"Att blotta vem jag är"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""Att blotta vem jag är""

Transkript

1 Namn och samhälle 23 "Att blotta vem jag är" Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige MÄRIT FRÄNDÉN UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET Uppsala 2010

2 Innehåll Tabeller och figurer 12 Tabeller 12 Figurer 14 Förkortningar 15 Förord 17 1 Inledning Bakgrund, syfte, frågeställningar och avgränsningar Avhandlingens disposition Något om släktnamnsutvecklingen i Sverige Framväxten av ett släktnamnssystem Namnlagar, namnförslagsböcker och släktnamnsbyten Termer och begrepp Namnterminologi Forskningsetik Den egna forskarrollen 32 2 Samiska samhällsförhållanden och möjlig betydelse for namnskicket Bakgrund De samiska språken Majoritetssamhällets syn på samisk etnicitet Kulturhierarkisering och skallmätningar "Lapp skall vara lapp" Rasism och rashygien Rennäringen Tvångsförflyttningar Från skam till stolthet Diskriminering av samer i dagens Sverige Vem är same? Inomsamisk etnicitetsproblematik Hur många samer finns det i Sverige? Samiska giftermålsmönster Sammanfattande diskussion 54

3 3 Tidigare forskning om samiskt tillnamnsskick Behovet av källkritik Författarnas perspektiv Uppgifter från skilda områden och tider Namnförekomst och namnformer i skriftliga källor Parentonymika Binamn Förekomst av ärftliga namn Litteraturens uppgifter om ärftliga namn Uppgifter om släktnamnsbruk Uppgifter om tillnamnens typologi och språktillhörighet Gifta kvinnors tillnamn Uppkomsten av ett system med ärftliga släktnamn Sammanfattande diskussion Parentonymika och sekundärpatronymika Binamn och släktnamnsframväxt Släktnamnstypologi Ett inhemskt släktnamnssystem? 85 4 Teoretiska utgångspunkter och exempel på tillämpningar Namn Namn och appellativ Namns olika funktioner Markerade/omarkerade namn Namnbyten Identitet och etnicitet Identitet Etnicitet Etniska markörer Stigma Assimilering Revitalisering Hur namn och etnicitet kan samverka Namn och etnicitet i förhållande till namnbäraren själv Namn och etnicitet i förhållande till den egna gruppen Namn och etnicitet i förhållande till det omgivande samhället Personnamn som nationella symboler Sammanfattande diskussion Material och metod Släktnamn hos dagens svenska samer Den samiska röstlängden Kategorisering av släktnamn 124

4 5.1.3 Behandlingen av mellannamn och dubbelnamn Behandlingen av stavningsvarianter Byten till nybildade släktnamn Metodproblematik Vald metod och valt material För- och nackdelar med den använda metoden Namnklassificering Referensundersökning: Släktnamnsbyten hos befolkningen som helhet Antagande av samiskt markerade släktnamn PRV-material för perioden Folkbokföringsmaterial från december Intervjuundersökning Släktnamn hos dagens svenska samer Släktnamn i hela materialet Namn av olika kategorier Kombinationer av namn De mest frekventa namnen i materialet Släktnamn områdesvis Torne lappmark Lule lappmark Norrbottenskusten Pite lappmark Lycksele lappmark Åsele lappmark och Västerbottenskusten Ångermanland-Medelpad Jämtland-FIärjedalen Övriga Sverige och övriga världen Sammanfattande diskussion Namnskicket i hela materialet Namnskicket områdesvis Svenska samers byten till nybildade släktnamn Släktnamnsbyten hos befolkningen som helhet Svenska samers byten till nybildade släktnamn Bortbytta namn Antagna namn Namnbytesmönster Namnbytenas geografiska fördelning Motiveringar till namnbyten Namnbytarnas yrkesangivelser Fallstudie: Antagandet av ett samiskt släktnamn år Svenska samers byten till nybildade släktnamn

5 7.3.1 Bortbytta namn Antagna namn Namnbytesmönster Namnbytenas geografiska fördelning Motiveringar till namnbyten Sammanfattande diskussion Felkälla vid urvalet Namnbytesmönster under hela perioden Namnbytenas geografiska fördelning Namnbytarnas yrkesangivelser Motiveringar under hela perioden Namnbildning Antagande av samiskt markerade släktnamn PRV-material för perioden Stavningsändringar Förenklingar av dubbelnamn Egentliga namnbyten Folkbokföringsmaterial från december Intervjuundersökning Informanternas bakgrund och namnhistoria Informanternas syn på etnicitet Reaktioner på namnbytet Reaktioner på namnet Släktnamnets tradition Släktnamnet som etnisk markör Sammanfattande diskussion "Nä men du kan ju inte vara same." Fördomar, okunskap och autenticitetsproblematik "Kommer mina barn att räknas som samer?" Att föra etniciteten vidare "Vad roligt att ni vågar." Att ta steget till ett nytt namn "En av oss." Namnet som etnisk markör inom den egna gruppen "Det är ju alltid till att stava." Ett samiskt namn i majoritetssamhället "En lite sådär politisk del också." Namnbytet som manifestation "Att så många som möjligt ska heta det i framtiden också." Namnet som kulturarv Sammanfattning och övergripande diskussioner Sammanfattning Tillvägagångssätt för undersökningarna 243

6 9.2.1 Val av inriktning Val av material och metoder Val av teoretiska utgångspunkter Resultat, teori och bakgrund: försök till syntes Hur avhandlingens delar samverkar Namnskickets förändring över tiden Drivkrafter för namnbyten Släktnamn som etniska markörer De "utländska" inhemska namnen Avhandlingens vetenskapliga bidrag Framtida forskningsuppgifter Slutord 260 Summary 262 Tjoahkkåjgäsos 265 Coahkkåigeassu 268 Appendix: Litteraturuppgifter om enskilda släktnamn 271 Käll- och litteraturförteckning 300 Otryckta källor 300 Tryckta källor 302

Namn och samhälle 23

Namn och samhälle 23 Namn och samhälle 23 Namn och samhälle 23 Att blotta vem jag är Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920 2009 MÄRIT FRÄNDÉN Uppsala 2010 Dissertation presented at Uppsala University

Läs mer

Relationer i ett samiskt samhälle

Relationer i ett samiskt samhälle Sami dutkan Samiska studier Sami Studies 2 Skriftserie om sam ernås språk, kultur och samhälle utgiven av Sami dutkan Samiska studier vid Umeå universitet Åsa Nordin Relationer i ett samiskt samhälle En

Läs mer

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Innehåll Förord 15 1. Företags retorik och företags ansvar 17 Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Analysens utgångspunkter 20 Disposition 23 2. Marknad och politik företags retorik om ansvar i en

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Romanen som vardagsvara

Romanen som vardagsvara Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning

Läs mer

Matris - Identitet & livsstil

Matris - Identitet & livsstil Matris - Identitet & livsstil Historia Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och slinjer (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och

Läs mer

Såsom skäl få vi framföra

Såsom skäl få vi framföra UPPSALA UNIVERSITET MAGISTERUPPSATS, 15 hp Institutionen för nordiska språk Masterprogram i svenska, vt -18 Johan Hedberg Såsom skäl få vi framföra En studie av motiveringar till släktnamnsbyten i Sverige

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Svenska kyrkans primas

Svenska kyrkans primas ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 47 Klas Hansson Svenska kyrkans primas Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914-1990 Summary The Primate of the Church of Sweden The

Läs mer

Begriplig EU-svenska?

Begriplig EU-svenska? SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen

Läs mer

Samhällskunskap/Identitet

Samhällskunskap/Identitet Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 2013-11-22 Till regeringen Justitiedepartementet SOU 2013:35 En ny lag om personnamn (Ju2013/4023/L2) Patentbesvärsrätten (PBR), som har anmodats att yttra sig

Läs mer

En blomstrande marknad

En blomstrande marknad Inger Olausson En blomstrande marknad Handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Carlssons Innehåll Förord 11 DEL 1 Inledning

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

IW Flerspråkighet, identitet och lärande IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:

Läs mer

Det finns tre typer av personnamn; förnamn, mellannamn och efternamn. Här beskriver vi hur du går tillväga när du vill förändra ditt namn.

Det finns tre typer av personnamn; förnamn, mellannamn och efternamn. Här beskriver vi hur du går tillväga när du vill förändra ditt namn. Att byta namn Ett namn kan betyda så mycket. Det är en del av vår identitet. Tur då att vi har möjlighet att förändra våra namn. Läs här om de möjligheter som finns när det gäller namnbyte. Att byta namn

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss En ny lag om personnamn Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 april 2016 Morgan Johansson Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5

Läs mer

2

2 2 3 4 5 1.1. BAKGRUND: Gruvan tvingar staden att flytta 6 Bild 1. Karta över Sverige med Kiruna och Gällivare markerat. 1.2. SYFTE 1.3. PROBLEMFORMULERING: Hållbar stadsutveckling 7 8 9 1.4. FRÅGESTÄLLNINGAR

Läs mer

Mellan akademi och kulturpolitik

Mellan akademi och kulturpolitik Andreas Åkerlund Mellan akademi och kulturpolitik Lektorat i svenska språket vid tyska universitet 1906-1945 Zusammenfassung: Zwischen Akademie und Kulturpolitik Lektorate der schwedischen Sprache an deutschen

Läs mer

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019 Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019 Schema och instruktioner Schema: 26 september: Inlämning av texter till lärarna senast kl. 16. Internat 1: 3 oktober

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av namnlagen. Dir. 2009:129. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

Kommittédirektiv. En översyn av namnlagen. Dir. 2009:129. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Kommittédirektiv En översyn av namnlagen Dir. 2009:129 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk kommitté ska se över namnlagen (1982:670) och ta

Läs mer

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.

Läs mer

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA ORSI HUSZ Drömmars värde Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA Innehåll Förord 9 Del I Inledning 1. INLEDNING 15 Övergripande frågor 16 Det empiriska materialet:

Läs mer

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn

Läs mer

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

SOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss Betänkande av utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet Dnr: A2012/3701/DISK

SOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss Betänkande av utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet Dnr: A2012/3701/DISK 2013-05-23 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm (2 ex på papper) (epost till a.registrator@regeringskansliet.se och a.disk@regeringskansliet.se) SOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss Betänkande

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Efter namnet kommer efternamnet men vems?

Efter namnet kommer efternamnet men vems? UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats Institutionen för nordiska språk Nordiska språk C, Ht 2010 Emelie Högberg Bräcksta 76 743 93 Vattholma Efter namnet kommer efternamnet men vems? En studie över val av efternamn

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

DAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4.

DAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4. DAGORDNING Sametingets kulturråd Den 26-27 februari 2009, Kiruna 1. Mötets öppnande 2. Dagordning 3. Val av justerare 4. Ekonomi 5. Fördelning av Samefondsmedel 6. Fördelning av projektbidrag 7. Anhållan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital Anna-Karin Tötterman Kommunikationsdimensionen i socialt kapital En studie av informationsdelning, förtroende t>ch social identitet vid en universitetsfakultet Åbo 2008 INNEHALLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Religionsfrihetens rättsliga ramar

Religionsfrihetens rättsliga ramar Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG Innehållsförteckning 1 Ingång 13 1.1 Om ämnet 13 1.2 Syfte och avgränsning 15 1.2.1 Syfte

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE. Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE

BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE. Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE Psalm - kön - kyrka Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en

snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en INNEHÅLL Dell FÖRHISTORIA il Såpmi 11 Komsakulturen 11 Skandinaviens urinvånare 12 Språkhistoria 13 SAMER FRÅN DE ÄLDSTA TIDERNA 15 De äldsta

Läs mer

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet

Läs mer

BOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD

BOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS 17 BOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD Sven-Donald Hedman Institutionen för arkeologi och samiska studier

Läs mer

Att anta utmaningen Föräldrar och skolan i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz. Fil. dr. i pedagogik språklärare/f.d.

Att anta utmaningen Föräldrar och skolan i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz. Fil. dr. i pedagogik språklärare/f.d. Att anta utmaningen Föräldrar och skolan i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz Fil. dr. i pedagogik språklärare/f.d. rektor/forskare 1 Skolans/förskolans utmaningar Pedagogiska utmaningar såsom språkutveckling,

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem,

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social

Läs mer

Om dubbelnamn med Ann, Anna, Jan och Carl som förled i sverigesvenskt. tidningsmaterial från 1965 till 2012

Om dubbelnamn med Ann, Anna, Jan och Carl som förled i sverigesvenskt. tidningsmaterial från 1965 till 2012 Om dubbelnamn med Ann, Anna, Jan och Carl som förled i sverigesvenskt tidningsmaterial från 1965 till 2012 ÖSTRA FINLANDS UNIVERSITET Institutionen för främmande språk och översättningsvetenskap Svenska

Läs mer

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 2016-12-14 Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen lämnar härmed synpunkter på de delar av

Läs mer

Det mangreligiösa Sverige

Det mangreligiösa Sverige Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar

Läs mer

En ny lag om personnamn

En ny lag om personnamn En ny lag om personnamn Betänkande av Namnlagskommittén Stockholm 2013 SOU 2013:35 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Avhandling 2013 Forskning projekt vid Umeå universitet Medförfattare och handledare Lars Jacobsson, professor emeritus Mikael Sandlund, professor/överläkare Solveig Petersen, docent 25 000 i Sverige, 40

Läs mer

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola

Läs mer

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Stockholm i bottniska farvatten

Stockholm i bottniska farvatten NILS FRIBERG Stockholm i bottniska farvatten STOCKHOLMS BOTTNISKA HANDELSFÄLT UNDER SENMEDELTIDEN OCH GUSTAV VASA En historisk-geografisk studie i samarbete med INGA FRIBERG STOCKHOLMSMONOGRAFIER utgivna

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Att skriva teknisk ra r p a port r

Att skriva teknisk ra r p a port r Att skriva teknisk rapport Innan du börjar, fråga: Varför skriver jag rapporten: syfte, avsikt vad vill du uppnå? Vilka ska läsa den, omfattning, språk? Vad behöver de veta? Disposition Titelsida Inledande

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens

Läs mer

AKADEMISK KULTUR. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning. Redigerad av BRITTA LUNDGREN CARLSSONS

AKADEMISK KULTUR. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning. Redigerad av BRITTA LUNDGREN CARLSSONS AKADEMISK KULTUR Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning Redigerad av BRITTA LUNDGREN CARLSSONS Innehåll Förord 9 BRITTA LUNDGREN Akademin som kulturanalytiskt studieobjekt 11 EMMA HERNBORG "small

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6 Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6 Hem- och konsumentkunskap Ur syftet: I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet

Läs mer

Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD. Ville Jalkanen TFE, UmU

Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD. Ville Jalkanen TFE, UmU Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD Ville Jalkanen TFE, UmU 2017-04-20 1 Att skriva och presentera rapporter http://www.teknat.umu.se/digitalassets/50/50357_att_skriva_rapport_umth_klar.pdf

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Förslaget till den nya namnlagen. En kritisk granskning. Susanna Sköld Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Förslaget till den nya namnlagen. En kritisk granskning. Susanna Sköld Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Förslaget till den nya namnlagen En kritisk granskning Susanna Sköld 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015 Lennart Rohdin Linköping, 8 december 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992)

Läs mer

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Undervisning om nationella minoritetsspråk Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT. Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rätt att bära namn som förvärvats i en annan stat inom EES. Fredrik Ludwigs (Justitiedepartementet)

Rätt att bära namn som förvärvats i en annan stat inom EES. Fredrik Ludwigs (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Rätt att bära namn som förvärvats i en annan stat inom EES Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 juni 2011 Beatrice Ask Fredrik Ludwigs (Justitiedepartementet)

Läs mer

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001

Läs mer

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har

Läs mer

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen

Läs mer

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER. ANNORLUNDA En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 26 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER. Bakgrund Undersökningen är genomförd genom en webbaserad

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Måste alla heta som Svensson?

Måste alla heta som Svensson? Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster Mahmood Arai, Lena Schröder, Peter Skogman Thoursie och Anna Thoursie Mahmood Arai * Lena Schröder ** Peter Skogman Thoursie

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19 o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om personnamn; SFS 2016:1013 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens innehåll 1 I denna

Läs mer

Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun

Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun 1. Ortnamn 1.1 Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer