Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Transkript

1 Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

2 Stående fr. vänster: Susanne Ravani, Per Andersson, Elenor Nilsson, Anna Jansson, Magnus Brulin, Monika Ahlström Olsson, Poul-Erik Ølgaard, Gunnar Danielsson. Sittande fr. vänster: Maria Holmberg, Caroline Laurell, Gustaf Lewenhaupt, Anna-Carna Nilsson Rådgivning och försäljning av vallfrö Gunnar Danielsson, Berghult, KOSTA Telefon, fax: , mobil: , e-post: Olssons Frö, Mogatan 6, S Helsingborg. Telefon , fax Postgiro Bankgiro Salg i Danmark: Poul Erik ølgaard, tlf , pe.oelgaard@olssonsfro.se I N N E H Å L L sortiment av ettåriga växter Vallfrösortiment blandningsförslag Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt... 8 Betesblandningar mjölk och nöt...10 Vallblandningar för fuktiga jordar...11 Lusernblandningar...12 Käringtandsblandningar...14 Svartkämpar en av de nyaste inslagen bland vallväxterna...15 Slåttervallsblandningar hästar...16 Betesvallsblandningar hästar...17 Intensiv lammproduktion...19 Extensiv lammproduktion...20 försäljningsvillkor...21 Vi ordnar frakt, om Du inte vill göra det själv. Tänk på att vi inte försäkrar transporterna och att Du står för risken om något händer. När varorna kommer hem till Dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. Ibland packar vi flera sorter i samma säck. Öppna då och se så att allt är med. Är något sönder, reklamera direkt till åkaren. Under högsäsong har vi mycket att göra. Vill Du vara säker på att få Dina varor när Du vill ha dem är det ett måste att beställa i god tid. Ju förr dess bättre. Är Du osäker, fråga om aktuell leveranstid. Tänk på att transporten tar några dagar. Grafisk form: Birger Olsson Omslagsfoto: Kjell Sjelin tryck: KLS Grafisk Hus A/S För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

3 Lin Gul sötväppling Fodervicker Persisk klöver Honungsört Cikoria Caliente Bovete För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

4 Sortiment av ettåriga växter Arter & sorter som säljes i renvara GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda Art, sort, användning Blodklöver baljväxt, GF, GG,V, 20 kg/ha Trifolium incarnatum Bovete baljväxt, GF, GG, V 60 kg/ha Fagopyrum esculentum Blålupin, Iris, Boregine baljväxt, GF, GG, V kg/ha Lupinus angustifolius Caliente, Brand 199 Blandning av arter, S, 8 10 kg/ha Brassica ssp Foderraps, Fontan, Titan kålväxt, GF, GG, V 6 10 kg/ha Brassica napus var partim Fodermärgkål, Caledonian kålväxt, GF, V 4 5 kg/ha Brassica oleracea var. acephala Fodersockerbeta, GF, frö/ha Foderbeta Eckdogelb Beta vulgaris Fodervicker, Candy baljväxt, GF, GG, V 60 kg/ha Vicia sativa Gul sötväppling baljväxt, B, GG, 20 kg/ha Melilotus officinalis Gurkört ört, B, GG, V, kg/ha Borago officinalis Hampa ört, V, F, E, kg/ha Cannabis Sativa Hirs, Magic Millet Mix, Tanka Millet Mix V, 20 kg/ha Honungsört ört, B, GG, V, (GF) 12 kg/ha Phacelia tanacetifolia Italienskt rajgräs gräs, GG, GF, kg/ha Lolium multiflorum Kommentar Allsidig ettårig baljväxt som är lätt att blanda med andra arter. Tålig mot frost och torka. Bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 grader. Bra bestånd även på näringsfattiga jordar. Snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. Övervintrar relativt bra i Götaland. Gammal kulturväxt med mångsidig användning till tröskning, viltbete, biväxt, gröngödsling och grönfoder. Snabbvuxen, lättodlad. God konkurrenskraft mot ogräs genom snabb uppkomst och hög, tät bladmassa. Full skörd vid 75 dagar. Passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga, lättare jordar. Frostkänslig. Obesläktad med andra nyttoväxter. Används till tröskning, grönfoder och gröngödsling. Intressant i växtföljden eftersom den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker. Torktålig med djupt rotsystem. Passar bäst på magrare jordar. Svag konkurrenskraft mot ogräs, speciellt vid för låg utsädesmängd. Samodlas ofta med andra arter. Till grönfoder kan man blanda den med bovete, vårsäd, purrhavre, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. Till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Boregine och Iris är högvuxna, förgrenade sorter. Ympas med speciell bakteriekultur. Blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). När Calientesenapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a Storbrittanien givit stora skördeökningar i potatis. Intressant förfrukt även till andra grödor som ex. jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver m m. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt, med god konkurrens mot ogräs. Djuprotad och torktålig. Full skörd dagar efter sådd. Bra omväxlingsgröda i växtföljder med mycket vall. Mångsidig användning till grönfoderblandningar, bete, vilt och gröngödsling. Fontan är en ny, dubbellåg tysk sort. Titan är en frosttålig, bladrik, nyazealändsk sort med god återväxt. Högvuxen och frosttålig dagar till full skörd. Långsam tillväxt efter sådd. Känslig för ogräskonkurrens i tidigt stadium. Mycket hög tillväxt i september oktober. Ingen återväxt efter skörd. Betydligt frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högvuxen, bladrik sort med god tolerans mot klumprotsjuka, Finns även som betat frö. Liknar sockerbetan, men roten är mjukare och har lägre sockerhalt. Säljes som pelleterat frö i förpackningar om 50,000 frön. Beställningsvara. Gammal tysk sort med gul cylindrisk rot. Säljes i 1 kilos förpackningar som normalfrö. Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. Bra fodervärde. Lättare att skörda än ärter genom sin torrare, luftigare struktur. Aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. Tål putsning. Bra torktålighet. Går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning. Hö, ensilage, bete och gröngödsling. Kan blandas med ettåriga rajgräs, vårsäd, purrhavre, lupin och foderraps. Vicker och vårsäd blandas oftast 50 kg+50 kg/ha. Högvuxen två-årig gröngödslingsväxt. Mycket bra struktureffekt, speciellt på lerjordar. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. ph-värde helst över 6,2. Torktålig, vinterhärdig och tålig mot stående vatten. Bra biväxt. Ej till foder. Ympas med bakteriekultur för lusern. Lättodlad ettårig växt som används till kryddväxt, gröngödsling, bi- och insektsväxt. Passar bäst vid svag till måttlig gödsling på lättare, varmare jordar. Väl etablerad har den god konkurrenskraft mot ogräs. Fryser bort under vintern, men kan ge kraftig självsådd. Mångsidig användning till vilt, fiber, frö och energi. Högvuxen. Aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. Se sortinformation på hemsida. Beställningsvara. Fältfåglars favoritgröda. Lämplig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 grader, men annars lättodlad och anspråkslös. Magic Millet Mix och Tanka Millet Mix är blandningar av olika ettåriga hirsarter. Bin och humlors favoritväxt. Dekorativa blå blommor. Intressant alternativ som fånggröda/ mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Mycket snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Fryser bort under vintern. Svagt fodervärde. Användes med fördel som låg inblandning, 1 2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor. Bättre tillväxt och kväveupptagning än andra växter vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Betestålig. Passar bra i vinterhagar och rastgårdar för nöt. 2. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

5 Jordärtskocka ört, V, kg/ha Helianthus tuberosus Luddvicker baljväxt, GG, GF kg/ha Vicia villosa Oljelin ört, B, V, kg/ha Linum usitatissimum Oljerättika, Colonel, Defender kålväxt, GG, B, S kg/ha Raphanus sativus var oleifera Persisk klöver baljväxt, GG, GF, B, V, 12 kg/ha Trifolium resupinatum Purrhavre, Pratex, Exito gräs, S, GG, GF kg/ha Avena strigosa Rova Pasja, blastrova, 4 6 kg/ha Barkant vit, 6 kg/ha Green Globe, gul, 2 4 kg /ha kålväxt, S, GG, GF Brassica rapa Solros Tremia 75 M/ha Sunspot 10 kg/ha Earlybird 8 kg/ha ört, V, GF Helianthus annuus Spånadslin, Marylin ört, F, kg/ha Linum usitatissimum Subklöver, Leura baljväxt, GG, GF, 20 kg/ha Trifolium subterraneum Sudangräs, Piper Gräs, S, GG, kg/ha Vitsenap, Accent GG, B, S, kg/ha Sinapis alba Westervoldiskt rajgräs, Alisca gräs, GF, GG, 20 kg/ha Lolium multiflorum var. westervoldicum Viltgröda och grönsak. Högvuxen gröda med potatislika, oregelbundna knölar under markytan. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. För mer information om utsäde, sorter och radavstånd, se hemsida. Kungen bland gröngödslingsväxter. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. Ger mycket kväve till marken. Odlas oftast i renbestånd eller ihop med blodklöver och rajgräs. Bör putsas minst en gång för att dess reviga växtsätt skall komma bäst till sin rätt. Frosttålig. God övervintring i Götaland. Oljelin är kortvuxna linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. Små krav på mark och gödsling. Går bäst på fuktigare jordar. Sen mognad kalla år. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Vackra blå blommor. Snabbvuxen ettårig kålväxt. Bra mellangröda/fånggröda för att bekämpa ogräs, fånga kväve och förbättra markstrukturen. Djup pålrot och aggressivt, tätt växtsätt. Används även till nematodsanering och marksanering, biofumigation. Växer bäst vid god tillgång på näring och vatten. Gärna leror. Sådd från maj till mitten av augusti. Bra återväxt vid hög avslagning, cm. Fryser bort under vintern. Colonel är resistent klass 1 mot betcystnematoder. Defender är en multiresistent sort, dvs resistent mot rotgall- och betcystnematoder. Går bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. Väldoftande blommor som är attraktiva för bin och många insekter. Fryser bort under vintern. Snabbvuxet ettårigt gräs. Gammal kulturväxt som är en avlägsen diploid släkting till den vanliga havren. Intressant alternativ till ettåriga rajgräs, både som grönfoder och gröngödsling. Svag återväxt. Fryser bort under vintern. Lätt att bruka ner. Används även som saneringsväxt för att reducera förekomsten av rotsårsnematoder (Pratylenchus). Lättodlad, torktålig art som är en av våra äldsta kulturväxter. Finns i en mängd typer med olika färg, form och utveckling på blast och rova. Nästan alla av dagens rovor har minst två tredejedelar av rovan över markytan, vilket gör dem lättare för djuren att beta. Blastrova Pasja. Blastrovorna är korsningar mellan rova och kinesisk kål. De har hög bladandel, och mycket snabb återväxt efter avbetning. Kräver ett intensivt utnyttjande och bördiga jordar för att trivas. Betas dagar efter sådd. Snabb marktäckning. Barkant är en vit sommarrova. Sådd dagar innan skörd. Lika andel blast och rova. Mycket bra vid varierad näringstillgång och jordart. Tålig mot värme och torka. Kan gödslas mycket kraftigt. Mycket hög totalskörd. Ingen återväxt. Snabbetablerad. Aggressivt växtsätt. Green Globe är en gul vinterrova. Cirka 120 dagar till full skörd. Lägre blastandel än Barkant, och hårdare, frosttåligare rovor. Växer bäst på måttligt bördiga jordar. Ingen återväxt. Högvuxen ettårig ört. Tålig mot torka och värme. Odlas till vilt, fågelfrö, blomförsäljning, dekorationsändamål etc. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. Blomning från 2 månader efter sådd. Tremia blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Sunspot, 130 cm och används till vilt och som prydnadssolros. Early Bird, 70 cm hög och används som prydnad. Linsorter med lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. Lägre fröutbyte och färre blommor per planta än hos oljelin. Går bäst på måttligt, bördiga vattenhållande jordar. Torkkänslig. Ettårig klöverart med lågt, krypande växtsätt, som mest används till marktäckning i Sverige. Lättodlad på de flesta jordar. Fryser bort över vintern. Passar även bra i grönfoderblandningar som betas. Används som marktäckning mellan odlingsrader, under bärbuskar, fruktträd etc. Snabbväxande ettårigt värmekrävande gräs. Används i Sverige mest som saneringsväxt och gröngödsling. Obesläktad med andra arter utom majs. Används som bi- och viltväxt, saneringsgröda mot betcystnematoden och fånggröda/mellangröda. Bättre anpassad än oljerättikan till torrare, näringsfattigare jordar och sen sådd. Accent används för sanering av betcystnematod, klass 1. Det vanligaste gräset i ettåriga grönfoder och gröngödslingsblandningar. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Lång tillväxtperiod under höst och vinter. Dör först vid minusgrader. Effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten. Godkänd för fånggrödestöd efter grönsaker och potatis Många gröngödslingsväxter bör putsas under blomningen för att inte ge problem med självsådd! Tänk på växtföljden, när kålväxter används som fånggröda/mellangröda! För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

6 Vallfrösortiment Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Alsikeklöver baljväxt 10 kg/ha Trifolium hybridum Cikoria ört, 4 5 kg/ha Cichorium intybus Engelskt rajgräs gräs, kg/ha Lolium perenne Foderlosta, Gräs, 20 kg/ha Bromus inermis Getärt baljväxt 20 kg/ha Galega orientalis Humlelusern baljväxt, 12 kg/ha Medicago lupulina Hundäxing gräs, 20 kg/ha Dactylis glomerata Kummin ört, 8 kg/ha Carum carvi Käringtand baljväxt 12 kg/ha Lotus corniculatus Lusern baljväxt, 15 kg/ha Medicago sativa Aurora, diploid Puna II Indicus 1, medelsen diploid Kentaur, medelsen tetraploid Olsson Special sortblandning Gale Virgo Pajbjerg Donata, sen Volhouden Oberhaunstaedter Leo Creno Daphne Väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd eller vitklöver trivs. Okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga ph-värden och fosforklasser. Aurora är en diploid kanadensisk sort med lite bättre uthållighet och spädare växtsätt än tetraploida sorter. Djuprotad, torktålig och vinterhärdig. Mycket hög avkastning på bördiga, välgödslade jordar. Högre avkastning i återväxten än kanske någon annan vallväxt. Puna II är en selektion ur Puna för bättre sjukdomsresistens och uthållighet. Aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Passar bäst där vallarna används både till slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivande jordar för att den skall trivas. Indicus 1 är en ny holländsk, tätvuxen medelsen diploid sort som är en viktig nyhet i årets vallsortiment. Enastående bra övervintring jämfört med andra rajgrässorter den svåra vårvintern Bör provas i sådden av rajgräsvallar våren 2014! Bra sort till både slåtter och bete. Tjeckisk sort. Högre avkastning i kortvariga slåttervallar än marknadens övriga sorter. Passar något bättre för slåtter än bete. Finns även som ekologiskt frö. Bred sortblandning med betoning på senare axgång och långliggande vallar. Något mer anpassad till bete än till slåtter. Högre andel täta diploida sorter. Tät, tramptålig blandning. Består av: Kentaur, medelsen tetraploid 17 %, Pastour, sen diploid 35 %, Foxtrot, sen diploid 23 %, Maurice, sen tetraploid 25 %. Finns även som ekologiskt blandning. Torktålig, vinterhärdig, uthållig art med ett djupt, kraftigt rotsystem. Relativt tålig mot översvämningar. Smakligt gräs med axgång samtidigt med ängssvingel. Passar bäst för två till tre skördar per år och svagt till måttligt betestryck. Djuprotad baljväxt med högvuxet, kraftigt växtsätt. Långsam start men bildar med tiden täta bestånd. Gynnas av få skördar per år. Grov baljväxt som inte har de andra baljväxternas höga smaklighet. Liknande krav på jorden som lusern, men inte alls lika känslig. Omtyckt i viltåkrar. Ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. God producent av nektar och pollen. Ympas med speciell bakteriekultur Snabbetablerad 1 2 årig lusernart som sprider sig genom självsådd. Lätt att samodla med andra baljväxter. Späd bladmassa och tunn stjälk gör den lättare att torka till hö än andra lusernarter. Växer ofta bra på mer näringsfattiga jordar än lusern. Betestålig. Torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. Gynnas av värme och torka. Lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. Långsam etablering men därefter mycket uthållig. Axgång cirka 10 dagar senare än Dactus. Lägre avkastning än tidiga hundäxingsorter, men mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Anpassad till både slåtter och bete. Trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speciellt kyliga vårar. Ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret Utvecklar sig långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. Uthållig. Passar bra till såväl hö, ensilage och bete Långlivad baljväxt, som är bättre anpassad än klöverarterna, till färre skördar och lägre näringstillförsel. Smaklig. Lättorkad till hö. Högre proteinkvalitet än andra baljväxter. Tålig mot värme och torka. Oberhaunstadter och Leo är liknande sorter, med god anpassning till både slåtter och bete. Oberhaunstaedter har högre proteinkvalitet och passar bättre för intensivare odling. Leo passar lite bättre för mer extensiva skördesystem och även för hästar. Torktålig, högavkastande baljväxt. Intressant alternativ i växtföljden på jordar där rödklövern återkommit för ofta i växtföljden. Finns i en mängd olika sorter och typer. Polsk sort som brukar etablera sig bra även på svåra lusernjordar. Grövre stjälk än Daphne och Luzelle. Passar bäst till hetluftstorkning, hackat ensilage och fullfoder. Ympat frö. Fransk sort som har hög avkastning trots att det är en relativt, finstjälkig fodertyp. Lite lägre proteinhalt än Luzelle, men högre avkastning och mycket bättre sjukdomsresistens. Bra etablering även på svåra lusernjordar. 4. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

7 Art sort kommentar Lusern, forts Pimpernell ört, 15 kg/ha Sanguisorba minor Karlu Luzelle Power 4:2 handelssort Estnisk hybridlusern av gulluserntyp. Stort förgrenat rotsystem med underjordiska utlöpare. Tåligare mot torka, översvämningar och utvintringsskador än andra lusernsorter. Passar bra både till mer extensiva skördesystem och till bete. Långsammare kvalitetsförsämring kring blomning än andra sorter. Betestålig fransk sort. Spädare och mer finstjälkig sort som passar bra till såväl bete, rundbalsensilage och hö. Högre proteinhalt, men sämre sjukdomsresistens än de andra sorterna. Den första nordamerikanska sorten på den svenska marknaden. Bra foderkvalitet, hög avkastning och god sjukdomsresistens. Anpassad för 4 5 åriga vallar. Vinterhärdig. Ympat frö. Torktålig och vinterhärdig ört. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensitet. Svag konkurrenskraft vid intensiv betning och täta vallar. Rik på mineraler och vitaminer. Rödklöver baljväxt, kg/ha Trifolium pratense Titus, tidig tetraploid Taifun, tidig tetraploid Ilte, medelsen/sen diploid Snabbare etablering och högre produktionsförmåga i 2 3 åriga vallar än andra baljväxter. Mindre nogräknad på jord, dränering, temperatur och ph än vitklöver och lusern. Går bra på de flesta jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under grader. Känsligare för växtföljdssjukdomar än de andra baljväxterna. Tysk sort som blommar runt 8 juni i Götaland, dvs. samtidigt med timotejens och de sena engelska rajgräsens axgång. Mycket snabb återväxt. Tålig mot intensiva skördesystem och betning. Lätt att hantera i blandningar genom sitt mindre aggressiva växtsätt. Finns endast som ekologiskt frö. Tysk sort med mycket hög avkastning och god vinterhärdighet i både Götaland och Svealand. Snabb återväxt och tålig mot många skördar per år. Lätt att hantera i blandningar. Någon dag senare än Titus i blomning. Estnisk sort med mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än Titus och Taifun men lägre återväxtskördar. Passar bäst för två eller tre skördar per år. Blomning runt juni. Finns även som ekologiskt frö. Rödsvingel gräs, 20 kg/ha Festuca rubra Rörflen gräs, 15 kg/ha Phalaris arundinacea Rörsvingel gräs, 25 kg/ha Festuca arundinacea Svartkämpar ört, 10 kg/ha Plantago lanceolata Timotej gräs, 12 kg/ha Phleum pratense Gondolin handelssort Hykor, tidig rörsvingelhybr. Kora, tidig Karolina, sen Lancelot Comer Anspråkslös, härdig sort för betesvallar och grönytor. Konkurrenssvag. Täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. Sprider sig med utlöpare. Används även som fånggröda i spannmål. Rörflen är ett grovt, högvuxet gräs som sprider sig med underjordiska utlöpare. Vid god tillgång på kväve bildar den med tiden täta och uthålliga bestånd. Tåligare än andra gräs mot översvämningar och stående vatten. Används som foder till dikor, till halmproduktion och som energigräs. Högavkastande vinterhärdig art för intensiv vallodling. Tålig mot både översvämning och torka. Något tidigare än Kora. Hög avkastning i Götaland. Sämre vinterhärdighet än Kora och Karolina. Finns endast som ekologiskt frö. Tjeckisk sort med marknadens högsta avkastning i Götaland och Svealand. God vinterhärdighet i hela landet. Finns även som ekologiskt frö. Finsk rörsvingel med högre smältbarhet och lite senare axgång än Kora och Hykor. Samma vinterhärdighet som Kora och nästan lika hög skörd. Idealisk vallväxt för svagt gödslade, långliggande vallar. Kan liksom vitklövern sprida sig, och med tiden bilda täta bestånd. Mycket jämn avkastningsrytm från vår till sen höst. Tålig mot värme och torka. Lättorkad till hö. Betestålig. Bättre än gräsen på att ta upp kväve från djupare jordlager. Mineralrik. Nyazealändsk sort från Förädlad ur vilt material för mer upprätt växtsätt, större bladstorlek och högre avkastning. Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på vatten och kväve. Högre förstaskörd än andra vallväxter, speciellt kalla vårar. Växer bra vid låga temperaturer. Tidig belgisk sort. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Någon dag senare i axgång än Lischka, men något högre avkastning. Konkurrensstark, aggressiv sort väl anpassad för intensiv vallodling. Den bästa timotejsorten för bete. Uthållig. Forts nästa sida För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

8 Vallfrösortiment Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Timotej, forts Vitklöver baljväxt, 5 kg/ha Trifolium repens Ängssvingel gräs 20 kg/ha Festuca pratensis Grindstad Lischka Nuutti Winnetou Haukila Vitklöver sortblandning Lifara Tidig, vinterhärdig sort med hög avkastning och god konkurrenskraft. Finns endast som ekologiskt frö. Tidig tysk sort. Hög avkastning och snabb återväxt. Tålig mot intensivt utnyttjande. Finns endast som ekologiskt frö. Finsk kvalitetstimotej med senare axgång och långsammare återväxt. Mycket vinterhärdig. Bra timotejsort för får. Medelsen dansk sort. Spädare, bladrikt växtsätt. 5 6 dagar senare axgång än Lischka. Betestålig. Finns även som ekologiskt frö. Finsk sort av sk. Norrlandstyp. Hög förstaskörd, medelgod återväxt. Vinterhärdig. Passar bäst i en och tvåskördesystem. Den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. Gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. Svag tillväxt vid temperaturer under grader. Bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhållanden. Består av: Klondike 60 % Riesling 20 % Rivendel 20 %. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV) Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Ersätts alltmer av rörsvingel, som har liknande kvalitet men högre avkastning och bättre förmåga att konkurrera med gräsogräs och maskrosor. Finns även som ekologiskt frö. Betesvall med hög andel cikoria Käringtandsrik återväxt FOTO: gunnar danielsson Vitklöver och svartkämpar Betad lusernvall. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

9 Artblandningar Art sort kommentar Dansk gräsblandning kg/ha 35 % Indicus1/Pastour, eng rajgräs, sen diploid 25 % Cancan, eng rajgräs, sen diploid 15 % Comer, timotej, tidig 10 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel Tät, tramptålig gräsblandning med snabb etablering, god återväxt och lång tillväxtperiod under hösten. Väl anpassad till både slåtter och bete. Avsedd att ingå som del i betes- eller ensilageblandningar. God uthållighet och tramptålighet genom den höga andelen diploida rajgräs. Bred sammansättning av arter och sorter. God vinterhärdighet från Götaland till Svealands slättbygd. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Olssons gräsblandning kg/ha 45 % Lischka, tidig timotej 10 % Kentaur, engelskt rajgräs, medelsen tetraploid, 15 % Lifara/Preval, ängssvingel 15 % Sobra, ängsgröe 15 % Reverent, rödsvingel Gräsblandning med hög timotejandel och låg rajgräsandel. Jämfört med föregående blandning har den bättre vinterhärdighet och bättre anpassning till kalla jordar, låg näringstillgång och lågt ph-värde. Den passar något bättre till slåtter än till bete. Lättorkad till hö. Innehållet av rajgräs ger snabb etablering och bra marktäckning under första vallåret. Uthållig genom den höga andelen ängsgröe och rödsvingel. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Bakteriekulturer Bakteriekultur används till dessa arter Hur man ympar Lusern Käringtand Lupin Lusern Humlelusern Gul sötväppling Käringtand Blålupin Bakteriekulturen säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa t ex 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur till 5 kg frö. Tag 0,15 0,5 deciliter vatten/kg frö. Den lägsta mängden vid t ex käringtand i renbestånd. Den högsta mängden när t ex käringtandfröet utgör mindre än 30 % av vallfröblandningens totala vikt. Blanda vattnet med torvkulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först var art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda sen ihop alla fröerna i vallblandningen med varandra. Låt gärna blandningen stå kallt och mörkt i timmar efter ympning. Max 2 4 dagar. Hi-Stick Inoculant. 1 påse räcker till 100 kg frö. Torrympas normalt, d v s påsens innehålls rörs direkt ut i fröet. Kan även våtympas. Anses ge något säkrare resultat. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. Rör till en grötliknande massa. Blanda väl med fröet. Vitklöverblandning För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

10 Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt Rätt baljväxtart? Även om rödklöver är den bästa baljväxten på 70 % av alla jordar är det bra att känna till alternativen. Rödklöver. Går någorlunda bra på nästan alla jordar. Kräver växtföljd för att få bra avkastning och övervintring. Alsikeklöver. Tåligare än rödklöver mot lågt ph, dålig dränering, svag gödsling och markpackning. Inte lika känslig för växtföljd som rödklövern. Passar sämre än rödklövern för intensiva skördesytem. Vitklöver. Långsam etablering. Svag första skörd men höga andra och tredje skördar. Går bäst på bra gräsjordar med god vattenhållande förmåga. Okänslig för växtföljd. Lusern. Högre avkastning än rödklövern på rätt jord, med rätt sorter och med rätt intresse. Kräver god kunskap och god teknik för att lyckas. Torrare grönmassa än klöverarterna. Högre proteinhalt än rödklövern. Torktåligaste vallväxten! Käringtand. Bättre anpassad än de andra baljväxterna för odlingssystem med svag gödsling och en eller två skördar per år. Bra foder, bra smaklighet och hög proteinhalt även vid extensiva odlingssytem. Bättre proteinkvalitet än lusern och klöverarterna. Lättare att torka till hö än andra baljväxter. Tål både torka och dålig dränering, men konkurreras ut av andra vallväxter vid intensiva skördesystem och intensiv gödsling. Rätt typ av rödklöver? I teorin är alltid medelsen klöver bäst, men i verkligheten är det oftast tvärtom. Fungerar rödklövern dåligt på gården, byt typ. Rödklöver finns i två typer: Tidig klöver. Mindre plantor med få skott. Lätta att samodla med gräsen eftersom de blommar samtidigt i början av juni. Tålig mot intensiva skördesytem. Lägre förstaskörd än senklövern men högre återväxtskördar. Titus och Taifun är två tyska sorter av tidig klöver som är lätta att blanda med andra arter. Väl anpassade till såväl extensiva som intensiva skördesytem, betesvallar och ihop med aggressiva gräsarter. Taifun har en avkastningsnivå som ligger högt över de flesta av marknadens vanligaste sorter. God vinterhärdighet i Götaland och större delen av Svealand. Medelsen/sen klöver. Stora plantor med många skott. Blomning i slutet av juni. Svårare att samodla med gräsen, ofta blir det för lite eller för mycket. Bra överlevnadsförmåga, men när de väl försvinner ger de stora luckor i vallen. Ilte är en tetraploid estnisk sort. Mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än de tidiga typerna. Snabb återväxt för en sen sort. Passar bäst för två eller ibland tre skördar. Vilka vallgräs passar bäst? Timotej finns med i alla blandningsförslagen. Den har hög förstaskörd och mycket god vinterhärdighet. Bättre fiberkvalitet än de andra gräsen och bättre tillväxt vid låga temperaturer.tidiga sorter som Comer, Lischka och Grindstad passar bättre för intensiva skördesystem och ihop med aggressiva arter. Nuutti, Winnetou och Haukila passar bättre med färre skördar. Rörsvingel är ett givet gräs i alla vallar som skördas 4 gånger per år. Trivs bäst på bördiga jordar med god tillgång på växtnäring, gärna lerjordar. Långsammare etablering än timotej, men mycket hög produktion från och med andra vallåret. God vinterhärdighet och god marktäckning. Tålig mot både torka och väta. Högst avkastningsnivå av gräsen. I likhet med foderlosta kraftigare och djupare rotsystem än något annat gräs. Bra struktureffekt i växtföljden. Tålig mot avbetning, men svårt gräs att sköta i betet på grund av låg smaklighet. Engelskt rajgräs. Bästa gräset för vallar som skall användas till både slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Snabb återväxt, tålig mot hård betning höst och vår, bra marktäckning och tramptålighet. Kräver ett jämnt, intensivt utnyttjande för att trivas bra. Som ren slåttervall tappar man mycket av poängen med rajgräs. Sämre vinterhärdighet i slåttervallar än i betesvallar. I slåttervallar passar den bäst för Götaland och bra lägen i Svealand. Ängssvingel. Svårt gräs i ensilageblandningar eftersom det är mycket likt timotej. Snabb etablering men tunnas ut lite för varje år och saknar förmåga att stå emot gräsogräs och maskros. Ersätts alltmer av rörsvingel och foderlosta som har bättre konkurrensförmåga mot ogräs och högre avkastningspotential i äldre vallar. Hundäxing. Vinterhärdigt, torktåligt gräs. Passar bra för långliggande vallar. Donata är en sen hundäxingssort som passar bättre ihop med lusern, rödklöver och timotej. Foderlosta. Går i ax ungefär samtidigt med ängssvingeln och ungefär likvärdig foderkvalitet. Mycket vinterhärdigt och torktåligt. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

11 Rödklöverblandningar Rödklöverblandning 4 Vallblandning för treskördesystem eller en förstaskörd med betning av återväxten. Fungerar även som betesvall, som ibland används till slåtter. Passar bäst för lite varmare, bördiga jordar i Götaland och Svealand. På jordar med varierande fuktighet och dränering, och om man inte betar intensivt i återväxten, kan man ersätta delar av rajgräset med ängssvingel/rörsvingel. Rödklöver 1 5 kg vitklöver 1 3 kg svartkämpar 1 kg eng rajgräs 8 kg timotej 8 kg ängssvingel/rörsvingel 0 3 kg Totalt kg/ha foto: andré maslennikov Rödklöverblandning 9 Vallblandning utan både rajgräs och rörsvingel. Artrik blandning för hög kvalitet med två skördar per år. Vinterhärdig blandning för Götaland, Svealand och Norrland. Rödklöver 4 6 kg vitklöver/käringtand 0 3 kg timotej 11 kg ängssvingel/foderlosta 4 kg svartkämpar 0 1 kg kummin 0 1 kg Totalt kg gräs, med god uthållighet. Sprider sig med underjordiska utlöpare. Relativt tåligt mot stående vatten. Passar bäst för två eller max tre skördar per år och mer långliggande vallar. Bra komplement till timotej genom sin goda uthållighet och täthet i äldre vallar. I likhet med rörsvingel kraftigare och djupare rotsystem än något annat gräs. Bra struktureffekt i växtföljden. Blandningsförslag 2014 Rörsvingelblandningar Rörsvingelblandning 4 Kräver fyra skördar om året för att ge hög kvalitet. Mycket vinterhärdig blandning. Tålig mot både torka och översvämningar. Passar bäst på bördiga, välgödslade jordar. Trivs bäst med intensiv gödsling. Götaland Norrland. Rödklöver 3 5 kg vitklöver 1 2 kg timotej, tidig 10 kg rörsvingel, tidig 9 kg Totalt kg Rörsvingelblandning 2 Högre innehåll av timotej och lägre innehåll av rörsvingel än föregående blandning. Avsedd för treskördesystem eller två skördar till dikor. Mycket härdig blandning för Götaland Norrland. Passar bäst på fuktiga, välgödslade jordar med god vattenhållande förmåga eller varierande dränering. Rödklöver 2 5 kg vitklöver/alsikeklöver 0 2 kg timotej 12 kg rörsvingel 4 kg ängssvingel 2 kg Totalt kg Rörsvingelblandning Lusern Vinterhärdig rörsvingelblandning för torrare jordar. Avsedd för fyra skördar per år och bördiga, välgödslade jordar. Lusern 5 8 kg rödklöver 2 5 kg timotej, tidig 7 kg rörsvingel, sen 7 kg cikoria 1 kg Totalt 26 kg/ha Rödklöverblandning 10 Det breda innehållet av baljväxter, gräs och örter gör blandningen väl lämpad för jordar med varierande bördighet och dränering. Passar bäst för 2 3 skördar per år. Den låga rödklöverandelen gör blandningen lämpad för 3 5 vallår. Bra blandning för köttproduktion. Rödklöver 2 kg vitklöver 2 kg käringtand/alsikeklöver 2 kg timotej 6 kg rörsvingel/foderlosta 5 kg eng rajgräs/ängssvingel 5 kg cikoria 1 kg Totalt 24 kg/ha Rödklöverblandning 11 Vinterhärdig blandning med hög baljväxtandel. Bred anpassning för både kortvariga och långliggande vallar beroende på val av arter. Rödklöver 3 5 kg käringtand/lusern 5 kg timotej 5 7 kg hundäxing/foderlosta 5 kg Totalt kg/ha För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

12 Betesblandningar mjölk och nöt Vallväxter för betesvallar Engelskt rajgräs är på många sätt det idealiska betesgräset. Det har högre betesavkastning än andra gräs. Jämn tillväxt från april till oktober. Tramptåligare än andra gräs förutom ängsgröe och rörsvingel. Snabb återväxt och god förmåga att överleva torka och överbetning. Vinterhärdigheten på engelskt rajgräs är oftast bättre i betesvall än i slåttervall. Det engelska rajgräset trivs bäst med en jämn och hög intensitet på betet. Ofta blandar man flera olika sorter av engelskt rajgräs i betet med olika tidighet och utvecklingsrytm. Olsson Special består av en blandning av fyra sorters rajgräs. Kentaur är en medelsen, tetraploid sort med snabb etablering, hög vårtillväxt och lite sämre marktäckning. Foxtrot och Pastour är sena, täta, diploida sorter med hög avkastning under sommar och höst. Maurice är en smaklig tetraploid sort med bättre uthållighet än andra tetraploider i äldre vallar. Dansk Gräsblandning innehåller en blandning av två diploida sorters rajgräs plus timotej, rödsvingel och ängsgröe. Vi rekommenderar en hög andel diploida sorter i betesvallen. De diploida sorterna har visserligen lite lägre avkastning än de tetraploida sorterna i början, men å andra sidan en tätare bestockning, bättre betestålighet och en högre skörd från och med andra vallåret. Tyvärr drabbas det engelska rajgräset ibland av rätt stora utvintringsskador. Vintern 2012/2013 var en svår vinter för rajgräset med stora skador i både Mälardalen och delar av södra och västra Sverige. Tyvärr är det också så att de sorter som normala vintrar har bäst vinterhärdighet ex. de tetraploida sorterna Kentaur och Birger, var bland de sorter som skadades värst av barfrosten under vårvintern Med lärdom från förra vintern har vi därför tagit in en ny rajgrässort, som vi tror mycket på: Indicus 1 är en ny holländsk, tätvuxen medelsen diploid sort, registrerad 2008, som är en viktigt nyhet i årets sortiment för både slåtter och betesvallar. Enastående bra övervintring jämfört med andra rajgrässorter den svåra vårvintern Bör prövas i sådden av rajgräsvallar våren 2014! Rödsvingel och ängsgröe är vanliga gräs i betesvallsblandningar. De sprider sig med utlöpare och är bra på att täcka luckor orsakade av tramp och urin. Ängsgröen är ett mycket vinterhärdigt gräs som har bättre tramptålighet än rajgräsen, men en ojämn tillväxt över säsongen och betydligt lägre avkastning. Den passar bäst i betesvallar där det är större tonvikt på enkel skötsel och motionsbete än på produktion av mjölk eller kött. Timotej är det gräs som växer bäst vid temperaturer under 10 grader. Timotejen är ett viktigt inslag i produktionsbeten för att hålla hög avkastning även under kyliga vårar och somrar. Trivs bäst med rotationsbetning. Ängssvingel och rörsvingel används en del i betesvallar på jordar där rajgräsens övervintring är för dålig. Rörsvingeln är ett högavkastande, beteståligt gräs som används i stor skala på många håll i världen. Den låga smakligheten på rörsvingeln gör dock skötseln av betena besvärlig. Det är ofta lättare med mer lågproducerande djur och/eller motionsbete på rörsvingelbeten. Ängsvingel passar bäst i extensiva betesystem på fuktigare jordar. Vitklövern är den vanligaste baljväxten i betesblandningar. Betestålig och uthållig. Hög avkastning vid varma och fuktiga förhållanden. Klarar sig ofta bra i både extensiva och intensiva betessystem. Rödklövern är ofta ett viktigt inslag i produktionsbetet. Bra komplement till vitklövern genom sin högre avkastningspotential och säkrare tillväxt vid både kalla och torra förhållanden. Betydligt bättre anpassad till rotationsbetning än kontinuerlig betning. Tidiga rödklöversorter som Titus och Taifun har god uthållighet och produktion i betesvallar. Cikoria Puna II är en högavkastande ört som passar bäst på bördiga, välgödslade beten. Mycket hög avkastning under högsommaren. En av de torktåligaste vallväxterna. Smakligt och mineralrikt inslag i betet. Bra på att ta upp kväve från alven. Kummin är tillsammans med timotej den vallväxt som börjar växa tidigast på våren. Mycket god vinterhärdighet. Tåliga mot både torka och väta. Uthållig även i äldre vallar. Värdefull vallväxt under torra, kyliga vårar. Mineralrik. Svartkämpar är slitstark, tramptålig, betestålig vallväxt. Bra komplement till cikorian genom sin bättre tillväxt under torra, näringsfattiga förhållanden. Bättre tillväxt än gräsen under torra, varma förhållanden. Kan liksom vitklövern sprida sig och med tiden bilda täta bestånd. Uthållig. Stort innehåll av mineraler och olika biotiska ämnen. Blandningsförslag 2014 Engelsk Fröblandning nr 4 Uthållig, tät blandning för intensiva betessystem på relativt varma, bördiga jordar. Även lite torrare jordar. För riktigt torra jordar se även förslag under lusernblandningar på sid 11. Vitklöver 2 3 kg rödklöver, tidig 0 2 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs, diploida 60 %, timotej 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 10 %.) /engelskt rajgräs 20 kg svartkämpar 0 2 kg Totalt kg/ha Engelsk Fröblandning nr 8 Högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning på jordar med god tillgång på fukt och näring. Passar bra även på lite kallare jordar. Vitklöver 3 kg rödklöver 0 3 kg cikoria 1 1,5 kg kummin 1 1,5 kg svartkämpar 0 1 kg timotej 5 7 kg engelskt rajgräs/dansk gräsblandning (se ovan ) 10 kg Summa kg Engelsk fröblandning 5 Högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i kallare, fuktigare lägen i Götaland och Svealand. Vitklöver 2 3 kg rödklöver 2 3 kg cikoria 1 kg eng rajgräs/ Dansk gräsblandning (se ovan) 0 5 kg timotej/ Olssons gräsblandning (se nedan) 5 kg ängssvingel 2 5 kg rörsvingel 0 5 kg Totalt kg Engelsk Fröblandning 9 Uthållig, tålig blandning som passar bra för både extensiva och intensiva betessystem. Den högre andelen rödsvingel och ängsgröe gör blandningen mer lämplig till både motionsbeten och enklare kontinuerliga betessystem. Vitklöver 2 3 kg Dansk gräsblandning (eng rajgräs diploida 60 %,timotej 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 10 %) kg Olssons gräsblandning (timotej 45 %, ängssvingel 15 %, rödsvingel 15 %, ängsgröe 15 %, eng rajgräs 10 % ) kg Totalt kg/ha 10. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

13 Vallblandningar för fuktiga jordar Vilka vallväxter passar bäst för fuktiga jordar? Timotej finns med i de flesta vallblandningar för fuktiga jordar. Relativt tålig mot stående vatten och vattensjuka jordar. Mycket vinterhärdig, tål vårfrost och växer bättre än andra vallgräs vid låga temperaturer. Etablerar sig snabbt och ger höga skördar redan första vallåret. Trivs bäst med rik tillgång på kväve. Nackdelen är att den inte bildar en bra vallsvål att köra på och att dess glesa växtsätt gör att kvickroten gärna får fäste i vallen. Bra foderkvalitet. Rörsvingel och foderlosta är intressanta samodlingsgräs till timotej. De utvecklar sig långsamt under insåningsåret, men bildar med tiden täta bestånd med god konkurrenskraft mot ogräs. Bägge har djupa, kraftiga rotsystem som skapar en vallsvål med god bärighet. Rörsvingeln har mycket god vinterhärdighet i hela landet och är tålig mot dålig dränering. Foderlostan är lika vinterhärdig som rörsvingeln men inte riktigt lika tålig mot översvämningar. Däremot har den bättre förmåga att sprida sig genom sina kraftiga utlöpare. Rörsvingeln trivs bäst i 3 4 skördesystem medan foderlostan passar bättre för 1 2 skördar per år. Ängsgröe och rödsvingel har traditionellt används mycket på kväverika, väldränerade mulljordar. De växer med utlöpare och skapar med tiden en stark vallsvål och en god konkurrensförmåga mot gräsogräs. Passar bättre till bete än slåtter. Betydligt lägre avkastning i slåttervallar än rörsvingel och foderlosta. Rörflen används på jordar som är för blöta för de andra vallväxterna. Sådd i renbestånd eller ihop med liten mängd alsikeklöver. Långsam etablering. Sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god bärighet. Aggressiv art som är svår att samodla. Mycket vinterhärdig och uthållig. Passar bäst för långliggande vallar. Grovt, kraftigt gräs med lägre smältbarhet. Bra foder till lågproducerande djur, dikor etc. Används även för halmproduktion, antingen vår eller sommarskördad. Alsikeklöver är tåligare än andra klöverarter mot översvämning, dålig dränering och lågt ph-värde. Passar bäst i kortvariga vallar på dåligt dränerade ler- och fastmarksjordar och i områden med hög nederbörd. Tålig mot markpackning. Den diploida sorten Aurora är en spädare, mer uthållig alsikeklöver som inte blir så grov som de tetraploida sorterna. Att välja mellan de olika vallväxterna i blandningsförslagen Rödklöver/vitklöver. Rödklöver passar bäst för slåtter och kortvariga vallar. Vitklöver ärbättre för bete och mer långliggande vallar. foto: kjell sjelin Rörsvingel eller foderlosta. Rörsvingel passar bäst för 3 4 skördar per år. Foderlosta för 2 skördar per år. Bägge fungerar bäst i mer långliggande vallar. Alsikeklöver/vitklöver. Alsikeklöver passar bäst för 3 4 åriga vallar med sämre dränering och för slåttervallar med färre skördar per år. Vitklöver passar bättre för mer långliggande vallar, bete och intensivare skördesystem. Timotej/Olssons gräsblandning. Timotej passar bättre för slåtter, lägre ogrästryck och 3-åriga vallar. Olssons gräsblandning passar bättre för bete, högre ogrästryck och mer långliggande vallar. Blandningsförslag 2014 Vallblandning 1 för fuktiga jordar Artrik blandning för jordar med lite sämre dränering. Den breda artsammansättningen gör den väl anpassad till variationer i bördighet och dränering. Alsikeklöver 3 kg käringtand 3 kg vitklöver/rödklöver 2 kg cikoria 1 kg timotej 5 8 kg rörsvingel/foderlosta/ängssvingel 5 8 kg. Totalt kg Klöverblandning för fuktiga jordar Högavkastande ensilageblandning för jordar med varierande dränering eller områden med hög nederbörd Rödklöver/vitklöver 3 kg alsikeklöver 3 kg timotej 8 kg rörsvingel/foderlosta/ Olssons gräsblandning 8 kg Totalt 22 kg Vallblandning 2 för fuktiga jordar Timotejrik blandning för jordar där inga andra baljväxter än alsikeklöver trivs. Den höga andelen alsikeklöver och timotej gör den bäst anpassad till 3-åriga vallar. Alsikeklöver 2 5 kg timotej kg rörsvingel/foderlosta/ängssvingel 5 kg Totalt 20 kg Rörsvingelblandning 3 Vallblandning med hög gräsandel för ensilage/återväxtbete på mulljordar. Passar bäst för vallar som skall ligga mer än 3 år eller för jordar med högt ogrästryck. Kan även användas som ren betesvall. Rörsvingel vid intensivt skördesystem och bete, foderlosta vid extensivt skördesystem och låg betesanvändning. Alsikeklöver/vitklöver 0 3 kg timotej/olssons gräsblandning 10 kg rörsvingel/foderlosta 15 kg Totalt kg Vallblandning 4 för fuktiga jordar Smaklig betesblandning för jordar med varierande dränering eller områden med hög nederbörd. Hög andel baljväxter och örter. Även till ensilage. Vitklöver 2 kg alsikeklöver 2 kg kummin 2 kg Olssons gräsblandning kg Totalt kg Rörflensblandning 1 För jordar som är för dåligt dränerade för timotej, rörsvingel och foderlosta. Kan användas till både halm och grovfoder. Viktigt att sådden av rörflen sker under goda förhållanden. Rätt sådjup, inte för kallt, inte för varmt, inte för blött och inte för torrt. Alsikeklöver 0 2 kg rörflen 15 kg Totalt kg/ha För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

14 Lusernblandningar Högre avkastning än rödklövern på rätt jord, med rätt sorter och med rätt intresse. Bra omväxlingsgröda på klövertrötta jordar. Kräver god kunskap och god teknik för att lyckas. Torrare grönmassa än klöverarterna. Högre proteinhalt än rödklövern. Torktåligaste vallväxten! Mindre känslig för rotröta än rödklöver, men gynnas av god växtföljd. Speciellt i tredje och fjärde vallåret är avkastningen mycket hög jämfört med klöverarterna. Samtidigt finns det många utmaningar med att odla lusern. foto: Kjell Sjelin Lusern kräver intresse Lusern kan sällan odlas på alla skiften på en gård. Trivs bäst på djupa, bördiga, väldränerade jordar med ph-värde över 6,0. Undvik packade jordar och jordar med stark kapilläritet. Kan man odla höstraps och höstvete fungerar nästan alltid lusern bra. Jordar där timotej och vitklöver går bättre än andra vallväxter är oftast för vattenhållande för att passa för lusern. Lusern kräver god kunskap och god teknik Jämfört med rödklövern måste allting kring sådden göras lite bättre. Lusern är känslig för markpackning, kall jord, för torr eller för blöt såbädd och vill ha mer ljus och värme för en bra etablering. Den är känsligare än rödklöver för putsning, betning och beskuggning av insåningsgrödan. Vid kalla, fuktiga förhållanden är det också viktigt med rätt sort. Samodling med gräs Undvik så långt det går tidiga gräsarter och sorter som går i ax långt innan lusernens begynnande blomning. Tidiga timotejsorter ex. Comer, Lischka, Grindstad är bra i vallar som ligger i max 3 år, och där jorden oftast håller fukten bra fram till mitten av juni. Hundäxing, foderlosta och rörsvingel passar bra för jordar som är för torra för timotej, och i lite mer långliggande vallar. Rörsvingeln kräver bördiga jordar, gärna leror, för att trivas. För lusernens uthållighet och foderkvaliten är det viktigt med sena sorter av hundäxing och rörsvingel. Foderlosta är tåligare än de andra gräsen mot värme och torka och passar i motsats till hundäxing och rörsvingel bäst i mer extensiva skördesytem med två eller ibland tre skördar per år. Foderlosta och rörsvingel passar bra för att blandas med timotej för att ge högre skörd under första vallåren och högre avkastning och kvalitet i förstaskörden. Variera sort och artval i lusern mellan olika fält Både för skördekvalitet, resistens mot sjukdomar, genetisk variation och utvintring är det positivt att inte alla fält är sådda med samma lusernsort eller lusernart. Den gulblommiga sorten Karlu har t.ex. lite lägre avkastning än Daphne och Power 4:2, men skadas sällan av vårfrost som de andra sorterna gör. Blir förstaskörden försenad är det också bra att ha några fält med lusern som håller kvaliteten bättre vid sen skörd. Nya amerikanska sorter som Power 4:2 har bredare sjukdomsresistens än vad europeiska sorter har. Power 4:2 och Karlu saknar också släktskap med de europeiska lusernsorterna. Rätt typ och sort av lusern? Creno är en polsk sort som brukar etablera sig bra även på svåra lusernjordar. Grövre stjälk än Daphne och Luzelle. Passar bäst till Sammanfattning av sortegenskaper hetluftstorkning, hackat ensilage och fullfoder. Mycket god resistens mot vissnesjuka. Säljs som ympat frö. Daphne är modern fransk ensilagesort från 1990-talet. Hög avkastning, trots att det är en relativt finstjälkig sort. Bra etablering även på svåra lusernjordar och som de flesta franska sorter är den mycket tålig mot olika sjukdomar. Djup pålrot och violetta blommor. Karlu är en estnisk sort som är en korsning mellan gulblommiga och blåblommiga sorter. Varierad blomfärg med mest gula, men även violetta och vita blommor. Härstammar från långliggande vallar på estnisk alvarmark. Stort komplext rotsystem med såväl förgrenade pålrötter, stort fintrådigt rotsystem och underjordiska utlöpare. Tåligare mot både torka, översvämning och utvintringsskador än de andra lusernsorterna. Kan sprida sig med utlöpare. Kontinuerlig skottillväxt och senare och mer utdragen blomning. Långsammare, bladrikare återväxt efter skörd. Avkastar cirka 5 10 % mindre än de andra lusernsorterna i ett treskördesytem. Ändå en intressant sort för slåttervallar genom bättre vinterhärdighet, bättre betestålighet och bättre kvalitet vid försenad skörd. Passar bättre än andra sorter för mer extensiva skördesystem. Förklaring: > = mer eller bättre än >> = mycket bättre eller mer än Etableringsförmåga på svåra lusernjordar: Creno, Daphne > Power 4:2 >> Luzelle, Karlu Passar för rundbalar: Luzelle > Karlu > Daphne, Power 4:2 > Creno Avkastning: Power 4:2, Daphne > Creno > Luzelle > Karlu Långliggande vallar: Karlu >> Power 4:2 > Daphne, Luzelle, Creno Betestålighet: Luzelle > Karlu Genetisk variation: Karlu > Power 4:2 >> Luzelle > Daphne > Creno Anpassning för 4-skördesystem: Power 4:2 > Creno > Daphne > Luzelle >> Karlu Sjukdomsresistens, krav på växtföljd: Daphne, Power 4:2 > Creno >> Luzelle, Karlu 12. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

15 Luzelle är en fransk betestålig lusernsort från 1990-talet. Bra anpassning för såväl bete, rundbalsensilage och hö. Högre proteinhalt och något spädare stjälk än Daphne. Djup pålrot, sänkt rothals och violetta blommor. Förädlad så att rothalsen ligger under markytan, vilket skyddar mot betning, tramp- och körskador. Den lägre rothalsen ger också långsammare återväxt och ett lägre, mer nedliggande växtsätt. Sämre sjukdomsresistens och lite lägre avkastning än Daphne och Power 4:2. Power 4:2 är en högavkastande amerikansk lusern. Intressant sort med genetiskt helt annan härstamning än de europeiska sorterna. Bättre anpassning för långliggande vallar. God sjukdomsresistens och förädlad för ett bladrikare växtsätt, det som i USA kallas multifoliolate leaf expression. Bör prövas i lusernsådderna 2014! Blandningsförslag 2014 Lusernblandning 7 Protein och ensilageblandning med mycket hög lusernandel. Används istället för rena lusernvallar eftersom vallar med enbart lusern ger för mycket ogräsinslag, speciellt under vintern. Lusern kg timotej/hundäxing/foderlosta 3 5 kg Totalt kg Gotlandsblandning Lusernblandning för hö/ensilage/återväxtbetning på jordar som är för torra för timotej och rödklöver. Använd sena sorter av hundäxing och rörsvingel. På dåligt dränerade delar av vallen kan man blanda in käringtand. Svartkämpar används om vallen skall betas intensivt. Lusern kg hundäxing Donata/foderlosta/rörsvingel Karolina 8 10 kg käringtand 0 5 kg svartkämpar 0 2 kg Totalt kg Smålandsblandning Lusernblandning för ensilage/återväxtbetning på bördiga jordar med normala fuktighetsförhållanden, varken för torra eller för fuktiga. På lite torrare jordar eller om vallen skall ligga längre än tre år kan man gärna blanda in timotej och foderlosta. På dåligt dränerade delar av vallen kan man blanda in käringtand. Svartkämpar används om vallen skall betas intensivt. Lusern kg timotej tidig 8 10 kg foderlosta/rörsvingel 0 5 kg. käringtand 0 5 kg svartkämpar 0 2 kg Totalt kg Lusernblandning 5 Liknar föregående blandning men är en mer artrik, varierad lusernblandning. Innehåller fyra baljväxtarter, tre gräs och två örter. Passar även bra på jordar med varierad bördighet och dränering. Lusern 9 kg hundäxing/timotej/foderlosta 4 kg rödklöver 1 kg käringtand 1 kg humlelusern 1 kg svartkämpar 1 kg eng rajgräs 1 kg timotej/hundäxing 1 kg Totalt 20 kg/ha Lusernblandning 3 Lusernblandning för ensilage i tre skördar eller bete av återväxten. Passar bäst för jordar med bra tillgång på vatten och näring. Lusern 8 kg rödklöver 2 kg timotej 3 kg eng rajgräs 5 kg hundäxing 2 kg Totalt 20 kg/ha Rörsvingelblandning Lusern Proteinrik vinterhärdig ensilageblandning för bördiga, välgödslade jordar. Passar bäst för 3 4 skördar. På bra lusernjordar kan hela eller delar av rödklövern ersättas av lusern. Tvärtom på sämre lusernjordar. Lusern 5 8 kg rödklöver 2 5 kg timotej, tidig 7 kg rörsvingel, sen 7 kg svartkämpar 1 kg Totalt 26 kg/ha Lusernblandning 6 Uthållig slåttervallsblandning främst för långliggande vallar och lite mer extensiva skördesytem. Bred anpassning till både torra och blöta förhållanden. Den höga baljväxtandelen gör den väl anpassad även till låga gödselgivor. Kan användas till hö, ensilage och återväxtbete, beroende på sortval. Lusern 5 kg käringtand 5 kg timotej 5 kg foderlosta 5 kg svartkämpar 1 kg pimpernell 1 kg Totalt 23 kg/ha foto: per andersson För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

16 Käringtandsblandningar Käringtanden kommer bäst till sin rätt i odlingssystem med svag gödsling och en eller två skördar per år. Tål både torka och dålig dränering, men konkurreras ut av klöverarterna vid intensiva skördesystem och intensiv gödsling. Växer bra med både höga och låga ph-värden. Sommarväxande, med svag tillväxt under höst och vår. Gynnas av höga temperaturer under sommaren. Trivs oftast bäst på svagt gödslade leror och mjälor. Djupt fintrådigt rotsytem. Sådd. Käringtanden kräver god fukt och temperaturer runt grader för en lyckad sådd. Det är viktigt med god fukt eftersom % av fröna kan vara hårdaoch dessa kräver mer fukt än normala frön för att gro. Rätt temperatur är viktig för att kvävefixeringen skall komma igång så snabbt som möjligt efter uppkomst. Kvävefixeringen startar på allvar först vid grader. Om man inte odlat käringtand på 5 10 bör fröna ympas med speciell bakteriekultur. Visserligen finns det ofta små mängder av käringtandsbakterier utspridda i jorden, men som nämns ovan är det viktigt att kvävefixeringen kommer igång fortast möjligt efter uppkomst. Käringtanden gynnas av ljus och värme och det är viktigt att den inte skuggas av skyddsgrödan. Sådd i renbestånd i slutet av maj, med putsning av ogräs efter 6 7 veckor och skörd eller betning i slutet av augusti, fungerar ofta mycket bra. Foderkvalitet. Käringtanden skiljer sig rätt mycket från de andra baljväxterna genom sitt innehåll av kondenserade tanniner, sin tunna, torra stjälk och sin utdragna blomning. Innehållet av tanniner gör att proteinkvaliten blir bättre än hos klöver och lusernarter. Det bladiga, torra växtsättet gör att den passar bättre än andra baljväxter till hö eller torrt hösilage. Den utdragna blomningen och det bladrika växtsättet gör att den kombinerar hög kvalitet med få skördar. En av de smakligaste växterna för idisslare i både bete, hö och ensilage. Mycket bra foder till unga idisslare och får. Oberhaunstaedter och Leo är liknande sorter av käringtand, med god anpassning till både slåtter och bete. Oberhaunstaedter passar lite bättre för intensivare bete och har högre proteinkvalitet. Oberhaunstaedter blommar kring 20 juni. Den passar bäst för samodling med sena sorter av timotej på fuktiga jordar och foderlosta på torrare jordar. Leo har lite bättre anpassning för extensiv odling och något bättre foderkvalitet för hästar. Leo är en kanadensisk sort av ryskt ursprung. Oberhaunstaedter är en tysk 50 talssort. Blandningsförslag 2014 Käringtandsblandning 1 Hö och proteinblandning. Avsedd för en eller två skördar per år, eller bete av återväxten. Använd Olssons gräsblandning om återväxten skall betas regelbundet. Timotej passar bäst på fuktigare jordar och i vallar som skall ligga 3 4 år. Foderlosta passar bäst på jordar som är för torra för timotej och i mer långliggande vallar. Med mer käringtand blir vallen mer proteinrik. Käringtand 8 12 kg timotej, sen/ Olssons gräsblandning/foderlosta 5 12 kg Totalt 20 kg/ha Käringtandsblandning 4 Örtrik höblandning med käringtand. Passar bra till hö, ensilage och återväxtbete. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. På varierande jordar och när vallen skall användas till ensilage eller bete kan man eventuellt lägga till 1 kg av vitklöver/alsikeklöver. OBS ej alsikeklöver till hästar. Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg pimpernell 0 1 kg humlelusern 0 1 kg vitklöver/alsikeklöver 0 1 kg Olssons gräsblandning 10 kg Totalt kg/ha Lusernblandning 6 Uthållig slåttervallsblandning för långliggande vallar. Bred anpassning till både torra och blöta förhållanden. Den höga baljväxtandelen gör den väl anpassad även till låga gödselgivor. Kan användas till hö, ensilage och återväxtbete, beroende på sortval. Lusern 5 kg käringtand 5 kg timotej 5 kg foderlosta 5 kg svartkämpar 1 kg pimpernell 1 kg Totalt 23 kg/ha Rödklöverblandning 11 Vinterhärdig blandning med hög baljväxtandel. Bred anpassning för både kortvariga och långliggande vallar beroende på val av arter. Rödklöver 3 5 kg käringtand/lusern 5 kg timotej 5 7 kg hundäxing/foderlosta 5 kg Totalt kg/ha Slåtterängsblandning 1 Artrik hö och betesblandning för lite magrare, torrare jordar. Vitklöver 0 1 kg käringtand 4 kg humlelusern 4 kg pimpernell 1 kg svartkämpar 1 kg Olssons gräsblandning ( se sid 7 ) 10 kg Totalt kg/ha foto: per andersson Slåtterängsblandning 2 Artrik höblandning för lite mer näringsrika jordar. Passar bra på jordar med varierande bördighet och dränering. Rödklöver 1 kg alsikeklöver 1 kg käringtand 3 kg humlelusern 1 kg lusern Karlu 1 kg pimpernell 1 kg svartkämpar 1 kg timotej, sen 5 kg foderlosta 5 kg Totalt 20 kg 14. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

17 Svartkämpar en av de nyaste inslagen bland vallväxterna foto: Gunnar Danielsson I år är det exakt 20 år sedan världens första förädlade sort av svartkämpar registrerades, den nya zealändska sorten Grasslands Lancelot. Sen dess används svartkämpar en hel del i vallodling världen över. I Sverige har vi på Olssons Frö sålt svartkämpar i snart 15 år. Vad vet vi då idag om odling och utfodring med svartkämpar? Svartkämpar är en av de vanligaste vilda växterna i vägkanter, torra betesmarker och ängar i Sverige. Jämfört med den vilda formen, har de odlade formerna större, mer upprätta blad och tätare, större plantor. Den odlade formen har liksom den vilda formen ett anpassningsbart, s.k. plastiskt, växtsätt. Vid högt betestryck får den en bladmassa av små, tätt sittande blad, vid lägre betestryck blir bladen större och färre. Svartkämpar används i utsädesmängder från 1 5 kg/ha. I praktiken har sambandet mellan utsädesmängd och andelen i vallen varit ungefär så här: Utsädesmängd i kg/ha Andel i vallen % % % % % Svartkämpar har varit en lättetablerad art som fungerat bra i samodling med de flesta vanliga vallväxterna. Relativt snabb etablering och hög produktion under insåningsåret. Svartkämpar gynnas av sådd utan skyddsgröda eller av tidigt skördat helsädesensilage. Känslig för beskuggning och etablerar sig ofta sämre under kalla, fuktiga förhållanden. Uthålligheten har varit god, speciellt i betade vallar. Det finns vallar som är sådda i slutet av 90-talet där det fortfarande finns gott om svartkämpar. Sprider sig, liksom vitklövern, med både frö och utlöpare och kan med tiden bilda rätt täta bestånd. I likhet med vitklövern verkar den också variera rätt mycket över åren och säsongen. Kyliga, fuktiga somrar blir det mer gräs och mindre svartkämpar och vitklöver. Tvärtom under varmare somrar. God vinterhärdighet i större delen av Götaland och Svealand. Viss utvintring sker, kanske två år av tio i genomsnitt. Tramp och beteståligheten har varit mycket god. Svartkämpar trivs bäst med måttlig gödsling. Vid kraftig gödsling kan gräsen i blandningen helt ta över. Användningsområden Svartkämpar har blivit ett viktigt inslag i betade vallar genom att de växer bra under juli augusti, när de flesta andra vallväxter växer dåligt. Trivs bäst med rätt intensiv betning under sommaren. Svartkämpar är inte en av de mest högavkastande ensilageväxterna men ger ändå, beroende på andel av utsädet, ett relativt bra örttillskott till vinterfodret. Svartkämparna är lätta att samodla med andra vallväxter och fungerat bra i rundbalsensilage genom sitt späda, bladrika växtsätt. De fungerar mindre bra i vallar där återväxten används till slåtter jämfört med bete. Kan liksom vitklöver bli väldigt dominerande i andra skörden och få kraftigt växande stjälkar. Svartkämpar är lättorkade och har fungerat bra som ett mindre inslag 1 1,5 kg/ha i fröblandningar för hövallar. Torktålighet Svartkämpar är inte lika torktåliga som lusern, cikoria, käringtand och rödklöver. Jämför man däremot med vitklöver, timotej, engelskt rajgräs, rödsvingel, ängsgröe och ängssvingel är tåligheten mot värme och torka mycket god. Foderkvalitet I avkastningsförsök med får har svartkämpar visat bra resultat. Både lamm och tackor har växt bättre på svartkämpar än gräs. Detta tack vare ett större dagligt foderintag av svartkämpar än av gräs. Lammen som åt svartkämpar hade dessutom betydligt bättre levervärden för både selen och kobolt. Detta tyder på ett bättre upptag/halt av dessa ämnen i svartkämpar. Att betesintaget är högt beror till stor del på det låga innehållet av NDF. Cirka % i betade vallar. Betesförsök på Nya Zealand visar också att det är viktigt att ha rätt system för betning av svartkämpar. Med för långa intervall blir både utnyttjandet och den dagliga tillväxten lidande. Bäst är att hålla svartkämparna 4 8 cm höga. Det vill säga dagars mellan avbetningarna, beroende av vädret. Sammanfattning Svartkämpar är ett vanligt inslag i de flesta naturbetesmarker i Sverige. Som vallväxt fungerar den bäst på relativt bördiga till bördiga jordar med låg till måttlig gödsling. Svartkämpar gynnas av värme och torka samt är tramp- och betestålig. Viktigt komplement i betet till vitklövern och gräsen genom sin högre tillväxt under juli augusti och bättre förmåga att ta upp kväve från djupare jordlager. Uthållig, lätttetablerad art som fungerar bra i samodling med de flesta vanliga vallväxter. Smaklig, mineralrik växt med högt fodervärde för växande djur. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

18 Slåttervallsblandningar hästar Vi har delat in våra blandningsförslag till slåttervallar till hästar i tre grupper: Käringtandsbaserade blandningar. Passar bra för hö/hösilage, ensilage och återväxtbetning i ett- eller tvåskördesystem. Lite lägre avkastning än de andra grupperna. God anpassning till lägre nivåer av näringstillförsel och måttlig till låg bördighet. Breda, artrika blandningar som fungerar bra vid både torra och blöta förhållanden. Lätta att torka till hö, även vid lite högre baljväxtandelar. Allsidiga, örtrika blandningar som ger ett foder med högt innehåll av mineraler och vitaminer. Bra i kombinationen häst får. Rena gräsblandningar. Vanliga i kommersiell höproduktion i tvåskördesystem. Svarar bra på kvävetillförsel. Hög avkastning på jordar med god vattenhållande förmåga. Lätta att torka till hö. Fungerar bättre än de andra två grupperna att sås in i spannmål. Lusernblandningar. En klassiker i hästuppfödning. Används mest till hösilage/ensilage. 2 4 skördar per år beroende på vilken foderkvalitet man vill ha. Svåra att torka till hö. Mycket hög avkastning men låga kostnader på rätt jord och med rätt skötsel. Används mycket till hästar med höga näringskrav, travhästar, unghästar, fölston etc. Mineral- och vitaminrikt foder. Fungerar bra i kombinationen häst nöt. Odlingsmässigt har lusernblandningarna högre krav på dränering, ph-värde och frånvaro av markpackning än de två andra grupperna. Odlas mest i östra och södra Sverige. Blandningsförslag 2014 Käringtandsbaserade blandningar Hästblandning 1 Har hög käringtandsandel och passar bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet och/eller gödsling. Måttlig avkastning men mycket lätt att torka till hö. Bra hövall. Passar bra till slåtter och bete. Kan även användas som ren betesvall. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha Hästblandning 5 Liknar Hästblandning 1 men innehåller även vitklöver. Är en lämplig blandning på jordar där man vet att vitklövern normalt inte sprider sig för mycket, eller till hästar med högt proteinbehov. Vitklöver 2 kg käringtand 3 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha Hästblandning 4 slåtter Innehåller mera gräs och kräver därför lite högre näringstillförsel än de tidigare blandningarna. Har även högre avkastning under gynnsamma förhållanden. Skall blandningen betas, eller om vallen skall ligga mer än tre år, bör man använda Olssons Gräsblandning istället för timotej. På bördiga jordar kan man byta ut en del av timotejen mot rörsvingel. Käringtand 3 kg svartkämpar 1 kg pimpernell 1 kg timotej/olssons Gräsbl. (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 6 Ersätter Dansk islandshästblandning. En mycket artrik blandning med brett innehåll av olika gräs, örter och baljväxter. Innehåller gräs med en grövre struktur och lägre sockerhalt än de tidigare blandningarna. Ger bra förutsättningar för att producera ett allsidigt mineral- och vitaminriktrikt vinterfoder till hästar med lägre näringsbehov. Käringtand 3 kg humlelusern 3 kg svartkämpar 1 kg pimpernell 1 kg rörsvingel 3 kg timotej Comer/Lischka 3 kg rödsvingel Gondolin 3 kg hundäxing Donata 2 kg Totalt 20 kg/ha Rena gräsblandningar Timotejblandning 2 En blandning med hög andel timotej och mindre andel ängssvingel och rörsvingel. Man väljer timotejsort av olika tidighet och tillväxtrytm för att anpassa till skördetidpunkt, gödsling etc. Rörsvingeln har en viktig funktion i blandningen genom sin goda konkurrenskraft mot kvickrot och andra gräsogräs. Timotej Lischka/Comer/Haukila 14 kg rörsvingel 4 kg ängssvingel 2 kg Totalt 20 kg/ha Hästblandning 12 slåtter Har lägre timotejandel än Timotejblandning 2. Innehåller istället större andel grova gräs med låg sockerhalt som hundäxing och rörsvingel. Passar bra som vinterfoder till hästar med lågt näringsbehov. Rörsvingel 5 kg Hundäxing 5 kg Rödsvingel 5 kg Timotej 5 kg Totalt 20 kg/ha För alternativ med blandningar örter/gräs i kommersiell höproduktion se hästblandning 4 slåtter eller hästblandning 6 i text ovan. Lusernblandningar Lusernblandning 4 En örtrik lusernblandning till hösilage och ensilage. Blandningen har god anpassning till väldränerade lerjordar och även mer allmänt på bördiga, näringsrika jordar Lusern 5 kg käringtand 5 kg cikoria 2 kg kummin 2 kg timotej 5 kg Totalt 19 kg/ha Hästblandning 8 Har samma krav på jord som föregående blandning. Innehåller en högre andel gräs och är lättare att förtorka. Kan även torkas till hö under gynnsamma förhållanden. Utfodringsmässigt är den, beroende på gödsling, mitt emellan gräsblandningarna och en lusernrik blandning. Lusern 7 kg timotej 5 kg hundäxing 5 kg Totalt 17 kg/ha 16. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

19 betesvallsblandningar hästar Gotlandsblandning och Lusernblandning 5 innehåller högre andel lusern och hundäxing och passar bättre på torrare, näringsfattigare jordar. Lusernblandning 5 är en örtrik blandning medan Gotlandsblandningen enbart innehåller lusern och hundäxing. Vill man ha mycket hög lusernandel i fodret kan man använda en blandning av lusern 85% och gräs 15%. För mer blandningar med lusern se sid 11 i katalogen. Lusernblandning 5 Lusern 9 kg hundäxing 5 kg eng rajgräs 1 kg timotej 1 kg svartkämpar 1 kg käringtand 1 kg humlelusern 1 kg Totalt 20 kg/ha Gotlandsblandning Lusern 12 kg hundäxing 8 kg Totalt 20 kg/ha Om man inte odlat lusern förut Lusern har genom sin djupa rotsystem betydligt mer specifika krav på mark och dränering än andra vallväxter. Har man inte odlat lusern förut på gården är det därför ofta bra att använda en blandning med hälften var av lusern och käringtand. Käringtand växer ofta bra på jordar som t ex är för kompakta och dåligt dränerade för lusernen. Antingen kan man använda lusernblandning 4 eller ta en annan blandning och byta ut hälften av lusernen mot käringtand. Det är också viktigt att lusernfröet ympas med bakteriekultur innan sådd, se sid 7 i katalogen. Markpackning är en annan faktor som stör lusernen mer än andra vallväxter. Är det en jord med goda skördar av vitklöver och timotej är det sällan en bra lusernjord. Betesvallen kräver andra sorter än slåttervallen. Gräsen är viktiga eftersom de skall stå för en stor del av slitstyrkan och tramptåligheten. Svartkämpar är en viktig art, speciellt i långliggande vallar. Den är en djuprotad ört med kraftiga, långsmala blad som har god förmåga att sprida sig i vallen genom nya fröplantor. Den är ett utmärkt komplement till gräsen genom sin goda tillväxt under varma, torra och mer näringsfattiga förhållanden. Liksom andra örter bidrar den med god smaklighet och högt foderintag på betet. På lämpliga lusernjordar kan den beteståliga sorten Luzelle ersätta käringtanden i blandningsförslagen nedan. Gräsarternas roll i betet Timotej är med i de flesta betesblandningar. Den har god smaklighet och bäst tillväxt av alla gräs under kalla, kyliga vårar. Vid god tillgång på vatten och kväve och måttligt betestryck kan den ha god uthållighet även i betet. Ängssvingel är ett vinterhärdigt gräs, som producerar bäst på lite fuktigare jordar. Den har bättre vårtillväxt än de andra svingelarterna. Engelskt rajgräs är ett tätt och tramptåligt gräs. Det kan betas redan 3 månader efter sådd. Det är den dominerande arten i nästan alla engelska och danska hästbeten. Rajgräset trivs bäst med ett intensivt och jämnt utnyttjande, gärna också med omväxling av slåtter och bete. Med rätt skötsel kan rajgräsvallar bli mycket uthålliga Rödsvingel, ängsgröe och rörsvingel är intressanta arter i betesvallen. De kan genom sina underjordiska utlöpare växa ut och täcka luckor som orsakats av tramp-, vinterskador och gödselhögar. Alla tre arterna har god slitstyrka. Smältbarhet och smaklighet är något sämre än hos de tre föregående arterna. Rörsvingel, är en av de senaste årens spännande nyheter i betessortimentet för hästar. Den har länge använts i hästbeten i östra Nordamerika, men det är först nu som det kommit rörsvingelsorter, t.ex. Kora och Karolina som är väl anpassade till svenskt klimat. Rörsvingel, som heter tall fescue på engelska, är ett grovt gräs med långa breda blad. Sprider sig med utlöpare och bildar med tiden en mycket tät matta. Trivs bäst vid god näringstillförsel, men är mycket tålig mot både torka, värme och överskott på vatten. Medelgod tillväxt under försommaren, men mycket hög tillväxt under eftersommar och höst. Långsammare etablering än timotej och ängssvingel, men väl etablerad är den mycket slitstark och betestålig. Det djupa rot- Sortval i lusern Det är viktigt att man väljer rätt lusernsort med tanke på skördesystem, avkastningskrav och foderkvalitet. För mer detaljerad sortinformation om lusern se sid 12 och 13. foto: stina holmerin För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel

20 Betesvallsblandningar hästar systemet gör att rörsvingeln tål att trampas hårt under vintern utan att betets långsiktiga potential minskar. Fodermässigt är rörsvingeln ett bra betesgräs för vuxna hästar med lågt till måttligt näringsbehov. Rödsvingeln är en konkurrenssvag art som är bra på att sprida sig i luckor där de andra arterna försvunnit. Den klarar både torka och kraftig nederbörd och har bäst konkurrenskraft vid lägre näringstillförsel. Finns med som ett mindre inslag i de flesta betesblandningar. Ängsgröe, som kallas Kentucky bluegrass i USA, etablerar sig långsamt från sådd och det är först under tredje vallåret som täta bestånd bildas. Vid god tillgång på vatten och kväve kan den bli ett dominerande inslag i äldre vallar. Ängsgröe har god slitstyrka men kräver hård betning för att behålla fodervärdet. Jämfört med rörsvingel har den ett grundare rotsystem, sämre torktålighet och ojämnare tillväxtrytm över säsongen. Blandningsförslag 2014 Hästblandning 2 En tramptålig, tät blandning. Passar bäst på lite mer bördiga, varma jordar med ph över 5,9 6,0, d v s bra vitklöverjordar. Mycket god torktålighet, men ej anpassad till kalla, fuktiga jordar och mullfattiga leror. Vinterhärdig från Götaland till Svealands slättbygd. Bra höstbete. Kräver ett relativt stort djurantal så att betet hela tiden kan hållas tätt och smakligt. Lämplig för ensilage och hösilage men ej hö. För hästar med höga proteinbehov, till exempel fölston och unghästar, kan man lägga till 1 kg vitklöver per hektar. Käringtand 3 kg lusern Luzelle 3 kg cikoria 1 kg svartkämpar 1 kg Dansk gräsblandning 12 kg Totalt 20 kg/ha Betesblandning lusern Betesblandning Lusern passar bäst på jordar som är för torra för timotej och rajgräs. Lusern Luzelle 15 kg hundäxing Donata 5 kg rörsvingel Kora 5 kg Totalt 25 kg/ha Hästblandning 4 bete Skiljer sig från föregående blandningar genom sin bättre anpassning till lägre näringstillgång och kallare, fuktigare jordar. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Passar bäst för måttligt intensiv betning. För hästar med lite högre proteinbehov kan man lägga till 1 kg vitklöver per hektar. Käringtand 2 kg svartkämpar 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 4 rörsvingel För mer intensiv betning på kalla, fuktiga jordar med god bördighet används Hästblandning 4 rörsvingel. Det är en slitstark, högavkastande blandning med god vinterhärdighet. Den passar också bra om man vill ha lite grövre struktur på betet. För mer om rörsvingel se faktatext ovan. Käringtand 2 kg svartkämpar 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg rörsvingel 5 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 9 Passar bäst på jordar mitt emellan kraven för Hästblandning 2 och Hästblandning 4. Käringtand 5 kg svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 7 kg Totalt 23 kg/ha För mer extensiv betning på näringsfattiga jordar kan Hästblandning 1 eller Hästblandning 6 användas, se sid 16. Gräsrika blandningar Tre gräsrika blandningar speciellt för hårt betade hagar, paddocks och rastfållor. Hästblandning 10 Med högre rajgräsandel, passar bäst på lite varmare mer drivande jordar. Gärna också i klimatiskt gynnat läge i Götaland och Svealand där dess goda potential för hög betesproduktion under hösten kommer väl till sin rätt. Mycket snabb etablering. Svartkämpar 2 kg Dansk gräsbl. (se sid 7) kg Totalt kg/ha Hästblandning 11 Är en rörsvingelbaserad blandning. Lite långsammare etablering än Hästblandning 10, men väl etablerad är den mycket slitstark och tramptålig. Utmärkt blandning för fuktiga, näringsrika jordar. Tålig mot bete vintertid. God vinterhärdighet från Götalands inland till Norrland. Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg rörsvingel 15 kg Totalt 30 kg/ha Hästblandning 12 bete Är en slitstark paddockblandning av amerikansk typ. Tålig mot värme och torka. Grov foderstruktur som passar bra till vuxna hästar med måttliga foderbehov. Rajgräsfri blandning med lågt sockerinnehåll. Rörsvingel 7,5 kg hundäxing 7,5 kg rödsvingel 7,5 kg timotej 7,5 kg Totalt 30 kg/ha foto: andré maslennikov 18. För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan tel