Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige

Transkript

1 PM till slutseminarium den 24 oktober 2012 Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige Cecilia Ljung Övergången till kristendomen innebar genomgripande samhällsförändringar vilka drastiskt kom att omforma begravningstraditionen, liksom människors förhållande till sina döda släktingar. Detta avspeglas bland annat i runstenstraditionen. I fokus för avhandlingen står de tidigkristna gravmonumenten (s.k. Eskilstunakistor) vilka genom inskrifter och ornamentik nära knyter an till runstenarna. Att runstenar och tidigkristna gravmonument har många beröringspunkter och att de kan betraktas som delar av samma tradition har uppmärksammats tidigare, men konsekvenserna av denna ståndpunkt har inte undersökts på allvar. En grundläggande utgångspunkt för arbetet är därför att analysera gravmonumenten som en integrerad del av en föränderlig runstenstradition. De tidigkristna gravmonumenten har i huvudsak studerats ur två perspektiv, ett religiöst och ett maktpolitiskt. I det senare har de främst betraktats som ideologiska markörer för kungar och/eller stormän, ofta i samband med riksbildningsprocessen. På senare tid har även återbruket av gravmonument aktualiserats. När jag påbörjade avhandlingsprojektet var huvudsyftet att belysa de tidigkristna gravmonumentens sociala sammanhang, men under arbetets gång har fokus allt mer glidit över till att studera dem i relation till kristnandeprocessen. Självklart är dessa perspektiv nära förbundna med varandra. Gravmonumenten utgör de äldsta bevarade kristna gravvårdarna i södra Mellansverige och de visar på förekomsten av kristna gravplatser, eller möjligen kyrkogårdar. Jag har därför arbetat utifrån hypotesen att gravmonumenten kan ses som uttryck för att en fastare kristen organisation etableras i undersökningsområdet. Syftet med avhandlingen är: att analysera de tidigkristna gravmonumenten med avseende på kronologi, samband och variation för att nå kunskap om gravplatserna där de uppfördes och därigenom tolka framväxten av ett nytt religiöst och maktpolitiskt landskap i brytpunkten mellan vikingatid och tidig medeltid att genom variationer i runstenstraditionen analysera förändringsprocesser i gravläggning och i förhållningssättet till minnet av de döda under denna tidsperiod Avhandlingen utgörs av en textdel och en katalogdel (se disposition). Under seminariet kommer jag främst att fokusera på de första två analysdelarna i avhandlingen. Del I utgörs av den grundläggande materialanalysen. Fokus ligger på kronologi samt regionala skillnader och samband mellan fyndplatserna med tidigkristna gravmonument. Vidare analyseras gravmonumentens förhållande till runstensresandet och gravskicksförändringar inom respektive region. Del II behandlar den enskilda fyndplasten mer i detalj med tyngdpunkt på dess religiösa och sociala sammanhang. Jag kommer mer indirekt att komma in på den avslutande analysdelen där fokus ligger på förändringar inom runstenstraditionen som sådan. Varmt välkomna! 1

2 Disposition Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige Avhandlingsdel Förord 1. Inledning 2. Syfte 3. Presentation av undersökningsmaterialet 3.1. Kärt barn har många namn: Terminologi 3.2. Definition 3.3. Avgränsning i tid och rum 3.4. Inventering och katalogens uppbyggnad 4. Källkritiska aspekter 4.1. Fyndkontexter 4.2. Representativitet 4.3. Återbruk 5. Forskningshistorisk översikt 6. Avstamp 6.1. Kristnandeprocessen 6.2. Det senvikingatida gravskicket 6.3. Träkyrkor 6.4. Social dynamik: kungar och stora män? 7. Teoretiska avväganden 8. Ornamentik, kronologi och datering 8.1. Diskussion kring stilistisk datering 8.2. Regionalitet och kronologi 8.3. Kommentarer till bedömning av undersökningsmaterialet Analysdel I: Grundläggande materialanalys 9. Samband, variation och regional kontext 10. Östergötland Fyndplatser och dateringar Grupp 1 Grupp 2 Grupp Fyndplatsernas inbördes relation De tidigkristna gravmonumenten i relation till det östgötska runstensresandet Övergångstidens gravskick i Östergötland Sammanfattning 11. Västergötland Fyndplatser och dateringar 2

3 Husaby Kållands Råda Häggesled Fyndplatsernas inbördes relation De tidigkristna gravmonumenten i relation till det västgötska runstensresandet Övergångstidens gravskick i Västergötland Sammanfattning 12. Södermanland Eskilstunakistan Fyndplatser och dateringar Eskilstuna Rekarnebygden Fyndplatsernas inbördes relation De tidigkristna gravmonumenten i relation till det södermanländska runstensresandet Övergångstidens gravskick i Södermanland Sammanfattning 13. Närke Fyndplatser och dateringar Fyndplatsernas inbördes relation De tidigkristna gravmonumenten i relation till det närkingska runstensresandet Övergångstidens gravskick i Närke Sammanfattning 14. Småland Fyndplatser och dateringar Fyndplatsernas inbördes relation De tidigkristna gravmonumenten i relation till det närkingska runstensresandet Övergångstidens gravskick i Småland Sammanfattning 15. Öland Kyrkogårdsmonument och den öländska runstenstraditionen Fyndplatser och dateringar Köpingsvik och Hulterstad Fyndplatsernas inbördes relation De tidigkristna gravmonumenten i relation till det öländska runstensresandet Övergångstidens gravskick på Öland Sammanfattning 16. Utblick: Mälardalen och Gotland 17. Sammanfattning del I Analysdel 2: De tidigkristna gravmonumentens religiösa och sociala sammanhang 18. De tidigkristna gravmonuments tidmässiga och regionala sammanhang 3

4 19. Tidigkristna gravmonumenten, kristnandeprocessen och kyrklig organisation 20. Gravplatsernas utformning Vad kan man säga om gravplatsernas rumsliga organisation? Stora kyrkogårdar eller privata gravplatser Till frågan om träkyrkor 21. Likheter, skillnader och variabilitet en jämförande analys mellan ett antal fyndplaster med tidigkristna gravmonument 22. Den sociala bakgrunden Ägodomäner och storgårdar Social kontinuitet diskontinuitet Tidigkristna gravmonument som uttryck för elitära nätverk 22. Sammanfattning del II Analysdel 3: En föränderlig runstenstradition 23. En flexibel runstenstradition: uttryck för kontinuitet och förändring 24. Köns- och familjerelationer på runristade monument från 1000-talet 24. Början till slutet 25. Sammanfattning III 26. Slutord Summary Referenser Katalogdel 1. Inledning: Katalogens uppbyggnad För varje post (häll, fragment) i katalogen redovisas förutom foto/avbildning följande: 1. Löpnummer 2. Id (Fyndplats + nummer) 3. Signum i SRI/Samnordisk runtextdatabas 4. Andra identifikationsnummer/inventarienummer etc. 5. Ort 6. Socken 7. Landskap 8. Rekonstruktion (liggande häll/lockhäll, gavelhäll, sidohäll, oklart) 9. Status (Förkommen eller ej) 10. Antal fragment 11. Stensort 12. Fyndomständigheter 13. Nuvarande placering 4

5 14. Inskrift 15. Transkribering 16. Läsning 17. Anmärkning 18. Källa 19. Storlek 20. Antal ristade sidor 21. Färgspår 2. Närke Inledande text, sedan redovisas 4 fyndplatser och 9 fynd 3. Småland Inledande text, sedan redovisas 7 fyndplatser och 20 fynd 4. Södermanland Inledande text, sedan redovisas 13 fyndplatser och 27 fynd 5. Västergötland Inledande text, sedan redovisas 12 fyndplatser och 60 fynd 6. Öland Inledande text, sedan redovisas 7 fyndplatser och 123 fynd 7. Östergötland Inledande text, sedan redovisas 40 fyndplatser och 353 fynd Referenser 5