KALLELSE. 17 Kommunikation och medskapande av Vision 2025 KS/2014:241 KR Kommunikation och medskapande av varumärket Sveriges Lustgård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE. 17 Kommunikation och medskapande av Vision 2025 KS/2014:241 KR 299 18 Kommunikation och medskapande av varumärket Sveriges Lustgård"

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Tisdag den 29 april 2014, kl 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde allmänt översiktsplanarbetet arkitekttävlingen 2 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Personalutskottet 4 Triangelföreningen 5 Katrineholms Fastighets AB Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 6 Svar på motion om att starta familjecentral KS/2013:557 MSK 3 7 Årsredovisning 2013 med revisionsberättelse för Västra Sörmlands Räddningstjänst 8 Årsredovisning 2013 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Revidering av bolagsordning och ägardirektiv Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) 10 Revidering av bolagsordning och ägardirektiv Sörmland Vatten och Avfall AB (SVAAB) KS/2014:155 MSK 13 KS/2014:212 PJ 113 KS/2014:230 KR 216 KS/2014:231 KR 227 Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 11 Utbyggnad av förskoleavdelningar KS/2014:240 MSK Planeringsdirektiv 2015 med plan för KS/2014:190 AM Miljöredovisning 76 steg mot en hållbarare Lustgård KS/2014:152 KR Övergripande lokala miljömål KS/2014:228 KR Tillgänglighetsanpassning vid Sandbäcksskolan KS/2014:182 KR Verksamhetsanpassning av Skogsborgsskolan och Tallåsskolan KS/2014:181 KR Kommunikation och medskapande av Vision 2025 KS/2014:241 KR Kommunikation och medskapande av varumärket Sveriges Lustgård KR/2014:242 KR 394 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 1

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Yttrande över remissen Väg 56, delen förbi Äs KS/2014:191 MSK Remiss: förslag till struktur för samverkan och utveckling inom socialtjänsten och delar av sjukoch hälsovården KS/2014:134 PJ Dokumenthanteringsplan för personalavdelningen KS/2014:162 MSK Redovisning av kommunstyrelsens medel till KS/2014:229 KR 497 förfogande 23 Försäljning av fastigheten Djulö 1:243 KS/2014:200 PJ Slutrapport projekt Communis del 1 Intranät KS/2014:235 MSK 505 Nr Anmälningsärenden Sid 25 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av Sveriges kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 521 Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 2

3 239 Dnr KS/2014: Handläggare: Marie Sandström Koski Utbyggnad av förskoleavdelningar Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till KFAB att genomföra en tillbyggnad med tre avdelningar vid Näverstugans förskola samt två avdelningar på Örnens förskola. De nya förskoleavdelningarna ska vara klara att tas i drift under våren/sommaren KFAB uppdras vidare att genomföra en nybyggnation av en förskola med tre avdelningar i Forssjö samt att nuvarande förskolelokaler anpassas för skolverksamhet. Den nya förskolan och skollokalerna ska vara klara att tas i drift under KFAB uppdras även att genomföra en nybyggnation av en förskola med fyra avdelningar vid Skogsborg. Den nya förskolan ska vara klar att tas i drift under Medel för de ökade årshyreskostnaderna måste finansieras budgetprocessen. Investeringsmedel till köksinventarier på kronor tas med i budgetprocessen. 5. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att i samråd med bildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och KFAB ta fram en långsiktig planering för ytterligare utökning av förskoleplatser samt en långsiktig planering av skollokaler. Planeringen redovisas för kommunstyrelsen under första kvartalet Ärendebeskrivning På grund av befolkningstillväxten och för att kunna minska gruppstorlekarna på förskolorna i Katrineholms kommun har kommunen ett fortsatt ökat behov av förskoleplatser. Behovet är störst i centralorten samt Forssjö. För att möta behovet av förskoleplatser har kommunledningsförvaltningen fått i uppdrag av kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens vice ordförande att ta fram ett förslag på en utbyggnad av förskolan i Katrineholms kommun med 10 avdelningar. Arbetet har skett i samråd med bildningsförvaltningen, Katrineholms Fastighets AB (KFAB) och samhällsbyggnadsförvaltningen som prövat olika förslag till utbyggnad och nybyggnation av förskolor. För ny- och tillbyggnad har hänsyn taget till läge, möjlighet till tillbyggnad, utemiljö, planbestämmelser och kökens kapacitet i befintliga förskolor. Utifrån de diskussioner som förts har följande förslag tagits fram: Utbyggnad De förskolor som bedömts som bäst lämpade för utbyggnad utifrån ovanstående kriterier samt möjlighet att få fram till 2015 är Näverstugan och Örnen. 239

4 240 Näverstugans förskola har idag tre avdelningar med sammanlagt 59 barn. Förskolan kan byggas till med ytterligare tre avdelningar. Örnens förskola har idag två avdelningar med sammanlagt 40 barn. Förskolan kan byggas till med ytterligare två avdelningar. Nybyggnad Forssjö förskola har idag två avdelningar med tillsammans 50 barn. Förskolan är i behov av utbyggnad med en avdelning, samt lokaler till 5 årsgruppen som idag är i biblioteket. Förväntad inflyttning och pensionsavgångar gällande familjedaghem är andra skäl till utbyggnad. På grund av byggandens beskaffenhet föreslås en nybyggnad av tre förskoleavdelningar samt att nuvarande förskolelokaler anpassas till skollokaler. Planändring krävs. Behovet av förskoleplatser de närmaste åren bedöms vara störst i centrala Katrineholm. Efter undersökning av möjliga platser att bygga en ny förskola centralt redan under 2015, framstod området vid Skogsborgsskolan som mest lämpligt. Här föreslås en förskola med fyra avdelningar. Planändring krävs. På längre sikt De föreslagna ny- och ombyggnationerna kommer att ge kommunen 10 nya förskoleavdelningar. Bedömningen är att denna utbyggnad av förskolan inte kommer att räcka. En mer långsiktig planering behövs med hänsyn taget till befolkningsprognoser och den nya översiktsplanen. Lokalresursplaneraren bör få i uppdrag att i samråd med bildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och KFAB ta fram en långsiktig lokalförsörjningsplan beträffande förskolor i Katrineholms kommun. Ekonomi KFAB har beräknat den ökande årshyran för tillbyggnad av tre avdelningar på Näverstugan till kronor med en halvårseffekt för Kompletterande investeringar för köksutrustning beräknas till kronor. KFAB har beräknat den ökande årshyran för tillbyggnad av två avdelningar på Örnen till kronor med en halvårseffekt för Kompletterande investeringar för köksutrustning beräknas till kronor. KFAB har beräknat den ökande årshyran för nybyggnation av en förskola med tre förskoleavdelningar i Forssjö till kronor. KFAB har beräknat den ökande årshyran för att verksamhetsanpassa nuvarande förskolelokaler till skollokaler i Forssjö till kronor för KFAB har beräknat den ökande årshyran för nybyggnation av en förskola med fyra avdelningar vid Skogsborg till kronor. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ge uppdrag till KFAB att genomföra en tillbyggnad med tre avdelningar vid Näverstugans förskola samt två avdelningar på Örnens förskola. 240

5 241 De nya förskoleavdelningarna ska vara klara att tas i drift under våren/sommaren Kommunstyrelsen föreslås ge uppdrag till KFAB att genomföra en nybyggnation av en förskola med tre avdelningar i Forssjö samt att nuvarande förskolelokaler anpassas för skolverksamhet. Den nya förskolan och skollokalerna ska vara klara att tas i drift under Kommunstyrelsen föreslås ge uppdrag till KFAB att genomföra en nybyggnation av en förskola med fyra avdelningar vid Skogsborg. Den nya förskolan ska vara klar att tas i drift under Medel för de ökade årshyreskostnaderna måste finansieras budgetprocessen. Investeringsmedel till köksinventarier på kronor föreslås tas med i budgetprocessen. Kommunstyrelsen föreslås uppdra till kommunledningsförvaltningen att i samråd med bildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och KFAB ta fram en långsiktig planering för ytterligare utökning av förskoleplatser samt en långsiktig planering av skollokaler. Planeringen redovisas för kommunstyrelsen under första kvartalet Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse,

6 242 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Gunnar Berglund Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Förslag till utbyggnad av förskolor Bakgrund På grund av befolkningstillväxten och för att kunna minska gruppstorlekarna på förskolorna i Katrineholms kommun har kommunen ett fortsatt ökat behov av förskoleplatser. Behovet är störst i centralorten samt Forssjö. För att möta behovet av förskoleplatser har kommunledningsförvaltningen fått i uppdrag av kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens vice ordförande att ta fram ett förslag på en utbyggnad av förskolan i Katrineholms kommun med 10 avdelningar. Arbetet har skett i samråd med bildningsförvaltningen, Katrineholms Fastighets AB (KFAB) och samhällsbyggnadsförvaltningen som prövat olika förslag till utbyggnad och nybyggnation av förskolor. För ny- och tillbyggnad har hänsyn taget till läge, möjlighet till tillbyggnad, utemiljö, planbestämmelser och kökens kapacitet i befintliga förskolor. Utifrån de diskussioner som förts har följande förslag tagits fram: Utbyggnad De förskolor som bedömts som bäst lämpade för utbyggnad utifrån ovanstående kriterier samt möjlighet att få fram till 2015 är Näverstugan och Örnen. Näverstugans förskola har idag tre avdelningar med sammanlagt 59 barn. Förskolan kan byggas till med ytterligare tre avdelningar. Örnens förskola har idag två avdelningar med sammanlagt 40 barn. Förskolan kan byggas till med ytterligare två avdelningar. Nybyggnad Forssjö förskola har idag två avdelningar med tillsammans 50 barn. Förskolan är i behov av utbyggnad med en avdelning, samt lokaler till 5 årsgruppen som idag är i biblioteket. Förväntad inflyttning och pensionsavgångar gällande familjedaghem är andra skäl till utbyggnad. På grund av byggandens beskaffenhet föreslås en nybyggnad av tre förskoleavdelningar samt att nuvarande förskolelokaler anpassas till skollokaler. Planändring krävs. Behovet av förskoleplatser de närmaste åren bedöms vara störst i centrala Katrineholm. Efter undersökning av möjliga platser att bygga en ny förskola centralt redan under 2015, framstod området vid Skogsborgsskolan som mest lämpligt. Här föreslås en förskola med fyra avdelningar. Planändring krävs. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Gröna Kulle Telefax: E-post: 242

7 243 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab På längre sikt De föreslagna ny- och ombyggnationerna kommer att ge kommunen 10 nya förskoleavdelningar. Bedömningen är att denna utbyggnad av förskolan inte kommer att räcka. En mer långsiktig planering behövs med hänsyn taget till befolkningsprognoser och den nya översiktsplanen. Lokalresursplaneraren bör få i uppdrag att i samråd med bildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och KFAB ta fram en långsiktig lokalförsörjningsplan beträffande förskolor i Katrineholms kommun. Ekonomi KFAB har beräknat den ökande årshyran för tillbyggnad av tre avdelningar på Näverstugan till kronor med en halvårseffekt för Kompletterande investeringar för köksutrustning beräknas till kronor. KFAB har beräknat den ökande årshyran för tillbyggnad av två avdelningar på Örnen till kronor med en halvårseffekt för Kompletterande investeringar för köksutrustning beräknas till kronor. KFAB har beräknat den ökande årshyran för nybyggnation av en förskola med tre förskoleavdelningar i Forssjö till kronor. KFAB har beräknat den ökande årshyran för att verksamhetsanpassa nuvarande förskolelokaler till skollokaler i Forssjö till kronor för KFAB har beräknat den ökande årshyran för nybyggnation av en förskola med fyra avdelningar vid Skogsborg till kronor. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ge uppdrag till KFAB att genomföra en tillbyggnad med tre avdelningar vid Näverstugans förskola samt två avdelningar på Örnens förskola. De nya förskoleavdelningarna ska vara klara att tas i drift under våren/sommaren Kommunstyrelsen föreslås ge uppdrag till KFAB att genomföra en nybyggnation av en förskola med tre avdelningar i Forssjö samt att nuvarande förskolelokaler anpassas för skolverksamhet. Den nya förskolan och skollokalerna ska vara klara att tas i drift under Kommunstyrelsen föreslås ge uppdrag till KFAB att genomföra en nybyggnation av en förskola med fyra avdelningar vid Skogsborg. Den nya förskolan ska vara klar att tas i drift under KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Gröna Kulle Telefax: E-post: 243

8 244 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Medel för de ökade årshyreskostnaderna måste finansieras budgetprocessen. Investeringsmedel till köksinventarier på kronor föreslås tas med i budgetprocessen. Kommunstyrelsen föreslås uppdra till kommunledningsförvaltningen att i samråd med bildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och KFAB ta fram en långsiktig planering för ytterligare utökning av förskoleplatser samt en långsiktig planering av skollokaler. Planeringen redovisas för kommunstyrelsen under första kvartalet För kommunledningsförvaltningen Gunnar Berglund Lokalresursplanerare KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Gröna Kulle Telefax: E-post: 244

9 245 Dnr: KS/2014: Handläggare: Anna Marnell Planeringsdirektiv 2015 med plan för Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Planeringsdirektiv 2015 med plan för , enligt upprättat förslag. Ärendebeskrivning Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun påbörjas den årliga planeringsprocessen på våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnder och bolag för planeringsarbetet inför planperioden I planeringsdirektivet anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i sin beredning av underlag för övergripande plan med budget. För beredningen av övergripande plan med budget ges nämnderna och bolagen i uppdrag att senast den 31 augusti 2014 inkomma med underlag till kommunstyrelsen avseende översyn av resultatmål, investeringsbehov samt behov av nya upphandlingar. I planeringsdirektivet ges även särskilda beredningsuppdrag som ska redovisas till kommunstyrelsen den 24 september Övergripande plan med budget behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 29 oktober och beslutas därefter av kommunfullmäktige den 17 november Planerna för nämnder och bolag ska därefter fastställas senast i februari Ett gemensamt förslag till Planeringsdirektiv 2015 med plan för har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande och vice ordföranden, Förslag till Planeringsdirektiv 2015 med plan för

10 246 KOMMUNSTYRELSEN Datum Vår beteckning KS/2014: Ert datum Er beteckning 1 (1) Kommunstyrelsen Planeringsdirektiv 2015 med plan för Enligt styrsystemet för Katrineholms kommun påbörjas den årliga planeringsprocessen på våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnder och bolag för planeringsarbetet inför planperioden I planeringsdirektivet anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i sin beredning av underlag för övergripande plan med budget. För beredningen av övergripande plan med budget ges nämnderna och bolagen i uppdrag att senast den 31 augusti 2014 inkomma med underlag till kommunstyrelsen avseende översyn av resultatmål, investeringsbehov samt behov av nya upphandlingar. I planeringsdirektivet ges även särskilda beredningsuppdrag som ska redovisas till kommunstyrelsen den 24 september Övergripande plan med budget behandlas på kommunstyrelsens sammanträde den 29 oktober och beslutas därefter av kommunfullmäktige den 17 november Planerna för nämnder och bolag ska därefter fastställas senast i februari Ett gemensamt förslag till Planeringsdirektiv 2015 med plan för har utarbetats av Socialdemokraterna och Moderaterna. Kommunstyrelsen försslås besluta att fastställa Planeringsdirektiv 2015 med plan för , enligt upprättat förslag. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande Katrineholms kommun Besöksadress: Fredsgatan 38 Kommunstyrelsen Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer

11 247 Planeringsdirektiv 2015 med plan för Socialdemokraternas och Moderaternas förslag till kommunstyrelsen 247

12 248 2 (22) INNEHÅLL Inledning... 3 Styrsystemet och planeringsprocessen... 3 Tidsplan för planeringsarbetet inför planperioden Ekonomiska förutsättningar... 6 Samhällsekonomisk utveckling... 6 Katrineholm 2030: Omvärldsanalys... 7 Osäkerhetsfaktorer i planeringsförutsättningarna... 8 Ekonomiska ramar... 9 Nämndernas och bolagens underlag för övergripande plan med budget Översyn av resultatmål Investeringsbehov Behov av nya upphandlingar Särskilda beredningsuppdrag Bilaga 1: Övergripande driftsbudget 2015 med plan Bilaga 2: Investeringsplan Bilaga 3: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR

13 249 3 (22) INLEDNING Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnder och bolag för planeringsarbetet inför planperioden I planeringsdirektivets bilaga 1 och 2 anges också vilka drifts- och investeringsramar som nämnderna ska utgå från i sin beredning av underlag för övergripande plan med budget. Bilaga 3 innehåller en redovisning av medel som i årsredovisningen för 2013 öronmärkts för framtida särskilda satsningar, medel som har avsatts till en resultatutjämningsreserv samt medel i integrationsfonden. Styrsystemet och planeringsprocessen I januari 2010 infördes ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Under 2013 genomfördes en utvärdering av styrsystemet. Kommunfullmäktiges beslut om reviderat styrsystem gäller från och med 2014 (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige , 21). Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. En ny kommunplan för den kommande mandatperioden kommer att tas fram efter valet. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. I september sker beredning av övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige kan nämnder och bolag fastställa nämndens/bolagets plan med budget. Varje nämnd, bolag och kommunalförbund gör en egen planering för sin verksamhet. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska normalt fastställas innan planeringsåret påbörjas. Eftersom det är val till kommunfullmäktige 2014 kan nämndernas/bolagens planer för 2015 fastställas först i februari 2015 då de nya nämnderna/ bolagsstyrelserna har tillträtt. 249

14 250 4 (22) När den politiska nivån gjort politiska ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Ändrade begrepp i styrningen Styrningens fyra perspektiv En utgångspunkt i kommunens styrsystem är att styrningen utgår från fyra perspektiv. I samband med revideringen av styrsystemet har två av perspektiven fått nya rubriker; nytta (ersätter vinst) och verksamhet (ersätter produktion). En översyn har också gjorts av de begrepp som används i kommunens målstyrning. Syftet är att skapa tydlighet i kommunens planerings- och uppföljningsprocesser på alla nivåer i organisationen. Begreppen ska synliggöra på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (den röda tråden i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. I och med revideringen av styrsystemet kommer följande målstuktur att användas: Övergripande mål Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara 250

15 251 5 (22) för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp. Resultatmålen motsvarar det tidigare använda begreppet åtagande. Aktiviteter Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. Särskilda uppdrag Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget, eller av nämnder till sin förvaltning i nämndens plan med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat till. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Det tidigare använda begreppet produktionsmål ersätts av särskilda uppdrag beslutade av nämnd. Tidsplan för planeringsarbetet inför planperioden Februari: Den 3 februari genomfördes en analysdag för kommunens ledningsgrupp med förvaltningsekonomer. Syftet var att, utifrån en återblick på 2013 med särskilt fokus på verksamheternas måluppfyllelse, få en helhetsbild av vad som åstadkommits under föregående år och vad som viktigt att fokusera på framåt. 26 mars: Bokslutsberedning i kommunstyrelsen. Tjänstemannaunderlag för planeringsdirektiv för skickas ut till kommunstyrelsen. 29 april: Kommunstyrelsen beslutar om planeringsdirektiv för Maj-juni: Ekonomi- och upphandlingsavdelningen ger anvisningar för hur nämndernas/ bolagens underlag för övergripande plan med budget ska redovisas. 31 augusti: Nämnder och bolag lämnar underlag till kommunstyrelsen för beredning av övergripande plan med budget september: Tjänstemannaunderlag för övergripande plan med budget delges kommunstyrelsen. Redovisning av särskilda beredningsuppdrag lämnas till kommunstyrelsen. 29 oktober: Kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med budget november: Kommunfullmäktige beslutar om övergripande plan med budget Februari 2015: Planerna för nämnder och bolag fastställs. 251

16 252 6 (22) EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Samhällsekonomisk utveckling Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKL visar på en svagare skatteunderlagstillväxt år 2013, starkare år 2014 men mindre åren därefter än den prognos som publicerades i december. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. SKL tror att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Under 2014 fortsätter löneökningarna att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den 9 april presenterade regeringen 2014 års vårproposition. Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. I enlighet med riksdagens uttalande presenteras normalt inga nya reformer i den ekonomiska vårpropositionen utan budgetarbetet koncentreras till budgetpropositionen. Dock görs ett undantag i denna vårproposition genom en satsning på kunskap för stärkt arbetskraft: För att barngrupperna ska kunna ha lämplig storlek tillför regeringen 125 miljoner per år under perioden som riktat statsbidrag Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning En utredning har tillsatts för att föreslå en tioårig grundskola från år 2017 Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 miljoner per år En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 miljoner Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg Det är inte möjligt att utifrån vårpropositionen utläsa om dessa satsningar är tänkta att ske via det generella statsbidraget eller som riktade bidrag. Detta försvårar kommunens planering både för innevarande och kommande år. 252

17 253 7 (22) Katrineholm 2030: Omvärldsanalys Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt identifierade fyra trender som påverkar kommunens arbete inför år Rapportens ambition var att tydligöra dels vad kommunen som organisation kan påverka och dels vad kommunen behöver förhålla sig till. Trenderna som påverkar kommunens utmaningar sammanfattas nedan. Befolkning och demografi Befolkningsutvecklingen är tillsammans med den ekonomiska konjunkturen två viktiga delar i omvärldsanalysen. Demografin påverkar behoven av välfärd och har betydelse för dimensioneringen av kommunens verksamheter. Väsentliga trender: Sveriges befolkning ökar. Ökningen beror främst på ett invandringsöverskott men även på att antalet födda överstiger antalet döda. Inflyttningen till riket kommer att vara stor och andelen med utländsk bakgrund ökar. De äldre katrineholmarna blir allt fler. Färre ska försörja fler. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. Vi ser också att den förväntade livslängden ökar. Ökningstakten varierar dock inom olika socioekonomiska grupper. Det råder en fortstatt snabb urbanisering. Större städer och storstadsregioner ökar trendmässigt i befolkning och sysselsättning. Det är storstadskommunerna och förortskommunerna till dessa som växer snabbast. Tillgängligheten till en stor arbets- och konsumentmarknad är betydande. Individualisering Samhällets individualisering, teknisk utveckling och ökad informationsmängd driver upp kraven och förväntningarna på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. Produkter och tjänster behöver i högre grad anpassas utifrån individens önskemål. Individen får allt större möjligheter till, och krav på, att fatta egna beslut i vardagen. Kommunens roll som vägledare och rådgivare kommer att behöva utvecklas, framför allt till de invånare som är i behov av stöttning inför de olika valmöjligheter som uppstår. Polariserad befolkning Flera trender pekar i riktning mot en ökad polarisering i samhället vilket innebär en utveckling mot allt större skillnader i exempelvis levnadsstandard, mellan bostadsområden och mellan barns skolresultat. Flyttströmmar utgörs till stor del av unga vuxna som är mer flyttningsbenägna. Unga vuxna, ofta med högre betyg och/eller utbildning, är mer benägna att flytta till universitetsorter eller större städer. Samtidigt som en stor grupp unga är ambitiösa och har verktyg för att klara sig bra i morgondagens samhälle, finns det unga som har svårare i ett kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Samhörighet med andra människor får allt mindre med det geografiska territoriet att göra. Människor söker istället gemenskap och trygghet i de grupper eller subkulturer som de vill tillhöra. 253

18 254 8 (22) Ny teknik effektivisering eller kostnadsdrivande? Framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin får ofta en inverkan på vårt sätt att leva och de värderingar som finns i samhället. Utvecklingen av teknik och IT har inneburit krav på nya färdigheter och kunskaper som tidigare inte behövts samtidigt som annan kunskap blivit föråldrad. Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla. Sverige är idag en av världens ledande IT-nationer. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels fylla invånarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. Teknikutvecklingen ger nya möjligheter. Digital kommunikation innebär att människor blir allt mindre beroende av fysisk distans. Tekniken underlättar möjligheten att arbeta mer flexibelt, på distans och från hemmet. Inom utbildningsområdet ses en utveckling mot att det individuella lärandet får en större roll i barns och ungdomars studier. Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik fortsätter genom nya kommunikations- och tillsynssystem inom vård och omsorg. Mer avancerad vård sker i hemmet delvis som en följd av ny teknik. Osäkerhetsfaktorer i planeringsförutsättningarna Flera viktiga faktorer som påverkar den kommunala ekonomin för den kommande planperioden är fortfarande i april 2014 mycket osäkra. Det gäller bland annat: Utveckling av skatteunderlaget Befolkningsutvecklingen Konjunktur- och arbetsmarknadsutvecklingen; utveckling när det gäller andel arbetslösa Statsbidragens storlek, t.ex. omfattning och inriktning för de riktade statsbidrag till skolan som aviserats av regeringen Utredning om ev. återbetalning från AFA avseende inbetalda sjukförsäkringspremier för 2004 Regeringens hantering av Socialstyrelsens föreskrifter om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med demenssjukdom Utgången av riksdagsvalet 2014, regeringens budgetproposition i höst Andra politiska beslut på nationell nivå Faktorer som också påverkar ekonomin för kommunen: Beslut om användning av öronmärkta medel Beslut om användning av resultatutjämningsreserven Beslut om användning av medel i Integrationsfonden Prestationsbaserad ersättning från Migrationsverket Ställningstagande kring taxor och avgifter EU-medel Det sammantagna utfallet kan få positiv eller negativ effekt på den kommunala budgeten. Eventuella politiska satsningar utöver de som aviseras detta planeringsdirektiv kommer att övervägas längre fram i budgetprocessen, likaså hanteringen av öronmärkta medel och resultatutjämningsreserven. Ett slutligt ställningstagande avseende de ekonomiska ramarna 254

19 255 9 (22) kan göras först efter att regeringen presenterat budgetpropositionen den 13 oktober och SKL presenterat den efterföljande skatteunderlagsprognosen den 2 oktober. Ekonomiska ramar Bilaga 1 innehåller övergripande driftbudget 2015 med plan samt förklaringar till de ändringar som skett i nämndernas ramar sedan fullmäktigebehandlingen i november Utgångspunkten för denna driftbudget är flerårsplanen som fastställdes av kommunfullmäktige i november En annan utgångspunkt är antagandet om att befolkningen i Katrineholm uppgår till personer under hela planperioden. Den gällande flerårsplanen för investeringar finns i bilaga 2. Investeringsbehoven i kommunen är fortsatt höga och därför fortsätter behoven av prioritering. Det är investeringarnas nettoeffekt som är utgångspunkten i prioriteringsarbetet. Av övergripande plan med budget för framgår det att avskrivningar under planperioden bör inte ta mer än tre procent av driftbudgeten. Detta innebär för perioden att avskrivningarna under denna period inte ska uppgå till mer än ca 57 mnkr per år. Effekter av de investeringar som presenterades i flerårsplanen ligger i paritet med det finansiella målet. Demografi Kommunen har sedan 2009 använt sig av en resursfördelningsmodell som ska ta hänsyn till volymförändringar inom förskola, grundskola, ungdomsgymnasium samt äldreomsorg. Modellen bygger på en beräknad kostnad per individ i de olika verksamheterna och ska hantera volymförändringar mellan åren. Modellen utgår ifrån att den beslutade ram som gäller för innevarande år är korrekt. Modellen bygger på ett totalpris per barn inom förskolan samt ett snittpris för en gymnasieplats. För grundskolan används ett snittpris per elev för förskoleklass, år 1-6 och år 7-9. Vid beräkning av volymer, används befolkningsprognos från SCB från mars Vid beräkning av resurser för äldreomsorgen används de nya gällande prislapparna i den uppdaterade kostnadsutjämningsmodellen. Vid beräkning av volymer, används även här befolkningsprognos från SCB från mars Se tabellen nedan Förskola inkl. pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundskola Totalt grundskola Gymnasieskola, ålder Gymnasieskola, ålder Äldreomsorg Ålder Ålder Ålder Totalt äldreomsorg

20 (22) Personal SKL bedömde i februari att löneökningarna uppgår till 3,1 procent för 2015, 3,4 procent för 2016 och 3,7 procent för I planeringsdirektivet avsätts medel för löneökningar motsvarande 2,7 procent för 2015, 3,0 procent för 2016 och 3,3 procent för Lokaler Lokalkostnadsökningar som är hänförliga till investeringar i KFAB:s lokaler och är beslutade under 2013 och 2014 är inräknade i driftsbudgeten. Effekter av nya investeringsprojekt (från 2015) är inte inräknade i driftsbudgeten. Hänsyn har dock tagits till de 10 nya förskoleavdelningarna och nybyggnationen av Granheden. För lokalkostnadsökningar för lokaler som inte ägs av KFAB finns inga medel avsatta i driftsbudgeten. Övriga pris- och kostnadsökningar Inga övriga medel finns i planeringsdirektivet avsatta till generella pris- eller kostnadsökningar. 256

21 (22) NÄMNDERNAS OCH BOLAGENS UNDERLAG FÖR ÖVERGRIPANDE PLAN MED BUDGET För beredningen av övergripande plan med budget ges nämnderna och bolagen i uppdrag att senast den 31 augusti 2014 inkomma med följande underlag till kommunstyrelsen: Översyn av resultatmål De övergripande målen för perioden framgår av kommunplanen. I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation De senaste två åren har nämnder/bolag som en del i beredningen av övergripande plan med budget fått uppdrag i planeringsdirektivet att göra en översyn av sina åtaganden. Begreppet åtagande ersätts i och med den beslutade revideringen av styrsystemet med begreppet resultatmål, se ovan. Med utgångspunkten att de övergripande målen utifrån kommunplanen och tidigare års övergripande planer med budget ligger fast, ges nämnder och bolag även i år i uppdrag att göra en översyn av sina resultatmål. Det är viktigt att säkerställa att en uppföljning av de övergripande målen i kommunplanen kan göras. En uppföljning av samtliga resultatmål ska sammantaget kunna ge en bild av måluppfyllelsen inom målområdet. I sin översyn av resultatmålen bör nämnderna och bolagen sträva efter: Resultatmål som har en tydlig koppling till de övergripande målen och som visar resultat ur ett invånar/brukarperspektiv Totalt sett färre resultatmål Fler gemensamma resultatmål/ökad samordning Tydliga målnivåer Genusmedvetna resultatmål som bygger på könsuppdelad statistik Jämförbarhet över tid och med andra kommuner Fler resultatmål som också kan följas upp per månad eller delår som underlag för åtgärder för att förbättra måluppfyllelse under pågående verksamhetsår När kommunstyrelsen ställde sig bakom inriktningsdokumentet "En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar " beslutades att folkhälsoutskottet samt tillgänglighetsutskottet skulle prioritera utmaningar som införs i planeringsdirektivet för respektive år. Folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet har prioriterat följande utmaningar till : 1 Enligt folkhälsoutskottets beslut och tillgänglighetsutskottets beslut Sedan årsskiftet finns inte tillgänglighetsutskottet längre. 257

22 (22) Ungas psykiska hälsa ska bli bättre Stärka samarbete och samverkan med föreningslivet för att främja möjligheten för deltagande Stärka och utveckla tillgängligheten till social gemenskap för äldre Prioriteringen av dessa utmaningar ska beaktas när nämnderna och bolagen ser över sina resultatmål och gör sin verksamhetsplanering. Målområdena i kommunplanen överensstämmer inte med kommunens nämnd- och förvaltningsstruktur. Alla nämnder och bolag ska behandla samtliga övergripande mål i beredningen av nämndens/bolagets underlag för övergripande plan med budget. Nämnden/- bolaget anger resultatmål i förhållande till de övergripande mål som nämnden/bolaget bedömer att nämnden/ bolaget kan bidra till (själv eller i samverkan med andra nämnder och bolag). Under beredningen av övergripande plan med budget behöver nämndernas/bolagens arbete samordnas så att möjligheter till samarbete över organisatoriska gränser utnyttjas och för att se till att samtliga målområden i kommunplanen täcks in av organisationen. Investeringsbehov Nämnderna uppdras att lämna förslag på prioriterade investeringsbehov utifrån nedanstående investeringskategorier. Nämnderna ska utgå från den gällande flerårsplanen och om nödvändigt göra omprioriteringar i denna. Flerårsplanen finns i bilaga 2. Investeringskategorier I Katrineholms kommun klassificeras investeringar utifrån nedanstående sex kategorier. Indelningen ska spegla att olika typer av investeringar har olika effekt på driftsbudgeten. 1. Investeringar påkallade av skyldigheter och ålägganden Exempelvis ingår här tvingande myndighetsinvesteringar eller investeringar som av andra (säkerhets) skäl måste prioriteras, som exempelvis brandskydd, larm och liknande. 2. Investeringsbehov hos annan part Exempelvis hos KFAB för verksamhetens behov. Det innebär att investeringen inte aktiveras i kommunens balansräkning utan istället genererar en hyreskostnad för verksamheten. 3. Rationaliseringsinvesteringar Investeringar där investeringen kan hämtas hem, en så kallad payoff-effekt, som ska vara högst tre år. Redovisningskravet för sådana investeringar är att de ska åtföljas av en ekonomisk kalkyl som tydligt visar de ekonomiska konsekvenserna. 4. Övriga investeringar inklusive produktionsinvesteringar Här avses investeringar för verksamhetens behov, som inventarier och utrustning i verksamheten. Behov av IT-investeringar ingår i denna kategori och budgeteras i samråd med IT-kontoret. 5. Investeringar i skattefinansierad infrastruktur Här ingår kommunala strategiska investeringar i gata och park/natur samt statliga regionala satsningar som i vissa fall kan behöva kompletteras med kommunala medel. 258

23 (22) 6. Exploatering/utvecklingsinvesteringar Exploateringsverksamheten har till syfte att befrämja utveckling och tillväxt i regionen, och kategorin avser investeringar i exploateringsområden. Dessa investeringar är i princip självfinansierade över tiden och har främst en likvidmässig påverkan i samband med utgiftsfinansieringen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med berörda förvaltningar sammanställt en anvisning kring exploateringsprocessen som ska vara styrande för hanteringen inom detta område. Behov av nya upphandlingar I syfte att utveckla den interna anskaffningsprocessen ges nämnderna och bolagen i uppdrag att redovisa behov av nya upphandlingar inom sina verksamhetsområden. Särskilda beredningsuppdrag Uppdrag till kommunchefen att ta fram förslag till driftsorganisation för Katrineholms Logistikcentrum. Uppdrag till Viadidaktnämnden att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas, inom tilldelad ekonomisk ram. Syftet är att öka genomströmningen så att fler individer kommer i arbete eller studier och därmed minska de framtida behoven av försörjningsstöd och/eller andra stödinsatser från kommunen. Som en del i uppdraget ska en genomlysning göras av nämndens interna fördelning av resurser till studier respektive arbetsmarknadsinsatser. Uppdrag till Viadidaktnämnden att ta fram förslag till hantering av nuvarande och kommande trygghetsanställningar. Uppdrag till service- och tekniknämnden att tillsammans med föreningslivet fortsätta processen med utveckling av bland annat Sportcentrum. Uppdrag till samtliga nämnder och bolag att inarbeta miljöstratregiska rådets övergripande lokala miljömål i underlaget för övergripande plan med budget Uppdrag till kommunchefen att göra en översyn av kommunens allmänna riktlinjer för servering av alkohol i samband med representation. Uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen att göra en översyn av samordningen av kommunens internationella arbete, exempelvis EU-samordnarfunktionen. Uppdrag till kommunledningsförvaltningen att ta fram förslag till strategi för den långsiktiga personalförsörjningen. Redovisning av detta uppdrag ska ske till kommunstyrelsen senast den 31 december Uppdrag till service- och tekniknämnden att ta fram förslag till en underhållsplan för asfaltsbeläggningar i Katrineholms kommun. Beredningsuppdragen ska redovisas den 24 september

24 (22) Bilaga 1: Övergripande driftsbudget 2015 med plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse Övergripande politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen varav Kommuncentrala inkl KLC varav Kommunledningsförvaltningen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen varav KS medel till förfogande Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Räddningstjänsten VSR Kompensation för ökade löner Summa nämnder Ökade kostnader lokaler Löneuppräkning Ofördelade löner överhäng Justering efter lönekartläggning Po-påslag och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Prestationsbaserad ersättning för flyktingmottagande Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Summa finansiering TOTALT med nytt utjämningssystem Budgeterat resultat i % av skatter och utjämning 1,03% 0,44% 0,65% 1,19% GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Resurser för volymökning inom BIN

25 (22) Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt övergripande plan med budget KF Övergripande politisk ledning Justeringar beslutade i flerårsplanen Minskad ram för valnämnden pga inga val 1200 Aktuell ram varav Kommunfullmäktige varav Revision varav Överförmyndaren varav Valnämnden -55 Bildningsnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning Justering under den politiska beredningen 10 nya förskoleavdelningar under året Resurser till grundskolan Resurser till gymnasieskolan Beräkningen baseras på totalt antal om 6717 barn/elever. Aktuell ram Byggnadsnämnden -370 Aktuell ram Kommunstyrelsen Justeringar beslutade i flerårsplanen Lägre kostnader för kollektivtrafiken enligt beräkning från SKTM Tekniska justeringar Korrigering av ram pga förändrade kostnader för städning -60 Justering under den politiska beredningen Utökad verksamhet för turistbyrån -850 Driftorganisation KLC Minskning av medel till KS förfogande

26 (22) Aktuell ram varav Kommuncentrala varav Kommunledningsförvaltning varav Samhällsbyggnadsförvaltning varav KLC avskrivning varav KLC internränta, ej driftskostnadspåverkande, se intäkt under posten kapitalkostnadsintäkter varav Kommunstyrelsens medel till förfogande Kultur- och turismnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 148 Aktuell ram Miljö- och hälsoskyddsnämnden -370 Aktuell ram Service- och tekniknämnden Justeringar beslutade i flerårsplanen Ökade driftskostnader för genomfarten Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 23 Justering under den politiska beredningen Medel för 50% tjänst som föreningskonsulent (50% fanns sedan tidigare) -280 Aktuell ram Socialnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 100 Justering under den politiska beredningen Resursförstärkning för försörjningsstöd och institutionsplaceringar Aktuell ram

27 (22) Viadidaktnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 177 Aktuell ram Vård- och omsorgsnämnden Tekniska justeringar Förändrade resurser enligt demografimodellen Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 703 Justering under den politiska beredningen Ökade personalkostnader Granheden Aktuell ram Räddningstjänsten VSR Justeringar beslutade i flerårsplanen Ändrad andel i VSR pga ändrad finansieringsprincip KF Katrineholms andel 80,1% Tekniska justeringar Lönekompensation 2015 inkl lönejustering, helårseffekt av ökade avskrivningar -749 Aktuell ram FINANSIERING Ökade kostnader för lokaler Ökade lokalkostnader pga beslutade investeringar Ökad lokalkostnad nybyggnation Granheden Ökade lokalkostnader för nya förskoleavdelning Aktuellt budgeterat belopp Löneuppräkning Uppdaterat antagande om löneökning, från 3,1% till 2,7 % Aktuellt budgeterat belopp

28 (22) Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Uppdatering av underlaget Aktuellt budgeterat belopp Pensioner Aktuellt budgeterat belopp Intäkter Viadidakt Vingåker Uppdatering av underlaget -294 Aktuellt budgeterat belopp Kapitalkostnadsintäkter Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella poster. Aktuellt budgeterat belopp varav intäkt KLC internränta Avskrivningar För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under 2015 Planerade investeringar under 2015 Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas utöver året och på det sättet sprids avskrivningskostnaderna. Aktuellt budgeterat belopp Skatteintäkter och utjämning Effekt av uppdaterad skatteprognos. Skatteprognosen bygger på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) februari 2014 och invånare. Aktuellt budgeterat belopp Finansiering, utdelningar mm Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan Aktuellt budgeterat belopp Jobbcentrum -900 Under Viadidakt ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåker God ekonomisk hushållning I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag. 264

29 (22) Bilaga 2: Investeringsplan Nämnd Kategori Benämning BIN 4 Investering förskola BIN 4 Investering grundskola BIN 4 Investering gymnasieskola BIN 4 Årlig anskaffning/reinvestering utifrån lagstiftning BIN 4 Anpassad IT-utrustning Bibas Investeringsram Bildningsnämnden KS/KLF 4 Årliga nätverksinvesteringar KS/KLF 4 PA-system Summa kommunledningsförvaltning KS/SBF 1 Tillgänglighetsåtgärder KS/SBF 1 Miljöinventeringar KS/SBF 4 Tillgänglighetsanpassad trädgård KS/SBF 4 Övriga investeringar KS/SBF 4 Arboretum, automatbevattning KS/SBF 5 Drottninggatan KS/SBF 5 Trädgårdsgatan - Floragatan KS/SBF 5 Nollvisionsåtgärder KS/SBF 5 Cykelstrategi KS/SBF 5 Värmbolsvägen - Dalvägen KS/SBF 5 Stensättersgatan KS/SBF 5 Hastighetssäkring övergångsställen KS/SBF 5 Hastighetssäkring, 30-zon KS/SBF 5 Sveaparken KS/SBF 5 Temaparker KS/SBF 5 Kollektivtrafikåtgärder KS/SBF 5 Genomfarten KS/SBF 5 Bondegatan KS/SBF 5 Lövåsen/Sandbäcken KS/SBF 5 Stortorget KS/SBF 5 Ny infart Djulöområdet KS/SBF 5 Parkeringsplatser i centrum KS/SBF 5 Hantverkargatan gågata KS/SBF 5 Nya informationsplatser/skyltar KS/SBF 5 Attraktiva gångstråk KS/SBF 5 Järnvägsinfarterna KS/SBF 5 GC-väg till Lokstallarna KS/SBF 5 GC-väg, Lövåsen KS/SBF 5 Gator, övrigt KS/SBF 5 Ljus i staden KS/SBF 5 Belysning i parker

30 (22) Nämnd Kategori Benämning KS/SBF 5 Grönplan KS/SBF 5 Stadsparken KS/SBF 5 Aulaparken KS/SBF 5 Utbyte av belysning i centrum KS/SBF 5 Djulöområdet belysning KS/SBF 5 Östermalmsgatan norra delen KS/SBF 5 Cykelplan, byte av skyltar KS/SBF 6 Lövåsens handelsområde KS/SBF 6 KLC Knorran (öster om Österleden) KS/SBF 6 Luvsjön etapp 3b KS/SBF 6 Krämbol KS/SBF 6 Lasstorp/Gersnäs KS/SBF 6 Ericsbergsvägen KS/SBF 6 Klubbetorp, Björkvik KS/SBF 6 Kv. Vägskälet KS/SBF 6 Kv. Hjorten KS/SBF 6 Kv. Örnen Summa samhällsbyggnadsförvaltning Investeringsram Kommunstyrelsen KTN 4 Konstnärlig utsmyckning KTN 4 Konstinköp KTN 4 Reinvest Ängeln inventarier KTN 4 Reinvest Konsthallen inventarier KTN 4 Reinvest Perrongen inventarier Investeringsram Kultur- och turismnämnden SOCN 1 Arbetsmiljöåtgärder SOCN 4 Möbler och inventarier Investeringsram Socialnämnden STN 4 Maskiner och fordon STN 4 Upprustning lekplatser, parkutrustning STN 4 Växthuset, byte plasttak STN 4 Friluftsbad STN 4 Övriga IP, upprustning fastigheter STN 4 Belysning motionsspår STN 4 Uppsättning stålkanter finparker 50 0 STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar parker STN 4 Övriga IP, energioptimering STN 5 Utbyte av belysning i centrum STN 5 Byte av träd i gaturummet STN 5 Upprustning grusbelagda gc-vägar STN 5 Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken STN 5 Beläggningsytor

31 (22) Nämnd Kategori Benämning STN 5 Gatubelysning STN 5 Gatubelysning byte till LED belysning STN 5 Belysningsstolpar besiktning byte STN 5 Sveaparken STN 5 Stadsparken STN 4 Storköksutrustning STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar kost STN 4 Sportutrustning STN 4 Upprustning läktare A-plan etapp 3 exteriört STN 4 Områdesbelysning Backavallen STN 4 Inredning och teknik, sporthallens entré STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar sportcentrum STN 4 Nya omklädnings- och samlingsrum vid konstgräset STN 4 Renovering och ventilation byggnad bandyplan STN 4 Ombyggnad garage Rolba (ismaskin) STN 4 Pressläktare bandyplan renovering 50 0 STN 4 Ny sarg till uterink STN 4 Ny skurmaskin Duveholmshallen STN 4 Nya avbytarbås och sekretariat rinken STN 4 Ismaskin (Rolba) STN 4 Konvertering kylsystem Backavallen STN 4 Upprustning av servicebyggnad på Djulö camping STN 4 Elbil med flak STN 4 Flyttbara läktare Duveholmshallen STN 4 Städmaskiner STN 4 Inventarier Kerstinboda (samprojekt med KFAB) Investeringsram Service- och tekniknämnden VIAN 4 Lokaler och digital utrustning m.m Investeringsram Viadidaktnämnden VON 1 Arbetsmiljöåtgärder VON 1 Person-, taklyftar och rullstolar VON 4 Sängar och madrasser VON 1 Arbetsmiljöåtgärder utförar.avd VON 4 Utrustning Skogsbrynet 300 VON 1 Arbetstekniska hjälpmedel VON 1 Brandlarm gruppbostäder VON 4 Möbler gemensamhetsutrymmen Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden

32 (22) Bilaga 3: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR 2013 års öronmärkta medel för välfärdsutmaningar Belopp i kr Beslutat Ungdomstorget Viadidakt KS , 44 Projekt Arbetslinjen KS , 44 Hel-del på Lövåsgården KS , 44 Kompetensutveckling förskola KS , 44 Arbetskläder för utomhusbruk KS , 44 Individ- och familjeomsorg KS , 44 Lov- och sommarskola KS , 44 Utökad verksamhet Turistbyrån KS , 44 Kvarstående medel Integrationsfonden Ingående saldo Tillförda medel jan-mars Beslut KS SFI/VIAN Beslut KS BIN Utgående saldo RUR Enligt beslut i KF avsattes kr till resultatutjämningsreserven. Inget av dessa medel har nyttjats i samband med bokslut för

33 269 Dnr KS/2014: Handläggare: Karin Rytter Miljöredovisning 76 steg mot en hållbarare Lustgård Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga miljöredovisningen 76 steg mot en hållbarare Lustgård till handlingarna. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram dokumentet Miljöredovisning 76 steg mot en hållbarare Lustgård. Med dokumentet ges en överblick av hur Katrineholms kommun och tillhörande bolag, arbetar med klimat- och miljöfrågor för att skapa en hållbar utveckling. Redovisningen av åtgärderna görs i punktform och är uppdelade på de fyra fokusområden som Katrineholms kommun arbetar utifrån; biologisk mångfald, vatten, mark, byggande och boende samt klimat. Ärendets handlingar Miljöredovisning - 76 steg mot en hållbarare Lustgård 269

34 steg mot en hållbarare Lustgård 270

35 steg mot en hållbarare Lustgård Med det här dokumentet vill vi ge en överblick över hur Katrineholms kommun, och tillhörande bolag, arbetar med klimat- och miljöfrågor för att skapa en hållbar utveckling. Redovisningen av åtgärderna görs i punktform och är uppdelad på de fyra fokusområden som Katrineholms kommun arbetar utifrån: 1. Biologisk mångfald. 2. Vatten. 3. Mark, byggande och boende. 4. Klimat. Åtgärderna är en blandning av små och stora åtgärder. Det är åtgärder som redan har genomförts eller pågår. Vid en del åtgärder har Katrineholms kommun samverkat med andra aktörer. Detta dokument kommer att uppdateras fortlöpande

36 272 Biologisk mångfald GENOMFÖRT 1. Naturminne vid Backa för att skydda den hotade växten ljungsnärja. 2. Naturstuga med torn och plattform har byggts vid sjön Näsnaren. Till stugan har anlagts en tillgänglighetsanpassad gångväg. Plattformen är också tillgänglighetsanpassad. 3. Flera vandringsleder, exempelvis Backasjön runt, Ringleden och Hälsans stig. 4. Kommunens skogsbruk är certifierat enligt FSC - en internationell certifiering för hållbart skogsbruk. 5. En fjärilspark har anlagts i Aulaparken. 6. På en del gräsytor har ängsväxter såtts in. 7. En naturguide finns framtagen för Katrineholms kommun. Den finns tillgänglig hos Samhällsbyggnadsförvaltningen. PÅ GÅNG 8. Biotopskydd av en ädellövskog vid Krämbolsstugan är på gång. 9. En grönstrukturplan kommer att tas fram för tätorterna. Syftet med en grönstrukturplan är att klargöra vilka värden som park- och naturmark har för människor i tätorter med dess omgivning. 10. Välja ut ett antal arter, såväl djur som växter, med syfte att följa och åskådliggöra vad det nationella miljömålet Biologisk mångfald handlar om

37 273 Vatten GENOMFÖRT 11. Katrineholms dricksvatten kommer numera från den nya vattenanläggningen i Forssjö. 12. Valla, Forssjö, Flodafors, Sköldinge och Strångsjö får numera sitt dricksvatten från Katrineholm. 13. Flera mindre reningsverk har lagts ned och avloppsvattnet pumpas till Rosenholms reningsverk för effektivare rening. 14. Slammet från Rosenholms reningsverk är Revaq-certifierat. Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk och att skapa en hållbar återföring av växtnäring. Detta innebär att slammet kan spridas på åkermark. 15. Slammet från enskilda slamavskiljare samlas i bassänger på två ställen i kommunen, för att efter hygienisering spridas på åkermark. Genom detta kan näringsämnen föras tillbaka till åkermarken. 16. Samarbete med Vingåkers kommun om att förbättra vattenkvaliteten i sjön Öljaren. Bristfälliga enskilda avlopp har åtgärdats och strukturkalkning av åkermark har skett. En vattendragsgrupp med lantbrukare och markägare har bildats i området. Samverkan sker med Hjälmarens vattenvårdsförbund. 17. Ån Svartbäcken har rensats. 18. Förslag till en dagvattenpolicy finns framtagen. 19. En VA-policy har antagits. Den pekar ut de övergripande riktlinjerna för kommunens intentioner rörande vatten och avlopp

