olssons frö Viltåkrar 2017 Placering av viltåker Val av skifte och etablering
|
|
- Elin Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 olssons frö foto: annelunds gård Viltåkrar 2017 Hirsblandning, honungsört och praktmalva Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskan ter och läplanteringar, kring märgelgravar och vattenhål ökar skydd sarealen. Viltet behöver föda, vatten, skydd och solexponerade ytor för att trivas och föryngra sig. Det finns ingen tumregel för hur stor en viltåker ska vara, man kan utgå från att en liten åker är bättre än ingen alls. Vad formen beträffar är en långsmal yta det mest praktis ka eftersom den är lättare att integrera i lantbruksdriften. Lägg den gärna längs en kant eller mitt i figuren. Rätt placerade, långsmala viltåkrar fungerar även som förflyttningsstråk i odlingslandskapet. Val av skifte och etablering Vid anläggning finns det en rad faktorer att ta ställning till. Läget Du vet var viltet vistas, men kommer man åt den tilltänkta åkern med maskiner? Vilken maskinpark finns tillgänglig? Går det eventuellt att leja maskiner? Vad får det kosta? Odlingsförutsättningar När Du valt läge för viltåkern bör Du un dersöka hur odlingsförutsättningarna ser ut. Är marken sur och sank el ler torr och sandig? En färsk jordanalys är ett bra hjälpmedel. De flesta grödor vill ha ph värde 6 7. Kalkning och grundgödsling sker sedan i enlighet med växternas behov. Växtföljd Växtföljden anger i vilken ordning grödorna odlas. Med bra växtföljd undviks många sjukdomar, skadedjur och ogräs och grödan kan utnyttja näringen på bästa sätt. Struktur och mullhalt förbättras ock så. Kålväxter kräver minst 4 år mellan grödorna. Ärter och bönor 6 7 år. Klöver kan odlas oftare, men en avbrottsgröda gör att sjukdoms trycket minskar. Ogrästryck Det är viktigt att det inte finns fleråriga ogräs som kvickrot, tistel, skräppa mm. Kan Du tänka dig kemisk ogräsbekämpning eller är det andra metoder som gäller? En metod är att träda fältet. Tror Du att det finns mycket ogräsfrö i jorden kan det fungera med falsk såbädd, d v s man bearbetar jorden som om den skulle sås och låter den vila någ ra veckor, eller till dess att ogräsfröna har grott. Då bearbetas jorden igen och ogräsplantorna förstörs. Detta kan man upprepa flera gånger. Mogatan 6, Helsingborg Telefon info@olssonsfro.se Fax
2 Jordbearbetning och sådd Hur ska Du bearbeta jorden före sådd? Detta är avhängigt av hur stor yta Du ska så och vilken maskinpark som finns tillgänglig. Vill Du lyckas är plöjning viktigt på hösten om det är styvare jord, vår eller höst om det är lättare. Skapa sedan såbruk genom några harvningar. Det går bra med jordfräs också, bara Du inte kör för djupt. Tänk på att all bearbetning torkar ut jorden och gör att fröna får svårare att gro. Samtidigt behövs bearbetning för att få mer fina jordpartiklar runt fröet. Så när jorden är tillräckligt varm för att garantera snabb och säker uppkomst. Man kan lugnt vänta med att så till slutet av maj, ja ända fram till midsommar även om det innebär att blomningen blir senare. För tidig vårblomning kan vissa arter sås året före, t ex blodklöver och sötväppling. Eller så arter som är snabba, t ex honungsört. Beroende på arealens storlek kan Du så på flera olika sätt. För hand vid liten yta. Med handsåmaskin eller grässåmaskin klarar man lite större ytor. För stora ytor behöver man traktor och såmaskin. Handsådd Sår Du för hand är det ofta lätt att så för tjockt. Det bästa är att väga upp frö för t ex 10 m2, mäta upp ytan och så. Då får Du en viss känsla för hur tjockt Du ska så. Så hellre tunt och två gånger, än allt på en gång. Sår Du två gånger så andra gången vinkelrätt mot den första för att få minsta möjliga antal mistor. Enradssåmaskin och grässåmaskin Med enradssåmaskinen sås en rad i taget. Maskinen är i princip en skjuthacka med såhjul. Utmatningshålet ställer man in efter fröstorlek och fröna hamnar i raden. Använder man grässåmaskin ligger inte fröna i rader man talar istället om bredsådd. I praktiken sår man en 1 m bred remsa. Radsådd används för grödor som behöver plats och behöver radhackas, t ex majs och