Instruktioner för översättning av uttalsnära ljudskrift till ortografisk utskrift för Språkarkivets talspråkskorpus Talko

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instruktioner för översättning av uttalsnära ljudskrift till ortografisk utskrift för Språkarkivets talspråkskorpus Talko"

Transkript

1 Instruktioner för översättning av uttalsnära ljudskrift till ortografisk utskrift för Språkarkivets talspråkskorpus Talko 1. Inledning Att översätta Huvudsakliga riktlinjer... 2 Prepositioner och småord... 3 Infinitvmarkören att... 3 Annat genus... 3 Bestämd form... 3 Namn och förkortningar... 4 Utländska namn Ordgränser Hjälpmedel för översättningen Välj den skriftspråkliga formen Lemma: måste Lemma: böra Assimilationer Sådan, inga/inte Pronomen Varda och pläga Uppbackningar Translitteratorbrus Verbformer tempus? Species bestämd eller obestämd form? Att använda taggen lang=x Sammansatta ord Translitteratorbrus bland taggarna

2 1. Inledning Projektet Språkarkivets talspråkskorpus har som mål att tillgängligöra ett urval av arkivets ljudmaterial för lingvistisk forskning via nätet hösten Talspråkskorpusen kommer att bestå av sökbar text som är lingvistiskt annoterad och kopplad till ljudfiler som kan avlyssnas. För projektet krävs utskrifter av talspråksinspelningar med grov ljudskrift (transkriberingar) och med ortografisk utskrift (översättningar). Ortografisk översättning betyder att man översätter den grova ljudskrift som finns i transkriptionerna till en ortografisk, eller skriftspråklig, form utan att översätta betydelse. Genom den skriftspråkliga stavningen i översättningen förbättras möjligheterna att göra sökningar i utskrifterna märkbart. För översättningen av grov ljudskrift till ortografisk utskrift samarbetar Språkarkivet med Tekstlaboratoriet vid Universitetet i Oslo. Vi använder deras program Dialekttranslitterator för att göra den ortografiska översättningen. I det här kompendiet kan du läsa om hur du använder programmet Dialekttranslitterator och vad du ska tänka på då du översätter dialektutskrift till ortografisk utskrift. 2. Att översätta Då du översätter en fil från grov ljudskrift till ortografisk utskrift ska du kontrollera och översätta varje ord så att slutresultatet blir en skriftspråklig version av ljudutskriften, översatt ord för ord. Resultatet är alltså inte en skriftspråklig text, utan en utskrift som motsvarar exakt det som sägs på inspelningen, men med en skriftspråklig stavning. Du ska alltså göra en ord-för-ord-översättning av talspråket. Det är inte meningen att du ska försöka förklara ordets innebörd genom översättningen. Icke-standardssvenska ord och ord på andra språk markerar du dock i översättningen med en tagg. I kapitel 5 hittar du instruktioner för vilka ord du ska tagga samt på vilket sätt du ska göra det. 2.1 Huvudsakliga riktlinjer Inga stora bokstäver i början av repliker eller satser, du ska inte heller sätta ut skiljetecken. Det är inte betydelsen du översätter t.ex. ja ha:r i hovo > jag har i huvudet (Bet. Jag har ont i huvudet) Skriv alltid ut hela ordet när kortformer förekommer: Exempel: sta:n sen da:n nånting staden sedan dagen någonting 2

3 Var konsekvent med hur du skriver de standardsvenska orden (växla inte mellan olika stavningsvarianter av ett ord) t.ex. fönstrena/fönstren, hobbyn/hobbier. Prepositioner och småord Om prepositioner eller andra småord används på ett icke-standardssvenskt sätt så låter du dem stå så i översättningen ja titta på de frå:n te:ve:n ja bo:r hi:t i låvi:sa jag tittade på det från teven jag bor hit i Lovisa Notera skillnaden mellan på [på:] och uppå [åpå:]: mårade uppå, inte mårade och på Infinitvmarkören att Observera att infinitivmarkören att ibland uttalas å. Översätt då å till att (inte och), eftersom det här är en vanligt förekommande uttalsform av att. å såva e sjö:nt ti såva e sjö:nt att sova är skönt till sova är skönt Annat genus Om talaren använder annat genus för ord än i standardsvenska, ändra inte. et fabri:k en jä:lo ett fabrik en gärda Bestämd form I bl.a. de österbottniska dialekterna är det vanligt att man använder bestämd form där som standardsvenskan använder obestämd form. I dessa fall strävar vi efter att bevara de bestämda formerna i översättningen: Exempel: vi ha: jo gambe namne jär å fo:rnfynde vi fo:r no: mest ti lafåssby:ji Ortografisk skrift vi har ju gamla namnen här och fornfynden vi for nog mest till Lappforsbyn 3

4 Namn och förkortningar Städer, länder, tidningar, radioprogram, tv-program, företag skrivs med stor bokstav. Också namn som anonymiserats till Förnamn och Efternamn skrivs med stor bokstav. Skriv namn och förkortningar enligt skrivreglerna: Borgå, FST. Etablerade inofficiella ortnamn som Hesa, H:fors och Jeppis, får stå i den inofficiella formen i översättningen, men markeras med en lang=x tagg (se kap 5.1). I dialekterna förekommer bestämd form av namn, skriv då bestämd form också i den ortografiska utskriften. Exempel: mi:n kosi:n bo:r i hesa vi fo:r no: mest ti lafåssby:ji min kusin bor i Hesa (+lang=x) vi for nog mest till Lappforsbyn Dialektala uttalsvarianter av namn taggas inte med lang=x, krombi, nyka:bi och årvas översätts till Kronoby, Nykarleby och Oravais. Utländska namn Officiella namn på andra språk, t.ex. Discovery Channel, Haaga instituutti, får inte lang=xtagg). Inte heller företagsnamn osv. får tagg. 2.2 Ordgränser Antalet ord måste vara lika i ljudskriften och översättningen, dels för att det ska gå att ordklasstagga materialet, dels för att det ska gå att söka på enskilda ord i Talko. För att det ska gå att ordklasstagga materialet får ord som representerar två olika ordklasser INTE skrivas ihop, varken i ljudskriften eller i översättningen. Om du stöter på ord i transkriptionen som BORDE särskrivas, t.ex. de:, messej, fo:r-n, de:it, men som nu skrivs ihop, kan du lösa problemet med att lägga in ett bindestreck mellan orden i översättningen. (se exemplet nedan) Du kan inte själv gå in och sära på ord i översättningen, eftersom detta måste göras i både ljudskriftens orginalfil och i den ortografiska utskriftens orginalfil. Exempel: Ordklasser de:e/de: det-är (pronomen + verb) messej med-sig (preposition + pronomen) fo:r-n for-han (verb+pronomen) de:it det-är-inte (pronomen + verb + adverb) tilåme: till-och-med (prep. +konjunktion+partikel) 4

5 Detsamma gäller ord som New York (om det står nju:jå:rk i ett ord i ljudskriften måste detta ändras till nju:-jå:rk). Undantag: vetja vet-jag i söb hödu hör-du sidu ser-du Undantag kan göras om orden som är hopskrivna i ljudskriften helt klart kan tolkas som ett ord med en ordklass: Exempel: sånhä:n sånhä:nt sånhä:na sådan-här sådant-här sådana-här Kombinationen sådan-här är omtolkad i talspråket så att böjningsändelsen hängs på ordet här i stället får sådan. Hela kombinationen kan i detta fall tolkas som ett pronomen. Här uppstår alltså inte problemet med att de båda orden borde få olika ordklasstaggar. Om du är osäker på om orden kan skrivas ihop eller inte, så är det bättre att du särar på dem med ett bindestreck. 5

6 3. Hjälpmedel för översättningen Dialekttranslatorn gör en halvautomatisk översättning av ljudskriften som du måste kontrollera och korrigera manuellt. För att kontrollera hur ord skrivs och om de är standardsvenska är det bra att ha Svenska Akademiens ordlista (SAOL) till hands. SAOL finns också på nätet på adressen: Då du översätter den grova ljudskriften till ortografisk utskrift ska du jämföra och korrigera varje ord i de parallella utskrifterna för att få allting rätt. Här nedan finns en exempellista på vanliga talspråksuttryck och anvisningar för hur du översätter dem i den ortografiska utskriften. 3.1 Välj den skriftspråkliga formen Förklaring ska skall sku, sko nån nånting sån, sånt, såna, såna dä:r sta:n sen sa: tide: krombi kasta mårån ska skall skulle någon någonting sådan, sådant, sådana, sådana där staden sedan sade där Kronoby kasta/ kastade / kastat morgon/ morgonen OBS! var extra uppmärksam med verb, translitteratorn väljer ofta fel tidsform! 3.2 Lemma: måste Använd de standardsvenska tempusformerna i den ortografiska utskriften, kompletterat med den finlandssvenska infinitivformen måsta. Inga x-taggar! infinitiv: måsta presens: måste preteritum: måste supinum: måst ja sku måsta ja sku ha måsta ja måsta springa ti bussen ja mådist springa ti bussen jag skulle måsta jag skulle ha måst jag måste springa till bussen jag måste springa till bussen 6

7 Måste och alla uttalsformer och böjningsvariationer har lemma måste, liksom i SUC. I översättningen följer vi principen att böjningsformer inte taggas, utan följer den standardsvenska böjningen (som i SAOL). Variationen blir då synlig och sökbar 3.3 Lemma: böra Böjs enligt SAOL: infinitiv: böra presens: bör preteritum: borde supinum: bort ja sku bo:rda jag skulle böra 3.4 Assimilationer me sse med sig Om ord är ihopskrivna i me: n med honom ljudskriften så kan du sära på he e det är dem i översättningen med ett bindestreck. Ex. messe medsig, he: det-är föus fähus tärt/tärtill därtill 3.5 Sådan, inga/inte tåli, tokan osv. sådan Tårdde Sådan(t/a)-där Jfr Ivars 1988: 175 ff. Ja tykt inga åm de Jag tyckte inte om det 3.6 Pronomen Pronomen översätts enligt standardsvenskan. Han/hon blir den då de syftar på annat än människor. De/dem och han/honom översätts utgående från om det är fråga om ett objekt eller inte. ja så:g dåm dåm kåm hem honde klåkkon hande veijin ja slo:g han hå:rt jag såg dem de kom hem den-där klockan den-där vägen jag slog honom hårt 3.7 Varda och pläga De ålderdomliga verben varda och pläga som används i den ljudenliga utskriften översätts i den ortografiska utskriften med verben bliva och bruka. he vart itt ti na: ja pa springg fösst det blev inte till något jag brukar springa först 7

8 3.8 Uppbackningar nä:ä, jå:å jå:, ja:, jå, ja jo:, jo jåo mm-m sjo (inandning) nä-ä, ja-a ja jo ja mm-m jo 4 Translitteratorbrus Eftersom Translitteratorn tränar och lär sig efter varje översatt delfil, så lär den sig ibland fel och så kallat translitteratorbrus uppstår. I de flesta fall där programmet har lärt sig fel handlar det om fall där ett uttal har två eller flera möjliga översättningar. 4.1 Verbformer tempus? Verbformer är speciellt svåra för programmet att korrigera rätt, eftersom man ofta använder samma form av verbet för infinitiv, preteritum och supinum i talspråk. Exempel: Infinitiv: att kasta bållen i mål e svå:rt (kasta) Preteritum: ja kasta bållen ren (kastade) Supinum: ja ha kasta fö länge sen ren (kastat) Futurum: ja ska kasta hårdare nästa gång (kasta) 4.2 Species bestämd eller obestämd form? Också i andra fall där ändelserna faller bort i talspråk, t.ex. substantiv i bestämd och obestämd form, gör det svårt för translitteratorn att välja rätt version: Exempel: de e tungt ti sti:ga åpp på mårån Eftersom en så:vmårån translitteratorn e allti kiva ofta ja pra:ta me hånåm i telefo:n Ortografisk skrift det är tungt till stiga upp på morgonen en sovmorgon är alltid kiva +(lang=x) jag pratade med honom i telefonen 8

9 Nedan hittar du flera exempel på translitteratorbrus som du bör vara speciellt uppmärksam på: uttal nå / nå: di / di: å inga e han na: tode: två möjliga översättningar, kolla att translitteratorn valt rätt! nå något de dit att och inga inte är det han honom någon några så-där sådan-där Vissa ord översätter translitteratorn fel p.g.a. reglerna för hur olika dialektord översätts har ändrats under processens gång, eller för att det har uppstått ett fel i någon översättning som sedan har ackumulerats i translitteratorn (t.ex. unjefä:r!): uttal korrekt översättning translitteratorns felaktiga förslag di dit där unjefä:r ungefär mm uta /uta:v utav av na:leis någorledes (+lang=x) något-sätt a:leis /a:deleis annorledes annat-sätt holeis hurledes många olika versioner samales sammaledes samma-sätt in en man vart vart blev 9

10 5. Att använda taggen lang=x Taggen lang=x används i översättningarna för att markera ord som inte finns i standardssvenskan. Vi markerar tre typer av icke-standardsvenska ord med denna tagg: -dialektala ord -finlandismer -ord på andra språk än svenska De taggade orden ska normaliseras så långt det går, det vill säga, göras sökbara i uppslagsverk för att få en användarvänlig korpus både då det gäller konsekvens (stavningsriktlinjer) och stabilitet (sökbarhet i framtiden). Detta betyder att varje taggat ord ska normaliseras i enlighet med ett uppslagsord. Använd de nedanstående uppslagsverken för att normalisera orden: Finlandssvensk ordbok - ett bra hjälpmedel för att kolla om ord är finlandismer och hur de stavas Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) här hittar man skriftformer för utpräglade dialektord fram till OCH Svenska Akademiens ordbok (SAOB) - här kan du leta efter dialektord som inte finns i FO. Finlandssvensk ordbok står som norm för finlandismerna idag och FO som norm för de dialektala orden eftersom taggarna i korpusen måste följa samma mönster och regler för att korpusen ska vara så användarvänlig som möjligt. Om du stöter på ord i den ortografiska utskriften som du inte hittar i Finlandssvensk ordbok, FO eller SAOB (gäller ord efter OCH-), om du inte vet uppslagsordet eller har tillgång till FO, så kan du normalisera ordet enligt sunt förnuft i detta skede. Det viktiga är att du förser varje ord med en lang=x tagg och att du meddelar Språkarkivet om var detta ord finns. 10

11 I transkriptionen I översättningen Förklaring Dialektord Stavas enligt FO:s uppslagsord gåtar gåtar (+lang=x) ein koddo kuddån en kudda (+lang=x) kuddan (+lang=x) ju:lbisin julbissen (+lang=x) pä:ro pära (+lang=x) i betydelsen potatis assit allsintet (+lang=x) grömt grömm grym (+lang=x) grymt (+lang=x) bakett bakefter (+lang=x) ila:g i-lag (+lang=x) jåpla joppla pa brukar (+lang=x) funu fullnu (+lang=x) Jfr Ivars 1988:189, FO sji:dase, sjonggase skidandet, sjungandet (+lang=x) Ivars 1988: 121 någors (riktning) någorst (+lang=x) anars annars (+lang=x) Betydelsen annanstans allstans allestädes (+lang=x) gamlare gamlare (+lang=x) mä:rar märar (+lang=x) Betydelsen menar Finlandismer Stavas enligt Finlandssvensk ordbok hå:fårsaren hå:forss jeppis jeppisbo: vessa milin jettekiva hössla ju:lgubben Låneord teepajto kaveri kaverin h:forsaren (+lang=x) H:fors (+lang=x) Jeppis (+lang=x) Jeppisbo (+lang=x) vessa (+lang=x) milin (+lang=x) jättekiva (+lang=x) hössla (+lang=x) julgubben (+lang=x) t-paita (+lang=x) kaveri (+lang=x) kaverin (+lang=x) Stavas enligt ursprungsspråket ifall inte etablerad svensk form finns 11

12 håka disjo:r Sess (inf) Sess(är) (pres) sesst (pret) sesstis (sup) håka (+lang=x) dejour (+lang=x) Sättas (+lang=x) Sättas (+lang=x) Sattes (+lang=x) Satts (+lang=x) Betydelse: sätta-sig 5.1 Sammansatta ord Lang=x taggen används också för sammansatta ord om förleden eller efterleden som självständigt ord skulle ha x-tagg, t.ex. jättekiva (+lang=x). Däremot behöver sammansättningar bestående av ord som finns i SAOL inte ha x-tagg, t.ex. helikopterstory eller tillfälliga sammansättningar av typen andningstag. Eller avledningar av typen sammanträffning Substantiv som finns i SAOL men verbet inte finns: om i FO > x-tagg. de va no: en hoisi jotto no: finns e grömmt ti grobbor i veji han e he:lt a:siger det var nog en huisig (+lang=x) juttu (+lang=x) nog finns det grymt (+lang=x) till grubbor (+lang=x) i vägen han är helt asig (+lang=x) 4.2 Translitteratorbrus bland taggarna Även här finns det translitteratorbrus. Tidigare användes en lang=o tagg och ibland kan man fortfarande hitta ord taggade med lang=o taggen i de halvfärdiga översättningarna som Translitteratorn ger. Ta bort alla lang=o-taggar du hittar och observera att taggen ofta finns på ord som automatiskt har översatts fel som t.ex. övers. det är kul att (+lang=o) simma det är kul till simma trans. he e ku:l ti sema övers. de har funnits här (+lang=o) länge de har funnits hit länge trans. dåm ha funnits hi: leng 12

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6)

MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6) MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6) Version 6 Januari 1999 Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Joakim Nivre 1 1 Allmänna principer MSO6 är en modifierad standardortografi för svenska avsedd

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Vardag På kolonilotten

Vardag På kolonilotten ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

RÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar

RÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2013) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Plan d étude = studieplan

Plan d étude = studieplan Nom de l élève : Classe: Français au 8-9-ième, printemps 2013 - wictoria.majby@edu.botkyrka.se Inloggningsuppgifter till det digitala materialet www.studentlitteratur.se Nom d utilisateur : Mot de passe

Läs mer

Vårdat, enkelt och begripligt!

Vårdat, enkelt och begripligt! skriv för webben Här hittar du några enkla råd om skrivande. Vi riktar oss speciellt till dig som skriver på webben men råden kan användas av alla. Läs gärna mer i Språkrådets Svenska skrivregler för övergripande

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Talko korpus över den talade svenskan i Finland april 2016

Talko korpus över den talade svenskan i Finland april 2016 Talko korpus över den talade svenskan i Finland april 2016 Kort användarguide När du loggar in i Talko kommer du till korpusens söksida. Talko är gjort för att användas i Mozilla Firefox med Flash eller

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide. www.wordfinder.se

FOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide. www.wordfinder.se FOR BETTER UNDERSTANDING Snabbguide www.wordfinder.se Tekniska förutsättningar WordFinder 10 Professional för Mac kräver följande: Processor: Intel Mac OS X 10.5 eller senare. Installation Installation

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Vardag - Äldreboendet Björkgården

Vardag - Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn

Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn I SveDiaSyn finns det två tillvägagångssätt då inspelningar ska överföras till skriftspråk: transkription och direktglossning. En transkription

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad Pilen 2:1-2:2 O / OO Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Hitta rätt ordkunskap O A1 Ordkunskap ordkunskap O nr 1 O Citronmemory ** avläsning O A2 Vokaler vokaler OO nr 2 O Punkt och

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 Ordboken 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 MINIMERA OCH STÄNG... 3 SÖKFÄLT... 4 SÖKRESULTAT... 4 Resultat... 4 Ordklassfärger...

