Ann Grubbstrom. Sillar och mullvadar. Jordagande och etnicitet i Estlands svenskbygder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ann Grubbstrom. Sillar och mullvadar. Jordagande och etnicitet i Estlands svenskbygder"

Transkript

1 Ann Grubbstrom Sillar och mullvadar Jordagande och etnicitet i Estlands svenskbygder UPPSALA 2003

2 INNEHALLSFORTECKNING FORORD 9 GEOGRAFISKA PERSPEKTIV PA SVENSKESTLAND IN LEDNING 15 Svenskar i Estland - en kort demografisk resume 16 Varfor forskning om etnicitet och jordagande i Estlands svenskbygd? 17 Syfte och overgripande fragestallningar. 18 Avgransningar i tid och rum _ 19 Undersdkningsperioden Val av undersokningsomrdden Administrate indelning. 20 BeareDDet estlandssvenskar.. 21 Z7 rr ~~».M..^.^^ w^..v.«u *...*...«... Avhandlingens disposition _ ETNISKA GRUPPER I FORANDRING 23 Etnicitet och nationalitet 23 Etnisk minoritet 24 Etnisk identitet 24 En foranderlig etnicitet 25 Integrering och assimilering Byte av etnisk tillhorighet Sprakets betydelse for den etniska identiteten 28 Den etniska identitetens utbredning i rummet BONDER UNDER GODSAGARNAS HERRAVALDE OCH I DET FRIA ESTLAND 33 Fran arrendatorer till sjalvagande bonder i 6st- och Vasteuropa 33 Forbud mot livegenskap och mojlighet till frikop av glrdar i Estland 34 Godsjord, bondejord och sjattedelsjord 35 Dagsverken och kontrakt 36 Byn och dess sociala grupper - 37 De svenska privilegierna 39 Privilegierna i 1856 drs bondelag 41 Privilegiernas betydelse for svenskarna som etnisk grupp 42 Frikopen i Estland 43 Skiftesdelning - en forutsattning for frikop 44

3 Svenska skolor under sjalvstandighetstiden Mojligheter att inforskaffa kontanter i svenskbygden 45 Mark, jordagande och etnicitet 46 Svenskarnas kontakter med andra omraden och relationen till esterna 48 Kyrka och skola - viktiga formedlare av svenska spraket 49 Den etniska medvetenheten 6kar 50 Estlandssvenskt kulturellt uppvaknande 51 Det historiska inslaget i den konstruerade etniciteten 52 Jordreformer i Central- och Osteuropa efter forsta varldskriget 53 Den estlandska jordreformen 54 Jordskiften Den gemensamma estlandssvenska rorelsen och statlig assimileringspolitik 56 Estlandssvenskar i ett sjalvstandigt Estland Inskrankningar i minoriteternas rattigheter...57 Ncmnbyten _......_......_ METOD OCH KALLOR 61 Metod-och kalloversikt. 61 Nagra generella kallkritiska kommentarer angaende de skriftliga kallorna 62 Person- och qdrdsnamnens stavninq 62 Kamerala handlingar om byar och gdrdar Historiska kartor.;.:. 64 Befolkningsuppgifter 65 Etnisk tillhorighet. 66 Intervjustudien 68 Urval av intervjupersoner. 68 Intervjusituationen.. 69 Kodning och analys DE SVENSKA BYARNA PA NUCKO 73 I. TIDEN FOREFRIKOPEN 73 Inledning och bakgrund 73 Nucko fore tvister mellan godsagare och svenska bonder. 73 Gods och byar pd A/oc/cd._... ^« m... m _ «...« Oversikt och disposition Kallkritisk diskussion om etnisk tillhorighet 79 Ann Trauser svensk eller est? Uppgifter om etnisk tillhorighet pd Nucko Svenskar och ester fore frikopen....._...».« «._ m..-...«««...«...85 Skillnader i bosattningsmonster och socialstalining 85 Uppdelningen mellan gods- och bondejord 87 Penningranta - andelen estniska familjer okar 88 Liickholm.. 89

4 Nucko pastoral 90 Birkas 90 Schottands 90 Nomkull. 91 Dirslet och Sutlep 91 Svenskarnas etnicitet och status II. FRIKOPEN PA NUCKO - HUR PAVERKADES DEN ETNISKA SAMMANSATTNINGEN? 97 En jamforelse mellan godsen _ 97 Hur finansierades gardskopen? 98 Svenskar och ester i Enby 100 Sjukdom och tomma gdrdar - inflyttning av ester fore frikopen 100 Frikopen , Svenska och estniska gdrdskop 102 Forhdllandet mellan svenskar och ester - ester blir svenskar och svenskar blir ester. 105 Hur psverkade frikopen den etniska sammansattningen pa Nucko? _ 106 Nyinflyttade ester frikopte gardar 107 Enby och Stor-Harga - _ 707 Ester som bott i byn sedan tidigare frikopte gardar 108 Pasklep 108 Osterby 110 Sutlep 110 Svenskar som bytte etnisk tillhorighet kopte gardar 110 Schottands 110 Birkas _ 112 Taibels Dirslatt. 112 Svenska frikopare i Klottorp 112 Den etniska sammansattningen i herrgardsbyarna 113 Luckholm och Kolanas 113 l-fosby * 114 Dirslet 115 Nucko Pastoral 115 Tva tendenservid det nya arhundradets bb'rjan Jordlosa aidre svenskar. 115 Ett nyvaknat intresse for den svenska etniciteten bland den yngre generationen 116 Hur paverkades svenskarnas status av frikopen? 117 III. NUCK6 UNDER JORDREFORMEN OCH SJALVSTANDIGHETSTIDEN 121 Familjen Nyholm i den nya jordreformbyn Bisholm 121 Jordreformen pa Nucko 122 Vilka prioriteringargjordes vid utdelandet av jordreformgdrdarna pd Nucko? 123 Herrgdrdsjordbruken i ny tappning 124 Etnisk forandring i samband med jordreformen? 125 Arrendegardarna frikops _ 126

5 Dirslatt 126 Luckholm och Kolands 127 Gutan as 128 Nya jordreformbyar 129 Pasklep 129 Sutlep 130 Klottorp 130 Birkas och Skdtanas 131 Byar med fa eller inga jordreformgardar 131 Enby. 131 Osterby. 134 Stor-Harga 134 Jordreformen och den etniska sammansattningen - en sammanfattning 135 De svenska kvinnorna en moders mal 135 Svenskarna under och 1930-talet 136 Nuckosvenskarna och den statliga estniseringen pd 1930-talet. 136 Namnbvten pd Nucko Svenskarnas status under sjalvstandighetstiden SVENSKARNA I VIPPAL 143 De fdrsta frikopen... Innebar frikopen en etnisk forandring? ::...: I. DE SVENSKA BYARNA UNDER 1800-TALET OCH FRIKOPEN 143 Inledning och disposition 143 Byar och girdar-studiens avgransning 144 Hur kan man bedriva etnicitetsstudier i ett omrade som officiellt var helt estniskt? 145 De svenska byarna i Vippal historisk bakgrund 147 Dagsverken Svenskar och ester under WichterDals aods 151 Skiftesdelning bonderna borjar betala penningranta 152 Inkomster som kunde ge overskott 154 Skifte och frikop - kontinuitet eller forandring bland gardar och brukare? 156 Siattedelsiord och dranastalien 156 Skiftesdelning nya gdrdar Stuve och Ri. 157 Losmansgdrdar fore och efter skiftet...^ Religios tillhorighet och langtan efter egen jord 163 Sammanfattande diskussion 164 II. JORDREFORMEN 1919 OCH ETT NYVAKNAT INTRESSE FOR DEN SVENSKA ETNICITETEN I VIPPAL 167 Arrendeg^rdarna frikops 167 Estniska eller svenska nybyggare? -168 Delning och avstyckning av gardar 169 Vippalsvenskarna under 1800-talets slut och fram till Det regnar alltmersallan 171

6 Skolan 173 Religionsundervisning pd svenska 173 Svensk skola i det sjalvstandiga Estland - sillar och mullvadar 175 Den svenska skolan iapelka 178 Statliga kampanjer for namnbyte 179 Svenskar i officiella dokument 181 Sammanfattande diskussion AVSLUTANDE DISKUSSION 185 Jordagande och forandringar i den etniska sammansattningen 185 Tiden fram till frikopen och 1870-talet, forandringarnas drtionden 187 Frikopen och forandringar i den etniska sammansattningen 188 Hurpdverkades den svenska befolkningen av att andelen ester okade? 190 Jordreformen 1919 och dess paverkan pa den etniska sammansattningen 191 Stabila och instabila byar 193 Slutord 196 SUMMARY 197 LITTERATUR OCH KALLOR 205 BILAGA 1. Gods- och bynamn 218 BILAGA 2. Totala antalet familjer och antalet respektive andelen estniska familjer for olika gods och byar pa Nucko BILAGA 3. Intervjustudiens teman och frageomraden 220 FIGUR OCH TABELLFORTECKNING Figurer Figur 1.1 Estlandssvenska bosattningsomraden under 1930-talet 20 Figur 2.1 Exempel pa en estlandssvensk persons etniska identitet och dess rumsliga nivaer 31 Figur 3.1 Nucko nykterhetsforening Figur 5.1 De nio godsen pa Nucko samt de underlydande byar som definieras som estlandssvenska och finns med i undersokningen 75 Figur 5.2 Andelen estniska familjer pa gods och i byar pa Nucko 78 Figur 5.3 Antalet svenska och estniska familjer pa Schottanas gods samt pa vilka olika typer av gardar debodde Figur 5.4 Liickholms herrgard pa 1870-talet 90 Figur 5.5 Thoren med sin forsta arskurs elever vid Paskleps svenska seminarium Figur 5.6 Andel frikopt jord av respektive gods totala jordinnehav ar Figur 5.7 Medelareal for frikopta gardar fran samtliga gods pa Nucko 98 Figur 5.8 Skifte och frikop i Enby. 103 Figur 5.9 Andelen estniska och svenska familjer i Enby Figur 5.10 De frikopande bondernas etniska tillhorighet i Nuckos byar. 106 Figur 5.11 Principskiss over fyra orsaker till forandringar i den etniska sammansattningen i samband med frikopen 107

7 Figur 5.12 Pasklep by efter skiftet 1885, innan frikopen paborjades 109 Figur 5.13 Frikopta gardar i Skatanas by. Ill Figur 5.14 Johan Fahrman "Spikar Johan" som arrenderade garden Skats i Kolanas, fotograferad Figur 5.15 Forsamlingsbor utanfor Nucko prastgard Figur 5.16 Medelstorlek for jordreformgardarna pa Nucko 123 Figur 5.17 Nuckos byar pa 1930-talet. 126 Figur 5.18 Ett av manga brollop mellan svenskar och ester i Enby. 132 Figur 5.19 Familjen Anders och Jula Peedu med barnen 133 Figur 5.20 Folkskolan i Bysholm, Nucko 137 Figur 5.21 Antal personer som bytte namn i de svenska byarna pa Nucko under 1930-talet och antalet som var inskrivna i den svenska respektive den estniska kyrkboken 138 Figur 6.1 Svenska byar och ensamgardar pa Wichterpals gods 144 Figur 6.2 Den nuvarande herrgardsbyggnaden i Vippal som byggdes under Gustaf von Knorrings tid 150 Figur 6.3 Vippalkvinnor i folkdrakt 152 Figur 6.4 Stranden i Kivra Figur 6.5 Gardar och byar med sarskild anknytning till godset enligt skiftena och Figur 6.6 Irjas gird efter skiftesdelningen Figur 6.7 Artal for det forsta frikopet i byar och enskilt belagna gardar i Vippal 159 Figur 6.8 Antalet byten av brukare vid frikopen och antalet gardar som koptes av en familj i vilken nagon av makarna var inflyttad est..: 162 Figur 6.9 Antalet och andelen med luthersk respektive ortodox tro enligt rs familjenamnsregister..l63 Figur 6.10 Jordreformgardarna och dess agare i Korsnas 169 Figur 6.11 Antalet nytillkomna gardar genom delning och avstyckning i olika byar samt antalet estniska respektive svenska kopare 170 Figur 6.12 Garden Back i Uglas med de fiesta av byns svenskar &r Figur 6.13 Hemsprak i Vippals svenskbyar Figur 6.14 Katarina Hammerman med sin forsta skolklass i Vippal Figur 6.15 Antalet efternamn som byttes i Vippals svenskbyar Figur 6.16 Antalet svenskar och ester i Vippals svenskbyar enligt folkrakningen Figur 7.1 Orsaker till forandringar i den etniska sammansattningen i samband med frikopen och vilken faktor som dominerade i olika byar pa Nucko 189 Figur 7.2 Exempel pa uttryck for den officiella och den privata etniska identiteten 192 Figur 7.3 En stabil och en instabil bys forhallande till etniska forandringar vid frikopen respektive bibehallandet av den svenska identiteten 195 Tabeller Tabell 3.1 Oversikt av olika typer av gardar och bostader 39 Tabell 4.1 De intervjuades fordelning pa bostadsort under och 1930-talet, kon och nuvarande hemland 68 Tabell 4.2 Kodning av intervjuutskriften i olika teman 71 Tabell 5.1 Antal gardar i Nuckos gods och byar enligt kyrkboken Tabell 5.2 Ester och svenskar enligt berakningar utgaende fran all befolkning i kyrkboken samt rekonstruerat invsnarantal i Klottorp Tabell 5.3 De sex kyrkbokfbringsperioderna samt bokfbringstid for de svenska och estniska bockerna for S:a Catharina forsamling p4 Nucko 84 Tabell 5.4 Gardar pa Luckholms godsjord 87 Tabell 5.5 De tidigare arrendebondernas och frikoparnas etniska tillhorighet i Enby. 104 Tabell 6.1 Antalet gardar i de svenska byarna i Vippal Tabell 6.2 Skiften och frikop fore det stora skiftet i Vippal

Äter till släktens mark?

Äter till släktens mark? Sigrid Hedin Äter till släktens mark? En Studie av markäterlämningen i Estlands svenskbygder efter Sovjetunionens sammanbrott Uppsala 2003 INNEHÄLLSFÖRTECKNING Förord 9 Geografiska perspektiv pä Svenskestland

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape Cosmographic Expression and Territorial Structure Uppsala 2000 INNEHALLSFÖRTECKNING

Läs mer

"Att blotta vem jag är"

Att blotta vem jag är Namn och samhälle 23 "Att blotta vem jag är" Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920-2009 MÄRIT FRÄNDÉN UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET Uppsala

Läs mer

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Av Bo Arvidson Den 14 mars 2004 firade Högs by skifteslag, att det var 200 år sedan enskiftet genomfördes i Hög. Skifteslaget består av ett 30-tal delägare,

Läs mer

Varför bosätter sig människor på landsbygden?

Varför bosätter sig människor på landsbygden? Varför bosätter sig människor på landsbygden? Jan Amcoff Kulturgeografiska inst, Uppsala universitet Bidrag till seminarium om landsbygdens möjligheter Conventum, Örebro 26 aug 2009 Bosätter sig människor

Läs mer

Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige

Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige PM till slutseminarium den 24 oktober 2012 Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige Cecilia Ljung Övergången

Läs mer

Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid

Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid Inflyttning till landsbygden - drivkrafter, förutsättningar och framtid Jan Amcoff Kulturgeografiska Inst, Uppsala Universitet Bidrag till seminarium vid LISAs partnerskapsmöte Lögnäs Gård, Halland 25

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Samhällskunskap/Identitet

Samhällskunskap/Identitet Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012 -research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Militärstatens arvegods

Militärstatens arvegods Fredrik Thisner Militärstatens arvegods Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720-1800 Zusammenfassung: Das Erbe des Militärstaates Die sozialreproduktive Funktion des

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012 -research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001

Läs mer

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola

Läs mer

Estlandssvenskarna och bildningstraditionen

Estlandssvenskarna och bildningstraditionen Rapport nr: 2014 ht 01312 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap Inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Estlandssvenskarna och bildningstraditionen

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Klädekonomi och klädkultur

Klädekonomi och klädkultur Marie Ulväng Klädekonomi och klädkultur Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll Förord 9 1. Inledning 11 Både nyttighetsvara och lyxvara 12 Ekonomiskt värde - ettfaktiskt

Läs mer

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv Evanthia Kalpazidou Schmidt Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv En komparativ studie i ekologi och kunskapsproduktion UPPSALA 1996 Innehall Tabeller 9 Figurer 11 Forord 13 Del I: Bakgrund, teori

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009 SMS-deklaration är populärast bland kvinnor Undersökning från Länsförsäkringar mars 200 Sammanfattning 77 procent av svenskarna kontrollerar de förtryckta uppgifterna i sin deklaration, 11 procent gör

Läs mer

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland

Läs mer

Laga skifte i Skruvby

Laga skifte i Skruvby Växjö universitet HIC160 Institutionen för humaniora VT-04 Historia 2004-06-02 Handledare: Ulla Rosén Examinator: Malin Lennartsson Laga skifte i Skruvby - Jord och befolkning 1825-1845 Ted Gunnarsson

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

PM Nationella prov (3) Redovisning av resultat

PM Nationella prov (3) Redovisning av resultat PM Nationella prov (3) 2018 Redovisning av resultat Sammanfattning Nynäshamns kommun rapporterade nationella prov för 299 elever i årskurs 3 läsåret 2017/2018. 290 elever gick i en kommunal skolenhet.

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse

Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska

Läs mer

Rickul/Nuckö Hembygdsförenings Medlemsblad

Rickul/Nuckö Hembygdsförenings Medlemsblad Rickul/Nuckö Hembygdsförenings Medlemsblad Nr 1 Februari 2004 Årgång 12 Ett av många bröllop mellan svenskar och ester på Nuckö. Fotografiet togs i Enby när Knuters Mathias Koinberg och Jakas Mats Lena

Läs mer

Det mangreligiösa Sverige

Det mangreligiösa Sverige Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar

Läs mer

MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary

MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary MONICA WEIKERT I sjukdom och nöd Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal With an English summary Göteborg 2004 Innehåll I. Utgångspunkter 3 Inledning 3 Offerkyrkoseden.4 Gåvans kraft och

Läs mer

Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog

Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog ELJAS ORRMAN Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog Artikeln ursprungligen publicerad i Studier i nordisk filologi 67 SSLS 539, 1987, s. 143 148 Svenska

Läs mer

TITEL -ev.undertitel-

TITEL -ev.undertitel- Teknikum Klass Projektarbetet VT-XX TITEL -ev.undertitel- ÅÅMMDD Namn: Handledare: SAMMANFATTNING (ABSTRACT) Här sammanfattar du hela arbetet (gärna på engelska). Syftet med sammanfattningen är att snabbt

Läs mer

ESTLANDSSVENSKAR. Tidigare har man antagit att estlandssvenskarnas bosättningar

ESTLANDSSVENSKAR. Tidigare har man antagit att estlandssvenskarnas bosättningar Bygatan på Runö 1935. Privat arkiv. ESTLANDSSVENSKAR Svenskar har funnits bosatta i flera områden i världen. Man kan här skilja på historiska bosättningar och sådana som tillkommit under de senaste 200

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem,

Läs mer

Noarootsi valla elamualade teemaplaneering Översättning: Göte Brunberg 2008-10-29 INNEHÅLL

Noarootsi valla elamualade teemaplaneering Översättning: Göte Brunberg 2008-10-29 INNEHÅLL INNEHÅLL 1. FÖRORD 2 2. RÅDANDE SITUATION 3 3. FÖRSLAG I TEMAPLANERINGEN. 6 3.1 GENERELLA MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGVILLKOR 6 3.2 SKILLNADER I BYARNA FÖR MARKANVÄNDNINGEN OCH BYGGVILLKOREN FÖR BOSTADSOMRÅDENA

Läs mer

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96

Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96 99 Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte Örjan Jonsson JK92J96 100 Inledning Den historiska bakgrunden av den odlade jorden karaktäriseras aven stark uppsplittring mellan olika delägare

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19 o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 2 (okt-dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Minnet av estlandssvenskarna i byn Apelka (Vippal)

Minnet av estlandssvenskarna i byn Apelka (Vippal) Tartu Universitetet Filosofiska fakultetet Avdelning för skandinavistik Siim Sutt Minnet av estlandssvenskarna i byn Apelka (Vippal) Diplomuppsats Handledare: Mart Kuldkepp Tartu 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,

Läs mer

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Hans-Georg Wallentinus Den 4 december 1861, var en onsdag och en vacker vinterdag med några minusgrader. Jan Ersson i Wäsby, i f.d. Garns socken, vaknade till

Läs mer

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

IW Flerspråkighet, identitet och lärande IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Djäkneboda byaplan 2006

Djäkneboda byaplan 2006 Bakgrund: Djäkneboda byaplan 2006 -Erbjudande i april 2005 om att delta i projektet Kompetenscirkeln med uppdrag att skapa en Byaplan Idégrupp startades -Deltog i projektträff i juni 2005 i Sikeå -Arbetet

Läs mer

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999 BALKANKONFLIKTEN KRIGEN 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien (1991-1995) 3. Bosnien - Hercegovina(1992-1995) Övrigt: Kosovo (1998-1999) Bombningar av Nato1995, 1999 DEN MODERNA HISTORIEN 1980 1989 1991-92 1995

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Makars pensionsrättigheter

Makars pensionsrättigheter Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1

Läs mer

Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i

Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i Böcker Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i historiens töcken. I Trolles jordabok finns år 1481 en anteckning om "Leenbörke".

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Modig och stark - eller ligga lågt

Modig och stark - eller ligga lågt Lena Kåreland (red.) Modig och stark - eller ligga lågt Skönlitteratur och genus i skola och förskola Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet nr 87 Natur och Kultur Innehåll Inledning 9 (Lena Kåreland)

Läs mer

Romanen som vardagsvara

Romanen som vardagsvara Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning

Läs mer

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012 -research SKOP genomför regelbundna undersökningar bland invånarna i Göteborgs stad. Mellan den 16 och intervjuade 5 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten redovisas i denna rapport som i SKOP:s

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Äldres flyttmönster i Göteborg

Äldres flyttmönster i Göteborg Äldres flyttmönster i Göteborg Ett material från delprojektet Öka kunskapen inom Äldres boende 2 - en handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Arbetsgrupp: Samhällsanalys och statistik,

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Åsa Burström Universitetssjuksköterska, Doktorand vid Karolinska institutet Handledare: Maria Öjmyr Joelsson Ewa-Lena Bratt

Läs mer

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden

Läs mer

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015 Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Lokalförsörjningsplan

Lokalförsörjningsplan Bilaga 5.4 Avdelningen för ekonomi och Sida 1 (5) styrning 2016-03-14 Lokalförsörjningsplan 2017-2019 Bilaga 5.4 Teknisk beskrivning av befolknings- och elevantalsprognos Behovsanalysen grundar sig på

Läs mer

Nycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad

Nycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad Nycklar för lyckad integration genom idrott Krister Hertting 2017-02-14 Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad Presentationens upplägg Bakgrund: Vad säger idrottsrörelsen och forskningen? Ett par inblickar

Läs mer

Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän

Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän GOTARC SERIES B. GOTHENBURG ARCHAEOLOGICAL THESES No. 38 COAST TO COAST-BOOKS No. 14 Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän Robert Hernek Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer.

I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer. Linda Jervik Steen Systemutvärdering 1 (7) Metodbilaga I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer. Enkätundersökningen

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Förskolan Månstugan Hjulsta Backar 3-5

Förskolan Månstugan Hjulsta Backar 3-5 Stockholms stad Förskoleundersökning Förskolan Månstugan Hjulsta Backar - -- Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande resultat

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer