Kreativitet, intresse och psykologisk forskning. Seminarium vid Universitetet i Växjö 6 december 2007 Lennart Sjöberg

Transkript

1 Kreativitet, intresse och psykologisk forskning Seminarium vid Universitetet i Växjö 6 december 2007

2 Disposition Historisk översikt Aktuell psykologisk litteratur om kreativitet Speciella synpunkter på forskning inom psykologin Historiska svenska erfarenheter Vad är en kreativ forskningsmiljö? 2

3 Allmänt: vad är kreativitet? Vanlig definition: En kreativ idé är något som är eller kan leda till något NYTT och NYTTIGT alltså en definition utifrån resultatet Men finns det en viss typ av processer som leder till sådana resultat? Eller är kreativitet bara vanligt tänkande som ger ovanliga resultat? Vad är det som stimulerar till kreativitet? 3

4 Liten historik Mystifierande idéer om kreativitet förbehållet gudarnas gunstlingar under antiken, liknande föreställningar ännu i början av 1800-talet inom romantiken Diktarens sågs som gudomligt inspirerad och en producent av Eviga Sanningar Under Romantiken ansågs kreativitet förbehållet konst och litteratur, inte forskning Med Darwinismen och Galtons studier av genialitetens ärftlighet kom en mera modern, vetenskaplig syn och så småningom psykologiska studier av kreativitet 4

5 Mera historik Men ännu 1950 var bara ca 0.5% av psykologisk forskning inriktad mot kreativitet, nu är siffran 3 gånger så stor, alltså 1,5%, men totala volymen betydligt mer än 3 gånger vad den var omkring Trots allt en liten del med tanke på frågans betydelse. Nu finns 2 tidskrifter och ett antal handböcker, men fortfarande ganska marginellt intresse bland psykologer för forskning på området 5

6 Vi står frågande inför kreativiteten.. Somliga tycks ha den i överflöd, men de flesta har bara lite eller inget alls Är det verkligen bara 2 på miljonen som är kreativa? Varifrån kommer alla idéer? De som får dem tycks inte heller veta eller vet de? Ja och nej. Nya idéer bygger alltid på befintlig kunskap, både inom forskning, konstnärligt skapande, näringslivet och vardagslivet Men själva processen när nya idéer skapas är sekundsnabb och inte tillgänglig för introspektion 6

7 Saknas kreativitet? Är det samma problem idag som för 50 (eller 500) år sedan? Guilford, 1950, APA-presidentens föreläsning 1949 The enormous economic value of new ideas is generally recognized. One scientist or engineer discovers a new principle or develops a new process that revolutionizes an industry,while dozens of others merely do a passable job on the routine tasks assigned to them. (Guilford, 1950) The most common complaint I have heard concerning our college graduates in these positions is that while they can do assigned tasks with a show of mastery of the techniques they have learned, they are much too helpless when called upon to solve a problem where new paths are demanded. 7

8 Guilfords grundidé Kreativ förmåga är en egenskap som människor varierar i Det är få som är extremt kreativa, men variationen kan användas för att studera kreativ förmåga Alltså inga kvalitativa skillnader, bara kvantitativa det diskuterar han inte utan antar implicit 8

9 Men än idag Precis samma klagomål hörs idag Kanske kan inte kreativitet ökas nämnvärt utöver vad ett litet antal spontant kreativa personer åstadkommer. 9

10 Bristande kreativitet i forskning? "One of the concerns is we're not teaching conceptual thinking. We, as a profession, tend to emphasize the individual facts and not the overriding concepts that bridge ideas in science," (2003 symposium, top research universities in the USA) Dr-utbildningen i Sverige 1969: att lära sig hantera en verktygslåda? (Minska studietiden var syftet den hade blivit längre när den uppföljdes efter 30 (!) år) 10

11 Vad blev resultatet av den amerikanska nysatsningen på kreativitet i Guilfords anda? Kalla kriget och Sputnik ledde till det stora projektet Identifying creative scientific talent omkring 1960 Byggde i mycket på Guilfords trait-orienterade program Ganska svaga validiteter ledde emellertid till stor skepsis om denna ansats (alltför stor?) Man har dock i aktuell forskning goda prognoser från extremgrupper i intellektuell förmåga och även från Guilford-typen av test 11

12 Hur kan det gå till? Typiskt exempel på produktidé: Edward Lowe och kattsanden Trying to help a neighbor in 1947, he "brought the cat indoors" by creating Kitty Litter from clay he was using for an industrial absorbent A textbook example of an individual who "created a product, brought it to marketplace, invented an industry and sold his business for millions".by the time of his death, his company was worth half a billion dollars Alltså: han grep tillfället när han såg ett behov och fick en bra idé om hur det kunde tillgodoses Märk att han inte bara fick idén, han byggde upp en industri baserad på idén 12

13 Wallas (1926) klassiska stadier i kreativ problemlösning, byggde på Poincarés fenomenologi Förberedelse (viktig här är förmågan att ställa "bra frågor") Inkubation (det undermedvetna arbetar med problemet) Känslan av att man är lösningen på spåren Upplysning (snabba insikter, blixtrande idéer) Verifikation (utprövning, utvärdering) 13

14 Kommentar Som Guilford påpekar förklarar dessa stadier ingenting Andra har hävdat att kreativ problemlösning inte sker så enkelt i ett antal stadier utan att processerna kan äga rum i olika ordning Men ändå har det blivit en standard att upprepa dem t ex i läroböcker 14

15 Inkubation? Det är en vanlig uppfattning att idéer skapas mer eller mindre undermedvetet om man sysslar med något annat. Detta är en överdriven uppfattning! Idéer tillkommer normalt när man arbetar med ett problem. Alltså oftast ingen bra idé att vänta på att något ska komma av sig själv. Ett avbrott är ändå viktigt när man kört fast kommer inte vidare och är frustrerad Risk lägg saken åt sidan och där blir den liggande 15

16 Guilfords viktigaste bidrag: divergent tänkande Innebär att man skapar förslag till problemlösning genom målinriktade associationer Dessa hakas upp på noder som i sin tur pekar i riktning mot möjliga lösningar 16

17 Exempel: en slogan för IiP Investors in People (IiP) är ett program för kvalitetssäkring av HR-arbetet inom företag och organisationer Grundidén är att man ska vara resultatinriktad och pröva att man lyckats Gör man det blir man certifierad Mycket starkt relaterat till ekonomisk framgång 17

18 Noder togs fram i brainstorming på en kafferast hemma Ett framgångsrikt exempel på branding : Indevo (namnet säger något om en motsats, evolution och inte revolution) En gammal amerikansk film om reklam för skinka (ett slående rim) If you ain t had Wham you ain t had ham IiP-filosofin med resultatfokus i motsats till konsulter som bara snackar om processer 18

19 Förslaget (en halvtimme senare i duschen) Resultat inte bara prat! 19

20 Divergent tänkande... varierar mellan personer, somliga är bättre och andra är sämre på det varierar också till följd av preferenser, somliga tycker sämre och andra bättre om denna form av tänkande kan förbättras genom träning och stimuleras på olika sätt, enklast av slumpord påverkas av typen av motivation - inre motivation oftast bättre än yttre är olika effektivt beroende på typen av problem. Samvarierar med attityder till kreativt arbete och intellektuell öppenhet 20

21 Exempel: 5 test skriva ner användningar av en tom pappkartong skriva ner användningar av en 3 dm lång linjal av trä skriva ner likheter mellan en officersmössa och en roddbåt skriva ner likheter mellan en morot och en månlandare ge ett svar på ett gemensamt begrepp i var och en av 20 grupper om 3 ord (Remote Associations Test eller RAT) 21

22 Tabell 2. Korrelationer mellan de fem testen på divergent tänkande Skokartong Linjal Mössa Morot Linjal Mössa Morot Associationer Skokartong Associationer 0,64 0,66 0,51 0,29 0,64 0,72 0,75 0,20 0,66 0,72 0,61 0,44 0,51 0,75 0,61 0,08 0,29 0,20 0,44 0,08 22

23 Fig. 2 Plot av kreativ attityd mot intellektuell öppenhet 5,0 4,5 r = 0.42 Kreativ attityd 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Intellektuell öppenhet 23

24 r = Kreativ attityd Förmåga till divergent tänkande 24

25 Divergent tänkande personlighet och attityder Liten undersökning (ca 25 studenter) som ändå visar: Lätt att konstruera väl fungerande skalor Snabba test: det tar högst 15 minuter att få ett bra mått på divergent tänkande Konsistenta och väntade samband Åtminstone i extremfall kunde jag se att de som hade bra testresultat var påtagligt kreativa 25

26 Kan man lära sig divergent tänkande? Ja, ungefär som man kan lära sig allting annat kan man träna förmåga att komma på flera och mera originella associationer I de flesta utbildningssystem verkar emellertid inte detta vara en förmåga som tränas eller uppmuntras Kanske det beror på att utbildaren-läraren dels vill stå för att kunna "rätt svar", dels inte själv är road av divergent tänkande eller speciellt bra på det 26

27 Aktuella böcker Mycket ont om detaljerade och aktuella översikter om psykologisk forskning på området nu finns två Weisberg, R. W. (2006). Creativity. Understanding Innovation in Problem Solving, Science, Invention and the Arts. New York: Wiley. Sawyer, R. K. (2006). Explaining Creativity. The Science of Human Innovation. New York: Oxford University Press. 27

28 Weisberg 1 Det kreativa är något som är nytt, men inte nödvändigtvis nyttigt Weisberg: Kreativitet är ordinary problem solving dvs bygger på logiskt tänkande, erfarenhet, kunskaper och etablerade rutiner Detta tvärtemot den vanliga idén att kreativitet förutsätter att man bryter med det etablerade och att den skapande processen är till stor del omedveten 28

29 Weisberg 2 Weisberg hävdar att inkubation-illumination knappast förkommer och hur som helst spelar en liten roll Men många har bekräftat förekomsten men hur vanligt är det? Problemet är nog snarast vilka praktiska slutsatser som kan dras Förnekandet av vikten av nytta verkar leda fel det finns många originella uppslag som är banala och ointressanta I stället: tar men med nytta i definitionen är kreativitet inte längre ett rent psykologiskt fenomen 29

30 Weisberg 3 Personligheten tycks spela en viss roll Kreativa personer tenderar att vara risktagare, arroganta, otåliga med medelmåttor, självsäkra, har lätt att få breda associationer och många idéer I vissa miljöer (alla?) är de inte speciellt populära 30

31 Weisberg 4 ALLT i problemlösning och kreativitet är inte medvetet även om mycket är det Men det är fullt möjligt att med enkla medel stimulera och möjliggöra kreativt tänkande när det gäller vardagliga problem 31

32 Sawyer 1 Kreativitet är att skapa något nytt och nyttigt Individen har en ytterst marginell roll i skapandet Det är grupp och kultur som betyder nästan allt 32

33 Sawyer 2 Att kreativt skapande kan ske kollektivt är väl ändå självklart, liksom kulturens och epokens betydelse Men det är i skallen på individer som processen äger rum, ytterst sett Samspelet mellan individer kan både hämma och stimulera kreativitet 33

34 Slutsatser Sawyer: lättläst och stimulerande om kultur och kreativitet Weisberg: uppslagsbok som tar upp det mesta i psykologisk forskning om kreativitet, men måste tas med många nypor salt vinklad framställning 34

35 Kreativitet i forskning Alla kan vara kreativa i åtminstone något sammanhang, men det krävs också kunskaper Ibland klara man sig med common sense men i forskning kärvs givetvis omfattande specialkunskaper När det gäller psykologisk forskning och utredning är kraven på kunskaper mindre än i naturvetenskap eftersom området är mindre strukturerat och kunskaperna mera osäkra 35

36 Problemet: att hitta ett bra problem Detta är ett mycket öppet och ganska ostrukturerat problem Villkoren som styr är främst av typ externa resurser: begränsad tid, begränsad tillgång till information och data Mål: det gäller att hitta ett problem som är stimulerande att arbeta med, praktiskt intressant för en uppdragsgivare och akademiskt värdefullt 36

37 Några metoder Läs de viktiga originalen, även de äldre Ifrågasätt empiriska resultat alternativa modeller prövas sällan och nästan alla använder sig av hypotesprövning i stället för modellprövning Detta gör att de får en mycket ofullständig bild av problemområdet och det är nästan alltid gott om utrymme för nya uppslag Generalitet över rum och tid brukar nästan aldrig studeras och kan ge helt nya infallsvinklar 37

38 Sternbergs och Lubarts 10 råd - belöna kreativitet - ta rimliga och förnuftiga risker - ge inte upp inför svårigheter som kan bemästras - tänk långsiktigt - expandera - tänk på farorna att veta för litet och för mycket - tolerera osäkerhet - definiera om problem som visar sig olösliga - ta reda på vad människor vill syssla med - ge upp i tid om inget fungerar 38

39 Flera råd 1: Bryta igenom muren av självklarheter Världen ser ut som den gör och framstår som självklar och oföränderlig Början till kreativa insatser uppkommer genom att man ställer frågor om VARFÖR världen är sådan Barn ställer ofta sådana frågor men får sällan bra svar, utan får lära sig att vuxna blir irriterade av dem Därför måste vi som vuxna på nytt lära oss att ifrågasätta det självklara! 39

40 Flera råd 2: Söka nya erfarenheter Om man lever enligt samma invanda rutiner dag efter dag är chansen mindre till nya idéer än om uppsöker radikalt nya miljöer och människor som kan stimulera nya associationer och tankebanor som annars aldrig skulle ha aktiverats På det sättet kan man kanske ta fram slumrande möjligheter! 40

41 Flera råd 3: Källor till kreativa uppslag i psykologisk forskning utanför själva forskningen Egna och vänners erfarenheter Media Förberedande intervjuer Praktiker inom området Gräsrötter Litteratur, film etc 41

42 Behövs intresse? En försummad emotion i psykologisk forskning Bra forskning förutsätter intresse Somliga har lätt att bli intresserade men de flesta har ganska svårt för det Intresset uppkommer och hålls vid liv av lagom svåra utmaningar, och positiv feedback Arbete under starkt intresse stimulerar kreativitet, och att man ägnar tid åt saken För den verkligt intresserade finns (nästan) inga hinder att forska, för andra 1000 ursäkter 42

43 Flow? Csikszentmihalyi har etablerat begreppet flow som är den upplevelse man har när man arbetar under starkt intresse Men märkligt nog nämner han inte ens intressebegreppet Ingen arbetar för att uppleva flow utan det är en biprodukt av att man sysslar med det som intresserar en starkt Csikszentmihalyi ser flow som det högsta goda 43

44 Hinder för kreativ forskning Dåligt självförtroende, bristande intresse Alltför stor respekt för auktoriteter och vetenskaplighet Överdriven noggrannhet Rädsla för kritik Konventionellt tänkande, fördomar, acceptans av självklarheter För svåra (lätta) uppgifter, för högt (lågt) satta mål 44

45 Den akademiska miljön är inherent antikreativ! Splittrade grupper var och en har sina egna intressen Konkurrens om tjänster och forskningsmedel Vissa stora egon kan inte acceptera andras forskning som värt något såväl lokalt som inom tidskrifter (USA!) Nästan alla har många arbetsuppgifter av annat slag Speciellt är undervisning negativ för forskningen den kräver en massa energi och måste alltid gå först 45

46 Geografins förbannelser Den ledande forskningen sker i USA Forskarna där tar inte på särskilt stort allvar det som sker i Europa de kräver inte det av varandra De sitter som gatekeepers i de viktigaste tidskrifterna Särskilt svårt att få gehör för originell forskning som ej är Made in the USA 46

47 Men EU? Ja, positiv utveckling av samarbete inom EU och gott om pengar Men svårt att organisera eftersom EU har fått elefantsjuka och vill ha gigantiska grupper som är omöjliga att leda (nästan) Väldigt olika erfarenheter och kompetens i forskning runt om i EU 47

48 Erfarenheter från Göteborg Stor andel tog examen och gjorde karriär, trots att alla som ville togs in på drutbildningen Varför? 48

49 Några faktorer i Göteborg Små krav i början av karriären, medverkan i handledares projekt, sampublicering Ständiga uppföljningar, engagemang och uppmuntran inriktning på resultat och inte på geniala genombrott En stor bredd i forskningsmiljön, vilket gynnade den senare karriären Produktiva och av ämnet intresserade handledare (modeller) Geografiskt samarbete inom och utom landet 49

50 Olika framgångsnivåer i landet Stockholm etablerade sig som ledande på 60-talet genom stark vetenskaplig produktivitet på bred front och engagemang i tillämpade problem Uppsala och Umeå hade liknande program men i mindre omfattning Göteborg tog fart i samma riktning från 70-talet Lund hade inomvetenskaplig och lokal, homogen profil 50

51 Publicering? Nödvändig för att få ut sina resultat och påverka forskningsfronten Slog igenom i psykologin på 60-talet men är fortfarande långt borta i ämnen som företagsekonomi I psykologin har vi goda erfarenheter av att använda incitament (karriär, anslag) för att få fram publicering 51

52 Vikten av disciplinorientering Forskarnas identitet och internationella förankring bygger på disciplinbegreppet Det kan inte avskaffas med administrativa beslut Forskning inom psykologi (och övrig samhällsvetenskap) förutsätter internationell förankring 52

53 Nya universitet och högskolor: Få forskartjänster Problem? Kanske inte tillräckligt med doktorander och forskare för att nå kritisk massa Disciplinorientering i konflikt med lokala önskemål om profilering mot näringslivet eller politiskt opportuna områden 53