Remiss av Näringsdepartementets promemoria En ny lag om elcertifikat regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge.
|
|
- Lena Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 sid 1 (7) Näringsdepartementet Stockholm Remiss av Näringsdepartementets promemoria En ny lag om elcertifikat regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund har tagit del av ovan nämnda remiss från Näringsdepartementet. Sportfiskarna välkomnar en översyn av elcertifikatsystemet. Det är uppenbart att det finns ett behov av justeringar då stora brister i systemet tidigare har uppmärksammats i bl a tv4-nyheterna och i en rapport från Sportfiskarna (bifogas). Med förvåning kan Förbundet därför konstatera att Energimyndighetens förslag med enstaka undantag rör detaljer och regelförenklingar i elcertifikatsystemet, medan stora, övergripande brister gällande systemets syfte kopplat till vilka energikällor som är berättigade elcertifikat, lämnas ohanterade. Förbundet börjar med att lämna allmänna synpunkter på vattenkraftens roll i elcertifikatsystemet. Sportfiskarna vidhåller i stort de synpunkter rörande Energimyndighetens rapporter som lämnades till näringsdepartementet hösten Därefter lämnas synpunkter på Näringsdepartementets remiss. Dessa synpunkter koncentreras till de delar som berör vattenkraften. Sammanfattning av synpunkter kring vattenkraften i elcertifikatsystemet Sportfiskarnas huvudståndpunkt är att all vattenkraft förutom produktionsökningar i befintliga verk ska uteslutas ut elcertifikatsystemet. Nedan följer skälen till denna ståndpunkt: Småskalig vattenkraft är fullt kapabel att klara sig ekonomiskt även utan elcertifikat. Vattenkraften är en gammal och beprövad energikälla, med känd teknik och låga driftkostnader. Risken för överkompensation av redan lönsamma verk är överhängande. Det saknas ett samhällsekonomiskt behov av stöd till vattenkraften. Svenska elanvändare betalar ca 725 miljoner kr (2008) årligen för gammal, vattenkraft, utan att få något tillbaka. Detta trots att syftet med Svartviksslingan Bromma Telefon Fax E-post info@sportfiskarna.se
2 sid 2 (7) elcertifikatsystemet är att öka andelen förnybar el i samhället. Endast elbolagen har något att tjäna på en sådan affär. Elcertifikatsystemet bidrar till ett ökat exploateringstryck på de kvarvarande vattendragen vilket ger upphov till torrlagda åfåror och utarmning av den biologiska mångfalden. Elcertifikaten motverkar de av riksdagen beslutade miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, samt strider mot det enligt svensk lag gällande vattendirektivet. Systemet går även stick i stäv mot det riksdagsbeslut som togs år 2006 och som föreskriver att regleringsföretagen ska åläggas att bygga fiskvägar i de reglerade älvarna. Tillåtlighetsprövningen i miljödomstol snedvrids genom elcertifikaten. Skulle regeringen trots dessa argument och bortom rimlighetens gränser ändå välja att genom elcertifikat ge stöd till vattenkraften, måste krav ställas på någon form av motprestation. Ett sådant lämpligt krav skulle kunna vara att en fungerande faunapassage (en konstgjord åfåra där fisk och andra djur och organismer kan passera både upp och ned förbi kraftverket) måste anläggas vid de elcertifikatberättigade kraftverken (de kategorier som bör omfattas av förslaget är småskalig vattenkraft, ny vattenkraft samt återupptagen drift). Sammanfattande synpunkter på näringsdepartementets förslag Förslaget som innebär att kravet för att godkännas för tilldelning av elcertifikat för återupptagen drift till viss del skärps, tillstyrks av Sportfiskarna förbehållet att kravet även innebär att en fungerande faunapassage måste anläggas vid kraftverket. Sportfiskarna tillstyrker förslaget om att storskalig vattenkraft som har rivits och ersatts med en ny anläggning endast ska få elcertifikat för produktionsökningen. Dock saknas motivering till varför förslaget inte ska gälla även småskalig vattenkraft. Om regeringen beslutar att fortsättningsvis stödja hela elproduktionen med elcertifikat i sådana småskaliga vattenkraftprojekt, trots att detta inte går att motivera samhällsekonomiskt, måste krav ställas på att en fungerande faunapassage anläggs vid kraftverket. Fenomenet att riva gamla kraftverk och bygga nytt på samma ställe leder till att Energimyndighetens statistik ger sken av att mer förnybar el har tillkommit än vad som i själva verket är sant. Majoriteten av denna elproduktion skedde redan tidigare i de gamla kraftverken, nu ersatta av nya kraftverk.
3 sid 3 (7) Uppdraget går ut på att genomföra en regelförenkling. Sportfiskarna ser istället att när det gäller vattenkraften innebär näringsdepartementets förslag att reglerna för tilldelande av elcertifikat blir än mer komplicerade än tidigare. Näringsdepartementet har under rubriken Konsekvenser valt att inte redovisa konsekvenserna för miljömål och EU-direktiv. Allmänna synpunkter på vattenkraften i elcertifikatsystemet Vattenkraften bör uteslutas ur elcertifikatsystemet Syftet med elcertifikatsystemet är (precis som Energimyndigheten också understryker i ett brev till Näringsdepartementet daterat den 16/4-2010) att öka den förnybara elproduktionen. Trots detta utgörs majoriteten av den elcertifikatberättigade vattenkraften av småskalig vattenkraft som existerade redan före elcertifikatsystemet infördes i maj Denna vattenkraft tillför ingen ny förnybar el till samhället. Elcertifikatsystemet infördes utan någon miljökonsekvensanalys. I Sportfiskarnas bifogade rapport går att läsa mer om hur svenska vattendrag har påverkats negativt av elcertifikatsystemet. För att undvika överkompensation av redan lönsamma kraftföretag och exploatering av fler vattendrag, samt för att minska elkonsumenternas redan höga kostnader, bör därför det enda rätta vara att utesluta den vattenkraften ur elcertifikatsystemet. Effektiviseringar i befintliga verk är den enda typ av vattenkraft inom elcertifikatsystemet där tilldelandet av elcertifikat kan anses vara rättfärdigat ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv (dvs. i de fall man t ex byter ut turbiner men inte påverkar vattenmiljön negativt genom t ex rensningar och minskade flöden). Det primära för Sportfiskarna är att småskalig vattenkraft, ny vattenkraft och återupptagen drift utesluts ur systemet. Sker inte detta borde en hel del förändringar ske i elcertifikatsystemet vad gäller vattenkraften. Här följer Förbundets synpunkter angående sådana förändringar. Risk för överkompensation Sportfiskarnas rapport visar att elanvändarna betalar ca 725 miljoner kr/år (2008) för vattenkraft som redan fanns före elcertifikatsystemets införande (90 % av den totala elcertifikatberättigade vattenkraften). Tack vare höga elpriser och de intäkter som kraftverksägarna fått in genom elcertifikaten, kan dessa kraftverk i stort sett undantagslöst klara sig bra ekonomiskt även om de inte skulle få elcertifikat fortsättningsvis. I propositioner har uttalats krav om att stöd endast ska utgå till förnybar elproduktion som inte är kommersiellt självbärande och att överkompensation ska undvikas. Trots detta bedrivs ingen kontroll på om
4 sid 4 (7) anläggningar överkompenseras. För att undvika överkompensation borde Energimyndigheten göra utvärderingar om vattenkraftverks lönsamhet. Det borde även införas ett tak för högsta möjliga inkomst av elcertifikat och elpris. En annan risk för överkompensation utgör faktumet att elcertifikat till småskalig vattenkraft inte beräknas på kraftverkets totala installerade effekt utan på varje enskild turbin. Exempelvis kan ett kraftverk ha tre turbiner med en effekt på vardera 1400 kw, dvs totalt 4200 kw, och fortfarande vara berättigad till elcertifikat trots att gränsen för småskalig vattenkraft går vid 1500 kw. Sportfiskarna föreslår att tilldelningen av elcertifikat istället baseras på kraftverkets totala installerade effekt. Elcertifikatsystemet motverkar arbetet med de nationella miljömålen och strider mot EU:s vattendirektiv Sportfiskarna menar även att subventioner till vattenkraften genom elcertifikatsystemet utgör ett allvarligt hot mot att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, samt motverkar arbetet med EU:s vattendirektiv som kräver att ingen försämring får ske i vattendragen. Elcertifikatsystemet har i kombination med