Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman

Transkript

1 Rent frö redan i tröskningen är lönsamt både för fröodlaren och fröfirman Tore Dahlquist och Bengt Johnson Svalöf Weibull AB S Svalöv, Sverige SAMMANFATTNING Vallfröets råvarukvalitet har stor betydelse för ekonomin i fröodlingen. För närvarande pågår i Sverige en översyn av kontraktsbestämmelserna inom fröodlingsbranschen, som syftar till att ge en bättre överensstämmelse mellan råvarukvalitet och kostnader respektive vinster som kan kopplas till denna. För fröodlaren betyder en bättre fröråvara en lägre renstaxa kr/kg renvara. Andra positiva effekter är mindre material att transportera, lagra och lufta/torka. Fröråvara utan orenheter kräver mindre resurser för efterbehandling av fröet. Det är lättare att torka en bra råvara samtidigt som möjligheterna att producera ett kvalitetsfrö ökar. För fröföretaget betyder bra råvarukvalitet, hög renskapacitet (kg renvara/h), vilket automatiskt leder till ett bättre utnyttjande av rensmaskinerna. Bättre råvarukvalitet minskar också behovet av lagringsutrymmen och transporter. En hög kvalitet på fröråvaran kräver ett mindre antal lådor, då volymvikten ökar med förbättrad råvarukvalitet. En annan positiv effekt blir den minskade mängden avrens att hantera. INLEDNING Den svenska fröodlingsbranschen har påbörjat en översyn av kontraktsbestämmelserna för fröodling. Översynen har som målsättning att få en bättre överensstämmelse mellan råvarukvalitet och de kostnader som kan kopplas till skillnader i råvarukvaliteten och möjligheten att producera rent frö. Råvarukvalitet kan definieras på flera olika sätt, exempelvis avfallsmängd, innehåll av ogräs eller främmande arter. Den parameter som kanske har störst betydelse för hanteringen, både hos odlare och hos fröföretag, är förmodligen renvaruhalten. Denna definieras såsom mängd rent frö som kan erhållas ur en viss mängd råvara (renvaruhalten = mängd rent frö/mängd råvara). Detta anges i procent (%). Renvaruhalten har stor betydelse då den påverkar bl a kostnader för hantering och transport hos odlaren, men också hantering, transport, renskapacitet och mängd avfall som ska hanteras på fröanläggningen. Dessutom kan också kvaliteten påverkas, om renvaruhalten är låg. Exempel på detta är grobarhet, renhet och innehåll av andra arter. HÖGRE RYMDVIKT BETYDER HÖGRE RENVARUHALT Mätning av rymdvikten (kg/m³ råvara) är det snabbaste och enklaste sättet att få uppfattning om råvarukvaliteten. Sambandet mellan renvaruhalt (%) och råvarans rymdvikt (kg/m³) är relativt starkt. Detta förutsätter en råvara fri från ogräsfrön som är svåra att rensa bort. I figur 1 presenteras sambandet mellan rymdvikt och renvaruhalt för rödklöver och timotej. Underlaget är något begränsad, då det inte regelmässigt skett någon bestämning av inkommande råvarors volymvikt. Genom att mäta rymdvikten kan odlare redan i samband med skörd och vid inställning av tröskan på ett snabbt och enkelt sätt få en uppfattning om 38

2 rymdvikt och därigenom också renvaruhalten. I förlängningen betyder detta att man erhåller ett första underlag vilken rensningsavgift, som råvaran kommer att bli belastad med Rymdvikt-renvaruhalt Timotej Rödklöver Rym dvikt (kg/m 3 ) Figur 1. Sambandet mellan rymdvikt och renvaruhalt för rödklöver och timotej. Underlaget utgörs av mätningar hos Svalöf Weibull och kontraktsodlare till företaget. HÖGRE RYMDVIKT GER MINDRE VOLYMER ATT HANTERA Högre rymdvikt (högre renvaruhalt) innebär förutom högre renskapacitet och lägre rensavgifter, även mindre mängder att hantera i hela hanteringskedjan från fält till fröanläggning. Odlaren får en mindre skrymmande råvara att hantera och lagra på gården, vilket betyder lägre transportkostnader inom gården, men även till fröanläggning. Fröföretaget betalar transportkostnad från gård till anläggning på rent frö, ej på avfall. Den kanske viktigaste aspekten för odlaren med högre rymdvikt är att råvaran blir mer homogen och på så sätt enklare att torka. Det gör att det blir säkrare att bibehålla bra kvalitet beträffande grobarhet och sundhet. På fröanläggningen betyder också förbättrad rymdvikt/renvaruhalt minskat behov av transporter och lagringsutrymmen. På flertalet fröanläggningar sker lagring av både fröråvara och färdigrensat frö i lådor med en volym på 2-3 m ³. Högre rymdvikt på råvaran kräver ett mindre antal lådor vid lagring av råvara. Dessutom blir mängden fröavfall mindre att hantera. RENSKAPACITET BEROENDE AV RENVARUHALTEN Vid genomgång av kontraktsbestämmelser har produktionsstatistik under fyra år ( ) från Svalöf Weibull AB använts för att speciellt studera sambandet mellan renskapacitet och renvaruhalt. I genomgången har studerats samtliga de arter som produceras i Sverige. De ingående arterna är rödklöver, vitklöver, timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs, hundäxing, rödsvingel och ängsgröe. Renskapaciteten definieras här, som hur mycket rent frö som kan rensas fram ur en mängd fröråvara per tidsenhet (uttryckt som kg rent frö/h). Denna påverkas förutom av renvaruhalten också av bl. a av ogräsförekomst i fröråvaran, fröets tusenkornsvikt, vilken typ av rensmaskiner och skicklighet hos personal. I figur 2 framgår sambandet mellan renvaruhalten (%) och renskapacitet (kg rent frö/h) för timotej, rödklöver och ängsgröe för åren För dessa arter är sambandet mellan renvaruhalt och renskapacitet relativt god. Här kan man se att vid stigande renvaruhalt ökar 39

3 rensningskapciteten. Om exempelvis renvaruhalten för ängsgröe är 60 % är rensningskapaciteten cirka 500 kg/h. Vid 80 % renvaruhalt är kapaciteten cirka 1200 kg/h. Sambanden skiljer sig också mellan de presenterade arterna där timotej och rödklöver har betydligt högre renskapacitet än ängsgröe vid samma renvaruhalt. Dessa skillnader betyder för fröföretaget bla möjlighet att rensa fram en given mängd frö på en kortare tid eller möjlighet att rensa fram större kvantiteter frö på en given tid. Härigenom kan bättre maskinutnyttjande uppnås. Renskapacitet (kg/h) Renvaruhalt-renskapacitet Rödklöver Timotej Ängsgröe Figur 2 Sambandet mellan renvaruhalten (%) och renskapacitet (kg rent frö/h) för timotej, rödklöver och ängsgröe för åren , Svalöf Weibull AB. En annan kvalitetsfaktor som delvis påverkar renvaruhalten är rensvarans renhet d v s vilken renhet den certifierbara renvara håller. Högre renhet kräver hårdare rensning, vilket reducerar renvaruhalten och renskapacitet. RENSNINGSAVGIFTER I det svenska fröodlingskontraktet finns uppgörelser mellan odlare och fröföretag gällande torkningsavgifter, kvalitetsreglering och rensningavgifter mm. Beträffande rensningavgifter debiteras odlaren av fröföretaget per kg råvara som odlaren levererar. Rensningsavgiften består av en rörlig kostnad som beror på kvantiteten (kg) och en grundavgift som utgör en startkostnad vid rensningen. Dessutom finns också en kvantitetsrabatt på 10 eller 15 % vid leveranser av större kvantiteter. Tanken med den rörliga rensningsavgiften är att den ska avspegla den kostnad som är förenad med rensning av olika arter och eller fröpartier med skiftande kvalitet. I figur 3 visas hur nuvarande rörliga rensningsavgift för rödklöver påverkas vid olika renvaruhalter. Här kan man se att rensningsavgiften är samma per kg råvara oberoende av renvaruhalten. Uttrycks däremot rensningsavgiften per kg renvara ser man att avgiften ökar något med minskande renvaruhalt, vilket förklaras av att avgiften beräknas per kg råvara. 40

4 Rensningsavgift kr/kg Rensningsavgift råvara och renvara kr/kg 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Råvara Renvara Figur 3.Nuvarande rörliga rensningsavgift för rödklöver vid olika renvaruhalter. Rörlig rensningavgift presenteras både som kr/kg råvara och kr/kg renvara. Om man även beaktar rensningskapaciteten när man studerar sambandet mellan renvaruhalt och rensningsavgifter och uttrycker detta som en rensningsavgift per timme (kr/h) ser man att vid stigande renvaruhalter ökar kostnaden (kr/h) för rensning, se figur 4 (nuvarande). En utgångspunkt bör vara att rensningsavgiften utryckt som kr/h ska vara samma oberoende av renvaruhalten. Detta illustreras också i figur 4 (framtid). Detta innebär att en odlare som levererar en fröråvara med hög renvaruhalt ska betala samma rensningsavgift som en odlare med låg renvaruhalt uttryckt som rensningsavgift kr/h. Rensningsavgift kr/tim kr/tim Nuvarande Framtid Figur 4 Sambandet mellan renvaruhalt och rensningsavgifter kr/h med beaktande av rensningskapaciteten för rödklöver. För att uppnå detta krävs att rensningsavgifterna kr/kg differentieras beroende på renvaruhalt. Utgår man ifrån en genomsnittlig renvaruhalt på exempelvis 80 % för rödklöver, innebär det en omfördelning av nuvarande rensningsavgifter enligt figur 5. Här kan man se att odlare som levererar en fröråvara med låg renvaruhalt kommer att få betala en högre rensavgift än vad som är fallet idag. Däremot en odlare som presterar en hög renvaruhalt kommer att få sänkta rensningskostnader. Detta innebär också att skillnaden i rensningsavgift mellan hög och låg renvaruhalt kommer att bli större. 41

5 kr/kg Renstaxa råvara kr/kg 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 Nuvarande Framtid 0,40 Figur 5 Sambandet mellan renvaruhalt och rensningsavgifter för rödklöver med förändrade rensningsavgifter för att uppnå bättre koppling mellan råvarukvalitet och rensavgifter. SAMMANFATTNING NACKDELAR MED LÅG RENVARUHALT Fröodlaren Fröföretaget Mer material att transportera x x Större kvantitet att torka x (x) Kräver större lagringskapaciet x x Högre renskostnad kr/kg renvara x Lägre renskapacitet ton/h x Större avrenskvantitet x DISKUSSION Arbetet med översyn av kontraktsbestämmelser för vallfröproduktionen fortsätter. Målsättningen är att till kommande säsong ha reviderade kontraktsbestämmelser för svensk fröodling. Syftet är att uppnå en tydligare koppling mellan råvarukvalitet och de kostnader respektive vinster som råvaror av olika kvalitet ger upphov till. Fröodlare som producerar en fröråvara av god kvalitet ska märka en tydlig ekonomisk fördel i form av lägre rensningsavgifter. Samtidigt innebär det också för odlaren mindre volymer att hantera och lättare att säkra god kvalitet av fröråvaran. För fröföretagen innebär en förbättrad råvarukvalitet också en högre renskapacitet och därmed bättre maskinutnyttjande. Man får också mindre avfall att hantera. Framöver måste också beaktas om det finns andra kvalitetsmått vid bedömning av fröråvara, som kan fungera som hjälpmedel för att uppnå bästa kvalitet och ekonomi i fröodlingen, både för fröodlaren och fröföretaget. LITTERATUR Svalöf Weibull AB, Produktionsstatistik under 4 år, Statens Utsädeskontroll data rymdvikt kg/m³ råvara Provtagning i gårdslager data rymdvikt kg/m³ råvara, Tore Dahlquist Svalöf Weibull ABs fröodlare - data rymdvikt kg/m³ råvara, Tore Dahlquist 42