ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: E-post: Nilla.Nilsdotter-

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se"

Transkript

1 Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: E-post: Nilla.Nilsdotter- ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt ökat markant, inte minst inom ekologiskt lantbruk. Käringtand odlas på stora arealer i bl.a. Kanada och de tempererade delarna av USA, men den förekommer även på andra håll i världen och den har odlats i Sverige fram till slutet av 1950-talet. Därefter ökade gödslingsintensiteten och andra arter kom att dominera. Idag möter vi vildväxande käringtand framför allt på torrare marker, t.ex. hagmarker och vägrenar. Käringtandens förmåga att likt andra baljväxter i samverkan med kvävefixerande bakterier binda luftkväve bidrar till att upprätthålla kvävebalansen och därmed den långsiktiga produktionsförmågan i system där mineralgödsel undviks. Käringtand är en mångårig anspråkslös art med djupt rotsystem som skulle kunna minska risken för produktionsnedsättning i de svenska vallarna genom att ge större möjlighet till omväxling mellan olika vallbaljväxter i växtföljden. Arten är torktålig, den tolererar såväl liten fosfortillgång som lågt ph och nya skott nybildas kontinuerligt under säsongen. Käringtand kan också bli mycket långvarig i vallen. Käringtand innehåller inga östrogenliknande substanser men däremot s.k. kondenserade tanniner. Utfodring med tanninrika växter minskar risken för trumsjuka och kan ge ett förbättrat proteinutnyttjande. Trots låga halter av tanniner kan proteinnedbrytningen i vommen fördröjas (Hedqvist et al., 2001). Vidare kan växter innehållande kondenserade tanniner ge förbättrad motståndskraft mot inälvsparasiter. Odlingsförutsättningar i Sverige Käringtand förekommer sedan ett antal år i svenska fröblandningar, men försöksmässiga studier av artens odlingsmässiga krav samt olika sorters överlevnadsförmåga har först under senare år genomförts i Sverige. Svag i konkurrensen Käringtanden kräver ympning med för arten anpassad bakteriekultur. Ofta är en relativt stor andel frön hårda, varför nötning ibland rekommenderas. Utvecklingen sker långsamt liksom den etablerade vallens uppvaknande efter vintern. Konkurrenskraften är därför svag i dessa skeden. Käringtandens styrka avkastningsmässigt ligger i god återväxt, en fördel i den s.k. betessvackan. För att undvika ogräsinvasion rekommenderas insådd på våren i korn, vilket skördas vid axgång. På så sätt får käringtanden tillgång till mycket ljus, vilket gynnar beståndets utveckling. Alternativt kan käringtandvallen sås utan insåningsgröda med upprepade putsningar som ogräsreglering. Sådd av käringtand i renbestånd avråds ur ogrässynpunkt. Käringtandens reaktion på kemisk ogräsbekämpning är inte vetenskapligt undersökt gällande preparat 331