höga elpriser bidragit till att intresset för vattenkraftsutbyggnad har ökat och därmed även trycket på de kvarvarande vattendragen. De vattendrag som finns kvar att bygga ut har blivit över just för att dessa inte har varit ekonomiskt lönsamma att bygga ut tidigare. Dessa kvarvarande vattendrag är av stor betydelse för friluftslivet, sportfisket och inte minst för allt liv under ytan. Den energi dessa vattendrag kan ge till samhället är alltför ringa för att stå i proportion till de stora skador som åsamkas vattenmiljöerna. Elcertifikatsystemet bidrar även till att utköp av vatten (dvs. ökade tappningar, en vanlig åtgärd vid restaureringsarbeten) blir upp till 40% dyrare (se bifogad rapport). Staten har alltså satt upp ett mål om Levande sjöar och vattendrag och därefter instiftat subventioner som motverkar målet genom att man först skänker bort flera hundra miljoner kronor per år till kraftverksägarna, för att därefter köpa loss vatten från samma kraftverk till nästan dubbla priset. På detta sätt räcker statliga naturvårdsmedel till avsevärt färre restaurerande åtgärder i vatten. Elcertifikatsystemet urholkar miljölagstiftningen Elcertifikatsystemet har lett till att vattenkraftanläggningars lönsamhet ökar kraftigt, vilket medför att skadorna på miljön inte längre väger lika tungt i en lönsamhetsbedömning av företaget. Risken ökar då också för att fler miljöskadliga vattenkraftsutbyggnader kan ges tillstånd. Tillståndsprövningen av ett vattenkraftverk i Ljungaån i Västergötland nådde så långt som till Högsta domstol där man slog fast att elcertifikaten ska räknas in i bedömningen om verksamhetens lönsamhet (mål nr T
5 sid 5 (7) , meddelad 4 januari 2008). Domen är prejudicerande och ställningstagandet kring elcertifikaten kommer att bli vägledande i liknande framtida fall, vilket sannolikt innebär att det blir lättare att få tillstånd för drift av minikraftverk. I och med detta offras höga naturvärden enbart till följd av den politiskt konstgjorda lönsamhet som skapats genom lagen om elcertifikat. Synpunkter kopplade till Näringsdepartementets remiss Skärpta krav för el som produceras med användande av vattenkraft Näringsdepartementet föreslår med nya omskrivningar att storskalig vattenkraft som har rivits och ersatts med en ny anläggning endast ska få elcertifikat för den ökade elproduktionen. I dagsläget kan sådana anläggningar få elcertifikat för hela produktionen. Detta är ett problem som Sportfiskarna har uppmärksammat Energimyndigheten och näringsdepartementet på vid flera tillfällen, bland annat genom utskick av bifogad rapport. Vi ser därför mycket positivt på att förändringar i denna fråga föreslås. I remissen motiveras dock inte varför föreslagen regeländring endast gäller storskalig vattenkraft och inte småskalig dito. Sportfiskarna har svårt att se den samhällsekonomiska nyttan i att ett småskaligt vattenkraftverk ska kunna rivas, för att sedan byggas upp på nytt, varefter anläggningen kan tilldelas elcertifikat för hela elproduktionen, trots att produktionen inte har ökat alls eller endast marginellt. Det finns flera exempel från verkligheten där detta missbruk av elcertifikatlagen redan har skett. Ett exempel är från Svärdsjövattendragen i Dalarna där Envikens Elkraft har ansökt hos Miljödomstolen om att riva ett befintligt småskaligt kraftverk och bygga nytt i Piparån. Det nya kraftverket kommer att producera ca 6,5 GWh, lika mycket som det gamla. Egentligen hade man bara tänkt byta ut växellådan i kraftverket men genom att bygga helt nytt får man elcertifikat även efter år Länsstyrelsen har bedömt att fisket och kräftbestånden kommer att skadas trots grumlingsbegränsande åtgärder. Det är alltså idag fullt möjligt för en kraftverksägare att först erhålla elcertifikat år för en gammal anläggning, riva denna och bygga en ny utan att öka produktionen, och sedan få elcertifikat i ytterligare 15 år samtidigt som själva byggnationen orsakar stora skador på vattenmiljön och livet däri. Energimyndigheten har nyligen haft i uppdrag att bland annat analysera lämpliga åtgärder för att hålla kostnaderna för elcertifikaten nere för elkunderna. Att fortsättningsvis ge elcertifikat till småskaliga vattenkraftverk som byggts där ett gammalt kraftverk legat ger elkunderna ökade kostnader för elcertifikat, inget eller ett ytterst marginellt tillskott av ny el samtidigt som vattenmiljöer förstörs. Detta förfarande kan knappast kallas kostnadseffektivt. Risken är även att denna lucka i lagen kommer att utnyttjas till fullo när majoriteten av vattenkraften fasas ut ur systemet år Dessutom leder fenomenet till att det i
6 sid 6 (7) Energimyndighetens statistik ser ut som att den förnybara elproduktionen har ökat mer än vad som skett i verkligheten. Hela den nya elproduktionen i en sådan nygammal anläggning räknas som ny el, trots att all eller det mesta av elproduktionen i själva verket redan producerades i det gamla kraftverket. Med andra ord blir statistiken missvisande, då det ser ut som om vattenkraftens bidrag till att uppnå elcertifikatsystemets mål är större än vad det egentligen är. Statistiken bör istället spegla verkligheten. Sportfiskarna ser det som självklart att den småskaliga vattenkraften också ska omfattas av den föreslagna ändringen i 2 kap. 5. Att lägga ytterligare kostnader på elkunderna utan att samhället får något tillbaka kan inte vara samhällsekonomiskt försvarbart och inte heller i enlighet med de politiska intentioner man har haft med elcertifikatsystemet. Ett minimikrav för att sådana anläggningar ska få elcertifikat måste vara att de uppfyller de miljökrav som ställs enligt miljöbalken. Om regeringen trots allt väljer att inte inbegripa den småskaliga vattenkraften i den föreslagna ändringen, är det helt nödvändigt att krav ställs på att dessa anläggningar måste tillföra något till samhället om dessa ska kunna erhålla elcertifikat i ytterligare 15 år. Ett lämpligt krav skulle kunna vara att en fungerande faunapassage (en konstgjord åfåra där fisk och andra djur och organismer kan passera både upp och ned förbi kraftverket) måste anläggas vid de småskaliga kraftverk som byggs och ersätter utrivna kraftverk på samma plats om dessa ska bli berättigade elcertifikat. En sådan kompromiss skulle alla parter ha något att vinna på. Kraftbolagen får fortsatt möjlighet till elcertifikat och elkonsumenterna får något konkret tillbaka för sina kostnader dvs. friskare vattenmiljöer med mer fisk, något som även tilltalar allmänna frilufts- och naturvårdsintressen. Åtgärdande av vandringshinder vid kraftverk och dammar är även i enlighet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag, EU:s vattendirektiv samt riksdagsbeslutet från 2006 som föreskriver att regleringsföretagen ska åläggas att bygga fiskvägar i de reglerade älvarna. Rent praktiskt skulle det kunna gå till så att kraftverksägaren skickar in en miljödom alternativt tillstånd från länsstyrelsen (beroende på omfattningen av projektet) för faunapassagen till Energimyndigheten, som sedan kan godkänna kraftverket för elcertifikat. Återupptagen drift Sportfiskarna tillstyrker förslaget på regeländring som innebär att kravet för att godkännas för tilldelning av elcertifikat för återupptagen drift till viss del skärps. Dock borde en förutsättning för att få elcertifikat för återupptagen drift vara att man förser anläggningen med ett tillstånd utifrån miljöbalken. Även här skulle ett lämpligt krav kunna vara att en fungerande faunapassage måste anläggas vid kraftverket för att detta ska kunna bli berättigat till elcertifikat (se förslag ovan).
7 sid 7 (7) Regelförenkling Uppdraget går ut på att genomföra en regelförenkling. Sportfiskarna ser istället att när det gäller vattenkraften innebär näringsdepartementets förslag att reglerna för tilldelande av elcertifikat blir än mer komplicerade än tidigare. Förbundet anser att den regelförenkling som kan anses mest befogad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, är att utesluta all vattenkraft ur elcertifikatsystemet förutom produktionsökningar i befintliga verk. Det skulle innebära en tydlig regelförenkling. Konsekvenser Sportfiskarna kan konstatera att näringsdepartementet har valt att inte redovisa konsekvenserna för miljömål och EU-direktiv under rubriken Konsekvenser (s. 32). Med tanke på elcertifikatens negativa effekter på vattenmiljöerna (som redovisas i Sportfiskarnas rapport) är det anmärkningsvärt att departementet inte har nämnt dessa konsekvenser. Följden har blivit att lagförslagen går stick i stäv med miljömål som Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, samt EU:s ramdirektiv för vatten. För Sportfiskarna, Stefan Nyström Generalsekreterare Christina Lindhagen Handläggare Bilaga: Sportfiskarnas rapport om vattenkraften i elcertifikatsystemet
Remissvar om ändamålsenlig ansvarsfördelning i vattenarbetet
2008-10-11 sid 1 (6) Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om ändamålsenlig ansvarsfördelning i vattenarbetet Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund lämnar härmed synpunkter angående remiss
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 3123-05 KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg 2. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART
Läs merLAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007
Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh
Läs merAndré Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merFlertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag
Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta
Läs merUppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel
Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den
Läs merSMÅSKALIG VATTENKRAFT
SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA
Läs merFör att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot
Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten
Läs merGemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge
Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens
Läs merGemensam elcertifikatmarknaden med Norge
Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet
Läs merVindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26
Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merMiljöprocessutredningen, MPU. Olof Karlsson SERO
Miljöprocessutredningen, MPU Olof Karlsson SERO Miljöbalken (1998:808) 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 Portalparagrafen Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling
Läs merUtredning av vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat
Promemoria 2017-08-31 M2017/02099/Ee Miljö- och energidepartementet Energienheten Ämnesråd Jan-Olof Lundgren 08-405 34 12 076-780 66 85 jan-olof.lundgren@regeringskansliet.se Utredning av vissa frågor
Läs merVattenkraften i elcertifikatsystemet. - till nytta eller till skada för miljön?
Vattenkraften i elcertifikatsystemet - till nytta eller till skada för miljön? Rapport 1:2 2010 Vattenkraften i elcertifikatsystemet - till nytta eller till skada för miljön? Sportfiskarna Tel: 08-410
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund RAPPORT 1 2010
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund RAPPORT 1 2010 t e m e t s y s t a k ifi t r e Vattenkraften i elc? n jö il m r ö f a d a k till nytta eller till s Sammanfattning Den småskaliga vattenkraften
Läs merEXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R
EXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R V Å R A P R O D U K T E R O C H T J Ä N S T E R E R B J U D A N D E T I L L D I G S O M I N V E S T E R A T I E N S O L C E L L S A N L Ä G G N I N G SolarVolt AB
Läs merNy lag om elcertifikat
Informationsturné: Umeå 23 nov Stockholm 28 nov Göteborg 6 dec Malmö 7 dec Ny lag om elcertifikat Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Prop. 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat enklare regler
Läs merSå skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Läs merSVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET
INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja
Läs merMiljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se
Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merVattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1
Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merNy vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen
Läs merSynpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35
2014-11-03 sid 1 (7) Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35
Läs merFågelsjörummet John Nyman
1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet
Läs merProblemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson
Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs mervattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Vägen hit Tillkännagivande
Läs merRegelförenkling för småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:558 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Regelförenkling för småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merDet här är elcertifikatsystemet
MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet
Läs merOmprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag
Omprövning av vattendomar Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag PUBLIKATIONSNUMMER 2012:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Rapporten har sammanställts av handläggare Mikael Hedenskog och
Läs merPromemoria vattenmiljö och vattenkraft
1(5) YTTRANDE 2017-09-28 Dnr 4.1.17-11523/17 Divisionen för främjande och förvaltning Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Promemoria vattenmiljö och vattenkraft
Läs merRemiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Datum 2017-10-02 Dnr 1.1.4-2663-2017 Ert datum 2017-06-29 Ert dnr M2017/01639 Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö
Läs merKävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns huvudfåra Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd Aktuellt i Kävlingeåns huvudfåra - Bakgrund - Vattenkraft - Miljöanpassning - Avverkning/strandskydd Kävlingeån Kävlingeån
Läs merNytt liv åt flora och fauna.
Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och
Läs merFrån torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken
Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd
Läs merDetaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige
STEM061 ver.w-3.2, 2007-05-15 1 (5) Analysavdelningen Enheten för operativa styrmedel Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet 2003-2013 avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige
Läs merENERGISEMINARIUM I GLAVA
www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.
Läs merYttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015
2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs mer3 Elproduktion och distribution
3 Elproduktion och distribution Elproduktionen i Sverige är idag näst intill fossilfri och består av vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Nationellt finns en uttalad ambition om att gå mot
Läs merwww.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås
Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft
Läs merÖversikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder
TRANÅS ENERGI AB Översikt I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder AFFÄRSIDÉ & VISION Vår affärsidé är att producera el och värme med förnybara energikällor. Vi
Läs merVindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens
Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84
Läs merElcertifikatsmarknaden i Sverige
Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel
Läs merYttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R
2017-10-02 YTTRANDE Dnr M2017/01639/R Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Vattenmiljö och vattenkraft med förslag till ändrade bestämmelser, Dnr M2017/01639/R Syftet
Läs merEn ny lag om elcertifikat enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad
Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU6 En ny lag om elcertifikat enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:155 med förslag
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat; SFS 2009:269 Utkom från trycket den 16 april 2009 utfärdad den 2 april 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merYttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.
2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16
Läs merGrön el i Västra Götaland
Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt
Läs merYttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-09-19 Diarienummer 1052/17 Stadsutveckling Henrik Levin, Anna Cognell Telefon 031-368 03 90 E-post: anna.cognell@stadshuset.goteborg.se Yttrande över remiss Promemoria Vattenmiljö
Läs merRemiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft (Dnr M2017/01639/R)
2017-10-09 sid 1 (11) Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft (Dnr M2017/01639/R) Sveriges Sportfiske-
Läs merBodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind
Vindkraftseminarie Eolus Vind 2019-01-26 Vi är BODECKER PARTNERS Oberoende rådgivning och förvaltning av Elcertifikat, utsläppsrätter och nordiska elprisrisker FRAMTIDEN FÖR ELCERTIFIKATEN? Elcertifikat
Läs merRemiss om förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
Yttrande 1 (5) Miljö och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Remiss om förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Ert dnr M2017/01639/R Sammanfattning Länsstyrelsen
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels
Läs merM2013/2436/Nm Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69)
Gunvor Axelsson, ordförande 0708 727216 gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Datum 2013 12 22 1 (5) Miljödepartementet 103 30 STOCKHOLM M2013/2436/Nm Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid
Läs merErfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
Läs merRemissvar. Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen, SOU 2013:69 Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler
2014-01-10 sid 1 (6) Remissvar Miljödepartementet Naturmiljöenheten Helene Lager Er ref: M2013/2436/Nm Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen, SOU 2013:69 Ny tid ny prövning förslag till ändrade
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-22 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Lennart Hamberg samt justitierådet Erik Nymansson Vattenmiljö och vattenkraft Enligt en lagrådsremiss
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation
Läs merElcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser
Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh
Läs merSverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft
Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sv Dagbladet 6/10 2013 Debatt (totalt 4 artiklar) Vattenverksamhetsutredningens förslag hotar satsningarna på ett fossilfritt energisystem och riskerar
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merSYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN
SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ANNA RÖNNBERG, ANDREAS ARONSSON & PETER RIVINOJA ÄLVKARLEBY 2017-09-21 1 Agenda Presentation av projektdeltagare Uppdraget
Läs merVattenkraft. En oändlig energi.
Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merEN DROPPE AV H 2 OPP
EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.
Läs merSvar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring
%0 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-II-12 AU 9:6 Dnr. KS 2014/0217-340 Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring Arbetsutskottets
Läs merVattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor
Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan skickas till:
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merDen småskaliga vattenkraftens rättsliga förutsättningar i Sverige
Uppsala Faculty of Law Working Paper 2013:1 Den småskaliga vattenkraftens rättsliga förutsättningar i Sverige Ingela Lindqvist Jonas Malmberg Abstract Sverige har sedan länge en välutbyggd vattenkraftsindustri
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Carl-Johan Fredriksson
Handläggare Datum Ärendebeteckning Carl-Johan Fredriksson 2015-08-31 2015-3909 0480-45 03 17 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Näringsdepartementet REMISS, Generella
Läs merGrönt är bara en färg
El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.
Läs merVindkraft. En investering i framtiden
Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar
Läs merSammanfattning av Solelkommissionens förslag
Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merKontrollstation för elcertifikatsystemet 2015
Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Sammanfattning av Energimyndighetens och NVEs rapporter Syftet med denna publikation är att sammanfatta innehållet i de rapporter som NVE och Energimyndigheten
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merAnsökan om godkännande av anläggning för tilldelning av elcertifikat
ANVISNINGAR 1 (4) Anvisningar till formulär A1 Ansökan om godkännande av anläggning för tilldelning av elcertifikat Information om Statens energimyndighets behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merNya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018
Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften Lunchseminarium 28 september 2018 Vattenkraft och vattenmiljö (prop. 2017/18:243) genomföra
Läs merHur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven
Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Hur möjliggörs vägen till 100 % förnybart 2040 Riksdagen har pekat ut målet om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040. I den blocköverskridande
Läs merKent Nyström Lars Dahlgren
Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet
Läs merRemissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)
Stockholm 2016-11-25 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) (M2016/02399/Ee) Branschföreningen
Läs merA1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA
A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets
Läs merMiljö- och Energidepartementet Stockholm Ert diarienummer: M2017/01639/R
Miljö- och Energidepartementet 106 48 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Ert diarienummer: M2017/01639/R Naturskyddsföreningens synpunkter på Miljö- och energidepartementets remiss av promemoria
Läs merYttrande över Statens energimyndighets förslag till föreskrifter om ursprungsgarantier för el
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merÖversyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen
PM 2015:130 RV (Dnr 110-847/2015) Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 16 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merRemissyttrande anga ende promemorian Vattenmiljo och vattenkraft
Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se anna.josefsson@regeringskansliet.se Endast per e-post Er referens: dnr M2017/01639/R Remissyttrande anga ende promemorian Vattenmiljo och
Läs merVattenkraft och lagstiftning
Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst
Läs merUppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd
Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders
Läs merSammanfattning. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna, har tagit del av remissen och önskar lämna följande synpunkter.
2015-05-07 sid 1 (10) vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se
Läs merKort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder
Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme
Läs mer