ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: E-post: Nilla.Nilsdotter-
|
|
- Adam Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: E-post: Nilla.Nilsdotter- ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt ökat markant, inte minst inom ekologiskt lantbruk. Käringtand odlas på stora arealer i bl.a. Kanada och de tempererade delarna av USA, men den förekommer även på andra håll i världen och den har odlats i Sverige fram till slutet av 1950-talet. Därefter ökade gödslingsintensiteten och andra arter kom att dominera. Idag möter vi vildväxande käringtand framför allt på torrare marker, t.ex. hagmarker och vägrenar. Käringtandens förmåga att likt andra baljväxter i samverkan med kvävefixerande bakterier binda luftkväve bidrar till att upprätthålla kvävebalansen och därmed den långsiktiga produktionsförmågan i system där mineralgödsel undviks. Käringtand är en mångårig anspråkslös art med djupt rotsystem som skulle kunna minska risken för produktionsnedsättning i de svenska vallarna genom att ge större möjlighet till omväxling mellan olika vallbaljväxter i växtföljden. Arten är torktålig, den tolererar såväl liten fosfortillgång som lågt ph och nya skott nybildas kontinuerligt under säsongen. Käringtand kan också bli mycket långvarig i vallen. Käringtand innehåller inga östrogenliknande substanser men däremot s.k. kondenserade tanniner. Utfodring med tanninrika växter minskar risken för trumsjuka och kan ge ett förbättrat proteinutnyttjande. Trots låga halter av tanniner kan proteinnedbrytningen i vommen fördröjas (Hedqvist et al., 2001). Vidare kan växter innehållande kondenserade tanniner ge förbättrad motståndskraft mot inälvsparasiter. Odlingsförutsättningar i Sverige Käringtand förekommer sedan ett antal år i svenska fröblandningar, men försöksmässiga studier av artens odlingsmässiga krav samt olika sorters överlevnadsförmåga har först under senare år genomförts i Sverige. Svag i konkurrensen Käringtanden kräver ympning med för arten anpassad bakteriekultur. Ofta är en relativt stor andel frön hårda, varför nötning ibland rekommenderas. Utvecklingen sker långsamt liksom den etablerade vallens uppvaknande efter vintern. Konkurrenskraften är därför svag i dessa skeden. Käringtandens styrka avkastningsmässigt ligger i god återväxt, en fördel i den s.k. betessvackan. För att undvika ogräsinvasion rekommenderas insådd på våren i korn, vilket skördas vid axgång. På så sätt får käringtanden tillgång till mycket ljus, vilket gynnar beståndets utveckling. Alternativt kan käringtandvallen sås utan insåningsgröda med upprepade putsningar som ogräsreglering. Sådd av käringtand i renbestånd avråds ur ogrässynpunkt. Käringtandens reaktion på kemisk ogräsbekämpning är inte vetenskapligt undersökt gällande preparat 331
2 godkända i Sverige. Praktiska erfarenheter ger dock grund för att avråda bekämpning med t.ex. Basagran 480. Gödslingens inverkan på ett bestånd med käringtand och ängssvingel har studerats av Halling (pers. medd., 2001). Baljväxtandelen minskade från 15, 58 respektive 47 % i ogödslade led till 4, 7 respektive 11 % i led gödslade med 25 kg 3 stallgödsel samt 110 kg mineralkväve. Motsvarande minskning i vall II var från 13, 45 respektive 52 % till 0, 6 respektive 3 %. I ett projekt kring käringtandens parasiteffekt på betande nötkreatur såddes 10 kg ha -1 käringtand Norcen tillsammans med 14 kg engelskt rajgräs Condesa i korn på Rådde försöksgård, Länghem, i början på april (Christensson et al., 2001). Beståndet etablerade sig snabbt och helsäd kunde skördas i början på juli. Beståndet var klart för en första avbetning redan i början av augusti under anläggningsåret. Utsädesmängden i sortprovning utomlands har varit ca 12 kg ha -1 för renbestånd och torde ligga på ca 8 kg i en blandvall för slåtter. Uthålligare än rödklöver I fältförsök på Rådde försöksgård, där en traditionell slåtterblandning med rödklöver, timotej och ängssvingel samt en typisk betesblandning med vitklöver, rödsvingel och ängsgröe jämfördes med motsvarande vallfröblandningar med klöver ersatt av käringtand, avkastade käringtandblandningarna på grund av sin långsamma etablering mindre än både röd- och vitklöverblandningarna under första vallåret i tvåskördesystem. Redan under vall II avkastade käringtandvallen i nivå med rödklövervallen, medan den var överlägsen rödklövervallen i vall III. Vitklöver tycks dock överträffa käringtand i såväl två- som fyrskördesystem under tredje vallåret. Käringtandandelen i beståndet ökade med vallåren. Tvåskördesystem var lämpligare för käringtand än fyrskördesystem (Nilsdotter-Linde, 1999). Käringtand har även jämförts med rödklöver, alsikeklöver och vitklöver i samodling med ängssvingel, rödsvingel och ängsgröe med och utan tillförsel av urin i två- respektive fyrskördesystem i två fältförsök på Sundbro, Uppsala. Som väntat minskade såväl avkastning som baljväxtandel i klöverblandningarna från vall I till vall III. Blandningarna med käringtand gav mer stabil avkastning men på en lägre nivå. Intressant nog ökade andelen käringtand markant med vallåldern. Tillförsel av urin ökade totalavkastningen på käringtandens bekostnad och även i denna studie visade sig två skördar bättre än fyra med avseende på käringtandens överlevnad (Nilsdotter-Linde et al., 2001a). Sortskillnader finns Det finns sortskillnader vad gäller växtsätt, alltifrån upprätta sorter vilka troligen lämpar sig bäst för slåtter till mer beteståliga nedliggande sorter. I nuläget finns ingen officiell sortprovning i Sverige och de sorter som är godkända på EG-listan är ofta mindre uthålliga än nordamerikanska sorter. Dessutom finns tendens till att mer härdiga sorter innehåller mindre andel kondenserade tanniner än mindre härdiga (Hed- 332 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001
3 qvist et al., 2001). Enstaka studier visar att vissa sorter, t.ex. Norcen, Georgia One och Leo, klarar klimatet i södra och mellersta Sverige bra. Enligt ett ogödslat försök i Svalöv gav Leo tillsammans med ängssvingel större totalavkastning (i medeltal kg hā 1 ) än övriga sorter (Nilsdotter-Linde, pers. medd., 2001b). Motsvarande avkastning för ängssvingel och Fanny rödklöver var kg hā 1. Även på denna breddgrad var två skördar överlägset fyra, avseende såväl total- som käringtandavkastning, även om skillnaderna avtog tredje vallåret. Regionalt finansierad provning har utförts i norra Sverige. Enligt resultaten från två skördeår har Norcen i samodling med timotej (5 086 kg hā 1 ) avkastat mer än Dawn, Leo och Viking. Motsvarande avkastning för den tetraploida rödklövern Betty i samodling med timotej var kg hā 1 (Norgren & Ericson, 2000). Samodling nödvändig Käringtand (Norcen, 8 kg ha -1 ) har samodlats med olika gräskomponenter med och utan vitklöver i tre försök (Heikkilä, 2001) ingående i ett tvärvetenskapligt projekt om käringtandens populationsekologi, proteinutnyttjande och parasiteffekt finansierat av Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), Jordbruksverket och Stiftelsen A.M. Salmenii donationsfond. I projektet har även medverkat Gun Bernes, Dan Christensson, Gunnar Danielsson, Helena Hedqvist, Jan Jansson, Michael Murphy, Magne Tuvesson och Peter Waller (Nilsdotter-Linde et al., 1999). Käringtandens samodlingskomponenter har i de olika leden varit timotej (Motim respektive Alexander), ängssvingel och engelskt rajgräs, såväl i renbestånd som i blandning. Ett led innehöll även örterna pimpernell, cikoria och kummin. Avkastningen varierade mycket mellan de båda försöksplatserna Sundbro (något mullhaltig mycket styv lera, start 1997 och 1998) och Rådde (måttligt mullhaltig svagt lerig sandig morän, start 1998) som båda varit ogödslade sedan anläggningen. Försöken fortgick i vardera tre vallår och ytterligare analyser kommer att ske, bl.a. av näringsvärde och tanninhalt. - I Uppland varierade avkastningen mellan och kg ts ha 1 under vall I. Inblandningen av vitklöver minskade såväl den totala avkastningen som käringtandandelen något. Andelen vitklöver var anmärkningsvärt låg (2 8 % i skörd 1 och % i skörd 2). Käringtandandelen i led utan vitklöver varierade mellan 29 och 49 % i skörd 1 och mellan 56 och 83 % i skörd 2. I genomsnitt gav blandningar med engelskt rajgräs störst avkastning i första skörd, medan blandningar med timotej Alexander respektive ängssvingel avkastade mest i andra skörd. Under andra vallåret togs också två skördar p.g.a. en extremt torr sommar. Avkastningen varierade mellan och kg ha -1 med en mycket liten avkastning i andra skörd. Vitklöverandelen ökade som väntat jämfört med det första vallåret, men i mycket begränsad omfattning (10 26 % i skörd 1 och % i skörd 2). Andelen käringtand förväntades gå ner, vilket främst blev fallet i skörd 1 (7 16 % 333
4 i skörd 1 och % i skörd 2). I genomsnitt gav blandningar med timotej Alexander respektive ängssvingel störst avkastning i första skörd, medan blandningar med timotej Motim, engelskt rajgräs respektive Motim, ängssvingel och engelskt rajgräs hävdade sig bäst under den andra tillväxtperioden. Intressant är att de båda timotejsorterna skilde sig så mycket åt båda åren. Två skördar togs även under tredje vallåret. Avkastningen varierade mellan och kg torrsubstans (ts) ha. Inblandning av -1 vitklöver resulterade i både minskad avkastning och minskad käringtandandel men också i bättre konkurrens med ogräset. Andelen käringtand uppgick till 42 respektive 55 % i skörd 1 och 2 utan konkurrens från vitklöver. Andelen käringtand uppgick till 42 respektive 66 % i skörd 1 och 2 i konkurrens med vitklöver. Engelskt rajgräs var enligt detta försök bästa samodlingsgräs för kortvariga vallar medan den mer vinterhärdiga timotejen verkar vara bäst i långvariga vallar (Heikkilä, 2001). Käringtanden har haft betydligt svårare att hävda sig i försöket på Rådde än i Uppsala. Den största skillnaden är att vitklöver växer bättre i dessa trakter. Vid inblandning av vitklöver ökade totalavkastningen samtidigt som käringtandandelen minskade till mindre än 10 % oavsett skördetillfälle. Försöket skördades tre gånger i vall I, men endast två gånger i vall II. Frekventare avslagning, större nederbörd och lämpligare jordar kan vara orsaker till ökad konkurrenskraft hos vitklövern. Betestålighet I ett försök att belysa käringtandens tålighet för intensivt rotationsbete utfördes ett fårförsök inom ovan nämnda projekt på Toarps säteri, Ulricehamn, med två avbrott för betestillväxt i 3 4 veckor och efterföljande slåtterskörd under två vallår. Fåren började beta i början av maj båda åren och slutade det första vallåret inte beta förrän i mitten av oktober. Målet att utsätta käringtanden för maximal påfrestning uppnåddes. Den samlade påfrestningen på käringtanden blev för stor. Försöket avbröts efter två vallår då andelen käringtand reducerats till 1 2 %. Vitklöverns goda odlingsförutsättningar hade påverkat konkurrensförhållandena starkt. Resultatet är en samlad effekt av avbetning, artkonkurrens, selektivitet, tramp och träck. Enligt vissa iakttagelser är käringtanden mycket begärlig för djuren. Fårens selektiva konsumtionsmönster kan ha påskyndat käringtandens tillbakagång. Näringsinnehåll Käringtandens näringsinnehåll har studerats i flera projekt. Hammarskjöld (2001) bestämde råprotein, energi, fiberinnehåll (NDF = neutral detergent fibre) och lättlösliga sockerarter vid samma utvecklingsstadier inför första skörd i getärt, rödklöver, käringtand (Leo), blålusern och rödklöver (tabell 1). Käringtand har ofta ganska högt råproteinvärde, lågt NDF, mycket liten andel lättlösliga kolhydrater samt ett lågt energiinnehåll, mätt enligt den gängse VOS-metoden. Hammarskjöld 334 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001
5 Tabell 1. Näringsvärde i olika baljväxter skördade inför första skörd i knoppning (Kn) respektive begynnande blomning (Bb). 1 försök, Uppsala, (Hammarskjöld, 2001) Omsättbar Lättlösliga energi Råprotein NDF kolhydrater MJ/kg ts % av ts % av ts % av ts Baljväxt Kn Bb Kn Bb Kn Bb Kn Bb Getärt 9,8 9,5 22,0 22,3 48,4 45,8 6,4 5,3 Käringtand 9,8 9,5 18,5 15,3 33,5 39,6 7,5 8,3 Blålusern 9,3 8,9 16,1 14,8 40,1 47,2 7,9 4,2 Rödklöver 10,0 9,5 15,8 16,2 44,5 43,9 9,7 8,0 visade också starka samband mellan bladandel och de olika kvalitetsparametrarna utom kolhydrater. Bladandelen minskade starkast med utvecklingen hos käringtand. Beståndshöjden varierar med sort men käringtanden är oftast kortare än rödklöver och längre än vitklöver (Nilsdotter-Linde et al., 2001a). Enligt Christensson et al. (2001) växte avmaskade ungtjurar bättre på käringtandbaserat bete (Norcen) än på vitklöverbaserat under augusti september, detta trots att uppmätta näringsvärden oftast var högre i vitklöverbetena. Käringtand tycks också vara smaklig. Enligt en tysk studie med olika foderkvalitet av käringtand, rödklöver, getärt, blålusern och ängssvingel konsumerade får signifikant mer käringtand än övriga arter även vid låg smältbarhet (Paul, pers. medd., 2001). Slutsatser Käringtand (Kt) övervintrar i Sverige (med gott resultat för t.ex. Leo, Georgia One och Norcen i södra och mellersta Sverige samt relativt gott resultat för Norcen i norra Sverige). Tendens finns till negativt samband mellan härdighet och tannininnehåll. Kt utvecklas långsamt på våren och är då speciellt konkurrenssvag mot ogräs och på vissa platser även gagnväxter såsom vitklöver. Kt:s styrka ligger i god återväxt och tolerans mot torka. Kt-andelen ökar ofta med åren. Gödsling ökar totalavkastningen i en Kt- gräsvall men reducerar starkt Kt-andelen. Insådd i korn, skördat vid axgång, ger Kt goda etableringsmöjligheter och möjliggör avbetning redan under anläggningsåret. Kt är lämpad både för slåtter och bete om intensiteten inte är för hög. Två skördar per år rekommenderas utom i landets sydligaste delar där man bör ta ytterligare en skörd med hänsyn till kvaliteten. Ett kombinerat slåtter- och betessystem med sen förstaskörd är det system som hittills visat sig mest lovande. Samodling med engelskt rajgräs rekommenderas i kortvariga vallar och med timotej i långvariga (dock ej intensivt betade). Kt löper stor risk att konkurreras ut om man endast tillsätter en liten mängd utsäde i befintliga fröblandningar. Trots förhållandevis låga energivärden (VOS) har Kt gett god tillväxt hos ungtjurar och stort foderintag hos får. 335
6 Referenser Christensson, D, Jansson, J. & Nilsdotter-Linde, N Kondenserade tanniners effekt på mag- och tarmparasiter hos idisslare. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Konferens nov Rapport xx. Under tryckning. Hammarskjöld, G Nutritional quality of four temperate forage legumes. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Examensarbeten/Seminarieuppsatser s. Hedqvist, H., Murphy, M. & Nilsdotter-Linde, N Tannin content and winter hardiness of birdsfoot trefoil and other tannin containing forage legumes grown i Sweden. European Grassland Federation 19th General Meeting; Multi-Function Grasslands i La Rochelle, Frankrike, maj Manus. Heikkilä, A Samodling av käringtand (Lotus corniculatus L.) och gräs med och utan vitklöver. SLU. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Examensarbeten/Seminarieuppsatser s. Nilsdotter-Linde, N Birdsfoot trefoil grown in mixtures with grasses in a temperate climate. In Organic agriculture the credible solution for the XXIst century. (red. D. Fougelman & W. Lockeretz). Proceedings of the 12th international IFOAM scientific conference. November 15th-19th Mar del Plata, Argentina, Nilsdotter-Linde, N., Tuvesson, M. & Halling, M. 2001a. Baljväxter och gräs för kombinerad slåtter- och betesvall. Seminarium okt SLU. Fältforskningsenheten. Rapport xx. Under tryckning. Nilsdotter-Linde, N., Bernes, G., Christensson, D., Jansson, J., Murphy, M. & Tuvesson, M Tar käringtanden klivet ut på åkern? populationsekologi, proteinutnyttjande, parasitpåverkan. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk. Konferens Ekologiskt lantbruk, Alnarp, 8-10 november Sammanfattningar av föredrag och postrar, 172. Norgren, M. & Ericson, L Sortprovning av vallväxter i norra Sverige, SLU. Nytt från inst. för norrländsk jordbruksvetenskap 3. Personliga meddelanden AgrD M. Halling SLU. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Agr N. Nilsdotter-Linde. 2001b. SLU. Fältforskningsenheten. C. Paul Federal Research Centre of Agriculture. Institute of Crop and Grassland Science, Bundesallé 50. D Braunschweig, Tyskland. 336 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merSTUDIER AV KÄRINGTAND med avseende på populationsekologi, proteinutnyttjande och parasitpåverkan hos betesdjur
Magne Tuvesson 1 (projektansvarig), Nilla Nilsdotter-Linde 2, Gun Bernes 3, Dan Christensson 4, Helena Hedqvist 5, Jan Jansson 6, Michael Murphy 7 & Peter Waller 4 1 SLU, Inst. för ekologi och växtproduktionslära,
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merKäringtand för åkermarksbete tillväxt och foderintag hos växande kvigor
A 2. B E T A B Ä T T R E! Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU, tel: 018-67 14 31, e-post: nilla.nilsdotter-linde@ffe.slu.se Medförfattare: Olsson, I. 1, Hedqvist, H. 1, Jansson, J. 2, Danielsson,
Läs merVallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök
Vallbaljväxter senaste nytt från odlingsförsök Seminarium i Uppsala 24 25 oktober 2001 MARIA STENBERG & NILLA NILSDOTTER-LINDE (red.) Forage legumes recent knowledge from studies in field experiments.
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merLusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Läs mernytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr
nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merHur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merDelredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs
Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,
Läs merKamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3
Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merVallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merVallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria
Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser
Läs mer= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor
Går det att förbättra svenska mjölkkors proteinförsörjning med käringtand i slåttervallen? Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor Torsten Eriksson, SLU HUV Nilla Nilsdotter-Linde,
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merPlan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Fältforskningsenheten (FFE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2003-06-17/NNL Plan. Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete I ekologisk vallodling
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merBesiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merHjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merSkördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203
Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merÅkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merPlan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Inst. för växtproduktionsekologi (VPE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2007-04-05 Nilla Nilsdotter-Linde Plan. Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merSkräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Läs merolssons frö Vallfrö 2012
olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merBete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad
Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket,
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar
Läs merBekämpning av skräppa
Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merÖrternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs mer