Olssons Frö Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

Transkript

1 Olssons Frö 2011 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

2 Innehåll sortiment av ettåriga växter Vallfrösortiment blandningsförslag Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt... 8 Vallblandningar för fuktiga jordar...10 Lusernblandningar...11 Käringtandsblandningar...12 Betesblandningar mjölk och nöt...13 Höblandningar...14 Slåttervallsblandningar hästar...15 Betesvallsblandningar hästar...16 Intensiv lammproduktion...18 Extensiv lammproduktion...19 försäljningsvillkor...21 Fr v Gunnar Danielsson, Maria Holmberg, Monika Ahlström Olsson, Anna Jansson, Caroline Laurell, Birgitta Holmgren, Anna-Carna Nilsson, Poul Erik Ølgaard, Ann-Christin Ekberg och Per Andersson. På bilden saknas Magnus Brulin. Rådgivning och försäljning av vallfrö Gunnar Danielsson, Berghult, KOSTA Telefon, fax: , mobil: e-post: stig.gunnar.danielsson@telia.com Olssons Frö, Mogatan 6, S Helsingborg Telefon , fax info@olssonsfro.se Postgiro Bankgiro Försäljning i Danmark: Olssons Frö ab, tlf , info@olssonsfro.se Vi ordnar frakt, om Du inte vill göra det själv. Tänk på att vi inte försäkrar transporterna, och att Du står risken om något händer. När varorna kommer hem till Dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. Ibland packar vi flera sorter i samma säck. Öppna då och se så att allt är med! Är något sönder, reklamera direkt till åkaren! Under högsäsong har vi mycket att göra! Vill Du vara säker på att få Dina varor när Du vill ha dem är det ett måste att beställa i god tid! Ju förr dess bättre! Är Du osäker, fråga om aktuell leveranstid. Tänk på att transporten tar några dagar. Grafisk form: Birger Olsson Omslagsfoto: Gunnar Danielsson tryck: BI Reklam AB, Helsingborg 2011

3 Fodervicker Brassica Pasja FOTO: gunnar danielsson Honungsört foto: elin holmerin Caliente Bovete foto: gunnar danielsson

4 Sortiment av ettåriga växter Arter & sorter som säljes i renvara Art, sort, användning Kommentar GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda Alexandrinerklöver baljväxt, GF, GG 20 kg/ha Trifolium alexandrinum Blodklöver baljväxt, GF, GG 20 kg/ha Trifolium incarnatum Bockhornsklöver baljväxt, GF, GG 20 kg/ha Trigonella foenum-graecum Bovete Hanelka ört, GF, GG, V 60 kg/ha Fagopyrum esculentum Blålupin Galant, Viol baljväxt, GF, GG, V kg/ha Lupinus angustifolius Caliente Brand 119 Blandning av arter, S, 15 kg/ha Brassica ssp Fodermärgkål Caledonian kålväxt, GF, V 4 5 kg/ha Brassica oleracea var. acephala Foderraps/foderrova Brassica hybrider kålväxt, GF, V 6 kg/ha Interval, foderraps Brassica napus var. partim Pasja, brassica Brassica ssp Barkant, foderrova Brassica rapa Bra foderväxt, men även användbar till gröngödsling genom sin höga tillväxt, djupa rotsystem och snabba återväxt under varma sommarförhållanden. Samodlas ofta med ettåriga rajgräs. Högvuxet, öppet växtsätt. Passar bättre till slåtter än bete. Icke aggressiv och lätt att blanda med andra arter. I Centraleuropa har den fått stor användning som skyddsgröda vid blålusernsådd. Går bäst på väldränerade, någorlunda bördiga jordar med ph över 6,0. Tålig mot frost och torka under vegetationsperioden. Bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 grader. Passar bäst på lite torrare, näringsfattigare jordar. Relativt svag konkurrensförmåga mot ogräs i renbestånd. Lämplig att blanda med mer aggressiva arter. 2-årig. Övervintrar relativt bra i södra Götaland. Snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. Långsammare återväxt än persisk klöver och alexandrinerklöver. Aromatisk ettårig grönfoderväxt. Smaklig med högt fodervärde. Värmekrävande. Kan blandas med vicker och lupin. Näringsvärdet sjunker inte lika mycket vid blomning, som det gör för andra arter. Liknande krav på jord och näring som blålusern. Djupt rotsystem. Tålig mot värme och torka. En huvudskörd med svag återväxt. Är trots det svenska namnet inte släkt med klöver, utan med lusernarterna. Ympas med bakteriekultur för lusern. Snabbvuxen, lättodlad, gammal kulturväxt som passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga lättare jordar. Insektrik. Mycket snabb uppkomst. Aggressiv mot ogräs och växer sig hög. Som viltbete ger den bra skydd och mat åt fåglar och harar. En av de få kulturväxter som kan ta upp svårtillgängligt fosfor ur marken. Ej släkt med andra nyttoväxter. Lätt att bruka ner. Frostkänslig. Full blomning 55 dagar efter sådd, tröskmognad efter 75 dagar. Kan användas till grönfoder ihop med lupin eller vicker. Ensilering ca dagar efter sådd. Ingen återväxt efter skörd. Kraftig pålrot med god struktureffekt. Passar bäst på måttligt näringsrika jordar. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Gynnas av samodling. Till grönfoder kan man blanda den med bovete, vårsäd, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. Till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Intressant i växtföljden genom att den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker. Galant är en frodig, högvuxen, vitblommig sort. Den passar bäst för gröngödsling och grönfoder. Viol är en kort, oförgrenad blåblommig sort, med enhetligare mognad och lägre grönmasseskörd. Den passar bäst för tröskning och grönfoder. Blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). När calientesenapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a Storbritannien givit stora skördeökningar i potatis. Intressant förfrukt även till andra grödor som t ex jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver. Högavkastande ettårig kålväxt med mycket lång utvecklingsperiod till full skörd, 5 7 månader. Ger en huvudskörd men ingen återväxt. Mycket hög tillväxt i september oktober. Kan ersätta majs som högavkastande ensilageväxt på näringsrika, vattenhållande jordar. Kräver noggrann mekanisk eller kemisk kontroll av ogräsen. Används mest till ensilage och viltbete. Frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högavkastande, klumprotstolerant sort. Bättre smältbarhet på stjälken än hos äldre sorter. Finns även som betat frö. Snabbetablerade ettåriga kålväxter för bete, ensilage och viltbete. Kraftigt växtsätt med god ogräshämmande förmåga. Djuprotade arter som är effektiva på att ta upp näring och vatten ur marken. Trivs bäst vid god tillgång på kväve. Bra omväxlingsgrödor i växtföljder med mycket vall. Sådd från mitten av maj till början av september. Sådd cirka 8 veckor innan användning. Hög förstaskörd och 1 2 måttliga återväxtskördar. Mycket frosttålig sort. Sås ofta i blandningar med foderrova och ettåriga rajgräs. Används även i grönfoderblandningar med ärter, vicker och havre, s k Arons Blandning: havre 100 kg, ärter 50 kg, vicker 25 kg, foderraps 5 kg. Korsning mellan rova och kinesisk kål. Bladrik kålväxt med svag förstaskörd, men mycket kraftig och snabb återväxt efter betning. Första avbetning dagar efter sådd. Återväxtbetas med dagars mellanrum. Mycket bra mot fleråriga ogräs, som skräppa och kvickrot, genom kombinationen aggressivt växtsätt och mycket lång växtsäsong. Tålig mot torka och värme. Sådd cirka 8 12 veckor innan användning. Ingen återväxt. Flexibel skördetidpunkt genom att man kan skörda både bladen och rovan. Bättre sommartillväxt och foderkvalitet vid värme och torka än foderraps. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mycket hög huvudskörd vid riklig gödsling. Sås ofta i blandning med foderraps och ettåriga rajgräs. Kg frö/hektar: Foderrova 3 kg, foderraps 3 kg, italienskt rajgräs 10 kg Många gröngödslingsväxter bör putsas under blomningen för att inte ge problem med självsådd! Tänk på växtföljden, när kålväxter används som fånggröda/mellangröda!

5 Fodervicker Candy baljväxt,gf, GG, V 60 kg/ha Vicia sativa Gul sötväppling baljväxt, B, GG 20 kg/ha Melilotus officinalis Hampa, ört, F, E, kg/ha Cannabis sativa Honungsört (Phacelia) ört, B, GG, (GF) 12 kg/ha Phacelia tanacetifolia Italienskt rajgräs Fabio gräs, GG, GF kg/ha Lolium multiflorum Luddvicker Hungvillosa, baljväxt, GG, kg/ha Vicia villosa Oljelin, Taurus ört, B, GG kg/ha Linum usitatissimum Oljerättika kålväxt, GG, B, S kg/ha Raphanus sativus var oleifera Persisk klöver baljväxt, GG, GF 12 kg/ha Trifolium resupinatum Solros, Coralia, Tremia, Lilia, ört, V, GF frön/ha Helianthus annus Spånadslin ört, F, kg/ha Linum usitatissimum Subklöver baljväxt, GG, GF 20 kg/ha Trifolium subterraneum Vitsenap GG, B, S kg/ha Sinapis alba Westervoldiskt rajgräs, Alisca gräs, GF, GG, 20 kg/ha Lolium multiflorum var. westervoldicum Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. Bra fodervärde. Lättare att skörda än ärter genom sin torrare, luftigare struktur. Aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. Tål putsning. Bra torktålighet! Går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning. Hö, ensilage, bete och gröngödsling. Kan blandas med ettåriga rajgräs, vårsäd, lupiner och foderraps. Sådd fram till mitten av augusti. Fryser bort vid ca 10 grader. Vicker och vårsäd blandas 50 kg + 50 kg/ha. Kraftigvuxen 1 2 årig gröngödslingsväxt. Mycket högt förfruktsvärde genom sin goda struktureffekt, speciellt på lerjordar. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. Kräver bra utrustning för att kunna brukas ner. ph-värde över 6,2. God torktålighet, vinterhärdighet och tålighet mot stående vatten. Bra biväxt. Ej till foder. Ympas med bakteriekultur för lusern. Mångsidig användning som industrigröda eller energigröda. Högvuxen. Aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. Se för regelverk kring odling. Bin och humlors favoritväxt. Hög nektarproduktion. Intressant alternativ som fånggröda/mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Mycket snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Fryser bort under vintern. Svagt fodervärde. Kan användas som låg inblandning, 2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor. Bättre tillväxt och kväveupptagning än andra växter vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Betestålig. Passar bra i vinterhagar och rastgårdar för nöt. Sämre förstaskörd än westervoldiskt rajgräs men högre återväxtskördar. Övervintrar relativt bra i södra Götaland. Kan samodlas med westervoldiskt rajgräs och de flesta ettåriga baljväxter och kålväxter. Kungen bland gröngödslingsväxter. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs, ger mycket kväve till marken. Odlas oftast i renbestånd men kan också samodlas med rajgräs eller råg. Bör putsas minst en gång för att dess reviga växtsätt skall komma bäst till sin rätt. Frosttålig. God övervintring i Götaland. Oljelin är kortvuxna linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. Små krav på mark och gödsling. Sen mognad kalla år. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Kräver växtföljd! Snabbvuxen ettårig kålväxt. Bra mellangröda/fånggröda för att bekämpa ogräs, fånga kväve och förbättra markstrukturen. Djup pålrot och aggressivt, tätt växtsätt. Används även till nematodsanering och marksanering, biofumigation. Växer bäst på näringsrika jordar med god tillgång på vatten och näring. Gärna leror. Sås från början av april till slutet av augusti. Blommar efter 2 3 månader. Bra återväxt vid hög avslagning, cm. Fryser bort under vintern. Bör slås av efter blomning för att undvika självsådd. Sorter: Colonel, nematodresistent klass 1 och Defender, multiresistent. Går bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. Fryser bort under vintern. Högvuxen ettårig ört. Tålig mot torka och värme. Odlas oftast för fågelfrö, till vilt eller till blomförsäljning, dekoration i t ex gårdsbutiker. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. Blomning från 2 månader efter sådd. Linsorter med lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. Lågt fröubyte och få blommor per planta. Ettårig klöverart med lågt, tätt växtsätt. Lättodlad på de flesta jordar. Fryser bort över vintern. Passar bra i grönfoderblandningar som betas. Kan används i gångar och som marktäckning runt bärbuskar, grönsakskulturer, fruktträd. Betestålig. Används som saneringsgröda mot betcystnematoden, fånggröda/mellangröda samt bi och viltväxt. Bättre anpassad än oljerättikan till torrare, näringsfattigare jordar och sen sådd. Fryser bort under vintern. Tidigt sådd bör den slås vid blomning för att undvika självsådd. I motsats till oljerättikans kraftiga pålrot har vitsenapen ett rikt förgrenat, utspritt rotsystem i matjorden. Lämplig mellangröda som förberedelse till direktsådd på våren. Bör ej användas i växtföljder med andra kålväxter. Sorter: Accent, nematodresistent klass 1 och Albatross, med snabb tillväxt, för sena sådder. Ettårig variant av det italienska rajgräset. Det vanligaste gräset i både grönfoder och gröngödslingsblandningar. Kan också odlas som ettårig fodergröda i renbestånd, eller ihop med fodervicker, för bekämpning av skräppa. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Lång tillväxtperiod under höst och vinter. Dör först vid minusgrader. Effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten. Godkänd för fånggrödestöd efter grönsaker och potatis.

6 Vallfrösortiment Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Alsikeklöver baljväxt 10 kg/ha Trifolium hybridum Blålusern baljväxt 15 kg/ha Medicago sativa Cikoria ört 5 kg/ha Cichorium intybus Engelskt rajgräs gräs kg/ha Lolium perenne Getärt baljväxt 20 kg/ha Galega orientalis Gullusern baljväxt 20 kg/ha Medicago falcata Frida Creno Daphne Luzelle Puna Olsson Special sortblandning Rajgräs Slåtter sortblandning Gale Karlu Väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd- eller vitklöver trivs. Okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga ph-värden och fosforklasser. Blandningsförslag med alsikeklöver finns på sid 10. Frida är en tetraploid sort. Finns även som ekologiskt frö. Djuprotad, högvuxen baljväxt med säker avkastning även under varma och torra förhållanden. Känsligare än de flesta andra baljväxter för dålig dränering, markpackning och ph-värde under 6,0. Något långsam i starten men mycket hög avkastning under andra och tredje vallåret. Högt innehåll av vitaminer och mineraler. Blandningsförslag med lusern finns på sid 11. Ny polsk sort med god resistens mot vissnesjuka och nematoder. Av samma typ som Pondus, Nexus och Daisy d v s hög avkastning, snabb återväxt och relativt grov stjälk. Passar bäst till hetluftstorkning, hackat ensilage, fullfoder. Lång tillväxtperiod. Modern fransk ensilagesort från slutet av nittiotalet. Hög avkastning trots att det är en relativt, finstjälkig fodertyp. God resistens mot vissnesjuka och nematoder. Ger ett spädare, bättre packat ensilage än Creno. Daphne passar bra till rundbalsensilage, packat ensilage och hö. Betestålig fransk sort. Lägre, mer nedliggande växtsätt än föregående sorter. Kortare och spädare stjälk än Creno och Daphne. Bra betessort, men passar också bra till slåtter i mer extensiva skördesystem. Går i vintervila tidigt. Lämplig till både rundbalsensilage, hö och bete. Mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Djuprotad, torktålig och vinterhärdig. Trivs bäst på djupa, näringsrika jordar. Kvävegynnad. Högre avkastning i återväxten än kanske någon annan vallväxt. Mineralrik. Kräver hög betesbeläggning eller intensiv slåtter för att ge ett bra foder. Puna är en sort med god vinterhärdighet från Götaland till Norrland. Mycket hög avkastning på bördiga jordar i kortvariga vallar. Aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Hög avkastning, speciellt i återväxten. Passar bäst där vallarna används både till slåtter och bete eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivande jordar för att den skall trivas. Högre energihalt än andra gräs, men inte samma goda fiberkvalitet som timotej. Bred sortblandning med betoning på senare axgång. Något mer anpassad till bete än till slåtter. Hög andel täta diploida sorter med god uthållighet även i äldre vallar. Jämn avkastning över växtsäsongen. Tät, tramptålig blandning. Består av: Calibra, medelsen tetraploid 20 %, Cancan, sen diploid 40 %, Maurice, sen tetraploid 40 %. GEV-blandningen består av: Calibra medelsen tetraploid, 17 %, Herbie, sen diploid 17 %, Aberdart EKO, medelsen diploid 26 %, Cancan, sen diploid 17 %, Maurice, sen tetraploid 23 %. Tidigare axgång, glesare växtsätt och högre andel tetraploida sorter än föregående blandning. Avsedd främst för slåtter och 2-3 åriga vallar. Stort innehåll av marknadens mest högavkastande och vinterhärdigaste sorter. Består av: Kentaur/Calibra medelsen tetraploid 60 %, Foxtrot/Aberdart, sen diploid 40 %. GEV-blandningen består av: Calibra medelsen tetraploid 40 %, Aberdart medelsen diploid 40 %, Maurice, sen tetraploid 20 %. Djuprotad baljväxt med högt, kraftigt växtsätt. Långsam start men bildar med tiden täta bestånd. Gynnas av få skördar per år. Grov baljväxt som inte har de andra baljväxternas höga smaklighet. Liknande krav på jorden som lusern, men inte alls lika känslig. Som vallväxt används den i liknande blandningar som käringtand. Omtyckt i viltåkrar. Ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. God producent av nektar och pollen. Uthållig även utan slåtter. Ympas med speciell bakteriekultur. Karlu är en mycket vinterhärdig, uthållig, estnisk lusernsort som bildar permanenta bestånd med hjälp av underjordiska utlöpare. I förstaskörden har den, i jämförelse med blålusernen, senare blomning och ett mer nedliggande, bladrikt växtsätt. Långsammare återväxt än blålusern. Gullusern passar bäst i långliggande, permanenta vallar, i betesvallar och i lusernvallar med färre skördar och lägre gödsling. Liknande krav på jord som blålusern.

7 Art sort kommentar Humlelusern baljväxt 12 kg/ha Medicago lupulina Hundäxing gräs, 20 kg/ha Dactylis glomerata Kummin ört 8 kg/ha Carum carvi Käringtand baljväxt 12 kg/ha Lotus Corniculatus Pimpernell, ört, 15 kg/ha Sanguisorba minor Rödklöver, baljväxt kg/ha Trifolium pratense Rödsvingel gräs, 20 kg/ha Festuca rubra Rörsvingel gräs 25 kg/ha Festuca arundinacea Virgo Pajbjerg Amba Niva Donata Volhouden Oberhaunstaedter handelssort Titus, tidig tetraploid, Taifun, tidig tetraploid Sara, medelsen tetraploid Gondolin Används mest till hö eller bete. Späd bladmassa med tunna stjälkar som är lätt att torka till hö. Liknande krav på jord som blålusern, men trivs bättre på mer näringsfattiga jordar. Passar bäst i extensiva skördesystem. Bra samodlingsväxt med käringtand. Kan även användas som ettårig gröngödslingsväxt. Den sort vi säljer heter Virgo Pajbjerg. Torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. Gynnas av värme och torka. Lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. Långsam etablering men därefter mycket uthållig. Används mest till slåtter men vissa sorter passar också bra till bete. Tidig dansk sort med liknande avkastning och tidighet som Dactus. Passar bra i renbestånd men är svår att blanda med andra arter pga sin tidiga axgång. Medelsen högavkastande polsk sort med 5 6 dagar senare axgång än Amba och Dactus. Passar bra att blanda med blålusern genom sin något senare axgång. Bra kombination av hög avkastning och hög foderkvalitet. Sen sort som går i ax cirka 10 dagar senare än Amba. Lägre avkastning än Niva men mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Anpassad till både slåtter och bete. Passar bra att blandas med rajgräs, vitklöver, timotej etc. Lagom är att blanda in 5 10 % av Donata. Trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speciellt kyliga vårar. Ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret. Utvecklar sig långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. Uthållig. Passar bra till såväl hö, ensilage och bete. Lätt att samodla med gräs och baljväxter. Volhouden är en sort med god fältgrobarhet, hög och uthållig produktion. Käringtand har ett bra allmänt odlingsvärde i östra Götaland och Svealand, där dess goda produktionsförmåga vid värme och torka, kommer väl till sin rätt. Bättre anpassad än klöverarterna till låg näringstillförsel. Smaklig. Mer lättorkad till hö än andra baljväxter. Ympas med speciell bakteriekultur för käringtand. Mer om käringtand finns under käringtandsblandningar på sid 12. Oberhaunstaedter har högre avkastning och bättre uthållighet än marknadens övriga käringtandssorter. Hög halt av kondenserade tanniner. Högre proteinkvalitet än andra vallväxter, både som ensilage och i betet. Torktålig och vinterhärdig. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensitet. Svag konkurrenskraft vid intensiv betning och täta vallar. Rik på mineraler och vitaminer. Snabb etablering och hög produktionsförmåga i 2 3 åriga vallar. Mindre nogräknad på jord, dränering, temperatur och ph än vitklöver och lusern. Går bra på de flesta jordar. Överlägsen blålusern på kalla, fuktiga jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under grader. Betydligt högre kalcium och magnesiuminnehåll än gräsen. Tidig klöver. Något svag första skörd, men mycket höga återväxtskördar. Intressant sort till ensilage genom dess höga ts-halt i både förstaskörd och återväxt. God sjukdomsresistens. Tålig mot intensiva skördesystem och betning. Finns endast som ekologiskt frö. Tidig rödklöversort. Ny tysk sort som är en förbättring av Titus, med högre skördenivå och bättre sjukdomsresistans. Blommar runt 10 juni i Götaland, d v s samtidigt med timotejens och de sena engelska rajgräsens axgång. Snabb återväxt och tålig mot många skördar per år. Högavkastande rödklöversort för intensiv ensilageproduktion och intensiv betesskötsel. Konkurrenskraftig svensk sort med hög skörd och god uthållighet. Blommar cirka dagar efter Taifun. Bladrik, frodig återväxt. God anpassning till två- och treskördesystem. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Anspråkslös, härdig gräsart för betesvallar och grönytor. Konkurrenssvag. Täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. Sprider sig med utlöpare. Används även som fånggröda i spannmål. Högavkastande vinterhärdig art som tål både översvämning och torka. Något långsam etablering och svag förstaskörd, men mycket höga återväxtskördar. Högre totalskörd än nån annan vallväxt från och med andra vallåret. Sprider sig med utlöpare. Bildar med tiden täta bestånd som är mycket tramp- och beteståliga. Betydligt större och djupare rotsystem än andra gräs. Används till både bete och slåtter. Växer bäst på bördiga, näringsrika jordar, gärna leror. Intressant alternativ till ängssvingel i de flesta vallbland- Forts nästa sida

8 Vallfrösortiment, forts Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Rörsvingel, forts ningar. Bra komplement till timotej genom sin goda återväxt och marktäckning. Liknande foderkvalitet som ängssvingel och hundäxing. Lägre proteinhalt än andra gräs. Svartkämpar ört 10 kg/ha Plantago lanceolata Timotej gräs 12 kg/ha Phleum pratense Vitklöver baljväxt 5 kg/ha Trifolium repens Ängssvingel gräs 20 kg/ha Festuca pratensis Kora Lancelot Lischka Comer Tenho Nuutti Klondike, storbladig Vitklöver sortblandning Preval, Norild Tjeckisk sort som är marknadens mest odlingsvärda rörsvingel/rörsvingelhybrid. Betydligt bättre avkastning och uthållighet än Swaj i Götaland och Svealand. Något högre avkastning än Hykor i Götaland men betydligt bättre vinterhärdighet och avkastning än Hykor från Svealand och norrut. Några dagar senare axgång än Hykor och bättre smältbarhet av fibern. Idealisk vallväxt för svagt gödslade, långliggande vallar. Kan liksom vitklövern sprida sig, och med tiden bilda täta bestånd. Mycket jämn avkastningsrytm från vår till sen höst. Tålig mot värme och torka. Lättorkad till hö. Betestålig. Bättre än gräsen på att ta upp kväve från djupare jordlager. Mineralrik. Högre innehåll av natrium och kobolt än både rajgräs och vitklöver. Lika hög halt som vitklöver av calcium, koppar och zink. Nyttig insektsväxt som blommar från maj till september. Lancelot är förädlad ur vilt material för mer upprätt växtsätt, större bladstorlek och högre avkastning. Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på vatten och kväve. Högre förstaskörd än andra vallväxter, speciellt kalla vårar. Växer bra vid låga temperaturer. Känsligare än rajgräs och rörsvingel för kör-, betes- och torkskador. Svarar bra på hög kvävetillförsel. Bättre fiberkvalitet än andra gräs. Vinterhärdig och uthållig men svag konkurrenskraft mot kvickrot, maskros etc. Tidig tysk sort. Hög avkastning och snabb återväxt. Tålig mot intensivt utnyttjande. Aggressivt växtsätt med bra konkurrensförmåga mot andra arter. Något senare axgång och bättre kvalitet än Grindstad. Finns även som ekologiskt frö. Tidig belgisk sort av samma typ som Lischka. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Någon dag senare i axgång än Lischka. Konkurrensstark, aggressiv sort väl anpassad för intensiv vallodling. Den bästa timotejsorten för bete. Uthållig sort. Finns även som ekologiskt frö. Ny finsk sort av s k Norrlandstyp som ersätter Tammisto. Klassisk timotejtyp med hög förstaskörd av bra kvalitet och relativt svag återväxtskörd. Några dagar senare än Lischka i axgång. God härdighet i Svealand och Norrland. Passar bäst i en- och tvåskördesystem. Finns endast som ekologiskt frö. Nuutti (uttalas nootti, finska för Knut). Ny finsk sen sort av s k Norrlandstyp. Hög förstaskörd med mycket god smältbarhet. Långsammare återväxt än Lischka och Comer och cirka 5-8 dagar senare axgång. Passar bäst i en- och tvåskördesystem. Bra samodlingssort till käringtand Oberhaunstadter. Den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. Bra komplement till rödklövern i slåttervallar genom sin bättre återväxt och högre avkastning i äldre vallar. Gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. Svag tillväxt vid temperaturer under grader. Betydligt mer mineralrik än gräsen. Högt innehåll av calcium, koppar och zink. Storbladig sort med marknadens högsta avkastning. Högre förstaskörd och snabbare etablering än andra sorter. Bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhållanden. Består av Klondike, storbladig 60 %, Riesling, storbladig 20 %, Rivendel, småbladig 20 %. Riesling har något mindre bladstorlek än Klondike. Den har relativt svag förstaskörd, men mycket höga återväxtskördar. Rivendel är en småbladig sort med god vinterhärdighet. Hög förstaskörd för en så småbladig sort. Finns även som GEV-blandning. Uthålligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Ersätts alltmer av rörsvingel, som har liknande kvalitet, men högre avkastning och bättre förmåga att konkurrera med gräsogräs och maskrosor. Preval och Norild är uthålliga sorter med god avkastning från Götaland till Norrland. Preval finns som ekologiskt frö.

9 Artblandningar Art sort kommentar Dansk gräsblandning kg/ha Olssons gräsblandning 20 kg/ha 36 % Lasso (Aberdart), eng rajgräs, sen/medelsen diploid 24 % Cancan, eng rajgräs, sen diploid 15 % Dolina (Motim), timotej, medelsen 10 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel 20 % Lischka (Dolina), tidig timotej 17 % Haukila, medelsen timotej 8 % Motim, sen timotej 10 % Maurice (Lasso), engelskt rajgräs, sen tetraploid/diploid 15 % Norild (Preval), ängssvingel 15 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel Tät, tramptålig gräsblandning med snabb etablering, god återväxt och lång tillväxtperiod under hösten. Väl anpassad till både slåtter och bete. Avsedd att ingå som del i betes eller ensilageblandningar. God uthållighet och tramptålighet genom den höga andelen diploida rajgräs. Bred sammansättning av arter och sorter. God vinterhärdighet från Götaland till Svealands slättbygd. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Avvikande sorter i GEV-blandningen inom parentes Gräsblandning med hög timotejandel och låg rajgräsandel. Jämfört med föregående blandning har den bättre vinterhärdighet och bättre anpassning till kalla jordar, låg näringstillgång och lågt ph-värde. Den passar något bättre till slåtter än till bete. Lättorkad till hö. Innehåller en blandning av timotej av olika tidighetstyper. Uthållig genom den höga andelen ängsgröe och rödsvingel. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning ( GEV). Avvikande sorter i GEV-blandningen inom parentes. Färdig vallblandning Rödklöverblandning 3 GEV 20 kg/ha Bakteriekulturer 8,5 % Ilte, rödklöver, tetraploid 4 % Titus EKO, rödklöver, tetraploid 8,5 % Riesling EKO, vitklöver, storbladig 4 % Klondike, vitklöver storbladig 25 % Foxtrot, engelskt rajgräs, sen diploid 20 % Calibra EKO, engelskt rajgräs, medelsen diploid 30 % Lischka EKO, timotej Färdig vallblandning för ensilage eller ensilage plus betning i ekologisk odling på normala jordar. Högt innehåll av en tidig, aggressiv timotejsort ger goda möjligheter för en hög gräsandel även vid rätt låga kvävenivåer. Bred blandning av mycket högavkastande vitklöver och rajgrässorter. Uthållig, slitstark blandning genom den höga andelen diploida rajgräs. Sortval inriktat på ett brett skördefönster. Första skörd normalt cirka 5 7 dagar senare än med traditionella ensilageblandningar. Bakteriekultur Används till dessa arter Hur man ympar Lusern Käringtand Getärt Lupin Blålusern Gullusern Humlelusern Gul sötväppling Bockhornsklöver Käringtand Getärt Blålupin Bakteriekulturen säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa t ex 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur till 5 kg frö. Tag 0,15 0,5 deciliter vatten/kg frö. Den lägsta mängden vid t ex käringtand i renbestånd. Den högsta mängden när t ex käringtandfröet utgör mindre än 30 % av vallfröblandningens totala vikt. Blanda vattnet med torvkulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först var art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda sen ihop alla fröerna i vallblandningen med varandra. Låt gärna blandningen stå i timmar efter ympning. Max 2 4 dagar. OBS Kallt och mörkt. Hi-Stick Inoculant. 1 påse räcker till kg frö. Torrympas normalt, d v s påsens innehålls rörs ut i fröet. Kan även våtympas. Anses ge något säkrare resultat. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. Rör till en grötliknande massa. Blanda väl med fröet.

10 Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt Blandningsförslag 2011 Artrika blandningar med ett brett innehåll av gräs, baljväxter och örter. Näringsmässigt ger de ett vallfoder med en bred sammansättning av olika mineraler, fibrer, protein och kolhydrater. God anpassning till variationer i väder, jord och gödsling genom sin varierande sammansättning. Innehåller även djuprotade arter, t ex cikoria, svartkämpar och kummin, som har god förmåga att ta upp kväve från djupare nivåer än gräsen. Val av blandning Rörsvingelblandning 1 och Rörsvingelblandning 2 har hög timotejandel, 45 respektive 55 %. De passar bäst på jordar med god vattenhållande förmåga, som sällan torkar ur. De kräver god tillgång på kväve och svarar bra även på höga kvävegivor. God vinterhärdighet i hela Götaland och Svealand. Tåligare än de andra blandningarna nedan mot stående vatten Rörsvingeln är ett bra komplement till timotejen genom sin bättre återväxt och goda marktäckning, speciellt i äldre vallar. Rörsvingeln kräver dock bördiga jordar och ett intensivt skördesystem för att ge ett bra vallfoder. Rödklöverblandning 5 är en mer artrik blandning och innehåller två baljväxter, tre gräs och tre örter. Den lägre timotejandelen, 35 %, och den mer varierade artsammansättningen gör den bättre anpassad till både torrare och mer näringsfattiga jordar än föregående blandningar. Den höga andelen baljväxter och örter ger en jämnare tillväxt under växtsäsongen, bättre tålighet mot värme och torka och högre mineralhalt i fodret. Rödklöverblandning 3,4 och 6 innehåller ingen rörsvingel, men däremot lite mer av engelskt rajgräs. Kräver inte lika intensivt skördesystem som föregående blandningar. Rödklöverblandning 3 och 4 är rajgräsrika blandningar som passar bra om man vill blanda slåtter och bete Rödklöverblandning 6 är en blandning utan vitklöver. Den är främst avsedd för kortvariga slåttervallar, 1 2 år. Rödklöverblandning 7 och 8 är tänkt för vallar som man vill skall ligga längre än tre år. Rödklöverblandning 7 innehåller en bred sammansättning av olika gräs. Det gör den väl lämpad för bra gräsjordar med varierande bördighet och markförhållanden Rödklöverblandning 8 är en vinterhärdig blandning med en högre andel av baljväxter och örter än tidigare blandningar. Den passar bättre på lite mer näringsfattiga jordar, eller när man inte har så stor tillgång på gödsel och växtnäring. Ett bra alternativ även i mer extensiva skördesystem. För mer långliggande slåttervallar se även lusernblandning 6 på sid 11. Rörsvingelblandning Lusern är en intensiv, högavkastande, torktålig vallblandning för väldränerade, bördiga jordar främst i södra och östra Götaland och östra Svealand. Innehållet av både rödklöver och blålusern ger en hög och jämn avkastning av baljväxter i alla tre vallåren. Hög andel torktåliga arter. Proteinblandning innehåller en stor andel av både rödklöver och blålusern. Blålusernens torrare grönmassa och höga stjälkandel är ett bra komplement till rödklöverns blöta fiberfattiga struktur. Proteinblandning passar bäst ihop med majs eller som tillväxtfoder till nöt och lamm. På bra lusernjordar kan man ha större andel lusern, på bra rödklöverandelar större andel rödklöver. För mer blandningsförslag med lusern se sid 11 i katalogen. Käringtand är en annan intressant vallväxt, speciellt genom sin bättre proteinkvalitet än andra vallväxter Käringtandsblandning 1 är en enkel blandning mellan käringtand och timotej. Den är bättre anpassad än de föregående blandningarna till tvåskördesytem, och låg till måttlig näringstillförsel. För mer blandningsförslag med käringtand se sid 12. foto: annika arnesson Rörsvingel- Rörsvingel- Rödklöver- Procent blandning 1 blandning 2 blandning 5 rödklöver vitklöver timotej rörsvingel eng rajgräs ängsvingel hundäxing cikoria svartkämpar 3 kummin 3 pimpernell 3 käringtand blålusern Summa Kg/ha

11 Rödklöver- Rödklöver- Rödklöver- Rödklöver- Rödklöver- Rörsvingel- Protein- Käringtandsblandning 4 blandning 3 GEV blandning 6 blandning 7 blandning 8 blandning lusern blandning blandning , , , , Utsädesmängd: Tyvärr sås de flesta vallar idag med 20 kg/ha. Detta oavsett skötsel, anläggningsteknik, vallens liggetid och ogrästryck. De flesta praktiska erfarenheter tyder dock på bättre vallodling och bättre ekonomi med en högre grad av anpassning av utsädesmängden till olika förhållanden. Även om den teoretiska skördenivån påverkas lite, eller inget alls av förändringar i utsädesmängden, har denna stor betydelse för vallens liggetid och vallens ogräskonkurrerande förmåga. Låga utsädesmängder i kortvariga vallar och med lite ogräs. Högre utsädesmängd i långliggande vallar och med mer ogräs. Riktlinjer, utsädesmängd för allmänna ensilageblandningar och blandningar sid kg/ha extensiv odling kg/ha 1 2 åriga vallar, lite ogräs, extensiv odling med normala ogräsmängder kg/ha 3-årsvallar lite ogräs, normal skötsel kg/ha 3 4 årsvallar, stort ogrästryck av gräsogräs, skräppa, behov av högt förfruktsvärde från vallen kg/ha 3 5 årsvallar, behov av mycket högt förfruktsvärde av vallen, mycket stort ogrästryck av gräsogräs, skräppa Olika insåningsmetoder Vid insåning i spannmål till mognad används kg/ha. Vid insådd i renbestånd eller sådd i grönfoderblandning kg/ha. Radsådd eller bredsådd Bredsådd ger ett bättre bestånd vid alla utsädesmängder. Ju högre utsädesmängd, desto större fördelar med bredsådd. Vid radsådd och mängder över 24 kg/ha bör vallfröet sås i kors i två omgångar.

12 Vallblandningar för fuktiga jordar För att få rätt vallblandning till fuktiga och dåligt dränerade jordar, kan man generellt dela in dessa jordar i tre grupper: Grupp A: Morän och grova jordar med medelhög mullhalt och dålig dränering. Vanligt på sydsvenska höglandet och i norra Svealand. Den ständiga utvaskningen av jorden leder till lågt ph-värde och låg fosforklass. Grupp B: Dåligt dränerade leror och gyttjeleror. Här är det verkliga vattenöverskottet ofta litet, men läget i terrängen och jordartens dåliga genomsläpplighet, gör att många vallväxter påverkas negativt. Det är för blött när det regnar mycket och för torrt vid torka. Grupp C: Mulljordar i Svealand Blandningsförslag 2011 Vallblandning 1 för fuktiga jordar Alsikeklöver 3 kg käringtand 2 kg vitklöver 2 kg cikoria 1 kg timotej 5 kg rörsvingel/ängssvingel 5 kg Totalt 19 kg/ha Vallblandning 2 för fuktiga jordar Alsikeklöver 5 kg timotej 13 kg rörsvingel 2 kg Vallblandning 3 för fuktiga jordar Vitklöver/Alsikeklöver 2 kg rörsvingel 5 kg timotej 5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 22 kg/ha Rörsvingelblandning 3 Vitklöver/Alsikeklöver 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg Vallblandning 4 för fuktiga jordar Alsikeklöver 2 kg vitklöver 2 kg kummin 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha Käringtandsblandning 1 Käringtand 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha Alternativet med rörsvingeln ger bättre slitstyrka och uthållighet. Vallblandning 2 för fuktiga jordar är en enkel timotejrik blandning med hög andel alsikeklöver. Passar bra på jordar där man vet att alsikeklövern trivs. Vill man kombinera slåtter med betning, eller som rena betesvallar, är Vallblandning 3, Vallblandning 4 och Rörsvingelblandning 3 de bästa alternativen. De innehåller såväl timotej som mer tramptåliga arter som rörsvingel, rödsvingel och ängsgröe. Vallblandning 3 har högre andel timotej, Vallblandning 4 har högre andel baljväxter och örter och Rörsvingelblandning 3 har högre rörsvingelandel. Grupp B är normalt bra jordar för Käringtandsblandning 1. Käringtanden är den uthålligaste baljväxten vid kombinationen översvämning på våren och torka på sommaren. För mer blandningar med käringtand se sid 12. Det låga ph-värdet och den goda kvävetillgången gör Grupp C till svåra jordar för baljväxterna men goda för gräsen. Långliggande vallar utvecklas tyvärr ofta mot renbestånd av kvickrot. Det är viktigt att ha tillräckligt med aggressiva täta gräs som rörsvingel och ängsgröe i blandningen för att kvickroten inte skall få fäste. Använd gärna ettåriga blandningar med westervoldiskt rajgräs och fodervicker regelbundet i växtföljden för att få ner andelen gräsogräs. Vallblandning 3 för fuktiga jordar är en gräsrik blandning. Den innehåller vitklöver/alsikeklöver 9 %, timotej 43 %, rörsvingel 23 %,ängssvingel 7 %, rödsvingel 7 %, ängsgröe 7 % och engelskt rajgräs 4 %. Rörsvingelblandning 3 passar bäst för långliggande vallar på relativt näringsrika, dåligt dränerade jordar. Den innehåller vitklöver/alsikeklöver 11 %, timotej 16 %, rörsvingel 54 %, ängssvingel 5 %, rödsvingel 5 %, ängsgröe 5 %, engelskt rajgräs 4 %. Vid alla sådder i grupp A och C är det viktigt att inte använda för låg utsädesmängd. Ogrästrycket är ofta mycket stort. Val av blandning Grupp A är lämpliga jordar för de blandningar som innehåller alsikeklöver. Vallblandning 1 för fuktiga jordar är en artrik blandning som ger en bra bild av hur vattenförhållandena ser ut i jorden. Är det mycket dåligt dränerat, blir det enbart alsikeklöver och timotej, med bättre dränering kommer vitklöver, cikoria och kummin in. foto: kjell sjelin 10

13 Lusernblandningar Torktåliga, långliggande vallar till slåtter och bete. Kräver ett ph-värde över 6,0 och har större krav på dränering än klöverrika vallar. Anpassa sortvalet i lusern och hundäxing efter vallens förutsättningar Bra vinterfoder till de flesta djurslag, får, häst, nöt Om man inte odlat lusern förut Blålusern har genom sitt djupa rotsystem, betydligt mer specifika krav på mark och dränering än andra vallväxter. Har man inte odlat blålusern förut är det oftast bäst att använda ett blandningsförslag där det finns fler baljväxter än lusern, t ex Lusernblandning 6 eller Rörsvingelblandning Lusern. Man kan även ta en annan blandning men då byta ut hälften av blålusernen mot käringtand eller rödklöver i blandningen. Käringtand växer ofta bra på jordar som är för kompakta, dåligt dränerade eller har för lågt ph-värde för lusernen. Rödklöver växer bra på jordar som är för kalla och har för lågt ph-värde för lusern. Ympning med bakteriekultur är en annan viktig faktor för snabb och säker etablering. För mer om ympning se sid 7 i katalogen. Blålusern störs också mer av markpackning än andra baljväxter. En annan indikation på hur lusernen kan trivas är hur andra vallväxter trivs. Jordar med god vattenhållande förmåga och som ger höga skördar av vitklöver och timotej är sällan bra lusernjordar. Sortval i blålusern och hundäxing Både i blålusern och hundäxing är det en stor skillnad på hur olika sorter fungerar i Blandningsförslag 2011 Lusernblandning 7 Blålusern 17 kg hundäxing 2 kg timotej 1 kg Totalt 20 kg Gotlandsblandning Blålusern 12 kg hundäxing/rörsvingel 8 kg Lusernblandning 5 Blålusern 9 kg hundäxing 4 kg rödklöver 1 kg käringtand 1 kg humlelusern 1 kg eng rajgräs 1 kg timotej 1 kg Rörsvingelblandning Lusern blålusern 5 kg rödklöver 2 kg timotej 6 kg rörsvingel 3 kg engelskt rajgräs 2 kg cikoria 1 kg Lusernblandning 3 Blålusern 8 kg rödklöver 2 kg timotej 3 kg rörsvingel 3 kg eng rajgräs 2 kg hundäxing 2 kg blandningen. Det är viktigt att använda rätt sort med tanke på skördeteknik, betning, foderkvalitet och avkastningskrav. Av hundäxingsorterna är den sena sorten Donata oftast den som passar bäst för samodling med lusern. Den är inte så aggressiv och går i ax mera samtidigt med lusernens blomning. För blålusern kan man också använda de närliggande arterna gullusern och humlelusern i blålusernens ställe i blandningsförslagen. För mer detaljerad information om årets sorter och arter se vallfrösortiment 2011 på sid 4-6. Att välja blandning Gotlandsblandning, Lusernblandning 5 och Lusernblandning 7 innehåller hög andel blålusern och används mest på torra, lite näringsfattiga jordar. De går också bra på mer näringsrika jordar när man vill ha hög andel lusern i fodret. Vill man ha riktigt hög lusernandel i vallen använder man Lusernblandning 7. Den är en blandning av 85 % blålusern och 15 % gräs Gotlandsblandning är en blandning av 60 % blålusern och 40 % gräs. Vid högre näringstillgång har man mer rörsvingel, vid lägre näringstillgång mer hundäxing Lusernblandning 5 liknar Gotlandsblandning men är en mer artrik blandning som innehåller fyra baljväxter, tre gräs och två örter. Den passar bra även på mer varie- Lusernblandning 6 Blålusern 5kg käringtand 5 kg timotej 6 kg ängssvingel 1 kg pimpernell 1 kg Proteinblandning Blålusern 8 kg rödklöver 8 kg svartkämpar 4 kg timotej 2 kg eng rajgräs 2 kg Totalt 24 kg/ha foto: kjell sjelin rande jordar och under varierande förhållanden. Rörsvingelblandning Lusern och Lusernblandning 3 innehåller en blandning av rödklöver och blålusern som baljväxter. De passar bäst i mer intensiva skördesystem på jordar med bättre tillgång på vatten och kväve, än de tre föregående blandningarna. Rörsvingelblandning Lusern är en intensiv ensilageblandning med 30 % timotej och 25 % blålusern. Lusernblandning 3 innehåller mer torktåliga gräs, mindre timotejandel och en större andel lusern. Den är en lite mer torktålig blandning, men passar också bättre när man vill ha en högre lusernandel i vallen. Lusernblandning 6 är en blandning med hög andel av blålusern, käringtand och timotej. Den är inte lika torktålig som tidigare blandningar. Däremot är den ett bra alternativ som långliggande slåttervall på jordar med relativt normal vattenhållande förmåga och bördighet. Den höga baljväxtandelen gör den väl anpassad även till låga gödselgivor. Kan bli mycket uthållig på rätt jordar. Proteinblandningen innehåller en hög andel av rödklöver och blålusern. Blålusernens torrare grönmassa och höga stjälkandel är ett bra komplement till rödklöverns blöta fiberfattiga struktur. Proteinblandning passar bäst ihop med majs eller som tillväxtfoder till nöt och lamm. På bra lusernjordar kan man ha större andel lusern, på bra rödklöverandelar större andel rödklöver. 11

14 Käringtandsblandningar Högre kvalitet men lägre kvantitet än andra blandningar. Kombinerar hög baljväxtandel med att vara lättbärgad till hö. Ett alternativ där brist på vatten eller näring gör att klöverarterna inte fungerar så bra. Till lerjordar med svag gödsling i södra och östra Sverige. Blandningsförslag 2011 Käringtandsblandning 1 Käringtand 8 kg timotej Olssons Gräsblandning 10 kg Totalt 18 kg/ha Käringtandsblandning 2 Käringtand 10 kg humlelusern 3 kg svartkämpar 1kg Hundäxing Donata/Olssons gräsblandning (se sid 7)/5 kg Totalt 19 kg/ha Käringtandsblandning 4 Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha Käringtandsblandning 5 Käringtand 5 kg timotej 8 kg eng rajgräs 7 kg Användning: Ovanstående blandningar är specialblandningar som i första hand används för sitt höga fodervärde. Den högre proteinkvaliteten gör de speciellt lämpade till djur med höga krav på grovfodret, som till exempel yngre nöt, avvanda lamm och högmjölkande kor. Blandningarna är bra som komplement till foderstater med hög Käringtandsrik återväxt andel lättlösligt protein. Används till såväl hö, ensilage som rotationsbetning. Krav på växtplats: Enkelt uttryckt växer käringtanden normalt bra där vitklövern växer dåligt. D v s på grova torra jordar och vissa lerjordar. Käringtanden har ett bra odlingsvärde i östra Sverige, där dess goda produktion vid värme och torka kommer väl till sin rätt. Den goda konkurrensförmågan på lerjordar förstärks ytterligare av tåligheten mot dålig dränering, lågt ph-värde och markpackning. Konkurrenskraften mot andra baljväxter, ökar normalt med lerhalten i jorden. Krav på gödning: I motsats till klöverarterna är käringtandens rotsystem mycket djupt, fintrådigt och bäst ägnat åt att ta upp lågt koncentrerad näring från en stor jordvolym. Rotsystemet är alltså dåligt anpassat till att ta upp koncentrerad näring i de översta 5 10 centimeterna av matjorden. Detta oavsett om näringen kommer från handels- eller stallgödsel. Foderproduktion: Vid utfodring med stora mängder vallfoder till idisslare, är det ett problem att proteinet hos de flesta vallväxter utnyttjas relativt ineffektivt av djuren. I genomsnitt når bara 30 % av växtproteinet tunntarmen för absorption. Medräknat mikrobproteinet, är det oftast bara foto: gunnar danielsson 65 % av proteinet som går in i djuret som är tillgängligt för absorption i tunntarmen. För käringtandssorter som Oberhaunstaedter är den här utnyttjandegraden betydligt högre. Cirka 50 % av växtproteinet kan nå tunntarmen. Inräknat mikrobproteinet, kan utnyttjandegraden vara %. Trots att skillnaden kan verka liten har detta stor betydelse för många olika aspekter av animalieproduktionen: Bättre foderomvandlingsförmåga. Nya Zeeländska försök har visat en 25 % bättre foderomvandlingsförmåga för mjölkkor som utfodras med käringtand, jämfört med mjölkkor som utfodras med vitklöver, vid samma mjölkproduktion i liter/dag. Ökad tillväxt hos växande idisslare, ökad ullproduktion hos lamm samt ökad muskelansättning hos växande idisslare. I försök har tillväxtökningarna varit i genomsnitt 0 15 %. Ett samband finns förmodligen med ovanstående punkt. Minskad urinmängd och ökad mängd fast träck ger minskade förluster i stallgödselhanteringen. Cirka 20 % mer av gödselns kväve finns i fast form jämfört med traditionella vallväxters. Ökad motståndskraft mot invärtes parasiter hos växande idisslare. Eventuellt har också tanninerna en direkt parasitpåverkan. Förbättrad ensilagekvalitet, genom minskad mikrobiell nedbrytning av proteiner och lättlösliga kolhydrater, under ensileringsprocessen. Val av blandning Käringtandsblandning 1 är en enklare blandning med bara käringtand och timotej som passar bäst i slåttervallar på lite fuktigare och tyngre jordar. Varianten med Olssons gräsblandning kan användas om man också vill beta återväxten. Käringtandsblandning 2 innehåller mer käringtand och mindre timotej och passar därför bättre under lite mer torra förhållanden t ex lättare jordar och moränjordar. Käringtandsblandning 4 är en artrik blandning som passar bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet eller gödsling. Bra till såväl hö, ensilage som bete. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. Käringtandsblandning 5 är en liknande blandning men avsedd för högre bördighet och/eller gödsling.

15 Betesblandningar mjölk och nöt foto: kjell sjelin Blandningsförslag 2011 Engelsk fröblandning nr 4 Götaland-södra Svealand, 48 % diploida eng rajgräs Vitklöver 3 kg dansk gräsblandning (se sid 6) 20 kg svartkämpar 2 kg Totalt 25 kg/ha Den mest snabbetablerade av betesblandningarna. Passar bäst på lite varmare, drivande jordar, d v s bra vitklöverjordar. Relativt krävande på näring och ph-värde. Det höga innehållet av diploida rajgräs, rödsvingel och ängsgröe gör den till en slitstark och tramptålig blandning. Väl lämpad för långliggande betesvallar. Kräver jämn, hård betning och hög djurtäthet för att fungera bra. Passar bra i enklare betessystem t ex kontinuerlig bete eller reglerad storfålla. Även en bra, snabbetablerad blandning för motionsbetning, drivgångar och andra ytor med stort slitage. Rörsvingelblandning 3 Vitklöver 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 6) 10 kg rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg Vinterhärdig och slitstark. Passar bra på kalla, fuktiga, bördiga jordar. Tålig mot extrema förhållanden som översvämning och torka. Långsam etablering. Väl etablerad är den mycket betes- och tramptålig. Rörsvingeldominerad blandning med hög produktion under sensommar och höst. Något svag smaklighet under högsommaren. Bättre smaklighet senare under året. Kan användas för vinterbetning. Bra betesblandning för mindre krävande djur som dikor, sinkor, hästar. Bra till både slåtter och bete. Passar bäst i betessystem med minst 3 fållor. Vitklöverblandning 4 Vitklöver 5 kg svartkämpar 5 kg Olssons gräsblandning (se sid 6)/ hundäxing Donata 5 kg Totalt 15 kg/ha Extensiv blandning avsedd för långliggande vallar. Hög beteskvalitet, men måttlig avkastningsnivå. Mycket uthållig och stabil vid svag näringstillförsel. Vinterhärdig. Både vitklöver och svartkämpar har god förmåga att sprida sig i vallen och med tiden ge ett mycket tätt bestånd. Den höga andelen svartkämpar ger snabb etablering och hög avkastning under insåningsåret. Tålig mot både över och underbetning. Engelsk Fröblandning nr 5 Götaland-Svealand, härdig blandning, lägre rajgräsandel 24 % Vitklöver 2 kg rödklöver 2 kg cikoria 1 kg eng rajgräs 5 kg timotej 5 kg ängssvingel 2 kg rörsvingel 2 kg Totalt 20 kg Engelsk Fröblandning nr 6 Svealand-Norrland, utan rajgräs Vitklöver 2 kg rödklöver 2 kg cikoria 1 kg timotej 5 kg ängssvingel 5 kg rörsvingel 5 kg Totalt 21 kg Engelsk Fröblandning nr 7 Östra Götaland-Svealand, torktålig, 37 % rajgräs Vitklöver 1 kg blålusern, betestålig 2 kg käringtand 2 kg svartkämpar 2 kg cikoria 1 kg rödklöverblandning 3 8 kg dansk gräsblandning (se sid 6) 8 kg Totalt 24 kg/ha Engelsk Fröblandning nr 8 Götaland-södra Svealand, god tillgång på fukt och näring, 43 % rajgräs och 30 % timotej Vitklöver 3 kg cikoria 1 kg kummin 1kg timotej 5 7 kg eng rajgräs 10 kg Totalt kg. Engelsk Fröblandning nr 10 Götaland-södra Svealand, lägre behov av fukt och näring, 24 % rajgräs Rödklöver 4 kg vitklöver 2 kg cikoria 2 kg svartkämpar 2 kg timotej 3 kg eng rajgräs 5 kg hundäxing Donata 2 kg Totalt 21 kg/ha Engelsk Fröblandning 5 10 är artrika blandningar av gräs, baljväxter och örter. De har hög avkastning, högt fodervärde och hög smaklighet. Hög sommarproduktion genom den höga andelen rödklöver, cikoria och svartkämpar. Den breda sammansättningen gör dem väl anpassade till 13

16 Betesblandningar mjölk och nöt, forts variationer i bördighet och väderlek. Ställer större krav än föregående blandningar på betessystem. De kräver väl organiserad rotationsbetning för att komma till sin rätt. Används bäst i växtföljder med 3 5 års liggetid på betesvallen. Vill man ha mer uthålliga vallar kan man byta ut engelskt rajgräs i blandningsförslagen ovan mot Dansk Gräsblandning. Den innehåller arter som rödsvingel och ängsgröe, som med tiden kan sprida sig och täppa till luckor i vallen. Eng fröblandning 5 innehåller låg andel engelskt rajgräs, 24 %, och en hög andel vinterhärdiga arter som rödklöver, cikoria, kummin, rörsvingel, ängssvingel och timotej. En härdig blandning för både Götaland och Svealand. Eng Fröblandning 6 innehåller inget rajgräs och är avsett för kalla lägen i Svealand och Norrland. Eng Fröblandning 7 är en torktåligare blandning som innehåller en större andel rajgräs, 37 %, och mindre andel timotej, 14 %, än föregående blandningar. Den innehåller en hög andel av torktåliga arter som svartkämpar, käringtand, blålusern och cikoria. Eng Fröblandning 8 passar bäst på bra gräsjordar i södra Götaland och gynnade lägen i norra Götaland. Timotej och kummin bidrar med god betestillväxt även kalla vårar. Vill man ha högre sommarproduktion kan man lägga till Betesvall med hög andel cikoria 3 kg rödklöver per hektar eller använda eng fröblandning 10. Eng Fröblandning 10 är en liknande blandning men innehåller mer rödklöver, cikoria och svartkämpar. Den har bättre sommarproduktion och går bättre på något torrare och magrare jordar än föregående blandning. Ett annat alternativ på torra, väldränerade jordar är Gotlandsblandning bete: blålusern Luzelle 12 kg, rörsvingel Kora 4 kg, hundäxing Donata 4 kg. Totalt 20 kg. foto: gunnar danielsson Höblandningar Hög andel timotej för snabbtorkning och luftiga strängar. Låg andel av rajgräs, rödklöver och alsikeklöver. Breda, artrika blandningar med god anpassning till varierande jordar och bördighet Hög andel baljväxter och örter ger god smaklighet även vid sen skördetidpunkt. Blandningsförslag 2011 Vitklöverblandning 2 Vitklöver 3 kg käringtand 2 kg timotej 10 kg Totalt 17 kg/ha Slåtterängsblandning 2 Rödklöver 1 kg vitklöver 1 kg humlelusern 1 kg käringtand 3 kg blålusern Luzelle 1 kg pimpernell 1 kg timotej 8 kg ängssvingel 2 kg rörsvingel 2 kg Totalt 22 kg/ha Slåtterängsblandning 1 (Skärgårdsblandning ev. plus vitklöver ) käringtand 4 kg humlelusern 4 kg pimpernell 1 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 21 kg/ha Val av blandning Vitklöverblandning 2 lämpar sig för både kort- och långliggande vallar. Bäst avkastning på mo och moränjordar under goda fuktighetsförhållanden, men genom sin breda sammansättning användbar på många olika jordar och bördighetsförhållanden. Andra- och tredjeskörden kan betas eller ensileras. Tänker man sig mer intensiv betning, kan man byta ut timotej mot 10 kg Olssons gräsblandning som innehåller 45 % timotej, 10 % engelskt rajgräs samt 15 % vardera av ängssvingel, rödsvingel och ängsgröe. Slåtterängsblandning 1 är en torktålig blandning för hö och återväxtbete i 3 7 åriga vallar. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. Artrik, varierande blandning med rätt god betestålighet. Passar bäst vid måttlig till låg bördighet/gödsling på någorlunda väldränerade jordar med ph över 6,0 6,2. Lättorkad till hö. Slåtterängsblandning 2: Kortvarig, artrik 2 3 årig vallblandning för slåtter, bete eller gröngödsling. Högre avkastning än de två föregående blandningarna. 14

17 Slåttervallsblandningar hästar Vi har delat in våra blandningsförslag till slåttervallar till hästar i tre grupper: 1. Käringtandsbaserade blandningar. Passar bra för hö/hösilage, ensilage och återväxtbetning i ett- eller tvåskördesystem. Lite lägre avkastning än de andra grupperna. God anpassning till lägre nivåer av näringstillförsel och måttlig till låg bördighet. Breda, artrika blandningar som fungerar bra vid både torra och blöta förhållanden. Lätta att torka till hö, även vid lite högre baljväxtandelar. Allsidiga, örtrika blandningar som ger ett foder med högt innehåll av mineraler och vitaminer. Bra i kombinationen häst- får. 2. Rena gräsblandningar. Vanliga i kommersiell höproduktion i tvåskördesystem. Svarar bra på kvävetillförsel. Hög avkastning på jordar med god vattenhållande förmåga. Lätta att torka till hö. Fungerar bättre än de andra två grupperna att sås in i spannmål. 3. Lusernblandningar. En klassiker i hästuppfödning. Används mest till hösilage/ensilage. 2-4 skördar per år beroende på vilken foderkvalitet man vill ha. Svåra att torka till hö. Mycket hög avkastning men låga kostnader på rätt jord och med rätt skötsel. Används mycket till hästar med höga näringskrav, travhästar, unghästar, fölston etc. Mineral- och vitaminrikt foder. Fungerar bra i kombinationen häst-nöt. Odlingsmässigt har lusernblandningarna högre krav på dränering, ph-värde och frånvaro av markpackning än de två andra grupperna. Odlas mest i östra och södra Sverige. Blandningsförslag 2011 Käringtandsbaserade blandningar Hästblandning 1 Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 6) 10 kg Totalt 18 kg/ha Hästblandning 5 Vitklöver 2 kg käringtand 3 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 6) 10 kg Totalt 18 kg/ha Hästblandning 4 slåtter Käringtand 3 kg pimpernell 1 kg timotej/olssons Gräsbl. (se sid 6) 15 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 6 (ersätter dansk islandshästblandning) Käringtand 3 kg humlelusern 3 kg pimpernell 1 kg rörsvingel Kora 3 kg timotej Lischka 3 kg rödsvingel Gondolin 3 kg hundäxing Donata 2 kg Rena gräsblandningar Timotejblandning 2 Timotej Lischka/Comer/Nuutti 14 kg rörsvingel Kora 4 kg ängssvingel 2 kg Hästblandning 12 slåtter Rörsvingel Kora 5 kg Hundäxing Donata 5 kg Rödsvingel Gondolin 5 kg Timotej Lischka 5 kg Hästblandning 1 har hög käringtandsandel och passar bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet och/eller gödsling. Måttlig avkastning men mycket lätt att torka till hö. Bra hövall. Passar bra till slåtter plus bete. Kan även användas som ren betesvall. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Hästblandning 5, liknar Hästblandning 1 men innehåller också vitklöver. Den är en lämplig blandning på jordar där man vet att vitklövern normalt inte sprider sig för mycket, eller till hästar med högt proteinbehov. Hästblandning 4 slåtter innehåller mera gräs och kräver därför lite högre näringstillförsel än de tidigare blandningarna. Den avkastar också mer under gynnsamma förhållanden. Skall blandningen betas, eller om vallen skall ligga mer än tre år, bör man använda Olssons Gräsblandning istället för timotej. På bördiga jordar kan man byta ut en del av timotejen mot rörsvingel. Hästblandning 6 är en mycket artrik blandning med ett brett innehåll av olika gräs, örter och baljväxter. Den innehåller gräs med en grövre struktur och en lägre sockerhalt än de tidigare blandningarna. Ger bra förutsättningar för att producera ett allsidigt mineral- och vitaminriktrikt vinterfoder till hästar med ett lägre näringsbehov. Timotejblandning 2 är en blandning med hög andel timotej och en mindre andel av ängssvingel och rörsvingel. Man väljer timotejsort av olika tidighet och tillväxtrytm för att anpassa till skördetidpunkt, gödsling etc. Rörsvingeln har en viktig funktion i blandningen genom sin goda konkurrenskraft mot kvickrot och andra gräsogräs. Hästblandning 12 har en lägre timotejandel än Timotejblandning 2. Den innehåller istället en större andel grova gräs med låg sockerhalt som hundäxing och rörsvingel. Den passar bra som vinterfoder till hästar med lågt näringsbehov. För alternativ med blandningar örter/gräs i kommersiell höproduktion se hästblandning 4 slåtter eller hästblandning 6 i text ovan. Lusernblandningar Lusernblandning 4 Blålusern 5 kg käringtand 5 kg cikoria 2 kg kummin 2 kg timotej 5 kg Totalt 19 kg/ha Hästblandning 8 Blålusern 7 kg timotej 5 kg hundäxing 5 kg Totalt 17 kg/ha Lusernblandning 5 Blålusern 9 kg hundäxing 5 kg eng rajgräs 1 kg timotej 1 kg käringtand 1 kg humlelusern 1 kg 15

18 Slåttervallsblandningar hästar, forts Gotlandsblandning Blålusern 12 kg hundäxing 8 kg Om man inte odlat lusern förut Blålusern har genom sin djupa rotsystem betydligt mer specifika krav på mark och dränering än andra vallväxter. Har man inte odlat blålusern förut på gården är det därför ofta bra att använda en blandning med hälften var av blålusern och käringtand. Käringtand växer ofta bra på jordar som t ex är för kompakta och dåligt dränerade för lusernen. Antingen kan man använda lusernblandning 4 eller ta en annan blandning och byta ut hälften av blålusernen mot käringtand i blandningen. Det är också viktigt att lusernfröet ympas med bakteriekultur innan sådd, se sid 7 i katalogen. Markpackning är en annan faktor som stör lusernen mer än andra vallväxter. En annan indikation på hur lusernen kan trivas är hur andra vallväxter trivs. Är det en jord med goda skördar av vitklöver och timotej är det sällan en bra lusernjord. Sortval i blålusern och hundäxing Förutom att välja rätt blandning är det viktigt att tänka på att det i både blålusern och hundäxing finns ett brett utbud av sorter med olika struktur, tidighet etc. Det är viktigt att man får rätt sort med tanke på skördesystem, foderkvalitet och avkastningskrav. För mer detaljerad information om årets sorter se vallfrösortiment 2011 på sid 4 6. Lusernblandning 4 är en örtrik lusernblandning till hösilage och ensilage. Blandningen har god anpassning till väldränerade lerjordar och även mer allmänt på bördiga, näringsrika jordar Hästblandning 8 har samma krav på jord som föregående blandning. Eftersom den innehåller en högre andel gräs är den lätttare att förtorka. Den kan även torkas till hö under gynnsamma förhållanden. Utfodringsmässigt är den, beroende på gödsling, lite mittemellan gräsblandningarna och en lusernrik blandning Gotlandsblandning och Lusernblandning 5 innehåller en högre andel av lusern och hundäxing och passar bättre på torrare, näringsfattigare jordar. Lusernblandning 5 är en örtrik blandning medan Gotlandsblandningen enbart innehåller blålusern och hundäxing. Vill man ha mycket hög lusernandel i fodret kan man använda en blandning av blålusern 85% och gräs 15%. För mer blandningar med lusern se sid 11 i katalogen. Betesvallsblandningar hästar Betesvallen kräver andra sorter än slåttervallen. Gräsen är viktiga eftersom de skall stå för en stor del av slitstyrkan och tramptåligheten. Svartkämpar är en annan viktig art, speciellt i långliggande vallar. Det är en djuprotad ört med kraftiga, långsmala blad som har god förmåga att sprida sig i vallen genom nya fröplantor. Den är ett utmärkt komplement till gräsen genom sin goda tillväxt under varma, torra och mer näringsfattiga förhållanden. Liksom andra örter bidrar den med god smaklighet och högt foderintag på betet. På lämpliga blålusernjordar kan den beteståliga sorten Luzelle ersätta käringtanden i blandningsförslagen nedan. Gräsarternas roll i betet Timotej är med i de flesta betesblandningar. Den har god smaklighet och bäst tillväxt av alla gräs under kalla, kyliga vårar. Vid god tillgång på vatten och kväve och måttligt betestryck kan den ha god uthållighet även i betet. Speciellt gäller detta de sena sorterna av timotej. Ängssvingel är ett vinterhärdigt gräs som producerar bäst på lite fuktigare jordar. Den har bättre vårtillväxt än de andra svingelarterna. Engelskt rajgräs är betydligt mer snabbetablerat och tätare gräs än ängssvingel och timotej. Det kan gå att beta redan 3 månader efter sådd. Det är det dominerande betesgräset i engelska och danska hästbeten. Rajgräset passar bäst för ett system med omväxlande bete och slåtter och relativt hög och jämn beläggning. Även om rajgräset inte har utlöpare som rödsvingel och ängsgröe kan den ändå flytta sig genom att rajgräset hela tiden bestockar sig, bildar nya plantor, dör och delar sig igen. I välskötta beten är rajgräsets vinterhärdighet relativt god. Rödsvingel, ängsgröe och rörsvingel är intressanta arter i betesvallen. De kan genom sina underjordiska utlöpare växa ut och täcka luckor som orsakats av tramp-/vinterskador och gödselhögar. Alla tre arterna har god slitstyrka. Smältbarhet och smak är något sämre än hos de tre föregående arterna. Rörsvingel är en av de senaste årens spännande nyheter i betessortimentet för hästar. Den har länge använts i hästbeten i östra Nordamerika, men det är först nu som det kommit rörsvingelsorter, t ex Kora, som är väl anpassade till svenskt klimat. Rörsvingel, som heter tall fescue på engelska, är ett grovt gräs med långa breda blad. Sprider sig med utlöpare och bildar med tiden en mycket tät matta. Trivs bäst vid god näringstillförsel, men är mycket tålig mot både torka, värme och överskott på vatten. Medelgod tillväxt under försommaren, men mycket hög tillväxt under eftersommar och höst. Friskt, grön och fri från bladsjukdomar under höst och vinter Tål bete under höst och vinter bättre än andra gräs. Långsammare etablering än timotej och ängssvingel, men väl etablerad är den mycket slitstark och betestålig. Det djupa rotsystemet gör att rörsvingeln tål att trampas hårt under vintern utan att betets långsiktiga potential minskar. Fodermässigt är rörsvingeln är ett bra betesgräs för vuxna hästar med lågt till måttligt näringsbehov. Rödsvingeln är en konkurrenssvag art som är bra på att sprida sig i luckor där de andra arterna försvunnit. Den klarar både torka och kraftig nederbörd och har bäst konkurrenskraft vid lägre näringstillförsel. Finns med som ett mindre inslag i de flesta betesblandningar. 16

19 foto: STINA HOLMERIN Ängsgröe (Kentucky bluegrass i USA) etablerar sig långsamt från sådd och det är först under tredje vallåret som täta bestånd bildas. Vid god tillgång på vatten och kväve kan den bli ett dominerande inslag i äldre vallar. Ängsgröe har god slitstyrka men kräver hård betning att behålla fodervärdet. Jämfört med rörsvingel har den ett grundare rotsystem, sämre torktålighet och ojämnare tillväxtrytm över säsongen. Blandningsförslag 2011 Hästblandning 2 Käringtand 3 kg blålusern Luzelle 3 kg cikoria 1 kg Dansk gräsblandning 12 kg Betesblandning lusern Blålusern Luzelle 15 kg hundäxing Donata 5kg rörsvingel Kora 5 kg Totalt 25 kg/ha Hästblandning 2 är en tramptålig, tät blandning. Passar bäst på lite mer bördiga, varma jordar med ph över 5,9 6,0, d v s bra vitklöverjordar. Mycket god torktålighet, men ej anpassad till kalla, fuktiga jordar och mullfattiga leror. Vinterhärdig från Götaland till Svealands slättbygd. Bra höstbete. Kräver ett relativt stort djurantal så att betet hela tiden kan hållas tätt och smakligt. Lämplig för ensilage och hösilage men ej hö. För hästar med höga proteinbehov, till exempel fölston och unghästar, kan man lägga till 1 kg vitklöver per hektar. Betesblandning Lusern passar bäst på jordar som är för torra för timotej och rajgräs. Hästblandning 4 bete Käringtand 2 kg svartkämpar 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 4 rörsvingel Käringtand 2 kg svartkämpar 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg rörsvingel 5 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 9 Käringtand 5 kg svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 7 kg Totalt 23 kg/ha Hästblandning 4 skiljer sig från föregående blandningar genom sin bättre anpassning till lägre näringstillgång och kallare, fuktigare jordar. God vinterhärdighet i Götland och Svealand. Den passar bäst för måttligt intensiv betning. För hästar med lite högre proteinbehov kan man lägga till 1 kg vitklöver per hektar. För mer extensiv betning på näringsfattiga jordar kan Hästblandning 1 eller Hästblandning 6 användas, se sid 15. För mer intensiv betning på kalla, fuktiga jordar med god bördighet används Hästblandning 4 rörsvingel. Det är en slitstark, högavkastande blandning med god vinterhärdighet. Den passar också bra om man vill ha lite grövre struktur på betet. För mer om rörsvingel se faktatext ovan. Hästblandning 9 passar bäst på jordar som man upplever som mittemellan kraven för Hästblandning 2 och Hästblandning 4. Hästblandning 10 svartkämpar 2 kg Dansk gräsbl. (se sid 7) kg Totalt kg/ha Hästblandning 11 Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg rörsvingel 15 kg Totalt 30 kg/ha Hästblandning 12 bete Rörsvingel Kora 7,5 kg hundäxing Donata 7,5 kg rödsvingel Gondolin 7,5 kg timotej Lischka 7,5 kg Totalt 30 kg/ha Tre gräsrika blandningar speciellt för hårt betade hagar, paddocks och rastfållor. Hästblandning 10, med högre rajgräsandel, passar bäst på lite varmare mer drivande jordar. Gärna också i klimatiskt gynnat läge i Götaland och Svealand där dess goda potential för hög betesproduktion under hösten kommer väl till sin rätt. Mycket snabb etablering. Hästblandning 11 är en rörsvingelbaserad blandning. Lite långsammare etablering än Hästblandning 10, men väl etablerad är den mycket slitstark och tramptålig. Utmärkt blandning för fuktiga, näringsrika jordar. Tålig mot bete vintertid. God vinterhärdighet från Götalands inland till Norrland. Hästblandning 12 bete är en slitstark paddockblandning av amerikansk typ. Tålig mot värme och torka. Grov foderstruktur som passar bra till vuxna hästar med måttliga foderbehov. Rajgräsfri blandning med lågt sockerinnehåll. 17

20 Intensiv lammproduktion BLANDNINGSFÖRSLAG 2011 Engelsk fröblandning 2 för får Vitklöver 3 kg timotej 10kg engelskt rajgräs 10 kg Totalt 23 kg/ha Engelsk fröblandning 6 för får Vitklöver 3 kg engelskt rajgräs 12 kg timotej 7 kg svartkämpar 2 kg Totalt 24 kg/ha Vitklöverblandning 5 Vitklöver 3 kg timotej 10 kg engelskt rajgräs 2,5 kg ängssvingel 2,5 kg rörsvingel 2,5 kg svartkämpar 2,5 kg Totalt 23 kg/ha Vallblandning 5 för får Vitklöver 3 kg käringtand 3 kg svartkämpar 2 kg timotej 6 kg engelskt rajgräs 6kg Vallblandning 9 för får vitklöver 3 kg käringtand 3 kg svartkämpar 1,5 kg kummin 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 6) 10 kg Totalt 19 kg/ha Vallblandning 7 för får vitklöver 2 kg alsikeklöver 3 kg cikoria 1,5 kg kummin 1,5 kg timotej 7 kg ängssvingel 2,5 kg rörsvingel 2,5 kg Proteinblandning nr 1 Rödklöver 8 kg blålusern 8 kg svartkämpar 4 kg timotej 2 kg eng rajgräs 2 kg Totalt 24 kg/ha Proteinblandning klöver Rödklöver 10 kg vitklöver 2 kg svartkämpar 4 kg timotej 2 kg eng rajgräs 2 kg Rödklöverblandning får Rödklöver 5 kg vitklöver 3 kg cikoria 2 kg svartkämpar 2 kg hundäxing 8 kg För mer information om lämplig utsädesmängd vid sådd under olika förhållanden se textruta sid 9. Val av blandning Blandningar med högre andel gräs Engelsk Fröblandning 2 innehåller en blandning av vitklöver, timotej och engelskt rajgräs. Den passar bäst på jordar med god tillgång på vatten och näring. Något bättre till slåtter än till bete. Med sena sorter av rajgräs och timotej blir det mer kvalitet än kvantitet. Med tidiga sorter tvärtom. Engelsk Fröblandning 6 är en lite mer betesinriktad blandning med högre andel rajgräs och lägre andel timotej. Inslaget av svartkämpar ger högre smaklighet och bättre uthållighet och avkastning under torra och varma förhållanden. Vitklöverblandning 5 är en artrik, vinterhärdig blandning av vitklöver, gräs och svartkämpar. Den har en låg andel av engelskt rajgräs. Den breda artsammansättningen gör den väl anpassad till varierande näringstillgång och fuktighet. Längre norrut kan man helt ta bort rajgräset i blandningen. För mer slåtterblandningar med en högre andel gräs se även allmänna ensilageblandningar sid 8 9 och höblandningar sid 13. Blandningar med högre andel baljväxter och örter Jämfört med föregående grupp blir oftast den totala foderproduktionen per år lägre. Däremot är foderintaget och lammtillväxten per dag oftast högre. Blandningar med vitklöver och käringtand kan fungera bra på en stor mängd jordar med måttlig till låg tillförsel av näring. Inslaget av käringtand ger en torrare grönmassa och förbättrar proteinkvalitén. Den höga andelen örter ger ett foder rikt på mineraler och vitaminer. Vallblandning 5 för får är en spädvuxen, artrik blandning med hög foderkvalitet för växande lamm och diande tackor. Det är en torktålig blandning som oftast är något bättre till bete än slåtter. Vallblandning 9 för får är en liknande blandning, men innehåller härdigare gräs. Den är tänkt för sämre klimatlägen och mindre bördiga jordar än vallblandning 5 för får. Vallblandning 7 för får innehåller också en hög andel baljväxter och örter. Den höga andelen timotej och alsikeklöver gör den mer anpassad till kalla och fuktiga förhållanden. Den passar bäst för vallar som skall ligga i max tre år. Rödklöverbaserade blandningar På jordar med sämre vattenhållande förmåga är det svårt att få blandningar med en hög andel av rajgräs eller vitklöver att fungera bra. Vallen är smaklig och fungerar väl som betesvall, men avkastningen till slåtter är för låg. Speciellt är detta ett problem i ekologisk odling. För att få en bättre avkastning till slåtter på sådana jordar är det bättre att använda baljväxter som rödklöver och blålusern. De har jämnare och säkrare avkastning än vitklövern under torra och varma förhållanden. Lammens tillväxt på rödklöverrika vallar är mycket hög under sommaren. Hundäxing är ett intressant alternativ på jordar där andra gräs har svårt att producera bra. Den är djuprotad och torktålig och kräver inte lika mycket kalium som andra gräs. Rödklöver till får är dock inte utan problem. Det är viktigt att vara uppmärksam på rödklöverns östrogena effekt. Tackornas foderstat behöver vara helt rödklöverfri under betäckning och månaden innan lamning. Både rödklöver och hundäxing är grova ensilageväxter. De passar bäst under delar av fåråret när tackorna inte har så höga krav på fodret. Rödklövervallar håller i motsats till vitklöver och käringtandsvallar sällan mer än tre år. Som betesväxter kräver både rödklöver och lusern en välorganiserad fållindelning med max 5 dagar per fålla för att fungera optimalt. De är känsligare än vitklöverblandningar för både över och underbetning. Proteinblandning 1 och Proteinblandning klöver är mycket torktåliga blandningar med hög baljväxtandel. De har högt förfruktsvärde och klarar sig bra vid låg kvävetillgång. Första skörden kan gärna bli lite för grov, men återväxten är snabb, torktålig och av mycket hög kvalitet. Proteinblandning 1 passar bäst på väldränerade jordar med ph-värde över 6.0. På bra lusernjordar kan man öka lusernen andelen något, och tvärtom på bra rödklöverjordar. Blålusernens torra struktur och 18