Instruktioner för översättning av uttalsnära ljudskrift till ortografisk utskrift för Språkarkivets talspråkskorpus Talko
|
|
- Lena Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Instruktioner för översättning av uttalsnära ljudskrift till ortografisk utskrift för Språkarkivets talspråkskorpus Talko 1. Inledning Att översätta Huvudsakliga riktlinjer... 2 Prepositioner och småord... 3 Infinitvmarkören att... 3 Annat genus... 3 Bestämd form... 3 Namn och förkortningar... 4 Utländska namn Ordgränser Hjälpmedel för översättningen Välj den skriftspråkliga formen Lemma: måste Lemma: böra Assimilationer Sådan, inga/inte Pronomen Varda och pläga Uppbackningar Translitteratorbrus Verbformer tempus? Species bestämd eller obestämd form? Att använda taggen lang=x Sammansatta ord Translitteratorbrus bland taggarna
2 1. Inledning Projektet Språkarkivets talspråkskorpus har som mål att tillgängligöra ett urval av arkivets ljudmaterial för lingvistisk forskning via nätet hösten Talspråkskorpusen kommer att bestå av sökbar text som är lingvistiskt annoterad och kopplad till ljudfiler som kan avlyssnas. För projektet krävs utskrifter av talspråksinspelningar med grov ljudskrift (transkriberingar) och med ortografisk utskrift (översättningar). Ortografisk översättning betyder att man översätter den grova ljudskrift som finns i transkriptionerna till en ortografisk, eller skriftspråklig, form utan att översätta betydelse. Genom den skriftspråkliga stavningen i översättningen förbättras möjligheterna att göra sökningar i utskrifterna märkbart. För översättningen av grov ljudskrift till ortografisk utskrift samarbetar Språkarkivet med Tekstlaboratoriet vid Universitetet i Oslo. Vi använder deras program Dialekttranslitterator för att göra den ortografiska översättningen. I det här kompendiet kan du läsa om hur du använder programmet Dialekttranslitterator och vad du ska tänka på då du översätter dialektutskrift till ortografisk utskrift. 2. Att översätta Då du översätter en fil från grov ljudskrift till ortografisk utskrift ska du kontrollera och översätta varje ord så att slutresultatet blir en skriftspråklig version av ljudutskriften, översatt ord för ord. Resultatet är alltså inte en skriftspråklig text, utan en utskrift som motsvarar exakt det som sägs på inspelningen, men med en skriftspråklig stavning. Du ska alltså göra en ord-för-ord-översättning av talspråket. Det är inte meningen att du ska försöka förklara ordets innebörd genom översättningen. Icke-standardssvenska ord och ord på andra språk markerar du dock i översättningen med en tagg. I kapitel 5 hittar du instruktioner för vilka ord du ska tagga samt på vilket sätt du ska göra det. 2.1 Huvudsakliga riktlinjer Inga stora bokstäver i början av repliker eller satser, du ska inte heller sätta ut skiljetecken. Det är inte betydelsen du översätter t.ex. ja ha:r i hovo > jag har i huvudet (Bet. Jag har ont i huvudet) Skriv alltid ut hela ordet när kortformer förekommer: Exempel: sta:n sen da:n nånting staden sedan dagen någonting 2
3 Var konsekvent med hur du skriver de standardsvenska orden (växla inte mellan olika stavningsvarianter av ett ord) t.ex. fönstrena/fönstren, hobbyn/hobbier. Prepositioner och småord Om prepositioner eller andra småord används på ett icke-standardssvenskt sätt så låter du dem stå så i översättningen ja titta på de frå:n te:ve:n ja bo:r hi:t i låvi:sa jag tittade på det från teven jag bor hit i Lovisa Notera skillnaden mellan på [på:] och uppå [åpå:]: mårade uppå, inte mårade och på Infinitvmarkören att Observera att infinitivmarkören att ibland uttalas å. Översätt då å till att (inte och), eftersom det här är en vanligt förekommande uttalsform av att. å såva e sjö:nt ti såva e sjö:nt att sova är skönt till sova är skönt Annat genus Om talaren använder annat genus för ord än i standardsvenska, ändra inte. et fabri:k en jä:lo ett fabrik en gärda Bestämd form I bl.a. de österbottniska dialekterna är det vanligt att man använder bestämd form där som standardsvenskan använder obestämd form. I dessa fall strävar vi efter att bevara de bestämda formerna i översättningen: Exempel: vi ha: jo gambe namne jär å fo:rnfynde vi fo:r no: mest ti lafåssby:ji Ortografisk skrift vi har ju gamla namnen här och fornfynden vi for nog mest till Lappforsbyn 3
4 Namn och förkortningar Städer, länder, tidningar, radioprogram, tv-program, företag skrivs med stor bokstav. Också namn som anonymiserats till Förnamn och Efternamn skrivs med stor bokstav. Skriv namn och förkortningar enligt skrivreglerna: Borgå, FST. Etablerade inofficiella ortnamn som Hesa, H:fors och Jeppis, får stå i den inofficiella formen i översättningen, men markeras med en lang=x tagg (se kap 5.1). I dialekterna förekommer bestämd form av namn, skriv då bestämd form också i den ortografiska utskriften. Exempel: mi:n kosi:n bo:r i hesa vi fo:r no: mest ti lafåssby:ji min kusin bor i Hesa (+lang=x) vi for nog mest till Lappforsbyn Dialektala uttalsvarianter av namn taggas inte med lang=x, krombi, nyka:bi och årvas översätts till Kronoby, Nykarleby och Oravais. Utländska namn Officiella namn på andra språk, t.ex. Discovery Channel, Haaga instituutti, får inte lang=xtagg). Inte heller företagsnamn osv. får tagg. 2.2 Ordgränser Antalet ord måste vara lika i ljudskriften och översättningen, dels för att det ska gå att ordklasstagga materialet, dels för att det ska gå att söka på enskilda ord i Talko. För att det ska gå att ordklasstagga materialet får ord som representerar två olika ordklasser INTE skrivas ihop, varken i ljudskriften eller i översättningen. Om du stöter på ord i transkriptionen som BORDE särskrivas, t.ex. de:, messej, fo:r-n, de:it, men som nu skrivs ihop, kan du lösa problemet med att lägga in ett bindestreck mellan orden i översättningen. (se exemplet nedan) Du kan inte själv gå in och sära på ord i översättningen, eftersom detta måste göras i både ljudskriftens orginalfil och i den ortografiska utskriftens orginalfil. Exempel: Ordklasser de:e/de: det-är (pronomen + verb) messej med-sig (preposition + pronomen) fo:r-n for-han (verb+pronomen) de:it det-är-inte (pronomen + verb + adverb) tilåme: till-och-med (prep. +konjunktion+partikel) 4
5 Detsamma gäller ord som New York (om det står nju:jå:rk i ett ord i ljudskriften måste detta ändras till nju:-jå:rk). Undantag: vetja vet-jag i söb hödu hör-du sidu ser-du Undantag kan göras om orden som är hopskrivna i ljudskriften helt klart kan tolkas som ett ord med en ordklass: Exempel: sånhä:n sånhä:nt sånhä:na sådan-här sådant-här sådana-här Kombinationen sådan-här är omtolkad i talspråket så att böjningsändelsen hängs på ordet här i stället får sådan. Hela kombinationen kan i detta fall tolkas som ett pronomen. Här uppstår alltså inte problemet med att de båda orden borde få olika ordklasstaggar. Om du är osäker på om orden kan skrivas ihop eller inte, så är det bättre att du särar på dem med ett bindestreck. 5
6 3. Hjälpmedel för översättningen Dialekttranslatorn gör en halvautomatisk översättning av ljudskriften som du måste kontrollera och korrigera manuellt. För att kontrollera hur ord skrivs och om de är standardsvenska är det bra att ha Svenska Akademiens ordlista (SAOL) till hands. SAOL finns också på nätet på adressen: Då du översätter den grova ljudskriften till ortografisk utskrift ska du jämföra och korrigera varje ord i de parallella utskrifterna för att få allting rätt. Här nedan finns en exempellista på vanliga talspråksuttryck och anvisningar för hur du översätter dem i den ortografiska utskriften. 3.1 Välj den skriftspråkliga formen Förklaring ska skall sku, sko nån nånting sån, sånt, såna, såna dä:r sta:n sen sa: tide: krombi kasta mårån ska skall skulle någon någonting sådan, sådant, sådana, sådana där staden sedan sade där Kronoby kasta/ kastade / kastat morgon/ morgonen OBS! var extra uppmärksam med verb, translitteratorn väljer ofta fel tidsform! 3.2 Lemma: måste Använd de standardsvenska tempusformerna i den ortografiska utskriften, kompletterat med den finlandssvenska infinitivformen måsta. Inga x-taggar! infinitiv: måsta presens: måste preteritum: måste supinum: måst ja sku måsta ja sku ha måsta ja måsta springa ti bussen ja mådist springa ti bussen jag skulle måsta jag skulle ha måst jag måste springa till bussen jag måste springa till bussen 6
7 Måste och alla uttalsformer och böjningsvariationer har lemma måste, liksom i SUC. I översättningen följer vi principen att böjningsformer inte taggas, utan följer den standardsvenska böjningen (som i SAOL). Variationen blir då synlig och sökbar 3.3 Lemma: böra Böjs enligt SAOL: infinitiv: böra presens: bör preteritum: borde supinum: bort ja sku bo:rda jag skulle böra 3.4 Assimilationer me sse med sig Om ord är ihopskrivna i me: n med honom ljudskriften så kan du sära på he e det är dem i översättningen med ett bindestreck. Ex. messe medsig, he: det-är föus fähus tärt/tärtill därtill 3.5 Sådan, inga/inte tåli, tokan osv. sådan Tårdde Sådan(t/a)-där Jfr Ivars 1988: 175 ff. Ja tykt inga åm de Jag tyckte inte om det 3.6 Pronomen Pronomen översätts enligt standardsvenskan. Han/hon blir den då de syftar på annat än människor. De/dem och han/honom översätts utgående från om det är fråga om ett objekt eller inte. ja så:g dåm dåm kåm hem honde klåkkon hande veijin ja slo:g han hå:rt jag såg dem de kom hem den-där klockan den-där vägen jag slog honom hårt 3.7 Varda och pläga De ålderdomliga verben varda och pläga som används i den ljudenliga utskriften översätts i den ortografiska utskriften med verben bliva och bruka. he vart itt ti na: ja pa springg fösst det blev inte till något jag brukar springa först 7
8 3.8 Uppbackningar nä:ä, jå:å jå:, ja:, jå, ja jo:, jo jåo mm-m sjo (inandning) nä-ä, ja-a ja jo ja mm-m jo 4 Translitteratorbrus Eftersom Translitteratorn tränar och lär sig efter varje översatt delfil, så lär den sig ibland fel och så kallat translitteratorbrus uppstår. I de flesta fall där programmet har lärt sig fel handlar det om fall där ett uttal har två eller flera möjliga översättningar. 4.1 Verbformer tempus? Verbformer är speciellt svåra för programmet att korrigera rätt, eftersom man ofta använder samma form av verbet för infinitiv, preteritum och supinum i talspråk. Exempel: Infinitiv: att kasta bållen i mål e svå:rt (kasta) Preteritum: ja kasta bållen ren (kastade) Supinum: ja ha kasta fö länge sen ren (kastat) Futurum: ja ska kasta hårdare nästa gång (kasta) 4.2 Species bestämd eller obestämd form? Också i andra fall där ändelserna faller bort i talspråk, t.ex. substantiv i bestämd och obestämd form, gör det svårt för translitteratorn att välja rätt version: Exempel: de e tungt ti sti:ga åpp på mårån Eftersom en så:vmårån translitteratorn e allti kiva ofta ja pra:ta me hånåm i telefo:n Ortografisk skrift det är tungt till stiga upp på morgonen en sovmorgon är alltid kiva +(lang=x) jag pratade med honom i telefonen 8
9 Nedan hittar du flera exempel på translitteratorbrus som du bör vara speciellt uppmärksam på: uttal nå / nå: di / di: å inga e han na: tode: två möjliga översättningar, kolla att translitteratorn valt rätt! nå något de dit att och inga inte är det han honom någon några så-där sådan-där Vissa ord översätter translitteratorn fel p.g.a. reglerna för hur olika dialektord översätts har ändrats under processens gång, eller för att det har uppstått ett fel i någon översättning som sedan har ackumulerats i translitteratorn (t.ex. unjefä:r!): uttal korrekt översättning translitteratorns felaktiga förslag di dit där unjefä:r ungefär mm uta /uta:v utav av na:leis någorledes (+lang=x) något-sätt a:leis /a:deleis annorledes annat-sätt holeis hurledes många olika versioner samales sammaledes samma-sätt in en man vart vart blev 9
10 5. Att använda taggen lang=x Taggen lang=x används i översättningarna för att markera ord som inte finns i standardssvenskan. Vi markerar tre typer av icke-standardsvenska ord med denna tagg: -dialektala ord -finlandismer -ord på andra språk än svenska De taggade orden ska normaliseras så långt det går, det vill säga, göras sökbara i uppslagsverk för att få en användarvänlig korpus både då det gäller konsekvens (stavningsriktlinjer) och stabilitet (sökbarhet i framtiden). Detta betyder att varje taggat ord ska normaliseras i enlighet med ett uppslagsord. Använd de nedanstående uppslagsverken för att normalisera orden: Finlandssvensk ordbok - ett bra hjälpmedel för att kolla om ord är finlandismer och hur de stavas Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) här hittar man skriftformer för utpräglade dialektord fram till OCH Svenska Akademiens ordbok (SAOB) - här kan du leta efter dialektord som inte finns i FO. Finlandssvensk ordbok står som norm för finlandismerna idag och FO som norm för de dialektala orden eftersom taggarna i korpusen måste följa samma mönster och regler för att korpusen ska vara så användarvänlig som möjligt. Om du stöter på ord i den ortografiska utskriften som du inte hittar i Finlandssvensk ordbok, FO eller SAOB (gäller ord efter OCH-), om du inte vet uppslagsordet eller har tillgång till FO, så kan du normalisera ordet enligt sunt förnuft i detta skede. Det viktiga är att du förser varje ord med en lang=x tagg och att du meddelar Språkarkivet om var detta ord finns. 10
11 I transkriptionen I översättningen Förklaring Dialektord Stavas enligt FO:s uppslagsord gåtar gåtar (+lang=x) ein koddo kuddån en kudda (+lang=x) kuddan (+lang=x) ju:lbisin julbissen (+lang=x) pä:ro pära (+lang=x) i betydelsen potatis assit allsintet (+lang=x) grömt grömm grym (+lang=x) grymt (+lang=x) bakett bakefter (+lang=x) ila:g i-lag (+lang=x) jåpla joppla pa brukar (+lang=x) funu fullnu (+lang=x) Jfr Ivars 1988:189, FO sji:dase, sjonggase skidandet, sjungandet (+lang=x) Ivars 1988: 121 någors (riktning) någorst (+lang=x) anars annars (+lang=x) Betydelsen annanstans allstans allestädes (+lang=x) gamlare gamlare (+lang=x) mä:rar märar (+lang=x) Betydelsen menar Finlandismer Stavas enligt Finlandssvensk ordbok hå:fårsaren hå:forss jeppis jeppisbo: vessa milin jettekiva hössla ju:lgubben Låneord teepajto kaveri kaverin h:forsaren (+lang=x) H:fors (+lang=x) Jeppis (+lang=x) Jeppisbo (+lang=x) vessa (+lang=x) milin (+lang=x) jättekiva (+lang=x) hössla (+lang=x) julgubben (+lang=x) t-paita (+lang=x) kaveri (+lang=x) kaverin (+lang=x) Stavas enligt ursprungsspråket ifall inte etablerad svensk form finns 11
12 håka disjo:r Sess (inf) Sess(är) (pres) sesst (pret) sesstis (sup) håka (+lang=x) dejour (+lang=x) Sättas (+lang=x) Sättas (+lang=x) Sattes (+lang=x) Satts (+lang=x) Betydelse: sätta-sig 5.1 Sammansatta ord Lang=x taggen används också för sammansatta ord om förleden eller efterleden som självständigt ord skulle ha x-tagg, t.ex. jättekiva (+lang=x). Däremot behöver sammansättningar bestående av ord som finns i SAOL inte ha x-tagg, t.ex. helikopterstory eller tillfälliga sammansättningar av typen andningstag. Eller avledningar av typen sammanträffning Substantiv som finns i SAOL men verbet inte finns: om i FO > x-tagg. de va no: en hoisi jotto no: finns e grömmt ti grobbor i veji han e he:lt a:siger det var nog en huisig (+lang=x) juttu (+lang=x) nog finns det grymt (+lang=x) till grubbor (+lang=x) i vägen han är helt asig (+lang=x) 4.2 Translitteratorbrus bland taggarna Även här finns det translitteratorbrus. Tidigare användes en lang=o tagg och ibland kan man fortfarande hitta ord taggade med lang=o taggen i de halvfärdiga översättningarna som Translitteratorn ger. Ta bort alla lang=o-taggar du hittar och observera att taggen ofta finns på ord som automatiskt har översatts fel som t.ex. övers. det är kul att (+lang=o) simma det är kul till simma trans. he e ku:l ti sema övers. de har funnits här (+lang=o) länge de har funnits hit länge trans. dåm ha funnits hi: leng 12
Lisa Södergård, Svenska litteratursällskapet i Finland Therese Leinonen, Åbo universitet The Talko corpus of Swedish spoken in Finland is a new research tool consisting of audio files linked to annotation,
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merSvenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs mer1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.
3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla
Läs merOlika sorters ord ordklasser
Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett
Läs merPraktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Läs merLycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.
Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet
Läs merVerb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".
Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,
Läs merMODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6)
MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6) Version 6 Januari 1999 Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Joakim Nivre 1 1 Allmänna principer MSO6 är en modifierad standardortografi för svenska avsedd
Läs merInstuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
Läs merSvensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merVardag På kolonilotten
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merOrdföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)
Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs mer!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merKorpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp
Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens
Läs merVälkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
Läs merKursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Läs merOrdbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:
Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket
Läs merStudiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer
Läs merPlan d étude = studieplan
Nom de l élève : Classe: Français au 8-9-ième, printemps 2013 - wictoria.majby@edu.botkyrka.se Inloggningsuppgifter till det digitala materialet www.studentlitteratur.se Nom d utilisateur : Mot de passe
Läs merCorpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp
Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp UNIVERSITY OF Richard Johansson November 11, 2015 dagens presentation sökverktyget Korp Språkbankens korpusar: vilka nns och hur
Läs merHarry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Läs merVårdat, enkelt och begripligt!
skriv för webben Här hittar du några enkla råd om skrivande. Vi riktar oss speciellt till dig som skriver på webben men råden kan användas av alla. Läs gärna mer i Språkrådets Svenska skrivregler för övergripande
Läs merRÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2013) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merBakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson
Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för
Läs merSkriva berättande texter
Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:
SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,
Läs merJag ville dö, men något hände
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN JOHANNA NILSSON ORDLISTA Kapitel 1 hemlig identitet (sida 7, rad 11) hon har fått nytt namn och nytt personnummer jämt (sida 8, rad 8) alltid Kapitel 2 inse (sida 14, rad 10)
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFacit till FRAMSTEGSTEST 1
Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:
Läs merVetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet
Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.
Läs merTRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.
Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. TRO Paula Rehn-Sirén Personer: Tove Robert Olivia DEL 1 (Vi befinner oss i ett trevåningshus.
Läs merhttp://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html
& ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom
Läs merAnvänd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.
Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.
Läs merFOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide. www.wordfinder.se
FOR BETTER UNDERSTANDING Snabbguide www.wordfinder.se Tekniska förutsättningar WordFinder 10 Professional för Mac kräver följande: Processor: Intel Mac OS X 10.5 eller senare. Installation Installation
Läs merDelprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Läs merSÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter
SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...
Läs merAntal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Läs merValet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad
Läs merAntal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 29 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Läs merSvenska i fokus 2. provlektion. Svenska i fokus 2 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 LÄRARHANDLEDNING 2
Stefan Andersson Gullvi Weijk-Carlert Svenska i fokus LÄRARHANDLEDNING 2 Cd-rom med pdf-fil med kopieringsfritt material. Best. nr 47-10407-9 2013 Författarna och Liber AB Kopiering av cd-skivan förbjuden
Läs merLektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s
Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett
Läs merOrdbok arabiska - svenska
1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska
Läs merEn vanlig dag på jobbet
En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under
Läs mer13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,
Läs merMina frågor om SDs språkpolitiska program
Mina frågor om SDs språkpolitiska program 2018-01-09 Publicerad: 2018-03-05 Även Sverigedemokraterna anser att det i teorin är viktigt att tala svenska i Sverige och vill därför att språklagen ska fastslå
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merTalko korpus över den talade svenskan i Finland april 2016
Talko korpus över den talade svenskan i Finland april 2016 Kort användarguide När du loggar in i Talko kommer du till korpusens söksida. Talko är gjort för att användas i Mozilla Firefox med Flash eller
Läs merSvenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merVardag - Äldreboendet Björkgården
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)
Läs merDependensregler - Lathund
Dependensregler - Lathund INTRODUKTION I textprogrammet TeCST är det möjligt för en skribent att skriva, redigera och klistra in text för att få ut läsbarhetsmått och få förslag på hur texten kan skrivas
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merDet kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.
Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta
Läs merInnehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Läs merJag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge
Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merBalen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.
Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.
Läs merBLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk
BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merViktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:
Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel
Läs merArbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merTÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning
Läs merAmanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Läs merSvenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.
Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt
Läs merAnvänd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.
Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8
Läs merSune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
Läs merPROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)
PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING SKILJETECKEN GRAMMATIK ORD OCH STAVNING STORA OCH SMÅ BOKSTÄVER. Förkortningspunkter Semikolon Tankstreck Citat Parenteser (SIC)
Skrivregler INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKILJETECKEN Förkortningspunkter Semikolon Tankstreck Citat Parenteser (SIC) 4 4 GRAMMATIK Undvik rubriksättarsjukan De och dem Adjektiv i plural 4 5 5 ORD OCH STAVNING
Läs merDåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'
Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:
Läs merVardag Äldreboendet Björkgården
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merLektion 4. Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor. lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk
Lektion 4 Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk Repetition: tror/tycker Tror= vet inte/ är inte säker Tycker= har en åsikt/värdering Jag
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merGrammatikprov åk 8 ORDKLASSER
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,
Läs mer