Äter till släktens mark?

Transkript

1 Sigrid Hedin Äter till släktens mark? En Studie av markäterlämningen i Estlands svenskbygder efter Sovjetunionens sammanbrott Uppsala 2003

2 INNEHÄLLSFÖRTECKNING Förord 9 Geografiska perspektiv pä Svenskestland - En introduktion 11 1 Inledning 15 Kommunismens fall i Central- och Osteuropa 15 Estlands svenskar - en etnisk minoritet i restitutionsprocessen 17 Avhandlingens syfte 18 Avhandlingens frägeställningar 19 Avhandlingens disposition 21 2 Metod och material 23 De genomförda undersökningarna 23 Steg I Registersammanställningen 24 Steg II - Enkätundersökningen 25 Steg III - Intervjuundersökningen 25 3 Marken och människorna 27 Mark och äganderätt 27 Äganderätten i praktiken 29 Markägande som maktfaktor 30 Mark som produktions- och kapitalform 31 Markägandets sociala aspekt - ekonomiska och icke-ekonomiska värden 32 Mark som plats 33 "Markägarstilar" - markägare och markanvändningen 36 Människan, markägandet och landskapet 39 Markäterlämningen, markvärden och markägarstilar 41 4 Förändrat markägande i Central- och Osteuropa 43 Jordreform -förändrat markägande 43 Jordreformer i Central- och Osteuropa under 1900-talet 44 Etniska minoriteter i Central- och Osteuropa 46 Privatisering - en överföring av statliga tillgängar 47 Olika satt att överföra egendom 48 Reprivatisering och restitution 49 Kritik mot restitutionen 50

3 Markprivatiseringen i Central- och Osteuropa och före detta Sovjetunionen 50 Markprivatiseringen - en komplicerad process 52 Avkollektiviseringen i Central- och Osteuropa och före detta Sovjetunionen.53 Resultat av avkollektiviseringen 54 Avkollektivisering och markprivatisering 55 5 Markprivatiseringen i Estland 57 Tysk ordensstat och svensk östersjöprovins 57 Under ryskt herravälde och balttysk dominans 57 Självständighetstiden och jordreformen Den första sovjetockupationen 59 Kolchosvären Sovjetrepubliken Estland 61 Privata jordbruk blir tillätna Lagen om egendomsreform i juni Jordreformen i Oktober 1991 och jordbruksreformen i mars Motiven bakom privatiseringslagarna 65 Ansvarsfördelningen vid genomförandet av markäterlämningen 66 Resultaten av markprivatiseringen i Estland 67 Resultaten av jordbruksprivatiseringen i Estland 69 6 Estlands svenskbygder dess invänare och ägoförhällanden 73 Jordägoförhällanden i svenskbygderna 73 Estlands svenskar under mellankrigstiden 74 Överflyttningen till Sverige 76 Livet i moderlandet Sverige 79 Utvecklingen i svenskbygderna under sovjettiden 81 7 Markäterlämningens omfattning i svenskbygderna 85 Metod och material 85 Fastighetsstrukturen i svenskbygderna i slutet av 1930-talet 86 Markäterlämning i svenskbygderna under 1990-talet 88 Nargö - militäromräde under sovjettiden 88 Rägöarna - problematisk markäterlämningsprocess 89 Vippal/Korkis - tidigare blandbygd 91 Nuckö och Rickul - blandomräde och svenskomräde 91 Ormsö - total utflyttning av svenskar 92 Runö - bonderepubliken i Rigabukten 95 Fastighetsstrukturen de äterlämnade fastigheternas anta] och storlek.. 96 Äterlämningens omfattning i de olika bygderna 98 Förklaringsmodell till äterlämning av fastigheter 100 Den beroende variabeln: Ar fastigheten äterlämnad eller inte? 100 Oberoende variabel 1: Fastighetens areal under 1930-talet - stör eller liten?...100

4 Oberoende variabel 2: Etnicitet - svensk eller icke-svensk? 100 Oberoende variabel 3: Vilken betydelse har avständet till havet? 101 Sambandet mellan de oberoende variablerna och den beroende variabeln Resultat frän multivariat analys av variablerna 103 Sammanfattande slutsatser Hur ser de "nygamla" markägarna pä markäterlämningen? Enkätens syfte och utformning 107 Urval av respondenter 108 Svarsfrekvens 109 Bortfallsanalys 110 Bearbetning av enkäterna Fastigheten och attityder till markäterlämningen 111 Fä markägare i utlandet har äterfätt hus 111 Orsaker till att all ätersökt mark inte har äterlämnats 112 Varierad kontakt med estländska myndigheter 114 Markäterlämningen - problem eller glädjeämne? 116 Fä ängrar markätertagandet och fä skulle ha agerat annorlunda 119 Sammanfattning Skäl till att äterta mark i Estlands svenskbygder 122 Uppgifter om markägarna 122 Rangordning av motiv för att ansöka om äterlämning av egendom 123 Positiva intryck av att äterfä mark 126 Sammanfattning Nyttjande av fastigheten 131 Fastlandsomräden med relativt hög aktivitet bland markägarna i Estland Omräden med begränsad aktivitet bland markägarna 134 Vistelsetid pä fastigheten hittills 135 Fastlandsomräden - varierad framtida användning 137 Öarna - rekreation dominerar som framtida användning 140 Sommaren - huvudsaklig ärstid för vistelsen 141 Sammanfattning Sammanfattande slutsatser Markäterlämningen belyst genom utvecklingen i fern byar Intervjuernas syfte och utformning 147 Urval av intervjupersoner 147 Intervjuernas genomförande 148 Registrering, bearbetning och analys av intervjuerna Introduktion av fallstudiebyarna 153 Gutanäs 153 Klottorp 155 Spitham 156

5 Apelka 157 Brask Intervjuer med markägare 161 överflyttningen 162 Utvecklingen under efterkrigstiden 168 Markäterlämningen 173 Fastigheternas användning och framtiden Intervjuer med dem som inte har ätertagit mark 190 Överflyttningen 190 Utvecklingen under efterkrigstiden 192 Intresse för äterlämning har funnits Sammanfattande slutsatser Markäterlämningen och framtiden i Estlands svenskbygder 203 Längsamt genomförande av markäterlämningen, 203 Äterlämningens resultat 204 Begränsad användning av äterlämnad mark 205 Markens begränsade ekonomiska värde 207 Markens icke-ekonomiska värde 208 Markvärden och markägarstilar 209 Markäterlämningen och landskapet 211 Avslutning 212 Summary 217 Käll-och litteraturförteckning 231 Bilaga 1 Frägor till representanter pä läns- och kommunal nivä i Estland samt frän hembygdsföreningar i Sverige 246 Bilaga 2 Variabelkodning för avständ till havet 247 Bilaga 3 Introduktionsbrev till enkät 248 Bilaga 4 Enkät angäende markäterlämningen i Estland 249 Bilaga 5 Intervjuguide markägare 256 Bilaga 6 Intervjuguide "icke-markägare" 261 Figurförteckning 1.1 Estlands svenskbygder pä 1930-talet Den registrerade markens fördelning pä olika ägare i början av är Antal äterlämnade avstyckade fastigheter Markägare bosatta i utlandets främsta motiv för att ansöka om äterlämning avfastighet Markägare bosatta i Estlands främsta motiv för att ansöka om äterlämning avfastighet 125

6 8.4.1 Antal hektar som markägare bosatta i Estland har odlat Ärtal för permanent bosättning pä fastigheten Antal hektar som markägare bosatta i Estland avser odla i framtiden Planerad ärstid för vistelse Lägen för fallstudiebyarna Gutanäs, Klottorp och Spitham i Nuckö kommun Lägen för fallstudiebyarna Apelka och Brask i Padis kommun Fastigheter i Gutanäs i slutet av 1930-talet Fastigheter i Gutanäs i början av 2000-talet Fastigheter i Apelka i slutet av 1930-talet Fastigheter i Apelka i början av 2000-talet 159 Tabellförteckning 2.1 Uppläggning av undersökningarna av markäterlämningen i Estlands svenskbygder Markens betydelse för markägaren enligt Lindeborg och Westholm Kännetecken för markägarstilarna enligt Stenseke Markens betydelse för markägarna samt deras markägarstilar Svenskar i Estland enligt folkräkningen I Estland kvarblivna och till Sverige anlända estlandssvenskar under ären Antal fastigheter och deras areal i hektar enligt 1930-talets fastighetsregister Antal enskilt ägda fastigheter och deras areal i hektar enligt 1930-talets fastighetsregister Antal äterlämnade ursprungsfastigheter och deras areal Avstyckningarnas antal och areal Äterlämnade fastigheter i förhällande till 1938 ärs enskilt ägda fastigheter Beskrivning av de oberoende variablerna Sambandet mellan fastigheternas storlek 1938 och andelen äterlämnade fastigheter Sambandet mellan etnicitet och andelen äterlämnade fastigheter Sambandet mellan avständ till havet och andelen äterlämnade fastigheter Parameterberäkningar Andel äterlämnad fastigheter jämfört med logitmodellens förväntade andel Svarsfrekvens fördelat pä omräde Orsaker till att hus inte har äterlämnats Andel markägare som har äterfätt all mark de ansökt om Anledningar till att all ätersökt mark inte har äterlämnats Svarens fördelning i procent för pästäendet: "Kontakten med estländska

7 myndigheter (t ex kommun, länsstyrelse, lantmäteri) angäende äterlämning av mark/hus har fungerat bra!" Kommentarer till frägan hur kontakten med estländska myndigheter fungerat Svarens fördelning i procent beträffande pästäendet "Äterlämningen av mark/hus har hittills inneburit mer problem an glädjeämnen!" Problem som markäterlämningen har inneburit Markägarnas syn pä sitt agerande Antal delägare per fastighet Kommentarernas fördelning för vad som har varit bra med att äterfä mark Användning av fastigheterna hittills Vistelsetid hittills pä fastigheten i procent Planerad användning av fastigheterna Planerad vistelsetid pä fastigheten i procent Antal intervjuer Intervjuundersökningens temata Antal invänare och befolkningssammansättning i de undersökta byarna vid mitten av 1930-talet Fastighetsstrukturen i slutet av 1930-talet och markäterlämningen i byarna De intervjuade markägarnas älder De intervjuade "icke-markägarnas" älder Jämförelse mellan de olika byarna Markens betydelse för markägarna samt deras markägarstilar 210