2 godkända i Sverige. Praktiska erfarenheter ger dock grund för att avråda bekämpning med t.ex. Basagran 480. Gödslingens inverkan på ett bestånd med käringtand och ängssvingel har studerats av Halling (pers. medd., 2001). Baljväxtandelen minskade från 15, 58 respektive 47 % i ogödslade led till 4, 7 respektive 11 % i led gödslade med 25 kg 3 stallgödsel samt 110 kg mineralkväve. Motsvarande minskning i vall II var från 13, 45 respektive 52 % till 0, 6 respektive 3 %. I ett projekt kring käringtandens parasiteffekt på betande nötkreatur såddes 10 kg ha -1 käringtand Norcen tillsammans med 14 kg engelskt rajgräs Condesa i korn på Rådde försöksgård, Länghem, i början på april (Christensson et al., 2001). Beståndet etablerade sig snabbt och helsäd kunde skördas i början på juli. Beståndet var klart för en första avbetning redan i början av augusti under anläggningsåret. Utsädesmängden i sortprovning utomlands har varit ca 12 kg ha -1 för renbestånd och torde ligga på ca 8 kg i en blandvall för slåtter. Uthålligare än rödklöver I fältförsök på Rådde försöksgård, där en traditionell slåtterblandning med rödklöver, timotej och ängssvingel samt en typisk betesblandning med vitklöver, rödsvingel och ängsgröe jämfördes med motsvarande vallfröblandningar med klöver ersatt av käringtand, avkastade käringtandblandningarna på grund av sin långsamma etablering mindre än både röd- och vitklöverblandningarna under första vallåret i tvåskördesystem. Redan under vall II avkastade käringtandvallen i nivå med rödklövervallen, medan den var överlägsen rödklövervallen i vall III. Vitklöver tycks dock överträffa käringtand i såväl två- som fyrskördesystem under tredje vallåret. Käringtandandelen i beståndet ökade med vallåren. Tvåskördesystem var lämpligare för käringtand än fyrskördesystem (Nilsdotter-Linde, 1999). Käringtand har även jämförts med rödklöver, alsikeklöver och vitklöver i samodling med ängssvingel, rödsvingel och ängsgröe med och utan tillförsel av urin i två- respektive fyrskördesystem i två fältförsök på Sundbro, Uppsala. Som väntat minskade såväl avkastning som baljväxtandel i klöverblandningarna från vall I till vall III. Blandningarna med käringtand gav mer stabil avkastning men på en lägre nivå. Intressant nog ökade andelen käringtand markant med vallåldern. Tillförsel av urin ökade totalavkastningen på käringtandens bekostnad och även i denna studie visade sig två skördar bättre än fyra med avseende på käringtandens överlevnad (Nilsdotter-Linde et al., 2001a). Sortskillnader finns Det finns sortskillnader vad gäller växtsätt, alltifrån upprätta sorter vilka troligen lämpar sig bäst för slåtter till mer beteståliga nedliggande sorter. I nuläget finns ingen officiell sortprovning i Sverige och de sorter som är godkända på EG-listan är ofta mindre uthålliga än nordamerikanska sorter. Dessutom finns tendens till att mer härdiga sorter innehåller mindre andel kondenserade tanniner än mindre härdiga (Hed- 332 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

3 qvist et al., 2001). Enstaka studier visar att vissa sorter, t.ex. Norcen, Georgia One och Leo, klarar klimatet i södra och mellersta Sverige bra. Enligt ett ogödslat försök i Svalöv gav Leo tillsammans med ängssvingel större totalavkastning (i medeltal kg hā 1 ) än övriga sorter (Nilsdotter-Linde, pers. medd., 2001b). Motsvarande avkastning för ängssvingel och Fanny rödklöver var kg hā 1. Även på denna breddgrad var två skördar överlägset fyra, avseende såväl total- som käringtandavkastning, även om skillnaderna avtog tredje vallåret. Regionalt finansierad provning har utförts i norra Sverige. Enligt resultaten från två skördeår har Norcen i samodling med timotej (5 086 kg hā 1 ) avkastat mer än Dawn, Leo och Viking. Motsvarande avkastning för den tetraploida rödklövern Betty i samodling med timotej var kg hā 1 (Norgren & Ericson, 2000). Samodling nödvändig Käringtand (Norcen, 8 kg ha -1 ) har samodlats med olika gräskomponenter med och utan vitklöver i tre försök (Heikkilä, 2001) ingående i ett tvärvetenskapligt projekt om käringtandens populationsekologi, proteinutnyttjande och parasiteffekt finansierat av Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), Jordbruksverket och Stiftelsen A.M. Salmenii donationsfond. I projektet har även medverkat Gun Bernes, Dan Christensson, Gunnar Danielsson, Helena Hedqvist, Jan Jansson, Michael Murphy, Magne Tuvesson och Peter Waller (Nilsdotter-Linde et al., 1999). Käringtandens samodlingskomponenter har i de olika leden varit timotej (Motim respektive Alexander), ängssvingel och engelskt rajgräs, såväl i renbestånd som i blandning. Ett led innehöll även örterna pimpernell, cikoria och kummin. Avkastningen varierade mycket mellan de båda försöksplatserna Sundbro (något mullhaltig mycket styv lera, start 1997 och 1998) och Rådde (måttligt mullhaltig svagt lerig sandig morän, start 1998) som båda varit ogödslade sedan anläggningen. Försöken fortgick i vardera tre vallår och ytterligare analyser kommer att ske, bl.a. av näringsvärde och tanninhalt. - I Uppland varierade avkastningen mellan och kg ts ha 1 under vall I. Inblandningen av vitklöver minskade såväl den totala avkastningen som käringtandandelen något. Andelen vitklöver var anmärkningsvärt låg (2 8 % i skörd 1 och % i skörd 2). Käringtandandelen i led utan vitklöver varierade mellan 29 och 49 % i skörd 1 och mellan 56 och 83 % i skörd 2. I genomsnitt gav blandningar med engelskt rajgräs störst avkastning i första skörd, medan blandningar med timotej Alexander respektive ängssvingel avkastade mest i andra skörd. Under andra vallåret togs också två skördar p.g.a. en extremt torr sommar. Avkastningen varierade mellan och kg ha -1 med en mycket liten avkastning i andra skörd. Vitklöverandelen ökade som väntat jämfört med det första vallåret, men i mycket begränsad omfattning (10 26 % i skörd 1 och % i skörd 2). Andelen käringtand förväntades gå ner, vilket främst blev fallet i skörd 1 (7 16 % 333

