Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret. Fullmäktigeplan med budget Kommunstyrelsen Karin Sannum Budgetstrateg

Transkript

1 Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret 1(3) Datum Handläggare Karin Sannum strateg Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Fullmäktigeplan med budget Härmed överlämnas treklöverns förslag till fullmäktigeplan med budget för beslut. Kommunstyrelsen bör för egen del besluta att ge stadsledningskontoret i uppdrag att, tillsammans med respektive utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och individ- och familjeförvaltningen, ta fram ett förslag till sådana verksamhetsförändringar som kan leda till ökad effektivitet med bibehållen eller högre kvalitet baserat på de genomlysningar som gjorts med externt stöd under åren Förslag till beslut Utdebitering 1. Att fastställa års utdebitering av kommunal skatt för Landskrona stad till 20:24 kronor per skattekrona. Investeringsbudget 2. Att fastställa års investeringsbudget för den anslagsfinansierade verksamheten till 270,3 mnkr med en tillhörande investeringsplan för uppgående till 207,0 respektive 95,9 mnkr enligt tabell 7.7 och enligt bilaga Att i investeringsbudgeten ingående belopp motsvarande re-investeringsutrymme binds på nämndnivå. 4. Att i investeringsbudgeten ingående namngivna objekt binds på objektsnivå. 5. Att alla i investeringsbudgeten ingående objekt med en totalinvestering på mer än 5,0 mnkr och som innebär hyresförändring och/eller ökad driftskostnad inte får påbörjas förrän slutgiltig investeringskalkyl med driftskonsekvenser godkänts av kommunstyrelsen. Dessa objekt är märkta med *. 6. Att avtal för i investeringsbudgeten ingående inhyrningsobjekt, med ett beräknat nuvärde på mer än 5,0 mnkr för hyresbetalningar under kontraktstiden, och som innebär hyresförändring och/eller ökad driftskostnad, inte får tecknas förrän det godkänts av kommunstyrelsen. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax stadsledningskontoret@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 2(3) 7. Att fastställa års investeringsbudget för vatten- och avloppsverksamheten till 45,5 mnkr med en tillhörande investeringsplan för och 2017 uppgående till 40,3 mnkr respektive 40,0 mnkr enligt tabell 7.7. Driftbudget 8. Att fördelning av kommunbidrag till nämnderna sker enligt tabell 7.6 Summerad driftbudget. 9. Att nämnderna inom ramen för anslagna medel får göra omdisponeringar mellan olika verksamheter om detta ej innebär avsteg från de mål kommunfullmäktige fastställt eller förändrar verksamhetens inriktning. 10. Att ekonomiavdelningen får verkställa fördelningen av kommunstyrelsens anslag för lönekompensation till nämnderna i enlighet med budget och utfallet av lönerevisionen. 11. Att ekonomiavdelningen får verkställa fördelning av kommunstyrelsens anslag för driftkonsekvenser till nämnderna i enlighet med budget, bilaga 5. Målstyrning 12. Att Landskrona stads kommunmål för de prioriterade områdena och för resursmålen i avsnitt 5 fastställs.. Exploateringsbudget 13. Att fastställa års exploateringsbudget till 36,5 mnkr nettoinkomst och totalbudget till 207,5 mnkr nettoinkomst, enligt sammandrag i tabell 7.8. Resultatbudget 14. Att fastställa års budgeterade resultat till 31,5 mnkr och till 9,2 respektive 2,6 mnkr för planperioden , tabell Att fastställa Landskrona stads intäkter i form av skatter och generella statsbidrag för till netto 2 263,5 mnkr (1576,6+686,9) enligt tabell Att fastställa Landskrona stads intäkter i form av räntor, utdelningar och avkastningar för till netto 27,0 mnkr, tabell Att fastställa resultatbudgetens verksamhetskostnader (netto) till 2 259,0 mnkr, tabell Att ekonomiskt utrymme för verksamhetsförändringar i form av utökningar och förändringar endast budgeteras på övergripande nivå i EFP för 2017 och Riktlinjer för ekonomistyrning 19. Att samtliga förvaltningar skall lämna ekonomisk tjänstemannarapport för månaderna januari, februari, april, maj, augusti och oktober enligt stadsledningskontorets anvisningar. 20. Att samtliga nämnder och kommunala bolag under skall överlämna kvartalsrapporter med helårsprognoser och bokslutsrapporter enligt kommunstyrelsens anvisningar och tidplaner. 21. Att kvartalsrapporten per 30/9 endast behandlas av kommunstyrelsen, inte av fullmäktige.

3

4 Landskrona stad Fullmäktigeplan med budget

5 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande Sammanfattning Läsanvisningar Stadens styrmodell Fullmäktigeplanens struktur Begrepp Planeringsförutsättningar Trender Befolkning Ekonomi Personal Målstyrning God ekonomisk hushållning Politiskt prioriterade område Resursmål antaganden Skatteunderlagsprognos Kommunal utdebitering Driftbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Känslighetsanalys Ekonomiska rapporter Resultatbudget Noter till resultaträkningen Balansräkning Nyckeltal Kassaflödesbudget Summerad driftbudget per nämnd Summerad investeringsbudget Summerad exploateringsbudget Nämnderna Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjenämnden Teknik- och servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen Övriga nämnder Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 2(44)

6 Bilagor Bilaga 1: ramar per nämnd med förändringar Bilaga 2: Investeringsbudget med plan per objekt Bilaga 3: Detaljerad exploateringsplan Bilaga 4: Kapitalkostnader per nämnd Bilaga 5: Driftbudgetkonsekvenser av investeringsbeslut Bilaga 6: Definitioner och källor till målindikatorerna Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 3(44)

7 1 Kommunstyrelsens ordförande De senaste åren har vi lagt en fast kurs för att angripa Landskronas grundläggande utmaningar. Det har handlat om att skapa förutsättningar för att bygga attraktiva bostäder, lyfta stadsdelarna Centrum och Öster samt att arbeta med en aktiv näringspolitik för att företagen ska vilja flytta hit. Inför den nya mandatperioden är nästa steg att skapa kontinuitet i arbetet med Landskronas utveckling och tillväxt. Till detta har ett fjärde strategiskt utvecklingsområde lagts: miljö och klimat. Sedan flera decennier tillbaka har brist på tillväxt, orsakad av ett stagnerat näringsliv och obalansen på bostadsmarknaden, gett negativa effekter i form av arbetslöshet, bidragsberoende och kriminalitet. Tusentals arbetstillfällen har gått förlorade utan att staden fått tillräcklig kompensation av nya näringsgrenar. En ihållande obalans på bostadsmarknaden med överskott på hyresrätter har bidragit till problemen. Landskrona stad med dess verksamhet inom vård, skola och omsorg får på grund av låg medelinkomst och därmed lågt skatteunderlag ca 26 % av sin budget (verksamheternas nettokostnader) i form av statligt inkomstutjämningsbidrag för att kunna ge en god service inom dessa områden. Vårt bidragsberoende innebär att vi i alltför stor omfattning är beroende av andras beslut, och inte står på egna ben. Det är en stor risk att ta för en hel stad. Taxeringsåret 2014 var skattekraften 83,4 % av riksgenomsnittet. Det innebär att för varje intjänad 100-lapp i riket, tjänas det i Landskrona i genomsnitt 83 kronor! Från det statliga inkomstutjämningssystemet erhåller Landskrona stad år 583 miljoner kronor, vilket motsvarar 37 % av de skatteintäkter som Landskronaborna betalar i skatt. Alltså 583 miljoner kronor av Landskrona stads årliga budget kommer som bidrag från staten. En bra skola och en värdig omsorg kräver en fungerande ekonomi, ett växande näringsliv och medborgare som betalar skatt. Vår politik handlar därför om att fortsatt fatta beslut och vidta åtgärder som förändrar Landskrona i positiv riktning de kommande åren. Det arbetet syftar till att staden åter ska stå på egna ben. Det handlar om att bedriva en aktiv näringspolitik och att fortsatt lyfta resultaten i skolan. Det handlar om att förbereda staden för att med värme och värdighet ta oss an utmaningen med en åldrande befolkning där andelen människor över 80 år kommer att öka under 2020-talet. Det handlar om att bryta bidragsberoendet genom både krav och förväntningar. Och det handlar om att miljö- och klimatfrågorna lokalt ska ges ökad uppmärksamhet. Arbetet med att göra Landskrona mer självförsörjande är avgörande för vår framtid och för våra möjligheter att besluta om vår egen framtid. Satsningarna på att inom ramen för 1500-projektet få människor med stabila sociala och ekonomiska förhållanden att både stanna kvar och flytta till oss är därför nödvändiga. Det kommer att stegvis minska vårt beroende av statligt stöd, och utgöra ett gott underlag för tillväxt och ökad skattekraft. Torkild Strandberg (fp) Kommunstyrelsens ordförande Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 4(44)

8 2 Sammanfattning När beslut tas om fullmäktigeplan med budget landar det budgeterade resultatet på 31,5 mnkr, vilket är i nivå med delmålet om 1,4 % i resultat av skatter och statsbidrag. Det långsiktiga målet är 2 % och motsvarar ca 45,0 mnkr. Det är därmed en stabil budget som läggs fram även om det återstår ytterligare åtgärder för att komma till den långsiktiga nivån. Jämfört med budget 2015 som beslutades i november 2014 på 17,6 mnkr och som därefter har förstärkts med tilläggsbudget och i april 2015 uppgår till 28,0 mnkr är budget ytterligare förstärkt. För åren är däremot resultatet svagt. För att på lång sikt säkerställa en god ekonomisk hushållning för Landskrona stad krävs således ytterligare förstärkning av resultatet. Ett för lågt driftresultat kombinerat med en hög investeringsnivå medför att kassaflödet blir negativt och att ett externt finansieringsbehov kan uppstå. På lång sikt medför ett för lågt resultat att staden inte kan återinvestera för att driva verksamhet på samma nivå som idag. På intäktssidan har skatt och generella statsbidrag ökat mellan budget 2015 och budget med 86,2 mnkr. Största ökningen är skatteintäkterna som ökat med 75,2 mnkr vilket beror på att antalet invånare ökat. På intäktssidan finns även ett positivt finansnetto som uppgår till 27,0 mnkr år. Antalet invånare i Landskrona förväntas öka med ca 1,5 % eller 690 personer årligen de närmsta åren. Detta är en högre befolkningsökning är rikssnittet. Ökningen återfinns framförallt inom barn och unga och därför satsas i budgeten väsentliga resurser för att möta denna ökning. Antalet äldre personer ökar i långsammare takt och det är framförallt de yngre äldre, d.v.s som ökar mest. En liten ökning finns i åldersgruppen 80 år och äldre. Satsningar som görs för denna åldersgrupp är 13 nya platser på äldreboende. Driftbudgeten är förstärkt genom att nämnderna har kompenserats för avtalsenliga löneökningar, demografiska effekter inom förskola/skola, försörjningsstöd och bostadsanpassningsbidrag. Medel anslås för att fortsätta driva anställningsprogram och en förstärkning till kulturverksamhet. Ett nytt äldreboende kommer att öppnas med totalt 45 platser varav 13 är en utökning jämfört med nuvarande bestånd. Flera lokalrokader är planerade och medel för dessa är reserverade. Det mesta av satsningarna finansieras med ökningen av skatteintäkter och statsbidrag men en del, 7,0 mnkr, finansieras genom att nämnderna får ett effektiviseringsuppdrag i form av minskade ramar. Totalt ökas driftbudgeten med 76,0 mnkr netto. Stadens balansräkning är stark och når en soliditet på dryga 81 procent för hela planperioden. Exploateringsbudgeten har fram tom 2014 varit mycket framtung, d.v.s. utgifterna har varit betydligt större än inkomsterna och det är framförallt Borstahusprojektet som står för de stora utgifterna. Fram till och med år 2014 ligger staden ute med ca 108,6 mnkr för samtliga projekt börjar inkomsterna komma in, dock i måttlig omfattning och fram tom 2019 ligger staden ute med ca 6,6 mnkr. Fr.o.m och framåt förväntas inkomsterna inkomma och kalkylen visar på 207,5 mnkr i vinst. Den totala investeringsvolymen uppgår till 315,7 mnkr år, och 247,3 mnkr 2017 varav 45 respektive 40 mnkr avser vatten och avlopp. Detta är för Landskrona stad höga investeringsnivåer. Det som framförallt påverkar investeringsnivån är ny skola i Norra Borstahusen, ny idrottshall och medel för upprustning/ombyggnad av skollokaler, totalt 230 mnkr fördelat på Andra större investeringar är utbyggnad av Puls arena, satsningar på idrottsplatsen, Karlslundsområdet och andra rekreationsområden och ett nytt gruppboende för socialpsykiatrin. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 5(44)

9 3 Läsanvisningar Läsanvisningarna syftar till att underlätta läsningen av budgeten, genom att sätta in läsaren i det sammanhang som budgeten befinner sig i samt i budgetens struktur och process. dokumentet vänder sig i första hand till stadens politiker i fullmäktige, nämnder och styrelser och till stadens ledande tjänstemän och förutsätter att läsaren har en kunskap i och förståelse för budgetens roll i styrning och planering av stadens verksamhet. 3.1 Stadens styrmodell Kommunallagen reglerar, i kapitel 8, kommuners ekonomiska förvaltning. När det gäller budget reglerar lagen framförallt att kommuner ska upprätta en budget varje år med en flerårsplan på tre år inkl. budgetens första år, ha mål för god ekonomisk hushållning och därutöver regleras vissa delar av innehållet i budgeten och budgetprocessen. ens roll i styrprocessen är att fungera som ett verktyg för planering, styrning och uppföljning av verksamheten och är grunden för stadens mål- och ekonomistyrning. I budgeten fastställs det budgeterade resultatet, balansräkning och kassaflödesanalys, beslut tas om kommunmål med indikatorer, ramar för nämndernas driftbudget, investeringsobjekt och exploateringsplan. From år 2015 har Landskrona stad en ny styrmodell, antagen av fullmäktige Den nya styrmodellen reglerar årshjulet för budgetprocessen, målstyrningsmodell samt ansvarsnivåer. Årshjulet anger planeringsprocessen för att ta fram budget, se nedan, och uppföljningsprocessen för att följa upp budget inkl. vilka rapporter som ingår i dessa processer. Arbetet med att vidareutveckla styrmodellens delar målstyrning och planeringsförutsättningar pågår. Styrmodellen reglerar att beslut om budget, fr.o.m. i år kallad fullmäktigeplan med budget, ska tas i juni. Efter att fullmäktige beslutat om fullmäktigeplanen beslutar nämnderna om nämndsplaner. Dessa konkretiserar nämndens ansvar och uppdrag med utgångspunkt i fullmäktigeplanen samt i lagstiftning och övriga riktlinjer som respektive nämnd har att förhålla sig till. Fullmäktige beslutar om de prioriterade områdena med kommunmål och indikatorer samt resursmål med indikatorer. Fullmäktige utser vilka nämnder som ska besluta om nämndsmål med indikatorer kopplat till kommunmålen. Samtliga nämnder ska besluta om nämndmål kopplade till resursmålen. Nämnderna tar i oktober beslut om nämndsplaner med nämndmål och indikatorer. Till varje prioriterat område finns en utsedd processledare inom förvaltningsledningen. Processledaren leder stadens arbete med att driva utvecklingen för att nå målen inom sitt prioriterade område. Stadsdirektören leder processägarna och arbetet för samtliga prioriterade områden. Årshjul - planeringsprocess framtagande av fullmäktigeplan med budget: Med start på hösten, ca 16 månader före budgetåret, arbetar en tjänstemannagrupp fram ett dokument kallat planeringsförutsättningar. I februari ska nämnderna ta beslut om sina nämndsberättelser (f.d. verksamhetsberättelser). Dessa ska, utöver årsberättelse och bokslut, innehålla ett framtidsavsnitt där nämnderna beskriver hur förändringar i omvärlden kan komma att påverka nämndernas förutsättningar för att bedriva sin verksamhet samt uppge investeringsbehov för nästkommande planperiod. Detta underlag används i kommunstyrelsens fortsatta arbete med att ta fram ramar och mål för nämnderna i fullmäktigeplanen. I februari anordnas en koncernkonferens med utgångspunkt i året som gått och framtagna planeringsförutsättningarna där fokus ligger på framtida utmaningar. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 6(44)

10 I mars genomför stadsledningskontoret förvaltningsdialoger med samtliga förvaltningsledningar för att föra en fördjupad dialog om nämndernas omvärldsbeskrivningar och investeringsbehov med utgångspunkt i nämndsberättelserna. I april tar den politiska ledningen fram förslag till fullmäktigeplan och budget. I maj tar oppositionen fram sina budgetförslag. I maj är det även information och förhandling enligt MBL (medbestämmandelagen) om fullmäktigeplanen, samt beslut i arbetsutskott och kommunstyrelse. I juni fattar kommunfullmäktige beslut om fullmäktigeplan med budget. I oktober beslutar nämnderna om sina nämndsplaner baserade på fullmäktigeplanen. I november presenterar nämnderna sina planer för budgetberedningen. Under hösten arbetar förvaltningarna fram förvaltningsplaner som är en konkretisering av nämndsplanerna. I december trycks fullmäktigeplanen och delar av nämndsplanerna upp till ett gemensamt budgetdokument för Landskrona stad. Kommunallagen, kapitel 6, reglerar även kommunernas ansvar för en god intern kontroll. Intern kontroll är en process som har likheter med och som delvis överlappar ekonomistyrningsprocessen. I båda processerna måste den politiska såväl som tjänstemannaledningen och de anställda samverka. I Landskrona stads reglemente för intern kontroll framgår att målen för det interna kontrollarbetet är: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av lagar, policys, föreskrifter, riktlinjer mm 3.2 Fullmäktigeplanens struktur Kommunfullmäktige antar varje år en fullmäktigeplan för tre år med en budget för nästkommande år. Fullmäktigeplanen består av fem delar: Planeringsförutsättningar Målstyrning antaganden Ekonomiska rapporter Nämnderna Planeringsförutsättningarna beskriver utveckling och tillstånd i samhällsekonomi och demografi. Ett avsnitt behandlar förutsättningarna för stadens personalpolitik. Målstyrningen består av de politiskt prioriterade områdena med kommunmål och indikatorer samt resursmål med indikatorer. Avsnittet om budgetantaganden beskriver de antaganden och kalkylerade förutsättningar som budgeten bygger på, t.ex. vilka kompensationer som ges till nämnderna och hur dessa är beräknade, vilka effektiviseringskrav som finns på nämnderna, vilken skatteprognos som budgeten bygger på etc. Detta avsnitt innehåller även en känslighetsanalys, d.v.s. hur olika förändringar skulle påverka budgeten kostnads- eller intäktsmässigt. De ekonomiska rapporterna visar budgetbeloppen i sammandrag och består av resultatbudget, balansbudget, kassaflödesbudget, driftbudget, investeringsbudget och exploateringsbudget. Slutligen beskrivs varje nämnds ansvars- och utvecklingsområde, mål, budget och volymer. Viss information finns i bilagor såsom driftbudget per nämnd, investeringsbudget per objekt, exploateringsbudget per projekt, kapitalkostnader per nämnd. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 7(44)

11 3.3 Begrepp Soliditet är ett finansiellt mått som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Skattekraft är lika med en kommuns skatteunderlag dividerat med dess invånarantal. EIRA-modellen - en modell där investeringarna delas in i fyra kategorier: Expansionsinvesteringar - satsningar på kommunens tillväxt Imageinvesteringar - stärkning av kommunens attraktionskraft Re-investeringar - upprätthållande av befintliga tillgångar Anpassningsinvesteringar - förbättring av befintliga tillgångar EFP är lika med Ekonomisk FlerårsPlan R i tabellerna på de prioriterade områdena betyder att det är en resultatindikator, I = informationsindikator, P = prestationsindikator. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 8(44)

12 4 Planeringsförutsättningar Detta avsnitt är delvis hämtat från dokumentet "Landskrona stads planeringsförutsättningar Trend och omvärldsanalys med sikte på 2025" som togs fram av stadsledningskontoret hösten Delvis är texterna uppdaterade och eller sammanfattade i relation till ursprungsdokumentet. 4.1 Trender En del av stadens styrmodell är de stadsövergripande planeringsförutsättningarna. Tidigare år har dessa fokuserat på de prioriterade områdena samt personal- ekonomi- och befolkningsfrågor. Under hösten 2014 utökades denna process med en trend- och omvärldsanalys som hade ett globalt perspektiv med tidshorisont till Genom en process med representanter från förvaltningarna har åtta trender identifierats som bedöms ha stor påverkansgrad på Landskrona framöver. Dessa är: digitalisering/e-samhälle, flyktingmottagande, identitetsförnyelse/strukturomvandling, klimatförändring/klimatanpassning, personalresurser, urbanisering, utanförskap och valfrihet. Arbetet med resultatet av denna trendspaning kommer att fortsätta under Befolkning Befolkning Landskrona stad fortsätter att växa och befolkningen har nu ökat 16 år i rad. Sedan år 1999 har kommunen ökat sin befolkning med drygt 6200 personer. Landskrona hade vid årsskiftet invånare, vilket har inneburit att kommunens befolkning under året har ökat med 501 personer. Fjolårets ökning beror främst på ett positivt flyttningsnetto på 426 personer men även ett positivt födelsenetto, d.v.s. att antalet födda överstiger antalet döda, med 83 personer. Befolkningsökningen förväntas fortsätta de kommande åren. Andelen 0-19 åringar ligger fortsatt på drygt 23 procent, 57 procent av befolkningen återfinns bland åringarna och andelen 65 år och äldre är 20 procent i Landskrona Befolkningsutvecklingen under perioden Landskrona stad arbetar med en byggbaserad befolkningsprognos som även tar hänsyn till den förtätning som sker i kommunen. Detta innebär att antalet inflyttare per år antas påverkas av antalet färdigställda bostäder per år. Under prognosperioden kommer folkmängden i Landskrona stad att öka med 6026 invånare, från till personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 441 personer per år och födelsenettot 161 personer per år. Totalt ger Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 9(44)

13 detta en förändring med 602 personer per år. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt personer per år medan antalet utflyttade skattas till personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 441 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 612 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 451 personer. Detta medför en befolkningsförändring med 161 personer per år. Utvecklingen av folkmängden och förändringskomponenter över tid. Prognos för åren 2015 och framåt Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Källa: Statisticon AB Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 10(44)

14 4.3 Ekonomi Utvecklingen i Sverige enligt Sveriges kommuner och landsting cirkulär 2015:15 "Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner." Landskrona stads ekonomi Landskrona stads omsättning, exkl. bolag, uppgick, enligt årsredovisning 2014, till ca 2 miljarder kr. Intäkterna fördelade sig på: skatteintäkter 54 %, generella statsbidrag 25 %, avgifter, bidrag och ersättningar 19 % samt finansiella intäkter 2 %. Skatteintäkternas storlek är beroende av två faktorer: dels vår skattesats som staden förfogar helt och hållet över. Skattesatsen är 20:24, någon höjning är inte planerad och den har heller inte höjts (med undantag av regleringar mot landstinget) under överskådlig tid. Den andra faktorn som påverkar skatteintäkternas storlek är skatteunderlaget, vilket är lika med de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. Vad och vem som får beskattas bestäms av staten. Men eftersom att skatteunderlaget ökar när människors inkomster ökar så kan staden på lång sikt påverka skatteunderlaget. Skatteunderlaget påverkas även av demografiska förändringar och av konjunkturförändringar. Skattekraft är ett mått på skatteunderlag per invånare och kan uttryckas som relativ skattekraft, d.v.s. som andel av den genomsnittliga skattekraften i landet. Landskrona stad har en låg skattekraft relativt Sverige och Skåne. För att stadens skattekraft ska öka måste stadens invånares inkomster öka snabbare än folkmängden. Skillnaden i skattekraft mellan kommuner kan sägas spegla behovet av inkomstutjämning. Landskrona som har en låg skattekraft har därmed ett stort behov av inkomstutjämningssystemet. De generella statsbidrag består av fem delar varav kostnads- respektive inkomstutjämningen är de två största delarna. Kostnadsutjämningen innebär att kommunerna, via staten, lämnar eller erhåller ett bidrag beroende på strukturella olikheter. Systemet består av många olika delar men de demografiska aspekterna väger tyngst. Inkomstutjämningssystemet jämnar ut olikheter i skattekraft, se ovan. I de generella statsbidragen ingår vissa riktade bidrag där staten styr genom Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 11(44)

15 att skicka med pengar och samtidigt ställa specifika krav på kommunerna. Landskrona stads kostnader bestod, enligt årsredovisning 2014, av kostnader för arbetskraft, 60 %, lokaler, material, bränsle mm 13 %, bidrag, transfereringar och entreprenader, 23 % samt avskrivningar, 4 %. Pengarna används till att skapa välfärdstjänster, varav de tre största är inom äldreomsorg, 20 %, grundskola 20 % samt förskola och skolbarnomsorg, 12 %. Landskrona stads ekonomis starka sidor återfinns i balansräkningen. Balansräkningen visar på en hög soliditet, d.v.s. en mycket stor del, 81 % ( ) av stadens tillgångar är finansierade med egna medel och låneskulden är obetydlig. Staden har även haft goda resultat i bokslutet under en lång rad av år, trots svaga budgeterade resultat. De goda resultaten har uppstått tack vare engångsintäkter, bl.a. reavinster och statliga återbetalningar av sjukförsäkringsavgifter. De svaga sidorna i ekonomin är att staden har låg skattekraft, jämfört med riket såväl som jämfört med Skåne, och är därmed beroende av det statliga inkomstutjämningssystemet. De budgeterade resultaten har under en lång rad av år varit svaga vilket är oroande eftersom så svaga resultat som budgeterats inte är hållbart på lång sikt. När tillfälliga engångsintäkter inte längre förbättrar det verkliga resultatet kommer staden att stå inför problemet att investeringar på lång sikt inte kan finansieras med egna medel. Staden står inför en rad utmaningar på kostnadssidan såsom höga kostnader för sociala insatser och en underhållsskuld inom det egna fastighetsbeståndet. Andra utmaningar är att möta det behov som förväntas uppstå med anledning av ökningen av elever i de lägre årskurserna i skolan. Fram mot 2020 kommer även den äldre befolkningen att växa vilket även det kommer att bli en utmaning. Staden har i årets budget antagit utmaningen att stärka det budgeterade resultatet, och budgeterar ett resultat för på 1,4 % vilket är i nivå med delmålet på vägen mot målet 2,0 %. Resultaten i planen är däremot mycket svaga. För att få ett långsiktigt starkt resultat måste såväl intäkts- som kostnadssidan beaktas. I ett utåtriktat långsiktigt perspektiv handlar det om att stärka skattekraften. Inåt i den egna organisationen finns utmaningarna framförallt i att påverka kostnadssidan. En grundförutsättning är att nämnderna håller sina budgetramar och levererar rätt tjänster med rätt kvalitet, vilket förutsätter att staden har en effektiv styrmodell. Summering Sammanfattningsvis kan sägas att Landskrona stad har haft en god ekonomi men att strategier för att stärka det budgeterade resultatet måste diskuteras. Staden står, liksom många av Sveriges kommuner, även inför andra stora utmaningar framöver. Utvecklingen av konjunkturen är osäker och påverkar stadens intäkter såväl som kostnader. Utvecklingen av arbetslösheten har stor bäring på kostnader för ekonomiskt bistånd såväl som för stadens skatteintäkter. De demografiska förändringarna, utökningen av barn, unga och äldre, kommer att påverka stadens kostnader. Den låga skattekraften begränsar intäktssidan och gör staden beroende av det statliga inkomstutjämningssystemet. Det finns en osäkerhet i statsbidragen, dels dess storlek men även vilka krav staten kan tänkas ställa. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 12(44)

16 4.4 Personal Landskrona stad är Landskronas största arbetsgivare med cirka anställda. Stadens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge stadens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice. I Landskrona stad har vi ett professionellt och respektfullt bemötande, oavsett vem vi möter. Vi arbetar målmedvetet för att nå goda resultat och tar ansvar för att skapa goda arbetsplatser. Landskrona stad ska uppfattas som en attraktiv och jämlik arbetsgivare, där vår värdegrund avspeglar sig i vårt förhållningssätt och i all vår verksamhet. I det personalpolitiska programmet (PPP) finns sex fokusområden som är viktiga framgångsfaktorer för att stärka Landskrona stad som attraktiv arbetsgivare: Medarbetarskap och ledarskap Jämställdhet, jämlikhet och mångfald Arbetstid Lönepolitik Hälsofrämjande arbetsmiljö Personal och kompetensförsörjning Med värdegrunden BRA (Bemötande, Resultat, Ansvar) som utgångspunkt ska medarbetare och ledare kännetecknas av tydligt ansvarstagande för det egna uppdraget, kunna prioritera kommuninvånarnas behov och intressen samt ha ett professionellt och gott bemötande i varje möte. Sammantaget leder detta till nöjda medarbetare som trivs och är goda ambassadörer för Landskrona stad vilket leder till bättre kommunal service. För att nå detta måste vi ta fokus på att arbeta med strategisk personalförsörjning genom att styra och utveckla medarbetarnas och organisationens kompetens i linje med stadens verksamhetsmål. Stadens mål (under rubriken Resursmål) för personalpolitiken är Landskrona stads varumärke som attraktiv arbetsgivare ska stärkas. Till detta mål är formulerat fyra indikatorer och personalutskottet har valt att lägga ett mer hälsobefrämjande perspektiv genom att välja målindikatorn frisknärvaro i stället för sjukfrånvaron som mätts tidigare år. De tre övriga indikatorer avläses i resultat av medarbetarundersökningen. Frekvensen på medarbetarundersökningarna kommer att utökas till att genomföras varje år. Personalförsörjningsprognosen visar att pensionsavgångar och andra uppsägningar genererar ett behov av att återrekrytera 70 % av stadens medarbetare fram till Detta är en stor utmaning och personalförsörjningen blir därmed ett viktigt strategiskt perspektiv att förhålla sig till. Det strategiska personalförsörjningsarbetet kommer ett inriktas på följande fokusområden: Attrahera Rekrytera Introducera Behålla och utveckla Att fortsätta utveckla Landskrona stads jämlikhetsarbete i linje med projektet Jämlika Landskrona är ett ytterligare strategiskt steg i riktning mot att uppnå stadens vision och mål. Jämlika Landskrona var ett långsiktigt projekt med målsättningen att utifrån det personalpolitiskaprogrammet väga in jämlikhetsaspekter i verksamhetsmålen och att i organisationen skapa reella möjligheter för jämlikhetsarbetet. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 13(44)

17 5 Målstyrning 5.1 God ekonomisk hushållning Kommunallagen anger, i kapital 8, att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att mål ska anges för såväl verksamhet som ekonomi som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Landskrona stad har antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning, kommunfullmäktige I dessa framgår tydliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning på lång och kort sikt. Vissa av dessa mål har lyfts in i budgeten under resursmålet ekonomi. I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns även angivet att "Stadens verksamheter skall bedrivas på så sätt att ett effektivt resursutnyttjande eftersträvas och till bästa kvalitet (effektivitet och produktivitet)". I denna fullmäktigeplan fastställer kommunfullmäktige i Landskrona de finansiella och verksamhetsmässiga mål i form av prioriterade områden med kommunmål och indikatorer samt resursmål med indikatorer som, tillsammans med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning, kommer att ligga till grund för uppföljning och utvärdering av god ekonomisk hushållning i Landskrona stad år. Man måste dock vara medveten om att målstyrning innebär stora begränsningar. En kommun producerar ett mycket stort och varierat antal välfärdstjänster och allt kan inte målsättas eller utvärderas under ett enstaka budgetår. I målstyrningen måste man prioritera områden och frågor som behöver utvecklas. Målen i denna fullmäktigeplan avser att fokusera på sådana viktiga utvecklingsområden. 5.2 Politiskt prioriterade område Landskrona stad har sex politiskt prioriterade områden Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Tillväxt och utveckling för Landskrona Leva och bo i Landskrona Landskronaborna i fokus Med dessa prioriterade områdena som bas finns det goda möjligheter att stärka och utveckla Landskrona stad, detta under förutsättning att alla ansvariga tar tillvara på den potential som finns i Landskrona stads organisation. Framgång förutsätter att alla berörda arbetar förvaltningsövergripande med stor delaktighet och engagemang. Samtliga förvaltningar har ett ansvar att upprätta mål, handlingsplaner och genomföra aktiviteter som stödjer de prioriterade målområdena. Stadsdirektören leder arbetet med de prioriterade målområdena. Varje prioriterat område har en utsedd processägare. Uppdraget för processägarna är att driva, utveckla, följa upp och kvalitetssäkra arbetet inom respektive prioriterat område. Det är ett tydligt fokus på effekt och resultat. Processägarna återrapporterar resultat och analys till stadens ledning och i stadens delårs- och bokslutsrapporter. Genom att analysera de processer som görs idag vet man vad som skall förändras och utvecklas för att bli bättre. Grundläggande för arbetet är att organisatoriska gränser inte får hindra processens utveckling och de aktiviteter som prioriteras. Arbetet med de prioriterade områdena ska skapa värde för medborgaren/brukaren. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 14(44)

18 5.2.1 Skola för kunskap med arbetsro KOMMUNMÅL: En växande andel elever ska nå skolans mål. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel behöriga till gymnasiet yrkesprogram R 87,2% 83,8% 82,2% 87,7% 83,5% 84,8% 86,0% Meritvärde åk 9 R 213,8 212,8 213,6 214,8 214,0 218,0 222,0 225,0 Meritvärde gymnasiet med gymnasieexamen Andel med godkänt betyg i alla ämnen åk 6 Andel med godkänt betyg i alla ämnen åk 9 R 12,4 12,6 14,3 14,5 14,1 14,6 15,0 15,3 R ,0% 79,5% 74,5% 76,0% 78,0% R 79% 73% 72,5% 81,5% 74,0% 75,5% 76,5% PROCESSÄGARE: Utbildningsnämndens förvaltningschef. NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET I SINA NÄMNDPLANER: utbildnings-, individ- och familje-, teknik- och service-, kultur-, fritidsnämnden samt kommunstyrelsen. Landskrona stad satsar på en skola där våra unga ska nå de uppsatta målen. Våra elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna. Skolan ska vara en trygg plats med samverkan mellan eleverna och personal och det ska råda arbetsro. En skola för kunskap med arbetsro är ett prioriterat område inom Landskrona stad sedan flera år tillbaka. Skolan är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att lyckas i skolan, att få en utbildning och att klara den, är en av de tydligaste faktorerna för att senare kunna få ett arbete och att stå på egna ben. Historiskt har resultatet inom skolans område i Landskrona stad legat lågt i förhållande till övriga riket vid jämförelse av det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 men även genom antalet som var behöriga till gymnasiestudier. Trots Landskronas socioekonomiska utmaningar med arbetslöshet och bidragsberoende, har utvecklingen för eleverna klart gått framåt. De senaste åren har ett tydligt fokus legat på att öka måluppfyllelsen och flera satsningar har gjorts. Meritvärdet i årskurs nio har gått från en bra bit under rikssnitt, till att nu stabiliserat sig på en högre nivå, i nivå med rikssnittet (gäller skolor i kommunal regi). Det finns en mätmetod som kallas SALSA. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, d.v.s. andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. I SALSA-mätningen presterar alla Landskronas skolor bättre än förväntat resultat. I Öppna jämförelser (Sveriges kommuner och landsting) hamnar Landskrona på plats 10 av 290 kommuner när det gäller genomsnittligt meritvärde med hänsyn taget till SALSA-värdena. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 15(44)

19 5.2.2 Landskrona den arbetande staden KOMMUNMÅL: En växande andel ska arbeta. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever med examen från nationella program R 63,9% 67,8% 77,2% 89,1% 78,0% 79,0% 80,0% Andel som genomgått anställningsprogram som inte återkommit till försörjningsstöd efter 6 månader R ,5% ,0% 40,0% 40,0% 40,0% Andel självförsörjande hushåll av de som erhållit försörjningsstöd R 9,5% 23,0% 29,3% ,0% 25,0% 25,0% 25,0% Skattekraft i procent av riket Andel arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften Andel arbetslösa år av den registerbaserade arbetskraften Andel förvärvsarbetande I 83,3% 83,8% 83,4% 100,0% I 15,3% 15,4% 15,5% 8,1% I 27,9% 27,7% 25,6% 14,8% I 67,8% 67,5% 77,1% PROCESSÄGARE: Individ- och familjenämndens förvaltningschef NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET I SINA NÄMNDPLANER: individ- och familje-, utbildnings-, omsorgs-, teknik- och service, kultur-, fritidsnämnden samt kommunstyrelsen Sysselsättningsgraden i Landskrona ska öka. Vårt mål är att ingen frisk vuxen person ska behöva vara beroende av bidrag och att en växande andel ska ha en sysselsättning. Genom insatser för att landskronaborna ska må bra hålls kostnader för ohälsa nere. Landskrona präglas fortfarande av sin historia som industristad vad gäller befolkning och näringsliv. Stadens tillverkningsindustri är fortsatt stor, en sektor som är konjunkturskänslig och som drabbas hårt vid lågkonjunktur. Landskrona har en lägre utbildningsnivå än Skåne och riket och har haft en långsammare utveckling av andelen sysselsatta med universitets- eller högskoleutbildning. Arbetslösheten i Landskrona är betydligt högre än rikssnittet. Andelen förvärvsarbetande är 67,5 % att jämföra med 77,1 % som är medel i Sverige. Detta sammantaget visar att Landskrona har stora utmaningar. Därför ska det finnas tydliga vägar till arbete och självförsörjning från bidragsberoende och arbetslöshet. Att höja utbildningsnivån generellt är viktigt för stadens utveckling och ett sätt att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. En annan viktig faktor att individer väljer att utbilda sig inom bristyrken. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 16(44)

20 5.2.3 Landskrona den trygga staden KOMMUNMÅL: Landskrona ska vara en tryggare stad att leva, vistas och verka i. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel personer som upplever trygghet utomhus, sen kväll, i bostadsområdet R 55% 59% % 60% 62% 64% 66% Andel personer som uppgett att de avstått en aktivitet på grund av att de känt sig otrygga R 20% 14% % 12% 11% 10% Totalt polisanmäld brottslighet Antalet polisanmälda misshandelsbrott utomhus I I PROCESSÄGARE: Kommunstyrelsens förvaltningschef NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET ISINA NÄMNDPLANER: kommunstyrelsen, utbildnings-, individ- och familje-, teknik- och service, stadsbyggnads- och fritidsnämnden. Landskrona är en medelstor stad men som har en problematik likt den i större städer. Stadens problemnivå gällande trygghet och brottslighet kan jämföras med Helsingborg och Malmö. I polisens trygghetsmätning tillfrågas invånarna om deras upplevelse av trygghet och otrygghet. Sedan 2005 kan Landskrona se en positiv utveckling där allt fler personer som svarar på enkäten säger sig vara trygga och allt färre uppger att de känner sig vara otrygga. Det är även allt färre som uppger att de avstått att delta i en aktivitet på grund av att de känner sig otrygga. Landskronabornas upplevelse av en trygg stad ska öka för att höja stadens attraktionskraft. Kriminalitet ska aldrig accepteras varje brott är ett för mycket. En viktig del i detta är att tydligt och konsekvent arbeta för att minska brottsligheten och dess orsaker. Det görs i nära samarbete med andra aktörer. Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka. Arbetet mot våldsbrottslighet ska särskilt prioriteras och brottslighetens bakomliggande orsaker ska bekämpas med samma kraft som själva brottsligheten. I år har Sverige fått en samlad Polismyndighet till skillnad från den tidigare uppdelningen i Rikspolisstyrelsen och 21 polismyndigheter. Det är idag svårt att överblicka vilka konsekvenser omorganisationen av polisen får för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Landskrona. Samverkan är viktig för att nå framgång i det förebyggande arbetet och Landskrona har ett utvecklat samarbete med den lokala polisen. I framtiden behöver vi fördjupa vår samverkan med ytterligare aktörer. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 17(44)

21 5.2.4 Tillväxt och utveckling för Landskrona KOMMUNMÅL: Landskronas näringsliv ska präglas av tillväxt i existerande företag, fler nyetableringar och ett ökat nyföretagande. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverige -medel 2014 Prognos 2015 Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 NKI Insikt, mäts enbart ojämna år Antal anställda i Landskrona Antal arbetsställen i Landskrona R R Antal nystartade företag i Landskrona per 1000 invånare Svenskt näringslivs ranking om lokalt företagsklimat, plats I 5,3 4,5 5,5 6,5 5,9 6,1 6,3 I PROCESSÄGARE: Stadsledningskontorets förvaltningschef. NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET ISINA NÄMNDPLANER: kommunstyrelsen, utbildnings-, individ- och familje-, teknik-och service, stadsbyggnads-, räddnings-och miljönämnden. Landskrona har mycket goda förutsättningar för ett växande och utvecklande näringsliv. Stadens läge erbjuder goda logistiska möjligheter, gott om mark och tomter, väl fungerande infrastruktur för både tillverkande företag och tjänsteföretag. De senaste åren har både ett antal större företag och aktörer inom handel valt att etablera sig i Landskrona. Ett av huvudargumenten har just varit det attraktiva och strategiska läget i Öresundsregionen, men också den service och det bemötande man fått av staden. Ett starkt och välmående näringsliv är en förutsättning för en positiv utveckling av Landskrona. För att skapa tillväxt krävs strategiska satsningar inom områdena etablering, nyföretagande samt stöd och service till befintligt näringsliv. Staden ska förmå nya företag att etablera sig i Landskrona och arbeta serviceinriktat och underlätta för befintligt näringsliv. Tillverkningsindustrin, som är den klart största näringsgrenen i Landskrona, minskar liksom i andra utvecklade ekonomier i världen. Landskrona har detta till trots fortfarande många aktiva och välmående företag inom industrisektorn. Detta ska vi slå vakt om. Tjänsteföretagen spelar en viktig roll för såväl för de tillverkande företagen som för boende och besökare. Sektorn är liten i Landskrona. Det finns en stor potential att utveckla handeln i Landskrona, särskilt för sällanköpsvaror där endast hälften av kommuninvånarnas inköp sker inom kommunens gränser. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 18(44)

22 5.2.5 Leva och bo i Landskrona KOMMUNMÅL: Landskrona ska erbjuda regionalt attraktiva boendemiljöer samt ha en bostadsmarknad i balans. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Medelvärde 2014 Prognos 2015 Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Antal antagna detaljplaner P 5,0 4,0 6, ,0 5,0 6,0 Antal beslutade exploateringsavtal SCBs Nöjd-Region-Index - staden som en god plats att leva och bo på Andel bostadsrätter och äganderätter (egna hem) av totalt antal bostäder P R R 0,0 2,0 5, PROCESSÄGARE: stadsbyggnadsnämndens förvaltningschef ,0 8,0 10,0 59,0 60,0 60,0 60,0 60,0 48,7% 48,0% 49,8% 72,7% 50,0% 51,0% 52,0% NÄMNDER SOM INGÅR I ARBETET OCH SOM SKA BRYTA NER MÅLET ISINA NÄMNDPLANER: stadsbyggnads-, teknik- och servicenämnden samt kommunstyrelsen. Genom sitt centrala läge i Öresundsregionen är Landskrona en mycket attraktiv stad att bo och verka i med strandnära områden. Landskrona ska föra en offensiv bostadspolitik för att skapa en positiv inflyttning till staden. Under kommande år satsar staden på nya attraktiva bostäder. Möjligheter skapas för hyresbostäder, ägande- och bostadsrätter. Genom att erbjuda en mångfald av boendemiljöer, goda rekreativa och regionalt attraktiva miljöer skapas förutsättningar för att konkurrera på den regionala marknaden. Det är viktigt för staden att göra satsningar som främjar en blandad bebyggelse, kanske främst då en blandad bebyggelse kan medverka till att minska segregation. Olika gruppers behov och önskemål handlar bland annat om att friliggande villor är ett starkt önskemål bland de som står i stadens tomtkö. Barnfamiljer efterfrågar i stor omfattning småhus. En ökad efterfrågan på seniorboenden och trygghetsboenden kommer att ske när andelen äldre ökar, både i centralorten och utanför. Utanför centralorten råder det brist på andra boendealternativ än småhusboende t.ex. är flerbostadshus något som på flera håll saknas. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 19(44)

23 5.2.6 Landskronaborna i fokus KOMMUNMÅL: Landskrona stads service till och dialog med medborgarna ska utvecklas. Indikator Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sverigemedel 2014 Prognos 2015 Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel medborgare som på en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar Andel medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till staden R R % 86% 83% 86% 86% 86% 75% 75% 86% 78% 82% 86% Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 72% 76% 77% 78% 78% 78% 78% R 78% 84% 78% 84% 85% 85% 86% R 88% 88% 89% 89% 89% 90% Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning inom socialtjänsten R % 74% 78% 75% 78% 80% 82% PROCESSÄGARE: Omsorgsnämndens förvaltningschef. SAMTLIGA NÄMNDER ARBETAR MOT MÅLET I SIN HELHET OCH MOT DE GENERELLA INDIKATORERNA. Omsorgs- respektive individ- och familj dessutom mot de verksamhetsspecifika indikatorerna. Landskronaborna är våra främsta uppdragsgivare. Staden ska se till att det finns barnomsorg, förskola, grundskola, gymnasieskola och socialtjänst. Omsorgen för de äldre, planering för staden och nya byggen samt se till att det finns bostäder. Räddningstjänsten ska fungera precis som tillgången till vatten och avlopp. När medborgarna är i kontakt med staden ska de få ett serviceinriktat och gott bemötande. Detta gäller i det direkta mötet, per telefon och när kontakten sker via nätet. Landskrona stad, fullmäktigeplan med budget 20(44)