38 274 PÅ GÅNG 20. Inventering och åtgärder mot bristande enskilda avlopp pågår. 21. Utifrån VA-policyn håller en vatten- och avloppsplan på att tas fram. Här redovisas en långsiktig och hållbar planering för hur vatten- och avloppsutvecklingen ska utformas i kommunen utifrån de lagkrav och förutsättningar som finns. 22. Ett arbete har påbörjats med att se hur kommunen påverkas av klimatförändringar och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att undvika skador. 23. Ombyggnad av Rosenholms avloppsreningsverk sker för att minska utsläppen av kväve. 24. I samarbete med Vingåkers kommun kommer en vattendragsgrupp för sjöarna Viren och Kolsnaren att startas upp

39 Mark, byggande och boende GENOMFÖRT Viadidakt driver ett gemensamt lager för överskottsinventarier i Katrineholms kommun. Lagret skapar överblick och innebär en samordning av kommunens överskottsinventarier. Detta ger ekonomiska och miljömässiga fördelar genom att nyanskaffning av inventarier minskar då gamla återanvänds. 26. Befintliga impregnerade stolpar vid elljusspåret i Bie ersätts med ej impregnerade stolpar. Belysningen byts mot mer energieffektiv belysning. 27. I oktober 2012 öppnades Östra förbifarten och därmed försvann mycket av den tunga, bullriga trafiken ut ur staden. 28. Cykelvägar är byggda i tätorterna, exempelvis till skolan i Äsköping och till idrottsplatsen i Björkvik. 29. Cykelväg till Forssjö och Valla är byggd. 30. Vid upphandling används miljöstyrningsrådets kriterier. Detta underlättar upphandling av produkter som är mindre skadliga för miljön. 31. Samtliga platstallrikar på förskolor och skolor är utbytta mot plasttallrikar som inte innehåller Bisfenol A. Bisfenol A (BPA) är en av världens vanligaste plastkemikalier och finns bland annat i konservburkar, plastburkar och plasttallrikar. Barn och vuxna utsätts dagligen för det hormonstörande miljögiftet. 32. Fem skolor och förskolor är anslutna till Håll Sverige Rents certifiering Grön Flagg. Detta har varit ett bra verktyg för lärande och utveckling. 33. Förskolan har med hjälp av miljötrollen Sop och Tipp haft kompismånader, hälsoveckor, skräpplockardagar, släcka lampan dag, miljörådsmöten med mera i syfte att lyfta fram ett miljöengagemang. 34. Nedlagda soptippar på kommunal mark har inventerats och undersökts genom provtagning. 35. En returpappersgrupp har bildats inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Gruppen sorterar och ser till att bland annat kontorspapper återvinns. 36. KFAB har satt upp tre återvinningsbodar. Bodarna är inte anslutna till vatten och el utan elförsörjningen sköts med solceller. Bodarna är dessutom byggda av återvunnet material

40 276 PÅ GÅNG 37. Arbete med att minska matsvinnet pågår. Målet är 46 g/portion (Nu 57 g/portion). 38. Arbete pågår med att andelen ekologiska råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel ska öka till 30%. (Nu 5,9%). 39. Arbete pågår med att andelen närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel till 5 %. (Nu 0%). 40. Vid kommande upphandling av kollektivtrafik kommer krav ställas på anropsstyrd trafik och på fossilfria drivmedel. 41. Beslut är taget om att under 2015 börja sortera ut matavfall från hushållens avfall. Sortering av matavfallet kommer att ske i en plastpåse med avvikande färg som sen läggs i befintligt sopkärl. 42. Målet i Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden är ett långsiktligt hållbart Katrineholm. Strategierna i översiktsplanen syftar till att uppnå en hållbar stadsutveckling och en attraktiv stad

41 277 Klimat GENOMFÖRT 43. Katrineholms Logistikcentrum är byggt. Genom den omlastning som sker på combiterminalen mellan tåg och lastbil kan antalet långväga lastbilstransporter minska. Alla spår på terminalen är elektrifierade vilket innebär att inga diesellok behöver användas. 44. Rågas från Rosenholms reningsverk omvandlas till fordonsgas. Fordonsgasen leds till en gasmack vid infarten från Nyköping. 45. Biogasanläggning vid Valla gård är byggd via KLIMP-medel. Via KLIMP (Klimatinvesteringsprogrammet) fanns det möjlighet att söka bidrag för klimatfrämjande åtgärder. 46. Reningsverket till badet i Duveholmshallen är ombyggt. Detta har inneburit en energibesparing. Ombyggnaden har också lett till en bättre och säkrare arbetsmiljö. 47. Ishallens kylsystem använder koldioxid till att kyla isen för lägre energiförbrukning. 48. Sportcentrum med solfångare på fotbollsplan samt återvinning på varma sidan av kylanläggning i ishallen och bandyplan med berglagring av överskott samt uttag till värme med värmepumpar. Fjärrvärmen är bortkopplad. 49. Solcellsanläggningar är byggda på kvarteret Skrädderiet 1 och kvarteret Hästen. 50. Gersnäs förskola drivs med el som produceras vid Egen El Kullen i Katrineholm. 51. Deltagit med rådgivning till Östra Vingåkers hembyggsförenings anläggning vid Boda kvarn. Här har det byggts en saltlagringsanläggning, med återvinning från elgenerator, samt solfångare, där värmen lagras i saltlager och tas ut vid behov % av kommunala personbilar drivs nu med biogas. 53. Energieffektivisering av sportanläggningar, projekt tillsammans med SISU (Idrottens studieförbund), bland annat vid Trolldal och Värmbol. 54. Vård- och omsorgsförvaltningen samordnar utkörningen av hjälpmedel i syfte att minska transporterna. 55. Omlastningscentral för transport av livsmedel men mer till kommunala verksamheter. Detta innebär färre transporter

42 Utbyggt centralstyrningssystem för gatubelysningen. 57. En resepolicy finns framtagen med fokus på gång och cykling. 58. En energieffektiviseringsstrategi är framtagen och den fokuserar på transporter och lokaler. 59. Utbyte till lågenergilampor har skett i flera verksamheter. 60. Ersättning av olje- och eluppvärmning till miljövänligare teknik har skett i ett flertal kommunala lokaler. 61. Flera förvaltningar använder webb- och telefonmöten. 62. Energisparåtgärder hos KIAB har genomförts, bland annat lösullsisolering av vindar, nya fjärrvärmeväxlar, byte ventilationsaggregat men mer. Besparing av kwh per år. 63. Energisparåtgärder hos KFAB har genomförts, bland annat värmeåtervinning ur ventilationsluft, fönsterbyte, injustering av värme m.m. Besparing av kwh per år. 64. Byte till ledbelysning i adventsljusstakar hos samhällsbyggnadsförvaltningen. Energiförbrukningen i ljusstakarna har minskat med 90 %. 65. KFAB har anslutit sig till Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. Målsättningen är att minska energianvändningen med 20 % från 2007 till En cykelpump har installerats på Stortorget i samverkan med Sörmlands sparbank. PÅ GÅNG 67. Energieffektiviseringar i KFAB:s och KIAB:s fastighetsbestånd fortsätter. 68. Gröna Kommuner visualisering av energiförbrukningen på Duveholmsgymnasiet samt Duveholmshallen kommer att ske Arbetet med gång- och cykelplan för hela kommunen pågår. 70. Gatljusarmaturen i hela kommunen ska bytas till LED-belysning och först ut att få nya ljuskällor är Valla. 71. Fler kommunala fastigheter kommer att förses med solceller

43 279 Övriga åtgärder GENOMFÖRT 72. Ett miljöstrategiskt råd har inrättats. 73. För att stimulera miljöarbetet delar Katrineholms kommun årligen ut ett miljöpris. Miljöpriset kan sökas av enskilda, föreningar, organisationer eller företag för genomförd, pågående eller planerad åtgärd, som bedöms vara av stor betydelse för miljön inom kommunen. 74. Kommunen deltog i Framtidsveckan 2013, som tillkom på initiativ av Studiefrämjandet. Framtidsveckan är en vecka då miljön, klimatet och hållbar utveckling står i centrum. 75. Katrineholms kommun deltar i Earth Hour. 76. Service- och teknikförvaltningen gjort en hälso- och miljöinvestering genom att köpa in fem nya cyklar till förvaltningen. Förhoppningen är att cyklarna ska användas istället för bilen när anställda ska ta sig kortare sträckor inom stan

44

45 281 Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle, Fredsgatan 38. Postadress: Katrineholms kommun, Katrineholm. Telefon: (klockan 8 17) 281

46 282 Dnr KS/2014: Handläggare: Karin Rytter Övergripande lokala miljömål Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom de framtagna miljömålen enligt samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendebeskrivning Bakgrund för miljömålen för Katrineholm Katrineholms kommuns miljöarbete grundar sig på de 16 nationella miljökvalitetsmålen, som beslutats av riksdagen. Syftet med målen att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till kommande generationer. Miljömålen för Katrineholms kommun har delats in i fyra fokusområden; klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Målen är övergripande och långsiktiga och utifrån dessa kommer under våren 2014 konkreta, genomförbara och uppföljningsbara åtgärder att tas fram. De övergripande lokala miljömålen har diskuterats i Miljöstrategiska rådet. Vid möte den 13 januari 2014 slutbehandlades förslaget till övergripande miljömål och överlämnades till kommunstyrelsen. Fokusområden Klimat Bakgrund Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s konvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Problemet är i högsta grad en global fråga, men alla utsläpp sker lokalt. Det behöver vidtas åtgärder globalt, men det är även viktigt att vidta löpande lokala åtgärder. Mål Klimatpåverkan ska minimeras. 282

47 283 Vatten Bakgrund EU:s ramdirektiv för vatten, numera kallat för vattenförvaltning, syftar till att samtliga sjöar och vattendrag ska uppnå god ekologisk status och deras kvalitet får inte försämras. Kommunens sjöar och vattendrag är till stor del påverkade av olika typer av utsläpp, främst övergödning det vill säga kväve och fosfor, men även tungmetaller och oljeföroreningar. Även dagvattnet från tätorterna påverkar. Påverkan har också skett genom sjösänkningar, dämningar med mera. Vattenkvaliteten ligger i många sjöar och vattendrag långt från vad som bedöms som önskvärt på sikt. Den mesta påverkan är från lokala källor som skogs- och jordbruk, industrier och avlopp, dagvatten, men även nedfall från luften påverkar. Påverkan är inte bara lokal utan den påverkar också förhållandena i Östersjön. Den lokala påverkan gör att lokala åtgärder har mycket stor betydelse för att kunna förbättra förhållandena i sjöar och vattendrag. Mål Tillförsel av näringsämnen och föroreningar till sjöar, vattendrag och grundvatten ska minimeras. Vattnet i vår kommun är en viktig tillgång som ska skyddas, då det även är vårt viktigaste livsmedel. Mark, byggande och boende Bakgrund Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Människans konsumtion leder till påverkan på miljön från att varor och tjänster produceras och används tills de blir avfall. Genom att ta tillvara på avfall och restprodukter och samtidigt effektivisera resursförbrukningen kan konsumtionens miljöpåverkan minska. Arbetet med en ny översiktsplan pågår i kommunen och under 2014 kommer delen staden att antas. Mål Katrineholms kommun erbjuder en god bebyggd miljö, både inom nyproduktion och i befintlig bebyggelse. I vår kommun ska vi ha en trygg, sund och säker boendemiljö. 283

48 284 Biologisk mångfald Bakgrund Den biologiska mångfalden, det vill säga växter och djur ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Naturen i Katrineholm är omväxlande och här finns de flesta typiska mellansvenska naturtyper representerade. I kommunen finns förhållandevis gott om ädellövträd och brukade hag- och ängsmarker. Dessa har stor betydelse för den biologiska mångfalden och är beroende av fortsatt hävd, genom bete och slåtter, för att behålla sina naturvärden. Mål Naturen har ett egenvärde och ska vara en källa till upplevelser för innevånarna och besökarna i vår kommun och det görs genom ett aktivt naturvårdsarbete och ökad tillgänglighet till naturen för alla. Vi ska förvalta park och natur på ett sätt som främjar biologisk mångfald. Kommunledningsförvaltningens bedömning I november 2011, 306, uppdrog kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att fortsätta arbetet inom de fyra fokusområden som presenteras i rapporten Från nationella till lokala miljökvalitetsmål. Kommunstyrelsen fick också i uppdrag att lämna underlag inför övergripande plan med budget med förslag till åtaganden inom det miljöstrategiska området. De åtgärder som kommer att tas fram under våren, utgör således underlag inför övergripande plan med budget , i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. En handlingsplan behöver därför inte upprättas. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse samhällsbyggnadsförvaltningen,

49 285 1 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Vår handläggare Miljöstrateg Håkan Lernefalk Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Övergripande lokala miljömål Förord I Katrineholms kommun finns redan idag miljöproblem, som påverkar människors hälsa och miljö samt naturen kring oss. De riktigt stora och allvarliga problemen kommer framför allt att drabba kommande generationer förutsatt att vi inte gör något idag. Det miljöstrategiska arbetet siktar på att skapa en långsiktigt hållbar utveckling, det vill säga att bruka naturresurserna utan att de förbrukas. Det handlar helt enkelt om att ge våra barn, barnbarn en god livsmiljö. På så sätt ges kommande generationer en egen handlingsfrihet. I Katrineholm ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem, men vi ska även förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Arbetet ska fokusera på fyra miljökvalitetsområden: klimat, vatten, biologisk mångfald och mark, byggande och boende. Bakgrund Miljöfrågor har länge varit viktiga i Katrineholms kommun. Under 1992 hölls det stora miljömötet i Rio. Redan innan mötet antogs en miljöstrategi för Katrineholms kommun. Utgångspunkten var att städa framför egen dörr i insikt om att kommunen bör vara en förebild när det gäller att ta ansvar för miljön. Fyra problemområden ansågs då viktiga att arbeta vidare med, luftkvaliteten i tätorten, försurningspåverkan på mark och vatten, närsaltbelastning och närsalttransporter i sjöar och vattendrag och miljörisker för Katrineholms vattenförsörjning. Miljöstrategin var, när den antogs något av ett pionjärarbete. Katrineholm fick därför ett hedersdiplom i Kung Carl Gustavs miljötävlan hösten År 1996 reviderades miljöstrategin och den pekar ut färdriktningen för kommunens fortsatta interna miljöarbete. Sedan dess har under åren natur- och miljöförhållanden dokumenterats och beaktats i den kommunala planeringen. År 2004 antogs en klimatstrategi, som sedan utgjorde underlag för att kommunen erhöll ett klimatbidrag på 31,3 miljoner kronor från Naturvårdsverket. Satsningar gjordes bland annat på: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 285

50 286 2 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Biogasanläggning Biogasmack Elektrifierat industrispår Energieffektiviseringar i ishallen Bakgrund för miljömålen för Katrineholm Kommunens miljöarbete grundar sig på de 16 nationella miljökvalitetsmålen, som beslutats av riksdagen. Syftet med målen är att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till kommande generationer. Målen är övergripande och långsiktiga. De kommer att följas av en handlingsplan, som ingår i budgetprocessen. Planen är ett övergripande styrdokument som tydligt ska visa vägen för miljöarbetet inom Katrineholms kommun. Kommunen har valt att dela in miljömålen i fyra fokusområden, nämligen klimat, vatten, biologisk mångfald och mark, byggande och boende. De övergripande lokala miljömålen har diskuterats i Miljöstrategiska rådet. Vid möte den 13 januari 2014 slutbehandlades förslaget till övergripande miljömål och överlämnades till kommunstyrelsen. Genomförande För att uppnå målen ska de beaktas och vara vägledande vid både myndighetsarbete och samhällsplanering. Kommunens förvaltningar och bolag ska i sin verksamhet verka för att målen nås. En handlingsplan med åtgärder kommer att tas fram under våren Åtgärderna ska vara konkreta, genomförbara och uppföljningsbara. Handlingsplanen styrs och följs upp årligen via budgetarbetet och i samband med redovisning av miljöstrategiska rådets arbete i kommunstyrelsen. Målen följs upp via indikatorer. Fyra fokusområde med fem miljömål för Katrineholm Klimat Bakgrund Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s konvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 286

51 287 3 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2014: För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Problemet är i högsta grad en global fråga, men alla utsläpp sker lokalt. Det behöver vidtas åtgärder globalt, men det är även viktigt att vidta löpande lokala åtgärder. Mål Klimatpåverkan ska minimeras. Vatten Bakgrund EU:s ramdirektiv för vatten, numera kallat för vattenförvaltning, syftar till att samtliga sjöar och vattendrag ska uppnå god ekologisk status och deras kvalitet får inte försämras. Kommunens sjöar och vattendrag är till stor del påverkade av olika typer av utsläpp, främst övergödning det vill säga kväve och fosfor, men även tungmetaller och oljeföroreningar. Även dagvattnet från tätorterna påverkar. Påverkan har också skett genom sjösänkningar, dämningar med mera. Vattenkvaliteten ligger i många sjöar och vattendrag långt från vad som bedöms som önskvärt på sikt. Den mesta påverkan är från lokala källor som skogs- och jordbruk, industrier och avlopp, dagvatten, men även nedfall från luften påverkar. Påverkan är inte bara lokal utan den påverkar också förhållandena i Östersjön. Den lokala påverkan gör att lokala åtgärder har mycket stor betydelse för att kunna förbättra förhållandena i sjöar och vattendrag. Mål Tillförsel av näringsämnen och föroreningar till sjöar, vattendrag och grundvatten ska minimeras. Vattnet i vår kommun är en viktig tillgång som ska skyddas, då det även är vårt viktigaste livsmedel. Mark, byggande och boende Bakgrund Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Människans konsumtion leder till påverkan på miljön från att varor och tjänster produceras och används tills de blir avfall. Genom att ta tillvara på avfall och restprodukter och samtidigt effektivisera resursförbrukningen kan konsumtionens miljöpåverkan minska. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 287

52 288 4 (4) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Arbetet med en ny översiktsplan pågår i kommunen och under 2014 kommer delen staden att antas. Mål Katrineholms kommun erbjuder en god bebyggd miljö, både inom nyproduktion och i befintlig bebyggelse. I vår kommun ska vi ha en trygg, sund och säker boendemiljö. Biologisk mångfald Bakgrund Den biologiska mångfalden, det vill säga växter och djur ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Naturen i Katrineholm är omväxlande och här finns de flesta typiska mellansvenska naturtyper representerade. I kommunen finns förhållandevis gott om ädellövträd och brukade hag- och ängsmarker. Dessa har stor betydelse för den biologiska mångfalden och är beroende av fortsatt hävd, genom bete och slåtter, för att behålla sina naturvärden. Mål Naturen har ett egenvärde och ska vara en källa till upplevelser för innevånarna och besökarna i vår kommun och det görs genom ett aktivt naturvårdsarbete och ökad tillgänglighet till naturen för alla. Vi ska förvalta park och natur på ett sätt som främjar biologisk mångfald. Håkan Lernefalk Miljöstrateg SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 288

53 289 Dnr KS/2014: Handläggare: Karin Rytter Tillgänglighetsanpassning vid Sandbäcksskolan Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till KFAB att utföra tillgänglighetsanpassningar vid Sandbäcksskolan, enligt kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse. 2. Hyreskostnadsökningen på kronor för perioden augusti till december 2014 ska täckas med medel ut kommunstyrelsens medel till förfogande. Bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor under år 2015, ska tas i beaktande i budgetprocessen. Ärendebeskrivning En rullstolsburen elev på Sandbäcksskolan kommer till höstterminen 2014 behöva tillgång till fler lokaler på skolan. Stora skolhuset och byggnaden som inrymmer musiksal, behöver tillgänglighetsanpassas. Habilitering och Hjälpmedelsverksamheten, Landstinget Sörmland har efter genomgång av lokalerna sammanställt en lista med åtgärdsbehov. Lokalresursplaneraren har tillsammans med rektor och Katrineholms Fastighets AB (KFAB) gått igenom åtgärderna på plats i skolan. De tillgänglighetsanpassningar som behöver utföras är hiss till musiksalen, handikapptoalett vid musiksal/matsal, borttagande av trösklar, ramper, breddning av dörrar och installation av dörröppnare. Ekonomi Katrineholms Fastighets AB (KFAB) äger Sandbäcksskolan och står för investeringen. Kommunens hyreskostnadsökning för augusti till december 2014 blir kronor. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att utföra tillgänglighetsanpassningar vid Sandbäcksskolan enligt ovanstående beskrivning. Hyreskostnadsökningen på kronor för perioden augusti december 2014 föreslås täckas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsförvaltningens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll ,

54 290 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Vår beteckning KS/2014: (1) Vår handläggare Gunnar Berglund Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Tillgänglighetsanpassning vid Sandbäcksskolan Ärendebeskrivning En rullstolsburen elev på Sandbäcksskolan kommer till höstterminen 2014 behöva tillgång till fler lokaler på skolan. Stora skolhuset och byggnaden som inrymmer musiksal, behöver tillgänglighetsanpassas. Habilitering och Hjälpmedelsverksamheten, Landstinget Sörmland har efter genomgång av lokalerna sammanställt en lista med åtgärdsbehov. Lokalresursplaneraren har tillsammans med rektor och Katrineholms Fastighets AB (KFAB) gått igenom åtgärderna på plats i skolan. De tillgänglighetsanpassningar som behöver utföras är hiss till musiksalen, handikapptoalett vid musiksal/matsal, borttagande av trösklar, ramper, breddning av dörrar och installation av dörröppnare. Ekonomi Katrineholms Fastighets AB (KFAB) äger Sandbäcksskolan och måste stå för investeringen. Kommunens hyreskostnadsökning för augusti december 2014 blir kronor. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att utföra tillgänglighetsanpassningar vid Sandbäcksskolan enligt ovanstående beskrivning. Hyreskostnadsökningen på kronor för perioden augusti december 2014 föreslås täckas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsförvaltningens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. Ärendets handlingar Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll , 18 För kommunledningsförvaltningen Gunnar Berglund Lokalresursplanerare LIX = 61 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Gröna Kulle Telefax: E-post: 290

55 291 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2013:47, 042 Handläggare: Lars Andersson Tillgänglighetsanpassning på Sandbäcksskolan Bildningsnämndens beslut 1. Bildningsnämnden begär att kommunstyrelsen uppdrar KFAB att tillgänglighetsanpassa skolan enligt KFAB:s kostnadsförslag 2. Bildningsnämnden begär att kommunstyrelsen ska kompensera nämnden för ökade hyreskostnader på grund av tillgänglighetsanpassningen, (år 1: kronor) Ärendebeskrivning Till höstterminsstarten 2014 behöver stora skolhuset tillgänglighetsanpassas för en rullstolsburen elev. Arbetsterapeut från Habilitering och Hjälpmedel Habiliteringsverksamheten från Landstinget Sörmland har efter genomgång av lokalerna sammanställt en lista med åtgärder. För att skolmiljön ska vara tillgänglig behöver åtgärder göras. Bland annat behövs en hiss ned till musiksalen, handikapptoalett vid musiksal/matsal, ramper och dörröppnare. KFAB har kostnadsberäknat åtgärderna till kronor. Bildningsförvaltningens yttrande Pengar till att åtgärda tillgänglighetsanpassningen bör beviljas för att eleven skall klara sin skolgång med sina hjälpmedel. Anpassning och förändringar har gjorts på skolan för att minimera de åtgärder som behöver göras. Ärendets handlingar Martin Lindgrens tjänsteskrivelse Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Jörgen Rüdeberg bitr.förv.chef. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 291

56 292 Dnr KS/2014: Handläggare: Karin Rytter Verksamhetsanpassning av Skogsborgsskolan och Tallåsskolan Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till Katrineholms Fastighets AB (KFAB) att utföra verksamhetsanpassningar vid Skogsborgsskolan enligt kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse. Hyreskostnadsökningen på kronor för perioden augusti till december 2014, täcks med medel ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 ska tas i beaktande i budgetprocessen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till KFAB att utöka tillbyggnaden vid Skogsborgsskolans matsal med ytterligare 35 kvadratmeter. Hyreskostnadsökningen på kronor för december 2014, täcks med medel ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 ska tas i beaktande i budgetprocessen. 3. Kommunstyrelsen uppdrar till KFAB att bygga till Skogsborgsskolan med två klassrum och två grupprum. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor för augusti till december 2015 ska tas i beaktande i budgetprocessen. Ärendebeskrivning Bildningsnämnden beslutade den 18 mars 2014, 16, att Skogsborgsskolan ska bli en F-6 skola och att Tallåsskolan ska bli en 7-9 skola. Detta under förutsättning att lokalerna verksamhetsanpassas. Lokalresursplaneraren har tillsammans med skoledning och Katrineholms Fastighets AB (KFAB) gått igenom behoven av verksamhetsanpassningar på plats i skolan. KFAB har kostnadsberäknad verksamhetsanpassningarna. Bilningsnämnden påtalar behovet av en långsiktig lösning av Skogsborgsskolans lokaler. Nämndens bedömning är en ökad inflyttning av elever i tätorten och föreslår att bildningsförvaltningen i samarbete med KFAB och kommunens lokalresursplanerare ska se över möjligheten till utbyggnad av Skogsborgsskolan. Efter bildningsnämndens möte den 23 mars har arbetet med förslag om utbyggnad genomförts vilket lett till förslaget att en utbyggnad av skolan bör ske snarast för att möta kommande års lokalbehov. I och med att Skogsborgsskolan blir en F-6 skola och att elevantalet därmed ökar med 60 elever, kommer den beslutade utbyggnaden av Skogsborgskolans matsal inte vara tillräcklig utan behöver byggas ut med ytterligare 35 kvadratmeter. 292

57 293 Förslag För att kunna ta emot två sjätteklasser till hösten 2014 behövs två nya klassrum tillskapas. Det kan ske genom att ett uterum byggs om till bibliotek och nuvarande bibliotek återgår till klassrum samt att väggar till tre grupprum/kontor rivs och därigenom omvandlas till ett klassrum. Kurator, som idag har sitt kontor i ett av de tre rummen, flyttas till annan del av skolan. För att tillskapa grupprum som saknas i den äldre skoldelen behöver tre väggar rivas. För att kunna möta kommande lokalbehov bör en tillbyggnad av skolan ske snarast. Här föreslås att två klassrum och två grupprum byggs till i byggnaden utmed Dalagatan. Förslagen är avstämda med skolledningen. Ekonomi Katrineholms Fastighets AB (KFAB) äger Skogsborgsskolan och måste därför stå för investeringen. Kommunens hyreskostnadsökning, avseende verksamhetsanpassningar, för augusti till december 2014 blir kronor. Kommunens hyreskostnadsökning, avseende ytterligare tillbyggnad av matsalen, blir för december 2014, kronor. Kommunens hyreskostnadsökning, avseende ytterligare tillbyggnad av två klassrum, två grupprum, kapprum med wc blir för augusti till december kronor för Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att utföra verksamhetsanpassningar vid Skogsborgsskolan enligt ovanstående beskrivning. Hyreskostnadsökningen på kronor för perioden augusti till december 2014, föreslås täckas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att utöka tillbyggnaden vid Skogsborgsskolans matsal med ytterligare 35 kvadratmeter. Hyreskostnadsökningen på kronor för december 2014, föreslås täckas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att bygga till Skogsborgsskolan med två klassrum och två grupprum. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor för augusti till december 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. 293

58 294 Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll ,

59 295 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Vår handläggare Gunnar Berglund Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Verksamhetsanpassning av Skogsborgsskolan och Tallåsskolan Ärendebeskrivning Bildningsnämnden beslutade den 18 mars 2014, 16, att Skogsborgsskolan ska bli en F-6 skola och att Tallåsskolan ska bli en 7-9 skola. Detta under förutsättning att lokalerna verksamhetsanpassas. Lokalresursplaneraren har tillsammans med skoledning och Katrineholms Fastighets AB (KFAB) gått igenom behoven av verksamhetsaanpassningar på plats i skolan. KFAB har kostnadsberäknad verksamhetsanpassningarna. Bilningsnämnden påtalar behovet av en långsiktig lösning av Skogsborgsskolans lokaler. Nämndens bedömning är en ökad inflyttning av elever i tätorten och föreslår att bildningsförvaltningen i samarbete med KFAB och kommunens lokalresursplanerare ska se över möjligheten till utbyggnad av Skogsborgsskolan. Efter bildningsnämndens möte den 23 mars har arbetet med förslag om utbyggnad genomförts vilket lett till förslaget att en utbyggnad av skolan bör ske snarast för att möta kommande års lokalbehov. I och med att Skogsborgsskolan blir en F-6 skola och att elevantalet därmed ökar med 60 elever, kommer den beslutade utbyggnaden av Skogsborgsskolans matsal inte vara tillräcklig utan behöver byggas ut med ytterligare 35 m². Förslag För att kunna ta emot två 6:e klasser till hösten 2014 behövs två nya klassrum tillskapas. Det kan ske genom att ett uterum byggs om till bibliotek och nuvarande bibliotek återgår till klassrum samt att väggar till tre grupprum/kontor rivs och därigenom omvandlas till ett klassrum. Kurator, som idag har sitt kontor i ett av de tre rummen, flyttas till annan del av skolan. För att tillskapa grupprum som saknas i den äldre skoldelen behöver tre väggar rivas. För att kunna möta kommande lokalbehov bör en tillbyggnad av skolan ske snarast. Här föreslås att två klassrum och två grupprum byggs till i byggnaden utmed Dalagatan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Gröna Kulle Telefax: E-post: 295

60 296 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Stab Förslagen är avstämda med skolledningen. Ekonomi Katrineholms Fastighets AB (KFAB) äger Skogsborgsskolan och måste därför stå för investeringen. Kommunens hyreskostnadsökning, avseende verksamhetsanpassningar, för augusti december 2014 blir kronor. Kommunens hyreskostnadsökning, avseende ytterligare tillbyggnad av matsalen, blir för december 2014, kronor. Kommunens hyreskostnadsökning, avseende ytterligare tillbyggnad av två klassrum, två grupprum, kapprum med wc blir för augusti december kronor för Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att utföra verksamhetsanpassningar vid Skogsborgsskolan enligt ovanstående beskrivning. Hyreskostnadsökningen på kronor för perioden augusti december 2014, föreslås täckas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att utöka tillbyggnaden vid Skogsborgsskolans matsal med ytterligare 35 m². Hyreskostnadsökningen på kronor för december 2014, föreslås täckas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor under 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. Kommunstyrelsen föreslås uppdra till KFAB att bygga till Skogsborgsskolan med två klassrum och två grupprum. Medel för bildningsnämndens ökade hyreskostnader på kronor för augusti december 2015 föreslås avsättas i samband med budgetarbetet. Ärendets handlingar Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll , 16 För kommunledningsförvaltningen Gunnar Berglund Lokalresursplanerare KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Gröna Kulle Telefax: E-post: 296

61 297 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:14, 001 Handläggare: Helene Björkqvist Justering av årskurser på skolenheter mellan Skogsborgskolan och Tallåsskolan Bildningsnämndens beslut 1. Bildningsnämnden beslutar, under förutsättning att lokalerna verksamhetsanpassas för att klara uppdraget, att Skogsborgsskolan blir en F-6 skola och att Tallåsskolan blir en 7-9 skola. Förändringen genomförs vi läsårsstart 2014/ Bildningsnämnden begär att kommunstyrelsen ger KFAB i uppdrag att verksamhetsanpassa skolans lokaler enligt KFAB:s kostnadsförslag. 3. Bildningsnämnden begär att kommunstyrelsen ska kompensera bildningsnämnden för ökade hyreskostnader på grund av verksamhetsanpassning av skolan, (år 1: kronor), samt för eventuella rivningskostnader. Inledning Barn- och ungdomsnämnden fattade beslut om att Skogsborgsskolan skulle bli en F-4 eller F-5 enhet och att Tallåsskolan skulle bli en 5-9 alternativt 6-9 skola. Beslutet genomfördes genom att Skogsborgsskolan blev en F-5 skola och Tallåsskolan en 6-9 skola. Bakgrund Bakgrunden till beslutet om att förlägga år 6 till Tallåsskolan var en förmodad elevminskning på 900 elever fram till 2010 och bildningsförvaltningen hade vid tidpunkten ett uppdrag att minska kostnader för lokaler i denna omställning. På Skogsborgsskolan fanns ett antal dyra moduler med leasingavtal uppställda. Beslutet innebar att man tog bort modulerna. Eftersom elevantalet på just Skogsborgsskolan inte förväntades minska behövde strukturen förändras. Genom att göra om skolenheten till en F-5 skola och flytta år 6 till Tallåsskolan löste man lokalproblemet. Förutsättningar Av de statliga styrdokumenten framgår att skolan i hög grad återgår till den tidigare strukturen med ett låg- mellan - och högstadium. Läroplanens kravnivåer i år 3,6 och 9 samt den nya lärarutbildningen med inriktningar mot dessa åldersgrupper förstärker denna bild. Lärarna på Tallåsskolan ska i dagsläget sätta sina betyg på eleverna i år 6 mot kravnivåer för år 3-6 och som de då endast ansvarat för under en termin i år 6. Vidare har man intagning till musikklasser i år 7 vilket gör att klasserna i år 6 efter ett år på skolan upplöses och nya klasskonstellationer bildas. Detta medför flera lärarbyten för denna elevgrupp. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 297

62 298 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Det fria skolvalet gör att Tallåsskolan har svårigheter att möta de önskemål som finns utifrån sina lokaler. Det är viktigt att elever och föräldrar i så stor utsträckning som möjligt kan få sina förstahandsval tillgodosedda. Behovet av skollokaler i tätorten har, trots friskoleetablering, inte minskat i den omfattning som förväntades inför 2013, bland annat beroende på att det sedan 2007 kommit över 1000 nyanlända barn till kommunen. Bara under 2013 anlände 300. Förvaltningen behöver, i samarbete med KFAB och kommunens lokalsamordnare se över lokalsituationen på Skogsborgsskolan såväl i ett kortsiktigt som långsiktigt perspektiv. I ett kortsiktigt perspektiv krävs en flexibel lokalanvändning med visst samarbete med Tallåsskolan. I det långsiktiga perspektivet krävs en hållbar lösning med utrymme för fler elever utifrån inflyttning och planer på nyproduktion inom skolenhetens upptagningsområde. Flickors och pojkars perspektiv Sett ur ett genusperspektiv finns, enligt förvaltningens bedömning, inga vare sig föreller nackdelar med att förändra Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Jörgen Rüdeberg bitr.förv.chef. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 298

63 299 Dnr KS/2014: Handläggare: Karin Rytter Kommunikation och medskapande av Vision 2025 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten om kommunikation och medskapande av Vision 2025 och lägga den till handlingarna. Arbetet med att förankra och få fler intressenter delaktiga i att uppfylla Vision 2025 ska fortsätta inom ramen för befintliga satsningar och uppdrag. Ärendebeskrivning När Vision 2025 antogs i kommunfullmäktige den 14 april 2011, påbörjades arbetet med att nå visionens intentioner. För att lyckas krävs förankring, delaktighet, handling och kommunikation både internt och externt under en lång tid framåt. Informationsavdelningen har gjort en uppföljning av kommunikation och medskapande av Vision 2025, som sammanställts i en rapport. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Bilaga 1, Visionsarbete i praktiken Bilaga 2, Spetsa: Resultat av enkätundersökning Sveriges Lustgård och Vision

64 300 1 (7) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Informationsavdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Informationschef Maria Magnusson Kommunstyrelsen Kommunikation och medskapande av Vision 2025 Bakgrund I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm -Läge för liv och lust En vision uttrycker ett framtida önskvärt tillstånd i gränslandet mellan det möjliga och omöjliga. Visionen beskriver en viljeinriktning vart strävar vi; åt vilket håll vill vi att utvecklingen ska gå? När Vision 2025 antogs i kommunfullmäktige den 14 april 2011 påbörjades arbetet med att nå visionens intentioner. För att lyckas krävs förankring, delaktighet, handling och kommunikation både internt och externt under en lång tid framåt. Strategi Kommunikationsplanen, som togs fram i samband med visionsprocessen 2010/2011 och som fortfarande är aktuell bygger på några övergripande strategiska vägval: Kommunikationen ska stärka visionens bärande värden liv och lust Det sätt som kommunikationen sker på ska ligga i linje med visionens innehåll. Den vision som tagits fram behöver hela tiden verifieras, inte bara genom aktiviteter, utan även i budskap och bilder. Tyngdpunkten i kommunikationen om visionen ska inledningsvis ligga bland medarbetare i kommunorganisationen och bland Katrineholms invånare Alla anställda inom kommunen ska delta i ett förankringsarbete där de får kännedom om visionen samt där de involveras och görs delaktiga i förverkligandet av den. Kommunikationen ska stötta den interna förankringsprocessen. Extern förankring ska ske bland invånare, näringsliv och föreningsliv i Katrineholm. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 300

65 301 2 (7) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Informationsavdelningen Därefter sker en successiv och gradvis allt starkare extern profilering utanför kommungränsen. Den externa kommunikationen målgruppssegmenteras I ett externt varumärkesperspektiv är sannolikt Katrineholms största problem att man inte finns med i medvetandet hos många utanför kommungränsen. Att etablera sig på den mentala kartan tar tid och kostar pengar. Inledningsvis krävs därför en prioritering med inriktning på särskilda externa målgrupper. Goda exempel ska utgöra grunden för kommunikationen Exempel på åtgärder som leder i riktning mot visionen utgör grunden för all kommunikation. Det kan vara aktiviteter från såväl kommunens verksamheter som i övrigt i kommunen. Namnkunniga personer bosatta i kommunen kan i kommunikationen fungera som ambassadörer för Katrineholm och visionen. Den interna och externa kommunikationen ska samordnas De goda exempel på åtgärder som leder i riktning mot visionen som tas fram internt (i verksamheten) och i kommunen ska vara bärande i den externa kommunikationen. Visionen hålls levande genom att det hela tiden visas nya steg mot Vision Vid framtagandet av arbetsgivarmärke för kommunen måste Vision 2025 och arbetsgivarmärket gå hand i hand. Kommunikationen ska vädja till målgrupperna att bidra och vara delaktiga Nyckeln till framgång sitter i att kommunens invånare och kommunorganisationens medarbetare är goda ambassadörer för Katrineholm och visionen. För att förverkliga visionen Katrineholm 2025 så behövs dessa och deras engagemang. Samverkan med andra intressenter och över gränser är väsentligt Samverkan med såväl kommunkoncernens bolag som externa intressenter för att nå ut med budskapen om visionen. Kommunikation och förankring av Vision 2025 Budskap Katrineholm har ambitioner och vilja till handling och förändring. Vision 2025 beskriver detta. Det är viktigt att arbetet med att skapa kännedom och acceptans för Katrineholms Vision 2025 fortsätter leda till handling och medskapande för att förverkliga visionen. Kommunikationen om visionen ska även fortsättningsvis bedrivas internt och externt och även profilera Katrineholm utanför kommungränsen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 301

66 302 3 (7) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Informationsavdelningen Målgrupper Under förankringsperioden har kommunikationen genomförts i fyra olika steg med olika målgrupper: Steg 1: Lansering av vision 2025 Kommunstyrelsen, referensgrupper, medarbetare i kommunen, invånare, press. Steg 2: Intern förankring i den kommunala verksamheten Chefer och nyckelpersoner i kommunen, medarbetare, förtroendevalda. Steg 3: Extern förankring i kommunen Invånare, barn/ungdomar, vuxna, företagare, idrottsrörelsen, kulturlivet, övrigt föreningsliv, press. Steg 4: Extern profilering utanför kommunens gränser Omvärlden, allmänheten, nya medarbetare, press. Återstår: fritidsboende i kommunen, hemvändare. Aktiviteter I samband med att Vision 2025 antogs av kommunfullmäktige i april 2011 genomfördes ett antal aktiviteter för att implementera visionen externt och internt. Listning av aktiviteter: Annonsering Arenareklam Beachflaggor Chefsrådslag med samtliga chefer i kommunen Föredrag Föreningar/sportarrangemang Marknadsföring via evenemang Transportannonsering Visionslåt Låtskrivarworkshop Visionsmonter Visionstavlor Emigration Expo-mässan i Utrecht Öppet hus Liv & lust i parken Utvärdering Nedan beskrivs ett par exempel på aktiviteter som har utförts under perioden mer ingående, och där Vision 2025 förankrats. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 302

67 303 4 (7) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Informationsavdelningen Ett chefsrådslag genomfördes för kommunens samtliga chefer för att de skulle lära känna Vision Detta för att visionens intentioner ska genomsyra kommunens verksamheter och handlingar framåt. Visionslåten kom med på Radio Sörmlands fem-i-topplista vid årsskiftet. Musiken finns dessutom på CD-skiva, på olika internetforum som till exempel YouTube och via musiktjänsten Spotify. Visionslåten kan således spridas genom en variation av kanaler och samtidigt nå större målgrupp. CD-skivor har även skickats ut i ett samlat utskick till kommunens samtliga sponsrade föreningar. Detta för att visionslåt/jingel ska kunna spelas på samtliga hemmamatcher. Låtskrivarworkshopen med Elinor Cuba Borggren var välbesökt och informationschefen informerade om visionen och spelade visionslåten för besökarna. Låtskrivarworkshopen kan betraktas som ett evenemang där visionen verifieras och samtidigt förverkligas ett evenemang som leder i riktning mot visionen. Intresset för Katrineholms kommun på Emigrant Expo i Utrecht i Holland var stort. Katrineholms kommun, landstinget och arbetsförmedlingen hade en gemensam monter på plats för att försöka locka högutbildad kompetens. Vision 2025 fick stor uppmärksamhet genom montern. Mässan hade drygt besökare och under dagarna besöktes Katrineholms kommuns monter av flera personer varav ett sextiotal familjer var intresserade av vidare dialog vad gäller flytt till kommunen. Under hälsoveckan 2013 anordnade personalkontorets aktiviteten Liv & Lust i parken. Hälsopedagogerna klädde ut sig till Liv (gul) och Lust (röd), anordnade gymnastik och pratade samtidigt med barnen om rörelseglädje hur det tillför liv och lust för människan och aktiviteten var mycket populär bland barnen. I redovisningen i bilaga 1 presenteras samtliga aktiviteter som genomförts under 2012 och 2013 med förankring i Katrineholms kommuns Vision Effekter Katrineholms kommuns vision 2025 är ledstjärnan i kommunens långsiktiga planering. Genom att uppmärksamma och visualisera vision 2025 visar vi samtidigt visionens viljeriktning - Vart strävar vi; åt vilket håll vill vi att utvecklingen ska gå? Genom att anamma visionen i vårt arbete skapar vi kännedom och acceptans för visionen och vår förhoppning är att detta i sin tur leder till att människor vill vara med och uppfylla samt förverkliga visionen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 303

68 304 5 (7) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Informationsavdelningen Kostnader för visionsarbetet under Kommunstyrelsen beslutade att avsätta kr för lansering och förankring av Vision 2025 under Den totala kostnaden för det visionsarbete som belastat Katrineholms kommuns visionsbudget under uppgår till en summa av kronor. Informationsavdelningen har utöver detta också avsatt medel i budgeten samt personella resurser som följer verksamhetsplaneringen. Sammanfattande resultat av visionsarbetet Ett åtagande som ligger hos kommunledningsförvaltningen är att Vision 2025 skall förankras i all vår kommunikation och i våra aktiviteter samt bidra till medskapande bland katrineholmarna. Med förankring i detta ska en utvärdering av visionsarbetet ske och i sin tur kopplas till detta åtagande. Utvärderingen ska vara till underlag för fortsatt arbete med förankring i 2014 års visionsarbete. Analys Enkätundersökningen Katrineholms kommun gav Spetsa, ett bolag kopplat till Linköpings universitet i uppdrag att ta genomföra en enkätundersökning. Kontaktuppgifter till 1000 invånare i åldern år togs fram via Par adressregister. 40,1% procent dvs 404 personer har svarat, vilket är en bra svarsfrekvens. Som ofta i olika undersökningar så kunde andelen ungdomar och unga vuxna varit fler. 55 % av Katrineholmarna har hört talas om Vision 2025 Fler kvinnor, personer 40 år och äldre samt anställda i offentlig sektor känner till visionen Var tredje som hört talas om visionen säger att de känner till innehållet väl Ungefär åtta av tio tycker att beskrivningen av i visionen stämmer med det Katrineholm de själva vill bo och verka i 62 % tror att Katrineholm kan bli som visionen Fler äldre och anställda i offentlig sektor tror att visionen kan uppfyllas Kännedomen om visionen är med tanke på hur länge den funnits god. Att de flesta också gillar den är positivt! Per Ekman, Tendensor AB som anlitats för synpunkter angående varumärkets Sveriges Lustgårds enkätresultat har också valt att kommentera visionsarbetet: Undersökningsresultatet visar med tydlighet att Vision 2025 nått ut bland Katrineholmsborna på ett sätt som inte är en självklarhet i alla kommuner när det gäller visionsprocesser. En tredjedel av respondenterna säger sig känna till innehållet i visionen ganska eller mycket bra. Det är ett gott betyg, även om vi inte kan presentera några statistiska jämförelsetal utöver vår egen erfarenhet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 304

69 305 6 (7) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Informationsavdelningen Slutsatser utifrån enkätundersökningen Kännedomen om Vision 2025 är god med tanke på hur kort tid den funnits. Det finns dock fortfarande en del kännedoms- och kunskapsluckor att fylla, framför allt bland yngre och anställda i privat sektor Delgrupper med högre kännedom om visionen visar på större tilltro till att Katrineholm kommer bli som visionen. Ökad kännedom om visionen leder alltså till ökad tilltro till och stolthet för Katrineholm. Förankring Vision Fortsatt arbete Eftersom det går att påvisa att ökad kännedom om Visionen leder till ökad tilltro till kommunens utveckling ska arbetet med att leva visionen fortsätta. Fler ska få bättre kunskap om innehållet och möjligheten till delaktighet. Kommunikationsplanen bör uppdateras så att nya aktiviteter skapas och planeras. Intern förankring i den kommunala verksamheten Det arbetet fortsätter som tidigare eftersom det visat sig framgångsrikt. Extern förankring i kommunen Arbetet måste fortgå för alla målgrupper, dock kommer det att krävas mer riktade resurser gentemot: Yngre personer Personer som inte arbetar i offentlig verksamhet Kulturlivet Näringslivet Öka kännedomen hos bl a de yngre och olika grupperna enligt ovan. De som redan känner till visionen ska vilja vara bärare av visionen och bidra till att sprida och uppfylla den. Dels i sin yrkesroll men också i sin roll som privatperson. De resurser som vi fått tidigare räcker till att upprätthålla det tidigare arbetet inom kommunens gränser. Ska vi lyckats i större utstäckning även i det externa perspektivet kommer det att kräva större resurser. Extern profilering utanför kommunens gränser Eftersom Vision 2025 via Case 2030 har ett mål att befolkningen ska öka till invånare så kräver det att visionsarbetet och varumärkesarbetet samverkar för att locka fler: Invånare Hemvändare KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 305

70 306 7 (7) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Informationsavdelningen Etablerare Turister Besökare Fritidsboende i kommunen Få fler utbildade att söka olika tjänster som erbjuds på orten. Nya medarbetare För att lyckas för det uppsatta målet krävs en kraftsamling i Katrineholm. Idag är konkurrenssituationen om invånare och även företagsetablering stor. Under 2014 ska kommunikationen inom kommunen fortsätta och utvecklas. En långsiktig strategi och en aktivitetsplan för de externa målgrupperna ska också tas fram, speciellt med inriktning för målet om invånare. Arbetet med att förankra och få fler intressenter delaktiga i att uppfylla Vision 2025 fortsätter inom ramen för befintliga satsningar och uppdrag. Visionsarbetet ryms inom ramen för tillväxtmålet att få fler invånare, företagsetableringar, besökare och turister. Vidare är också vårt samarbete med KFV Marknadsföring AB starkt kopplat till varumärkesarbetet och turistbyråetableringen vid stationshuset, som ett led i att utveckla Katrineholm som besöksdestination. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta följande: Godkänna denna rapport/uppföljning Fortsätta arbetet med att förankra och få fler intressenter delaktiga i att uppfylla Vision 2025 inom ramen för befintliga satsningar och uppdrag. Ärendets handlingar Bilaga 1, Visionsarbete i praktiken Bilaga 2, Spetsa: Resultat av enkätundersökning Sveriges Lustgård och Vision 2025 Maria Magnusson Informationschef KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 306

71 307 1 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Informationschef Maria Magnusson Kommunstyrelsen Bilaga 1: Visionsarbete i praktiken Aktiviteter I samband med att Vision 2025 antogs av kommunfullmäktige i april 2011 genomfördes ett antal aktiviteter för att implementera visionen externt och internt. Bland annat fick kommunens samtliga chefer lära känna Vision 2025 genom ett chefsrådslag för att visionens intentioner ska genomsyra kommunens verksamheter och handlingar framåt. Kommunstyrelsen beslutade att avsätta kr för lansering och förankring av Vision 2025 under I redovisningen nedan presenteras de aktiviteter som genomförts under 2012 och 2013 med förankring i Katrineholms kommuns Vision 2025: Indelning: = Katrineholms kommuns visionsbudget = Informationsavdelningens budget = Övriga AKTIVITETER ANSVARIG Annonsering Annonser i olika tidningar, t.ex. lokaltidningarna, Kupé och Succé har tagits fram. Bl.a. annonser där katrineholmare från näringslivet, kulturlivet m.fl. berättar om läge, liv och lust. Succé - fyra annonser har publicerats Kupé Kultur & Fritid Katrineholms Kuriren Katrineholms kommuns visionsbudget. Dessutom ingår alltid visionsbudskapet i månadsannonserna i lokaltidningen. K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 307

72 308 2 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Arenareklam En utförlig inventering av arenareklamen i Katrineholms kommun har skett och åtgärder påbörjats. En ny banderoll togs fram till Sportcentrum för Vision 2025 Fem tavlor har tagits fram till korridoren i Olssons vandrarhem där varje bild stärker vision 2025 samt Sveriges Lustgård. Tre tavlor har tagits fram till lokalerna i Ekbackens sporthotell och figurerar i samma anda som tavlorna på Olssons vandrarhem. En arenaskylt har tagits fram till Värmbols FC och som lyfter fram varumärke och Vision Katrineholms kommuns varumärkesbudget. Effekter: ARENAREKLAM Tack vare en utförlig inventering av kommunens arenareklam har beslut fattats kring var visionsarbetet kan förankras på bästa sätt. Genom att integrera vision 2025 i kommunens arenareklam (Olssons vandrarhem, Ekbackens sporthotell och Värmbol FC) når vi en yngre målgrupp samtidigt som vi lyfter Katrineholm som destination. Med Ekbackens sporthotell når vi dessutom en bredare målgrupp då hotellet även tar emot många arbetspendlare och konferensgrupper. Beachflaggor Beachflaggor med visionens budskap har tagits fram och används vid evenemang, mässor och andra tillställningar. Katrineholms kommuns visionsbudget. Föredrag om Vision 2025 Nicklas Lautakoski äventyraren som cyklar över kontinenter och klättrar i berg besökte Södra skolan och Tallås och berättade för högstadieeleverna om sina resor och vikten av positivt tänkande. I samband med föredraget kopplade han också in Vision Katrineholms kommuns visionsbudget. Föredrag på Nyhemsskolan och för kommunens anställda om att våga drömma, ha visioner och hur du kan sätta upp mål. Föreningar/sportevenemang Annonser i informationsmaterial hos kommunens sponsrade föreningar och i övriga program som till Sundbyholmstravet och Värmbol fotbolls säsongtidning har tagits fram. Dessa är förankrade i visionen. Informationsavdelningens budget. K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 308

73 309 3 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Marknadsföring via evenemang Vid olika möten och arrangemang har visionen synliggjorts i form av roll-ups och beachflaggor. Katrineholms kommun. Inga extra kostnader har medförts detta då befintligt material redan används. Transportannonsering Visionsbudskapet har testats på en transportbils sidor. Två stycken skyltar togs fram för ändamålet. Efter testet skyltades ytterligare två bilar. Katrineholms kommuns visionsbudget. Visionslåt Tillsammans med Katrineholmare har vi tagit fram en visionslåt, jingel och ringsignal. Vi har musiken kopplat till ett bildspel på YouTube. I samband med arbetet kring visionen och visionslåten har även en låtskrivarworkshop arrangerats tillsammans med Ellinor Cuba Borggren på Perrongen i Lokstallarna i januari Visionslåt: lansering Lansering har skett av visionslåten genom uppträdande bl a under Katrineholmsmässan 3-4 november Katrineholms kommuns visionsbudget. Katrineholms kommuns visionsbudget. Effekter: VISIONSLÅT Visionslåten kom med på radio Sörmlands fem-i-topplista vid årsskiftet. Musiken finns dessutom på CD-skiva, på olika internetforum som till exempel YouTube och via musiktjänsten Spotify. Visionslåten kan således spridas genom en variation av kanaler och samtidigt nå en större målgrupp. CD-skivor har även distribuerats i ett samlat utskick till kommunens samtliga sponsrade föreningar. Detta för att visionslåt/jingel ska kunna spelas på alla hemmamatcher. Effekter: LÅTSKRIVARWORKSHOP Låtskrivarworkshopen med Elinor Cuba Borggren var välbesökt och informationschef Maria Magnusson informerade om visionen och spelade visionslåten för besökarna. Låtskrivarworkshopen kan betraktas som ett evenemang där visionen verifierades och samtidigt förverkligades ett evenemang som leder i riktning mot visionen. Visionsmonter Visionsmonter har beställts och levererats och används under mässor och olika evenemang. Katrineholms kommuns visionsbudget. K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 309

74 310 4 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Visionstavlor Två canvas-visionstavlor har tagits fram. Den ena tavlan är placerad i personaavdelningens lokaler i Nämndhuset och den andra på informationschefens kontor på Gröna Kulle. Emigration Expo-mässan i Utrecht Förankring av Vision 2025 under Emigration Expo-mässan i Utrecht, Holland, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Effekter: EMIGRATION EXPO-MÄSSA Intresset för Katrineholms kommun på Emigrant Expo i Utrecht i Holland var stort. Katrineholms kommun, landstinget och arbetsförmedlingen hade en gemensam monter på plats för att försöka locka högutbildad kompetens. Vision 2025 fick stor uppmärksamhet genom montern. Mässan hade drygt besökare och under dagarna besöktes Katrineholms kommuns monter av flera personer varav ett sextiotal familjer var intresserade av vidare dialog vad gäller flytt till kommunen. Öppet hus Vision 2025 förankrades i öppet hus som bland annat ägde rum på Nämndhuset den 4 maj. Roll-up och informationsmaterial om visionen fanns på plats och visionslåten spelades i personalavdelningens lokaler, där man även bjöd på visionsgodis. Medarbetare från KLF var även på plats för att svara på frågor om Vision 2025 och hade informationsmaterial om visionen tillhanda. Inför öppet hus beställdes visionsgodis och en markdekal som visade vägen till de olika förvaltningarna, här framgick även visionen klart och tydligt (se bilaga 1). Katrineholms kommuns visionsbudget samt kommunledningsförvaltningen. Informationsavdelningens budget Liv & Lust i parken 2013 Personalavdelningen, kommunledningsförvaltningen Inga extra kostnader har medförts detta. Effekter: LIV & LUST I PARKEN 2013 Under hälsoveckan 2013 anordnade personalavdelningens två hälsopedagoger aktiviteten Liv & Lust i parken. Hälsopedagogerna klädde ut sig till Liv (gul) och Lust (röd), anordnade jympa och pratade samtidigt med barnen om rörelseglädje hur det tillför liv och lust för människan och aktiviteten var mycket populär bland barnen. K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 310

75 311 5 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning PLANERADE AKTIVITETER 2013/2014 Utvärdering: vision och varumärke En utvärdering kring varumärke och visionsarbete ska ske under 2013 och syftar till att ta reda på hur pass bekanta Katrineholmarna är med visionen och varumärket. Utvärderingen ska bli underlag för fortsatt arbete med förankring och utveckling av visions- och varumärkesarbetet. Katrineholms kommuns varumärkesbudget. Effekter/resultat av visionsarbetet under Katrineholms kommuns Vision 2025 är ledstjärnan i kommunens långsiktiga planering. Genom att uppmärksamma och visualisera Vision 2025 visar vi samtidigt visionens viljeriktning vart strävar vi; åt vilket håll vill vi att utvecklingen ska gå? Genom att anamma visionen i vårt arbete skapar vi kännedom och acceptans för visionen och vår förhoppning är att detta i sin tur leder till att människor vill vara med och uppfylla samt förverkliga visionen. K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 311

76 312 6 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Visionsarbete i praktiken Exempel på annons i tidningen Succé (2012) K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 312

77 313 7 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Annons i matchprogram Sundbyholmstravet (2013) Annons i Värmbol FC tidning (2013) Canvastavla som tagits fram i hittills två exemplar (2013) K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 313

78 314 8 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Annons i programmet för Emigration Expo-mässan i Utrecht, Holland (2013) Visionsbild (4,5x2,5 meter) som utgjorde större delen av Katrineholms kommuns monter på Emigration Expo-mässan i Utrecht, Holland (2013) K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 314

79 315 9 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Låtskrivarworkshop med Elinor Cuba Borggren på Perrongen i Lokstallarna (2013) Visionsskylt som pryder Värmbol FC:s klubbhus (2013) K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 315

80 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Följande fem tavlor pryder korridoren i Olssons vandrarhem, 130 x 80 cm (2013) K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 316

81 (11) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationsavdelningen Vår beteckning Visionsdekal som dekorerade marken på Stortorget under öppet hus den 4 maj (2013) Lansering av visionslåten under Katrineholmsmässan 3-4 november (2012) Visionsmonter och övrigt visionsmaterial under Katrineholmsmässan 3-4 november (2012) K:\Beredningsmöten\2014\140429\ KR\Bilaga 1.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: 317

82 318 Resultat av enkätundersökning Sveriges Lustgård och Vision 2025 November 2013 februari

83 319 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 METOD... 2 MÅLPOPULATION... 2 STICKPROV... 2 UTVECKLING AV ENKÄT... 2 GENOMFÖRANDE... 2 BORTFALL... 3 RESULTAT... 4 BAKGRUNDSFRÅGOR... 4 KÖN... 4 ÅLDER... 5 HUVUDSAKLIG SYSSELSÄTTNING... 6 VARUMÄRKET SVERIGES LUSTGÅRD... 7 HAR DU HÖRT TALAS OM VARUMÄRKET SVERIGES LUSTGÅRD TIDIGARE?... 7 OM JA, HUR VÄL KÄNNER DU TILL VAD VARUMÄRKET STÅR FÖR? HUR VÄL STÄMMER BESKRIVNINGEN AV SVERIGES LUSTGÅRD MED DET KATRINEHOLM DU SJÄLV VILL BO OCH VERKA I? VISION HAR DU HÖRT TALAS OM VISION 2025 TIDIGARE? OM JA, HUR VÄL KÄNNER DU TILL INNEHÅLLET I VISION 2025? HUR VÄL STÄMMER BESKRIVNINGEN AV VISION 2025 MED DET KATRINEHOLM DU SJÄLV VILL BO OCH VERKA I? TROR DU ATT KATRINEHOLM KAN BLI DEN PLATS SOM BESKRIVS I VISION 2025? OM KATRINEHOLM SOM BOENDEORT KATRINEHOLMS KOMMUN HAR ETT BRA STRATEGISKT LÄGE NÄRA STORSTADSOMRÅDEN I KATRINEHOLMS KOMMUN FINNS ETT RIKT KULTURLIV SOM SKAPAR UPPLEVELSER OCH INSPIRATION I KATRINEHOLMS KOMMUN FINNS ETT RIKT IDROTTSUTBUD I KATRINEHOLMS KOMMUN FINNS ETT RIKT EVENEMANGSUTBUD NÄRINGSLIVET I KATRINEHOLMS KOMMUN ÄR STARKT HUR KAN KATRINEHOLM BLI ÄNNU MER ATTRAKTIVT FÖR DIG OCH DINA VÄNNER? SAMMANFATTANDE KOMMENTARER GENERELLT BAKGRUNDSFRÅGOR SVERIGES LUSTGÅRD VISION OM KATRINEHOLM SOM BOENDEORT SLUTSATS BILAGA 1: FRITEXTSVAR... BILAGA 2: ENKÄT... BILAGA 3: VYKORT

84 320 Inledning Den 18 april 2011 fattade kommunfullmäktige i Katrineholm beslut om Vision Visionen har utvecklats av de förtroendevalda i Katrineholm utifrån underlag från kommunens invånare. I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv och lust Under ett antal år har Katrineholm dessutom marknadsfört sig som Katrineholm Sveriges Lustgård. Porten till Sveriges Lustgård ligger vid Stora Djulö i Katrineholm. Det var där som Nils Holgersson rastade på sin underbara resa genom Sverige. Selma Lagerlöf skrev boken om Nils Holgersson Idag används Sveriges Lustgård som ett samlat begrepp för att tydliggöra Katrineholms många möjligheter, vid marknadsföring av den vackra naturen och allt som finns att göra och uppleva här i våra trakter. Ingen äger varumärket Sveriges Lustgård men allt och alla är en del av det. För att kunna värdera invånarnas kännedom och inställning till Vision 2025 och varumärket Sveriges Lustgård har en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförts. Undersökningen har utförts av Spetsa AB genom konsult Karl Wahlin, universitetslektor i statistik vid Linköpings universitet. Spetsa AB ägs av Linköpings universitet via Universitetsholding i Linköping AB. Bolagets uppdrag är att identifiera, paketera och sälja tjänster baserade på kunskap och erfarenhet vid Linköpings universitet. Spetsa är ett led i universitets strävan att förena en hög akademisk standard med det som är relevant och nyttigt för samhället i stort

85 321 Metod Målpopulation Undersökningens målpopulation är invånare i Katrineholms kommun. Stickprov Av praktiska skäl är en totalundersökning av målpopulationen ej möjlig att genomföra, och undersökningen baseras därför på ett stickprov. Att dimensionera ett stickprov är en komplex uppgift som kräver mycket förhandsinformation om målpopulationen, definition av en lämplig statistisk modell, och en hel del antaganden som oft a är svåra att göra för en målgrupp som inte är väl beforskad. Det går dock att visa att om man når upp i en stickprovsstorlek om cirka 1000 respondenter, oavsett hur stor målpopulation man studerar, så minskar osäkerheten så pass lite för varje ytterligar e respondent att det sällan är lönsamt att dra ett större stickprov. Av detta skäl är stickprovsstorlekar omkring 1000 enheter mycket vanliga i statistiska undersökningar. Undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval om 1000 personer mellan 18 och 75 år som är boende i Katrineholms kommun. Urvalet beställdes från Statens personadressregister (SPAR). Åldersgränserna valdes av etiska skäl. Utveckling av enkät Enkäten består av fyra delar. Del 1, Bakgrundsfrågor, kartlägger respondentens kön, födelseår och huvudsakliga sysselsättning. Del 2 och 3, Varumärket Sveriges Lustgård respektive Vision 2025, innehåller frågor om respondentens kännedom och inställning till varumärket och visionen. Om respondenten uppger sig känna till varumärket Sveriges Lustgård respektive Vision 2025, ombeds man svara på hur väl man känner till varumärket/ visionen. Respondenten får sedan ta del av kommunens beskrivning av Sveriges Lustgård och Vision 2025, och besvara om dessa beskrivningar stämmer med det Katrineholm man vill bo och verka i, samt om man tror att Katrineholm kan bli den plats som beskrivs i Vision Del 4 kartlägger respondentens inställning till olika aspekter av Katrineholm som boendeort. Enkäten avslutas med en öppen fråga, där respondenten får ange hur Katrineholm i framtiden kan bli ännu mer attraktivt. Enkäten i sin helhet finns i Bilaga 2. Genomförande Till de i stickprovet utvalda personerna utsändes ett vykort (Bilaga 3) med en inbjudan till undersökningen, ett personligt ID-nummer samt en länk till kommunens hemsida (www.katrineholm.se/ enkat). Härifrån länkades respondenten vidare till ett webbaserat enkätverktyg, Surveymonkey (http:/ / ). Med hjälp av det personliga ID-numret, som respondenten i enkätens första fråga ombads att uppge, kunde de respondenter som svarat prickas av och påminnelser utsändas till de 2 321

86 322 som ännu inte svarat. Respondenter utan tillgång till dator ombads kontakta kommunens växel och uppge sitt ID-nummer, varpå en pappersenkät med svarskuvert sändes hem till dem. Som tack för respondentens insats erhöll samtliga svarande en specialdesignad t-shirt från Sveriges Lustgårds webbshop. Vykortet utsändes och som sista svarsdatum sattes vykort kom i retur med okänd adressat. Vid sista svarsdatum hade 250 svar inkommit. Vykort med en påminnelse om undersökningen utsändes till de som då ännu inte svarat hade 340 svar inkommit. En ny påminnelse sändes ut. Undersökningen avslutades Då hade 404 svar inkommit, varav 46 i pappersform. Antal utsända enkäter 1000 Antal enkäter som nådde respondenten 995 Antal svarande 404 Svarsfrekvens 40.1% Bortfall Bortfall kan antingen vara slumpmässigt eller systematiskt. Slumpmässigt bortfall innebär att respondenter av olika skäl, som ej är gemensamma och som ej har något särskilt att göra med undersökningens syfte, har underlåtit att besvara enkäten. Systematiskt bortfall innebär att respondenterna av något gemensamt skäl ej besvarat enkäten. Systematiskt bortfall skulle kunna förskjuta resultatet på undersökningen, medan slumpmässigt bortfall normalt är mindre allvarligt. Jämförelse av bakgrundsvariablerna (kön, adress) mellan de som svarat och bortfallsgruppen, i de fall tillräcklig information gått att utläsa ur kontaktuppgifterna, ger inga indikationer på systematik i bortfallet. De sammanställda resultaten av enkätundersökningen bör därför kunna betraktas som representativa för målpopulationens gemensamma åsikter. Då somliga personer inte svarat på samtliga frågor är bortfallet på vissa frågor ibland högre. Detta kallas partiellt bortfall och storleken på det partiella bortfallet för varje fråga framgår i resultatredovisningen

87 323 Resultat Bakgrundsfrågor Kön Antal svarande 400 personer av 404. Antal Andel Kvinna % Man % Totalt % Figur 1. Svarsfördelning utan uppdelning

88 324 Ålder Antal svarande 400 personer av 404. Medelålder Medianålder Yngsta svarande Äldsta svarande 53.5 år 57 år 19 år 77 år Figur 2. Svarsfördelning utan uppdelning. Respondenterna delades in i tre ålderskategorier: år, år samt år. Fördelningen bland de svarande över ålderskategorierna var följande. Åldersintervall Antal Andel % % % Totalt % 5 324

89 325 Huvudsaklig sysselsättning Antal svarande 400 personer av 404. Antal Andel Anställd i privat sektor % Anställd i offentlig sektor % Egen företagare % Studerande % Pensionär % Annan huvudsaklig sysselsättning % Totalt % Figur 3. Svarsfördelning utan uppdelning. Bland de som uppgav Annan huvudsaklig sysselsättning märktes Arbetspraktik/ arbetsmarknadspolitisk åtgärd (3) Arbetssökande (11) Försörjningsstöd (1) Föräldraledig (3) Sjukskriven/ sjukpensionär (4) 6 325

90 326 Varumärket Sveriges Lustgård Har du hört talas om varumärket Sveriges Lustgård tidigare? Antal svarande 400 personer av 404. Antal Andel Ja % Nej % Totalt % Figur 4. Svarsfördelning utan uppdelning

91 327 Figur 5. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 6. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

92 328 Figur 7. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori. Ur Figur 4 utläses att 92.3 procent av de boende i Katrineholm tidigare har hört talas om varumärket Sveriges Lustgård. Uppdelat på kön framgår att 92.6 procent av kvinnorna och 91.9 procent av männen har hört talas om varumärket Sveriges Lustgård tidigare. Kännedomen är störst i ålderskategorierna samt år. Figur 7 visar att 100 procent av egenföretagarna hört talas om varumärket Sveriges Lustgård, medan motsvarande siffra bland personer med annan huvudsaklig sysselsättning endast är 77.8 procent

93 329 Om ja, hur väl känner du till vad varumärket står för? Frågan besvarades endast av de som svarat ja på föregående fråga. Antal svarande 367 personer av 369. Antal Andel Mycket bra % Ganska bra % Ganska dåligt % Mycket dåligt % Totalt % Figur 8. Svarsfördelning utan uppdelning

94 330 Figur 9. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 10. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

95 331 Figur 11. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori. Bland de som tidigare hört talas om Sveriges Lustgård känner 62.7 procent till varumärket ganska eller mycket bra. Kännedomen är högst bland kvinnor, personer i ålderskategorin år samt bland egenföretagare

96 332 Hur väl stämmer beskrivningen av Sveriges Lustgård med det Katrineholm du själv vill bo och verka i? Antal svarande 400 personer av 404. Antal Andel Mycket bra % Ganska bra % Ganska dåligt % Mycket dåligt 8 2.0% Vet ej % Totalt % Figur 12. Svarsfördelning utan uppdelning

97 333 Figur 13. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 14. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

98 334 Figur 15. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent anser att beskrivningen av Sveriges Lustgård stämmer ganska eller mycket bra med det Katrineholm de vill bo och verka i. Figur 13 visar att 83.2 procent av kvinnorna och 71.2 procent av männen tycker att beskrivningen stämmer ganska eller mycket bra. Andelen som tycker att beskrivningen stämmer ganska eller mycket bra är högst i ålderskategorin år. Uppdelning på huvudsaklig sysselsättning (Figur 15) visar att andelen som tycker att beskrivningen stämmer ganska eller mycket bra är högst bland pensionärer (84.5 procent) och bland anställda i offentlig sektor (84.0 procent)

99 335 Vision 2025 Har du hört talas om Vision 2025 tidigare? Antal svarande 400 personer av 404. Antal Andel Ja % Nej % Totalt % Figur 16. Svarsfördelning utan uppdelning

100 336 Figur 17. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 18. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

101 337 Figur 19. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent (56.4 procent av kvinnorna och 54.0 procent av männen ) och majoriteten i åldersgrupperna och år känner sedan tidigare till Vision Uppdelat på huvudsaklig sysselsättning framgår att anställda i offentlig sektor är de som i högst utsträckning haft kännedom om Vision

102 338 Om ja, hur väl känner du till innehållet i Vision 2025? Frågan besvarades endast av de som svarat ja på föregående fråga. Antal svarande 220 personer av 221. Antal Andel Mycket bra % Ganska bra % Ganska dåligt % Mycket dåligt % Totalt % Figur 20. Svarsfördelning utan uppdelning

103 339 Figur 21. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 22. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

104 340 Figur 23. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori. Endast 32.7 procent procent av kvinnorna och 33.9 procent av männen - känner till innehållet i Vision 2025 ganska eller mycket bra. Kännedomen är jämn över åldersgrupperna. Uppdelning på huvudsaklig sysselsättning visar att 20.0 procent av de studerande känner till Vision 2025 mycket bra

105 341 Hur väl stämmer beskrivningen av Vision 2025 med det Katrineholm du själv vill bo och verka i? Antal svarande 400 personer av 404. Antal Andel Mycket bra % Ganska bra % Ganska dåligt % Mycket dåligt % Vet ej % Totalt % Figur 24. Svarsfördelning utan uppdelning

106 342 Figur 25. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 26. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

107 343 Figur 27. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent anser att beskrivningen av Vision 2025 stämmer ganska eller mycket bra med det Katrineholm de vill bo och verka i. Fördelat på kön är motsvarande siffror 81.5 procent bland kvinnorna och 77.3 procent bland männen. I samtliga åldersgrupper anser majoriteten att beskrivningen av Vision 2025 stämmer ganska eller mycket bra med det Katrineholm de vill bo och verka i. Uppdelat på huvudsaklig sysselsättning visar Figur 27 att pensionärer är den grupp som i högst utsträckning instämmer i beskrivningen av Vision

108 344 Tror du att Katrineholm kan bli den plats som beskrivs i Vision 2025? Antal svarande 400 personer av 404. Antal Andel Ja, absolut % Ja, troligen % Nej, troligen inte % Nej, absolut inte 8 2.0% Vet ej % Totalt % Figur 28. Svarsfördelning utan uppdelning

109 345 Figur 29. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 30. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

110 346 Figur 31. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent (59.4 procent av kvinnorna och 63.6 procent av männen ) tror att Katrineholm kan bli den plats som beskrivs i Vision Åsikterna är likartade sett över åldersgrupperna. Högst är förtroendet för visionen bland anställda i den offentliga sektorn

111 347 Om Katrineholm som boendeort Katrineholms kommun har ett bra strategiskt läge nära storstadsområden Antal svarande 399 personer av 404. Antal Andel Instämmer helt % Instämmer delvis % Varken instämmer eller tar avstånd % Tar delvis avstånd 5 1.3% Tar helt avstånd 1 0.3% Totalt % Figur 32. Svarsfördelning utan uppdelning

112 348 Figur 33. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 34. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

113 349 Figur 35. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent, 66.3 procent av kvinnorna och 57.4 procent av männen, instämmer helt i att Katrineholms kommun har ett bra strategiskt läge nära storstadsområden. I samtliga ålderskategorier instämmer omkring 60 procent helt. Uppdelat på huvudsaklig sysselsättning är det anställda i offentlig sektor som i högst utsträckning instämmer helt i påståendet

114 350 I Katrineholms kommun finns ett rikt kulturliv som skapar upplevelser och inspiration Antal svarande 399 personer av 404. Antal Andel Instämmer helt % Instämmer delvis % Varken instämmer eller tar avstånd % Tar delvis avstånd % Tar helt avstånd % Totalt % Figur 36. Svarsfördelning utan uppdelning

115 351 Figur 37. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 38. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

116 352 Figur 39. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent (29.7 procent av kvinnorna och 11.7 procent av männen ) instämmer helt i att Katrineholms kommun har ett rikt kulturliv som skapar upplevelser och inspiration. Pensionärer är den grupp som i högst utsträckn ing instämmer helt i påståendet och det framgår också vid uppdelning på ålderskategorier

117 353 I Katrineholms kommun finns ett rikt idrottsutbud Antal svarande 399 personer av 404. Antal Andel Instämmer helt % Instämmer delvis % Varken instämmer eller tar avstånd % Tar delvis avstånd 8 2.0% Tar helt avstånd 2 0.5% Totalt % Figur 40. Svarsfördelning utan uppdelning

118 354 Figur 41. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 42. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

119 355 Figur 43. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent (52.5 procent av kvinnorna och 37.6 procent av männen ) instämmer helt i att det finns ett rikt idrottsutbud i Katrineholms kommun. Pensionärer, personer med annan huvudsaklig sysselsättning och anställda i den offentliga sektorn är de grupper som i högst utsträckning instämmer helt i påståendet

120 356 I Katrineholms kommun finns ett rikt evenemangsutbud Antal svarande 399 personer av 404. Antal Andel Instämmer helt % Instämmer delvis % Varken instämmer eller tar avstånd % Tar delvis avstånd % Tar helt avstånd % Totalt % Figur 44. Svarsfördelning utan uppdelning

121 357 Figur 45. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 46. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

122 358 Figur 47. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori. Endast 12.8 procent (18.8 procent av kvinnorna och 6.6 procent av männen) instämmer helt i att Katrineholm har ett rikt evenemangsutbud. De grupper som i högst utsträckning instämmer helt i påståendet är pensionärer, personer med annan huvudsaklig sysselsättning samt studerande. Mest negativa till påståendet är personer i ålderskategorin år

123 359 Näringslivet i Katrineholms kommun är starkt Antal svarande 399 personer av 404. Antal Andel Instämmer helt % Instämmer delvis % Varken instämmer eller tar avstånd % Tar delvis avstånd % Tar helt avstånd % Totalt % Figur 48. Svarsfördelning utan uppdelning

124 360 Figur 49. Svarsfördelning uppdelat på kön. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive kön. Figur 50. Svarsfördelning uppdelat på ålderskategori. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive ålderskategori

125 361 Figur 51. Svarsfördelning uppdelat på huvudsaklig sysselsättning. Kolumnerna summerar till 100 procent inom respektive sysselsättningskategori procent av instämmer helt i att näringslivet i Katrineholm är starkt. Figur 49 visar att 11.9 procent av kvinnorna och 10.2 procent av männen instämmer helt i påståendet. Majoriteten av personerna i ålderskategorin år instämmer helt eller delvis i påståendet. Personer med annan huvudsaklig sysselsättning samt studerande är de grupper som i högst utsträckning instämmer helt

126 362 Hur kan Katrineholm bli ännu mer attraktivt för dig och dina vänner? Antal svarande 287 av 404. Figur 52. Ordmoln över fritextsvaren. Ovanstående figur, som sammanfattar fritextsvaren, är ett ordmoln. Ju fler gånger ett ord förekommer, desto större typsnitt har det i figuren. Fritextsvaren i sin helhet återfinns i Bilaga

127 363 Sammanfattande kommentarer Generellt Svarsfrekvensen om 40.1 procent måste anses god för en enkätundersökning idag. Statistiska Centralbyrån har myntat begreppet enkättrötthet, med vilket man belyser de fallande svarsfrekvenser man har observerat i enkätundersökningar under de senaste åren. Enkättröttheten tros kom ma av att man hela tiden utsätts för reklam, spam -mail och telefonförsäljare vilket gör att seriösa enkäter försvinner i mediabruset. Den goda svarsfrekvensen och de små partiella bortfallen på varje enskild fråga, tillsammans med det faktum att inga tecken på systematik verkar finnas i bortfallet, borgar för att resultaten av undersökningen är representativa. Bakgrundsfrågor Köns- och åldersfördelningen bland de svarande är jämn och representativa för målpopulationen. Intressant är att den svarande som har högst ålder är 77 år, när maxåldern bland personerna i urvalet borde vara 76 år. En möjlig förklaring är att annan hushållsmedlem än den som tillsändes vykortet besvarade enkäten. Uppdelat på huvudsaklig sysselsättning framträder att gruppen pensionärer är överrepresenterad. Det är välkänt att äldre personer i högre utsträckning besvarar enkäter. Sveriges Lustgård 92.3 procent av de svarande har tidigare hört talas om varumärket Sveriges Lustgård. Bland dessa uppger 62.7 procent att de känner till vad varumärket står för ganska eller mycket bra. Kännedomen är ungefär lika stor bland kvinnor och män och mellan ålderskategorierna procent anser att beskrivningen av Sveriges Lustgård stämmer ganska eller mycket bra med det Katrineholm de själva vill bo och verka i. Vision procent av de svarande har tidigare hört talas om Vision Bland dessa uppger 32.7 procent att de känner till innehållet i Vision 2025 ganska eller mycket bra. Kännedomen är ungefär lika stor bland kvinnor och män. Kännedomen är något lägre i den lägsta ålderskategorin (19-39 år) procent anser att beskrivningen av Vision 2025 stämmer ganska eller mycket bra med det Katrineholm de själva vill bo och verka i procent anser att Katrineholm troligen kan bli den plats som beskrivs i Vision 2025, och 16.5 procent anser att det absolut kan bli så

128 364 Om Katrineholm som boendeort Följande tabell rangordnar de påståenden om Katrineholm som boendeort som respondenterna fick ta ställning till, efter andelen som instämmer i påståendet helt eller delvis. Påstående Katrineholms kommun har ett bra strategiskt läge nära storstadsområden Andel som instämmer helt eller delvis 93.2% I Katrineholm finns ett rikt idrottsutbud 85.7% I Katrineholms kommun finns ett rikt kulturliv som skapar upplevelser och inspiration I Katrineholms kommun finns ett rikt evenemangsutbud Näringslivet i Katrineholms kommun är starkt 61.4% 56.2% 49.6% Läget och idrottsutbudet är de faktorer som fått i särklass högst andel instämmande, medan majoriteten inte instämmer i att näringslivet i Katrineholms kommun är starkt. Bland fritextsvaren märks att många söker förbättrade kommunikationer, framförallt med Stockholm. Man efterlyser också fler naturliga mötesplatser i form av levande utemiljöer och torg. Slutsats Sammantaget kan konstateras att varumärket Sveriges Lustgård är betydligt mer välkänt än Vision Katrineholmsborna är dock generellt positiva till såväl varumärket Sveriges Lustgård som till Vision 2025, och många tror och hoppas att Katrineholm kan bli den plats som beskrivs i visionen. Detta borgar för goda förutsättningar i d et fortsatta arbetet m ed varumärket och visionen

129 365 Bilaga 1: Fritextsvar Fritextsvar på den öppna frågan Hur kan Katrineholm bli ännu mer attraktivt för dig och dina vänner? - Att inte ta emot ytterligare flyktingar/ invandrare. - Verka för fler företagsetableringar i kommunen och jobba bort vår arbetslöshet. - Att vår kommunala skola och förskola blir bättre och proffsigare där storleken på klasser/ grupper minskas drastiskt mot hur det ser ut idag." - Fler restauranger med varierande utbud. Man blir ganska trött på att det nästan bara finns pizzerior i denna stad. En eller ett par lunchbufféer vore väl kanon? - Etableringar av affärer vid Lövåsen är kanon, men det måste byggas mer och fler kedjor. För att Katrineholms invånare skall utnyttja de affärer som finns vid Lövåsen måste det finnas mer att erbjuda, en mini version av Marieberg i Örebro exempelvis." - Genom mer precisa satsningar för att få logistikcentrum på benen skulle kommunen troligen lyckas locka hit fler attraktiva företag och skapa arbetstillfällen. - En mer lockande stadskärna skulle bidra till med liv och rörelse i centrum. - Diskreta gatuljus i Djulöalle skulle verkligen främja motion och ge Djulö herrgård ett lyft. - Skylta om den nybyggda förbileden så att biltrafiken leds in i centrum igen, men försök att hålla den tunga trafiken ute. Annars dör centrum helt. - Ombyggnaden av Vasavägen ser jag verkligen inte som en positiv satsning. Sn arare borde kommunen bredda trottoarer och cykelbanor för att uppmuntra sina medborgare att gå/ cykla i kommunen. Detta borde gälla samtliga större gatan inom tätorten. - Kommer det finnas en cykelbana mellan sköldinge och flen efter vägomläggningen till 2+1-väg? Där har ni verkligen brustit i planeringen om det inte blir någon cykelbana. Riktigt uselt! Skäms. - Färre byggen av ""50+ hus"", satsa snarare på de medborgarna som är mellan när ni planerar staden framtida boende. - Utbudet av aktiviteter för ungdomar i kommunen är på en nivå så att man skäms, det måste satsas på våra barn och unga. - Katrineholms Kommun har stor potential, tyvärr verkar våra politiker inte riktigt först vår satsningarna ska vara. - Satsningen i stadsparken med t.ex.beachvolleybollplan är bra, fortsätt så." "- sänkning utav kommunalskatten - lös integrationsproblem - bättre tågförbindelser/ fler arbetstid anpassade avgångar" "* Locka större företagare att lägga tillverkningen här med attraktiva utbildningar. * Göra centrum mer levande med bättre torghandel och fler affärer som kan locka unga/ vuxna att handla."? "1 få fler att komma hem efter studier i andra städer genom att släppa på mer tomter sjönära. 2 se till att fler politiker och högre chefer inom kommunen ökar sin förståelse och närhet till Katrineholms invånare, Inte bara Göran även om han gör det bra. 365

130 underlätta och förenkla för föreningslivet, ideellt arbete i en liten kommun skapar lust. 4 nyttja många av oss som vänt hem till staden och som jobbar inom större bolag för att utveckla Katrineholm. 5 skapa tydlig bild i resan mot 2025, vad vill vi att folk som inte bor i Katrineholm skall säga om staden ex. 2015, Och förmedla detta då tror jag att man kan öka förståelsen för ex. De underbara husen som lyser upp kvällen vi kyrkogården mot nyköping.. Summerat. Var nära kommuninvånarna för ökad förståelse och ökat lust att vilja vara med och skapa 2025 "1. skapa flera jobb 2. ge möjlighet till utbildning till dom som vill 3. ge böter till dom som skrapar ner vid sopstationer så att dom slutar med det" "Alla måste kunna känna sig trygga, i och runt Katrineholm samt möjlighet till arbete är ju skälvklara saker. sen kommer fritiden, Att kunna hitta på saker för både barn och vuxna är viktigt, kanske utan att vara med i en ""fotbolls klubb"" Äventyr och Action alla kategorier uppskattas av de flesta, och lockar människor utifrån också." "Anlägga ett riktigt motionsspår runt backavalls området. Köra ut snön i spåret vintertid, skall vi få kommunens barn att röra på sig duger det inte med skidspår 1 mil utanför stan! En stor del av familjerna har inte tillgång till bil. Göra något åt flykting invandringen och dess integreringsproblem, framför allt i skolorna." Att det byggs nya hyreshus som vi vanliga fattiga pensionärer kan hyra. Nu byggs det bara dyra lägenheter. Det kunde vara roligt att få flytta till en ny fin bostad. Att ha mer underhållning platser, fler köpcentrum. Att ha fler antal museer om Sveriges historia. Att öka antalet trädgård. Att man får ett rikare utbud av resturanger där man kan avnjuta en midddag utan att behöva gå på pizzeria eller nattklubb. Att man även utnyttjar vårt torg på sommaren för ev uteserveringar och olika event. Att man nsatsar på skolor och näronmråden. PÅ många plaster man ser i Katrineholm om man kommer som utomstående ser inte roliga ut, dålig asfalt bl.a. Hela genomfarten i stan är inte så vidare vacker. Jag tycker man bör satsa på det först sedan alla utsmyckníngar som göra med olika konstverk. Men skolor och nära samarbete med högskola, definitivt. Att man ser till kransorterna och inte enbart till centrala Katrineholm Att skaffa ett universitet. Att skapa fler arbetsplatser, ett större shop center, mer industrier som skapar arbete, fler föreningar för barn, kvinnor, män som kommer ifrån andra länder till exempel Albansk förening som inte existerar här i Katrineholms kommun. Att Vision 2025 blir verklighet är viktigt. Begränsa invandringen! Lär våra invandrare innebörden av ansvar - hänsyn - skyldighet! Inte bara arrogans - krav - rättighet! Begränsa invandringen, vi måste ha arbete åt oss som redan bor här. ( jag är inte rasist än) Var rädd om centrum, lägg inte allt på Lövåsen. Clas olssons vore trevligt på Kvarnen. Loppis varje lördag på Kvarnen. Bredare parkeringsplatser.gör om vägen vid Ö&B. 366

131 367 Begränsa invandringen. Skapa mer ordning och reda i kommunen genom att se till att lagar och regler efterföljs. Bevara landsbygden så som skolor och äldrevård.skapa förutsättningar för småföretag. Kommunen är stor till ytan det glöms ofta bort!" Billiga bostäder för unga. Tydlig evenemangskalender så men kan planera sin fritid bättre." "Billigare bussar, Ett attraktivare centrum med lite färg än grå sten och betong." Billigare kollektiv taxa. Jag åker buss till mitt arbete som ligger i Vingåkers kommun - Högsjö får betala 1000 kr för pendlarkort 30 dagar, är övertygad om att fler skulle åka buss om taxan är lägre. bland annat fler och bättre bostäder som passar ungdomen Bli idylliskt, renare och mer välskötta gator och torg, inte bara vissa parker. Katrineholm är skräpigt och vildvuxet på sommaren vilket snarare ger känslan av sovande fd bruksort i förfall. Bli en optimal boendeort, med superba förutsättningar för barn att växa upp. Det gör att fler med stadiga inkomster väljer att bo här. Skapa orsaker att åka hit, djulöområdet skulle kunna bli ett otroligt rekreationsområde och samlingspunkt. Några pusselbitar finns redan på plats men konceptet är inte förpackat. Tänk kombinationen Rosendalsträdgård och Billingens fritidsområde. Ka trineholms vision måste trattas ner i ett antal USPar, och gå sedan all in! Slutligen, sluta återanvända avdankade kommungubbar som låtsasdirektörer i olika utvecklingsprojekt! Hade de haft den kapaciteten hade de haft en annan karriär bakom sig! Bli mer företagsvänligt. Erbjuda bättre boendemöjligheter, både lägenheter och tomter. Mindre invandrare (flyktingar) Bra komunikationer,med bussar och tåg för dom som gärna vill bo i Katrineholm, men har sitt arbete en bit ifrån. Bra tåg och vägförbindelser till närliggande storstäder Bra tågförbindelser, även kvällstid Bra restauranger, ej bara pizzerior." Bygg ett nytt stationshus/ resecentrum med butiker etc. mellan torget och järnvägen, där folk utifrån som byter tåg kan bidra med skatteintäkter till kommunen. Skulle dock gjorts för längesen, när Ostlänken är klar lär Katrineholms betydelse som bytespunkt minska =( Bygg fler lägenheter, både stora och små, som alla har råd att bo i. Bygg flera hyreshus, som pensionär är det svårt att hitta hyresrätt när villan säljes. Bygg inte vid Djulö gärde om ni vill att Katrineholm ska vara Sveriges lustgård! Skapa ett öppet och trevligt torg. Behåll gamla byggnader som Kulturskolan. Bygg även en Black Box för oss teatermänniskor. Skapa bättre pendlingsmöjligheter. Bygg om torget. Är mycket tråkigt idag. Bygg rondeller i de korsningar där det verkligen behövs och inte på mindre gator i infrastrukturen Slösa ej el genom att ha tänd belysning på dagtid i staden, för att istället ha släckt på samma ställen där det behövs under nattetid och där folk rör sig efter uteställen! Tex Storgatan" Bygga en gångbro över järnvägen vid lokstallarna. Vilket skulle binda ihop staden mera. 367

132 368 Bygga mer lägheter i samma typ som dom vid statsparken för att få fler atraktiva boenden gärna nära centrum eller taltullen så att fler läg. blir lediga för ungdomar. Bättre buss och tågförbindelser Bättre bussförbindelser inom staden Bättre bussförbindelser med direktbuss till Stockholm kanske två dagar i veckan. Bättre cykelvägar Bättre cykelvägar Bättre kollektivtrafik (kostnadsfri), mer seniorboende, värna om Kullbergska Sjukhusets framtid som sjukhus. Prioritera ekologisk och närproducerad mat till barnomsorg, skola och äldrevård. Bättre kommunikationer + pensionärsrabatter på buss o.d. Alla bor ju inte i stadskärnan samt lägre biljettpris. "Bättre kommunikationer med t,ex. Örebro Mer satsning på skolan mindre grupper i förskolan (27st 5-åringar en grupp - alldeles för många)" Bättre och finare torg, gratis bussar för pensionärer. Laga trasiga glödlampor. Bättre snöröjning. "Bättre och framför allt billigare kommunikationer åt varje håll. Annars har man ingen nytta av det strategiska läget. Bättre stöd åt landsbygden. Det är dit folk från storstäderna vill flytta om man ser detta med sikt på 2025." "Bättre och mysigare belysning, framför allt i centrum. Växtlighet finns, dock inte fin belysning. Upprusning av hus, framför allt de som står när man åker igenom Katrineholm. Även mer ""dekorationer"" vid genomfarterna. Vi ska få folk att vilja stanna. Bättre utbud av restauranger och pubar. Bättre omhändertagande av nya svenskar. Ta inte in fler än vad vi kan hantera. De måste integreras i samhället! Låt de inte bo på samma plats, skapa fler möjligheter för integrering OCH prata mer om invandring. Vågen av rasism MÅSTE försvinna. Våga ta ""debatten""!" "Bättre ordning och reda på gator runt om i stan. Alla kommun anställda skall ha en anmälningsplikt om dåligt klippta häckar, hål i gatan, buskar som hänger ut på trottoaren,trasig belysning +all buskörn ing." Bättre P-platser handikappade i centrum. Och vid bibloteket. Flera vanliga affärer. Kolla upp guppen över alla vägar, framför all i stan. Bättre restauranger med god kokkonst. Utomhuspool vid badhuset. Mysigare torg med en småstadskänsla. Hjälp våra affärer runt stadskärnan genom att sänka hyrorna så de orkar vara kvar. "Bättre resultat i skolan och mindre klasser. Bättre kommunikationer för pendlare med tåg. Mer personal i handikapp o äldreomsorg." "Bättre skola Ökad positiv inställning hos politiker och andra aktörer till utbildning. Positivare inställning och attityd från politiker, invånare och andra aktörer till de som flyttar till Katrineholm. Att se till att få nytt utifrån kommande blod (genetisk drift håller kopulationer friska) in i politiken och på strategiska kommunala högre tjänster. 368

133 369 Mindre klasser och fler lärare i skolan. Att man tillvaratager den kompetens som finns och att inte chefer och politiker alltid plockar den de gillar mest och är mest kompis med och som tycker mest som de själva utan plockar den som är mest kompetent för tjänsten." Bättre skolor och förskolor med mindre klasser och barngrupper. Bevara små skolor. Att lägga ner Sjöholm var ett stort misstag.fler boenden för äldre. Man ska kunna känna sig trygg i sitt boende även om man inte har anhöriga som kan föra ens talan. Detsamma gäller omsorgen för människor med funktionshinder. Fler poliser på stan. Känner mig inte trygg i Katrineholm. "Bättre tågförbindelser med andra städer. Bättre utbildningsmöjligheter." Bättre tågförbindelser till bl.a Stockholm. Ett centrum som är mer aktivt under helger, inte bara kvällstid. T.ex mer utbud av kultur - musik, dans m.m. Bättre tågtider för alla pendlare. Ej utarma centrum. Viktigt med butiker i centrum, allt får ej flyttas till Lövåsen. Fler bussturer till Lövåsen, alla har ej bil. Att sista bussen från Videvägen lördagar går före kl är ett skämt - butikerna öppna längre. Fler tågavgångar lördagar till/ från Stockholm, speciellt hem från Stockholm. Sorgligt det lagts ned så mycket pengar i Logistikcentrat. Alla städer runt omkring har också detta. Samarbete innan beslut togs hade varit bra. Pengarna kunde istället ha lagts på skolor, sjukvård etc. Viktigt att Kullbergska sjukhuset finns kvar. Utan sjukhuset kommer staden att dö ut. "Bättre utbud av restauranger med mer variation och klass (inte bara pizzerior, thai och snabbmat) Myllimäkis bistro på torget var ett lysande exempel på vad som saknas. Hade han haft en bättre lämpad lokal (fler sittplatser) med trivsam uteservering v id torget hade den gått som smort. Katrineholm saknar ett pulserande uteliv och en naturlig samlingsplats. Torget behöver verkligen omformas och utvecklas för detta ändamål. Se lilla torg i Malmö som ett exempel med restauranger och uteserveringar från tidig vår till sen höst - och alltid fullt av glada människor." Bättre äldrevård. "Börja någon form av arbete med att förmå mäniskor som bor och verkar i Katrineholm att tänka mer positivt och att vara mer stolta över den i grunden jättefina kommun som vi har. Skulle vi lyckas med det skulle resterande förbättringsarbete gå oerhört mycket lättare." Det eviga torgets omyggnad känns rätt akut, från ett trist och kall blåshål till något trevligare. Det satsas alldeles för lite på äldreomsorg och förutsättningar för funktionsnedsatta. Allt handlar bara om skolan. Som är både dålig och dyr. Istället för att satsa mer pengar på en redan dyr skola så borde man byta ut nämnden mot kompetenta personer som kan fatta beslut. Bara ösa in pengar hjälper inte. "Det skulle vara bra med ett större utbud av handel, både utomhus och inomhus. Det vore även bra om det händer mer för alla som bor i Katrineholm båda yngre och äldre, t ex utekvällar för äldre än 25 år samt att de yngre, yngre än 18 år, kan gå på disco eller liknande någon gång per termin. Fler uppträdande på sommaren." "Det vore roligt om VVS-museet öppnade igen. Fler bussförbindelser till de mindre samhällena i Katrineholms (och även Vingåkers) kommun hade varit bra. Ofta behöver man bil om för att kunna bo utan för tätorten. 369

134 370 Låt biblioteket få ha egna lokaler (eller flytta på Försäkringskassan och Skatteverket). Som det nu är drar man sig för att gå dit. Avveckla lantbruket vid Djulö och förlägg någon annan verksamhet där. Kanske en golfbana eller fler stugor för semesteruthyrning?" Det är omöjligt i en kommun där partiet har styrt i snart hundra år. Efter 23.5 år som affärsinnehavare och medlem i Köpmannaföreningen och Centrumföreningen har jag tömt mina idéer genom alla år. Lycka till! Eftersom jag är pensionär efterlyser jag mer lägenheter för äldre typ 55+ boenden. "En bra och uppdaterad evenemangskalender. Vilket kräver att alla evenemang visas på kommunens hemsida. Ett levande torg, kräver ingen ombyggnad, yta finns, ex torghandel, grönsaker, fruk t, blommor. Genererar annat köpande runt torget. Någon/ några kvalitets restauranger i centrum." en hundpark vore bra En sportbar, mer satsning på idrottsgymnasier, en isbana på torget på vintertid, en beachvolley plan på torget sommartid, militär hinderban a på backavallen, skatepark, bandyhall, jobb till studenter vid iuc så att de stannar kvar i stan, pendlingsbidrag till studenter vid högskola/ universitet som väljer att bo kvar i katrineholm En trevligare yttre miljö vid köpcentrat i östra delen av stan. En önskan att även landsbygdens skolor kan få ta ta nytta av Katrineholms utbud av kulturen.samt mindre barngrupper i förskola och skola.erbjuda våra barn arbete så att de slipper flytta till Norge. Etablering av Ikea. Ett battre centrum bra kommunikationer. Ett levande centrum med kultur, cafeer, restauranger och upplevelser. Godsmagasinet skulle bla. kunna vara en sådan mötesplats. En fungerande dans och teaterscen. Tallås är en konsertlokal och Cosmos (vilken var en fungerande dans och teaterscen är idag biograf). Dessa scener är inte optimala för dans och teater. Fler arbetstillfällen, arbetslösheten är ganska hög. Där kan man satsa mer på Kultursektorn som kommer invånarna till dels. Det behövs en traditionell fritidsgård med öppen verksam het för barn år samt där ungdomar "bara kan vara" och få fler vuxenkontakter. Perrongen är bra men det behövs även en verksamhet där man kan fånga upp ungdomar i riskzonen. BB borde finnas i kommunen. Ett mer attraktivt centrum med serviceutbildad personal. Ett riktigt teaterhus/ lokal som finns tillgänglig för både repetitioner och föreställningar. Ett mer levande centrum behövs, utökade öppettider i affärerna i centrum, 3 timmars gratis parkering så man hinner besöka frisör, handla i lugn och ro, besöka café eller restauranger. Gärna utecaf'eer sommartid. Mer musik och andra evenemang utomhus sommartid t ex barnteater. Ett mer levande centrum -få ett levande torg- saluhall i magasinet "Ett mer levande centrum Mera jobb Att staden lockar till inflyttning för barnfamiljer" Ett mer levande centrum. Fler kvällsaktiviteter Ett trevligare och mysigare centrum. Att det blir fart på planeringen ang. torget. En större översikt av alla cykellbanor, länka samman dessa. Belysning i Djulö allé! 370

135 371 Filial till universitet för rikare kultur och uteliv, samt för att behålla de få högteknologiska företag som finns kvar. Bättre pendlingsmöjligheter. Bättre restauranger. Mer konst och musik. fler afärer var rädd om cullbergska, Fler aktiviteter Fler arbetstillfällen så man slipper långa pendlingsavstånd till arbete Fler arbetstillfällen. Flera arrangemang typ den häftiga ljusshowen. Fler gröna planteringar: Mysiga parker. "Fler jobb möjligheter Seriösa arbetsplatser som tar hänsyn till kompetens och de ungas vilja att jobba t ill rättvisa löner. Att kommunen inte tänker på pengar hela tiden utan ALLAS välbefinnande." "Fler jobb. Få igång logistikcentrum." Fler Lägenheter För Pensionärer. Fler mindre o billiga bostäder på landsbygden också inte bara tätorten Fler mysiga kaféer och små butiker! Fler möjligheter till shopping i centrum, ett större utbud av restauranger (med andra typer av mat än de som redan finns i kommunen), mer aktiviteter för ungdomar, mer att göra överhuvudtaget, "bättre" badplatser, röja upp i staden -det känns som att det är mycket i kommunen som förstörs så fort det har ordnats till. Tråkigt med folk som inte kan låta bli att göra sönder saker. Fler och bättre restauranger Fler och snabbare tågresor till Stockholm.Man kan inte komma hem med tåg efter ett besök i Stockholm på kvällen. Fler olika affärer, som tex gina tricot och glitter. Fler krogar med stora dansgolv. fler parkerings platser vid sjukhus,o lövåsens sjukhem. bra att det finns cykelbanor.men många cyklar ändå på trottoarer,vad kan man göra för att förhinndra det? Fler satsningar på framförallt kultur och utbildning istället för de nedskärningar som vi har sett inom dessa områden de senaste åren. Fler scener för levande musik, rockmusik Fler säkra cykelvägar "Flera arbetstillfällen och bra pendlingsmöjligheter. Fler bostäder då även för unga personer. Flera möjligheter att studera." Flera nöjesställen Fokusera mer på Lustgård som för mig är bättre mat och kultur. Marknader med utländsk mat är ju trevligt men våra pengar går då inte tillbaka i kommunen.det finnas en typ Bondens marknad som kunde vara på torget 1 ggr/ månad detta skulle också ge mer liv till torget, kunde även vara inomhus i den stora byggnad som är vid Järvägen då det är kallt och regningt. ynd att restaurangen vid torget som hade mat från trakten stängde.(myllimääki) Nu finns i statskärnan i stort sett bara pizzerior.sport och Fritid verkar bra, tex KK joggen är super. "Fortsätt att inspirera, investera och bygg kvalitet. Logistikcentrum är en fantastisk satsning som visar att kommunen VILL och VÅGAR LEVA. Konstverken (blåsippan, 371

136 372 de lysande husen, de tre vandrarna, lemuren) visar att kommunen har god smak och vill skapa livskvalitet. Idrottscentrum erbjuder ett fantastiskt utbud av fritidsaktiviteter. Vägen framåt -> Jobba med värderingar, mentalitet och ""anda"". En kommun, en familj. Då tror jag att entreprenörsskapet kommer att spira och naturliga mötesplatser skapas. Fråga Katrineholmarna: kan du tänka dig att bidra till att vi i Katrineholm känns mer som en enda stor familj? Hur vill du i så fall göra det? När vi vet bestämt vilken profil kommunen ska ha, gör en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) för att identifiera hur kommunen ska använda sina resurser. Som relativt nyinflyttad (5år) ser jag en risk med att det finns få naturliga mötesplatser (eller är dom svåra att hitta). Jag vill ha ett kulturcentrum! Ett konserthus centralt, vackert och smakfullt där olika föreningar kan flytta in med sina aktiviteter (ex DUD som är fantastiskt undangömt idag ute på industriområdet). Det bör vara välkomnande och lätt-tillgängligt, öppet och luftigt till sin karaktär. Sen tror jag även att ett science center vore bra för att säkra kompetens och utbildning. Det handlar trots allt, tror jag, om strategiska satsningar för i sig så tror jag det viktigaste är att man har en värdebaserad profil som tilltalar människor, att man satsar långsiktigt på att bygga upp en värderingsbas, mentalitet och gemenskap hos befolkningen i kommunen. Lyckas man med det kommer närings-, kultur- och idrottsliv att spira, för då ser människor möjligheter! Alltså, vilka satsningar gör att människor börjar se möjligheter? Jag exemplifierade ovan. (Livs)Kvalitet tror jag är nyckelordet, där kan vi bli så mycket starkare jämfört med storstäderna. Och ja, läget är helt rätt." Fortsätt att utveckla kulturlivet, parker och skapa en grön stadskärna där torget kan bli en kulturell samlingsplats för olika aktiviteter. Berika staden och Djulö området med flera vandrings- och cyklelleder. Bygg utomhusbassäng vid Djulö, Ljussätt staden på ett modernt sätt året om. Spela musik på t.ex.köpmangatan under vissa timmar under mörka decemberkvällar. Fri WIFI i centrum. Bygg en mini palmpark. Förbättra bilvägen till Stockholm samt bättre tågförbindelser från Stockholm sent på kvällarna till Katrineholm. Skapa en torghandelsdag på torget en dag i veckan sommartid och ha mycket levande musik för att utveckla centrumhandel. Fortsätt med det fina arbetet att hålla rent i centrum med omgivningar och få Katrineholmsborna att fatta att vi inte vill ha fimpar, snus, papper och annat skräp runt husknutarna. Fortsätta jobba för ett mer levande centrum,få mer folk dit även på em och kvällar. Något speciell som lockar hit människor från andra delar av landet(besökare). Fler tågstopp,särskilt på helger och kvällar. Inte ta mot fler invandrare,hjälpa dem som är redan är här. Fler lägenheter i centrum,inte bara seniorboenden. Fler stora,roliga lekplatser,där hela familjer kan samlas(då finns det vuxna där). Mer papperskorgar som töms ofta. Mer familjeaktiviteter och marknader i centrum. Använd och ta hjälp av organisationer och klubbar som vill ordna och ta ansvar för aktiviteter. Främja företagande för att möjliggöra arbetstillfällen.det finns natur, idrott och kultur men livet här skulle underlättas i vardagen om man också kunde jobba här. Allt för mycket energi och tid av ens liv går åt till att pendla till jobb på andra orter, vilket är svårt att kompensera med ett rikt fritidsutbud. När det pga. arbetsresor blir långa arbetsdagar finns inte så mycket tid och ork kvar för att ta del av fritidslivet och inte heller att engagera sig lokalt. Det gör det svårt att rekommendera sina vänner och vuxna barn att bosätta sig här. Turismen är dock viktig så fortsätt att utveckla den, gärna med ett helhetstänk gällande aktivitet, boende och mat. Satsa också på högre utbildning. Det verkar vara en framgångsfaktor för tillväxt. 372

137 373 Få till ett levande torg med lite gröna planteringar, kanske torgförsäljning av grönsaker, blommor mm.. Färre barn i förskolan! Bättre lokaler/ utemiljö i förskolan. Satsa på sjukhuset. Bättre tågförbindelser med Stockholm och Norrköping (helgkvällar framförallt). "För att bli attraktivare behöver Katrineholm: En vision för det privata näsringslivet och inom vilka sektorer Katrineholm skall sikta in sig på. Fler arbetsgivare inom privat näringsliv. Bättre vägar som ansluter mot E4. Hålla nere restid med tåg till Stockholm. Förstärka utbildningsnivån från förskola till högskola. Privatisera det som är möjligt för att stärka förståelse och utveckling av det privata näringslivet. Montera ned Biltema skylten som är alldeles för stor för den lilla kommunen." För att vara en småstad är Katrineholm en bra plats och passar för familjer då det finns mycket idrottsaktiviteter och natur. Önskar fler mötesplatser och aktiviteter för de som lever ensamma. Förbättra den kommunala servicen på landsbygden. Det är allra viktigast för oss som bor utanför tätorten att ha tillgång till bra samhällsservice Förbättrade kommunikationer för att öka möjligheterna att hitta arbete utan att behöva flytta och för att kunna ta del av allt som finns runt omkring i form av aktiviteter och utflyktsmål t ex. Förenkla pendling över länsgräns, smidigare lokaltrafik med mindre bussar. "Ge lite mer shoppingmöjligheter för yngre, tex BIKBOK, Gina Tricot. Ordna mysiga saker, tex tillfällig skridskobanna på torget under vintern med belysning för att göra stan lite mer attraktiv. När jag tänker efter så finns det ganska många aktiviteter i Katrineholm som är trevliga, tex m arknader, loppisar, utöva fysisk aktivitet m.m. vilket jag tycker om." Genom att affärerna i centrum inte försvinner. Att torget blir mer livfullt, som en mötesplats för innevånarna - både gamla och unga. Genom att få hit mer idrott till exempel SM i friid rott, bowling, simning mm. genom att förbättra sjukvården Genom att se till att det finns fler ställen som exempelvis "Kryptan", där ungdomar kan komma och gå som de vill, där det finns biljard - och pingisbord, samt eventuella andra aktiviteter. Genom föreningslivet kanske.? Glöm inte landsorterna, satsa på byggande, samlingslokaler, idrotter. Gratis bussresor från landsbygden och fler avgångar Gratis eller subventionerade bussresor inom Katrineholm för pensionärer, samt rabattkort till konserter, teater o.dyl. Grönare torg (det är det första en utomstående ser). Mer praktik för ungdomar i stadens alla industrier, hjälp företagen. gör om området kring torget, se till att butiker och caféer har öppet även på helgen. det är inte konstigt att boende i kholm väljer att handla i andra städer på helgerna eftersom man då har möjlighet att åka lite senare t ex på lördagen eller på söndagar (då ALLT är stängt i kholm) sluta lägg pengar på krafs och utsmyckningar i stadsparken och använd pengarna till skola,vård och omsorg i stället. 373

138 374 Gör Sportcentrum än mer attraktivt, ett gemensamt föreningskansli, rusta upp lokaler runt bandy/ fotboll, varför inte en ny bandyhall. Göra torget mer levande Ha flaggan i topp! Ha koncerter med kända artister Ha mer evenamang för yngre, o inte bara katrineholmsveckan.. är ju det ända som händer i Katrineholm på hela året. Om man inte är 65+ handlar om komunikations utbud för oss på landet så vi kan ha nytta av detta har aldrig funderat på detta Har tyvärr inga förslag. Hela staden dör kvällstid, vore trevligt om man kunde lura ut katrineholmsborna på något sätt. Lycka till! Hitta sätt att locka mer tjänstemannaföretag. Kommunen lider av för lite innovationsföretag och anledningen är brist på högre utbildning med resurser att tillvarata enterpenörer Hyrorna är för höga i Katrineholm. Hålla nere invandringen av somalier! Högskola och ett fotbollsgymnasium, samt ett nytt företag som sväljer cirka 500 personer. Högskoleutbildningar i Katrineholm skulle göra staden mer attraktiv Inför mer rabatter för pensionärer på bussarna i stadstrafiken. De går ändå mest tomma vissa tider. Ingenting, allt i hela Katrinehoms kommun är perfekt! "Inomhusarena för bandy Friluftsstuga med cafe, ev.med aktiv 4 H -gård, som är öppen året runt. Inomhuskonserter med kända artister. Konserthus?" Inte ta emot fler invandrare. Jag anser att den enskilda individen behöver känna sig behövd i en relativt stor kommun. Det bör finnas något för alla intressen, vilket det till viss del gör redan idag. Jag efterfrågar mer utomhusbelysning: t.ex.hälsansstig och Djulörundan borde vara möjliga att nyttja även under de mörka timmarna. Som det är nu känner jag mig inte trygg. Och jag tycker framförallt inte att det är lustfyllt att promenera där i mörkret. "Jag saknar framför allt en trevlig restaurang för att gå ut och äta en god middag! Blev så besviken när Tommys krog på torget lade ner! En trendig inspirerande miljö med puls. På kultursidan skulle mer musik och teater uppskattas! Här behöver marknadsföringen bli bättre också - det kan vara så att jag inte vet vad som erbjuds. Alternativa kanaler till de som av flera anledningar inte vill deltaga i sociala medier är också önskvärt. Jobba på en bättre integration med erfarenhetsutbyte mellan svenskar och våra nya färska, svenska Katrineholmsbor. Det är mycket av det som diskuteras kring fikaborden på jobbet. Tillhör själv en minoritet som homosexuell och anser att välkomnandet av alla och allas lika värde är den viktigaste byggstenen i en demokrati. Lycka till!" Jag som bor i ett litet samhälle vill ha MYCKET större utbud av kollektivtrafik 374

139 375 Jag tror och hoppas på kultur i alla dess former. Att lägga mera fokus på kulturen, och låta det estetiska i vardagen få leva kvar, kommer gynna Katrineholm som stad. "Jag tror på fler arrangem ang för de i min ålder. Konserter? Uteliv? Annars tror jag att barnen är viktigast för oss! Satsa på skola - mindre klasser, bättre utbildning, bättre mat - laga mat från grunden. Sånt är attraktivt i en förälders ögon! Bra lek- & strövområden. Utan våra barn finns det ingen framtid." Jag tycker att från 2011 katrineholm mår bra och har lång siktig perspektiv, det är bara att fortsätta den här vägen. Jag tycker att jag redan har allt jag behöver här. Jag önskar att Katrineholmarna kan få en vikänsla. Det skulle göra hela Katrineholm mer attraktivt och få fart på handel, kulturliv och näringsliv. Jobb i komunen Kanske nya evenemang som förnya Katrineholmsveckan med nyare aktiviteter. Efter många år av Katrineholmsveckan känns det inte nytt och spännande längre. Katrineholm behöver ett ställe som är öppet 24 timmar om dygnet, inte bara för att kunna handla nödvändigheter utan ett ställe där man kan träffas och "hänga" en social mötesplats, jag tänker nu på mer motor intresserade personer så som bil och mc i all utsträckning. Ett riktigt utomhus gym skulle nog inte vara en dålig ide, då väldigt många i Katrineholm är väldigt intresserade av just gym och motion. "Katrineholm har ett centrum (tätorten) samt ett antal strategiska mindre tätorter omkring detta. Samtidigt som den centrala delen utvecklas så sker en utarmning av de mindre tätorterna (privat och offentlig service minskas, t.o.m. försvinner). De framtidsresurser kommunen har - miljö och bra grundförutsättningar för verkligt strategisk utveckling - finns i stor utsträckning i de mindre orterna. Den bas för utvecklingen som finns där kan försvinna. För att nämna en faktor: tillgång till friskt vatten utan för stora investeringar. Dessutom hotas den resursen dagligen genom hur STORA mängder farligt gods tillåts att transporteras rakt genom unika vattentäktsområden. Det behövs sannolikt bara en svår olycka för att t.ex. Bieåsen skall bli obrukbar (och det är en av landets största åsar med sötvatten som inte behöver processas annat än marginellt). Vatten är framtidens viktigaste resurs och denna har kommunen säkrad om den skyddas och tas tillvara. Den kan t.o.m. bli en stor inkomstkälla - i alla fall bidra till att väsentligt minska infrastrukturkostnader i framtiden. Om de mindre tätorterna ska ha utvecklin gspotential, måste framtidens kommunikationsstruktur väsentligt förbättras för dessa. Flera tätorter har fortfarande fast telekommunikation med 512 Kb som max (alltså 1980-talsstandard). Trådlös kommunikation med högre standard är dessutom behäftad med luckor och trängsel. Basstrukturen borde bygga på en struktur med fast bredbandsteknik kompletterad med lokala ""växlar"" och 3G/ 4G trådlös teknik för lättare kommunikation. Med hänsyn till vad kommande klimatförändringar kan ställa till med (mer värme = mer rörelse i lufthavet = värre stormar) är detta en viktig framtidssäkring för infrastrukturen betr kommunikation. Det är billigare att genomföra den säkringen nu än att vänta på att tvingas göra det. Klimatförändringarna kan oväntat komma att ställa mycket på huvudet. Vår kommun utgår ifrån att mycket av allt nödvändigt kan tillföras utifrån. Om denna förutsättning förändras pga klimatförändringarna... vad händer då? Jag har studerat hela IPCC-rapporten och är mycket besviken över hur många viktiga faktorer som lämnas därhän (t.ex. metanemissionen) samt att man beträffande 375

140 376 tidsberäkningen alltför mycket betraktar klimatet som något med linjär utvecklingskurva. Klimatet är icke-linjärt dynamiskt och byggs upp av delar som i sig är icke-linjärt dynamiska (dvs följer kaos-reglerna i mycket). Vilket betyder en form av labilt tillstånd som mycket fort kan skifta väldigt mycket. Detta är nära nog omöjligt att beräkna, men IPCC har ansett sig tvungen att göra det för att makthavare utan sakkunskap behöver en tidsaxel. Vi ser redan att den inte stämmer på flera viktiga punkter. Är detta nåt för kommunen? Jag är tillräckligt gammal för att komma ihåg all samhällsplanering som byggde på ""Om kriget kommer"". Osäkerheten OM kriget skulle komma var minst lika stor som betr klimatet. Kommunen genomförde under åren stora investeringar på grundval av detta för att bygga ett grundskydd för invånarna ""utifall"". Det borde vara lika självklart att åtminstone genomföra en studie av sårbarheten betr snabbare klimatförändringar än vad IPCC tror. Det kan komma att krävas andra insatser än vad vi kan se idag. Om vi kan definiera dem och i alla fall vara medvetna om dem är jag optimist." "Katrineholm är inne på rätt spår MEN... Vårda skolor och utbildningsnivå, lika med barnomsorg och äldrevård. Se till att ta fram attraktiva tomter för nybyggnation på det diskuterade Djulö gärde kanske... Det finns helt klart tydliga tendenser att ""gamla"" Katrineholmare som typ bott ett tag i Stockholm, skaffat familj och barn är väldigt intresserade att flytta tillbaka, men mycket hänger tyvärr på tågtrafiken... Så länge det finns nöjda medborgare så kan Katrineholm helt klart växa, kommuninvånare som är nöjda är dom bästa ""säljarna"" är jag helt övertygad om. Kämpa Katrineholm!!" Katrineholms kommun borde satsa på att bli Sveriges centrum för KY och YH utbildningar. Detta tillsammans med näringslivet. Avsaknaden av högre utbildning i staden gör att den halkar efter städer såsom Norrköping och Eskilstuna. Jag tror att nyckeln till framgång för Katrineholm är att öka antalet invånare med högre eftergymnasial utbildning. Även bättre pendlingsmöjligheter till städer såsom Stockholm, Norrköping/ Linköping och Eskilstuna är viktiga. Katrineholms läge är strategiskt bra med tanke på de olika järnbanor som möts i staden. Man kanske skulle utforska möjligheten att inrätta en mötesplats för näringsliv i närheten av järnvägsstationen så att människor kan mötas i Katrineholm i stället för att åka hela vägen mellan Göteborg-Stockholm och Malmö-Stockholm och vice versa. Landsbygdens alla möjligheter för boende, rekreation, företagsetablering måste uppmärksammas, lyftas fram och delvis stöttas. En utbyggnad av bredbandsfiber i landsbygden är mycket viktigt för att människor ska vilja/ kunna bo och driva företag även utanför "stadsgränsen". Levande landsbygd. Lycka till med Vision 2025 det blir bra för Katrineholm och befolkningen. Låt kommunen ta lite mer risker i samband med stora evenemang typ diggilo. Bära eller brista det är ju bara lite skattepengar. "med en större satsning på ett levande centrum och inte för mycket affärscentra utanför staden" Mer aktiviteter för oss i medelåldern Mer aktiviteter för pensionärer. Har hittills varit med om ett i somras. Mer aktiviteter på torget. Handel, träd, mat, träffpunkter, dans, loppisar. Mer attraktivt sportcentrum, bättre centrum med ett rikare kafé- och restaurangliv. "Mer evenemang eller koppling till evenemang i närhet. 376

141 377 Cykelpark att nyttja liknande de som finns i storstäder. Skrota alla segregerade områden och se till att alla ickesvenskar får en chans att ta del av vårt samhälle. ALDRIG NÅGONSIN GE AVKALL PÅ VAD VÅRA BARN HAR RÄTT TILL I SKOLAN! DE ÄR VÅR FRAMTID OCH MÅSTE ALLTID PRIORITERAS!" Mer evenemang för barn som.når ut till människor med bra PR. Mer evenemang för oss som är i den härliga medelåldern. "Mer evenemang, samt mer info/ reklam om dem. Tex artister, utställningar, seminarier. Etablering av företag och affärer Högskolor och universitet" "Mer finners på arbetena runt om ute på stan det är för dåligt i dag" "Mer fokus på restaurang och evenemang kring mat och kanske bakning. Internationella matfestivalen som redan finns är bra initiativ. Försöka få någon större cafekedja att etablera sig här, t ex waynes, eller espresso house. Förbättra pendlingsmöjligheterna med tåg till Stockholm och då särskilt med tidiga, men framför allt, sena avgångar på helgerna. Perfekt vore ju att kunna hinna med ett restaurangbesök, teaterföreställning, eller liknande i Stockholm på fredag eller lördag kväll för att sedan ta ett tåg tillbaka vid tiden. Möjligheter till fler bostadstomter i attraktiva, dvs sjönära, alternativt centrala lägen. Bättre för privatpersoner att ha möjlighet att köpa loss tomter än t ex det inställda radhuset bygget som planerades bakom gamla Televerket-huset." Mer för ungdomar att göra. Mer inbjudande centrum med öppna affärer och restauranger centralt. Vassare poliskår som kan stävja buset. mer information om vad som händer i kommunen även ut på landsbygden Mer jobb mer jobb mindre invandrinng Mer jobb är väl det första, finns många ungdomar som inte alls är nöjd på arbetsmarknaden i Katrineholm och det finns en ganska dålig syn på det som går ut på att ungdomar inte ser varför de ska vidare utbilda sig med mer då de i alla fall inte kommer få jobb så länge de bor i Katrineholm. Sedan mer fritidssysselsättning, mer aktiviteter och ett bättre utbud med affärer skulle behövas! Mer krogar. Mer kul evenemang som t.ex. Internationella matmarknaden. Mera butiker, både i centrum och på Lövåsen Mer kultur och evenemang. Bättre tågförbindelser. Mer kultur. Teater och musik för alla åldrar! Kanske bygga ut och till i området Djulö? Ett härligt större strandområde med serveringar och strövområden. Mer och bättre integration genom olika aktiviteter. Mer pengar till omsorgen och skolan!!! Mer puls i innerstad. Där är ganska dött om man går ner på stan en vardagkväll för att äta en bit mat. Gärna utbyggnad av biografen så filmutbudet blir större! "Mer restauranger där det är 30 års gräns, och där ölen inte kostar 65 kr. Även matställen som serverar husmanskost till ett rimligt pris även en fred -sönd. 377

142 378 ( Ex. Blå Dörren vid slussen i sthlm ). Satsa på att få hit lite större artister även på vinterhalvåret." Mer satsning på centrum, bygga om torget enl. förslag jag sett "Mer satsning på infrastruktur för landsbygden. (Bättre kommunikationer, bredband för hela kommunen) Så att barnfamiljer har möjlighet att pendla med kollektivtrafik. Senior och trygghetsboende i de mindre orterna. Julita, Valla och Björkvik." Mer torghandel, mer uteserveringar gör om torget så man kan sitta där o fika. De pengar som offrades vid Gröna kulle skulle ha använts vid torget ist! Mer billiga lägenheter för unga! Det byggs bara för gamlingarna o 40-talisterna... Mer ungdomsvänligt mera centarlt lite långt till lokstallarna om man har buss att passa då det tar ca 20 min att gå ditt Mer vatten i direkt stadsmiljö. Renovering av "Gamla Pumpen" jfr Norrköping => cafe, restaurang, småbutiker. Jobba vidare med lokstallarna och bredda konceptet. Mera fritidsutbud för ungdomen, tätare bussförbindelser och senare bussturer MERA JOBB VORE BRA Mera trevliga butiker istället för frisörer och restauranger. Midsommarfirandet vid Djurö: Många Katrineholmare saknar midsommarfirandet med spelmanslag och folkdansare. Hur stort intresse visar de styrande i kommunen för detta arrangemang som var en tradition. Det var SVENSK kultur! Tar det socialdemokratiska styret med Göran Dahlström i spetsen lika lite notis om dessa enkäter som han gör när något annat parti intar talarstolen, har våra synpunkter från våra enkäter ingen som helst betydelse. Mitt förslag, är att Grindstugan vid Djulö alle skulle passa till ett sommar cafe, som skulle kunna drivas av ungdomar. Nya tomter på djulö gärde utlovade redan 2007 vill bygga nytt stadsnära men finns bara tomter > 4km från centrum. Vi behöver nya bostäder inte bara för pensionärer.har sökt mbyggnadslov till mitt företag och det tar evigheter för kommunen att bevilja. NYA VARIERANDE BOSTÄDER, FÅ CENTRUM MER LEVANDE Någon stans under tak där man får skejta När jag ringer och tar upp ett ärende, så säjs det att det kostar mycket. Hur mycket? 2000:- får jag till svar. Tänkte nästan sponsra det själv. Gäller hundbajslåda.upp på nästa möte, sa han.( 1 år sen) Näringslivet i Katrineholms kommun är starkt - det är fel. Det har inte skapats många nya jobb. Vad Katrineholm behöver är tvåtusen nya jobb. Varför finns inte utländska aktörer här, inte ens svenska. Man kan inte förlita sig på d et vackra läget-liv-lustnäckrosor och buskar. Vi måste tillverka något som andra vill ha. Om det satsas mer på skolan med mindre klasser och bra ute och innemiljöer så vill man bo kvar, Om man slapp att åka till Eskilstuna för div sjukvård. "Ombyggnad av torget enligt något av de förslag som finns. Centrum tappar sin betydelse när alla större affärer hamnar vid Lövåsen. Mer av det kulturella, framförallt musikkonserter." "Ordna byggbara sjönära tomter. Få ihop centrum och lövåsen på ett bra sätt." p-hus 378

143 379 Politikerna måste sluta att sträva bakåt. Det är inte bara pensionärer som bor här. Prioritera cykelbanor, ploga dem snabbt, anpassa dem till Lövåsen, markera dem tydligare speciellt i tunneln vid torget samt runt centrum. Satsa på vård och skolor. Låt katrineholmsveckan få fortleva. Prioritering av ett levande centrum, främst i form av caféer där människor kan mötas. Satsa på idrottsevenamang samt anläggningar då idrott är ett bra sätt att stärka kommunens marknadsföring och synas utåt. Reser mycket i Sverige. Det Katrineholm är känt för är Duveholmshallen där många varit och spelat handboll genom åren. Katrineholm som bandystad är också känd fortfarande. Även golfbanan har ett gott rykte. Läget är känt liksom den nya förbifarten. Katrineholm har alla möjligheter att kunna locka till sig unga familjer som vill ha en bra uppväxt för barnen samtidigt som det går att arbetspendla. Utmaningen är att skolan måste förbättras. En skola med så låga resultat som Katrineholm har kan inte locka några unga familjer. Mitt råd är att göra en storsatsning på skolan. Katrineholm borde inom 3 år kunna ha Sveriges bästa skolresultat. Det handlar om att våga sätta höga mål. rikare evenemangsutbud "rusta upp staden, bygga ut centrum så man inte har gått över det på 10 min, flera evenemang som är anpassade för ungdomar. Katrineholm är väldigt tråkigt att vistas i!" Saknar resturang med god mat och som är prisvärdig,danspalats,varför ska man behöva åka till närliggande städer.katrinehoholm är en tråkig stad när det gäller utbud av nöjen. satsa framåt. t ex bandyhall, En stadsnära ställplats för husbilar. Göra pumpenområdet till ett atraktivt bostadsområde för pendlare. Snygga upp utefter järnvägen, det ser förskräckligt tråkit ut när man åker mot Norrköing eller kommer därifrån. Tänk på att k-holm är en järnvägsknut och massor med folk passerar stan, där kan man sätt upp informationsskyltar och göra reklam för stan. Satsa mer på bostäder i ex.vis Valla så att äldre kan bo kvar och barnfamiljer flytta ut. "Förslumningen" i samhället är bedrövlig. Satsa mer på dom små barnen, (som är våran framtid) Satsa mer på kulturen! Förbättra skolan som förhoppningsvis leder till högre utbildningsnivå. Satsa mer på landsbygden. Underlätta företagandet utanför centralorten, bra boende och service även i kransorterna och nära till arbetsplatserna där. Satsa mer på närodlad (ekologisk) mat till skolor och äldreboenden. Satsa mer på skola, vård och omsorg. Satsa pengar på Katrineholms Flygklubb så ungdomar kan lära sig segelflyga. Riktat stöd till ungdomsflyg långsiktigt. Lägg inga pengar på våra infarter. Satsa på bra boenden och förhållanden för barn-familjer, vår framtid är barnen och genom att ha bra klimat för dessa får vi bl a återflyttning av utbildade vuxna som vill att deras barn ska växa upp i en trygg miljö med natur, kultur, idrott mm nära hemmet. "Satsa på riktigt på skolan inte bara tomma ord i valtider. Folk väljer friskolan för att man är så missnöjd med de styrande i kommunala skolan. Lärarna får inte förutsättningar att lära ut och ha en lärande, trevlig och trygg arbetsmiljö idag i de flesta kommunala skolorna. Kommunikation mellan storstäderna som har attraktiva evenemang borde förbättras. Gärna mer evenemang i Katrineholm också. 379

144 380 Det saknas en seriös restaurang i stan något annat än plankstek och p izza. Bygg en ny restaurang i stadsparken vore idealiskt. Pengar till väntjänsten för alla gamla på våra ålderdomshem borde utökas det har dragits ner för varje år, följden blir ännu tristare dagar för våra pensionärer. Bygg hyreshus även för unga i centrum. Mer pengar till ungdomsverksamhet så alla får plats/ når ut till mer typ DUD dans teater osv" Satsa på skola och äldrevård. "Satsa på skolorna. Barnen är Katrineholm framtid. Hålla efter alla fina naturområden runt Katrineholm" Satsa på skolorna. Gör så att alla känner stolthet för sin skola och stad. Glöm inte landsbygden, håll den levande. "Satsa på skolorna...rusta upp både den yttre och inre miljön. Arbeta på att ha ett fungerande och väl utvecklat sjukhus i stan." satsa även på kringområdena ex, SKÖLDINGE, vi blir alltid försummade och betalar skatt också. bevara skolan för ett levande samhälle. Satsning på hälsa tillsammans med landsting, kommun och föreningar är en utmärkt satsning. Dåligt är planering av äldrevård och möjlighet för den äldre att få den vård/ stöd den behöver. Äldrevård skall ges efter personens behov och önskemål, inte tjänstemännens och politikers önskemål. Ta bort ordet klient det är människor vi pratar om. Stärk tryggheten och polisiära insatser för brott och lurendrejeri. Ta bort fantasiersättningar för höga tjänstemän och politiker. Stifta inga regler som du själv inte vill följa. Inför fria bussresor tillsammans med landstinget imom länet. Tänk på utsmyckning i hela kommunen inte bara i centrum. Se till att alla i kommunen får ett bra och väl fungerande bredband. Se till att de som bor i kransorterna får samma service som inne i staden. Belysning på vägar och promenadstigar. Lagar trasiga lampor. Klipper gräs och sköter planeringar. Busskurer. Får behålla skolor, bibliotek, mataffär mm. Se till att Sveriges Lustgård lever upp till detta namn efter Sverige i tiden. Se till att tågen stannar och går som de ska. Se över och ändra flyktings- och invandringspolitiken. Ge våra ungdomar hjälp med arbete. Mer resurser till ansvariga och polisen för att ge oss allsidig trygghet. sjönära tomter cykelvägar ta hand om elljusspåre som finns. skaffa mer företag mer utbildning för att hjälpa folk att utveckla sig "skapa bra förutsättningar för skola satsa på kommunikationer och var attraktiv för Stockholmare och Katrineholmare som vill pendla Fortsätt jobba med etableringsstöd för småföretagare Ge förutsättningar för privata alternativ inom vård och omsorg. Det finns flera modeller idag, låt alla konkurrera på lika villkor." Skapa fler byggbara områden, valmöjligheterna bör vara fler än ett område i taget, vara än mer öppna för nya företagsetableringar, sist men inte minst det räcker med invandrare, då kanske vi inom några år kan få normal inflyttning från storstäderna Skönhetarådet slopat?? Mycket sly efter infarter o skräp mot tippen samt att buskar ansas/ tas bort i talltullrondellen.gallring efter alla cykelvägar mot strandvägen.hjälp DHR att muddra vass.gatubeläggning under all kritik inga gupp behöver inte byggas det finns redan gröpper.gör en avfart mot fotbollsläktaren vid backavallen/ många barn som skall över gatan.bygg bandyhall annars försvinner bandy i kholm. 380

145 381 Sluta bygga rondeller och nytt torg - lägg pengarna på skola och omsorg. Minska barngrupperna i förskolan och skolan. Håll efter offentliga lokaler ex Backavallen, skolor och se till att det finns bostäder åt alla. Skriva samarbetsavtal med Hallsbergs kommun i gymnasiet så det blir lika om man går på idrottsgymnasiet där eller Åtvidaberg. Små bussar i stan + cykelvägar. Som pensionär upplever jag inte så stora behov och brister. När barnen var små, då tänkte man mer på behov och möjligheter. Staden behöver bli attraktiv för barnfamiljer. Alltför knappa resurser inom skola och förskola gör att barnfamiljer väljer andra städer med bättre förhållanden, mindre klasser och högre lärartäthet framförallt. "Strunta i partipolitik samverka för innevånarens bästa. För att fler ska flytta hit måste skola, vård och boende vara tilltalande. Bygg fler hyresrätter så äldre ungdomar kan flytta hemifrån." Studiemöjligheter, bostäder till ungdomar, arbeten och att innevånarna får påverka stadens innehåll mer, att man lyssnar till folker mer än konsulter ang utvecklingen då vi vet vad som vi tycker saknas. Stärk city. Mer evenemang som annonseras. Ofta är det dålig info vad som händer. Större konsertutbud, utvidgat torghandel... större samlad lekpark, typ busfabriken stil, fast utomhus. bättre/ tätare tågförbindelser. mer liv och rörelse förlagt i centrum, gärna för ungdomar. mer utomhusserveringar under sommaren, gärna på torget! Ta fram fler sjönära tomter att bygga på. Det finns för få bilparkeringsplatser 24 tim. Var kan man stå >24 tim? ta inte hit mer invandrare - flyktingar måste säga stopp. ta hand om oss och dem som redan finns här Ta och utrota Jantelagen. Bli mera öppna för inkommande till Katrineholm. Ta mera lärdom från större städer. Bry er om ungdomarna satsa på skolor. Våga dela med er av era erfarenheter, och ta inte för givet att folk utifrån känner till Katrineholm. Var tydligare i var saker finns. "Ta vara på landsbygden och de orter som ligger utanför centalorten. Bevara bilbliotek, skolor och andra offentliga institutioner. De flesta som flyttar från Stockholm till Katrineholms kommun väljer att flytta till ""landet"" med närhet til naturen, men med det nödvändigaste i närheten. Satsa mer pengar på förskola och skola för att förbättra studieresultat och ge eleverna arbetsro och trygghet. Minska de stora klasserna och tillsätt fler behöriga lärare på skolorna." "Torget är en viktig central plats i centrum. Idag passerar man snabbt förbi för att slippa detta ""stengetto"" En sådan central plats skall inbjuda och locka till att stanna upp och njuta en stund. Vi har ganska mycket flyktingar/ invandrare här och jag känner att det är lite för mycket av ""dem och vi"". Integrationsarbetet är inte tillfredsställande. Jag skulle se att mer resurser/ krav läggs på att lära sig svenska språket och våra seder och bruk, vilket jag tror är en grundförutsättning för att lyckas. Varför inte i olika lokala media gå ut och generellt beskriva olika människoöden som våra nysvenskar har genomlevt. Och utifrån det införskaffa ett antal ""svenska faddrar"" som kan stötta våra nysvenskar. För att lyckas med ovanstående tror jag att komm unen skall ta kontakt/ samordna med alla våra skolor, föreningar/ organisationer och företag vi har i K-holm och ger invandrarna några minuter att berätta om sina livsöden och varför dom är så glada att fått 381

146 382 möjligheten att komma hit. Jag tror att detta skulle kunna överbrygga en del av problematiken ""dom och vi""." Torghandel som det var förr talet. trevligare miljö i centrum sommartid där man kan ta en fika och kanske ett glas vin Tryggare för mig och mina barn. Mina saker är mina, mindre stölder, fler poliser. Minska invandringen, man måste ta hand om dem man har. Vi ser tydligt för barnen i skolan hur illa det är när det blir för mycket invandring. Fler parker, eller låt de som finns vara. Gör fint i eljuspåret på norr så man tillsammans med familjen kan sporta. Trygghet och säkerhet Tycker att det är ganska bra som det är. "Uppmuntra och underlätta för den fria företagssamheten, exempelvis genom att lägga ut mer av den offentliga servicen på entreprenad, Sträva efter att förbättra tågförbindelserna.." Uteservering på torget kombinerat med ngn enklare utställningslokal för konsthantverk kanske en scen för musikupptr, mm. Utveckla land sbygd en och kransorterna. Fiberoptiskt bred band till alla och utveckla e- förvaltning för att gynna näringslivet och inflyttning. Det ska vara enkelt och nära att bo o verka i kommunen. Företag ska på ett billigt sätt kunna etablera sig här och då är den digitala utveklingen en förutsättning. Främja avstyckning av attraktiva områden så att ex en familj kan köpa en attraktiv tomt nära en sjö, och ändå ha det enskilda läget. Gynna bra kommunikationer med tåg och gynna anropsstyrd trafik, tex bussar på landsbygden. Kanske även kan funka i stan och till Stockholm på kvällar och helger när tågen slutat gå? Gör i ordning stationsområdena i Katrineholm. Även om det är trafikverket eller bankverket som ansvarar för områdena måste det gå att göra något för att fräscha upp områdena på olika sätt, och även placera ut attraktiv offentlig konst där. Det ska vara vackert att åka genom Katrineholm, det ska kännas att detta är en härlig stad som väcker nyfikenhet för besök. Utveckla Statsparken till en attraktiv plats med trevligare miljö en den tråkiga pizzerian som finns idag. Bygg ut som ett fint orangeri med servering av mat och även café. Kunna sitta på en filt och fika även. Också möjlighet att kunna ta ett glas vin eller öl till humana priser." Valla ska utvecklas med bl.a ett seniorboende och ett mer tilltalande centrum där äldre byggnader fräschas upp." Vet ej Vet ej Vet ej vet ej Vet ej riktigt. Ett vackrare stortorg. Vet ej. Vet ej. vet inte Vi behöver fler eldsjälar som driver på aktiviteter. Bättre marknadsföring av det "lilla" som händer. Små utställningar, musikevenemang och liknande. Om man inte har råd att ha Katrineholms-Kuriren så står man utanför. Det är där det annonseras. Kan känna att jag missar en hel del bara för att jag inte har tidningen. Vi har ett uppväxande samhälle här i Katrineholms kommun som kräver mycket uppmärksamhet av kommunala politiker. Jag hoppas att det som vi har idag ska vi 382

147 383 absolut ha mycket bättre i framtiden. Troligen Katrineholms kommun har ett bra framtid. Vi måste försöka att få hit mera näringslivssatsningar,fösöka få företag att etableras sig här med hänsyn til helta andra priser på mark, fastigheter, tillgång till arbetskraft. Kommer företagen hit så kan vi räkna med att mång hemvändare som utbildat sig och skaffat familj muycket väl skulle kunna tänka sig att flytta till baks till Katrineholm, men ävven andra familjer som ser lite lungare miljöer att verka i och för barnen att vaxa upp i jämfört med Stockholmsområdet som börjar få verkliga problem med miljön, trängsel och rena fantasipriser på boende och allt var det linnebär att bo och verka i Stockholm. Vi måste få mer spårkap acitet på järnvägen från Stockholm och hit, gärna ett 3 spår på vissa delar avsträckningen, fför att ytterligar kunna bygga ut logistiken för Katrineholm som en mycket viktig knutpunkt järnvägen (västerut Göteborg/ österut Stockholm söderut och söderut-norrköping/ Linköping. Fler människo skall kunna pendla ut/ pendla in till Katrinehol, Vi förtätar staden, byugger ut med flera bostäde(hyreslägenheter i centrum + även andra attraktiva boendendn max 2 kilometer från resecentra/ järnvägsstationen (cykelavstånd). Kan vi leva upp till detta så kommer säkert inflyttningen av männislkor till kommunen att öka. Vill ABSOLUT ha bättre tider på tåg hem från Stockholm lördags kvällar till kära Katrineholm. Belysning hela fina Djulö Alle, och även gångbanan mellan gamla halvergatan fram till fina Strandgården. Det är mörkt på dessa ställen. Våga satsa mer på småorterna. Spec. Sköldinge som helt glömts bort. Ex 1. Badplats Vetteln som blev framröstad som bästa/ renaste badplats. Utöka stranden, marknadsför badplatsen. Ex 2. Sköldingespåret som används flitigt av Flensinnevånare. Ex 3. Sköldinge kyrka som är unik 1100-talsbyggnad. Återgå till att vara Sveriges skolstad som det än gång i tiden har varit. se till att affärsverksamheten byggs ut även i centrum, inte bara Lövåsen Återinför Pulsen - bussen mellan sjukhusen i Södermanland. Ännu bättre öppettider i alla affärer och annan service som tex vikatippen. Vi pendlare har bara helgerna. är nöjd som det är redan är själv inte rörelsehindrad men önskar att peroner medm rullstola r och rollatorer ska kunna ta sig fram Ökad utbyggnad av bredband på landsbygden. Bättre/ dyrare restauranger inne i stan. Grönare torg, med riktiga träd och planteringar. Önskar en riktig konserthall. 383

148 384 Bilaga 2: Enkät 384

149 385 Enkätundersökning: Sveriges Lustgård och Vision 2025 Den 18 april 2011 fattade kommunfullmäktige i Katrineholm beslut om Vision Visionen har utvecklats av de företroendevalda i Katrineholm utifrån underlag från kommunens invånare m.fl. Under ett antal år har Katrineholm dessutom marknadsfört sig som Katrineholm Sverige Lustgård. Framför dig har du en enkät från Katrineholms kommun. Enkäten syftar till att ta reda på vad just du vet och tycker om Katrineholms kommuns Vision 2025 och vårt gemensamma varumärke Sveriges Lustgård. Enkäten tar cirka 5 minuter att fylla i. All information som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt. Det löpnummer som finns på kortet du fick i brevlådan används endast för att pricka av inkomna enkäter och svaren kommer aldrig att kopplas ihop med detta nummer. Resultatet av enkätundersökningen kommer att presenteras på och i form av en månadsannons i Katrineholms Kuriren. Om du har några frågor om enkäten är du välkommen att kontakta undersökningsansvarige Karl Wahlin på telefon eller e-post Vi är mycket tacksamma för att du tar dig tid att besvara enkätfrågorna. Som tack för din medverkan får du en gåva från Katrineholms kommun och KFV Marknadsföring. Mer information om detta får du när du genomfört enkäten. Ditt svar är viktigt - tack för din medverkan! Med vänliga hälsningar Maria Magnusson Informationschef, Katrineholms kommun 385

150 386 Bakgrundsfrågor Var vänlig ange ditt löpnummer. Löpnumret finns på vykortet. Är du: Kvinna Man Vilket år är du född? Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? Anställd i privat sektor Anställd i offentlig sektor Egen företagare Studerande Pensionär Annan huvudsaklig sysselsättning, nämligen Varumärket Sveriges Lustgård 1. Varumärket Sveriges Lustgård är ett begrepp som täcker in den geografiska platsen Katrineholms kommun. Har du hört talas om varumärket Sveriges Lustgård tidigare? Ja Nej Om Ja: Hur väl känner du till vad varumärket står för? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 386

151 387 Porten till Sveriges Lustgård ligger vid Stora Djulö i Katrineholm. Det var där som Nils Holgersson rastade på sin underbara resa genom Sverige. Selma Lagerlöf skrev boken om Nils Holgersson Idag används Sveriges Lustgård som ett samlat begrepp för att tydliggöra Katrineholms många möjligheter, vid marknadsföring av den vackra naturen och allt som finns att göra och uppleva här i våra trakter. Ingen äger varumärket Sveriges Lustgård men allt och alla är en del av det. 2. Hur väl stämmer beskrivningen av Sveriges Lustgård med det Katrineholm du själv vill bo och verka i? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej Vision Katrineholms kommun har tagit fram en beskrivning av hur man vill att Katrineholm ska vara år Den kallas för Vision 2025 Läge för liv & lust. Har du hört talas om den tidigare? Ja Nej Om Ja: Hur väl känner du till innehållet i Vision 2025? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 387

152 388 Det här är Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv och lust 4. Hur väl stämmer den här beskrivningen med det Katrineholm du själv vill bo och verka i? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej 5. Tror du att Katrineholm kan bli den plats som beskrivs i Vision 2025? Ja, absolut Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, absolut inte Vet ej Om Katrineholm som boendeort 6. Ange i vilken utsträckning du instämmer i följande påståenden: a) Katrineholms kommun har ett bra strategiskt läge nära storstadsområden Instämmer helt Instämmer delvis Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 388

153 389 b) I Katrineholms kommun finns ett rikt kulturliv som skapar upplevelser och inspiration Instämmer helt Instämmer delvis Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd Tar helt avstånd c) I Katrineholms kommun finns ett rikt idrottsutbud Instämmer helt Instämmer delvis Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd Tar helt avstånd d) I Katrineholms kommun finns ett rikt evenemangsutbud Instämmer helt Instämmer delvis Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 389

154 390 e) Näringslivet i Katrineholms kommun är starkt Instämmer helt Instämmer delvis Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 7. Hur kan Katrineholm bli ännu mer attraktivt för dig och dina vänner? Ge dina förslag här: Detta var enkätens sista fråga. För att visa vår uppskattning för att du tagit dig tid att fylla i enkäten får du nu en värdekod. Koden använder du för att kostnadsfritt beställa en specialdesignad T-shirt från Sveriges Lustgårds webshop Du kan även hämta ut din T-shirt på plats hos KFV Marknadsföring på Köpmangatan 2 i Katrineholm (kom ihåg att uppge din värdekod). Din värdekod är xxx. Posta den ifyllda enkäten i svarskuvertet. Adressen är redan ifylld. Tack för din medverkan! 390

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Minnesanteckningar från Handikapprådet 2014-11-11

Minnesanteckningar från Handikapprådet 2014-11-11 (3) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNIGEN 2014-11-11 Näringsliv och samhällsutveckling Vår beteckning Vår handläggare Håkan Stenström Ert datum Er beteckning Minnesanteckningar från Handikapprådet 2014-11-11

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Läge för skola, mat & jobb

Läge för skola, mat & jobb Läge för skola, mat & jobb Ett axplock ur Övergripande plan med budget 2014-2016 Läge för skola, mat och jobb År 2030 bor det 40 000 invånare i vår kommun. En ökning med 7 000 personer. Det är ett av målen

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-04-22 Handläggare, titel, telefon Lotta Rengart, ekonomistrateg 011-153312 Vård- och omsorgsnämnden Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Marge Aab Svensson (m), ordförande Karin Unnerstad (fp) Tommy Eckelöv (s) Jan-Åke Bredberg, fritidschef Marie-Louise Bornholm, nämndsekreterare

Marge Aab Svensson (m), ordförande Karin Unnerstad (fp) Tommy Eckelöv (s) Jan-Åke Bredberg, fritidschef Marie-Louise Bornholm, nämndsekreterare Fritidsnämndens arbetsutskott 16 april 2007 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Mörbyrummet, Fritidskontoret Tuna torg 15, Vallentuna, måndagen den 16 april 2007, kl. 08.00-10.00 Marge Aab Svensson

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn- och skolnämndens arbetsutskott 2011-08-29 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum Fregatten, Norrtälje kommunala vuxenutbildning (NKV) Astrid Lindgrens gata 2, Nordrona, Norrtälje kl 13:00-13:30

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559 Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar

Läs mer

Modern och kaxig i Stockholms närhet Övergripande plan med budget 2015-2017

Modern och kaxig i Stockholms närhet Övergripande plan med budget 2015-2017 Kommunstyrelsens handling nr 37/2014 Modern och kaxig i Stockholms närhet Övergripande plan med budget 2015-2017 Foto: Josefine Karlsson Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17, 14 2 (77) Modern och

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Dnr 26/2014-041 Budget 2015 Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Förbundsdirektionen...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen.

Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen. 1(7) Gemensamt förslag till budget 2010 för Bollebygds kommun Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen. Omvärlden

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017 Sidan 1 av 6 Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid Er referens: Vår referens: Eva Albihn Direkttel: 040-641 13 06 Direktfax: 040-641 13 03 E-postadress: eva.albihn@lomma.se Diarienr: Barn-

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Nämndens underlag för övergripande plan med budget

Nämndens underlag för övergripande plan med budget s handling nr 8/201 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Service- och tekniknämnden 2015-2017 Beslutad av service- och tekniknämnden 201-08-28 38 Innehållsförteckning 1 Ansvarsområden och

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 Kf 103/2014 Dnr Ks/K 2001.10441 REGLEMENTE FÖR TOMELILLA KOMMUN OCH DESS HELÄGDA FÖRETAG Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, Kf 103. 1.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Policy för Kungälvs kommuns författningssamling

Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Diarienummer: KS 2015/233 Dokumentansvarig: Chef för enheten, utveckling planering och uppföljning Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen, Beslutad av:

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Årsredovisning 2005. Tilläggsanslag/ombudgetering av driftavvikelser från 2005

Årsredovisning 2005. Tilläggsanslag/ombudgetering av driftavvikelser från 2005 Kommunstyrelsen den 10 april 2006 Ks 51 Dnr KS06/126 040 Årsredovisning 2005 Ekonomiavdelningen har upprättat årsredovisning för 2005. Arbetsutskottets förslag till kommunfullmäktige: Efter hörande av

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

p.2014.1213 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Energi AB och Linde Energi Försäljnings AB

p.2014.1213 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Energi AB och Linde Energi Försäljnings AB p.2014.1213 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Energi AB och Linde Energi Försäljnings AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 VIANs handling 21-2011 BUDGET 2012-2014 1 (9) VIAN/2011:21-042 2011-08-25 Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 A. Verksamhetsbeskrivning 1. Syfte och ansvarsområden Viadidaktnämnden

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer