Olssons Frö Betes- och slåttervallsblandningar. mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olssons Frö Betes- och slåttervallsblandningar. mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling"

Transkript

1 Olssons Frö 2010 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

2 Innehåll gröngödslingsoch grönfoderväxter Vallfrösortiment blandningsförslag Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt... 8 Vallblandningar för fuktiga jordar...10 Lusernblandningar...11 Käringtandsblandningar...12 Norrlandsblandningar...13 Höblandningar...13 Betesblandningar mjölk och nöt...14 Slåttervallsblandningar hästar...15 Betesvallsblandningar hästar...16 Intensiv lammproduktion...18 Extensiv lammproduktion...19 försäljningsvillkor...21 Fr v Anna Jansson, Magnus Brulin, Caroline Laurell, Ann-Christin Ekberg, Poul Erik Olgaard, Birgitta Holmgren, Anna-Carna Nilsson, Per Andersson, Monika Ahlström Olsson och Maria Holmberg. Gunnar Danielsson Rådgivning och försäljning av vallfrö Gunnar Danielsson Berghult, KOSTA Telefon, fax: , mobil: e-post: stig.gunnar.danielsson@telia.com Olssons Frö, Mogatan 6, S Helsingborg Telefon , fax info@olssonsfro.se Postgiro Bankgiro Försäljning i Danmark: Olssons Frö ab, tlf , info@olssonsfro.se Vi ordnar frakt, om Du inte vill göra det själv. Tänk på att vi inte försäkrar transporterna, och att Du står risken om något händer. När varorna kommer hem till Dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. Ibland packar vi flera sorter i samma säck. Öppna då och se så att allt är med! Är något sönder, reklamera direkt till åkaren! Under högsäsong har vi mycket att göra! Vill Du vara säker på att få Dina varor när Du vill ha dem är det ett måste att beställa i god tid! Ju förr dess bättre! Är Du osäker, fråga om aktuell leveranstid. Tänk på att transporten tar några dagar. Grafisk form: Birger Olsson Omslagsfoto: Annika Arnesson tryck: Ystads Centraltryckeri 2010

3 Caliente Bovete foto: gunnar danielsson Honungsört foto: elin holmerin Fodervicker Solros FOTO: kjell Sjelin

4 Gröngödslings- & grönfoderväxter Arter & sorter som säljes i renvara Art, sort, användning Kommentar GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda Alexandrinerklöver baljväxt, GF, GG 20 kg/ha Blodklöver baljväxt, GF, GG 20 kg/ha Bockhornsklöver baljväxt, GF, GG 20 kg/ha Bovete ört, GF, GG, V 60 kg/ha Blålupin baljväxt, GF, GG, V kg/ha Galant Viol Caliente, Brand 119 Blandning av senapsarter, S 15 kg/ha Fodermärgkål Caledonian kålväxt, GF, V 4 5 kg/ha Foderraps kålväxt, GF, V 6 kg/ha Interval Pasja Fodervicker baljväxt,gf, GG, V 60 kg/ha Bra foderväxt, men även användbar till gröngödsling genom sin höga tillväxt, djupa rotsystem och snabba återväxt under varma sommarförhållanden. Samodlas ofta med ettåriga rajgräs. Högvuxet, öppet växtsätt. Passar bättre till slåtter än bete. Icke aggressiv och lätt att blanda med andra arter. I Centraleuropa har den fått stor användning som skyddsgröda vid blålusernsådd. Går bäst på väldränerade, någorlunda bördiga jordar med ph över 6,0. Tålig mot frost och torka under vegetationsperioden. Bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 grader. Passar bäst på lite torrare, näringsfattigare jordar. Relativt svag konkurrensförmåga mot ogräs i renbestånd. Lämplig att blanda med mer aggressiva arter. 2-årig. Övervintrar relativt bra i södra Götaland. Snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. Långsammare återväxt än perser- och alexandrinerklöver. Aromatisk ettårig grönfoderväxt. Smaklig med högt fodervärde. Värmekrävande. Kan blandas med vicker och lupin. Näringsvärdet sjunker inte lika mycket vid blomning, som det gör för andra arter. Liknande krav på jord och näring som blålusern. Djupt rotsystem. Tålig mot värme och torka. En huvudskörd med svag återväxt. Gammal kulturväxt med lång tradition som medicinalväxt. Är trots det svenska namnet inte släkt med klöver, utan med lusernarterna. Ympas med bakteriekultur för lusern. Snabbvuxen, lättodlad, gammal kulturväxt som passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga lättare jordar. Insektsrik. Mycket snabb uppkomst. Aggressiv mot ogräs och växer sig hög. Som viltbete ger den bra skydd och mat åt fåglar och harar. En av de få kulturväxter som kan ta upp svårtillgängligt fosfor ur marken. Trots namnet är den inte släkt med vete, utan är en två-hjärtbladig växt (ört). Ej släkt med andra nyttoväxter. Lätt att bruka ner. Frostkänslig. Full blomning 55 dagar efter sådd, tröskmognad efter 75 dagar. Kan användas till grönfoder ihop med lupin eller vicker. Ensilering ca dagar efter sådd. Ingen återväxt efter skörd. Kraftig pålrot med god struktureffekt. Passar bäst på måttligt näringsrika jordar. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Gynnas av samodling. Till grönfoder kan man blanda den med bovete, vårsäd, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. Till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Intressant i växtföljden genom att den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker. Galant är en frodig, högvuxen, vitblommig sort. Den passsar bäst för gröngödsling och grönfoder. Viol är en kort, oförgrenad blåblommig sort, med enhetligare mognad och lägre grönmasseskörd. Den passar bäst för tröskning och grönfoder. Blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). När calientesenapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a Storbrittanien givit stora skördeökningar i potatis. Intressant förfrukt även till andra grödor som ex. jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver m m. Högavkastande ettårig kålväxt med mycket lång utvecklingsperiod till full skörd, 5 7 månader. Ger en huvudskörd men ingen återväxt. Mycket hög tillväxt i september oktober. Kan ersätta majs som högavkastande ensilageväxt på näringsrika, vattenhållande jordar. Kräver noggrann mekanisk eller kemisk kontroll av ogräsen. Används mest till ensilage och viltbete. Frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högavkastande, klumprotstolerant sort. Bättre smältbarhet på stjälken än hos äldre sorter. Snabbetablerad ettårig art för bete, ensilage och viltbete. Ger full skörd från 2 3 månader efter sådd. Tidigt sådd kan den ge en del återväxt. Trivs bäst på jordar med god vattenhållande förmåga. Kan sås i renbestånd från mitten av maj till slutet av juli. Interval är en ny sort med egenskaper inkorsade från fodermärgkål. Håller kvaliteten bättre vid mognad än vanlig foderraps och har även bättre tålighet mot låga temperaturer under hösten. Aggressiv sort med god ogräshämmande förmåga. Används i grönfoderblandningar med ärter/vicker och havre (Arons blandning). Intressant alternativ till fodermärgkål som viltbete. Bra höstbete vid sådd i början av juli. Starkt återväxande foderrapssort till bete och viltbete. Mycket bra till lamm! Liknande krav på jord, såtid och näring som Interval. Pasja är en kålhybrid med stark och snabb återväxt. Ger 4 5 avbetningar med cirka 25 dagars mellanrum mellan avbetningarna. Första avbetning cirka dagar efter sådd. Max fem dagar per betesomgång för att utnyttja Pasjas höga avkastningspotential. Sås i renbestånd eller tillsammans med örter. Ex: Pasjablandning ( kg frö/ha): Pasja 4 kg, cikoria Puna 1 kg/ha svartkämpar Lancelot 1 kg/ha. Summa 6 kg/ha. Eventuellt kan man blanda i 2 3 kg perserklöver/ha. Inblandningen av andra arter med Pasja ger bättre torktålighet och bättre näringsbalans i fodret. Minskar också problemen med vissa oönskade substanser i kålväxter. Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. Bra fodervärde. Lättare att skörda än ärter genom sin torrare, luftigare struktur. Aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. Tål putsning. Bra torktålighet! Går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning. Hö, ensilage, bete och gröngödsling. Kan blandas med ett-åriga rajgräs, vårsäd, lupiner och foderraps. Sådd fram till mitten av augusti. Fryser bort vid ca 10 grader. Vicker och vårsäd blandas 50 kg + 50 kg/ha. Tänk på växtföljden, när kålväxter används som fånggröda/mellangröda!

5 Art, sort, användning Kommentar GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda Grönfoderrova Barkant kålväxt, GF, V 6 kg/ha Gul sötväppling baljväxt, B, GG 20 kg/ha Hampa, ört, V, F, E kg/ha Honungsört ört, B, GG, (GF) 12 kg/ha Italienskt rajgräs gräs, GG, GF kg/ha Luddvicker Hungvillosa baljväxt, GG kg/ha Oljelin ört, B, GG kg/ha Oljerättika kålväxt, GG, B, S Klass 1, nematodresistens kg/ha Perserklöver baljväxt, GG, GF 12 kg/ha Rödsvingel, Gondolin gräs, GG 6 15 kg/ha Solros ört, V, GF frön/ha Spånadslin ört, F, kg/ha Subklöver baljväxt, GG, GF 20 kg/ha Vitsenap Klass1, nematodresistens, GG, B, S kg/ha Westervoldiskt rajgräs gräs, GF, GG 20 kg/ha Lättodlad ettårig kålväxt. Aggressiv mot ogräs. Bättre sommartillväxt, speciellt vid värme och torka, än foderraps. Mycket hög avkastning vid riklig gödsling. Bra foder till såväl får, nöt och vilt. Ger en stor huvudskörd plus en svag återväxt. Sås från mitten av maj till slutet av juli för betning juli okt. Flexibel skördetidpunkt genom att man kan skörda både blasten och rovan. Fullt utvecklad cirka 90 dagar från sådd. Som viltbete är det oftast bäst att så i början av juli. Rovorna är ett begärligt vinterfoder för hare och rådjur under vintern. Kraftigvuxen 1 2 årig gröngödslingsväxt. Mycket högt förfruktsvärde genom sin goda struktureffekt, speciellt på lerjordar. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. Kräver bra utrustning för att kunna brukas ner. ph-värde över 6,2. God torktålighet, vinterhärdighet och tålighet mot stående vatten. Bra biväxt. Ej till foder. Ympas med bakteriekultur för lusern Mångsidig användning som industrigröda eller energigröda. Högvuxen. Aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. Bin och humlors favoritväxt. Hög nektarproduktion. Intressant alternativ som fånggröda/mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Mycket snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Fryser bort under vintern. Svagt fodervärde. Kan användas som låg inblandning, 2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor. Bättre tillväxt och kväveupptagning än andra växter vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Betestålig. Passar bra i vinterhagar och rastgårdar för nöt. Sämre förstaskörd än westervoldiskt rajgräs men högre återväxtskördar. Övervintrar relativt bra i södra Götaland. Kan samodlas med westervoldiskt rajgräs och de flesta ettåriga baljväxter och kålväxter. Kungen bland gröngödslingsväxter. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs, ger mycket kväve till marken. Odlas oftast i renbestånd men kan också samodlas med rajgräs eller råg. Bör putsas minst en gång för att dess reviga växtsätt skall komma bäst till sin rätt. Frosttålig. God övervintring i Götaland. Oljelin är kortvuxna linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. Små krav på mark och gödsling. Sen mognad kalla år. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Kräver växtföljd! Vackra blå blommor. Snabbvuxen ettårig kålväxt som används som nematodsanerande mellangröda mot betcystnematod. För bra sanerande effekt krävs ett välutvecklat bestånd. Bättre sanerande effekt än vitsenap vid låg nematodtäthet. Kan också användas som fånggröda/mellangröda för att bekämpa ogräs, fånga kväve och förbättra markstrukturen. Växer bäst på näringsrika jordar med god tillgång på vatten, gärna leror. Kan sås från april till mitten av augusti. Blommar efter 2 3 månader. Fryser bort under vintern. Bör slås vid blomning för att undvika självsådd. Återväxer efter avslagning. Går bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. Fryser bort under vintern. Alternativ till engelskt rajgräs som fånggröda. Svagväxande art med låg konkurrensförmåga mot både huvudgröda och ogräs. Högvuxen ettårig ört. Tålig mot torka och värme. Odlas oftast för fågelfrö, till vilt eller till blomförsäljning, dekoration i ex. gårdsbutiker. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. Blomning från 2 månader efter sådd. Linsorter med lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. Lågt fröubyte och få blommor per planta. Ettårig klöverart med lågt, tätt växtsätt. Lättodlad på de flesta jordar. Fryser bort över vintern. Passar bra i grönfoderblandningar som betas. Kan används i gångar och som marktäckning runt bärbuskar, grönsakskulturer, fruktträd. Betestålig. Används både som saneringsgröda mot betcystnematoden och som fånggröda/mellangröda. Bättre anpassad än oljerättikan till torra, näringsfattiga förhållanden och sen sådd. Kan sås fram till början av september i södra Götaland. Fryser bort under vintern. Tidigt sådd bör den slås vid blomning för att undvika självsådd. Ettårig variant av det italienska rajgräset. Det vanligaste gräset i både grönfoder och gröngödslingsblandningar. Kan också odlas som ettårig fodergröda i renbestånd, eller ihop med fodervicker, för bekämpning av skräppa. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Lång tillväxtperiod under höst och vinter. Dör först vid minusgrader. Effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten. Godkänd för fånggrödestöd efter grönsaker och potatis Många gröngödslingsväxter bör putsas under blomningen för att inte ge problem med självsådd!

6 Vallfrösortiment Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Alsikeklöver baljväxt 10 kg/ha Blålusern baljväxt 15 kg/ha Cikoria ört 5 kg/ha Engelskt rajgräs gräs kg/ha Humlelusern baljväxt 12 kg/ha Hundäxing gräs 20 kg/ha Frida Pondus Daphne Luzelle Puna Olsson Special Rajgräs Slåtter Virgo Pajbjerg Amba Väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd eller vitklöver trivs. Okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga ph-värden och fosforklasser. Blandningsförslag med alsikeklöver finns på sid 10 Frida är en tetraploid sort. Finns även som ekologiskt frö. Djuprotad, högvuxen baljväxt med säker avkastning även under varma och torra förhållanden. Känsligare än de flesta andra baljväxter för dålig dränering, markpackning och ph-värde under 6,0. Något långsam i starten men mycket hög avkastning under andra och tredje vallåret. Högt innehåll av vitaminer och mineraler. Blandningsförslag med lusern finns på sid 11. God sjukdomsresistans och hög avkastning i äldre vallar. Klassisk luserntyp med relativt grov stjälk. Passar bäst till ex. hetluftstorkning, hackat ensilage. Sort som kännetecknas av hög avkastning och god vinterhärdighet. God motståndskraft mot nematoder och vissnesjuka. Finstjälkig fodertyp som ger ett spädare, bättre packat ensilage än Pondus. Daphne passar bra till både rundbalsensilage, hackat ensilage och hö. Betestålig sort. Lägre, mer nedliggande växtsätt än föregående sorter. Kortare och spädare stjälk än Pondus. Bra betessort, men passar också bra till slåtter i mer extensiva skördesystem. Lämplig till både rundbalsensilage och hö. Mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Djuprotad, torktålig och vinterhärdig. Trivs bäst på djupa, näringsrika jordar. Kvävegynnad. Högre avkastning i återväxten än kanske någon annan vallväxt. Mineralrik. Kräver hög betesbeläggning eller intensiv slåtter för att ge ett bra foder. Puna är en sort med god vinterhärdighet från Götaland till Norrland. Mycket hög avkastning på bördiga jordar i kortvariga vallar. Aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Hög avkastning, speciellt i återväxten. Passar bäst där vallarna används både till slåtter och bete eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivande jordar för att den skall trivas. Högre energihalt än andra gräs, men inte samma goda fiberkvalitet som timotej. I rena slåttervallar kan den ersättas med rajsvingel. Bred sortblandning bestående av 58 % diploida och 42 % tetraploida rajgräs. Något mer anpassad till bete än slåtter. Den höga andelen sena diploider gör den väl lämpad även för långliggande betesvallar. Består av: Calibra, medelsen tetraploid 17 %, Lasso och Pastour, sena diploider, 29 % var, Maurice, sen tetraploid, 25 %. GEV-blandningen består av: Calibra EKO 17 %, Lasso 35 %, Herbie EKO, sen diploid 23 %, Maurice 25 %. Sortblandning. Tidigare axgång än föregående blandning. Avsedd för slåtter och 2 3 åriga vallar. Stort innehåll av marknadens högst avkastande sorter till slåtter, Foxtrot och Kentaur. Består av: Calibra, medelsen tetraploid 30 %, Stefani, medelsen diploid 30 %, Foxtrot, sen diploid, 40 %. GEV-blandningen består av: Kentaur, medelsen tetraploid 60 %, Calibra EKO 20 %, Asturion EKO, sen diploid 11 %, Herbie EKO, sen diploid 9 %. Används mest till hö eller bete. Späd bladmassa med tunna stjälkar som är lätt att torka till hö. Liknande krav på jord som blålusern, men trivs bättre på mer näringsfattiga jordar. Passar bäst i extensiva skördesystem. Bra samodlingsväxt med käringtand. Kan även användas som ettårig gröngödslingsväxt. Den sort vi säljer heter Virgo Pajbjerg. Torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. Gynnas av värme och torka. Lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. Långsam etablering men därefter mycket uthållig. Används mest till slåtter men vissa sorter passar också bra till bete. Tidig dansk sort med liknande avkastning och tidighet som Dactus. Passar bra i renbestånd men är svår att blanda med andra arter pga sin tidiga axgång.

7 Art sort kommentar Kummin ört 8 kg/ha Käringtand baljväxt 12 kg/ha Pimpernell ört 15 kg/ha Rajsvingel Gräs 25 kg/ha Rödklöver, baljväxt kg/ha Rödsvingel gräs, 20 kg/ha Rörsvingel gräs 25 kg/ha Niva Donata Volhouden Oberhaunstaedter handelssort Perun Felopa Titus, tidig tetraploid, Ilte, sen tetraploid Rajah, medelsen diploid Gondolin Medelsen högavkastande polsk sort med 5 6 dagar senare axgång än Amba och Dactus. Passar bra att blanda med blålusern genom sin något senare axgång. Bra kombination av hög avkastning och hög foderkvalitet. Sen sort som går i ax cirka 10 dagar senare än Amba. Lägre avkastning än Niva men mindre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Anpassad till både slåtter och bete. Passar bra att blandas med rajgräs, vitklöver, timotej etc. Lagom är att blanda in 5 10 % av Donata. Trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speciellt kyliga vårar. Ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret Utvecklar sig långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. Uthållig. Passar bra till såväl hö, ensilage och bete. Lätt att samodla med gräs och baljväxter. Volhouden är en sort med god fältgrobarhet, hög och uthållig produktion. Käringtand har ett bra allmänt odlingsvärde i östra Götaland och Svealand, där dess goda produktionsförmåga vid värme och torka, kommer väl till sin rätt. Bättre anpassad än klöverarterna till låg näringstillförsel. Smaklig. Mer lättorkad till hö än andra baljväxter. Ympas med speciell bakteriekultur för käringtand. Mer om käringtand finns under käringtandsblandningar på sid 12. Oberhaunstaedter har högre avkastning och bättre uthållighet än marknadens övriga käringtandssorter. Hög halt av kondenserade tanniner. Högre proteinkvalitet än andra vallväxter, både som ensilage och i betet. Torktålig och vinterhärdig ört. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensitet. Svag konkurrenskraft vid intensiv betning och täta vallar. Rik på mineraler och vitaminer. Intressant alternativ till engelskt rajgräs i rena slåttervallar genom sin högre avkastning och bättre struktur i återväxten. Kräver oftast fyra skördar om året. Passar bäst på näringsrika jordar, som är något för torra för bra timotejbestånd. Aggressiv. En av de få vallväxter som konkurrerar bra mot skräppa Tjeckisk sort som ger cirka % högre avkastning än Foxtrot och Calibra, (engelskt rajgräs) i 3-åriga vallar. Lämplig för Götaland och Svealand. Polsk sort med liknande avkastning som Perun. Finns endast som ekologiskt frö. Snabb etablering och hög produktionsförmåga i 2 3 åriga vallar. Mindre nogräknad på jord, dränering, temperatur och ph än vitklöver och lusern. Går bra på de flesta jordar. Överlägsen blålusern på kalla, fuktiga jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under grader. Betydligt högre kalcium och magnesium-innehåll än gräsen. Tidig klöver. Specialrensat utsäde som är skräppa-fritt. Något svag första skörd, men mycket höga återväxtskördar. Intressant sort till ensilage genom dess höga ts-halt i både förstaskörd och återväxt. God sjukdomsresistens. Tålig mot intensiva skördesystem och betning. Finns även som ekologiskt frö. Estnisk sort av sk. Norrlandstyp. Högre skörd än övriga marknadssorter i försök i norra Sverige och Finland. Överlägsen avkastning i både förstaskörd och återväxt. Mycket odlingsvärd från inre Götaland till norra Norrland. Bra komplement till Titus genom sin mycket goda förstaskörd. Mycket sen blomning. Äldre dansk sort med god uthållighet vid upprepade skördar Mindre aggressiv växt som gör den lättare att blanda med andra vallväxter. Högre ts-halt än Ilte. Avsedd för Götaland och gynnade lägen i Svealand. Sen blomning. Finns endast som ekologiskt frö Anspråkslös, härdig gräsart för betesvallar och grönytor. Konkurrenssvag. Täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. Sprider sig med utlöpare. Används även som fånggröda i spannmål. Högavkastande vinterhärdig art som tål både översvämning och torka. Något långsam etablering och svag förstaskörd, men mycket höga återväxtskördar. Högre totalskörd än nån annan vallväxt från och med andra vallåret. Sprider sig med utlöpare. Bildar med tiden täta bestånd som är mycket tramp och beteståliga. Betydligt större och djupare rotsystem än andra gräs. Används till både bete och slåtter. Växer bäst på bördiga, näringsrika jordar, gärna leror. Intressant alternativ till ängssvingel i de flesta vallblandningar. Bra komplement till timotej genom sin goda återväxt och marktäckning. Liknande foderkvalitet som ängssvingel och hundäxing. Lägre proteinhalt än andra gräs. Forts nästa sida 5

