Vanliga frågor: Erasmusprogrammet (IP/12/83)

Transkript

1 MEMO/12/54 Bryssel den 30 januari 2012 Vanliga frågor: Erasmusprogrammet (IP/12/83) 1. Vad är en rörlighetsperiod inom Erasmus och vem avgör vad den ska innehålla? En rörlighetsperiod inom Erasmus varar mellan tre och tolv månader och ingår i studenternas utbildning vid den högskola där de hör hemma. Den avslutade studieperioden utomlands måste få fullt akademiskt erkännande, vilket föreskrivs i avtalet om lärande som studenten och den utskickande och den mottagande högskolan skriver under. Avtalet om lärande är ett slags kontrakt som ska fyllas i innan studieperioden börjar. I avtalet avges exakt vilka kurser studenten kommer att läsa. I slutet av studieperioden utomlands lämnar den mottagande högskolan en rapport både till Erasmusstudenterna och deras hemmahögskola om resultaten i det program för studier utomlands som man har enats om. Universitet och andra högskolor som deltar i Erasmus-programmet måste ha en Erasmus högskolestadga och vara erkända av de nationella myndigheterna i det land där de är belägna. Syftet med Erasmus-högskolestadgan är att garantera programmets kvalitet genom grundprinciper och engagemang som de berörda högskolorna ska efterleva. Studenter som är inskrivna vid en högskola som har en utvidgad Erasmushögskolestadga kan också få praktikplacering vid ett företag eller en organisation utomlands. Hemmahögskolan måste till fullo erkänna utlandsvistelsen på grundval av ett avtal om praktik som alla parter godkänner innan studenter reser iväg. 2. Hur söker man Erasmusstipendium? För att delta i Erasmusutbyte måste studenterna uppfylla följande villkor: - Vara inskrivna vid en deltagande högskola för att genomgå en utbildning som leder till examen (inbegripet doktorsexamen) i något av de 33 deltagande länderna (EU:s 27 medlemsstater samt Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet). - Ha avklarat minst det första studieåret vid högskolan (detta villkor gäller inte praktik). De flesta av EU:s högskolor deltar i Erasmusprogrammet. Kontoret som ansvarar för internationella förbindelser eller Erasmuskontoret vid hemmahögskolan är den första kontaktpunkten som informerar om hur man söker Erasmusstipendium. Kontoret kan ge information om alla Erasmusutbyten som högskolan deltar i. 3. Hur många studenter har deltagit i Erasmusprogrammet? Studentutbytena inom Erasmus-programmet har ökat avsevärt sedan programmet startades 1987 och man förväntar sig att det totala antalet deltagare kommer att nå 3 under läsåret 2012/2013.

2 Framsteg för att uppnå målet med 3 utbytesstudenter Fördelning av utresande studenter som studerade eller praktiserade på företag utomlands under Hur mycket utgör ett Erasmusstipendium? Under läsåret 2009/2010 utgjorde det genomsnittliga Erasmusstipendiet 254 i månaden. Efterfrågan överstiger betydligt tillgången på stipendier i de flesta länderna. Mer än studenter fick under läsåret 2009/2010 Erasmusstipendier till studier eller praktik utomlands, vilket var en ökning med 7,4 % (och ett nytt rekord) jämfört med föregående år. Studenterna beviljas stipendier efter ett urval vid hemmahögskolan, och efter att de accepterats av mottagande högskola eller företag (för praktik). En av grundprinciperna i Erasmus är att den högskola som tar emot utbytesstudenterna inte får kräva några studieavgifter av dem. Stipendiebeloppet varierar mellan länderna och är inte avsett att täcka alla utgifter för studenten. Tanken är att det ska kompensera för en del av skillnaderna i levnadskostnaderna i det land man reser till. 2

3 Europeiska kommissionen har fastställt ett tak för det månatliga stipendiet efter mottagande land, och det är de nationella programkontoren som förvaltar Erasmus och högskolorna som bestämmer stipendiebeloppet. De flesta vill ha så många mottagare som möjligt (studenter och anställda), medan några föredrar att betala högre stipendier till färre mottagare. De nationella programkontoren och hemmahögskolorna kan till exempel ta hänsyn till studenternas socioekonomiska bakgrund och avståndet mellan den utsändande och den mottagande högskolan. Erasmusstipendiet får kombineras med andra medel som ges av högskolan, medlemsstaterna, regionerna eller andra offentliga eller privata organ. Allt fler privata företag erbjuder utbytesstipendier och allt fler studenter har nu möjlighet att ta studielån på bank. 5. Är det sant att man också kan får Erasmusstöd till rörlighet för anställda och språkkurser? Ja. De så kallade decentraliserade insatserna för att främja rörlighet för enskilda, som sköts av de nationella programkontoren i de 33 deltagande länderna, inbegriper Erasmusutbyte till undervisning eller fortbildning för anställda, intensiva Erasmusprogram och intensiva Erasmusspråkkurser. Utbyte för anställda inom Erasmus Undervisningsuppdrag ger lärare tillfälle att tillbringa en viss tid utomlands. Det må vara allt från en dag (minst fem undervisningstimmar) till sex veckor vid en högskola i ett annat land. Målet är att främja undervisning av hög kvalitet och internationellt samarbete mellan högskolor. Rörlighet för personal utgör 8 % av Erasmus totala budget. Under läsåret 2009/2010 bekostades undervisningsuppdrag och fortbildningstillfällen ur Erasmus. Fortbildning för anställda finns även för annan personal än lärarkåren. Ökning av antalet anställda som deltar i rörlighet från 2007/2008 till 2009/2010 3

4 Intensivprogram och intensiva språkkurser inom Erasmus Ett intensivprogram är en kort utbildning där studenter och lärare från högskolor i minst tre deltagande länder deltar. Utbildningen kan vara från tio hela dagar i följd till sex veckor av ämnesrelaterat arbete. Syftet är att uppmuntra undervisning i ämnen som annars kanske inte lärs ut vid enskilda högskolor och ge studenter och lärare tillfälle att arbeta tillsammans i multinationella grupper. De viktigaste inslagen i intensivprogrammen inom Erasmus är de innovativa ämnesövergripande och flerdisciplinära tillvägagångssätten. Under läsåret 2009/2010 deltog studenter och lärare i 384 intensivprogram. Erasmus intensiva språkkurser. Initiativet stöder specialiserade kurser i de språk som används och lärs ut i mindre utsträckning. De anordnas i de länder där språken används som undervisningsspråk vid högskolorna. Engelska, tyska, franska och spanska (kastilianska) kan inte ingå i Erasmus intensiva språkkurser. Målet för kursen är att språkligt och kulturellt förbereda framtida Erasmusstudenter för utbytesperioden i det mottagande landet. Under läsåret 2009/2010 deltog studenter i 361 intensiva språkkurser inom Erasmus. Andra insatser Centraliserade insatser som nätverk, multilaterala projekt och åtföljande åtgärder förvaltas av EU:s genomförandeorgan för utbildning, audiovisuella medier och kultur. De är avsedda att utveckla specifik verksamhet bland högskolor och andra intressenter (till exempel företag) för att modernisera olika aspekter av högre utbildning och genomföra samt ge impulser till politik i sektorn. Inriktning av projekt för högskolesamarbete som bekostats ur Erasmus från 2007 till

5 Prioriteringar inom politiken för högre utbildning som tagits upp i Erasmus samarbetsprojekt från 2007 till Vilken är medlemsstaternas roll i Erasmus? EU:s medlemsstater medverkar på olika nivåer. Först och främst sänder varje medlemsstat sin nationella representant på ministernivå till rådet för att anta lagar och samordna politiken, inbegripet programmet för livslångt lärande som Erasmus ingår i. Budgeten för Erasmus bestäms gemensamt av rådet och Europaparlamentet för sju år. För närvarande utgör anslagen till Erasmus cirka 450 om året. Vidare medfinansierar de nationella myndigheterna driftskostnaderna för sina nationella programkontor och övervakar hur programmet genomförs i deras land. Europeiska kommissionen bistås i genomförandet av programmet för livslångt lärande av kommittén för livslångt lärande som består av företrädare för medlemsstaterna. Slutligen måste högskolorna vara erkända av de nationella myndigheterna för att kvalificeras för Erasmus-högskolestadga och på så sätt kunna delta i programmet. 7. Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är det nya programmet för ekonomiskt stöd till allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom och idrott som Europeiska kommissionen föreslagit. Det är tänkt att inledas 2014 och skulle innebära en avsevärd ökning av de medel som anslås till kunskaps- och färdighetsutveckling. Erasmus för alla utgår från principen att investering i utbildning är avgörande för att människor ska få möjligheten att utvecklas, förvärva nya färdigheter och förbättra sina yrkesutsikter. 5

6 Erasmus för alla kommer att ha en förenklad struktur som ökar resurseffektiviteten, vilket innebär fler stipendier för studenter, praktikanter, lärare och andra. Det kommer att finnas avsevärt fler möjligheter till rörlighet och samarbete; i synnerhet kommer det att finnas mer pengar till studier, praktik, undervisning och volontärarbete utomlands för personer som genomgår högre och yrkesinriktad utbildning, praktikanter, lärare, utbildare och ungdomsledare. Det kommer också att finnas mer möjligheter för utbildningsanstalter eller ungdomsorganisationer att bilda partnerskap med varandra för att utbyta goda lösningar och med företag för att främja innovation och anställbarhet, samt större stöd till IT-plattformar som e- vänkontakter för att koppla samman skolor och andra tillhandhållare av lärande via internet. 8. Hur skiljer sig Erasmus för alla från de nuvarande programmen? Huvudmålet förblir detsamma: att förbättra människors utveckling och färdigheter och på sikt deras anställbarhet samt stödja moderniseringen av systemen för högre och yrkesinritad utbildning. Erasmus för alla är tänkt att ersätta sju aktuella program med ett enda: det sammanför det nuvarande programmet för livslångt lärande (Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius och Grundtvig), Aktiv ungdom/ung och aktiv i Europa och fem internationella samarbetsprogram (Erasmus Mundus, Tempus, Alfa, Edulink och programmet för samarbete med industriländer). Huvudmålen för de nuvarande programmen kommer att fortsätta (rörlighet i utbildningssyfte, samarbetsprojekt och stöd till politiska reformer), medan man kommer att förstärka insatser där effekterna på själva systemet är som starkast och där det finns ett klart EU-mervärde. Det finns också en rad nya innovativa förslag, som garantisystemet för studielån till Erasmus Master, kunskapsallianserna och sektorskompetensallianserna. Ett enda program kommer att leda till enklare ansökningsregler och ansökningsförfaranden samt bidra till att man undviker splittring och dubbelarbete. (Se IP/11/1398). Sedan 2007 har i genomsnitt personer per år fått EU-bidrag till studier, praktik och volontärarbete utomlands. Kommissionens förslag skulle innebära att detta tal blir nästan dubbelt så stort. Detta förslag till Erasmus för alla diskuteras nu av rådet (de 27 medlemsstaterna) och Europaparlamentet som kommer att fatta det slutgiltiga beslutet om budgetramen för

7 9. Vem har glädje av Erasmusprogrammet? Målgrupp Mål Budget 2009/10 Studenter inom högre utbildning Studenter får nya kunskaper och utvecklar viktiga överförbara färdigheter tack vare studier eller praktik utomlands. Studenter är väl förberedda för arbetsmarknadens behov i framtiden. 330 Budgetandel 2009/10 Antal bidragsmottagare 2009/10 77 % studenter (cirka 20 % genomgick praktik utomlands) Budget * Antal bidragsmottagare * 2012/ studenter (30 % genomgår praktik utomlands ) Bättre språkkunskaper och förståelse för andra kulturer. Lärare inom högre utbildning Annan personal än lärare inom högre utbildning Högskolor Bättre undervisning tack vare utbyte av bästa lösningar och innovativa undervisningsmetoder vid korta vistelser utomlands i undervisningssyfte. Främja internationellt samarbete mellan högskolor via korta besök i fortbildningssyfte. Modernisera högskolorna och göra dem mer attraktiva Främja internationell rörlighet och samarbete i den akademiska världen * 5 % utlandsvistelser för lärare 1% utlandsvistelser för annan personal än lärare 16 %* högskolor utlandsvistelser för lärare utlandsvistelser för annan personal än lärare Inte tillämpligt Anpassa kursplaner för allmän och yrkesinriktad utbildning till arbetsmarknadens behov Skapa möjligheter till gemensam undervisning i bestämda ämnen Offentliga organ, föreningar och andra intressenter Uppmuntra dem att bidra till moderniseringen av högskolorna via samarbetsprojekt och sådana initiativ som kommunikation, undersökningar eller forskning. 3 * 1%* Inte tillämpligt 4,5 Inte tillämpligt Privata sektorn Öka företagens konkurrenskraft genom kunskapsutbyte, däribland undervisning vid högskolor 1 * <1%* mottagande företag / organisationer 1,5 Inte tillämpligt Höja praktikanters yrkesfärdigheter och anställbarhet Engagera arbetsgivare och arbetsmarknadens institutioner i utformningen och genomförandet av innovativa program. * Uppskattning

8 10. Var finns det statistik om Erasmus-programmet? Statistiska uppgifter om Erasmus-programmet finns på nedanstående webbplatser eller i broschyren "Erasmus facts, figures & trends The European Union support for student and staff exchanges and university cooperation in 2009/2010": Statistik: Broschyr: 2

9 Bilaga 1 Erasmusambassadörerna Erasmusambassadörerna har valts ut i de 33 länder som deltar i programmet. En student och en anställd har valts ut för att representera varje land, med ledning av den inverkan som Erasmus haft på deras yrkes- och privatliv. Deras uppgift är att uppmuntra andra studenter och anställda till att ta till vara de möjligheter som programmet erbjuder. Country BE BG CZ DK DE EE IE Student Ambassador Marc GOFFART from University of Ghent in 1990 (3 months) to Free University of Amsterdam (Netherlands) Boryana KLINKOVA from Burgas Free University in 2001 (3 months) to Chemnitz University of Technology (Germany) Tomas VITVAR from Czech Technical University in Prague in 2000 (6 months) to Cork Institute of Technology (Ireland) Nina SIIG SIMONSEN from Roskilde University in 2009 (4 months) to Mykolas Romeris University (Lithuania) Katja KROHN from University of Greifswald in 2007 (5 months) to University of Oviedo (Spain) Helen MARGUS from Tallinn University in 2005 (5 months) to University of Ioannina (Greece) Jessica GOUGH from University of Limerick in 2009 (5 months) to Autonomous University of Barcelona (Spain) Maria KALIAMBOU from Aristotle University of Staff Ambassador Hugo MARQUANT Head of International Office and Erasmus Coordinator ( ) Léonard de Vinci University College Rumyana TODOROVA Vice-Rector for International Relations University of Shumen Milada HLAVÁČKOVÁ Erasmus department coordinator since 1998/99 VŠB Technical University of Ostrava Connie VÆVER VIA University College (TEKO Design) Christiane BIEHL LLP/Erasmus institutional coordinator since 1997 University of Cologne Sirje VIRKUS and Erasmus departmental coordinator Tallinn University Miriam BRODERICK Head of Department of Languages and Cultural Studies Dublin Institute of Technology Katerina GALANAKI- SPILIOTOPOULOS 3

10 EL ES FR IT CY LV LT LU HU Thessaloniki in 1995 (6 months) to Ludwig-Maximilians-University of Munich (Germany) Tomás SÁNCHEZ LÓPEZ from Polytechnic University of Valencia in 2002 (1 year) to Helsinki Metropolia University of Applied Sciences (Finland) Julien PEA from University of Franche-Comté 2003 (9 months) to University of Birmingham (UK) Maurizio OLIVIERO from University of Perugia in 1988 (9 months) to University of Alicante (Spain) Stavroulla ANTONIOU from University of Cyprus in 2004 (6 months) to Roma Tre University (Italy) Madara APSALONE from University of Latvia in 2006 (5 months) to Copenhagen Business School (Denmark) Tadas ZUKAS from Mykolas Romeris University in 2001 (6 months) to Christian Albrechts University of Kiel (Germany) Matthieu CISOWSKI from Paris IV Sorbonne in 2000 to Bremen University (Germany) Piroska BAKOS from University of Pécs in 1998 to European University Viadrina Frankfurt Oder (Germany) Head of International Relations / LLP/Erasmus ECTS institutional coordinator Athens University of Economics and Business Fidel CORCUERA MANSO Vice-Rector of International relations University of Zaragoza Nathalie BRAHIMI Lycée Ozenne Ann Katherine ISAACS University of Pisa Maria HADJIMATHEOU LLP/Erasmus institutional coordinator University of Cyprus Aleksejs NAUMOVS Rector Art Academy of Latvia Vilma LEONAVICIENE Vilnius Pedagogical University Lucien KERGER Vice-President University of Luxembourg Mária DUDÁS and institutional coordinator Óbuda University MT David FRIGGIERI from University of Malta in 2000 (7 months) John SCHRANZ University of Malta 4

11 NL AT PL PT RO SI SK FI to University of Rennes I (France) Désirée MAJOOR from Utrecht University in 1987 (6 months) to Bologna University (Italy) René KREMSER from Vorarlberg University of Applied Sciences in 2005 (5 months) to VAMK University of Applied Sciences (Finland) Diana DMUCHOWSKA from Medical University of Bialystok in 2005 (1 year) to University of Duisburg-Essen (Germany) Filipe ARAÚJO from Catholic University of Portugal in 1999 (10 months) to LUMSA University (Italy) Laura Adelina POPA from Academy of Economic Studies Bucharest in 2008 (10 months) to Istanbul University Jure KUMLJANC from Faculty of Tourism Studies Portorož in 2007 (6 months) to University College Birmingham (UK) Jana VITVAROVÁ from University of Žilina in 2000 (5 months) to National Institute of Telecommunications, Evry (France) Elina YLIPELKONEN from Seinäjoki University of Applied Sciences in 2006 to Protestant University of Applied Sciences Berlin (Germany) Karl-Fredrik AHLMARK from University of Gothenburg in 2008 (6 months) Bram PEPER Erasmus University Rotterdam Elena LUPTAK Docent and Erasmus departmental coordinator Konservatorium Wien University Ryszard ZAMORSKI Vice-Dean Bydgoszcz University of Technology and Life Sciences José MARAT-MENDES New University of Lisbon Ion VISA Rector Transilvania University of Brasov Vesna RIJAVEC University of Maribor Jozef RISTVEJ Vice-Dean for Development and International Relations University of Žilina Paula PIETILÄ Disability Coordinator University of Turku Hans ÅHL Swedish and Swedish as a second language 5

12 SE to Loughborough University (UK) Erasmus Intensive Language Course coordinator Mid Sweden University UK HR TR IS LI NO CH Kate SAMWAYS from Cardiff University in 2008 (10 months) to IT Institute for the Disabled in Aveyron (France) and Ca' Foscari University Venice (Italy) Jelena SIMIĆ from University of Rijeka in 2010 (4 months) to University of Wrocław (Poland) Begum YURDAKOK from Ankara University in 2004 (9 months study exchange) and in 2008 (10 months training exchange) to University of Bologna (Italy) and Karolinska Institut Stockholm (Sweden) Ásgerður KJARTANSDÓTTIR from University of Iceland in 1997 (5 months) to Umeå University (Sweden) Gerold BÜCHEL from University of Liechtenstein in 2001 (6 months) to Catholic University of Lyon (France) Frederik STRAND SARDINOUX from INSA Toulouse in 2008 (6 months) to Norwegian University of Science and Technology Marco AMHERD from Zurich University of the Arts in 2011 ( 10 months) to CESMD Toulouse (Centre d'etudes supérieures Musique et Danse) Julia KENNEDY Erasmus institutional coordinator Robert Gordon University Katica ŠIMUNOVIĆ Erasmus Faculty coordinator Josip Juraj Strossmayer University of Osijek Mr. Mustafa ÇOBAN Akdeniz University Vocational High School of Health Services Guðmundur HÁLFDANARSON University of Iceland Hansjörg HILTI University of Liechtenstein Wolfgang LASCHET EU Programme coordinator Norwegian University of Science and Technology Antoinette CHARON WAUTERS and International Relations coordinator University of Lausanne 6