solros. Traktorsåmaskin Sår Du med traktorsåmaskin är det viktigt att kontrollera att det går att så de små mängder som används vid ovanstående grödor. Många äldre maskiner har en s k frölåda för att så små utsädesmängder. Planerar Du att så frö som är stort och lätt, avlångt eller borstförsett, är det klokt att göra vridprov och testa hur maskinen matar ut fröet. Blandningar av frön i olika storlek Är det för stor skillnad i fröstorlek, kan det vara bättre att så de olika arterna var för sig än att blanda dem. Tusenkornvikten (förkortat TKV) ger en uppfattning om fröstorleken. Den anger vad frön väger i gram. Vältning Efter sådd är det lämpligt att välta för att fröet ska få kontakt med omgivande jord och fukt. Putsning och skötsel För att ge insådden en bra start är det viktigt att kontrollera ogräs. En putsning ca två månader efter sådd sätter tillbaka ogräsen. Kontrollera att kulturen tål putsning. Man kan bli tvungen att putsa flera gånger under första säsongen. Putsningen bidrar till att beståndet blir tätare. Det sker en fördröjning i utvecklingen (blomning, frösättningen). Välj tidpunkt för putsning av blommande gröda då så få bin som möjligt är aktiva. Riktmärke är färre än ett bi/m². Disigt väder eller tidiga morgnar är bra väder för putsning. Putsa aldrig mer än procent av arealen. Spara några smala strängar så att vilda bin, humlor och insekter hinner anpassa sig till de förändrade förhållandena. Använd gärna rotorslåmaskin utan kross eller slåtterbalk. I en glesare gröda går det bäst att putsa med vanlig rotorslåtter. I en tätare gröda måste man använda betesputs för att inte den avslagna grönmassan ska kväva återväxten. Rörflen ger skydd invid matningsplatsen. Val av gröda Välj kultur efter det vilt Du vill gynna. Grödorna Du sår ska erbjuda föda och/eller skydd. Exempelvis har fältfågel och älg olika behov av lä och skydd. Generellt sett är det störst brist på foder i skogsbygd och på skydd i slättbygd. Det är även stor skillnad på hur rörliga viltarterna är. Älg rör sig över stora arealer, medan rapphönan är stationär. Vilt äter också olika växter. Fåglar gillar hampa och hirsfrö, medan småvilt främst uppskattar dessa växtslag för det skydd de ger. Klövvilt och hare äter gärna klöverarter, medan fältfågel inte trivs i så tät växtlighet, eftersom de blir våta där. Mer information om biotop och födopreferenser finns på Jägarförbundets hemsida, i foldrarna Viltvård i odlingslandskapet och i Viltvård för klövvilt. Renbestånd eller blandning Väljer man att bara så en art, talar man om att så i renbestånd. Då väljer man den gröda som är bäst lämpad. Vill man inte satsa allt på ett kort, kan man så rena arter i remsor vid sidan av varandra. Känns detta komplicerat väljer man en blandning. Den komponeras så att arterna kompletterar varandra med hänsyn till härdighet och växtrytm (slåttertid, blomningstid eller pollen och nektarpotential). Misslyckas en art tar andra i blandningen över. Växtföljd För att minska problem med ogräs och risk för växtföljdsjukdomar är det klokt att tillämpa växtföljd. I växtföljden tar man speciellt hänsyn till kålväxter (raps, fodermärgkål, vitsenap mm) som kan uppföröka klumprot. Baljväxter Det finns två anledningar att odla baljväxter. Dels är baljväxter kvävefixerande, dels är växterna rika på protein. Proteinrika växter har högt fodervärde. Kvävefixerande växter är t ex klöverarter, lusern, getärt och käringtand. Dessa lever i symbios med kvävefixerande bakterier, rhizobium. Baljväxterna är så att säga självförsörjande på kväve. Vid odling av käringtand och lusernarter rekommenderar vi att fröet ympas med bakteriekultur om de inte varit i kultur tidigare. Ett eller fleråriga kulturer Har Du tillgång till marken enbart under en säsong väljer Du en ettårig växt. Det finns många bra arter/ sorter att välja mellan, t ex oljerättika, hirsblandning, blodklöver, honungsört, bovete osv. Samma val gör Du om Du vill vara flexibel och flytta runt viltåkern. Fleråriga grödor lämpar sig på marker som kan avsättas till viltändamål under flera år. Det kan vara bekvämt att slippa så in varje år, både arbets och kostnadsmässigt.
3 Ettåriga kulturer Blodklöver (Trifolium incarnatum) Blodklöver är en ettårig, ibland övervintrande, grönfoderväxt. Kvävefixerande. Den producerar mycket grönmassa med bra foderkvalitet och har stark attraktionskraft på vilt. I våra demoodlingar har rådjuren favoriserat blodklövern och betat den hårt. Den är praktfull i blom och en bra biväxt, med både nektar och pollen. Blodklöver är rimligt enkel att etablera. Utsädesmängd kg/ha. TKV 3,6 g. Sådjup 1 2 cm. Bovete (Fagopyrum esculentum) Bovete är en gammal kulturväxt med nektarrik blomning och ymnig fröproduktion. Mycket bra växt för fågelåkrar av olika slag. Fungerar bra att så i anslutning till utsättningsplatser av fältfågel. Blomningen attraherar insekter och kulturen ger föda och skydd fram till frost. Bovete är obesläktad med andra nyttoväxter. Kulturen blir cm hög, är lättodlad och växer snabbt på magra, lätta, näringsfattiga jordar där många andra ettåriga arter har svårt att trivas. Den konkurrerar bra med ogräs, men är känslig för markpackning och frost. Vänta med sådd till risken för nattfrost är över i maj juni. Full blomning efter 55 dagar, tröskmognad efter 75 dagar. Fryser vid första nattfrosten. Utsädesmängd 60 kg/ha. TKV 25 g. Sådjup 1 2,5 cm. Hampa (Cannabis sativa) Hampa är en ettårig växt som ger bra skydd för småvilt och fågel i slättlandskapet. Fröna är mycket smakliga och äts gärna av småfågel och fältfågel. Hampa som förekommer i odling är främst fiberhampa. Observera att det finns flera specialregler kring odling och försäljning av hampa. Du som vill odla det måste söka gårdsstöd för Din hampodling, för att inte bryta mot narkotikalagstiftningen. All hampodling som Du inte söker stöd för betraktas som narkotikaproduktion. Utsädet ska vara certifierat och hampan ska sås i renbestånd. Du måste styrka att Du odlar en godkänd sort. Det gör Du genom att skicka in originaletiketterna på utsädesförpackningarna till länsstyrelsen. För att få fullt gårdsstöd för odling av hampa måste Du följa tvärvillkoren. Mer om regelverket på jordbruksverkets hemsida Gårdsstöd för mark där Du odlar hampa. Hampa är en näringskrävande gröda som passar bäst att odla på näringsrika mull och myrjordar. Den trivs inte på kompakta leror. Hampa är en utmärkt förfrukt genom sitt djupgående rotsystem och ogräshämmande växtsätt. Den är relativt köldtålig och kan odlas i hela landet. Hampa sås på fast och fin såbädd. Vid fiberproduktion sår man tidigt för att få så lång växtsäsong som möjligt. Om hampan odlas för det vilda kan man vänta med sådden. Frömognad inträffar dagar efter sådd (sorten USO 31). När fåglarna ätit fröna fungerar hampvegetationen som lä och skydd för vilt. Skördas hampan inte till fiber måste vegetationen snittas och brukas ner. Det är lämpligt att göra efter ordentlig frost när hampfibern blivit spröd. Utsädesmängd ca 25 kg/ha. TKV ca 11 g. Sådjup 1 3cm. Hirsblandning Magic Millet Mix Fältfåglarnas favorit. Magic Millet Mix är en blandningar av japanskt, vitt och rött hirs. Det japanska hirset bildar den värmande vegetationen, medan de övriga arterna ger föda. Magic Millet Mix blir cm hög. Används som vindskydd för mer värmekrävande grödor, t ex majs, som skydd och lä där man reser fågel eller som frökälla. Magic står sig fint vintern igenom. Hirs fungerar bra i växtföljd med vall, oljeväxter, spannmål och baljväxter. Eftersom hirs är känsligt för herbicidrester bör man ha kontroll på spruthistorik de senaste åren. Hirs är obesläktat med andra kulturväxter och blandningarna trivs på kraftiga jordar. Skorpbildande jordar bör man undvika och på styva jordar ska man öka utsädesmängden. Utsädesmängd kg/ha. TKV 3,8 g. Sås när jorden är varm, >12 C och risken för frost är över. Sådjup 1 3 cm. Kulturtid ca 100 dagar från sådd till moget frö. Gödsling kg N/ha. Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört som är insekternas favoritväxt, eftersom den producerar mycket nektar och pollen. Passar därför mycket bra i fältfågelblandningar eller som biväxt. Honungsört är lättodlad och har snabb tillväxt efter sådd. Blomningen är spektakulär i blåviolett. Den pågår i 3 4 veckor, ca två månader efter sådd. Fröna är mörkergroende och måste myllas ned 1 2 cm vid sådd. Ofta blandas honungsört med andra arter för en längre kultur. Honungsört är dagsneutral och kan därmed sås i flera omgångar från tidig vår till juli. Fryser bort under vintern. Utsädesmängd kg/ha i renbestånd. TKV 1,8 2 g. OLjeLin (Linum usitatissimum) Ett linfält i blomning lämnar ingen oberörd. Därför väljer vi att sälja blåblommigt oljelin. Oljelin är lättodlat, blir ca 60 cm högt och är en bra komponent i fågelåkerblandningar. De energirika fröna är mycket uppskattade av fält och småfåglar. Odlas lin i renbestånd kan sådd ske när jorden reder sig. Undvik skorpbildande jordarter eftersom det kan försvåra uppkomst. Såbädden ska vara fin och fröna läggas på 1 2 cm djup. Utsädesmängd kg/ha. TKV 6 7 g. Foderkålväxter Obs. Kålväxter är känsliga för upprepad odling och det krävs minst 4 år mellan dem i växtföljden. Blandningar av flera olika kålväxter ger ofta ett intressantare bete över en längre tid för viltet. Hirsblandningen i kanten av den tröskade åkern ger skydd och föda åt fasanerna. Fodermärgkål (Brassica oleracea) Fodermärgkål är en klassisk art för viltåkrar. Det är en högvuxen, stjälkstyv kålväxt som ger både föda och skydd åt viltet. Fodermärgkål tål köld bättre andra kålväxter. Stjälken är märgfylld och ger ett smakligt bete även när blötsnön och kylan förstört alla bladen.
4 Den har lång utvecklingstid, dagar för full skörd. Fodermärgkål trivs bäst på näringsrika jordar i god kultur, med låg förekomst av kvickrot. Den kräver mycket näring och det är viktigt att lyckas med ogräsbekämpningen. Gödslas med kg N/ha, gärna fördelat på två givor. Som viltgröda är det ofta bättre att så efter 1 juni, eftersom det ger mindre problem med ogräs och jordloppor. Insektsbetat utsäde bör användas vid tidig sådd, och vid upprepad odling. Utsädesmängd 4 5 kg/ha. TKV 4 g. Sådjup 1 2 cm. Caledonian är en klumprotsresistent sort som har bra balans mellan stjälk och blad. Foderraps (Brassica napus) Foderraps producerar stora upprätta blad på långa, smala bladstjälkar. Bladen är mycket smakliga och tål frost ner till ca 10 o C. Foderraps ger bra skydd åt småvilt och fågel efter 6 7 veckor. Den trivs med lös, lucker jordstruktur och utveckas dåligt på packade jordar. Går bra både på magra och torra jordar, men kräver ett kvävetillskott på minst kg/ha. Beräkna 70 dagar från sådd till full skörd. Sådd i maj/juni för augustibete. Sådd från midsommar till mitten av juli för höst/vinterbete. Utsädesmängd 6 kg/ha. TKV 3 6 g. Rova (Brassica rapa) Sommarrova Samson producerar både blast och en avlång rova. Rovan är högt sittande i marken och passar bra för betning. Räkna med dagar till full skörd. Sommarrova är en flexibel gröda eftersom djuren äter både bladen och rovan. Den är lättodlad och tålig mot insekter och sjukdomar. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mer näring ger större rovor. Mindre näring ger högre andel blast. Bättre foderkvalitet än andra kålväxter vid ojämn gödsling. Sönderfrusna rovor är ett begärligt foder för hare och rådjur under vinter och tidig vår. Utsädesmängd 5 6 kg/ha. TKV 3 g. Vinterrova Massif är rund med grönt skal. Rovan sitter högt och är bra för betning. Den har högre ts halt än sommarrova och är därmed bättre vinterfoder. Lättodlad och tålig mot sjukdomar och ogynnsamt väder. Cirka dagar till full skörd. Sådd från mitten av maj till mitten av juni. Den växer lite långsammare och är känsligare för ogräskonkurrens än sommarrovan. Ogräsharvningar före sådd är viktigt. Ofta lönar det sig att harva mer och så lite senare. Passar bättre än de andra kålväxterna på näringsfattiga, torra jordar. Passar bra i Götaland och Svealands inland. Massif ger inte sommarfoder, men däremot ett bra bete från slutet av september. Utsädesmängd 2 4 kg/ha. TKV 2 g. Så i omgångar när fröstorlek skiljer sig mycket. I detta fall honungsört som sås först och därefter sås solros för hand eller med handjagare. Vitsenap (Sinapis alba) Vitsenap är en gröngödslingsväxt som platsar i viltåkern. Den är en bra insektsväxt som ger både nektar och pollen. Kan med fördel användas i fågelåkrar. Vitsenap är anspråkslös och lättodlad. Tack vare snabb etablering är vitsenap konkurrenskraftig mot ogräs. Kan sås från vår till tidig höst. Vitsenap upphör att växa vid första frosten. Räkna med dubbla utsädesmängden vid bredsådd. Utsädesmängd kg/ha. TKV 6 g. Oljerättika (Raphanus sativus var oleifera) Oljerättika är en snabbväxande art som används för nematodsanering. I viltsammanhang ger den värdefullt skydd åt fältvilt och fungerar dessutom som nektar och pollenväxt. Den blommar långt ut på hösten och attraherar en mångfald insekter. Fröna som bildas är oljerika och en god näringskälla på hösten. Växtligheten bildar tak och fungerar som skydd för fågel och småvilt. Oljerättika är lättodlad och kan sås hela säsongen ända fram till augusti. Utsädesmängd kg/ ha. TKV 13 g. Persisk klöver (Trifolium resupinatum) Ettårig gröngödslingsväxt som blir cm hög. Kvävefixerande. Blommorna är små, rosa och väldoftande. Persisk klöver är en mycket bra nektar och pollenkälla med stor attraktionskraft på bin, fjärilar och andra insekter. Den ger mycket grönmassa med bra fodervärde. Passar bra i viltblandningar eftersom hjort och småvilt gärna betar den. Persisk klöver är långsam i starten, men kommer snabbt igen efter putsning och avbetning. Växtsättet är aggressivare än hos blodklöver. Växer i hela landet på bra åkermark. Blommar veckor efter sådd. Vänta med att så tills det är tjänligt. Fryser bort relativt tidigt. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1,4 g. Sådjup 1 2 cm. Solros (Helianthus annus) Fantastisk färgklick i odlingslandskapet. De oljerika fröna är favoritföda för de flesta vilda fåglar. Samtliga solrosor i vårt sortiment, med undantag för snittsorterna, är lämpliga för viltåker. Vår erfarenhet är att solros fungerar bäst i blandningar. Bredså eller så några rader i kanten av remissen. Välj om möjligt sort efter de övriga arternas höjd. Solrosor är en värmekrävande kultur som är känslig för jordpackning. Jorden ska vara varm och torka upp snabbt. Undvik solros efter fodermärgkål, betor och vall i växtföljden. Odla inte oftare än vart fjärde år på samma skifte. Så samtidigt som det är tjänligt att så majs. Jordtemperatur 8 9 C. Solros är känslig för låga temperetur tills fjärde bladparet utvecklats. Radavstånd beroende på maskinpark och sorthöjd. Är sorten lågväxande krävs fler plantor för att hålla ogräset i schack. Välta gärna efter sådd. Färre plantor ger större blommor och senare avmognad. Belinda är en lantbrukssort för oljeproduktion som blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Välj solrossorter för landscaping om Du önskar utdragen blomning. Utsädesmängd frö/ha som ger plantpopulation om /ha. TKV g. Sådjup 3 5 cm. Gödsling N kg/ha i en giva. Vid delad giva ska N inte tillföras efter att plantorna blivit högre än 15 cm, då det fördröjer mognad. Sjukdomar Angrepp av gråmögel och bommullsmögel kan förekomma.
5 fleråriga kulturer Fleråriga grödor lämpar sig på marker som kan avsättas till viltändamål flera år. Det kan vara bekvämt att slippa så in varje år, både arbets och kostnadsmässigt. Fleråriga gräs och örter sås ofta in i spannmål. Klöver (Trifolium ssp) Det minst arbetskrävande är att anlägga en klövervall. Klövervallen uppskattas av klövdjur och småvilt och är ett billigt alternativ. Efter anläggningen putsas vallen på förhösten. Den årliga putsningen blir den enda skötselåtgärden eftersom klöver själv sköter kvävetillförseln. En vitklövervall håller i många år medan rödklövervallen håller upp till fem år. Klövervallen sås i insådd av spannmål, t ex havre. För att sådd och putsning skall kunna ske maskinellt skall åkern ligga rimligt tillgängligt. Utsädesmängder i renbestånd kg/ha: rödklöver 8, vitklöver 4, lusern 12 15, käringtand 8, getärt Önskar man en högväxt kultur som kommer igen väljer man cikoria, rörflen eller gul sötväppling. Dessa klarar sig utan mycket passning och kan därför sås på svårarbetade ställen. Cikoria har mycket smakliga blad och tål att bli hårt betad. År två blir den upp till två meter hög med ett spärrgreningt växtsätt som ger bra skydd. Rörflen är mycket anspråkslös och trivs till och med i våta kantzoner. Den erbjuder häckningsskydd och ger vindskydd även på vintern. Sötväppling är en trevlig två årig baljväxt som också blir 1,5 m år två. Den är en bra biväxt och förnyar sig själv genom viss självsådd. Jordärtskockan ger fint skydd redan på försommaren och de uppharvade knölarna äts begärligt. Utsädesmängd i renbestånd kg/ha: cikoria 4 5, sötväppling 20, rörflen Cikoria (Cichorium intybus) Puna är en flerårig vallcikoriasort, som första året bildar en maskrosliknande bladrosett. Följande år blir den 2 meter hög om den inte betas. Blomningen är lång, från juli till slutet av september. Cikoria är en av de allra bästa skyddsgrödorna genom sitt höga täta växtsätt för hare och fältfågel under sensommar och höst. Lagom täta bestånd ger skydd utan att vara ogenomträngliga för hund och drevfolk. Den är även en mycket smaklig betesgröda för klövvilt och gäss. Cikoria tål hårt betestryck förutsatt att den gödslas. Den används mycket på hjortfarmer i Nya Zeland. Cikoria är högavkastande, djuprotad och torktålig. Den passar bäst på djupa, näringsrika och välgödslade jordar där den kan bli uthållig. På magra jordar blir den 2 3 årig. För att ge fullt skydd första året är det lämplig att så med andra arter. Utsädesmängd 4 5 kg/ha. TKV 1,5 g. Sås i varm jord. Sådjup 1 cm. Getärt (Galega orientalis) Uthållig och tålig baljväxt. Självförsörjande genom sin kvävefixerande förmåga. Bra växt i viltåker eftersom den inte behöver skördas för att trivas. Fungerar som födokälla och skydd för vilt. Värdefull leverantör av nektar och pollen. Passar på luckra och väldränerade jordar. Besvärlig att etablera eftersom fröet gror långsamt. Kan sås som blandvall med 8 12 kg getärt och 10 kg timotej/ ängssvingel per hektar. Nu har vi färdigympat utsäde. Utsädesmängd 20 kg/ha i renbestånd. TKV 8 10 g. Gul sötväppling (Medicago officinalis) Gul sötväppling är en högväxt två årig gröngödslingsväxt. Sötväpplingen producerar rikligt med nektar och pollen, vilket lockar insekter och i sin tur fåglar. Sötväppling ger god marktäckning första året men begränsat skydd för viltet. Därför är det lämpligt att så den tillsammans med en kålväxt, honungsört eller hirs för skydd första året. Andra året blir sötväppling upp till 2 m hög med ett skyddande spärrgrenigt växtsätt. Blomningen är utdragen och väldoftande. Sötväppling är botaniskt en tvåårig växt men förnyar sig själv genom självsådd. Det är en kvävefixerande och anspråkslös växt för lätta, torra jordar. Sötväppling är rimligt lätt att etablera. Utsädesmängd 20 kg/ha. TKV 2 g. Jordärtskocka (Helianthus tuberosus) En allt populärare grönsak som förekommer i fältmässig odling i landskapet. Jordärtskocka erbjuder främst skydd under sommarhalvåret. Kulturen kan bli upp till tre meter hög. Vintertid erbjuder kronärtskocka inte lika bra skydd med av spår att döma håller viltet gärna till i vegetationen. Jordärtskockan bildar rotknölar som i storlek varierar från valnöt till äggstora i ändan av korta utlöpare. Viltet äter knölarna om de kommer åt dem. Genom att harva över raden när vädret tillåter hjälper man viltet att komma åt skockorna. Kvarglömda knölar övervintrar och förökar sig. Det är viktigt att tunna ut beståndet knölar i flerårig kultur för att den skall bibehålla växtkraften. Jordärtskocka blommar med liten solroslik blomma, men alla sorter hinner inte blomma. De trivs bäst på mullhaltig sandjord och växtplatsen bör vara varm och solig. Jordärtskocka planteras som potatis i 10 cm djupa fåror. Lämpligt radavstånd är cm med 2 3 knölar per meter. Utsädesmängd kg/ha. Jordärtskocka skall gärna gödslas och kupas. Jordärtskocka kan bli ogräsaktig. Käringtand (Lotus corniculatus) Långlivad torktålig baljväxt som passar I extensiv odling. Kvävefixerande. Passar där det blir för torrt och magert för klöver. Mycket smaklig för hjort, rådjur och hare. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1 g. Sådjup 1 2 cm. Lusernarter (Medicago sativa) Blålusern är en kvävefixerande baljväxt för lätta jordar med högt ph. Smaklig vacker vallväxt med högt proteinvärde. Välj Luzelle, den blåblommiga beteslusernen eller Karlu, den gulblommiga hybridlusernen. Karlu är vinterhärdig och tål en del blöta. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1,6 g. Sådjup 1 2 cm. Rörflen (Phalaris arundinacae) Rörflen är ett högvuxet, vassliknande gräs som ger gott skydd åt vilt. Speciellt är det ett omtyckt vinterskydd för fasaner och rapphöns. Anlägg smala remsor, som ger lä och/ eller fungerar som gångstråk i landskapet. Det är lämpligt att så med ordentligt radavstånd för att viltet skall kunna röra sig i grödan. Rörflen blir en halvmeter hög första säsongen och 1,5 m följande år. Sås den fläckvis i strandkanter skapar man vassruggar som änderna trivs i. Rörflen är viltväxande på näringsrik, fuktig mark i stora delar av landet. Den är ett flerårigt gräs och bildar bestånd genom underjordiska utlöpare. Rörflen är anspråkslös och uthållig i odling och startar tidigt på våren. Den tål torka och tillfällig översvämning. I början växer rörflen långsamt och därför är det viktigt att ha ogräsfri jord. Kan med fördel sås in med ettårig täckgröda. Utsädesmängd 15 kg/ha. TKV ca 1 g. Sådjup 1 2 cm.
6 ettåriga blandningar Väljer man att så en blandning av flera arter ökar odlingssäkerheten. Tanken är att blandningarna ger täckande vege tation under lång tid, gärna genom vin tern. Det i kombination med bra till gång på föda erbjuder goda jaktmöjlig heter. Älg, hjort och rådjur Älg är mycket förtjust i kålväxter, klöver och havre. Hjort äter vallväxter (i synnerhet klö ver), spannmål, raps, ärtor, majs, potatis, morötter och sockerbetor. Rådjur gillar späda örter och blad, har en blandad diet och äter upp till hundra olika arter under ett år. Bla n d n i n g sfö rs l a g Kålväxtblandning för viltåker Kålväxtblandning för allt vilt, fågel, hare och klövvilt. Blandningen ger intressant viltbete hela säsongen. Snabbväxande blandning som kan sås t o m början av augusti. Foderraps och sommarrova kommer snabbt. Vinterrova och oljerättika ger bete och skydd senare. Fungerar som räddningsplanka när viltåkern fallerar. Kålväxterna är näringskrä vande och blandningen måste gödslas för att bli bra ( kg N/ha). Foderraps 2 kg Sommarrova 2 kg Vinterrova 1 kg Oljerättika 1 kg Totalt 6 kg/ha Vickerblandning för viltåker Alternativ till kålväxtblandningen på marker som inte kvävegödslas eller kalkas. Har bättre tillväxt med tillskott av stallgödsel. Smaklig blandning med hög produktion under goda förhållanden. God torktålighet. Sådd dagar före önskat foderutnyttjande, från bör jan av maj till mitten av juli. Kan putsas efter fodervickerns blomning för att ge en bättre återväxt under hösten. Bra gröda som för frukt till kålväxter på viltåkern. Fodervicker 20 kg Luddvicker 20 kg Blodklöver 5 kg Totalt 45 kg/ha fågel Blandningarna för fältfågel är komponerade så att vegetationen bildar ett skyddande tak mot rovfågelangrepp, samtidigt som den är så gles att fåglarna o behindrat kan röra sig. Vegeta tionen ska innehålla växter som attraherar in sekter och snabbt blir torra efter regn. Använd nektar och pollenrika växter för ytor som an vänds för fågelutsättning och fröproducerande kulturer till höst och vinter för att ge mat åt fåg larna. Anlägg lagom tät vegetation i drevsträck orna. Ettårig fågelåker/växtföljds blandning Artrik blandning som ger bra föda och skydd åt fåglar. Blommar vackert under en lång period. Attraktiv även för en stor mängd insekter, humlor och bin. Kan eventuellt användas som fågelåker i EU ansökan. Vid sena sådder kan man även komplettera med 5 kg hirs per hektar. Blandningen är en bra omväxlingsgröda i både ekologisk och konventionell växtodling. Den innehåller enbart arter som är obesläktade med andra kulturväxter som spannmål, ärter, åkerbö nor, klöver, raps, potatis etc. Går bäst på inte allt för bördiga jordar. Kan sås från början av maj till början av juni. Blandningen övervintrar inte. Blålupin 25 kg Bovete 5 kg Honungsört 5 kg Oljelin 5 kg Solros frön (Hirs 5 kg) Kan även blandas med vårvete Totalt cirka kg/ha + solros Fasanblandning Ett till flerårig fältfågelblandning som ger pol len och nektar på sommaren, frö senare på hös ten och cikoria som växer upp andra året frön solros förhöjer intrycket. Sås när marken är varm. Rörflen sått i strängar ger ytter ligare vinterskydd. Cikoria 1 kg Magic Millet hirsblandning 10 kg Honungsört 2 kg Totalt 13 kg/ha + solros Helsäsongsblandning för fältfågel foto: olssons frö Bovete, senap och rättika producerar nektar. Hirs ger skydd och föda. Lin, senap och rättika har oljerika frön. Blandning med solros, honungsört och vete. Bovete 10 kg Magic Millet hirsblandning 5 kg Oljelin 10 kg Oljerättika 5 kg Vitsenap 1 kg Totalt 31 kg/ha
7 fleråriga blandningar Bla n d n i n g sfö rs l a g Slåtterblandning vilt utan rödklöver Denna slåtterblandning kan ligga längre än en rödklöverbaserad vall, ca 4 8 år. Grönmassan blir relativt torr. Går bra både till hö, hösilage och ensilage. Käringtand trivs bra även vid lägre tillförsel av näring. Käringtand 7 kg Svartkämpar handelssort 1,5 kg Kummin 1,5 kg Lusern 1 kg Vitklöver Sortblandning 1 kg Olssons Gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängs gröe 15%, eng rajgräs 10%) 4 kg Dansk Gräsblandning (eng rajgräs diploida 60%, timotej 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 10%) 4 kg Totalt 20 kg/ha Slåtterblandning vilt med rödklöver Slåtterblandning vilt med hög andel rödklö ver och bred sammansättning av arter. Går på varierande jordarter. Ger grönfoder med hög vattenhalt som attraherar älg och hjort. Välj högre gräsandel om ogrästrycket är högt. Vallen blir då även lättare att skörda. Kräver intensiv betning och/eller putsning för att trivas. Innehåller späda arter som tål mycket hårt betestryck i måttligt långliggan de vallar 4 8 år. Vitklöver Sortblandning 4 kg Käringtand 4 kg Kummin 2 kg Svartkämpar handelssort 1 kg Svartkämpar Tonic 1 kg Dansk Gräsblandning GEV 4 kg Rödsvingel 4 kg Totalt 20 kg/ha Betesblandning klöver/örter Högproducerande viltåker som innehåller art er med stor smaklighet. Ger hög avkastning redan under insåningsåret och därefter i minst tre år. Aggressiva arter med god konkurrens kraft mot ogräs. Cikoria går bäst på bördiga jordar och djupa leror. Svartkämpar går bäst på lite lättare jordar. Tacksam för gödsling med stallgödsel. Tål både putsning och hårt betes tryck. Har god förfruktseffekt. Rödklöver 3 kg Vitklöver Sortblandning 3 kg Cikoria Puna II 3 kg Svartkämpar 3 kg Totalt 12 kg/ha Skalbaggeåsar (beetlebanks) Skalbaggeås är en anlagd sträng med tuv artade gräs och örter i odlingslandska pet. Tanken är att skalbaggeåsen blir hemvist för jordlöpare och andra naturli ga fiender till bladlöss och andra skade djur. Gräsen kan kompletteras med blommande örter för att gynna humlor och vilda bin (pollinatörer). Mer information i ämnet finns i skriften Så anlägger du en skalbaggeås på Jordbruksverkets hemsida. Följande förs lag på blandning kommer därifrån: Timotej 5 kg Hundäxing 5 kg Baljväxt 1 kg (Rödklöver/Vitklöver/ Lusern) Cikoria 1 kg Honungsört 5 kg Totalt 17 kg Fältfågel och hare Bra året runt blandning som ger flerårigt vilt skydd. Skyddar även vintertid mot rovfågel. Producerar inte frö på samma sätt som de et tåriga blandningarna. Cikoria 4 kg Vitsenap 2 kg Honungsört 2 kg Totalt 8 kg/ha Andra tänkbara gräsarter är rörsvingel och ängssvingel. Rödklöver 5 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 1 kg Lusern 1 kg Cikoria Puna II 1 kg Kummin 1 kg Gräsblandning (ängssvingel och timotej) 5 10 kg Totalt kg/ha Betesblandning hjort ÄLG, Hjort och rådjur Cikoria är stjälkstyv och klarar snö och blåst bra. Här i en viltremiss. Går också att så i en skalbaggeås.
8 Blodklöver Bovete Käringtand Cikoria foto: annelunds gård foto:olssons frö Honungsört foto: olssons frö Honungsört
olssons frö Viltåkrar 2018 Placering av viltåker Val av skifte och etablering
olssons frö Viltåkrar 2018 Helsäsongsblandning för fältfågel. Placering av viltåker Anlägg viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskanter och läplanteringar, kring märgelgravar och
Läs merViltåkrar olssons frö
olssons frö Viltremiss i kanten av rapsåker. Från vänster: Sträng otröskad raps. Fodermärgkål i plantstadium och längst ut en rad solrosor. Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla
Läs merolssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker
olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merKonsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs mervallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor
Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne
Läs merOlssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor
Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel
Läs merOdla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merolssons frö Biväxter 2017
olssons frö Biväxter 2017 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollenet innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande
Läs merGynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan
Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från
Läs merolssons frö Vallfrö 2012
olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag
Läs merolssons frö Biväxter 2018
olssons frö Biväxter 2018 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollen innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merbetes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får
olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merMellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018
Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt Marcus Willert, HIR Skåne ÖSF-konferens 29 november 2018 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merolssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR tel
olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER gröngödsling VILTgrödor 2018BETES- BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som
Läs merBiodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Läs merOlssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR
Olssons Frö 2019 BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR Möt Olssons personal Bakre raden från vänster: Per Andersson, Magnus Brulin, Caroline Laurell,
Läs merOlssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor. tel
Olssons vallfrö 2017 betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som säljs i renvara...
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merEtablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merGynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merÄng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.
Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar
Läs merViltvård i odlingslandskapet
Viltvård i odlingslandskapet Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Viltvård i odlingslandskapet Markägare, brukare och jägare kan enskilt eller tillsammans bedriva viltvård inom lantbruket
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merNär jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merGynna mångfalden på kantzoner
Gynna mångfalden på kantzoner Foto: Petter Haldén Jordbruksinformation 19 2016 Denna skrift riktar sig till dig som vill utnyttja olika typer av kantzoner för att gynna den biologiska mångfalden. De regelstyrda
Läs merEtablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Läs merOlssons Frö 2011. Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling
Olssons Frö 2011 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag Allmänna
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merTrindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs merOdlingsbeskrivning för industrihampa
Odlingsbeskrivning för industrihampa Text & foto Jonas Ivarson HS Kristianstad 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel
Läs merOlssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor
Olssons vallfrö 2016 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2016 Arter
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merBlommande fältkanter. Ordlista
Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.
Läs merViltvård i odlingslandskapet
Viltvård i odlingslandskapet Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Viltvård i odlingslandskapet Markägare, brukare och jägare kan enskilt eller tillsammans bedriva viltvård inom lantbruket
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merProjekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar?
Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar? Sammanfattning av verksamheten t.o.m. oktober 2006 Syftet med första
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Läs merMiljöersättningar Minskat kväveläckage
Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs mer8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merHjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind
Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare Mats Höglind Hjälpsådd Insådd av nytt vallfrö i befintlig vall Plöjningsfri kompletteringssådd Foto: Geir Paulsen og Mats Höglind 2 Varför hjälpsådd/direktsådd?
Läs merBLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING
Utgivningsdatum 2018-02-28 BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING Text: Christina Winter BLOMSTERREMSANS FUNKTION Blommande växter lockar insekter och spindeldjur genom
Läs merOlssons Frö Betes- och slåttervallsblandningar. mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling
Olssons Frö 2010 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Innehåll gröngödslingsoch grönfoderväxter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag Allmänna
Läs merSamodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Läs merKontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling. Ett dokumentationsprojekt
Kontinuerlig hjälpsådd för uthållig ekologisk vallodling Ett dokumentationsprojekt 2011-2013 Innehåll Inledning och syfte med projektet 3 Tidigare erfarenheter från försök 4 Resultat Dokumentetionsprojekt
Läs merRAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald
RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET viktig biologisk mångfald 2 Världsnaturfonden WWF Åkerlandskapet viktig biologisk mångfald INNEHÅLL ÅKERLANDSKAPET VIKTIG BIOLOGISK MÅNGFALD... 4 ALLTFÖR ENSIDIGT FOKUS PÅ ATT
Läs merBibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs mer