8 Vallfrösortiment, forts Arter & sorter som säljes i renvara Art sort kommentar Svartkämpar ört 10 kg/ha Timotej gräs 12 kg/ha Vitklöver baljväxt 5 kg/ha Ängssvingel gräs 20 kg/ha Kora Hykor Lancelot Lischka Tammisto Haukila Motim Klondike, storbladig Riesling, storbladig Vitklöver Sortblandning Preval Tjeckisk sort som är marknadens mest odlingsvärda sort av rörsvingel/rörsvingelhybrider. Betydligt bättre avkastning och uthållighet än Swaj i Götaland och Svealand. Något högre avkastning än Hykor i Götaland men betydligt bättre vinterhärdighet och avkastning än Hykor från Svealand och norrut. Några dagar senare axgång än Hykor och bättre smältbarhet av fibern. Tjeckisk sort framtagen ur hybrider mellan italienskt rajgräs och rörsvingel. Mycket lik andra rörsvingelsorter. Ofta kallad rörsvingelhybrid eller rajsvingel, men i Sverige certifierad som rörsvingel. Några dagar tidigare i axgång än Swaj och Kora. Nästan lika bra avkastning som Kora i Götaland, men något sämre från Svealand och norrut. Finns även som ekologiskt frö. Idealisk vallväxt för svagt gödslade, långliggande vallar. Kan liksom vitklövern sprida sig, och med tiden bilda täta bestånd. Mycket jämn avkastningsrytm från vår till sen höst. Tålig mot värme och torka. Lättorkad till hö. Betestålig. Bättre än gräsen på att ta upp kväve från djupare jordlager. Mineralrik. Högre innehåll av natrium och kobolt än både rajgräs och vitklöver. Lika hög halt som vitklöver av calcium, koppar och zink. Nyttig insektsväxt som blommar från maj till september. Lancelot är förädlad ur vilt material för mer upprätt växtsätt, större bladstorlek och högre avkastning. Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på vatten och kväve. Högre förstaskörd än andra vallväxter, speciellt kalla vårar. Växer bra vid låga temperaturer. Känsligare än rajgräs och rörsvingel för kör, betes och torkskador. Svarar bra på hög kvävetillförsel. Bättre fiberkvalitet än andra gräs. Vinterhärdig och uthållig men svag konkurrenskraft mot kvickrot, maskros etc. Tidig tysk sort. Hög avkastning och snabb återväxt. Tålig mot intensivt utnyttjande. Aggressivt växtsätt med bra konkurrensförmåga mot andra arter. Något senare axgång och bättre kvalitet än Grindstad. Finns även som ekologiskt frö. Finsk medelsen sort. Klassisk timotejtyp med hög förstaskörd av bra kvalitet och relativt svag återväxtskörd. Några dagar senare än Lischka i axgång God härdighet i Svealand och Norrland. Finns endast som ekologiskt frö. Finsk medelsen sort som härstammar från Haukila gård i Tavastland. Lik Tammisto i utvecklingsrytm, kvalitet och avkastning. Sen holländsk sort. Axgång cirka 10 dagar senare än Haukila. Gammaldags, betestålig, tät timotejtyp. Bra timotejsort för ex. får och kalvar. Späd och bladrik förstaskörd. Svagare konkurrenskraft än föregående sorter. Finns även som ekologiskt frö. Den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. Bra komplement till rödklövern i slåttervallar genom sin bättre återväxt och högre avkastning i äldre vallar. Gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. Svag tillväxt vid temperaturer under grader. Betydligt mer mineralrik än gräsen. Högt innehåll av calcium, koppar och zink. Storbladig sort med marknadens högsta avkastning. Högre förstaskörd och snabbare etablering än andra sorter. Storbladig sort med något mindre bladstorlek än Klondike. Något svag avkastning i förstaskörden men mycket höga återväxtskördar. Uthållig. Finns endast som ekologiskt frö. Bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhållanden. Består av: Klondike, storbladig 58 %, Jura, småbladig 29 %, Crusader, småbladig 13 %. GEV-blandningen består av: Riesling EKO, storbladig 60 %, Jura, småbladig 28 %, Crusader, småbladig 12 %. Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Ersätts alltmer av rörsvingel, som har liknande kvalitet men högre avkastnng och bättre förmåga att konkurrera med gräsogräs och maskrosor. Preval har hög avkastning och god vinterhärdighet från Götaland till Norrland. 6

9 Artblandningar Art sort kommentar Dansk gräsblandning kg/ha Olssons gräsblandning 20 kg/ha Horse Master 40 kg/ha 36 % Lasso, eng rajgräs, sen diploid 24 % Cancan (Herbie), eng rajgräs, sen diploid 15 % Dolina, timotej, medelsen 10 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel 30 % Dolina, medelsen timotej 15 % Winnetou (Motim), sen timotej 10 % Lasso, engelskt rajgräs, sen diploid 15 % Preval, ängssvingel 15 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel 25 % Barleone, eng rajgräs, sen diploid 25 % Barrage, eng rajgräs, turf sort 15 % Barmidi, sen timotej 20 % Baron, ängsgröe, turf sort 15 % Barustic, rödsvingel, turf sort Tät, tramptålig gräsblandning med snabb etablering, god återväxt och lång tillväxtperiod under hösten. Väl anpassad till både slåtter och bete. Avsedd att ingå som del i betes eller ensilageblandningar. God uthållighet och tramptålighet genom den höga andelen diploida rajgräs. Bred sammansättning av arter och sorter. God vinterhärdighet från Götaland till Svealands slättbygd. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Avvikande sorter i GEV-blandningen inom parentes Gräsblandning med hög timotejandel och låg rajgräsandel. Jämfört med föregående blandning har den bättre vinterhärdighet och bättre anpassning till kalla jordar, låg näringstillgång och lågt ph-värde. Den passar något bättre till slåtter än till bete. Lättorkad till hö. Innehåller en blandning av timotej av olika tidighetstyper. Uthållig genom den höga andelen ängsgröe och rödsvingel. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (GEV). Avvikande sorter i GEV-blandningen inom parentes. Snabbetablerad paddockblandning för hästägare med små hagar och högt betestryck. Hästarna får utveckla sitt naturliga beteende att äta kontinuerligt utan att bli överfeta, få sandkolik eller beta så hårt att vallen förstörs. Passar såväl sporthästar, som står uppstallade på natten och utfodras på stall, som ponnys och islandshästar som har lägre näringsbehov Färdig vallblandning Rödklöverblandning 3 GEV 20 kg/ha Bakteriekulturer 8,5 % Sara/Ilte, rödklöver, tetraploid 4 % Rajah EKO/Titus EKO, rödklöver, diploid 8,5 % Klondike/Riesling EKO, vitklöver, storbladig 4 % vitklöver Riesling EKO/Klondike, storbladig 25 % Foxtrot EKO/Foxtrot, engelskt rajgräs, sen diploid 6,5 % Lasso EKO/Calibra EKO, engelskt rajgräs, sen diploid 13,5 % Lasso/Calibra EKO, engelskt rajgräs, sen diploid 30 % Lischka EKO, timotej Färdig vallblandning för ensilage eller ensilage plus betning i ekologisk odling på normala jordar. Högt innehåll av en tidig, aggressiv timotejsort ger goda möjligheter för en hög gräsandel även vid rätt låga kvävenivåer. Bred blandning av mycket högavkastande vitklöver och rajgrässorter. Uthållig, slitstark blandning genom den höga andelen diploida rajgräs. Sortval inriktat på ett brett skördefönster. Första skörd normalt cirka 5 7 dagar senare än med traditionella ensilageblandningar. Bakteriekultur Används till dessa arter Hur man ympar Lusern Käringtand Lupin Blålusern Humlelusern Gul sötväppling Bockhornsklöver Käringtand Blålupin Bakteriekulturen säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa ex. 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur till 5 kg frö. Tag 0,15 0,5 deciliter vatten/kg frö. Den lägsta mängden vid ex. käringtand i renbestånd. Den högsta mängden när ex. käringtandfröet utgör mindre än 30 % av vallfröblandningens totala vikt. Blanda vattnet med torvkulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först var art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda sen ihop alla fröerna i vallblandningen med varandra. Låt gärna blandningen stå i timmar efter ympning. Max 2 4 dagar. OBS Kallt och mörkt. Hi-Stick Inoculant. 1 påse räcker till kg frö. Torrympas normalt. Dvs. påsens innehålls rörs ut i fröet. Kan även våtympas. Anses ge något säkrare resultat. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. Rör till en grötliknande massa. Blanda väl med fröet. 7

10 Allmänna ensilageblandningar mjölk och nöt Färdiga blandningar och blandningsförslag 2010 Högre kvävenivå, 1 3 åriga vallar Rödklöverblandning 5 Blandningsförslag: rödklöver 7,5 % vitklöver 7,5 % timotej 37,5 % engelskt rajgräs 37,5 % rörsvingel 10 % Rörsvingelblandning 1 Blandningsförslag: rödklöver 7,5 % vitklöver 7,5 % timotej 50 % rörsvingel 20 % engelskt rajgräs 15 % Totalt kg/ha Rörsvingelblandning 2 Blandningsförslag: rödklöver 10 % timotej 60 % rörsvingel 20 % ängssvingel 10 % Totalt kg/ha Rörsvingelblandning 3 Vitklöver 2 kg rörsvingel 15 kg Totalt 27 kg/ha Rajsvingelblandning Perun Blandningsförslag: rödklöver 7,5 % vitklöver 7,5 % rajsvingel Perun/Felopa 40 % timotej Lischka 25 % engelskt rajgräs Rajgräs Slåtter 20 % Totalt kg/ha Rajsvingelblandning Lusern Blandningsförslag: blålusern 25 % rödklöver 10 % rajsvingel Perun/Felopa 25 % timotej Lischka 20 % rörsvingel 10 % engelskt rajgräs 10 % Lägre kvävenivå, 1 3 åriga vallar Rödklöverblandning 3 GEV Färdig blandning bestående av rödklöver 12,5 % vitklöver, storbladig 12,5 % timotej 30 % engelskt rajgräs 45 % Totalt kg/ha Plus ev. cikoria 1 kg/ha och /ha Rödklöverblandning 4 Rödklöverblandning 3 (se ovan) 18 kg cikoria 1 kg Totalt 21 kg/ha Rödklöverblandning 3 Hykor GEV Blandningsförslag: rödklöver 12,5 % vitklöver 12,5 % timotej 37,5 % engelskt rajgräs 17,5 % rörsvingel Hykor EKO 20 % Totalt kg/ha Plus ev. cikoria 1 kg/ha och /ha Rörsvingelblandning 1 GEV Blandningsförslag; rödklöver 10 % vitklöver 10 % timotej 45 % rörsvingel 15 % engelskt rajgräs 10 % ängssvingel 10 % Totalt kg/ha Plus ev. cikoria 1 kg/ha och /ha Rörsvingelblandning 2 GEV Blandningsförslag; rödklöver 10 % vitklöver 5 % timotej 55 % rörsvingel 20 % ängssvingel 10 % Totalt kg/ha Plus ev. cikoria 1 kg/ha och /ha Rörsvingelblandning 3 GEV rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg Rajsvingelblandning Perun 1 GEV Blandningsförslag; rödklöver 12,5 % vitklöver 12,5 % rajsvingel Perun 40 % timotej 20 % eng rajgräs 15 % Totalt kg/ha Rajsvingelblandning Perun 2 GEV Blandningsförslag; rödklöver 15 % rajsvingel Perun 25 % rörsvingel 25 % hundäxing 20 % timotej 15 % Totalt kg/ha Rajsvingelblandning Lusern GEV Blandningsförslag: blålusern 25 % rödklöver 10 % rajsvingel Perun 25 % Timotej Lischka 20 % rörsvingel 10 % eng rajgräs 10 % Proteinblandning GEV rödklöver 40 % blålusern 40 % svartkämpar 20 % Val av blandning Högre kvävenivå, 1 3 åriga vallar Jordart och gödsling är den mest avgörande faktorn vid val av blandning. På lätta, varma jordar blir det mer rajsvingel, rajgräs och klöver och mindre timotej. På kalla, fuktiga jordar blir det mer av timotej, rörsvingel och ängssvingel. Betas återväxten är inslaget av vitklöver och rajgräs viktigt. Vill man ha 4 5 åriga vallar ökar man andelen rörsvingel och vitklöver och minskar på rödklöver, rajgräs och timotej. Rödklöverblandning 5 innehåller 15 % baljväxter och 37 % var av timotej och rajgräs. Det gör den väl anpassad till normala jordar, som varken kan betraktas som kalla, fuktiga eller varmare, torrare. Med hög andel diploida rajgräs och tidigklöver Titus, får man en torrare grönmassa, och därmed en snabbare förtorkning under besvärliga förhållanden. Rörsvingelinslaget ökar slitstyrkan och uthålligheten. Bra blandning för betning av återväxten. På kalla, fuktiga jordar, på starkt varierande jordar och som ren slåttervall är rörsvingelblandningarna 1 och 2 intressanta alternativ. Högre andel timotej och lägre andel rajgräs ger högre fiberkvalitet och bättre vinterhärdighet. Rörsvingeln ger högre produktion i tredjeårsvallen och bättre slitstyrka. Normalt kan man räkna med att rörsvingelandelen i vallen ökar något varje år. Rörsvingelblandning 3 är en betes- eller slåttervall för dikor. Hög slitstyrka och god anpassning till sent höstbete. På jordar som är lite torrare och varmare, där timotejen oftast går ut fort, är rajsvingelblandningarna ett bättre val. De innehål- 8

11 foto: kjell sjelin ler mindre andel timotej och vitklöver, och mer rajsvingel Perun, hundäxing, rajsvingel Hykor och rödklöver. Perun har hög avkastning och foderkvalitet även vid torra förhållanden. Rajsvingelblandningarna Perun kräver normalt ett tätare skördeintervall än föregående blandningar. De är också bra blandningar till dikor i tvåskördesystem. För mer blandningsförslag för torra jordar se lusernblandningar på sid 11. Rajsvingelblandning Lusern innehåller både rödklöver och blålusern. Blåluserns torra struktur och höga fiberkvalitet är ett bra komplement till rödklöverns blöta fiberfattiga struktur. Högavkastande blandning med brett artinnehåll främst avsett för lerjordar. Lägre kvävenivå, 1 3 åriga vallar Rödklöverblandning 3 GEV är en bra blandning för normala jordar i Götaland. Sortvalet är inriktat på sena rajgräs med ett brett skördefönster. Första slåtter sker normalt cirka 5 7 dagar senare än med traditionella ensilageblandningar. Högt innehåll av en tidig och aggressiv timotejsort ger goda möjligheter för en hög gräsandel även vid rätt låga kvävenivåer. Innehåller flera av marknadens mest högavkastande sorter av vitklöver och rajgräs. Uthållig och slitstark blandning genom den höga andelen diploida rajgräs. Utmärkt blandning när man betar återväxten. Rödklöverblandning 4 liknar föregående blandning, men innehåller dessutom svartkämpar, cikoria och kummin. Är genom sin breda artsammansättning mycket lämplig på jordar med stora variationer i näringstillgång och gödsling. Smaklig, mineralrik. Rödklöverblandning 3 Hykor GEV passar bäst som ren slåttervall. Jämfört med rödklöverblandning 3 har den högre avkastning, högre gräsandel i återväxten och bättre vinterhärdighet. Den är också mer tålig mot extremer som torka och översvämning. Rörsvingelblandningarna 1 och 2 är blandningsförslag som är anpassade till kallare, fuktigare jordar än rödklöverblandning 3. Högre innehåll av timotej, rörsvingel och ängssvingel, lägre innehåll av engelskt rajgräs. Passar bra för Götalands inland och Svealand. Bred sortsammansättning som gör dom väl anpassade till varierande förhållanden. Rörsvingelblandning 3 är en kombinerad betes- och slåttervall för dikor eller sinkor. Kan även användas som ren betesvall. Hög slitstyrka och god anpassning till sent höstbete. På torrare jordar där timotejen ofta blir kortlivad är rajsvingelblandningarna Perun lämpliga alternativ. De innehåller aggressiva snabbvuxna arter med hög avkastning och god kvalitet även under mycket torra förhållanden. Rajsvingelblandning Perun 2 är den torktåligaste av de tre rajsvingelblandningarna. Rajsvingelblandning Lusern och Proteinblandning är blandningar som innehåller både rödklöver och blålusern. Blåluserns torra struktur och höga fiberkvalitet är ett bra komplement till rödklöverns blöta fiberfattiga struktur. Proteinblandning innehåller inget gräs. Den är intressant i ekologisk odling genom sin bättre kaliumhushållning. Den passar bäst ihop med majsensilage eller som tillväxtfoder till nöt och lamm. Högt förfruktsvärde. 9

12 Vallblandningar för fuktiga jordar För att få rätt vallblandning till fuktiga och dåligt dränerade jordar, kan man generellt dela in dessa jordar i tre grupper: Grupp A: Morän och grova jordar med medelhög mullhalt och dålig dränering. Vanligt på sydsvenska höglandet och i norra Svealand. Den ständiga utvaskningen av jorden leder till lågt ph-värde och låg fosforklass. Grupp B: Dåligt dränerade leror och gyttjeleror. Här är det verkliga vattenöverskottet ofta litet, men läget i terrängen och jordartens dåliga genomsläpplighet, gör att många vallväxter påverkas negativt. Det är för blött när det regnar mycket och för torrt vid torka. Grupp C: Mulljordar i Svealand Blandningsförslag 2010 Vallblandning 1 för fuktiga jordar Alsikeklöver 3 kg käringtand 2 kg vitklöver 2 kg cikoria 1 kg timotej 5 kg rörsvingel/ängssvingel 5 kg Totalt 19 kg/ha Vallblandning 2 för fuktiga jordar Alsikeklöver 5 kg timotej 13 kg rörsvingel 2 kg Vallblandning 3 för fuktiga jordar Vitklöver/Alsikeklöver 2 kg rörsvingel 5 kg timotej 5 kg Totalt 22 kg/ha Rörsvingelblandning 3 Vitklöver/Alsikeklöver 3 kg rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg Vallblandning 4 för fuktiga jordar Alsikeklöver 2 kg vitklöver 2 kg kummin 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha Käringtandsblandning 1 Käringtand 8 kg Totalt 18 kg/ha Alternativet med rörsvingeln ger bättre slitstyrka och uthållighet. Vallblandning 2 för fuktiga jordar är en enkel timotejrik blandning med hög andel alsikeklöver. Passar bra på jordar där man vet att alsikeklövern trivs. Vill man kombinera slåtter med betning, eller som rena betesvallar, är Vallblandning 3, vallblandning 4 och rörsvingelblandning 3 de bästa alternativen. De innehåller såväl timotej som mer tramptåliga arter som rörsvingel, rödsvingel och ängsgröe. Vallblandning 3 har högre andel timotej, vallblandning 4 har högre andel baljväxter och örter och rörsvingelblandning 3 har högre rörsvingelandel. Grupp B är normalt bra jordar för Käringtandsblandning 1. Käringtanden är den uthålligaste baljväxten vid kombinationen översvämning på våren och torka på sommaren. För mer blandningar med käringtand se sid 12. Det låga ph-värdet och den goda kvävetillgången gör Grupp C till svåra jordar för baljväxterna men goda för gräsen. Långliggande vallar utvecklas tyvärr ofta mot renbestånd av kvickrot. Det är viktigt att ha tillräckligt med aggressiva täta gräs som rörsvingel och ängsgröe i blandningen för att kvickroten inte skall få fäste. Använd gärna ettåriga blandningar med westervoldiskt rajgräs och fodervicker regelbundet i växtföljden för att få ner andelen gräsogräs. Vallblandning 3 för fuktiga jordar är en gräsrik blandning. Den innehåller vitklöver/alsikeklöver 9 %, timotej 46 %, rörsvingel 23 %,ängssvingel 7 %, rödsvingel 7 %, ängsgröe 7 % och engelskt rajgräs 5 %. Rörsvingelblandning 3 passar bäst för långliggande vallar på relativt näringsrika, dåligt dränerade jordar. Den innehåller vitklöver/alsikeklöver 11 %, timotej 16 %, rörsvingel 54 %, ängssvingel 5 %, rödsvingel 5 %, ängsgröe 5 %, engelskt rajgräs 3 %. Vid alla sådder i grupp A och C är det viktigt att inte använda för låg utsädesmängd. Ogrästrycket är ofta mycket stort. Val av blandning Grupp A är lämpliga jordar för de blandningar som innehåller alsikeklöver. Vallblandning 1 för fuktiga jordar är en artrik blandning som ger en bra bild av hur vattenförhållandena ser ut i jorden. Är det mycket dåligt dränerat, blir det enbart alsikeklöver och timotej, med bättre dränering kommer vitklöver, cikoria och kummin in. foto: kjell sjelin 10

13 Lusernblandningar Torktåliga, långliggande vallar till slåtter och bete. Kräver ett ph-värde över 6,0 och har större krav på dränering än klöverrika vallar. Anpassa sortvalet i lusern och hundäxing efter vallens förutsättningar Bra vinterfoder till de flesta djurslag, får, häst, nöt Blandningsförslag 2010 Lusernblandning 1 Blålusern 7 kg käringtand 5 kg timotej 5 kg Totalt 18 kg/ha Lusernblandning 2 Blålusern 7 kg hundäxing 10 kg cikoria 2 kg Totalt 19 kg/ha Gotlandsblandning Blålusern 12 kg Hundäxing/rörsvingel 8 kg Lusernblandning 3 Blålusern 7 kg rödklöverblandning 3 (se sid 7) 10 kg Totalt 17 kg/ha Rajsvingelblandning Lusern Blålusern 25 % rödklöver 10 % rajsvingel 25 % timotej 20 % rörsvingel 10 % engelskt rajgräs 10 % Lusernblandning 4 Blålusern 5 kg käringtand 5 kg cikoria 2 kg kummin 2 kg timotej 5 kg Totalt 19 kg/ha Proteinblandning Blålusern 8 kg rödklöver 8 kg svartkämpar 4 kg Användning: Långliggande slåttervallar för rundbalsensilage eller ensilage i treskördesystem. Anpassning till återväxtbete beroende på sortval. Krav på växtplats/gödning: Blandningarna har en stor avkastningspotential på de flesta väldränerade, djupa jordar i Götaland och Svealand med ph-värde över 6,0. På lerjordar är det dock viktigt att komma ihåg att blålusern ställer betydligt högre krav på dränering och ph-värde än rödklöver och käringtand. Foderproduktion: Lusernblandningarna ger hög avkastning per hektar även under mycket torra år. Kräver däremot korta intervall mellan skördarna för att energihalten inte skall bli för låg. Produktionen är jämnt fördelad över säsongen. Kan ge en mycket hög skörd även i tredje och fjärde vallåret. Ger ett bra foder till de flesta djurslag. Sortval: De sista två åren har vi introducerat flera nya sorter och typer av hundäxing och blålusern. Anpassa sortvalet efter intensitet, skördesystem, betessystem och djurslag. På bördiga jordar och vid hög näringstillförsel kan hela eller delar av hundäxingen ersättas med rörsvingel. För mer sortinformation om blålusern och hundäxing se vallfrösortiment 2010 sid 4 6. Av timotejsorterna är det Lischka som har bäst konkurrensförmåga ihop med blålusern. Val av blandning Lusernblandning 1 och 4 är främst tänkta för lite tyngre lusernjordar i Götaland och Svealand, med god tillgång på näring. Innehållet av käringtand och timotej ger en säkrare produktion både på sämre dränerade jordar och på lerjordar. Lusernblandning 1 är lätt att förtorka och lämpar sig väl om man vill ha möjlighet att bärga återväxten till hö. Lusernblandning 4 är en örtrik blandning med hög foderkvalitet till växande djur. Den lämpar sig bäst till hösilage eller ensilage. Lusernblandning 2 är anpassad till torra jordar i södra Sverige. Hundäxing ger mängd, blålusern protein och cikoria lättlösliga kolhydrater samt högt foderintag. Blandningen ger bättre foderkvalitet än rena lusern/hundäxingvallar. Gotlandsblandning passar bäst på torra jordar i ekologisk produktion, eller vid låg näringstillförsel. Anpassa sortval i lusern och hundäxing efter intensitet, skördesystem och djur. Vid bättre näringstillgång kan hela eller delar av hundäxingen ersättas med rörsvingel. Skall vallen enbart betas används en blandning av blålusern Luzelle 12 kg, hundäxing Donata 4 kg, rörsvingel 4 kg. Lusernblandning 3 och Rajsvingelblandning Lusern är blandvallar med lusern, rödklöver och rajgräs/rajsvingel. De passar bäst i 2 3 åriga växtföljdsvallar. De kräver bättre tillgång på vatten och näring än föregående blandningar. Proteinblandning passar bäst ihop med majsensilage eller som tillväxtfoder till nöt eller lamm. Högt förfruktsvärde. Kan odlas i både kortvariga och långliggande vallar. foto: kjell sjelin 11

14 Käringtandsblandningar Högre kvalitet men lägre kvantitet än andra blandningar. Kombinerar hög baljväxtandel med att vara lättbärgad till hö. Ett alternativ där brist på vatten eller näring gör att klöverarterna inte fungerar så bra. Till lerjordar med svag gödsling i södra och östra Sverige. Blandningsförslag 2010 Käringtandsblandning 1 Käringtand 8 kg timotej Motim/Olssons Gräsbl. 10 kg Totalt 18 kg/ha Käringtandsblandning 2 Käringtand 10 kg humlelusern 3 kg svartkämpar 1kg Hundäxing Donata/Olssons gräsblandning (se sid 7)/5 kg Totalt 19 kg/ha Käringtandsblandning 4 Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Totalt 18 kg/ha Käringtandsblandning 5 Käringtand 5 kg timotej 8 kg eng rajgräs 7 kg Användning: Ovanstående blandningar är specialblandningar som i första hand används för sitt höga fodervärde. Den högre proteinkvaliteten gör de speciellt lämpade till djur med höga krav på grovfodret, som till exempel yngre nöt, avvanda lamm och högmjölkande kor. Blandningarna är bra som komplement till foderstater med hög Käringtandsrik återväxt andel lättlösligt protein. Används till såväl hö, ensilage som rotationsbetning. Krav på växtplats: Enkelt uttryckt växer käringtanden normalt bra där vitklövern växer dåligt. D v s på grova torra jordar och vissa lerjordar. Käringtanden har ett bra odlingsvärde i östra Sverige, där dess goda produktion vid värme och torka kommer väl till sin rätt. Den goda konkurrensförmågan på lerjordar förstärks ytterligare av tåligheten mot dålig dränering, lågt ph-värde och markpackning. Konkurrenskraften mot andra baljväxter, ökar normalt med lerhalten i jorden. Krav på gödning: I motsats till klöverarterna är käringtandens rotsystem mycket djupt, fintrådigt och bäst ägnat åt att ta upp lågt koncentrerad näring från en stor jordvolym. Rotsystemet är alltså dåligt anpassat till att ta upp koncentrerad näring i de översta 5 10 centimeterna av matjorden. Detta oavsett om näringen kommer från handels- eller stallgödsel. Foderproduktion: Vid utfodring med stora mängder vallfoder till idisslare, är det ett problem att proteinet hos de flesta vallväxter utnyttjas relativt ineffektivt av djuren. I genomsnitt når bara 30 % av växtproteinet tunntarmen för absorption. Medräknat mikrobproteinet, är det oftast bara 60 foto: gunnar danielsson 65 % av proteinet som går in i djuret som är tillgängligt för absorption i tunntarmen. För käringtandssorter som Oberhaunstaedter är den här utnyttjandegraden betydligt högre. Cirka 50 % av växtproteinet kan nå tunntarmen. Inräknat mikrobproteinet, kan utnyttjandegraden vara %. Trots att skillnaden kan verka liten har detta stor betydelse för många olika aspekter av animalieproduktionen: Bättre foderomvandlingsförmåga. Nya Zeeländska försök har visat en 25 % bättre foderomvandlingsförmåga för mjölkkor som utfodras med käringtand, jämfört med mjölkkor som utfodras med vitklöver, vid samma mjölkproduktion i liter/dag. Ökad tillväxt hos växande idisslare, ökad ullproduktion hos lamm samt ökad muskelansättning hos växande idisslare. I försök har tillväxtökningarna varit i genomsnitt 0 15 %. Ett samband finns förmodligen med ovanstående punkt. Minskad urinmängd och ökad mängd fast träck ger minskade förluster i stallgödselhanteringen. Cirka 20 % mer av gödselns kväve finns i fast form jämfört med traditionella vallväxters. Ökad motståndskraft mot invärtes parasiter hos växande idisslare. Eventuellt har också tanninerna en direkt parasitpåverkan. Förbättrad ensilagekvalitet, genom minskad mikrobiell nedbrytning av proteiner och lättlösliga kolhydrater, under ensileringsprocessen. Val av blandning Käringtandsblandning 1 är en enklare blandning med bara käringtand och timotej som passar bäst i slåttervallar på lite fuktigare och tyngre jordar. Varianten med Olssons gräsblandning kan användas om man också vill beta återväxten. Käringtandsblandning 2 innehåller mer käringtand och mindre timotej och passar därför bättre under lite mer torra förhållanden ex. lättare jordar och moränjordar. Käringtandsblandning 4 är en artrik blandning som passar bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet eller gödsling. Bra till såväl hö, ensilage som bete. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. Käringtandsblandning 5 är en liknande blandning men avsedd för högre bördighet och/eller gödsling. 12

15 Norrlandsblandningar Vallodling i Norrland skiljer sig på flera sätt från odling i övriga Sverige. Vintrarna utsätter växterna för större påfrestningar och de svalare somrarna förändrar konkurrensförhållandet mellan arterna. Blandningsförslag 2010 Rödklöverblandning Norr Rödklöver Ilte, tetraploid 4 kg Vitklöver Sortblandning 1 kg cikoria 1,5 kg kummin 1,5 kg timotej Haukila 10 kg rörsvingel Kora 3 kg Totalt 21 kg/ha Rörsvingelblandning 2 Nord Rödklöver Ilte, tetraploid 3 kg timotej Haukila/Tammisto 11 kg rörsvingel Kora 4 kg ängssvingel Preval 2 kg Totalt 20 kg Betesblandning Norr Vitklöver Sortblandning 3 kg cikoria 1 kg timotej Haukila/Tammisto 5 kg ängsvingel Preval 5 kg rörsvingel Kora 5 kg Baljväxter: Svala somrar är ett känsligt område för många baljväxter. Käringtand, blålusern och vitklöver trivs alla bäst vid relativt höga temperaturer, vilket sätter ner deras konkurrensförmåga speciellt i Norrland. Motsatsen är alsike- och rödklöver som växer bra även vid relativt låga temperaturer. Med ph-värde över 5,9 6,0 och lättare, varma jordar kan dock även vitklövern gå bra i Norrland. Gräs: Rajgräs och rajgräskorsningar kan inte odlas norr om Dalälven. Kvar att odla blir därmed timotej, ängssvingel, rörsvingel och ängsgröe. Positivt för fodervärdet är dock att gräs, som blir strårika och energifattiga söder om Dalälven, exempelvis ängssvingel och ängsgröe, får ett betydligt bättre fodervärde i Norrland. Örter: Både cikoria och kummin är relativt oberoende av ljus och klimat. Förmodligen har de samma odlingspotential i Götaland, Svealand och Norrland. Självsådd kummin är dessutom vanlig i äldre norrländska vallar. Pimpernell och svartkämpar är mer sydliga arter och odlas inom ungefär samma område som det engelska rajgräset. Val av blandning Rödklöverblandning Norr är en slåtterblandning för en eller två ensilageskördar. Tålig mot återväxtbetning genom innehållet av beteståliga arter som vitklöver, cikoria och kummin. Rörsvingelblandning 2 Nord är en mer traditionell blandning med enbart rödklöver och gräs. Betesblandning Norr är en tramptålig och smaklig betesblandning för såväl får, nöt och häst. Kan även användas som ensilage till får. Höblandningar Hög andel timotej för snabbtorkning och luftiga strängar. Låg andel av rajgräs, rödklöver och alsikeklöver. Breda, artrika blandningar med god anpassning till varierande jordar och bördighet Hög andel baljväxter och örter ger god smaklighet även vid sen skördetidpunkt. Blandningsförslag 2010 Vitklöverblandning 2 käringtand 2 kg timotej 10 kg Totalt 17 kg/ha Slåtterängsblandning 2 Rödklöver 1 kg vitklöver 1 kg humlelusern 1 kg käringtand 3 kg blålusern Luzelle 1 kg pimpernell 1 kg timotej 8 kg ängssvingel 2 kg rörsvingel 2 kg Totalt 22 kg/ha Slåtterängsblandning 1 (Skärgårdsblandning ev. plus vitklöver ) käringtand 4 kg humlelusern 4 kg pimpernell 1 kg Totalt 21 kg/ha Val av blandning Vitklöverblandning 2 lämpar sig för både kort- och långliggande vallar. Bäst avkastning på mo och moränjordar under goda fuktighetsförhållanden, men genom sin breda sammansättning användbar på många olika jordar och bördighetsförhållanden. Andra- och tredjeskörden kan betas eller ensileras. Tänker man sig mer intensiv betning, kan man byta ut timotej mot 10 kg Olssons gräsblandning som innehåller 45 % timotej, 10 % engelskt rajgräs samt 15 % vardera av ängssvingel, rödsvingel och ängsgröe. Slåtterängsblandning 1 är en torktålig blandning för hö och återväxtbete i 3 7 åriga vallar. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. Artrik, varierande blandning med rätt god betestålighet. Passar bäst vid måttlig till låg bördighet/gödsling på någorlunda väldränerade jordar med ph över 6,0 6,2. Lättorkad till hö. Slåtterängsblandning 2: Kortvarig, artrik 2 3 årig vallblandning för slåtter, bete eller gröngödsling. Högre avkastning än de två föregående blandningarna. 13

16 Betesblandningar mjölk och nöt foto: kjell sjelin Blandningsförslag 2010 Engelsk fröblandning nr 4 Götaland-södra Svealand, allroundblandning Dansk gräsblandning (se sid 7) 25 kg Totalt 28 kg/ha Passar bäst på lite varmare, drivande jordar i klimatiskt bra lägen där vitklövern och rajgräset växer bra. Relativt krävande på näring och ph-värde. Klassisk engelsk typ av blandning som förenar snabb etablering, högt fodervärde, hög avkastning och hög betestålighet. Andelen ängsgröe, rödsvingel och timotej gör den väl anpassad även till fält med varierande dränering och bördighet. Kräver jämn, hård betning och hög djurtäthet för att fungera bra. Rörsvingelblandning 3 rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg Vinterhärdig och mycket slitstark. Passar bra på kalla, fuktiga, bördiga jordar. Tålig mot extrema förhållanden som översvämning och torka. Långsammare etablering än föregående blandning, men väl etablerad är den mycket betes och tramptålig Något svagt fodervärde, speciellt under högsommaren. Hög betesproduktion under hösten. Passar bra för vinterbetning. Bra bete till dikor och sinkor. Högavkastande även till slåtter. Engelsk Fröblandning nr 5 Götaland-Svealand, härdig blandning, lägre rajgräsandel 24 % Vitklöver 2 kg cikoria 1 kg Rödklöverblandning 3 (se sid 7) 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 8 kg Engelsk Fröblandning nr 6 Götaland, lerjordar, torktålig Vitklöver 2 kg humlelusern 2 kg käringtand 2 kg eng rajgräs 15kg Totalt 23 kg/ha Engelsk Fröblandning nr 7 Svealand, lerjordar, torktålig Vitklöver 1 kg humlelusern 2 kg käringtand 2 kg rödklöverblandning 3 (se sid 7) 8 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 8 kg Totalt 23 kg/ha Artrika blandningar med 3 4 baljväxtarter, 2 3 olika arter örter och 4 gräsarter. Högt fodervärde och hög smaklighet. Passar bra till betesdjur med hög tillväxt och produktion. Bättre tålighet mot torka och svag näringstillförsel än föregående blandningar. Bra anpassning till varierande lerjordar i östra Sverige. Innehållet av såväl klöver, lusern som käringtand ger god odlingssäkerhet även på besvärliga, torra lerjordar där det kan vara svårt att få vitklövern att producera bra. Den breda sammansättningen gör dem väl anpassade till varierande bördighet och väderleksförhållanden. Engelsk fröblandning nr 8 Götaland och södra Svealand, god tillgång på fukt och näring cikoria 1 kg eng rajgräs Olsson Special (se sid 4) 10 kg timotej 5 7 kg Totalt kg/ha Timotej och örtrik blandning. Passar bäst på bördiga jordar med god tillgång på markfukt. Timotej och kummin bidrar med god betestillväxt även kalla vårar. Hög andel örter ger ett högt mineralinnehåll och jämn betesproduktion över sommaren. Högt fodervärde och hög avkastning. Vitklöverblandning 4 Vitklöver 5 kg svartkämpar 5 kg Hundäxing Donata/Olssons gräsblandning (se sid 7) 5 kg Totalt 15 kg/ha Avsedd för långliggande vallar på torrare, mer näringsfattiga jordar än föregående blandningsförslag. Hög beteskvalitet, men måttlig avkastningsnivå. Mycket uthållig och stabil vid svag näringstillförsel. Vinterhärdig. Både vitklöver och svartkämpar har god förmåga att sprida sig i vallen och med tiden ge ett mycket tätt bestånd. Den höga andelen svartkämpar ger snabb etablering och hög avkastning under insåningsåret. 14

17 Slåttervallsblandningar hästar Vår strategi för vallodling till hästar bygger på breda blandningar av gräs, baljväxter och örter. Gräsen har en viktig funktion i hästens matsmältning genom sitt stora innehåll av både smältbara och osmältbara fibrer. Speciellt timotejen är viktig genom sin stora andel smältbara fibrer. Tyvärr har dock gräsen ett mycket lågt mineralinnehåll. Baljväxter har tråkigt nog fått ett dåligt rykte i hästkretsar, genom att man förväxlat baljväxter med klöver. Det finns andra baljväxter som lusern och käringtand, som har en bättre fibersammansättning och proteinkvalitet än klöverarterna. Örterna är ett utmärkt komplement till gräsen genom sin annorlunda kemiska sammansättning och goda produktion under högsommaren. Både baljväxter och örter har dessutom ett högt mineralinnehåll. Blandningsförslag 2010 Hö/hösilage plus återväxtbetning Hästblandning 1 Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Totalt 18 kg/ha Hästblandning 5 Vitklöver 2 kg käringtand 3 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Totalt 18 kg/ha Dansk Islandshästblandning Käringtand 5 kg humlelusern 5 kg pimpernell 1 kg kummin 2 kg svartkämpar 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 5 kg Hästblandning 12 Käringtand 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 19 kg/ha Timotejblandningar Timotejblandning 1 Timotej Lischka/Haukila/Motim 18 kg rajsvingel Perun 2 kg Timotejblandning 2 Timotej Lischka/Haukila/Motim 14 kg rörsvingel Kora 4 kg ängssvingel 2 kg Hästblandning 1 är en artrik blandning som passar rätt bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet och/eller gödsling. Den breda sammansättningen gör den väl anpassad för både torra och fuktiga förhållanden. Bra hövall. Passar bra till slåtter plus bete. Kan även användas som ren betesvall. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Hästblandning 5, liknar hästblandning 1 men innehåller också vitklöver. Den är en lämplig blandning på jordar där man vet att vitklövern normalt inte sprider sig för mycket, eller till hästar med högt proteinbehov. Dansk Islandshästblandning innehåller mer örter och baljväxter än föregående blandningar. Som namnet antyder har den fungerat bra till islandshästar i Danmark. Den passar bäst på varmare, torrare jordar med ph-värde över 6,0. Liksom Hästblandning 1 passar den bra för kombinationen häst och får. Hästblandning 12 är en gräsrik blandning som kräver högre näringstillförsel än de tidigare blandningarna. Den är också ett alternativ till föregående blandningar på jordar med lite sämre dränering. Relativt god betestålighet. Timotejblandning 1 och 2 är blandningar för kommersiell höproduktion med två skördar per år. Timotejblandning 1 blir i praktiken en nästan ren timotejvall, speciellt i första skörd. I återväxten bidrar Perun med snabb återväxt och marktäckning som hindrar viss spridning av gräsogräs. Perun har strårik återväxt. Timotejblandning 2 innehåller 20 % rörsvingel. Rörsvingeln utvecklar sig långsamt, men med tiden går blandningen mot alltmer rörsvingel. Rörsvingeln har enbart blad i återväxten. Lusernblandningar för hösilage/ensilage För mer om sortval i blålusern se vallfrösortiment sid 4 6. För mer om lusernblandningar se sid 11. Lusernblandning 4 Blålusern 5 kg käringtand 5 kg cikoria 2 kg kummin 2 kg timotej 5 kg Totalt 19 kg/ha Lusern renbestånd Blålusern 20 kg/ha Lusernblandning 4 är en örtrik lusernblandning till hösilage och ensilage. Det höga mineralinnehållet och den goda proteinkvalitén gör blandningen speciellt lämpad till växande hästar och hästar med hög grovfoderkonsumtion. God anpassning till väldränerade lerjordar och även mer allmänt på bördiga, näringsrika jordar. Vinterhärdigheten är god på de flesta jordar i Götaland och Svealand. Lusern i renbestånd används en hel del på torra, näringsrika jordar. Mycket bra förfruktsvärde. Hästblandning 8 Blålusern 7 kg timotej 5 kg hundäxing 5 kg Totalt 17 kg/ha Lusernblandning 2 Blålusern 7 kg cikoria 2 kg hundäxing 10 kg Totalt 19 kg/ha Lusern- och hundäxingsblandningar för hösilage eller ensilage. Passar bäst på kalkrika moräner och lerjordar i södra och östra Sverige, men går även bra inom ett betydligt större område på bördiga, väldränerade jordar med ett ph-värde över 6,0. Beteståligheten är svag men produktionsförmågan hög till slåtter även i äldre vallår. Normal liggtid är 3 7 år. Lusernblandning 2 innehåller tre väldigt olika arter som tillsammans ger ett allsidigt foder. En tät ogräsfri vall med högt förfruktsvärde. Mycket god torktålighet. Hästblandning 8 är något lättare att förtorka än föregående blandning och kan även torkas till hö under gynnsamma förhållanden. Den passar bäst på jordar med relativt god tillgång på kväve och vatten. 15

18 Betesvallsblandningar hästar Betesvallen kräver andra arter än slåttervallen. Gräsen är viktiga eftersom de skall stå för en stor del av slitstyrkan och tramptåligheten. Svartkämpar är en annan viktig art, speciellt i långliggande vallar. Det är en djuprotad ört med kraftiga, långsmala blad som har god förmåga att sprida sig i vallen genom nya fröplantor. Den är ett utmärkt komplement till gräsen genom sin goda tillväxt under varma, torra och mer näringsfattiga förhållanden. Liksom andra örter bidrar den med god smaklighet och ger högt foderintag på betet. På lämpliga blålusernjordar kan den beteståliga sorten Luzelle ersätta käringtanden i blandningsförslagen nedan. Gräsarternas roll i betet Timotej är med i de flesta betesblandningar. Den har god smaklighet och bäst tillväxt av alla gräs under kalla, kyliga vårar. Vid god tillgång på vatten och kväve och måttligt betestryck kan den ha god uthållighet även i betet. Speciellt gäller detta de sena sorterna av timotej. Ängssvingel är ett konkurrenssvagt gräs som finns med som en del i de flesta betesblandningar. Den är härdig och uthållig och lämnar gott om utrymme åt andra arter att etablera sig. Engelskt rajgräs är betydligt mer snabbetablerat och tätare gräs än ängssvingel och timotej. Det kan gå att beta redan 3 månader efter sådd. Det är det dominerande betesgräset i engelska och danska hästbeten. Rajgräset passar bäst för ett system med omväxlande bete och slåtter och relativt hög och jämn beläggning. Även om rajgräset inte har utlöpare som rödsvingel och ängsgröe kan den ändå flytta sig genom att rajgräset hela tiden bestockar sig, bildar nya plantor, dör och delar sig igen. I välskötta beten är rajgräsets vinterhärdighet relativt god. Rödsvingel, ängsgröe och rörsvingel är intressanta arter i betesvallen. De kan genom sina underjordiska utlöpare växa ut och täcka luckor som orsakats av tramp, vinterskador och gödselhögar. Alla tre arterna har god slitstyrka. Smältbarhet och smakligt är något sämre än hos de tre föregående arterna. Rörsvingel, är en av de senaste årens spännande nyheter i betessortimentet för hästar. Den har länge använts i hästbeten i östra Nordamerika, men det är först nu som det kommit rörsvingelsorter som är väl anpassade till svenskt klimat. Rörsvingel, som heter tall fescue på engelska, är ett grovt gräs med långa breda blad. Sprider sig med utlöpare och bildar med tiden en mycket tät matta. Trivs bäst vid god näringstillförsel, men är mycket tålig mot både torka, värme och överskott på vatten. Medelgod tillväxt under försommaren, men mycket hög tillväxt under eftersommar och höst. Friskt, grön och fri från bladsjukdomar under höst och vinter. Tål bete under höst och vinter bättre än andra gräs. Långsammare etablering än timotej och ängssvingel, men väl etablerad är den mycket slitstark och betestålig. Det djupa rotsystemet gör att rörsvingeln tål att trampas hårt under vintern utan att betets långsiktiga potential minskar. Fodermässigt är rörsvingeln ett bra betesgräs för vuxna hästar med lågt till måttligt näringsbehov. Rödsvingeln är en konkurrenssvag art som är bra på att sprida sig i luckor där de andra arterna försvunnit. Den klarar både torka och kraftig nederbörd och har bäst konkurrenskraft vid lägre näringstillförsel. Finns med som ett mindre inslag i de flesta betesblandningar. Ängsgröe, (Kentucky bluegrass i USA) etablerar sig långsamt från sådd och det foto: STINA HOLMERIN 16

19 Hästblandning 9 passar bäst på jordar som man upplever som mittemellan kraven för hästblandning 2 och hästblandning 4. foto: gunnar danielsson Betesvall med hög andel cikoria är först under tredje vallåret som täta bestånd bildas. Vid god tillgång på vatten och kväve kan den bli ett dominerande inslag i äldre vallar. Ängsgröe har god slitstyrka men kräver hård betning att behålla fodervärdet. Jämfört med rörsvingel har den ett grundare rotsystem, sämre torktålighet och ojämnare tillväxtrytm över säsongen. Blandningsförslag 2010 Hästblandning 2 Käringtand 3 kg blålusern Luzelle 3 kg cikoria 1 kg Dansk gräsblandning/horse Master (se sid 7) 12 kg Betesblandning lusern Blålusern Luzelle,, 15 kg hundäxing Donata 5kg rörsvingel 5 kg Totalt 25 kg/ha Hästblandning 2 är en tramptålig, tät blandning. Passar bäst på lite mer bördiga, varma jordar med ph över 5,9 6,0, d v s bra vitklöverjordar. Mycket god torktålighet, men ej anpassad till kalla, fuktiga jordar och mullfattiga leror. Vinterhärdig från Götaland till Svealands slättbygd. Bra höstbete. Kräver ett relativt stort djurantal så att betet hela tiden kan hållas tätt och smakligt. Lämplig för ensilage och hösilage men ej hö. För hästar med höga proteinbehov, till exempel fölston och unghästar, kan man lägga till 1 kg vitklöver per hektar. Betesblandning Lusern passar bäst på jordar som är för torra för timotej och rajgräs. Hästblandning 4 Käringtand 2 kg svartkämpar 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 4 rörsvingel Käringtand 2 kg svartkämpar 3 kg rörsvingel 5 kg Totalt 21 kg/ha Hästblandning 9 Käringtand 5 kg svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning/horse Master (se sid 7) 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 7 kg Totalt 23 kg/ha Hästblandning 4 skiljer sig från föregående blandningar genom sin bättre anpassning till lägre näringstillgång och kallare, fuktigare jordar. God vinterhärdighet i Götland och Svealand. Den passar bäst för måttligt intensiv betning. För hästar med lite högre proteinbehov kan man lägga till 1 kg vitklöver per hektar. För mer extensiv betning på näringsfattiga jordar kan hästblandning 1 eller Dansk Islandshästblandning användas, se sid 15. För mer intensiv betning på kalla, fuktiga jordar med god bördighet används hästblandning 4 rörsvingel. Det är en slitstark, högavkastande blandning med god vinterhärdighet. Den passar också bra om man vill ha lite grövre struktur på betet. För mer om rörsvingel se faktatext ovan. Hästblandning 10 svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 10 kg Horse Master 15 kg Totalt kg/ha Hästblandning 11 Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg rörsvingel 15 kg Totalt 30 kg/ha Hästblandning 12 Rörsvingel 7,5 kg hundäxing Donata 7,5 kg rödsvingel 7,5 kg timotej Lischka 7,5 kg Totalt 30 kg/ha Horse Master (eng rajgräs 50 %, timotej 15 %, ängsgröe 20 %, rödsvingel 15 %). Totalt 40 kg/h Fyra gräsrika blandningar speciellt för hårt betade hagar, paddocks och rastfållor. Hästblandning 10, med högre rajgräsandel, passar bäst på lite varmare mer drivande jordar. Gärna också i klimatiskt gynnat läge i Götaland och Svealand där dess goda potential för hög betesproduktion under hösten kommer väl till sin rätt Hästblandning 11 är en rörsvingelbaserad blandning. Lite långsammare etablering än hästblandning 10, men väl etablerad är den mycket slitstark och tramptålig. Utmärkt blandning för fuktiga, näringsrika jordar. Tålig mot bete vintertid. God vinterhärdighet från Götalands inland till Norrland. Hästblandning 12 är en slitstark paddockblandning av amerikansk typ. Tålig mot värme och torka. Grov foderstruktur som passar bra till vuxna hästar med måttliga foderbehov. Rajgräsfri blandning med lågt sockerinnehåll. Horse Master paddockblandning sås från mars/april till augusti/september. Utsädesmängd kg/ha, (6-8 g/m 2 ). Beräkna 8 veckor från sådd till betesklar paddock. Artsammansättning är anpassad till hästens betning och näringsbehov. Man har valt sorter med hög skottäthet och låg tillväxtpunkt för att klara slitage bättre och ha god återväxt. 17

20 Intensiv lammproduktion För vallar som används till att producera så mycket som möjligt per hektar. En eller två skördar, därefter ofta intensiv betning. Baljväxterna är ofta den viktigaste biten av vallblandningen. Både till slåtter och bete. Baljväxterna ger högre foderintag och större lammtillväxt än gräsen. Speciellt i betet är skillnaden i praktiken mycket stor. I stallutfodring kan lägre baljväxtandel kompenseras med mer kraftfoder. Med dagens kraftfoderpriser talar detta för högre baljväxtandel i vallarna. Å andra sidan finns det tekniska problem med baljväxterna. För ensilering kan det vara svårt med klöverrika vallar. Lyckas man med slåtter och förtorkning får man ett fantastiskt ensilage. Blir ensilaget för blött kan det bli problem med både foderintag och proteinkvalitet. Fördelen med stor gräsandel är att gräsen är tekniskt enklare att hantera. De har högre ts-halt i fält än baljväxterna och är lätta att slå, förtorka och packar sig väl i ensilagebalar. Nackdelen med gräsrika vallar är att de ger lågt foderintag. De passar bäst i kraftfoderrika foderstater. Gräsen har också lågt mineralinnehåll, vilket behöver kompletteras med mer mineralfoder. Örterna är ett utmärkt komplement till gräsen genom sin annorlunda kemiska sammansättning och bättre torktålighet och produktion under eftersommaren. De är en god källa för lammens mineralförsörjning och bidrar till smaklighet och högt foderintag i betet. Vid sådd i renbestånd avkastar både cikoria och svartkämpar betydligt mer under insåningsåret än vad gräsen gör. Blandningsförslag 2010 Engelsk fröblandning 2 för får timotej 10kg engelskt rajgräs 10 kg Totalt 23 kg/ha Vitklöverblandning 5 timotej 10 kg engelskt rajgräs 3 kg ängssvingel 3 kg rörsvingel 3 kg Totalt 22 kg/ha Engelsk fröblandning 6 för får Vitklöver 3 4 kg engelskt rajgräs 13 kg timotej 5 kg svartkämpar 2 kg Totalt kg/ha Vitklöver-timotejblandning Vitklöver 4 kg timotej 10 kg Totalt 14 kg/ha Vallblandning 5 för får käringtand 3 kg timotej/hundäxing Donata 6 kg engelskt rajgräs 6kg Vallblandning 7 för får Vitklöver 2 kg alsikeklöver 3 kg cikoria 1,5 kg kummin 1,5 kg timotej 7 kg ängssvingel 2 kg rörsvingel 3 kg Vallblandning 8 för får käringtand 3 kg timotej 10 kg engelskt rajgräs 5 kg Totalt 21 kg/ha Vallblandning 9 för får käringtand 3 kg svartkämpar 1,5 kg kummin 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) /Hundäxing Donata 10 kg Totalt 19 kg/ha Rödklöverblandning 3 GEV Färdig blandning bestående av rödklöver 12,5 % vitklöver, storbladig 12,5 % timotej 30 % engelskt rajgräs 45 % Totalt kg/ha Plus ev. cikoria 1 kg/ha och /ha Proteinblandning Rödklöver 8 kg blålusern 8 kg svartkämpar 4 kg Val av blandning Engelsk Fröblandning 2 innehåller hög andel timotej och vitklöver. Den passar bäst på jordar med rätt god tillgång på vatten och näring. Något bättre till slåtter än till bete. Vitklöverblandning 5 är en liknande blandning men innehåller härdigare gräs än föregående blandning. Den är avsedd för kallare, fuktigare lägen där rajgräsets vinterhärdighet är osäker. I mycket kalla lägen kan man helt ta bort rajgräset. På lite lättare, varmare jord och vid lägre kvävetillförsel bör man ha högre rajgräsandel och lägre timotejandel. Exempel på en sådan blandning är engelsk fröblandning 6 för får. Den innehåller också svartkämpar som ger en säkrare betesproduktion även under torra förhållanden på eftersommaren. Vitklöver-timotejblandningen är en av de absolut bästa foderblandningarna till får. Blandningen av en sen timotejsort och vitklöver ger ett spätt foder med högt näringsvärde och litet spill. Kan dock vara lite svårodlad. Kräver jord med god tillgång på vatten och näring, och frihet från allt för mycket gräsogräs. Timotejen är känslig för djup sådd och kräver goda betingelser vid sådden. På lite torrare, näringsfattigare jordar och vid lägre kvävenivåer fungerar det bättre med en blandning av vitklöver och käringtand som baljväxter. Med varierande jordarter och bördighet får man också säkrare produktion med två baljväxter istället för en. Vallblandning 5, 8 och 9 för får är artrika, smakliga blandningar med hög foderkvalitet till växande djur. De är torktåliga blandningar med god betestålighet. Vallblandning 9 innehåller härdigare gräs och är tänkt för sämre klimatlägen och mindre bördiga jordar. Vallblandning 8 för får innehåller lite högre andel timotej och passar bättre på jordar med god tillgång på markfukt. Vallblandning 7 för får innehåller också en hög andel baljväxter och örter. Den höga andelen timotej och alsi- 18

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE

Läs mer

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne

Läs mer

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel

Läs mer

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se

Läs mer

Olssons Frö 2011. Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling

Olssons Frö 2011. Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Olssons Frö 2011 Betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får. Grönfoder, gröngödsling Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag Allmänna

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor. tel

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor.   tel Olssons vallfrö 2017 betes- och slåttervallsblandningar, grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som säljs i renvara...

Läs mer

Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR

Olssons Frö BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR Olssons Frö 2019 BETES- OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER GRÖNGÖDSLING VILTGRÖDOR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR Möt Olssons personal Bakre raden från vänster: Per Andersson, Magnus Brulin, Caroline Laurell,

Läs mer

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2016 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2016 Arter

Läs mer

olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR tel

olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR   tel olssons frö OCH SLÅTTERVALLSBLANDNINGAR GRÖNFODER gröngödsling VILTgrödor 2018BETES- BIGRÖDOR BLOMSTERÅKRAR www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2017 Arter och sorter som

Läs mer

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda

Läs mer

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Utsädesguide

Utsädesguide Utsädesguide 2013 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är en bra avbrottsgröda i växtföljden. Välj grynhavresorten

Läs mer

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019 Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att

Läs mer

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,

Läs mer

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång. Bäst på allt som gror!

Skånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång.   Bäst på allt som gror! Skånefrö har vallfröblandningen för just din produktion Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång Bäst på allt som gror! www.skanefro.se 1 Ny säsong, nytt vallår och nya möjligheter! Inget år är det andra likt

Läs mer

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket,

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009 Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka

Läs mer

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018 Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt Marcus Willert, HIR Skåne ÖSF-konferens 29 november 2018 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10

Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10 vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2018 Placering av viltåker Val av skifte och etablering

olssons frö Viltåkrar 2018 Placering av viltåker Val av skifte och etablering olssons frö Viltåkrar 2018 Helsäsongsblandning för fältfågel. Placering av viltåker Anlägg viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskanter och läplanteringar, kring märgelgravar och

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Lantmännens vallfröblandningar 2008

Lantmännens vallfröblandningar 2008 Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant Utsädesguide 2017 Havre Havre är överlägset den största vårgrödan i Västsverige. Vi på Lagerhuset har stort fokus på att leverera en högklassig havre till livsmedelsindustrin. Detta har stärkt vår position

Läs mer

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen

Läs mer

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne, Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning

Läs mer

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2017 Placering av viltåker Val av skifte och etablering

olssons frö Viltåkrar 2017 Placering av viltåker Val av skifte och etablering olssons frö foto: annelunds gård Viltåkrar 2017 Hirsblandning, honungsört och praktmalva Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskan ter och läplanteringar,

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

olssons frö Biväxter 2017

olssons frö Biväxter 2017 olssons frö Biväxter 2017 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollenet innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande

Läs mer

Vallfröguide

Vallfröguide Vallfröguide 2017-2018 Bästa mjölkbonde, Hur ska man kunna klara sig med en pressad mjölkmarknad och låga mjölkpriser Den frågan har väl de flesta mjölkproducenterna ställt sig under de senaste åren. Nu

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga

Läs mer

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20 Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb

Läs mer

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de

Läs mer

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:

Läs mer

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig

Läs mer

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och

Läs mer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

olssons frö Biväxter 2018

olssons frö Biväxter 2018 olssons frö Biväxter 2018 Honungsbin behöver nektar och pollen. Nektar lagras, liksom pollen, i samhällena och ger bina energi. Pollen innehåller protein, fett och vitaminer och är byggstenar för kommande

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,

Läs mer