"Att blotta vem jag är"
|
|
- Per Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Namn och samhälle 23 "Att blotta vem jag är" Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige MÄRIT FRÄNDÉN UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET Uppsala 2010
2 Innehåll Tabeller och figurer 12 Tabeller 12 Figurer 14 Förkortningar 15 Förord 17 1 Inledning Bakgrund, syfte, frågeställningar och avgränsningar Avhandlingens disposition Något om släktnamnsutvecklingen i Sverige Framväxten av ett släktnamnssystem Namnlagar, namnförslagsböcker och släktnamnsbyten Termer och begrepp Namnterminologi Forskningsetik Den egna forskarrollen 32 2 Samiska samhällsförhållanden och möjlig betydelse for namnskicket Bakgrund De samiska språken Majoritetssamhällets syn på samisk etnicitet Kulturhierarkisering och skallmätningar "Lapp skall vara lapp" Rasism och rashygien Rennäringen Tvångsförflyttningar Från skam till stolthet Diskriminering av samer i dagens Sverige Vem är same? Inomsamisk etnicitetsproblematik Hur många samer finns det i Sverige? Samiska giftermålsmönster Sammanfattande diskussion 54
3 3 Tidigare forskning om samiskt tillnamnsskick Behovet av källkritik Författarnas perspektiv Uppgifter från skilda områden och tider Namnförekomst och namnformer i skriftliga källor Parentonymika Binamn Förekomst av ärftliga namn Litteraturens uppgifter om ärftliga namn Uppgifter om släktnamnsbruk Uppgifter om tillnamnens typologi och språktillhörighet Gifta kvinnors tillnamn Uppkomsten av ett system med ärftliga släktnamn Sammanfattande diskussion Parentonymika och sekundärpatronymika Binamn och släktnamnsframväxt Släktnamnstypologi Ett inhemskt släktnamnssystem? 85 4 Teoretiska utgångspunkter och exempel på tillämpningar Namn Namn och appellativ Namns olika funktioner Markerade/omarkerade namn Namnbyten Identitet och etnicitet Identitet Etnicitet Etniska markörer Stigma Assimilering Revitalisering Hur namn och etnicitet kan samverka Namn och etnicitet i förhållande till namnbäraren själv Namn och etnicitet i förhållande till den egna gruppen Namn och etnicitet i förhållande till det omgivande samhället Personnamn som nationella symboler Sammanfattande diskussion Material och metod Släktnamn hos dagens svenska samer Den samiska röstlängden Kategorisering av släktnamn 124
4 5.1.3 Behandlingen av mellannamn och dubbelnamn Behandlingen av stavningsvarianter Byten till nybildade släktnamn Metodproblematik Vald metod och valt material För- och nackdelar med den använda metoden Namnklassificering Referensundersökning: Släktnamnsbyten hos befolkningen som helhet Antagande av samiskt markerade släktnamn PRV-material för perioden Folkbokföringsmaterial från december Intervjuundersökning Släktnamn hos dagens svenska samer Släktnamn i hela materialet Namn av olika kategorier Kombinationer av namn De mest frekventa namnen i materialet Släktnamn områdesvis Torne lappmark Lule lappmark Norrbottenskusten Pite lappmark Lycksele lappmark Åsele lappmark och Västerbottenskusten Ångermanland-Medelpad Jämtland-FIärjedalen Övriga Sverige och övriga världen Sammanfattande diskussion Namnskicket i hela materialet Namnskicket områdesvis Svenska samers byten till nybildade släktnamn Släktnamnsbyten hos befolkningen som helhet Svenska samers byten till nybildade släktnamn Bortbytta namn Antagna namn Namnbytesmönster Namnbytenas geografiska fördelning Motiveringar till namnbyten Namnbytarnas yrkesangivelser Fallstudie: Antagandet av ett samiskt släktnamn år Svenska samers byten till nybildade släktnamn
5 7.3.1 Bortbytta namn Antagna namn Namnbytesmönster Namnbytenas geografiska fördelning Motiveringar till namnbyten Sammanfattande diskussion Felkälla vid urvalet Namnbytesmönster under hela perioden Namnbytenas geografiska fördelning Namnbytarnas yrkesangivelser Motiveringar under hela perioden Namnbildning Antagande av samiskt markerade släktnamn PRV-material för perioden Stavningsändringar Förenklingar av dubbelnamn Egentliga namnbyten Folkbokföringsmaterial från december Intervjuundersökning Informanternas bakgrund och namnhistoria Informanternas syn på etnicitet Reaktioner på namnbytet Reaktioner på namnet Släktnamnets tradition Släktnamnet som etnisk markör Sammanfattande diskussion "Nä men du kan ju inte vara same." Fördomar, okunskap och autenticitetsproblematik "Kommer mina barn att räknas som samer?" Att föra etniciteten vidare "Vad roligt att ni vågar." Att ta steget till ett nytt namn "En av oss." Namnet som etnisk markör inom den egna gruppen "Det är ju alltid till att stava." Ett samiskt namn i majoritetssamhället "En lite sådär politisk del också." Namnbytet som manifestation "Att så många som möjligt ska heta det i framtiden också." Namnet som kulturarv Sammanfattning och övergripande diskussioner Sammanfattning Tillvägagångssätt för undersökningarna 243
6 9.2.1 Val av inriktning Val av material och metoder Val av teoretiska utgångspunkter Resultat, teori och bakgrund: försök till syntes Hur avhandlingens delar samverkar Namnskickets förändring över tiden Drivkrafter för namnbyten Släktnamn som etniska markörer De "utländska" inhemska namnen Avhandlingens vetenskapliga bidrag Framtida forskningsuppgifter Slutord 260 Summary 262 Tjoahkkåjgäsos 265 Coahkkåigeassu 268 Appendix: Litteraturuppgifter om enskilda släktnamn 271 Käll- och litteraturförteckning 300 Otryckta källor 300 Tryckta källor 302
Namn och samhälle 23
Namn och samhälle 23 Namn och samhälle 23 Att blotta vem jag är Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920 2009 MÄRIT FRÄNDÉN Uppsala 2010 Dissertation presented at Uppsala University
Läs merRelationer i ett samiskt samhälle
Sami dutkan Samiska studier Sami Studies 2 Skriftserie om sam ernås språk, kultur och samhälle utgiven av Sami dutkan Samiska studier vid Umeå universitet Åsa Nordin Relationer i ett samiskt samhälle En
Läs mer1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19
Innehåll Förord 15 1. Företags retorik och företags ansvar 17 Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Analysens utgångspunkter 20 Disposition 23 2. Marknad och politik företags retorik om ansvar i en
Läs merSAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Läs merRomanen som vardagsvara
Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning
Läs merMatris - Identitet & livsstil
Matris - Identitet & livsstil Historia Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och slinjer (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och
Läs merSåsom skäl få vi framföra
UPPSALA UNIVERSITET MAGISTERUPPSATS, 15 hp Institutionen för nordiska språk Masterprogram i svenska, vt -18 Johan Hedberg Såsom skäl få vi framföra En studie av motiveringar till släktnamnsbyten i Sverige
Läs merBYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering
GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET
Läs merSvenska kyrkans primas
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 47 Klas Hansson Svenska kyrkans primas Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914-1990 Summary The Primate of the Church of Sweden The
Läs merBegriplig EU-svenska?
SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen
Läs merSamhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Läs merBilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Läs merPATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062
PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 2013-11-22 Till regeringen Justitiedepartementet SOU 2013:35 En ny lag om personnamn (Ju2013/4023/L2) Patentbesvärsrätten (PBR), som har anmodats att yttra sig
Läs merEn blomstrande marknad
Inger Olausson En blomstrande marknad Handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Carlssons Innehåll Förord 11 DEL 1 Inledning
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merIW Flerspråkighet, identitet och lärande
IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:
Läs merDet finns tre typer av personnamn; förnamn, mellannamn och efternamn. Här beskriver vi hur du går tillväga när du vill förändra ditt namn.
Att byta namn Ett namn kan betyda så mycket. Det är en del av vår identitet. Tur då att vi har möjlighet att förändra våra namn. Läs här om de möjligheter som finns när det gäller namnbyte. Att byta namn
Läs merFolkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
Läs merTobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss En ny lag om personnamn Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 april 2016 Morgan Johansson Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merSchema för kursen integration och mångkulturell sociologi
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5
Läs mer2
2 3 4 5 1.1. BAKGRUND: Gruvan tvingar staden att flytta 6 Bild 1. Karta över Sverige med Kiruna och Gällivare markerat. 1.2. SYFTE 1.3. PROBLEMFORMULERING: Hållbar stadsutveckling 7 8 9 1.4. FRÅGESTÄLLNINGAR
Läs merMellan akademi och kulturpolitik
Andreas Åkerlund Mellan akademi och kulturpolitik Lektorat i svenska språket vid tyska universitet 1906-1945 Zusammenfassung: Zwischen Akademie und Kulturpolitik Lektorate der schwedischen Sprache an deutschen
Läs merTeoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019
Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019 Schema och instruktioner Schema: 26 september: Inlämning av texter till lärarna senast kl. 16. Internat 1: 3 oktober
Läs merKommittédirektiv. En översyn av namnlagen. Dir. 2009:129. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv En översyn av namnlagen Dir. 2009:129 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk kommitté ska se över namnlagen (1982:670) och ta
Läs merÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.
Läs merORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA
ORSI HUSZ Drömmars värde Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA Innehåll Förord 9 Del I Inledning 1. INLEDNING 15 Övergripande frågor 16 Det empiriska materialet:
Läs meren av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet
Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn
Läs merKropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Läs merTitel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner
Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merSOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss Betänkande av utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet Dnr: A2012/3701/DISK
2013-05-23 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm (2 ex på papper) (epost till a.registrator@regeringskansliet.se och a.disk@regeringskansliet.se) SOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss Betänkande
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merEfter namnet kommer efternamnet men vems?
UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats Institutionen för nordiska språk Nordiska språk C, Ht 2010 Emelie Högberg Bräcksta 76 743 93 Vattholma Efter namnet kommer efternamnet men vems? En studie över val av efternamn
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merDAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4.
DAGORDNING Sametingets kulturråd Den 26-27 februari 2009, Kiruna 1. Mötets öppnande 2. Dagordning 3. Val av justerare 4. Ekonomi 5. Fördelning av Samefondsmedel 6. Fördelning av projektbidrag 7. Anhållan
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merKommunikationsdimensionen i socialt kapital
Anna-Karin Tötterman Kommunikationsdimensionen i socialt kapital En studie av informationsdelning, förtroende t>ch social identitet vid en universitetsfakultet Åbo 2008 INNEHALLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merReligionsfrihetens rättsliga ramar
Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG Innehållsförteckning 1 Ingång 13 1.1 Om ämnet 13 1.2 Syfte och avgränsning 15 1.2.1 Syfte
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merBIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE. Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE
BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE Psalm - kön - kyrka Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken
Läs merAllmän teologi inom öppna universitetet
Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet
Läs mersnmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en
snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en INNEHÅLL Dell FÖRHISTORIA il Såpmi 11 Komsakulturen 11 Skandinaviens urinvånare 12 Språkhistoria 13 SAMER FRÅN DE ÄLDSTA TIDERNA 15 De äldsta
Läs merRevisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG
Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet
Läs merBOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD
STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS 17 BOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD Sven-Donald Hedman Institutionen för arkeologi och samiska studier
Läs merAtt anta utmaningen Föräldrar och skolan i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz. Fil. dr. i pedagogik språklärare/f.d.
Att anta utmaningen Föräldrar och skolan i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz Fil. dr. i pedagogik språklärare/f.d. rektor/forskare 1 Skolans/förskolans utmaningar Pedagogiska utmaningar såsom språkutveckling,
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merHUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?
HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem,
Läs merKursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Läs merOm dubbelnamn med Ann, Anna, Jan och Carl som förled i sverigesvenskt. tidningsmaterial från 1965 till 2012
Om dubbelnamn med Ann, Anna, Jan och Carl som förled i sverigesvenskt tidningsmaterial från 1965 till 2012 ÖSTRA FINLANDS UNIVERSITET Institutionen för främmande språk och översättningsvetenskap Svenska
Läs merRemissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44
Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 2016-12-14 Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen lämnar härmed synpunkter på de delar av
Läs merDet mangreligiösa Sverige
Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar
Läs merEn ny lag om personnamn
En ny lag om personnamn Betänkande av Namnlagskommittén Stockholm 2013 SOU 2013:35 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
Läs merI Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga
Läs merLeg psykolog Lotta Omma
Avhandling 2013 Forskning projekt vid Umeå universitet Medförfattare och handledare Lars Jacobsson, professor emeritus Mikael Sandlund, professor/överläkare Solveig Petersen, docent 25 000 i Sverige, 40
Läs merNYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA
NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola
Läs merMän har varit här längst
Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika
Läs merProjektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A
Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,
Läs merStockholm i bottniska farvatten
NILS FRIBERG Stockholm i bottniska farvatten STOCKHOLMS BOTTNISKA HANDELSFÄLT UNDER SENMEDELTIDEN OCH GUSTAV VASA En historisk-geografisk studie i samarbete med INGA FRIBERG STOCKHOLMSMONOGRAFIER utgivna
Läs merSvensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Läs merAtt skriva teknisk ra r p a port r
Att skriva teknisk rapport Innan du börjar, fråga: Varför skriver jag rapporten: syfte, avsikt vad vill du uppnå? Vilka ska läsa den, omfattning, språk? Vad behöver de veta? Disposition Titelsida Inledande
Läs merACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merSOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens
Läs merAKADEMISK KULTUR. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning. Redigerad av BRITTA LUNDGREN CARLSSONS
AKADEMISK KULTUR Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning Redigerad av BRITTA LUNDGREN CARLSSONS Innehåll Förord 9 BRITTA LUNDGREN Akademin som kulturanalytiskt studieobjekt 11 EMMA HERNBORG "small
Läs merNu ska vi åka till Sverige
Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli
Läs merFrån kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6
Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6 Hem- och konsumentkunskap Ur syftet: I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet
Läs merAtt skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD. Ville Jalkanen TFE, UmU
Att skriva rapporten för examensarbetet & sammanfattning av IMRAD Ville Jalkanen TFE, UmU 2017-04-20 1 Att skriva och presentera rapporter http://www.teknat.umu.se/digitalassets/50/50357_att_skriva_rapport_umth_klar.pdf
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merEXAMENSARBETE. Förslaget till den nya namnlagen. En kritisk granskning. Susanna Sköld Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap
EXAMENSARBETE Förslaget till den nya namnlagen En kritisk granskning Susanna Sköld 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merDelkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Läs merLennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015
Lennart Rohdin Linköping, 8 december 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992)
Läs merUndervisning om nationella minoritetsspråk
Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html
Läs merPolicy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Läs mer"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."
Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRätt att bära namn som förvärvats i en annan stat inom EES. Fredrik Ludwigs (Justitiedepartementet)
Lagrådsremiss Rätt att bära namn som förvärvats i en annan stat inom EES Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 juni 2011 Beatrice Ask Fredrik Ludwigs (Justitiedepartementet)
Läs merArbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001
Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001
Läs merSPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har
Läs merFörskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?
Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen
Läs merANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.
ANNORLUNDA En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 26 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER. Bakgrund Undersökningen är genomförd genom en webbaserad
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merDet centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt
Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs merJakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra
Läs merMåste alla heta som Svensson?
Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster Mahmood Arai, Lena Schröder, Peter Skogman Thoursie och Anna Thoursie Mahmood Arai * Lena Schröder ** Peter Skogman Thoursie
Läs merFördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT
Läs merTELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19
o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Läs merFinskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
Läs merJARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG
JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk
Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om personnamn; SFS 2016:1013 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens innehåll 1 I denna
Läs merRiktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun
Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun 1. Ortnamn 1.1 Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merMeddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-
Läs mer