4 i skörd 1 och % i skörd 2). I genomsnitt gav blandningar med timotej Alexander respektive ängssvingel störst avkastning i första skörd, medan blandningar med timotej Motim, engelskt rajgräs respektive Motim, ängssvingel och engelskt rajgräs hävdade sig bäst under den andra tillväxtperioden. Intressant är att de båda timotejsorterna skilde sig så mycket åt båda åren. Två skördar togs även under tredje vallåret. Avkastningen varierade mellan och kg torrsubstans (ts) ha. Inblandning av -1 vitklöver resulterade i både minskad avkastning och minskad käringtandandel men också i bättre konkurrens med ogräset. Andelen käringtand uppgick till 42 respektive 55 % i skörd 1 och 2 utan konkurrens från vitklöver. Andelen käringtand uppgick till 42 respektive 66 % i skörd 1 och 2 i konkurrens med vitklöver. Engelskt rajgräs var enligt detta försök bästa samodlingsgräs för kortvariga vallar medan den mer vinterhärdiga timotejen verkar vara bäst i långvariga vallar (Heikkilä, 2001). Käringtanden har haft betydligt svårare att hävda sig i försöket på Rådde än i Uppsala. Den största skillnaden är att vitklöver växer bättre i dessa trakter. Vid inblandning av vitklöver ökade totalavkastningen samtidigt som käringtandandelen minskade till mindre än 10 % oavsett skördetillfälle. Försöket skördades tre gånger i vall I, men endast två gånger i vall II. Frekventare avslagning, större nederbörd och lämpligare jordar kan vara orsaker till ökad konkurrenskraft hos vitklövern. Betestålighet I ett försök att belysa käringtandens tålighet för intensivt rotationsbete utfördes ett fårförsök inom ovan nämnda projekt på Toarps säteri, Ulricehamn, med två avbrott för betestillväxt i 3 4 veckor och efterföljande slåtterskörd under två vallår. Fåren började beta i början av maj båda åren och slutade det första vallåret inte beta förrän i mitten av oktober. Målet att utsätta käringtanden för maximal påfrestning uppnåddes. Den samlade påfrestningen på käringtanden blev för stor. Försöket avbröts efter två vallår då andelen käringtand reducerats till 1 2 %. Vitklöverns goda odlingsförutsättningar hade påverkat konkurrensförhållandena starkt. Resultatet är en samlad effekt av avbetning, artkonkurrens, selektivitet, tramp och träck. Enligt vissa iakttagelser är käringtanden mycket begärlig för djuren. Fårens selektiva konsumtionsmönster kan ha påskyndat käringtandens tillbakagång. Näringsinnehåll Käringtandens näringsinnehåll har studerats i flera projekt. Hammarskjöld (2001) bestämde råprotein, energi, fiberinnehåll (NDF = neutral detergent fibre) och lättlösliga sockerarter vid samma utvecklingsstadier inför första skörd i getärt, rödklöver, käringtand (Leo), blålusern och rödklöver (tabell 1). Käringtand har ofta ganska högt råproteinvärde, lågt NDF, mycket liten andel lättlösliga kolhydrater samt ett lågt energiinnehåll, mätt enligt den gängse VOS-metoden. Hammarskjöld 334 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

5 Tabell 1. Näringsvärde i olika baljväxter skördade inför första skörd i knoppning (Kn) respektive begynnande blomning (Bb). 1 försök, Uppsala, (Hammarskjöld, 2001) Omsättbar Lättlösliga energi Råprotein NDF kolhydrater MJ/kg ts % av ts % av ts % av ts Baljväxt Kn Bb Kn Bb Kn Bb Kn Bb Getärt 9,8 9,5 22,0 22,3 48,4 45,8 6,4 5,3 Käringtand 9,8 9,5 18,5 15,3 33,5 39,6 7,5 8,3 Blålusern 9,3 8,9 16,1 14,8 40,1 47,2 7,9 4,2 Rödklöver 10,0 9,5 15,8 16,2 44,5 43,9 9,7 8,0 visade också starka samband mellan bladandel och de olika kvalitetsparametrarna utom kolhydrater. Bladandelen minskade starkast med utvecklingen hos käringtand. Beståndshöjden varierar med sort men käringtanden är oftast kortare än rödklöver och längre än vitklöver (Nilsdotter-Linde et al., 2001a). Enligt Christensson et al. (2001) växte avmaskade ungtjurar bättre på käringtandbaserat bete (Norcen) än på vitklöverbaserat under augusti september, detta trots att uppmätta näringsvärden oftast var högre i vitklöverbetena. Käringtand tycks också vara smaklig. Enligt en tysk studie med olika foderkvalitet av käringtand, rödklöver, getärt, blålusern och ängssvingel konsumerade får signifikant mer käringtand än övriga arter även vid låg smältbarhet (Paul, pers. medd., 2001). Slutsatser Käringtand (Kt) övervintrar i Sverige (med gott resultat för t.ex. Leo, Georgia One och Norcen i södra och mellersta Sverige samt relativt gott resultat för Norcen i norra Sverige). Tendens finns till negativt samband mellan härdighet och tannininnehåll. Kt utvecklas långsamt på våren och är då speciellt konkurrenssvag mot ogräs och på vissa platser även gagnväxter såsom vitklöver. Kt:s styrka ligger i god återväxt och tolerans mot torka. Kt-andelen ökar ofta med åren. Gödsling ökar totalavkastningen i en Kt- gräsvall men reducerar starkt Kt-andelen. Insådd i korn, skördat vid axgång, ger Kt goda etableringsmöjligheter och möjliggör avbetning redan under anläggningsåret. Kt är lämpad både för slåtter och bete om intensiteten inte är för hög. Två skördar per år rekommenderas utom i landets sydligaste delar där man bör ta ytterligare en skörd med hänsyn till kvaliteten. Ett kombinerat slåtter- och betessystem med sen förstaskörd är det system som hittills visat sig mest lovande. Samodling med engelskt rajgräs rekommenderas i kortvariga vallar och med timotej i långvariga (dock ej intensivt betade). Kt löper stor risk att konkurreras ut om man endast tillsätter en liten mängd utsäde i befintliga fröblandningar. Trots förhållandevis låga energivärden (VOS) har Kt gett god tillväxt hos ungtjurar och stort foderintag hos får. 335

6 Referenser Christensson, D, Jansson, J. & Nilsdotter-Linde, N Kondenserade tanniners effekt på mag- och tarmparasiter hos idisslare. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Konferens nov Rapport xx. Under tryckning. Hammarskjöld, G Nutritional quality of four temperate forage legumes. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Examensarbeten/Seminarieuppsatser s. Hedqvist, H., Murphy, M. & Nilsdotter-Linde, N Tannin content and winter hardiness of birdsfoot trefoil and other tannin containing forage legumes grown i Sweden. European Grassland Federation 19th General Meeting; Multi-Function Grasslands i La Rochelle, Frankrike, maj Manus. Heikkilä, A Samodling av käringtand (Lotus corniculatus L.) och gräs med och utan vitklöver. SLU. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Examensarbeten/Seminarieuppsatser s. Nilsdotter-Linde, N Birdsfoot trefoil grown in mixtures with grasses in a temperate climate. In Organic agriculture the credible solution for the XXIst century. (red. D. Fougelman & W. Lockeretz). Proceedings of the 12th international IFOAM scientific conference. November 15th-19th Mar del Plata, Argentina, Nilsdotter-Linde, N., Tuvesson, M. & Halling, M. 2001a. Baljväxter och gräs för kombinerad slåtter- och betesvall. Seminarium okt SLU. Fältforskningsenheten. Rapport xx. Under tryckning. Nilsdotter-Linde, N., Bernes, G., Christensson, D., Jansson, J., Murphy, M. & Tuvesson, M Tar käringtanden klivet ut på åkern? populationsekologi, proteinutnyttjande, parasitpåverkan. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Konferens Ekologiskt lantbruk, Alnarp, 8-10 november Sammanfattningar av föredrag och postrar, 172. Norgren, M. & Ericson, L Sortprovning av vallväxter i norra Sverige, SLU. Nytt från inst. för norrländsk jordbruksvetenskap 3. Personliga meddelanden AgrD M. Halling SLU. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Agr N. Nilsdotter-Linde. 2001b. SLU. Fältforskningsenheten. C. Paul Federal Research Centre of Agriculture. Institute of Crop and Grassland Science, Bundesallé 50. D Braunschweig, Tyskland. 336 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

STUDIER AV KÄRINGTAND med avseende på populationsekologi, proteinutnyttjande och parasitpåverkan hos betesdjur

STUDIER AV KÄRINGTAND med avseende på populationsekologi, proteinutnyttjande och parasitpåverkan hos betesdjur Magne Tuvesson 1 (projektansvarig), Nilla Nilsdotter-Linde 2, Gun Bernes 3, Dan Christensson 4, Helena Hedqvist 5, Jan Jansson 6, Michael Murphy 7 & Peter Waller 4 1 SLU, Inst. för ekologi och växtproduktionslära,

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Käringtand för åkermarksbete tillväxt och foderintag hos växande kvigor

Käringtand för åkermarksbete tillväxt och foderintag hos växande kvigor A 2. B E T A B Ä T T R E! Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU, tel: 018-67 14 31, e-post: nilla.nilsdotter-linde@ffe.slu.se Medförfattare: Olsson, I. 1, Hedqvist, H. 1, Jansson, J. 2, Danielsson,

Läs mer

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök

Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,

Läs mer

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rörsvingel Vad vet vi om den? Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket,

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst

Läs mer

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt

Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

Sortval i ekologisk vallodling

Sortval i ekologisk vallodling Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet?

Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? Ekologiskt utsäde av vallfrö 2004, kan vi leva upp till kravet? (Organic seed production of herbage legumes and fodder grasses 2004, can we meet the demand?) Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket Box

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL: Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört

Läs mer

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Bifogat finns uppdaterade PM där det anges var ts-prover skall skickas: Agri Lab AB, Ulls väg 33, 756 51 Uppsala.

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012). 1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte

Läs mer

100 % vallfoder en möjlighet för ekologiska lamm och nötkreatur?

100 % vallfoder en möjlighet för ekologiska lamm och nötkreatur? 100 % vallfoder en möjlighet för ekologiska lamm och nötkreatur? Ingela Löfquist och Viktoria Andersson, 2006 Hushållningssällskapet Kristianstad 044-22 99 00 Detta material är producerat inom det svenska

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014-2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för husdjurens utfodring

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg

Läs mer

Vall, grönfoder och majs

Vall, grönfoder och majs Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Vall, grönfoder och majs Foto: Urban Wigert Innehåll Vallen i ekologisk odling................. sid. 3 Grönfoder och helsäd................... sid. 17 Ensilagemajs.........................

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer