Det är inte rättvist

Transkript

1 Det är inte rättvist En undersökning av rättvisebegreppet och internationell rättvisa. 1

2 Innehållsförteckning 1.1 Syfte Frågeställning Bakgrund till frågeställningarna Metod 4 2. Teorier om rättvisa Olika rättviseprinciperna Etisk filosofi 8 3 Bakgrunt Rawls 9 4 Bakgrund till Walzer 12 5 Rawls vs Walzer. En Jämförelse 14 6.Internationell rättvisa John Rawls och the laws of people En undersökning av FN och FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna utifrån rättvisebegreppet 22 7.Avslutning/slutsatser Finns en universell syn på rättvisa? Är rättvisa alltid att föredra? Slutsatser och diskussion angående internationella relationer och internationell rättvisa 27 Litteraturförteckning 32 2

3 1.Inledning 1.1 Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka skillnader och likheter hos två teoretikers syn på termen rättvisa. Detta för att termen rättvisa ofta talas om i media och det politiska samtalet, men vad som inte diskuteras är vad rättvisa betyder, om det överhuvudtaget finns en universell betydelse. I arbetat har jag valt John Rawls och Michael Walzer. Jag kommer undersöka de mänskliga rättigheterna för att se om man kan se spår av någon speciell rättviseteori i dess utformning och vilken eventuell påverkan detta kan ha på det internationella samhället och på internationella relationer. Uppsatsen är uppbyggd så att jag börjar med en inblick i olika teorier om rättvisa överlag och presenterar de bakgrunder av Rawls och Walzer som leder till en jämförelse dem emellan. Efter det så kommer jag att specifikt undersöka internationell rättvisa och teorier kopplat till detta. Jag gör en genomgång John Rawls verk the law of peoples som just handlar om internationell rättvisa och hur man kan se på internationellt samarbete. 1.2 Frågeställningar: Finns det en universell betydelse av termen rättvisa? Är rättvisa alltid att föredra? Kan man se spår av rättviseteori i utformandet av mänskliga rättigheter? Hur kan dessa rättviseteorier påverka de internationella relationerna? 1.3 Bakgrund till frågeställningarna: I termen rättvisa bakas många betydelser och åsikter in. Rättvisa är ett ord som används dagligen i den politiska debatten. Därför är det, enligt mig, viktigt att granska termen rättvisa. Finns det en universell betydelse för rättvisa? Behövs det en universell betydelse för rättvisa eller är det precis som alla andra delar av politiken upp till individen att sätta in sina egna åsikter och tankar i begreppet. Jag vill även se ifall jag, utifrån de rättviseprinciper som fokuset ligger på i uppsatsen, kan se situationer där det kan ses som rätt att genomföra orättvisa handlingar/beslut. Detta eftersom rättvisa ofta målas upp som ett mål eller som en utopisk tanke, men är rättvisa alltid att föredra eller 3

4 kan orättvisa vara att föredra för samhällsnyttan. Jag kommer som sagt även att undersöka FN:s konvention om mänskliga rättigheterna för att försöka hitta spår av rättviseteorier. Detta anser jag är en viktig undersökningspunkt för att förstå konventionens påverkan på internationella relationer. Detta är viktigt främst, som kommer visas senare, eftersom det finns tydliga ideologiska skillnader i hur man ser på rättvisa och rättvisebegreppet. 1.4 Metod: Till denna uppsats kommer jag att använda mig av kvalitativ textanalys för att besvara mina frågeställningar och uppfylla syftet. Jag kommer analysera texter skrivna av författarna, i detta fall John Rawls och Michael Walzer. edan sätta dem emot varandra för att försöka hitta likheter och skillnader mellan de två teoretikerna. Jag ska dessutom jämföra hur de, enligt min analys av texterna skulle svara på de frågeställningar som jag ställt. Men kvalitativ textanalys menas att man använder sig av en text som sitt huvudsakliga forskningsobjekt. Bryman förklarar att kvalitativ forskning är En kunskapsteoretisk ståndpunkt som brukar beskrivas som tolkningsinriktad eller interprativ, vilket betyder att tyngden (till skillnad från den naturvetenskapliga modell som tillämpas inom kvantitativ forskning) ligger på en förståelse av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet. 1 Alltså man väljer en frågeställning eller ett problem som forskningen ska bygga på, i mitt fall internationell rättvisa och rättviseteori. Sedan väljes personer eller material som kan kopplas till den aktuella frågeställningen och analyserar sedan materialet utifrån den frågeställningen. I mitt fall har jag som sagt valt att arbeta kring och besvara frågor om internationell rättvisa och rättviseteori. Sedan letade jag upp material som jag ansåg behandlade just rättvisefrågor, i mitt fall landade det främst på teoretikerna John Rawls och Micael Walzer, där jag till en början analyserar deras texter och gör en jämförelse dem emellan. Detta för att undersöka om det finns skillnader dem emellan i hur de ser på rättvisa och i så fall vad dessa skillnader beror på. Senare tar jag och riktar in mig på den internationella synvinkeln på rättvisa och rättviseteori. För att undersöka ett synsätt på hur man kan skapa och bibehålla internationell rättvisa så presenterar och analyserar jag John Rawls verk, The law of peoples. Jag försöker också undersöka hur rättvisa arbetats med i praktiken på det internationella planet. För att undersöka denna aspekt valde jag att titta på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Här tittade jag på vilka rättigheter de lyfter 1 Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi 4

5 upp och om det finns några rättviseaspekter som saknas och diskuterar eventuella ideologiska synsätt på detta. Fördelen med att jobba på detta sätt är den närhet man får till materialet. Jag som författare får chansen att forska med första hands material och slipper då risken att det är andras tolkningar av texterna som jag analyserar. Dock finns det problem med textanalys, det är att det som sagt blir mina tolkningar av materialet. Det som sägs i diskussionerna och analyserna är mina åsikter om eller tolkningar av texterna. Det är inte nödvändigtvis hur teoretikerna skulle tolka sina egna texter. 5

6 2 Teorier om rättvisa 2.1 Olika rättviseprinciper Till en början bör det påpekas att det som nämns i uppsatsen är högst teoretiskt och det som nämns i uppsatsen ska ses på det sättet och inte kopplas till verkliga situationer. Saker som i praktiken verkar helt försumliga kan rent teoretiskt ses som moraliskt korrekta enligt vissa teorier. Termen rättvisa används flitigt i samhället. Dock är det svårt att komma fram till en universell betydelse av ordet. Detta eftersom rättvisa i stort är en filosofisk fråga som debatterats ända sedan Platon och Aristoteles. Precis som frågorna om etik och moral så beror det på vilken filosofisk/politisk skola man tillhör. I ett tidigt skede är det viktigt att påpeka den uppdelning som finns av rättvisetermen. I rättviseforskning brukar det göras en skillnad mellan distributiv och kompensatorisk rättvisa. Distributiv rättvisa är teorier om hur man bör fördela de gemensamma tillgångarna. Den kompensatoriska rättvisan, som också kallas juridisk rättvisa, handlar om huruvida en handling är likvärdig en annan. Ett exempel på detta är att lagen är utformad på ett sätt där straffet skall vara på en rättvis nivå mot brottet. Lindensjö skriver i sin bok Perspektiv på rättvisa om hur rättvisa är en fråga som enbart existerar i gemenskaper med knappa resurser. Han menar att i civilisationer där det finns ett extremt överflöd så blir inte rättvisa ett problem. Samma sak gäller samhällen där befolkningen lever i extremt underskott. Lindensjö skriver Hur fördelar vi rättvist några kaksmulor mellan 100 svältande? Han beskriver också en syn på rättvisa där individer ska få tillbaks i proportion till vad dem bidragit samhället med. 2 Han menar dock att detta är ett nästintill omöjligt system för att utvärdera rättvis fördelning, då det är ytterst svårt att beräkna samhällsnyttan på ett objektivt sätt. Bedömningen av hur en person bidragit till samhället blir helt subjektiv. Ett sätt att räkna ut den rättvisa utbetalningen av en persons insatser kan då vara att låta marknadskrafterna styra. Under perfekt konkurrens belönas vi i enlighet med våra bidrag. Ju mer vi bidrar, desto mer tjänar vi själva. 3 Alltså skulle det fungera precis som alla andra marknader, där den bästa produkten belönas mest. Dock finns det, precis som Lindensjö tar upp, problem med detta synsätt. Problemet är att definiera vad som är att ge till 2 Perspektiv på rättvisa, Bo Lindensjö, 2004, Daidalos AB Göteborg 3 Lindensjö, perspektiv på rättvisa. 6

7 samhället? Lindensjö tar fram exemplen om syster Theresas arbete i slummen eller konstnärer som uppskattas efter sin död. Deras arbeten kan ha gett extrema bidrag till samhället, men eftersom det handlar om emotionella bidrag istället för materiella så blir värdet av bidraget svårt att uppskatta. Alltså, synen att rättvisa är att få efter vad man ger är otroligt komplicerad och svårberäknelig. Ett annat sätt att se på rättvis fördelning är att se det i samband med behov. Alltså det rättvisa sättet att förmedla de gemensamma tillgångarna är att ge till den som behöver det, oavsett vad den personen gett tillbaka. Detta är en syn på rättvisa som främst förknippas med Karl Marx 4, men också har rötter i den katolska etiken. Dock skall sägas att de idéer Marx utvecklat om rättvis fördelning förutsätter att det är ett kommunistiskt samhälle redan. Därav blir hans idéer om rättvis fördelning, i min personliga mening, något meningslösa, då de inte är utvecklade för en västerländsk demokrati. Man kan beskriva teorin på följande sätt, om staten har ett par skor att lämna ut och alla medborgare utom en har skor, så är det rättvist att den personen som inte har får skorna. Ett problem med denna syn på rättvisa är dock hur man ska fördela när det finns så otillräckliga resurser att det inte kommer räcka till alla. Ett exempel som Lindensjö tar upp är till exempel sjukvården 5. Den offentliga sektorn är ett område där tjänster historiskt och logiskt sett fördelats efter en behovsprincip, den som behöver vård mest får det först. Dock har det stora underskott som råder i vårdsektorn lett till att behovsteorierna mer och mer övergetts för en mer dygd inspirerad syn på en rättvis fördelning. Med dygdinspirerad syn på rättvisa kan man till exempel se det på ett sådant sätt att en person som har haft alkoholproblem borde få vänta på en ny lever längre än en person som har tagit hand om sig själv. Lindsjö tar upp hur barn brukar förklara rättvisa, alla lika 6. Alltså en syn på rättvisa som betyder att om tillgångarna inte är fördelade precis lika så kan det inte ses som en rättvis fördelning. Bentham uttrycker det såhär Den underlägsne förlorar mer än den överlägsne vinner 7 om tillgångarna är fördelade på ett ojämlikt sätt. Med detta som synsätt så kan alltså en ojämlik fördelning aldrig ses som rättvis. 4 IBID 5 IBID S.35 6 IBID S.35 7 Citat hämtat från Lindensjö. 7

8 Detta är dock en argumentation som Marx ställer sig emot. Han menar att helt jämlik fördelning också kan vara ojämlik. I Gothaprogrammet uttrycker han sig såhär En arbetare är gift, en annan inte; en har flera barn än en annan. Osv. Med en jämlik del av den samhälleliga konsumtionsfonden kommer en i själva verket erhålla mer än en annan, en kommer bli rikare än en annan. För att undvika dessa brister krävs rätt till ojämlikhet snarare än till jämlikhet. 8 Detta kan jämföras med hur vi i Sverige betalar skatt. Om vi skulle ha ett skattesystem där alla människor betalade en bestämd summa så skulle det slå hårdare ju längre ner på samhällsstegen en person befinner sig. Då är det rättvisare att skatta en lika stor procentsats av inkomsten. 2.2 Etisk filosofi För att förstå rättviseprinciper och diskussionerna som kommer följa krävs viss kunskap i vad som kallas etisk filosofi, alltså teorier om vad som är rätt och fel. I kapitlet om Rawls kommer vi möta begreppen utilitarism och kontraktslära. Utilitarismen innebär att en handling är rätt så länge den gynnar så många av de inblandade som möjligt. 9 Ett exempel som brukar tas är när man diskuterar utilitarismen är tågexemplet. Det lyder som följande; ett tågs bromsar har slutat fungera, framför sig har det två spår. På ena spåret står tio människor, på det andra en människa. Tåget kan byta spår och alltså välja att köra på en eller tio människor. Enligt utilitaristisk teori skulle tågföraren göra moraliskt fel om han inte valde det spår där det bara stod en person. Kontraktsteori är en teori som innebär att en handling är rätt eller fel beroende på om samhället gemensamt kommit fram till att det är på ett eller annat sätt. Denna teori bygger på Hobbes idéer om att människan i sin natur är egoistisk 10 och kommer därför intuitivt handla på ett egoistiskt sätt. Därför behövs det i alla samhällen ett kontrakt som behandlar vad som är rätt och fel för att upprätthålla ordningen. Ett problem med kontraktsläran är att den är alltför kulturellt bunden för att kunna ge en universell betydelse av rätt och fel. Till exempel anser man i vissa delar av USA att dödsstraff för grova brott är rättfärdigat medan den svenska lagen helt förkastar dödsstraffet. 8 Citat hämtat från Lindensjö, perspektiv på rättvisa. S.42 9 Torbjörn Tännsjö, grundbok i normativ etik, 2007, bokförlaget Thales. 10 IBID S.51 8

9 3 Bakgrund Rawls. I ett av de första styckena i Rawls En teori om rättvisa skriver han Varje person äger en på rättvisa grundad okränkbarhet som inte ens samhällets väl kan åsidosätta. Därför förnekar rättvisan att några personers förlorade frihet kan rättfärdigas av att andra får dela på något större värde 11. Redan tidigt i texten kan vi alltså se Rawls tydligt liberala tankar inom politisk filosofi. Enligt Rawls så blir uppbyggnaden av ett objektivt rättvist samhälle svårt då det finns så många rättviseteorier. Vad han istället talar om är att bygga upp institutioner som tydligt följer den allmänna synen på rättvisa och där det görs nästintill omöjligt för enskilda individer att ta godtyckliga beslut. Man kan se detta tänk, enligt mig, i till exempel det amerikanska konstitutionen eller svenska grundlagen. I båda fallen finns det hårt kontrollerade regler om hur staterna skall fungera för att det skall vara så rättvist som möjligt och att brott mot den allmänna synen på rättvisa skall bli svårt att utföra. 12 Det kan ses en viss cynism om samhället och människorna i det. Rättvisa ska byggas in i systemet eftersom människor inte klarar av att agera rättvist helt själva. Alla förmodas handla rättfärdigt och göra sitt bästa för att upprätthålla rättvisa institutioner. 13 Alltså människors roll är inte att garantera rättvisan utan att garantera att de institutioner som ska se till att rättvisa efterföljs, fungerar. En annan anledning till Rawls syn på rättvisa är att rättviseprinciperna är en del av ett större samhällsideal. Alltså så kan man inte arbeta efter rättvisa som ett eget fenomen utan man måste arbeta för ett samhälle där rättvisa genomsyrar alla institutioner. Rawls talar om teorin om rättvisa som skälighet 14, denna rättviseteori innehåller tankar om hur det rättvisa systemet kan uppstå. Han menar i denna teori att ett av sätten på vilket ett rättvist samhälle, rent teoretiskt, skulle kunna uppstå är om de människor som skulle ingå i detta samhälle skulle sätta sig ner och bestämma hur samhället och dess institutioner skulle fungera. Det som dock gör denna teori högst teoretisk är att Rättviseprinciperna skall väljas bakom en slöja av okunnighet. 15 Med det menar han att de blivande invånarna i samhället ska vara som helt blanka blad, att de inte har någon aning om vilka dem är, ingen aning om vilket kön, etnicitet, religion, 11 John Rawls, En teori om rättvisa Daidalos, svensk översättning av A Theory of justice IBID S IBID S IBID S Rawls, En teori om rättvisa. S.33 9

10 klass eller nation de kommer att tillhöra. Rawls menar då, förutsatt att alla människor är rationella, att invånarna kommer att bygga upp ett system där även den som har minst kommer ha en trygghet. Detta eftersom invånarna kommer att tänka på sin egen situation, eftersom de inte kan förutse i vilken livssituation de kommer att vakna i, så måste de konstruera ett system där de kan leva ett gott liv trots att de hamnar på samhällets botten. Ett samhälle rättvist så länge den person som har minst inte skulle kunna få det bättre, detta eftersom, varje rationell människa skulle, bakom okunnighetens slöja, skulle se till att han fick de bästa förutsättningarna. Rawls tanke om ursprungssituationen och okunnighetens slöja kan ses som ytterst teoretiska, vilket de också är. Men den ger oss ändå ett verktyg att se på rättvisa. Rättvisa som skälighet försöker göra reda för det sunda förnuftets övertygelse om rättvisans prioritet genom att visa att den följer av de principer som skulle väljas i ursprungssituation. Dessa omdömen speglar kontraktsparternas rationella preferenser och deras jämlikhet i utgångsläget. 16 Alltså ett beslut eller en situation är rättvis så länge som det överensstämmer med det beslut som rationella individer skulle ta i ursprungssituationen. Som Rawls nämner i En teori om rättvisa så kan hans tankar tolkas som utilitarism 17. Detta är dock inte vad Rawls menar när han uttrycker sin idé. Rawls vill hellre klassa sin teori som kontraktslära i en ny tappning. Rawls själv uttrycker sig såhär. Mitt mål är att utarbeta en rättviseteori som utgör ett alternativ till utilitaristiskt tänkande i största allmänhet och därmed till samtliga dessa varianter. 18 Tidigare i uppsatsen har det förklarats två teorier, utilitarism och kontraktslära, som nämns angående Rawls teori. Teorierna om ursprungssituation och okunnighetens slöja blir svåra att se ur ett eller annat perspektiv. Rawls ville som sagt inte se sin teori som utilitaristisk, dock är det inte alltför svårt att se kopplingen i att man ska se till att den minste har det så bra som möjligt. Dock betyder inte det att teorin är utilitaristisk. I ett utilitaristiskt samhälle skulle alltför mycket saker tillåtas som inte skulle tillåtas i teorin om rättvisa som skälighet. Till exempel skulle man, inom utilitarismen, kunna låta hundra människor svälta förutsatt att de resterande hundras välfärd är större än de andras lidande. Detta skulle inte kunna hända inom Rawls teorier eftersom ingen rationell människa skulle riskera att vara den person som blir svältande. 16 IBID S IBID S IBID S.42 10

11 Man måste alltså dra en skiljelinje mellan de bägge. I den ena teorin ska den som har minst ha det så bra som möjligt medan i den andra teorin så ska den totala välfärden i ett samhälle vara så högt som möjligt. Dessa kan alltså inte kopplas ihop. Dock blir det som sagt svårt att se rättvisa som skälighet som rent kontraktsteoretisk. Ett exempel som tagits upp tidigare i uppsatsen är frågan om dödsstraff. Rent kontraktsteoretiskt skulle dödsstraffet ses som rätt om det i samhället rådde en övertygelse om att det var moraliskt rätt. Här finns det säkert människor som skulle bestrida mig, men min högst personliga tro är att bakom okunnighetens slöja skulle ingen ta risken att hamna i den elektriska stolen. Alltså kan inte dödsstraffet ses som ett rättvist straff. Så vad skulle Rawls säga om frågan ifall rättvisa alltid är att föredra. Enligt mig är det en diskussion som i Rawls tanke inte ens är relevant. Tidigare citerade jag Rawls uttalande: Varje person äger en på rättvisa grundad okränkbarhet som inte ens samhällets väl kan åsidosätta. Därför förnekar rättvisan att några personers förlorade frihet kan rättfärdigas av att andra får dela på något större värde. 19 Rättvisan blir alltså helt obestridbar. Man kan alltså, enligt mig, påstå att Rawls teorier inte bara handlar om hur man bygger ett fungerande samhälle utan hur man bygger ett fungerande, rättvist samhälle. Man kan få bilden av att det skäligt rättvisa samhället är ett samhälle där tillgångarna är fördelade jämlikt, alltså att alla får en lika stor del av den gemensamma nyttan. Detta eftersom det garanterar att den som har det sämst har det så bra som den möjligen kan ha det. Dock skulle det vara en felaktig analys av Rawls, enligt mig. Strävan efter välstånd är helt möjlig. Så länge det inte sker på en annans individs bekostnad. Rawls själv uttrycker sig såhär angående frågan om distributiv rättvisa: Grundstrukturen är så utformad, att när var och en följer de offentligt erkända samarbetsreglerna och de respekterar de krav som reglerna ställer kan de särskilda fördelningsresultaten accepteras som rättvisa (eller åtminstone inte orättvisa), oavsett vilka dessa skulle visa sig vara. 20 Alltså, en person kan själv eftersträva så stor framgång och materiellt välstånd som personen önskar, bara han inte inkräktar på en annan individs fri och rättigheter. 19 IBID S John Rawls, Vadd rättvisan kräver: Grundrag i politisk liberalism. Daidalos

12 4 Bakgrund till Michael Walzer. Michael WalZer är en politiskt filosof. Michael Walzer skiljer sig tydligt från Rawls på ett sätt, Walzer skriver mycket mer konkret och har tar alltid historiska händelser som utgångspunkt. Hans texter handlar mer om hur man kan se på faktiska politiska problem. 21 Walzer menar att rättvisa inte kan uttryckas i som en universell lag, utan måste omformas olika beroende på i vilka kulturer eller situationer. 22 Jörgen Hermansson uttrycker sig såhär: Utgångspunkten för Walsers teori om rättvisa är, att ett samhälles fördelning av nyttigheter och kostnader bör analyseras mot bakgrund av hur vi människor föreställer oss det som skall fördelas, dvs av dess sociala innebörd. 23 Alltså, rättvis fördelning måste omvärderas beroende på situation. För att exemplifiera kan man titta på sjukvården, den sjukvård vi har skall fördelas jämlikt, dock skall det bara fördelas jämlikt bland dem som är i systemet. En fullt frisk person kan självklart inte få lika mycket vård som en sjuk person. Denna syn på rättvis kommer ifrån att samhället är så mångfacetterat så att en universell rättviseprincip skulle vara meningslös. Walzer uttrycker det såhär Men inget fullt utvecklat mänskligt samhälle har någonsin undvikit mångfalden. Vi måste studera allt, nyttigheterna och deras fördelning, vid många skilda tidpunkter och platser. 24 Walzer påpekar att rättvis fördelning handlar om en social process mellan två individer, inte på producenter och konsumenter utan på fördelningsagenter och varumottagare. 25 Varor tillverkas och distribueras efter vad samhället behöver, till det värde som det samhället sätter på varan. Walzer menar att en en rättvis fördelning av samhällets nyttigheter är en av de viktigaste frågorna i samhället. Detta eftersom en orättvis fördelning av nyttigheterna ofta, om inte alltid, leder till sociala konflikter. 26 Han ställer sig också emot monopolistisk kontroll av samhällets nyttigheter. Detta eftersom...vi får en härskande klass som befinner sig högst i fördelningssystemet. 27 Han 21 Om Rättvisa, texter av Rawls, Sen och Walser Tidens förlag, Stockholm 22 IBID S IBID S IBID S IBID S IBID S IBID S

13 menar också att eftersom monopol aldrig är fullständiga så blir...varje härskande klass styre instabilt. 28 Som tagits upp tidigare så anser Walzer att rättvisa inte kan ses på ett universellt sett, utan måste ses utifrån vilken sfär man rör sig i. Till exempel kan man, och bör man, se olika på rättviseaspekter inom till exempel privata- och kollektiva sektorerna. Dessutom menar han att Rättvisa är beroende av sociala uppfattningar. 29 Alltså kan bestäms rättvisan utifrån den sociala aspekten. Walzer skriver som följande: Det kan inte finnas ett rättvist samhälle förrän det finns ett samhälle. 30 Han fortsätter sitt resonemang med Ett visst samhälle är rättvist om den konkreta tillvaron där är ordnad på ett visst sätt nämligen ett sätt som motsvarar medlemmarnas gemensamma uppfattningar. 31 Walzer talar om en sammansatt jämlikhet, ett samhälle där de gemensamma nyttigheterna skall fördelas jämlikt. Han påpekar dock att det är viktigt att skydda rättvisan och jämlikheten ifrån politiken. Ty jämlikhet kan inte vara kan inte vara målet för vår politik om vi inte kan beskriva den på ett sätt som skyddar oss mot politikens moderna tyranni, mot partiets/statens dominans. 32 Man kan tydligt se hur Walzers teorier bygger runt verkliga politiska situationer, till skillnad mot Rawls mer abstrakta tankegångar. Walzers tankar om faran i kopplingen mellan jämlikhet/rättvisa och en totalitär statsmakt har självklart sin grund i det kommunistiska Sovjetunionen. En stat där rättvisan blev så starkt kopplad till politiken att staten kunde göra i stort sett vad som helst i rättvisans namn. Ett av de stora problemen med Sovjetunionen var att man just misslyckade med det som citatet säger, att skapa ett skydd mot att staten blir alltför stark och urartar i ren tyranni. Min tolkning, är att Walzer menar att rättvisan och jämlikheten aldrig kan komma från högre makter utan måste komma ifrån gräsrotsnivån, man kan koppla detta till det jag tidigare skrev om monopol, om en liten grupp människor får monopol på att skapa och distribuera rättvisa, så kommer det att skapas en elitklass som kommer distribuera rättvisa på det sätt som elitklassen tycker är passande och inte på det sätt som är mest passande för folket. 28 IBID S IBID S IBID S IBID S IBID S236 13

14 5 Rawls vs Walzer, en jämförelse. För det första är det en otroligt komplicerad uppgift att försöka sig på att jämföra Walzer med Rawls. Från början trodde jag det skulle vara lätt eftersom de båda har forskat mycket inom rättvisefilosofi. Dock visade det sig ganska fort att det var som att jämföra äpplen med apelsiner, båda är frukter men utöver det är likheterna få. Som jag tidigare skrivit så är både Walzer och Rawls teoretiker som är väldigt trogna till sina ideologiska övertygelser, det är i de övertygelserna som de intressanta jämförelserna uppstår enligt mig. Det är där jag hittat att definitionen av rättvisa är helt bundet till den ideologi som individen tillhör. Rawls som uttalad följare av liberalismen fokuserar sin forskning på hur en värld där individernas rättigheter beskyddas och Walzer som är mer socialistisk kommer fokusera på rättvisa som en fråga om fördelning av de gemensamma nyttigheterna. Dock kan man också säga att de två teoretikerna inte nödvändigtvis anser att rättvisa innebär två olika saker. Det handlar mer om hur teoretikerna prioriterar. Alltså kan både anse att individens frihet är viktigt, dock så skulle Walzer anse att det inte får gå före frågan om rättvis fördelning av nyttigheterna. Dock ligger det en stor skillnad mellan de två teoretikerna just när det kommer till frågan om rättvis fördelning. Walzer skulle, enligt mig, påstå att det kan vara nödvändigt att kompromissa om individens fri- och rättigheter för att uppnå jämlik fördelning av de gemensamma nyttigheterna. Detta är något som Rawls aldrig skulle kunna ställa sig bakom eftersom han anser att individens frihet alltid står i fokus. Eller som jag citerade tidigare: Varje person äger en på rättvisa grundad okränkbarhet som inte ens samhällets väl kan åsidosätta. Därför förnekar rättvisan att några personers förlorade frihet kan rättfärdigas av att andra får dela på något större värde. 33 Man kan också se en likhet i deras teorier i distansen till utilitarismen. Rawls är en uttalad motståndare till utilitarismen och anser att den teorin kan släppa igenom för mycket orättvisor. Även Walzers idéer om rättvisa och jämlik fördelning ses som anti-utilitaristisk. En jämlik fördelning innebär att alla har samma tillgång till samhällets tillgångar och de delas lika. Detta kan vid första åsyn ses som utilitaristisk, att alla har det lika borde innebära en maximal nytta. Dock är det inte nödvändigtvis så, att det bör, enligt mig, inte ses så heller. Utilitarismen innebär, som tagits upp tidigare, att handlingar ses som rättvisa eller orättvisa bestäms efter om handlingen leder till 33 John Rawls, En teori om rättvisa S.25 14

15 maximal nivå av lycka. Detta betyder enligt mig att en marxistisk uppdelning av samhällets tillgångar, som Walzer förespråkar, bara är rättvis så länge som den leder till maximala mängden lycka. På ett sätt kan självklart marxismen ses som utilitaristisk just därför. Om den fattiga delen av samhället, som traditionellt är en majoritet, får det bättre med den nya fördelningspolitiken så borde ju det leda till en maximering av samhällets totala lycka. Dock är det inte en nödvändighet. Som skrevs tidigare så var Rawls uttalad antiutilitarist på grund av att teorin kan släppa igenom för mycket, det är just på grund av det som även den marxistiska teorin inte håller måttet som utilitaristisk. Det finns en möjlighet att den förlust av tillgångar som den rikare delen av befolkningen förlorar leder till en minskning av den totala lyckan som är större än den ökning av de fattigas lycka. Om så är fallet så blir det alltså så att den totala lyckan i den aktuella samhället minskar när de fattiga får det bättre. Detta kan vara ett långsökt resonemang, men om man hårddrar teorin så måste Walzers marxistiska teorier ses som antiutilitaristisk även den. 15

16 6 Internationell rättvisa Tidigare under denna uppsats det sammanfattats och undersökts olika sätt att se på rättvisa ur ett individ/samhällsperspektiv. Uppsatsen började med att titta på etik-filosofiska tankar för att visa på teorier hur man kan se på handlingar. Det togs sedan upp en sammanställning och gjordes en jämförelse mellan John Rawls och Michael Walzer för att se på rättvisebegreppet ur ett samhällsperspektiv. Dock räcker inte detta för att skapa en helhetsbild av hur man kan se på rättvisa. För att uppfylla arbetets syfte, alltså att undersöka rättvisebegreppet, behövs en internationell infallsvinkel. Detta kommer ges först genom att göra en genomgång av John Rawls bok The law of peoples där han utförligt beskriver hur man kan se på internationella relationer. Efter det kommer en undersökning av FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna för att se hur det största politiska organet i världen ser på vad som är rättvist och speciellt vad som prioriteras när det kommer till rättvisefrågan. 6.1 John Rawls och The law of peoples Under arbetets gång har jag hittat tydliga kopplingar mellan de rättigheter vi idag ser som självklara och de liberala idéerna om rättvisa. Därför är det för arbetet intressant att ta upp Rawls verk The law of peoples som behandlar internationell rättvisa och hur man kan se på eventuella skillnader mellan olika folk. Rawls gör först en uppdelning mellan vad han kallar för liberala och anständiga folk. Med liberala folk syftar han på samhällen där de mänskliga rättigheterna uppfylls, alla individer är fria och lika mycket värda och alla invånares personliga behov är uppfyllda. Det finns också fungerande, rättvisa institutioner som jobbar för att säkerställa de friheter som samhället har. Rawls talar även här om ursprungssituationen och okunnighetens slöja som ett krav för att skapa dessa rättvisa institutioner. Dessa institutioner är som sagt grundläggande för bevarandet av de liberala värderingarna. Rawls tar upp utbildning som en otroligt viktig institution, detta eftersom skolväsendet utbildar och uppfostrar barnen i ett liberalt system och därför säkerställer att de får en förståelse och en uppskattning för de liberala värderingarna. Rawls pratar som ses i texten hela tiden om folk (peoples) istället för stater, detta eftersom det, i liberala folk är som är aktörerna. På den internationella arenan är det folk som agerar genom deras 16

17 regeringar. Alltså staten agerar inte utifrån egna intressen som den skulle kunna göra i ett icke demokratisk samhälle. Rawls tar upp tre egenskaper som enligt honom utgör ett liberalt folk. Det första är en rimligen rättvis, konstitutionell, demokratisk regering som arbetar för deras grundläggande intressen. Det andra är gemensamma värderingar och det tredje är en moralisk natur som bygger på dess politisk-moraliska syn på rätt och fel. 34 Förutom liberala folk skriver han som sagt om anständiga folk. Med anständiga folk syftar han på folk där alla grundläggande behov är uppfyllda men restriktioner på vilka som kan komma till maktpositioner kan finnas till exempel på grund av religiösa dogmer. Rawls menar att dessa stater kan ändå räknas som anständiga just på grund av att de grundläggande behoven är uppfyllda och risken för interna eller internationella konflikter därmed är minimal. 35 För att ytterliggare förklara vad han menar med anständiga folk så skriver han om ett påhittat muslimskt land som han kallar för Kazanistan. Landet är som sagt muslimskt och har inte en delat upp kyrkan och statsmakten. Dem är toleranta mot alla religioner och andra grupperingar, men enbart muslimer får ta plats inom regeringen eller positioner som direkt kan påverka politiken. I de andra aspekterna åtnjuter ickemuslimerna samma rättigheter som muslimerna och de kan fritt och utan hot eller trakasserier utöva sin religion och dess traditioner. För att stärka icke-muslimernas lojalitet så får de fritt tillhöra de beväpnade styrkorna och även i dess högre befattningar. Han påpekar också att Kazanistan på inget sätt försöker utöka sitt territorium eller skapa ett imperie, detta eftersom de har en fredlig tolkning av Jihad som en själslig och moralisk kamp mot det onda och inte en militär kamp. Rawls skriver också att det i Kazanistan finns en form rådgivande instans till makten där alla grupper är representerade. Denna grupp har som sagt ingen reell makt, men den säkerställer mer eller mindre att alla grupper i samhället får sina åsikter framförda. 36 I boken The law of peoples: with "The idea of public reason revisited" tar Rawls upp frågan om internationella konflikter och hur liberala eller anständiga staters existens kan motverka krig och andra konflikter i ett kapitel som han döpt till Democratic Peace and Its Stability Rawls, John (1999). The law of peoples: with "The idea of public reason revisited". Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press S Rawls, John (1999). The law of peoples: with "The idea of public reason revisited". Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press 36 IBID S IBID S.44 17

18 Rawls menar att det hos liberala folk finns en grundläggande trygghet och en rättvis regering och behovet av inbördes konflikter eller konflikter med andra folk minskar därför drastiskt. Alltså eftersom det finns både en politisk och social/ekonomisk trygghet i samhällena och en stark tro på det liberala systemets rättvisa, så finns det inget behov av försöka tillförsäkra sig mer ekonomisk eller territoriell makt, eller som Rawls själv uttrycker det These peoples honor a shared principle of legitimate government and are not swayed by the passion for power and glory, or the intoxicationg pride of ruling.. 38 Rawls lyfter också upp frågan om tolerans mot så kallade icke-liberala stater, han lyfter fram att han med tolerans inte bara menar att inte sätta in ekonomiska sanktioner eller militära medel för att omvända folket till fullkomliga liberaler, utan även att samarbeta med dem i vad han kallar the society of peoples 39, som jag tolkar som det globala samarbetet mellan liberala folk, trots att dem inte uppfyller alla kriterier för liberala folk. Enligt Rawls så är det ett liberalt folks skyldighet att samarbeta och acceptera även dessa folk så länge som de har någorlunda rättvisa institutioner och rättvisa lagar. Han skriver vidare att försöka göra anständiga folk liberala genom till exempel sanktioner skulle vara att frånta dem den respekt som liberaler bör ge dem. Detta skulle enligt Rawls kunna leda till att deras självrespekt skulle kunna skadas, och starka bitterhetskänslor och ett ogillande mot de liberala folken kan skapas. 40 Att frånta andra folk den respekten kräver starka orsaker för att kunna rättfärdigas och eftersom ett anständigt folk antingen bryter mot mänskliga rättigheter eller fråntar dem all möjlighet att vara delaktiga i politiken, så finns inga så pass starka anledningar. Rawls lyfter i sista delen av law of peoples upp vad han kallar Nonideal theory, 41 denna del behandlar frågan om hur man, med tanke på hur världen faktiskt ser ut, kan nå målet att alla folk ska kunna följa the law of peoples. Till en början lyfter Rawls upp två olika sorters stater som inte kan räknas som liberala eller anständiga. Den första som nämns är fredlösa stater 42, med det menar han stater som helt går emot the law of peoples och till exempel kan anse att det är fullt legitimt att starta krig för att tillfredsställa egenintressen. 38 IBID S IBID S IBID S IBID S.89 mfl 42 Egen översättning av Outlaw states 18

19 Den andra sorten som tas upp är nedtyngda samhällen 43, hit räknas samhällen eller folk som på grund av historiska, sociala eller ekonomiska förhållanden inte har kunnat utvecklas mot ett liberalt eller ens anständigt folk. 44 Som jag nämnt tidigare är krigsmakt inte ett godtagbart alternativ, de enda situationerna då militära medel är godtagbara är i självförsvar eller för att hjälpa att försvara sina allierade. Dock så bör det vara de liberala folkens långtgående mål att få in alla folk i det liberala tänkandet och på så sätt försäkra att de mänskliga rättigheternas respekteras över hela världen. Rawls framför förslaget att de liberala folken därför bör bygga upp nya gemensamma institutioner som samarbetar för att sprida de liberala värderingarna till icke-liberala folk. Han tar upp Förenta Nationerna som ett typ exempel på en sådan institution. Han påpekar också att institutionen ska se till att använda sig av ekonomiska och politiska sanktioner mot laglösa stater för att på så sätt få dem att se fördelarna med att ingå i det liberala världssamfundet. Detta kan man tydligt se i det arbete FN gör. 45 Trots att de liberala folkens mål är att arbeta för och genom fred så kan det bli nödvändigt att kriga för att försvara sina invånare och de institutioner som håller upp det liberala samhället, vilket enligt Rawls de också har en skyldighet att göra. Därför ägnar han ändå en del av boken för att gå igenom regler som liberala och anständiga folk måste hålla sig till när det kommer till krig. Några av dessa regler lyder: 1. Målet med ett rättvist krig ska alltid vara att skapa långbestående fred med dess nuvarande fiender 2. Ordnade folk krigar aldrig mot varandra utan bara mot laglösa stater som hotar deras frihet och institutioner. 3. Under kriget så är det de ordnade folkens skyldighet att särskilja mellan den laglösa statens ledare, soldater och dess civila, anledningen till detta är att eftersom laglösa stater inte är demokratiska så kan det inte vara de invånarnas beslut som lett till kriget. 4. Ordnade folk ska i största mån respektera de mänskliga rättigheterna både gentemot soldater och civila. Detta dels för att alla människor har dessa rättigheter, dels för att visa fienden 43 Egen översättning av burdened societies 44 Rawls, John (1999). The law of peoples: with "The idea of public reason revisited". Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press S IBID S

20 fördelen med dessa rättigheter. 46 Han förklarar dock senare att i vissa fall kan civila offer vara nödvändiga, men situationen måste vara akut. Som exempel tar han Englands bombning av Berlin under början av andra världskriget. Eftersom England nästintill stod själva mot ett expanderade Nazityskland så kunde förlusten av tyska civila rättfärdigas. 47 Hittills har det främst tagits upp hur Rawls anser att ordnade folk ska behandla laglösa stater. Han tar också upp behandlingen av de som han kallar nedtyngda samhällen. Sammanfattande kan man säga att enligt the law of peoples så har ordnade folk en skyldighet att hjälpa nedtyngda samhällen att närma sig att bli ett liberalt folk, han påpekar också att denna hjälp kan se ut på olika sätt i olika situationer, ibland kan det vara en fråga om monetär hjälp medan det i andra fall behövs en ändring i politiken. 48 Som avslutande del i the law of peoples väljer Rawls att ta upp frågan om distributiv rättvisa. Han börjar med att särskilja två sätt att se på distributiv rättvisa, den ena menar att jämlikhet är rättvist och gott i sin natur. Rawls och the law of peoples menar dock att ojämlikhet inte behöver vara orättvis. De tillfällen ojämlikheten är orättvis är när den påverkar samhällets institutioner och bandet mellan människor. 49 Rawls lyfter fram tre situationer där han anser att ojämlikhet i samhället kan bli problematiskt. Den första anledningen till att minska ojämlikheten i samhället är för att minska lidandet för de fattiga i samhället. Han menar dock att detta inte är ett argument för att helt ta bort klasskillnader, utan det viktigaste är att de fattigaste har tillräckligt med resurser för att göra intelligenta val i livet och fullt kan utnyttja sina fri- och rättigheter. Om detta krav är uppfyllt så kan de ekonomiska skillnaderna vara hur stora som helst. Han påpekar också att detta även gäller på det globala planet. Alltså när de icke-liberala samhällena gått över till att bli liberala och vara uppbyggda av rättvisa institutioner, så kan ekonomiska skillnader mellan länder vara hur stora som helst. Det andra skälet till att minska glappet mellan rika och fattiga är att fattiga ofta kan stigmatiseras och ses som mindre värde. Detta är fullkomligt orätt och ett liberalt samhälle har som skyldighet att se till att sådana tankar inte får fäste. Den tredje punkten som tas upp är vikten av rättvisa inom politiken. Alltså, rikedom skall inte ge 46 Rawls, John (1999). The law of peoples: with "The idea of public reason revisited". Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press S IBID S IBID S IBID S

21 några fördelar när det kommer till att påverka eller ta sig uppåt inom politiken. Rawls lyfter fram att offentlig finansiering av politiska partier och kampanjer är en viktig del i detta. Dessutom är det av yttersta vikt att ha ett rättvist skolsystem där alla får samma möjligheter. 21

22 6.2 En undersökning av FN och FN:s konvention om mänskliga rättigheter utifrån rättvisebegreppet Det första man kan säga om utformningen av de mänskliga rättigheterna är att dem utgår ifrån de som anses grundläggande för en värdig existens. För att koppla dokumentets innehåll till rättviseteori, så blir Rawls den som starkast kan användas vid analysering av rättigheterna. Detta bygger jag främst på Rawls starka koppling till liberalistisk teori. Rawls talade om att det fanns en uppdelning mellan liberala människor och anständiga människor. Skillnaden mellan dessa är att de anständiga människorna erbjuds de mest grundläggande rättigheter, men kan av olika anledningar religiösa, politiska mm ha vissa svårigheter att nå alla rättigheter. 50 Konventionen om de mänskliga rättigheterna, anser jag, fungerar nästan som en mall för vad Rawls skulle kalla liberala människor. Man ser också de liberalistiska dragen, och kopplingen till Rawls, i hur konventionen säger att alla de rättigheter son tas upp skall ses som obestridliga. Man kan här tydligt lyfta in vad Rawls kallar ursprungssituationen. Konventionen är ett skydd av fri- och rättigheter och en garanti för drägliga levnadsförhållanden som alla människor, under ovetenskapens slöja, skulle anses vara nödvändiga i ett samhälle. Vad man kan se i konventionen är att som sagt den personliga de personliga rättigheterna tas upp starkt, men vad som inte tas upp i någon större utsträckning är frågan om distributiv rättvisa. Det som tas upp som kan kopplas till detta är, som jag anser det endast en punkt, Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete 51. Dock tas frågor om rätt till fackförbindelser och skydd mot arbetslöshet upp som mänskliga rättigheter. Så vissa klassiska arbetarfrågor tas ändå upp. Frågan om frånvaron av punkter som tar upp distributiv rättvisa anser jag kan vara intressant i detta arbete. Man skulle kunna se det som en rent liberalistisk ideologisk fråga. Som Rawls ser det så finns det inga motsättningar mellan jakt på personligt välstånd och rättvisa. Så länge som de grunder som gör ett liberalt samhälle finns, så är det fritt fram för att förskaffa sig välstånd. Detta 50 Brown, Chris, The construction of a realistic utopia : John Rawls and international political theory, Review of International Studies, vol. 28, 2002, pp FN:s konvention om mänskliga rättigheter, punkt

23 eftersom de inte kränker andra människors rättigheter. Denna tanke om konventionen av mänskliga rättigheter som ett liberalistiskt projekt styrks när man tittar på vilka som inte röstade när beslut om konventionen skulle tas. Sovjet-unionen och Saudiarabien var två av de åtta stater som valde att lägga ner sina röster. Sovjet valde att lägga ner sin röst som protest mot den brist på sociala och ekonomiska rättigheter till fördel för borgerliga rättigheter som bland annat äganderätt som de ansåg fanns. Saudiarabien protesterade mot att vara tvungna att tillåta alla religioner. 52 I boken The globalization of world politics tar Chris Brown upp vissa problem med den FN:s konvention om mänskliga rättigheter. En kritik som lyfts upp är hur allting setts ur ett väst världsperspektiv, de som fått kritik om brott mot de mänskliga rättigheterna, har varit stater som setts som motsats till västerländska ideal, till exempel Kina och Sovjetunionen. Detta medan västerländska länder undgått större kritik. Brown lyfter upp kriget mot terrorismen som en punkt där brott mot de mänskliga rättigheterna begåtts, men inte fått några egentliga repressalier. Brown kritiserar också FN genom att beskriva organisationen och de mänskliga rättigheterna som tama. Han menar att som invånare i ett icke-konstitutionellt land så ska man inte förvänta sig hjälp från det internationella samhället. Detta om inte förövarna är svaga eller för internationella samhället utan taktiskt eller kommersiellt intresse. 53 Han lyfter dock även upp en positiv del av detta och det är den framväxt av ickestatliga rörelser och organisationer som uppstått. Han menar också att ifall dessa blir stora nog kan de göra en reell påverkan på det internationella samhället. 54 Ett typexempel på detta kan ses i det som kallas arabiska våren 2010, där gräsrotsorganisationer i ett flertal länder lyckades störta de sittande regimerna och starta en demokratiseringsprocess, eller så fick de växande organisationerna det internationella samhället att reagera och hjälpa till på olika sätt som till exempel Libyen och nu Syrien. Som tagits upp tidigare tycks det finnas tydliga kopplingar till Rawls tankar om utgångssituationen och idéerna om okunnighetens slöja. Som skrivits tidigare så tar Rawls upp FN som en institution 52 Baylis, John, Smith, Steve & Owens, Patricia (red.) (2008). The globalization of world politics: an introduction to international relations. 4. ed. Oxford: Oxford University Press 53 IBID S IBID 23

24 som är ultimat för arbetet att skapa en liberalt rättvis värld. Man kan tydligt se hur de Förenta nationerna arbetar med politisk och ekonomiska påtryckningar för att få icke-liberala folk att ge upp icke-liberala ideal. Ett problem som jag kan se, om man tittar på FN utifrån Rawls idéer om law of peoples, är när FN går in i konflikter med militär. Som tagits upp tidigare i texten så är det extremt svårt att motivera militärt våld i the law of peoples. Dock så står det väldigt tydligt hur ordnade folk har en skyldighet att försvara de liberala institutionerna och de mänskliga rättigheterna. Alltså borde militära medel vara försvarbart förutsatt att den enda anledningen till att man är i det aktuella landet för att försvara mänskliga rättigheter. Här finns en stor fördel med att arbeta genom internationella institutioner som Förenta Nationerna. Detta eftersom det försvårar för enskilda stater att agera utifrån egna särintressen och garantin för att man är i ett land med militär av rätt orsaker blir därför starkare. Problem med FN som en institution som skall upprätthålla mänskliga rättigheter finns dock flera, om man ska se det enligt Rawls tankar om internationella relationer. Ett problem är att det inte råder en fullständig jämlikhet inom maktfördelningen. Säkerhetsrådet har vetorätt och därmed en större makt än de andra medlemmarna. Därmed blir det lätt att särintressen hos enskilda stater reella faktorer vid bestämmande. Ett tydligt exempel på detta är Rysslands veto mot att sätta in militära medel i Syrien. Ett annat problem finns om man tittar på medlemmarna. Som det är nu så är nästintill alla stater antingen fullständiga medlemmar eller har så kallad observatörsstatus. Alltså så är inte FN en internationell institution av liberala folk som arbetar för mänskliga rättigheter i den bemärkelse som Rawls talade om. Det finns ett flertal laglösa stater som är medlemmar till exempel Iran eller Syrien, och det finns medlemmar av säkerhetsrådet, Kina och Ryssland, som helt klart inte kan räknas som liberala. I Rysslands fall skulle man, enligt mig, till och med kalla det en laglös stat. För att en internationell institution för mänskliga rättigheter och liberala värderingar, som den Rawls skriver om, ska fungera på ett rättvist sätt så måste institutionen bestå av liberala folk. Detta eftersom folken skulle ha sina grundläggande behov uppfyllda och inte ha något intresse av att utöka sin makt och skulle därför kunna hjälpa nedtyngda samhällen och laglösa staters invånare utan några baktankar. Så för att helt följa Rawls tankar om society of peoples så borde det skapas en ny internationell institution som enbart består av liberala folk som helt håller sig till de mänskliga rättigheterna. 24

25 Man kan också se konventionen som ett typexempel på kontraktsteori, alltså den teori som bygger på att om en handling eller en situation bedöms som rättvis eller fel, beror på hur det aktuella samhället/gruppen bestämt att det ska ses på. Alltså om ett samhälle gemensamt bestämt att en sak är fel så är det så. Detta resonemang skulle antagligen ett flertal skriva under att det stämmer när det kommer till de mänskliga rättigheterna, problematiken som jag kan se i användandet av kontraktsteori, i legitimiteten hos de mänskliga rättigheterna, ligger i frågan om definitionen av samhället. Självklart kan den globala världen ses som ett stort samhälle problemet i den definitionen är alla enskilda staters suveränitet. I det globaliserade samhället kommer alla enskilda länder handla utifrån sina egna särintressen. Dessutom kommer kulturella skillnader att påverka hur tolkningen av de mänskliga rättigheterna görs, som jag skrev tidigare kan till exempel dödsstraff ses som moraliskt försvarbart om majoriteten av ett samhälle tycker det är rätt. I deklarationen om de mänskliga rättigheterna står det, Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 55, här kan man, enligt mig, helt klart se möjligheterna för eventuella kulturella skillnader i tolkningen av meningen. Orden grym, omänsklig och förnedrande är extremt öppna för tolkning. Alltså krävs det att tydliga tolkningsregler finns för att det ska kunna fungera som ett korrekt moraliskt kontrakt. 55 FN:s konvention om mänskliga rättigheter, punkt 5 25