Läs mer

Lektion 4. Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor. lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk

Lektion 4. Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor. lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk Lektion 4 Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk Repetition: tror/tycker Tror= vet inte/ är inte säker Tycker= har en åsikt/värdering Jag

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se) Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

- Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc.

- Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc. Matris och checklista för språkprogression IMSPR1 (jobbar mot nivå A1-/A1) - Kan skriva grundläggande information utifrån sig själv t.ex. personnummer, adress, telefonnummer etc. - Kan skriva en enkel

Läs mer

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when

Läs mer

VERBGRUPPER.

VERBGRUPPER. VERBGRUPPER 1 Grupp 1 1. Verben i grupp 1 har a i alla former eftersom stammen slutar på a. 2. Verben slutar på r i presens, de i preteritum och t i supinum. 3. Infinitiv och imperativ har samma form.

Läs mer

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk

En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk UPPSALA UNIVERSITET D uppsats Institutionen för lingvistik och filologi Vt 2006 En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk - Tempus, verbordförråd och komplexa predikat Hilda Sterner Handledare:

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Studiehandledning för nybörjare

Studiehandledning för nybörjare Studiehandledning för nybörjare Innehåll Inledning... 3 1. Språkets historia och utbredning... 4 2. Språkets grunder och uttal... 4 3. Vardagsfraser, hälsningsfraser... 4 4. Räkna, pengar... 5 5. Tid...

Läs mer

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.

Läs mer

TYSKA ÅR 7 9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA efter förberedelse kunna muntligt berätta om sig själv och andra,

TYSKA ÅR 7 9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA efter förberedelse kunna muntligt berätta om sig själv och andra, Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i för årskursen utformade talsituationer inom kända ämnesområden, klara enkla förberedda dialoger

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Svenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska.

Svenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska. 6-7 år Kunna långa och korta vokaler Kunna stora och små bokstäver Kunna läsa rimord Kunna läsa böcker anpassade efter sin egen läsnivå med flyt, säkerhet och förståelse Kunna skriva ord med e/ä-ljud och

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231:

Studiebrev 4. Så här förklaras tempus i Svenska Akademiens grammatik 1 (2000), s. 231: Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 4 Denna och följande vecka skall vi titta närmre på verben. Verb är en

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under

Läs mer

Språkliga anvisningar. Inledning. Vilka texter ska anvisningarna användas för? Vad innehåller anvisningarna?

Språkliga anvisningar. Inledning. Vilka texter ska anvisningarna användas för? Vad innehåller anvisningarna? 1(10) Dnr SLU ua 2013.1.1.1-1688 Exp. den: 2013-04-02/EME STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Kommunikation och media Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet

Läs mer

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Infinitiv Presens Preteritum Supinum. 1. njuta 2. blängde 3. byter 4. känna 5. sovit 6. låg 7. fortsätter 8. sälja 9. begrep 10.

Infinitiv Presens Preteritum Supinum. 1. njuta 2. blängde 3. byter 4. känna 5. sovit 6. låg 7. fortsätter 8. sälja 9. begrep 10. Ta tåget (s. 102) Fyll i tempusformerna för följande verb. Infinitiv Presens Preteritum Supinum njuta blängde 3. byter 4. känna 5. sovit 6. låg 7. fortsätter 8. sälja 9. begrep 10. skvallrat Skriv rätt

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet.

TRO. Paula Rehn-Sirén. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. Här nedan finns de tre första scenerna ur pjäsen TRO. Kontakta författaren ifall du vill läsa pjäsen i sin helhet. TRO Paula Rehn-Sirén Personer: Tove Robert Olivia DEL 1 (Vi befinner oss i ett trevåningshus.

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer