrödor upphört, hektar Län Halland Västra Götaland Areal där odling av fånggrödor upp- hört, hektar % av totala arealen fånggrödor ,5 % 16 % Stödområde 5a 5b 5c 5m 9 5a 5b 5c 5m 9 Areal där odling av fånggrödor upphört, hektar Den genomsnittliga arealen för de jordbrukare som odlade fånggrödor 2006 var nästan 23 hektar. För de jordbrukare som upphört med fånggrödor var den genomsnittliga arealen 16,5 hektar. Den var något lägre hos de jordbrukare som slutat odla fånggrödor trots att de hade möjlighet att göra det även

17 Tabell 3. Genomsnittlig areal hos jordbrukarna som odlade fånggrödor 2006 och hos de jordbrukare som slutat odla fånggrödor av andra orsaker än att de slutat som jordbrukare eller av ändrade stödområden fördelat på län, hektar per jordbrukare. Län Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Summa Genomsnittlig areal fånggröda 2006, ha/odlare 20,0 22,7 16,6 25,1 19,8 23,0 22,8 Genomsnittlig areal fånggröda hos de som slutat odla fånggröda men ändå kunde ha fortsatt 2009, ha/odlare 16,9 17,7 10,3 17,1 13,1 15,0 15,6 2.5 Orsaker till att jordbrukarna upphört att odla fånggrödor Ersättningens betydelse I en skala från 1 till 4, där 1 innebär instämmer inte alls och 4 instämmer helt, har jordbrukarna svarat på påståendet att odlingen av fånggrödor upphörde pga. att ersättningen för att odla fånggrödor var för låg i förhållande till kostnaden. Mer än 70 % av jordbrukarna svarade att det stämde helt eller delvis. Ersättningsfrågan har som förväntat en stor betydelse för anslutningen. Endast cirka 20 % av jordbrukarna angav att ersättningsnivån var mindre betydelsefull. Svar på frågan om varför du slutade odla fånggrödor utifrån påståendet: "ersättningen var för låg relativt kostnaden". Ingen åsikt 1 instämmer inte alls 2 instämmer till mindre del 3 instämmer delvis 4 instämmer helt 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 6. Bedömning av ersättningens betydelse för beslutet att sluta odla fånggrödor. 11

18 I början av perioden för det nya landsbygdsprogrammet ökade priserna relativt mycket på spannmål. Med oförändrad ersättning för att odla fånggrödor kan det tänkas ha påverkat anslutningen negativt. I en skala från 1 till 4, där 1 innebär instämmer inte alls och 4 instämmer helt, har jordbrukarna svarat på påståendet att odlingen av fånggrödor upphörde pga. produktpriser t.ex. på spannmål förändrades. Lite mer än 35 % av jordbrukarna instämde helt eller delvis i påståendet. Svar på frågan om varför du slutade odla fånggrödor utifrån påståendet: "produktpriser t.ex. på spannmål förändrades". Ingen åsikt 1 instämmer inte alls 2 instämmer till mindre del 3 instämmer delvis 4 instämmer helt 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 7. Bedömning av ändringar av produktpriser t.ex. på spannmål och dess betydelse för beslutet att sluta odla fånggrödor Reglernas utformning I en skala från 1 till 4, där 1 innebär instämmer inte alls och 4 instämmer helt, har jordbrukarna svarat på påståendet att odlingen av fånggrödor upphörde pga. att reglerna för att odla fånggrödor var för krångliga och byråkratiska. Cirka 60 % av jordbrukarna instämmer helt eller delvis medan cirka 35 % ser mindre bekymmer med reglernas utformning. Svar på frågan om varför du slutade att odla fånggrödor utifrån påståendet: "reglerna för att odla fånggrödor var för krångliga och byråkratiska" Ingen åsikt 1 instämmer inte alls 2 instämmer till mindre del 3 instämmer delvis 4 instämmer helt 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 8. Bedömning av reglernas utformning och dess betydelse för beslutet att sluta odla fånggrödor. 12

19 2.5.3 Praktiska problem I en skala från 1 till 4, där 1 innebär instämmer inte alls och 4 instämmer helt, har jordbrukarna svarat på påståendet att odlingen av fånggrödor upphörde pga. några specificerade praktiska problem. I storleksordningen 10 % av jordbrukarna svarade inte på frågan. Problem att genomföra kemisk avdödning lyfts fram mest av jordbrukarna. Problem med ogräs i efterföljande grödor, spillplantor samt att den omöjliggör tänkt växtföljd hamnar därefter medan problem vid skörd av huvudgrödan eller med ogräs i densamma relativt sett betydde något mindre. Svar på frågan om varför du slutade odla fånggrödor utifrån påståenden om olika praktiska problem Omöjliggör tänkt växtföljd Försenar/omöjliggör kemiska avdödning Med Spillplantor Med ogräs i efterföljande grödor Med ogräs i fånggrödan 1 instämmer inte alls 2 instämmer till mindre del 3 instämmer delvis 4 instämmer helt Vid skörd av huvudgrödan 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 9. Bedömning av olika praktiska problem och dess betydelse för beslutet att sluta odla fånggrödor. Mer än 300 jordbrukare lämnade även skriftliga kommentarer om orsaker till att odlingen av fånggrödor upphörde. Genom att gruppera dessa svar kan vissa bedömningar göras. - Regelfrågorna ovan diskuteras även i de skriftliga synpunkterna bl.a. om tidpunkter för etablering, brytning och kemisk avdödning av fånggrödan. - Cirka 25 % av svaren anger som skäl till odlingen av fånggrödor upphörde att produktionen på gården förändrats i första hand genom ökad odling av vall eller ökad trädesareal. Det finns även exempel på andra förändringar i växtföljden som försvårat odlingen av fånggrödor. - Cirka 10 % av svaren anger som skäl att de har eller avser att sluta som jordbrukare oftast genom att arealen är bortarrenderad. En del av dessa anger att arealen är för liten. 13

20 - Några ekoodlare, cirka 5 % av svaren, ser praktiska svårigheter att förena ekologisk produktion och möjligheterna att bekämpa ogräsen med de begränsningar som kan uppkomma genom fånggrödeersättningen. - Lite fler än 5 % har lyft fram ökade problem med kvickrot. - Lite fler än 5 % är också tveksamma till miljönyttan och framförallt den ökade användningen av växtskyddsmedel vid odling av fånggrödor. - Det finns en liten grupp jordbrukare som inte längre vill vara med om den byråkrati som anslutning till ersättningen innebär eller uttrycker missnöje med kontrollen och hanteringen av densamma. I samband med att kontrollen diskuteras frågan om tolkningen av vad som är en godkänd fånggröda. Lantbrukarna tar upp risken till en sämre etablering beroende på faktorer som odlaren inte själv råder över. Frågan är kopplad till risken för sanktioner. - En fråga som lyfts fram av flera jordbrukare är vad de uppfattar långa åtagandeperioder. Reglerna borde vara mer flexibla och ge möjligheter till justeringar enligt dessa jordbrukare. - Ett par jordbrukare anger ökande problem med vildsvin som skäl att sluta odla fånggrödor. - Utöver ovanstående kan särskilt nämnas att några jordbrukare beskriver problem med halmhanteringen av huvudgrödan. Sorteras de jordbrukare ut som deklarerat att de inte kan tänka sig odla fånggrödor igen även om ersättningen ändras erhölls ett 100-tal svar. Förutom frågor om byråkrati och regler lyftes frågorna om ändrad arealanvändning främst vall, svårigheten att kombinera fånggrödeersättningen med ekologisk odling samt problemen med kvickrot fram. 2.6 Inställningen till att återuppta odlingen av fånggrödor Ändring av den ekonomiska ersättningen Ersättningsnivån före 2010 var 800 kr/ha för fånggröda och 1300 kr/ha för kombinationen fånggröda och vårbearbetning. Den höjdes 1/ till 900 respektive kr/ha. Drygt 45 % av jordbrukarna har förklarat att ersättningens storlek inte har någon betydelse för att ta ett beslut om att återigen odla fånggrödor. Drygt 30 % av jordbrukarna kan tänka sig att anlägga fånggrödor med de ersättningsnivåer som gäller fr.o.m Resterande 25 % ville ha en högre ersättning. 14

21 Ja med ännu högre ersättningsnivå Ja, med ersättningsnivån fr.o.m Ja, med ersättningsnivån före 2010 Nej, ersättningen har ingen betydelse 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% av jordbrukarna Figur 10. Bedömning av intresset att odla fånggrödor utifrån frågan om man kan tänka sig anlägga fånggrödor igen om ersättningen höjs, % av andel jordbrukare. För de jordbrukare som svarat att de vill ha en än högre ersättning svarade cirka 40 % att det skulle räcka med en ersättning på mellan och kr per hektar fånggröda. En mindre grupp på cirka 15 % av jordbrukarna skulle vilja ha en ersättning över 1500 kr per hektar. > kr/ha Ersättningsnivå för fånggröda > < 2000 kr/ha 1500 kr/ha > < 1500 kr/ha 1200 kr/ha 1100 kr/ha 1000 kr/ha 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% av jordbrukarna Figur 11. Bedömning av intresset att odla fånggrödor utifrån ersättningens storlek hos de jordbrukare som specificerat en högre ersättning avser ersättning för enbart fånggrödor, % av antalet jordbrukare. 15

22 Av de jordbrukare som svarat på frågan vilken ersättningsnivå som skulle krävas för att odla fånggröda har cirka 75 % även svarat på frågan vilken ersättning som skulle krävas för kombinationen fånggröda och vårbearbetning. För cirka 50 % av de jordbrukare som svarat skulle det räcka med ett tillägg på upp till 600 kr/ha, för cirka 10 % med 800 kr/ha och för 30 % med 1000 kr/ha eller mer. Frågetecken finns kring svaren framförallt när det gäller de lägsta påslagen. Noterbart är att tillägget i nuvarande regelsystem är 600 kr/ha jämfört med tidigare 500 kr/ha. Ersättningsnivå utöver ersättning för fånggrödor > 1000 kr/ha 1000 kr/ha 900 kr/ha 800 kr/ha 700 kr/ha 600 kr/ha 500 kr/ha < 500 kr/ha 16 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% av jordbrukarna Figur 12. Bedömning av intresset att odla fånggrödor kombinerat med vårbearbetning utifrån ersättningens storlek, avser ersättning för vårplöjning utöver ersättningen för fånggrödor, % av antalet jordbrukare Ändring av regelverket På frågan om jordbrukaren kan tänka sig att odla fånggrödor igen om regelverket ändras angav drygt hälften att regelverket inte har någon betydelse för beslutet att odla fånggrödor medan den andra hälften kunde tänka sig odla fånggrödor igen om regelverket ändras. Av cirka 410 svar från de odlare som kunde tänka sig odla fånggrödor om reglerna ändrades svarade cirka 280 på vilka regeländringar som krävdes. Genom att gruppera dessa svar kan vissa bedömningar göras. - De helt dominerade önskemålen är möjligheter till tidigare kemisk avdödning och till tidigare brytning av fånggrödan. Cirka 40 % av svaren behandlar tidigare kemisk avdödning och 20 % tidigare brytning. Av de jordbrukare som specificerat en tidpunkt angav ungefär hälften en framflyttning av möjligheten till bekämpning till den 1 oktober eller tidigare och den andra hälften en framflyttning

23 av tidpunkten med en till två veckor. Motsvarande tendens gälde också svaren om brytningstidpunkt. - Ett par frågor som väckte intresse från mer än 5 % av de jordbrukare som svarat var möjligheten att få så in vall, dvs. räkna vallinsådd som en fånggröda, och möjligheten att vid kombinationen fånggröda plus vårplöjning året efter kunna lägga marken i träda. - Ungefär 5 % vill ha ökad flexibilitet bl.a. beroende på årsmånen och inte ha femåriga åtaganden utan kunna justera åtagandet år för år. Det gäller även skillnaden i areal mellan åren. Några odlare har pekat på att riskerna är stora för sanktioner pga. en underkänd fånggröda trots att alla regler följts. - Det finns några jordbrukare som gärna ser att reglerna skulle vara mer generella och flexibla när det gäller tidpunkter och t.ex. låta odlarna själva utifrån god lantmannased, årsmånen etc. avgöra när t.ex. brytning lämpligen ska ske. - Den mycket tidiga kemiska avdödningen av fånggrödan har i några fall motiverats av att få en ökad möjlighet att så en höstgröda efter fånggrödan. Förbättrade möjligheter att kunna så höstgrödor har lyfts fram av några jordbrukare. - Några har lyft fram möjligheten till att välja mellan ytterligare fånggrödor, bl.a. att odla oljerättika och vitsenap i flera områden. Möjligheten att kunna etablera fånggrödan senare i vissa fall har tagits upp. Några jordbrukare som odlar grönsaker har önskemål om möjligheter att få senarelägga sådden. - I samband med möjligheten till kemisk avdödning har några odlare framfört önskemålet att få behandla fältet på hösten även om åtagandet också inkluderar vårplöjning. Detta är i vissa fall kopplat till problem med kvickrot. Det finns också några exempel på önskemål om att få bearbeta efter skörd och därefter så en fånggröda. - Det finns några jordbrukare med djur som har önskemål om att få beta fånggrödan. - Några jordbrukare har önskemål om högre inblandning av vallbaljväxter Andra förbättringar Jordbrukarna gavs ytterligare möjligheter att lämna idéer till hur miljöersättningen med fånggrödor kan förbättras samt ge andra kommentarer. Mycket av det som redan nämnts upprepades med en relativt stark betoning på betydelsen av ersättningens storlek. Flera påtalade att den i många fall ökade användningen av växtskyddsmedel för att kunna hantera problem med ogräs och spillplantor inte gick ihop med miljöambitionerna. Det fanns bl.a. förslag om att fånggrödan endast får slås ned och att användningen av växtskyddsmedel förbjuds. Frågan om att tillåta vallinsådd som fånggröda och använda vallen året efter, svårigheten att använda fånggrödor vid reducerad jordbearbetning, den begränsade nyttan av fånggrödor på styva jordar samt att underlätta för fånggrödor inom ekologisk produktion och i växtföljder med höstsådda grödor lyftes fram. 17

24 Några tog upp att ersättningen borde följa prisutvecklingen. Nya miljöersättningar föreslogs t.ex. en ersättning för höstsäd som alternativ till fånggröda borde införas och en ersättning om utnyttjande av modern teknik där dubbleringar av gödsling, sådd, bekämpning m.m. undviks. Bättre utnyttjande av mellangrödor nämndes. Avseende det framtida arbetet med miljöersättningarna fanns förslag om att samla ihop en representativ grupp som använt fånggrödor i flera år och genom samarbete bygga ett framtida system med odling av fånggrödor som är hållbart. 18

25 3 Oljerättika och vitsenap som fånggröda 3.1 Bakgrund Oljerättika och vitsenap introducerades som fånggrödor i Landsbygdsprogrammet Användningen av dessa fånggrödor har t.o.m enligt regelverket begränsats till Blekinge, Skåne och Hallands län. De ska sås senast den 20 augusti. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska fånggrödan etableras efter att huvudgrödan är skördad. För övriga huvudgrödor kan etableringen ske i huvudgrödan eller efter skörd av densamma. Fånggrödan får brytas tidigast den 20 oktober. Har etablering skett utan bearbetning kan även ersättning för vårbearbetning erhållas. Till skillnad från skörd av andra huvudgrödor betraktas skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker här som jordbearbetning. Det finns både fördelar och nackdelar med vitsenap och oljerättika jämfört med t.ex. rajgräs. Fördelar som hittills lyfts fram är bättre struktureffekt, nematodsanering (en viktig egenskap i växtföljder med mycket sockerbetor), avbrott i fånggrödestrategin om rajgräset blivit ett ogräsproblem, inga fröogräsproblem och minskat behov av kemisk avdödning eftersom oljerättika och vitsenap oftast fryser ner. Nackdelarna med de nya arterna är dyrt utsäde, ökad risk för klumprotsjuka och osäker etablering om man samtidigt vill ha vårbearbetningsstöd. Erfarenheterna har varit relativt begränsade och för att få ytterligare underlag skickades en särskild enkät ut till jordbrukarna. 3.2 Metod och urval Utifrån befintliga datasystem har det inte varit möjligt att enbart rikta sig till jordbrukare som odlar oljerättika och vitsenap som fånggröda. För att hitta så många odlare som möjligt samtidigt som urvalet inte blir allt för stort har utskicket av enkäten begränsats till de län där oljerättika och vitsenap enligt regelverket är möjliga att använda samt enbart till jordbrukare som odlar sockerbetor, potatis eller grönsaker. För att få ett bredare underlag avsåg flera av frågorna om oljerättika och vitsenap åren 2007, 2008 och Det totala utskicket omfattar jordbrukare varav 952 eller drygt 65 % svarat. Av dessa anger 231 jordbrukare att de använt oljerättika och/eller vitsenap som fånggröda under ett eller flera år under perioden 2007 till jordbrukare har endast odlat vitsenap och 102 jordbrukare har endast odlat oljerättika minst ett av åren. Den helt dominerande gruppen jordbrukare är från Skåne län, 199 stycken. Från Hallands län har svar erhållits från 19 jordbrukare och Blekinge län från 13 jordbrukare. Några kommuner som utmärker sig med tio eller fler svarande är Eslöv, Kristianstad, Laholm, Simrishamn, Skurup, Sölvesborg, Tomelilla, Trelleborg och Ystad. Till hela gruppen ställdes även generella frågor om problem med fånggrödor samt idéer om förbättringar. Svaren från dessa redovisas i kapitel 4. Hela enkäten framgår av bilaga 3. 19

26 Antalet jordbrukare inom undersökningen som odlade oljerättika och vitsenap har ökat från 2006 till Det har varit relativt jämnt fördelat mellan de som odlat oljerättika eller vitsenap, dock med ett större antal jordbrukare som odlade oljerättika År 2007 År 2008 Vitsenap Oljerättika År Antal jordbrukare Figur 13. Antal jordbrukare i undersökningen som odlade oljerättika eller vitsenap som fånggröda 2007, 2008 och Jordbrukare som odlar oljerättika eller vitsenap som fånggröda har även möjlighet att få ersättning för vårbearbetning. Med vårbearbetning menas att marken inte får jordbearbetas tidigare än 1 januari efter det aktuella stödåret efter skörd av huvudgröda. Cirka 25 till 30 % av de fält där det odlats oljerättika och vitsenap har även ersättning för vårbearbetning. År 2007 År 2008 Enbart fånggröda Fånggröda + vårbearbetning År % 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 14. Jordbrukare som odlade oljerättika och vitsenap som fånggröda med ersättning för endast fånggröda respektive fånggröda och vårbearbetning, % av totala antalet.jordbrukare.

27 3.3 Etablering av oljerättika och vitsenap som fånggröda Höstvete och korn dominerar som huvudgröda vid odling av fånggrödorna oljerättika och vitsenap. För höstvete var andelen etableringar i storleksordningen 45 till 50 % och för korn cirka 25 % av det totala antalet fält. Potatis eller rotfrukter var huvudgröda vid mindre än 10 % av etableringarna av oljerättika eller vitsenap. Bland övriga grödor angav jordbrukarna att de främst använde vårvete och ärtor som huvudgrödor. Övriga grödor Grönsaker Potatis/rotfrukter Korn Havre År 2007 År 2008 År 2009 Rågvete Höstråg Höstvete % av fälten Figur 15. Huvudgröda i eller efter vilken oljerättika eller vitsenap som fånggröda såddes, % av totala antalet fält. Andelen fält där jordbrukare sått in fånggrödan i huvudgrödan innan skörd av densamma har varit mellan 20 och 30 % av det totala antalet. Inom urvalet finns en trend till att andelen som sår före skörd av huvudgrödan minskar, medan de som sår efter huvudgrödans skörd ökar. Frågan avser de tillfällen när spannmål är huvudgröda. 21

28 År 2007 År 2008 Före skörd Efter skörd År % 20% 40% 60% 80% 100% % av fälten Figur 16. Insådd av fånggrödan före eller efter skörd av huvudgrödan (spannmål), % av totala antalet fält. På en något större andel av fälten har halmen från huvudgrödan hackats och spridits ut i jämförelse med att halmen spridits ut. År 2007 År 2008 Halmen har skördats Halmen har hackats och spridits ut År % 20% 40% 60% 80% 100% % av fälten Figur 17. Jordbrukare som har skördat respektive hackat och spridit halmen av huvudgrödan, % av totala antalet fält. Vid sådd före skörd användes rampspridare i cirka 65 % av etableringarna och centrifugalspridare i cirka 35 %. Ett relativt stort antal av jordbrukarna kryssade för annan teknik främst avseende etableringen efter skörd. Sammanställningen i denna del blir därför 22

29 mer beskrivande och grundar sig på förhållandena Totalt erhölls 159 svar. Ett femtontal av dessa använde sig av centrifugalspridare eller rampspridare utan ytterligare bearbetning och ett tjugotal använde sig av direktsådd utan annan bearbetning. Om marken bearbetas eller inte har betydelse för om jordbrukaren även vill ha ersättning för vårplöjning. Lite mer än 60 jordbrukare har angett att de har bredspridit fröet för att därefter mylla ned det med kultivator eller i några fall tallriksredskap. Därutöver fanns olika kombinationer med användning först av kultivator och tallriksredskap och därefter sådd med vanlig såmaskin, tallriksplog med sålåda, rapidsådd (gödsel och frö samtidigt) eller med en biodrill (jordbearbetning och sådd samtidigt). I storleksordning 20 % av antalet fält av fånggrödorna oljerättika och vitsenap såddes fröna på markytan utan nedmyllning. Ytterligare cirka 20 % nedmyllades till max 1 cm djup. Delas uppgifterna upp på jordbrukare som specifikt angivit att de odlat oljerättika eller vitsenap finns en tendens till att vitsenapen hamnat grundare. Vitsenap 2007 Oljerättika 2007 Vitsenap 2008 Oljerättika ,1-1 cm 1,1-3, 0 cm > 3 cm Vitsenap 2009 Oljerättika % 20% 40% 60% 80% 100% av antalet fält Figur 18. Myllningsdjup för oljerättika och vitsenap, % av antalet fält. Jordbrukarna fick i enkäten försöka göra en subjektiv bedömning av biomassan i fånggrödan i början av oktober utifrån en glidande femgradig skala från 0 som betydde ingen etablering till 4 att marken var helt täckt av en kraftig fånggröda. För oljerättika och vitsenap tillsammans bedömdes att i storleksordning % av fälten hade en mycket bra eller bra etablering enligt denna skala och att % av fälten haft ingen eller svag etablering. 23

30 År ingen etablering 1 svag etablering År mindre bra etablering 3 bra etablering 4 mycket bra etablering År % 20% 40% 60% 80% 100% av antalet fält Figur 19. Bedömning av biomassan i oljerättika och vitsenap. Delas svaren upp på de jordbrukare som enbart odlat oljerättika respektive enbart vitsenap, finns en tendens till att etableringen av vitsenap varit bättre än för oljerättika. För vitsenap var etableringen mycket bra respektive bra i storleksordningen 60 till 75 % av fälten medan ingen till svag etablering låg på mellan 2 och 15 % av antalet fält. Motsvarande siffror för oljerättika var 35 till 55 % respektive 10 till 25 %. Vitsenap 2007 Oljerättika 2007 Vitsenap 2008 Oljerättika 2008 Vitsenap ingen etablering 1 svag etablering 2 mindre bra etablering 3 bra etablering 4 mycket bra etablering Oljerättika % 20% 40% 60% 80% 100% % av fälten Figur 20. Bedömning av biomassan i oljerättika respektive vitsenap., 24

31 I en skala från 1 till 4, där 1 innebär små problem och 4 anger stora problem har jordbrukarna bedömt de största problemen med att etablera en fånggröda med oljerättika och vitsenap. Det är framförallt problem vid torka i samband med sådd och etablering som anses vara det största bekymret. Problemen med kvarvarande halm samt problem med spillplantor och ogräs anses vara betydlig mindre. Det gällde även påverkan av skörden på fånggrödan för de jordbrukare som sådde tidigt. Några jordbrukare angav bristen på kväve som ett skäl till sämre etablering. Bilden av problemen är desamma oavsett om fånggrödan är oljerättika eller vitsenap. Problem med spillplantor och ogräs Problem med kvarvarande halm Skörden av huvudgrödan påverkar fånggrödan negativt (vid tidig sådd) 1 små problem 2 mindre problem 3 vissa problem 4 stora problem Det är för torrt i marken i samband med sådd och etablering 0% 20% 40% 60% 80% 100% av fälten Figur 21. Bedömning av de största problemen vid etablering av oljerättika och vitsenap 3.4 Fördelar och nackdelar med oljerättika och vitsenap som fånggröda. I en skala från 1 till 4, där 1 innebär liten betydelse och 4 stor betydelse, har jordbrukarna lyft fram fördelarna med att etablera en fånggröda med oljerättika och vitsenap. Förutom att de bedömdes vara effektiva i att spara kväve bedömdes deras nematodsanerande och deras strukturförbättrande egenskaper som särskilt viktiga. Båda fånggrödorna bedömdes ha en relativt stor betydelse, för att minska problemen med spillplantor samt för att minska behovet av kemisk avdödning, det senare med fördel för vitsenap. Betydelsen för att begränsa problemen med fröogräs bedömdes av jordbrukarna vara mindre. Fånggrödornas betydelse för att underlätta etablering av sockerbetor angavs av sockerbetsodlarna som relativt viktiga med någon fördel för oljerättika. Det gäller även 25

32 för frågan om fånggrödan ökar förutsättningarna för bra viltvård, dock med någon fördel för vitsenap. Fånggrödan ökar förutsättningar för bra viltvård Fånggrödan underlättar etablering av sockerbetor Fånggrödan minskar behovet av kemisk avdödning Fånggrödan begränsar fröogräsproblemen Fånggrödan minskar problem med spillplantor som ogräs Fånggrödan är strukturförbättrande 1 liten betydelse 2 mindre betydelse 3 viss betydelse 4 stor betydelse Fånggrödan är nematodsanerande Fånggrödan är ett effektivt sätt att spara kväve 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 22. Bedömning av fördelarna med att odla oljerättika som fånggröda. Fånggrödan ökar förutsättningar för bra viltvård Fånggrödan underlättar etablering av sockerbetor Fånggrödan minskar behovet av kemisk avdödning Fånggrödan begränsar fröogräsproblemen Fånggrödan minskar problem med spillplantor som ogräs Fånggrödan är strukturförbättrande 1 liten betydelse 2 mindre betydelse 3 viss betydelse 4 stor betydelse Fånggrödan är nematodsanerande Fånggrödan är ett effektivt sätt att spara kväve 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 23. Bedömning av fördelarna med att odla vitsenap som fånggröda. 26

33 I en skala från 1 till 4, där 1 innebär små problem och 4 stora problem, har jordbrukarna lyft fram nackdelarna med att etablera en fånggröda med oljerättika och vitsenap. Ökade kostnader för utsädet bedöms som det stora problemet för såväl oljerättika som vitsenap. Problemen bedömdes som relativt små vid brytning av fånggrödan, med spillplantor och ogräs. Möjligen bedömdes problemen vara något större vid brytning av oljerättika än vitsenap. För klumprotsjuka bedömdes riskerna var något högre för vitsenap. Detsamma gäller problem med kvävebrist vid sådd. I storleksordningen 35 till 40 % av odlarna har noterat stora eller vissa problem avseende risken för osäker etablering med något större problem vid sådd av oljerättika. Problemen med spillplantor och ogräs bedömdes inte vara så stora. Ökade kostnader bl.a. för utsädet Ökade problem vid brytning av fånggrödan Ökade problem med spillplantor och ogräs Ökad risk för klumprotsjuka 1 små problem 2 mindre problem 3 vissa problem 4 stora problem Problem med kvävebrist vid sådd Osäker etablering 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 24. Bedömning av nackdelarna med att odla oljerättika som fånggröda 27

34 Ökade kostnader bl.a. för utsädet Ökade problem vid brytning av fånggrödan Ökade problem med spillplantor och ogräs Ökad risk för klumprotsjuka 1 små problem 2 mindre problem 3 vissa problem 4 stora problem Problem med kvävebrist vid sådd Osäker etablering 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 25. Bedömning av nackdelarna med att odla vitsenap som fånggröda. Slutligen ställdes en fråga om jordbrukarens inställning till fortsatt odling av oljerättika och vitsenap som fånggröda utifrån nuvarande erfarenheter. Nästan 90 % av jordbrukarna var positivt inställda varav hälften kunde tänka sig odla både oljerättika och vitsenap. I storleksordningen 10 % hade så pass dåliga erfarenheter att de inte avser att odla dessa fånggrödor i framtiden. Andelen är något större bland dem som odlat oljerättika, cirka 15 %, jämfört med jordbrukare som odlat vitsenap, cirka 5 %. Ja, oljerättika och/eller vitsenap Ja, enbart vitsenap Ja, enbart oljerättika Nej % av jordbrukarna Figur 26. Andel jordbrukare som kan tänka sig odla oljerättika eller vitsenap även i fortsättningen 28

35 4 Problem med och idéer till förbättringar av miljöersättningen 4.1 Metod och urval Som tidigare nämnts var det utifrån befintliga datasystem inte möjligt att enbart rikta sig till jordbrukare som odlar oljerättika och vitsenap som fånggröda. För att hitta så många odlare som möjligt samtidigt som urvalet inte blir allt för stort begränsades utskicket av enkäten till de län där oljerättika och vitsenap enligt regelverket är möjliga att odla samt enbart till jordbrukare som odlar sockerbetor, potatis eller grönsaker. Det totala utskicket omfattade cirka jordbrukare varav 952 eller drygt 65 % svarat, Flertalet odlade inte oljerättika eller vitsenap som fånggröda. För att ändå få en viss nytta av det bredare utskicket ställdes några generella frågor om faktorer eller problem med fånggrödor samt idéer om förbättringar av miljöersättningen för fånggrödor. Hela enkäten framgår av bilaga 3. Eftersom frågorna ställts både till jordbrukare som har oljerättika och vitsenap som fånggröda respektive de som har andra fånggrödor har svaren delats in i dessa två grupper. 4.2 Inställning till odling av fånggrödor En ganska stor andel av jordbrukarna anförde att de övervägt att sluta odla fånggrödor. Noterbart är att andelen är betydligt mindre bland de jordbrukare som odlar oljerättika eller vitsenap, cirka 40 %, jämfört med jordbrukare som odlar andra fånggrödor, cirka 60 %. Vitsenap och oljerättika Övervägt sluta Inte övervägt sluta Övriga fånggrödor 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 27. Andel odlare som övervägt att sluta odla fånggrödor, dels för de som odlar vitsenap och oljerättika som fånggröda (214 svar) respektive de som odlar annan fånggröda (702 svar). 29

36 I storleksordningen hälften av odlarna har lika stor areal fånggrödor 2009 som Däremot är andelen för de jordbrukare som har mindre areal 2009 än 2006 större än för de som har större areal 2009 än Denna skillnad är klart större för de jordbrukare som har andra fånggrödor än oljerättika och vitsenap. Vitsenap och oljerättika Areal oförändrad jämfört med 2006 Areal mindre än 2006 Areal större än 2006 Övriga fånggrödor 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 28. Arealförändring i odling av fånggrödor 2009 relativt 2006 dels för de som odlar vitsenap och oljerättika som fånggröda (222 svar) respektive de som odlar annan fånggröda (715 svar). 4.3 Faktorer och problem som kan leda till odlingen av fånggrödor upphör eller minskar I en skala från 1 till 4, där 1 innebär liten betydelse och 4 stor betydelse, har jordbrukarna lyft fram vilka faktorer eller problem som skulle få jordbrukaren att upphöra eller minska odlingen med fånggrödor. Utan tvekan viktigast för jordbrukarna för att odla fånggrödor, oavsett vilken, är att ersättningen är tillräcklig. Utifrån den diskussion som var om spannmålspriserna i början av landsbygdsprogrammet ställdes frågan hur jordbrukarna bedömde effekterna av ändrade priser på spannmål. Svaren är svåra att renodla med frågan om ersättningens storlek, men ger ändå en antydan om betydelsen av detta för en del jordbrukare. Priset på spannmål bedömdes betyda mer för de jordbrukare som inte använder sig av oljerättika eller vitsenap som fånggröda. Ungefär hälften av jordbrukarna lyfte fram betydelsen av att reglerna för att odla fånggrödor är för krångliga. Det som poängteras i svaren är också problem som försenar eller omöjliggör kemisk avdödning, ogräs i efterföljande grödor, spillplantor av fånggrödan och ogräs i fånggrödan. Problemen med ogräs och spillplantor lyftes fram tydligare av de jordbrukare som inte har oljerättika eller vitsenap som fånggröda. 30

37 Ersättningen för att odla fånggrödor är för låg relativt kostnaderna Produktpriser t.ex. på spannmål ökar Reglerna för fånggrödor är krångliga Det är svårt att etablera fånggrödan Det är svårare att skörda Ogräs i fånggrödan Ogräs i efterföljande grödor 1 liten betydelse 2 mindre betydelse 3 viss betydelse 4 stor betydelse Spillplantor av fånggrödan Försenar/omöjliggör Roundupbehandling Omöjliggör den växtföljd jag vill använda 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 29. Faktorer som kan leda till att odlingen av fånggrödor upphör eller minskar. Andel av jordbrukare som odlar oljerättika och vitsenap Ersättningen för att odla fånggrödor är för låg relativt kostnaderna Produktpriser t.ex. på spannmål ökar Reglerna för fånggrödor är krångliga Det är svårt att etablera fånggrödan Det är svårare att skörda Ogräs i fånggrödan Ogräs i efterföljande grödor 1 liten betydelse 2 mindre betydelse 3 viss betydelse 4 stor betydelse Spillplantor av fånggrödan Försenar/omöjliggör Roundupbehandling Omöjliggör den växtföljd jag vill använda 0% 20% 40% 60% 80% 100% av jordbrukarna Figur 30. Faktorer som kan leda till att odlingen av fånggrödor upphör eller minskar. Andel av jordbrukare som odlar andra fånggrödor än oljerättika och vitsenap 31

38 4.4 Hur kan miljöersättningen med fånggrödor förbättras En sista fråga ställdes om vilka regeländringar eller faktorer som behöver ändras eller förbättras för att jordbrukarna ska öka arealen fånggrödor. I storleksordningen 65 % eller cirka 150 av de jordbrukare som odlat oljerättika eller vitsenap och som svarat på enkäten har också svarat på frågan. För de som odlat andra fånggrödor är svarsfrekvensen lägre med svar från lite mer än 50 % av odlarna eller cirka 380 svar. Den mest återkommande faktorn var ersättningen, som lyftes fram av cirka 40 % av de jordbrukare som svarat. Det var ingen större skillnad i inställning mellan de jordbrukare som odlat oljerättika eller vitsenap jämfört med de jordbrukare som odlat andra fånggrödor. Flera jordbrukare som odlat oljerättika och vitsenap pekar på de höga utsädeskostnaderna. Ett par jordbrukare har lyft fram kopplingen till vårplöjningen och menat att ersättningen till den kombinationen bör höjas eller att ersättningen till vårplöjning tas bort samtidigt som ersättningen till fånggrödor höjs. Fånggrödor i här aktuella län får brytas tidigast den 20 oktober. Brytningstidpunkten är en fråga som väckte relativt stort intresse bland jordbrukarna. I storleksordningen 20 % av de jordbrukare som svarat hade åsikter framförallt om möjligheten till tidigare brytning av fånggrödan. Detta gällde oavsett om de odlat oljerättika eller vitsenap jämfört med andra fånggrödor. Där tider angavs var en förändring av brytningen av fånggrödan till den 10 oktober relativt ofta förekommande, även om det finns svar som sträcker sig till en brytningstidpunkt redan den 1 oktober. En fråga som hörde samman med brytningstidpunkten var tidpunkten att använda växtskyddsmedel vid brytning av fånggrödan. Den har tagits upp av cirka 35 % av jordbrukarna som inte odlar oljerättika och vitsenap. Motsvarande siffror för de som odlar oljerättika eller vitsenap var cirka 15 %. Även här angavs motsvarande tidpunkter som för brytning av andra fånggrödor. Flera ansåg för alla fånggrödor att tidpunkten minst bör flyttas fram till den 10 oktober, men en hel del jordbrukare menade att det är en fördel om det kan ske redan den 1 oktober. Några har framfört att det bör vara möjligt att bekämpa kemiskt tidigare men låta marken vara orörd ytterligare en tid. Sämre effekt och större påverkan på miljön angavs som skäl till önskemål om tidigare bekämpning. Utifrån kopplingen mellan fånggrödor och vårplöjning är det främst två frågor som lyfts fram. Den ena avsåg etableringen av oljerättika eller vitsenap som fånggröda där det efterfrågades en möjlighet till lättare bearbetning och nedmyllning i samband med sådd för förbättra denna. För odlare som inte har oljerättika eller vitsenap som fånggröda har flera pekat på att få möjlighet att kemiskt avdöda fånggrödan på hösten och sedan låta marken ligga orörd till nästa år. Båda önskemålen var kopplade till möjligheten att få ersättning för vårplöjning. Några andra faktorer som framfördes av jordbrukarna: - Tillåta ett kvävetillskott vid etablering av oljerättika. 32

39 - Ta bort eller justera kravet på att sådd av oljerättika och vitsenap måste ske före den 20 augusti då det kunde medföra problem t.ex. vid odling av grönsaker och potatis. - Ändra reglerna enbart om det innebär väsentliga skillnader. - Större flexibilitet när det gäller avtal, 1 år istället för 5, och arealer mellan åren. - Minska risken för avdrag vid etableringsproblem. Det finns önskemål om en större förståelse från myndigheterna vid sådana problem. Ett exempel är om en fånggröda kasseras skall ersättningen ändå kunna täcka självkostnadspriset för utsäde och sådd. - Få fler fånggrödor att välja på t.ex. perserklöver. Tillåta gräs som fånggröda efter potatis. - Några jordbrukare vill öppna upp för att få ersättning för vårplöjning även om man odlar färskpotatis. - Lägre ersättning om grödan bryts tidigare. Olika ersättningar på grund av olika förutsättningar t.ex. vattenskyddsområde - Större hänsyn till möjligheterna att kombinera ersättningen för fånggrödor med ekologisk produktion. - Möjliggör tidigare brytning så att höstvete kan etableras. Möjlighet att ha fånggröda efter tidig skörd av t.ex. konservärter fram till höstsådd. - Höstsådda grödor borde kunna ses som fånggrödor. Ta bort regeln att vall/träda inte kan följa efter fånggrödan. Gröda som redan har bestånd men skördas under hela vintern, måste kunna beräknas som fånggröda ex vintervitkål, purjolök osv. - Enskilda år kan det finnas extrabehov av kemisk bekämpning för att klara problem med kvickrot. Möjlighet till punktbehandling. - Få köra ut fastgödsel på fånggrödan på hösten. 33

40 5 Bilaga 1 Stödområden 34